VERKSAMHETS- BERÄTTELSE DHR Verksamhetsberättelse

Transkript

1 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2005 DHR Verksamhetsberättelse

2 2 DHR Verksamhetsberättelse 2005

3 Verksamhetsberättelse 2005 DHR Verksamhetsberättelse

4 4 DHR Verksamhetsberättelse 2005

5 Innehåll Året som gick 7 Förord 8 Vårt opinionsbildande arbete 9 Löpande verksamhet 11 Medlemsservice 13 Internationellt utvecklingsarbete 14 Projekt 15 Remisser 16 Förbundsmötet 17 Förbundskansliet 17 Förbundets organisation inkl statistik 18 Representation 19 Förkortningar 20 Förvaltningsberättelse 23 Resultaträkning 24 Balansräkning 25 Redovisnings- och värderingsprinciper 26 Noter 27 Tillägg till not Underskrifter 34 Revisionsberättelse 35 DHR Verksamhetsberättelse

6 6 DHR Verksamhetsberättelse 2005

7 Året som gick var året då...verkningarna av den fruktansvärda tsunamin i Sydostasien kom att prägla vårt internationella utvecklingsarbete under årets första månader. Våra projekt i Sri Lanka hade drabbats hårt och till den stödfond som öppnades av SHIA bidrog DHR med kronor....x2000:s nya lift började installeras! Alla lyftar i X2000 får därmed kapacitet till 300 kg. Dessutom kommer dessa lyftar att bli 20 cm längre, och även något bredare....europakommissionen lade fram ett förslag som skall förbjuda diskriminering av rörelsehindrade flygresenärer. Förslaget kommer att omfatta alla flygbolag (stora som små) och alla flygplatser. Om och när förslaget går igenom kommer alla rörelsehindrade flygpassagerare från medlemsländerna att ha samma rättigheter.... Paula Palle Hallbäck avled. Paula var med och bildade DHR 1923 och var medlem i 82 år. Hon blev 102 år.... DHRs arbete för att förbjuda arbetsgivare och försäkringsbolag att efterforska genetisk information i samband med rekrytering av personal och tecknande av försäkring kröntes med framgång. Den nya lag som beslutades av regeringen träder i kraft den 1 juli DHR, tillsammans med RBU, NHR, RTP och Reumatikerförbundet tog fram "Din guide till bostadsanpassning", en guide med tips och råd till den som skall ansöka om bostadsanpassning. Guiden distribueras gratis till medlemmar i rörelsehinderförbunden....samarbetet mellan rörelsehinderförbunden, d v s DHR, NHR, RTP, RBU och Reumatikerförbundet formaliserades genom bildandet av RHOS....det s k Mobilitetscentret lämnade projektstadiet och övergick till ordinarie verksamhet med bl a DHR som delägare. DHR Verksamhetsberättelse

8 Förord blev det år då förbundets nya organisation genomfördes. En distriktskonferens hölls februari på Sommarsol, Vejbystrand. Syftet med den var att föra en dialog med representanter för distrikten kring förbundets nya organisation och verksamhetsinriktning. Distrikten har traditionsenligt ansvarat för frågor som ligger inom landstingens ansvarsområde men fick också ta över organisationen av möten inom de nätverk som finns i förbundet. Medel till detta söktes från SVCR och Bidragsstiftelsen. Ett antal nätverksträffar har genomförts med stort antal deltagare. Halvvägs mot 2010 Under året var det också halvtid för den Nationella planen för handikappolitiken som antogs av Riksdagen 2000 och där man säger att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade år För att manifestera detta deltog DHR i en tillgänglighetsvecka i månadsskiftet maj/juni som anordnades av HSO. En debatt mellan politiker från de olika partierna inledde tillgänglighetsveckan. Politikerna var eniga om att en lagstiftning behövs för att skynda på arbetet, likaså var enigheten stor i frågan om bristande tillgänglighet diskriminerar människor med funktionshinder. Av detta drar jag slutsatsen att politikerna anser att bristande tillgänglighet diskriminerar samt att det behövs lagstiftning för att genomföra den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. För att ytterligare befästa våra krav på ett tillgängligt samhälle deltog DHR för tredje året i rad i Marschen för tillgänglighet som samlade ca 500 personer. Den hade föregåtts av en kampanj med anmälningar mot otillgängliga lokaler där s k enkelt avhjälpta hinder inte hade blivit åtgärdade. Att så många går med i Marschen och dessutom drar med sig folk som är ute på stan ger en stark känsla av samhörighet och en kamplust som inte kan beskrivas i ord. Min förhoppning är att den kamplusten skall finnas hos oss både före och efter dagen för marschen. Almedalen har blivit en årlig mötesplats för DHR års tema för vårt seminarium var situationen på arbetsmarknaden för personer med rörelsehinder och synskador. Underlaget till detta fanns i den Levnadsnivåundersökning som Utredningsinstitutet HANDU gjort för bl a DHRs och SRFs räkning. Vi kunde presentera anmärkningsvärda siffror angående rörelsehindrade personers delaktighet på arbetsmarknaden och de ekonomiska konsekvenserna av att inte ha ett arbete. Undersökningen i den delen väckte stort intresse hos media. Levnadsnivåundersökningen, som i sin helhet presenterades vid ett seminarium på riksdagshuset, fick inte så stort intresse från media. I olika sammanhang hänvisar man dock till undersökningen och efterfrågan på uppgifter från den kommer även från olika FN-organ. Detta visar att det är viktigt med såväl stora som små undersökningar som visar på situationen för personer med funktionshinder. Det är något vi måste ta fasta på. Förbundsmötet ägde rum i oktober månad. Socialminister Berit Andnor var en av våra gäster. Hon höll ett anförande där hon bl a sa det finns ingen minister i världen som klarar att driva igenom ett tillgängligt samhälle på egen hand. Jag måste ha opinionen med mig. Här har ni en viktig uppgift. Detta vet vi och arbetar på bred front för att nå våra mål. Förbundsmöte vart fjärde år Förbundsmötet beslutade om inriktningen för kommande års verksamhet. En ny idé- och målskrift antogs, som ger den ideologiska inriktningen för vårt fortsatta arbete. Beslut togs också om att förbundsmötet skall hållas vart fjärde år med ett representantskapsmöte mellanliggande år. 54 motioner behandlades och förbundsstyrelsens svar på dessa var präglade av den ekonomiska situationen som bl a resulterat i ett krympande kansli och endast fyra ombudsmän. Förbundsstyrelsens förslag om höjning av medlemsavgiften bifölls tyvärr bara till viss del, vilket får till resultat att vi inte kan göra allt som medlemmar i sina motioner gav uttryck för. Uttalandena från förbundsmötet ger en bild av de frågor vi brottas med: arbetsmarknadsfrågor; medlemmarnas ekonomiska situation; den personliga assistansen samt den ständigt aktuella frågan - att bristande tillgänglighet skall utgöra grund för diskriminering. Till styrelsen invaldes fyra nya ledamöter. En styrelse måste förnyas och det är alltid positivt med nya krafter som tillför nya tankar och idéer. Ett varmt tack till dem som lämnade styrelsen efter väl genomfört arbete. RHOS bildas Samarbetet med övriga rörelsehinderförbund (RHOS) gör att förbunden trots minskade resurser kan fortsätta det intressepolitiska arbetet inom våra specifika områden. 8 DHR Verksamhetsberättelse 2005

9 Detta sker genom fördelning av arbetet med svar på remisser, gemensamma uttalanden samt debattartiklar i för oss aktuella frågor. Samarbetet inom ramen för Bygg Klokt innebär att våra kunskaper om fysisk tillgänglighet tas i anspråk. Inom ramen för detta samarbete kommer vi att med medel från Allmänna arvsfonden utbilda medlemmar i frågor som rör enkelt avhjälpta hinder så att vi kan bli ännu bättre på att påverka och driva på kommunerna. Den proposition om arbetsmarknadspolitiken som vi väntat på har ännu inte kommit. I budgetpropositionen fanns åtgärder som till viss del tagit fasta på förslag som fanns med i de båda utredningarna Inte bara Samhall och Arbetskraft. DHRs internationella utvecklingsarbete ger stimulans och näring också till det nationella arbetet. Vi har mycket att lära av de länder som står i begrepp att utveckla sitt intressepolitiska arbete för en bättre värld för personer med funktionsnedsättningar. DHR är under de närmaste åren ordförandeland för det nordiska samarbetet. Det är många frågor som vi har gemensamma men som vi arbetar med var för sig. Det är kanske möjligt att göra gemensamma satsningar för att göra något åt problemen vid tillfällig eller permanent vistelse i de nordiska länderna. DHR kan återigen se tillbaka på ett år fyllt av intressant och stimulerande arbete. Under året har våra frågor fått större medial uppmärksamhet än tidigare. Med detta är det mycket vunnet. Vi ser inte alltid direkta resultat av vårt arbete men genom att besvara remisser, delta i utredningsarbete och i samverkansgrupper når vi så småningom förändringar och kanske också förbättringar. I detta arbete har medlemmar, kanslipersonal och förbundsstyrelse deltagit med stort engagemang. Nya utmaningar väntar under Låt oss anta dessa! Karin Westlund förbundsordförande Vårt opinionsbildande arbete fter att 2004 ha avstått från den Es k Politikerveckan i Almedalen var DHR åter på plats i Visby verksamhetsåret Vid vår presskonferens kunde vi presentera helt färska uppgifter från den Levnadsnivåundersökning som tagits fram om våra medlemmars delaktighet på arbetsmarknaden och de ekonomiska konsekvenser som denna bristande delaktighet resulterar i. Utredningen hade genomförts av utredningsinstitutet HANDU på uppdrag av bl a DHR, SRF och HRF. Första nyhet i Ekot och TV4 Den välbesökta och väl genomförda presskonferensen där vi tillsammans med Synskadades Riksförbund presenterade de skrämmande siffrorna resulterade i att vår fråga hamnade som förstanyhet på såväl Ekot som TV4:s Nyhetsmorgon. När hela Levnadsnivåundersökningen senare presenterades i sin helhet i HANDUs regi fick den tyvärr inte den press den förtjänade. Undersökningen i sig visar att personer med funktionsnedsättningar diskrimineras inom snart sagt alla områden. Att detta faktamaterial måste användas i vårt utåtriktade opinionsarbete på såväl lokal som riksnivå står helt klart. Inte minst kommer vi att ha nytta av undersökningen under 2006 då Sverige går till val. Under året utsåg DHR och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för andra året i rad Årets Tillgänglighetskommun. Från att premiäråret ha tilldelats den lilla kommunen Tidaholm, gick priset för 2004 nu till Stockholms Stads Tillgänglighetsprojekt. I juryns motivering kunde man läsa: Gatu- och fastighetskontorets tillgänglighetsprojekt belönas för alla de tusentals förbättringar i den fysiska miljön som genomförts under Allt ifrån de otaliga små ingrepp som att konsekvent använda den s k Stockholmsmodellen när övergångsställen görs om och att byta ut farliga ränndalar på trottoarerna, till stora projekt som tillgängliga strandpromenader och lekparker eller ombyggnation av offentliga byggnader så att dessa blir användbara även för personer med funktionshinder. I det pressmeddelande som offentliggjorde priset var juryn mycket tydlig i att det var tillgänglighetsprojektet och inte Stockholms Stad som fick priset eftersom Stockholms stad alltför ofta brister i tillsynen vid nybyggnation. Priset, som består av ett specialdesignat vattenpass med vår godkända ramplutning utdelades vid förbundsmötet i Vejbystrand av Socialminister Berit Andnor. Fyra uttalanden Vid 2005 års förbundsmöte antogs fyra uttalanden som skickades till media: Om Assistansen, Om Rätten till arbete, Om rörelsehindrades ekonomi samt kravet Att bristande tillgänglighet skall utgöra en grund för diskriminering. Ett par av uttalandena publicerades i några lokaltidningar, men rent allmänt visar media ett mycket svalt intresse för vårt högsta beslutande organ förbundsmötet. DHR medverkade vid den Tillgänglighetsvecka som arrangerades av HSO i månadsskiftet maj/juni med anledning av att halva tiden hade gått fram till utgången av år 2010 då flera av den nationella handikapplanens utfästelser skall vara uppfyllda. Bland annat arrangerade vi via Bygg Klokt ett seminarium om hur gamla hinder försvinner och hur nya skapas. Vi fanns också med i det tält som var uppställt på Sergels Torg under veckan och där stockholmarna kunde fråga oss om vad vi står för och vad vi tycker om t ex tillgängligheten i Stockholm. Lördagen den 20 augusti var det så dags för den tredje Marschen för Tillgänglighet. I år föregicks marschen av en massanmälningskampanj mot enkelt avhjälpta hinder där många DHR:are var djupt engagerade. Totalt samlades det in ca 1500 anmälningar vilka distribuerades till Handikappombudsmannen för vidare befordran till de lokala byggnadsnämnderna. Själva marschen genomfördes DHR Verksamhetsberättelse

10 av mellan 450 och 500 personer i strålande sol. Arrangemanget blir allt bättre och ingen stockholmare som befinner sig utefter marschvägen den här lördagseftermiddagen kan missa vad vi tycker om landets bristande tillgänglighet. Vid förbundsmötet beslutades att DHR inte längre ska genomföra någon manifestationsdag den 4 oktober. Istället är det tänkt att vi ökar vårt engagemang för Marschen för tillgänglighet samt uppmanar våra medlemmar och avdelningar att istället agera lokalt intressepolitiskt under den redan etablerade Internationella Handikappdagen den 3 december gärna tillsammans med våra systerorganisationer inom rörelsehindergruppen eller ännu bredare med andra handikapporganisationer. Så skedde också i år på några ställen i landet, bland annat i Örebro län. Fick hjälp av brunråttan En tradition har blivit att DHR den 1 april går ut med ett eget aprilskämt. Tanken är att genom detta skruva verkligheten och få journalister att skriva om någon av våra intressepolitiska frågor. Den här gången påstod vi att Anticimex skulle förbjuda uteserveringar som byggde upp podier på grund av ansamlingen av råttor och förbundsordförande Karin Westlund fick därmed anledning att tacka brunråttan för dess stöd i kampen mot de otillgängliga uteserveringarna. Under året utkom tidningen SHT med åtta nummer varav ett dubbelnummer. I verksamhetsårets utgivning låg tyngdpunkten på artiklar inom intresseområdena tillgänglighet/diskriminering och arbetsmarknad. Andelen presenterade rättsfall och lagstiftning har som vanligt prioriterats eftersom läsarna genom dessa får värdefull kunskap för att själva kunna påverka sina villkor. Sammanfattningsvis kan sägas att SHT under året sökt stärka det egna initiativet genom att redaktionellt välja ämnen och artiklar där människor med rörelsehinder gör sig själva till tolkningsföreträdare. Att ge kunskap och förtrogenhet om samhällsstrukturer och lyfta fram samhällets/beslutsfattarnas skyldighet att uppmärksamma människor som lever med funktionsnedsättning är alltid tidskriftens grundtema. Upplagan, som följer medlemsutvecklingen, sjönk i enlighet med denna till drygt ex. Under året tvingades redaktionen minska personalen med en halvtids journalisttjänst. Antalet prenumeranter (drygt 1400 ex) har i princip varit oförändrat vilket betyder att SHT håller ställningen som Sveriges mest dominerande handikappolitiska tidskrift. Under hösten aktualiserades återigen frågan om aktiv dödshjälp. Att frågan blev extra aktuell berodde på att en ung rörelsehindrad svensk beslutade sig för att ta sitt liv vid en Schweizisk dödsklinik. Mannen hade tidigare figurerat i TV och tidningar och hans beslut drog igång en häftig debatt om rätten till aktiv dödshjälp. Därmed aktiverades DHR:s etiska nätverk som bl a fick in en stor artikel i Aftonbladet. Dessutom kom frågan upp i riksdagen genom att en av nätverkets resurspersoner ställde en interpellation till sjukvårdsminister Ylva Johansson. Vid interpellationsdebatten klargjorde ministern, att aktiv dödshjälp fortsatt ska vara förbjudet i Sverige. Under den här debatten var många inne på vår hemsida och hämtade argument mot att införa en aktiv dödshjälp. Ambitionen för DHRs hemsida är betydligt högre än vad resurserna tillåter. Dock fyller den ett stort behov och antalet besökare ökar kontinuerligt. Under oktober besöktes sidan för första gången av över 7000 personer. Att hemsidan regelbundet besöks av journalister visar sig inte minst i de många kontakter som kansliet och i första hand vår ordförande har med media. DHR har fortfarande en mycket hög trovärdighet hos media och kansliet kontaktas ofta av såväl dagspress, radio och TV. De flesta gånger handlar det om våra frågor men varumärket DHR är så starkt att vi också kontaktas när det gäller rena diagnosfrågor eller andra funktionsnedsättningar än rörelsehinder. Sedan några år tillbaka annonserar vi var fjortonde dag i journalistförbundets tidning Journalisten vilket säkerligen är en bidragande orsak till att media väljer att ringa DHR när det händer något inom handikappolitiken. 10 DHR Verksamhetsberättelse 2005

11 Löpande verksamhet tt omfattande arbete ägnades den ELevnadsnivåundersökning som genomfördes i utredningsföretaget HAN- DUs regi. Utredningen som inleddes 2004 är av en storleksordning som genererar mycken tid från dem som sitter med i arbets- eller referensgrupper. Det handlar om val av områden, formulerande av enkätfrågor, tolkning och bearbetning av svaren, slumpmässiga urval ur medlemsregistret m m. Mycket av det arbetet har skett i det tysta och märks inte förrän resultatet är färdigt. Levnadsnivåundersökningen täcker flertalet av våra levnadsområden: arbete, ekonomi, hälsa, boende, fritid, hjälpmedel, rehabilitering, hemtjänst o s v. De viktigaste slutsatserna avseende DHR-medlemmar var att: endast 36 % har arbete, var tredje saknar arbetsplatsanpassning, var fjärde saknar arbetshjälpmedel, 25 % av kvinnorna har en inkomst under kr/mån, 79 % av kvinnorna och 39 % av männen har en inkomst under kr/mån, var femte har svårt att klara utgifterna för funktionshindret, e t c. Undersökningen, som utfördes på uppdrag av DHR, SRF, SDR samt HRF med medel från Allmänna Arvsfonden, avslutades i september med att rapporten presenterades vid ett välbesökt möte på riksdagen tillsammans med Riksdagens Forum för handikappfrågor. Förutom det genomslag i media som skedde i samband med vårt agerande i Almedalen fick vår undersökning stor uppmärksamhet hos våra beslutsfattare. Det märktes senare i debattartiklar som politiker skrev under den allmänna motionstiden där flera partier och enskilda riksdagsmän refererade till vår undersökning. Undersökningens resultat har också efterfrågats av olika FN-organ. Från allmänheten, media och studerande på alla nivåer kommer ofta frågor där de vill veta DHRs inställning till framförallt fosterdiagnostik, olika genetiska frågor samt aktiv dödshjälp. Genom vår hemsida kan vi ge bra information i dessa frågor men kansliet föreläser också i de etiska frågorna på ideologiska kurser men också i samband med andra interna kurser. Under en följd av år har DHR på olika sätt arbetat för att ett förbud ska införas för arbetsgivare och försäkringsbolag att efterforska och efterfråga genetisk information i samband med tecknande av avtal och vid sökande av arbete. Vårt enträgna arbete har gett resultat och ett förbud har nu beslutats av regeringen. Lagen träder i kraft 1 juli Till det tysta arbetet hör också deltagande i olika arbetsgrupper, sammanträffanden med utredningar, inläsning av material och besvarandet av remisser. Det är ett arbete som tar tid och som märks först senare, när vi genom vårt påverkansarbete i en viss fråga lyckats få gehör. Beslut med anledning av t ex ett utredningsbetänkande och remissyttrande kan ta några år innan frågan klubbas igenom i Riksdagen. Förutom direkt representation med statliga myndigheter och departement påverkar vi också via HSOs olika nätverk. Under hösten 2005 har en översyn av Försäkringskassans Vägledning i handikappersättning pågått. Arbetet har skett i nära samverkan med HSO:s socialförsäkringsnätverk, där vi ingår. DHR har också lämnat synpunkter direkt till Försäkringskassan. Socialförsäkringsnätverket har också under året varit involverat i den pågående omfattande Socialförsäkringsutredningen. Med anledning av halvtiden av Nationella Planen anordnades olika seminarier av HSO med omvärldsanalys av ett flertal områden bl a inom socialförsäkringen. Införandet av maxtaxa inom äldreoch handikappområdet 2002 medförde, att avgifterna för mat kom att variera stort mellan kommunerna. DHR har under hösten haft kontakt med, samt sammanträffat med den s k matavgiftsutredningen för att minska ojämlikheten. För första gången anordnades 2005 ett Öppet Hus Ortoped-teknikens dag i mars på ortopedtekniska verkstäder/avdelningar runt om i hela landet med utställningar, föredrag m m. Målsättningen var att göra OT-verksamheten känd för en bredare allmänhet och beslutsfattare. På flera orter samverkade resurspersonerna i förbundets OT-nätverk inför dagen med sina lokala OT-verkstäder. Efter alla år av enträget påverkansarbete i SJ:s samarbetsgrupp i handikappfrågor, Banverkets tillgänglighetsråd m m, börjar förändringarna nu äntligen ta form. År 2004 utökades antalet platser för personer i rullstol på X2000 till det dubbla, d v s två per tågset. Under verksamhetsåret 2005 började SJ byta ut de gamla liftarna! Nu utökas kapaciteten till 300 kg och dessutom blir lyftarna 20 cm längre, och även något bredare. Den 16 februari lade Europakommissionen ett förslag som skall förbjuda diskriminering av rörelsehindrade flygresenärer. Förslaget kommer att omfatta alla flygbolag (stora som små) och alla flygplatser. Om och när förslaget går igenom kommer alla rörelsehindrade flygpassagerare från medlemsländerna att ha samma rättigheter. I korthet går förslaget ut på att: Flygbolagen inte får neka en person att boka eller resa p g a funktionshinder annat än av säkerhetsskäl. I vissa fall kan flygbolaget kräva att en funktionshindrad reser i sällskap med någon som inte är funktionshindrad och det kommer att bli förbjudet att ta ut avgift för den assistans som den funktionshindrade kan behöva av flygplatsens personal; Den funktionshindrade skall garanteras en bra standard på assistansen och kostnaden för servicen till funktionshindrade på flygplatserna skall delas upp på samtliga passagerare. Handläggningen av förslaget, när det väl är antaget av Europaparlamentet och Europarådet, är ungefär ett år. DHR lämnade synpunkter på förslaget till Näringsdepartementet i juni. Den 25 maj bjöd Vägverket in alla deltagare i de regionala råden till en seminariedag. Bakgrunden var att det är tio år sedan Vägverket startade de DHR Verksamhetsberättelse

12 regionala handikappråden. Ytterligare en anledning var att det var halvtid i arbetet med att nå Riksdagens mål om en kollektivtrafik som är tillgänglig för funktionshindrade. I anslutning till detta bjöd DHR in sina representanter i de regionala råden för en dag på förbundets kansli för att gå igenom det arbete som görs i de olika regionerna och samordna arbetet till gemensamma aktioner. Banverket, Vägverket och Sjöfartsverket redovisade resultaten från de mätningar om kollektivtrafikens användbarhet som genomförs av företaget Markör. 250 av DHR:s medlemmar deltog slumpmässigt i undersökningen. Undersökningen genomfördes för tredje gången Resultaten visar genomgående små förändringar mellan åren. Oavsett om de tillfrågade använder rullstol eller inte så uppger nära 50 procent av de tillfrågade DHR-medlemmarna att de inte kunde resa alls alternativt reser med besvär på buss eller spårvagn. När frågan gällde tåg var det hela 57 procent som svarade på samma sätt. Under 2005 började Sjöfartsverket med utarbetandet av en handbok som bygger på den nya författning avseende handikappanpassning av passagerarfartyg som trädde i kraft i december Förutom själva författningen skall handboken också ta hänsyn till de rekommendationer som framtagits av bl a handikapporganisationerna. DHR gavs möjlighet att avge synpunkter på innehållet i denna handbok. I januari 2005 deltog DHR i Transportforum i Linköping, som varje år arrangeras av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut). Där presenterades flera pågående intressanta projekt inom kollektivtrafikområdet. DHR fanns också på plats när Sveriges Kommuner och Landsting höll sin årliga konferens, Färdtjänstdagarna, på hotell Clarion den 9 mars. Av färdtjänstberättigade är endast 17 % i arbetsför ålder. Endast sex kommuner i landet har samma taxa för färdtjänst som för kollektivtrafiken i övrigt. Tio kommuner kräver att färdtjänst ska beställas dagen innan. Rörelsehinderförbundens Bostadsanpassningsprojekt, BAP anordnade i oktober ett avslutande seminarium där projektets resultat presenterades. Till seminariet inbjöds företrädare för de medverkande förbunden, berörda myndigheter och organisationer samt landets kommuner. Tyvärr var intresset från media i det närmaste obefintligt. Projektet, som kom till som en följd av Hjälpmedelsprojektet, hade som uppdrag att redovisa hur det kommunala bostadsanpassningsbidraget fungerar i praktiken. Detta genomfördes med hjälp av enkäter till personer som sökt bostadsanpassningsbidrag, intervjuer med handläggare och intygsskrivare samt seminariediskussioner med företrädare för medverkande förbund och sakkunniga på området. Tyvärr visade det sig att så många som en tredjedel av de tillfrågade inte ansåg sig ha fått sina behov av bostadsanpassning tillgodosedda. Resultatet presenteras i rapporten "Rörelsehinderförbundens bostadsanpassningsprojekt - en utredning om tillgänglighet, lagtolkningar och olikheter inom bostadsanpassning". Dessutom togs en guide fram med tips och råd till den som skall ansöka om bostadsanpassning "Din guide till bostadsanpassning". Bygg klokt är ett samarbete för att öka tillgängligheten och användbarheten i den byggda miljön. Bygg klokt består i dag av sex organisationer, de fem så kallade rörelsehinderförbunden samt Synskadades Riksförbund, SRF. Arbetet planeras av en ledningsgrupp, som består av en person från varje organisation, samt en verksamhetsledare som är anställd hos Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Bygg klokt har blivit en aktör som många känner till och köper tjänster av. Under 2005 hade vi konsultavtal med Sveriges Riksdag och Statens Fastighetsverk samt utförde uppdrag åt bland andra Riksantikvarieämbetet, Länsbiblioteken i Östergötland, AIX Arkitekter och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). Bygg klokt arrangerade i maj "Ett seminarium om hur gamla hinder försvinner och nya skapas". Arrangemanget ingick i HSOs tillgänglighetsvecka vid markeringen av halvtid för Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. I april uppvaktades statsrådet Mona Sahlin, Miljö- och samhällsbyggnadsminister, av Bygg klokts ledningsgrupp. Vid detta möte framförde vi bland annat att vi anser att tillgängliga och användbara bostäder måste prioriteras som en del av Regeringens mål om hållbar utveckling, att det behövs en förlängning av hissbidraget och att en tillgänglig och användbar miljö förutsätter omsorg om detaljerna. Bygg klokt fick 2005 beviljat 3,5 miljoner kr ur Allmänna arvsfonden för att under 2,5 år arbeta med enkelt avhjälpta hinder på lokalnivå. En projektledare och en projektassistent har anställts för att inom projektets ram arbeta med att stärka lokalföreningarna i arbetet med att ge föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder genomslag. Inom projektet skall också resurspersoner inom förbunden utbildas. Under 2005 hände en hel del av intresse som rörde personer med rörelsehinder inom Postens område. Bland annat har Posten fortsatt neddragningarna inom Svensk kassaservice, även om takten bromsats något i avvaktan på en väntad regeringsproposition om eventuell avveckling. Vi har från DHRs sida bland annat fört fram de specifika behov av fungerande manuell betjäning som finns för personer som ej kan använda en bankomat. Alla boende i flerfamiljshus ska senast den 1 januari 2011 få sin post utdelad i så kallade fastighetsboxar i entrén, istället för i den egna dörren. Personer som på grund av ålder eller funktionshinder inte kan hämta sin post i entréplanet ska också fortsättningsvis få sin post utdelad till den egna dörren. DHR framförde i Post- och Telestyrelsens arbete med att ta fram allmänna råd för hur boxarna skall utformas starka invändningar mot avsaknaden av ett Design för alla-perspektiv. Exempelvis ges möjlighet att placera boxarna utomhus. DHR har under verksamhetsåret också deltagit i möten med Handikappombudsmannens tillgänglighetsråd, förbundskonferenser om Plan- och bygglagskommitténs arbete, hearing med Diskrimineringsutredningen samt seminarium anordnat av Grundlagskommittén. 12 DHR Verksamhetsberättelse 2005

13 Medlemsservice örbundets kanslianställda får dagli- kontakter via telefon, brev och Fgen e-post från medlemmar. Det medlemmarna vill få hjälp med kan handla om alltifrån en adressändring eller utebliven tidning till frågor om det intressepolitiska arbetet. Det kan vara rent konkreta frågor som vilka hotell man kan komma in på i Stockholm om man använder rullstol, till vart man vänder sig för att överklaga ett beslut eller var man kan hitta FNs standardregler, regler som gäller för parkeringstillstånd eller den personliga assistansen. Frågor handlar också ofta om mer etiska ämnen som dödshjälp eller fosterdiagnostik. Efter en helg finns det i våra e-postbrevlådor ca 500 brev, det mesta visserligen s k skräppost men många av dessa har en seriös frågeställning som kräver engagemang och tid att besvara. Förutom frågor från medlemmarna får kansliet på motsvarande sätt frågor från allmänheten, myndigheter och ickemedlemmar i ovanstående frågor. Vad gäller etiska frågor kommer de övervägande från media och från studerande. Det förekommer också att ombudsmännen medverkar på avdelnings- och distriktsmöten. Nätverken Med stöd av pengar från DHRs Bidragsstiftelse och SVCR har under 2005 nätverksarbete bedrivits genom distrikten. Medel har kunnat sökas från förbundet och 13 distrikt beviljades tillsammans cirka kronor för aktiviteter inom följande nätverk Nätverket för yngre Nya Spjutspetsen, Grå Pantrar, Smärtfrågor, Invandrarfrågor, Återkommande rehabilitering, Ortoser och proteser samt Föräldranätverket. Här följer en kort redovisning av några av de aktiviteter som kunde genomföras tack vare bidrag från Bidragsstiftelsen och SVCR: I september träffades ett 10-tal ungdomar från Nätverket för yngre Nya Spjutspetsen, d v s medlemmar upp till 45 år på Härnösands folkhögskola. Många frågor kom att ventileras som arbetsmarknadsfrågor, hur DHR ska locka fler unga, vad vi vill med DHR i framtiden m m. I oktober genomförde t ex Panternätverket en nätverksträff i Mariannelund där cirka 45 resurspersoner från hela landet deltog. Temat var Personlig service, Bostadsanpassning samt Levnadsnivåundersökningen alla med äldreaspekter och alla tre ämnen där DHR hade nya fakta eller studiecirkelmaterial att presentera. Den folder om Panternätverket som funnits tidigare nytrycktes under året och nätverket närmar sig nu ett 80-tal pantrar. Träff inom föräldranätverket Nätverket för rörelsehindrade föräldrar möttes på Mättinge i oktober. Ett 10-tal föräldrar och barn träffades för att bl a ta del av vad hundarna i Svenska Service- och Signalhundsförbundet kan erbjuda. Dessutom diskuterades det hur man kan stärka ett dåligt självförtroende och hur man ska gå vidare för att utveckla nätverket. I november träffades ett 15-tal personer från nätverket ortoser och proteser på Sommarsol i Vejbystrand. Deltagarna kom från Norrbotten, Södermanland, Kronoberg, Gävleborg, Östergötland, Örebro och Skåne och man fick höra föredrag och diskuterade OT-frågor med sakkunniga från Hjälpmedelsinstitutet och ortopedtekniska laboratoriet i Helsingborg. Öppna hus om långvarig smärta I Västra Götalands regi genomförde man i oktober/november ett flertal aktiviteter på temat Långvarig smärta. Efter att ha samlat intresserade från nätverket så bildade man i distriktet en arbetsgrupp för projektets fortsättning. I oktober genomförde man en kurs på Grötö för 25 personer på temat hur bygga nätverk. Projektet avslutades med två öppna hus i Falköping respektive Borås. Cirka 110 personer kom vid båda tillfällena för att bl a lyssna på föreläsningar av smärtläkare. De båda föreläsningarna gav ett 20 tal nya DHRmedlemmar. Den Resetjänst som inrättades under 2004 bedrevs i bolagsform (FAB) och redovisas separat. Dock kom Resetjänstens verksamhet i viss mån också att engagera bl a ekonomi- och informationstjänsterna på DHR vilket föranleder några korta rader även i DHRs verksamhetsberättelse. Fyra utlandsresor Under år 2005 genomförde Resetjänsten fyra utav fem planerade resor: en bussresa till Prag; en sol- och badresa till Cypern; en kryssning i Medelhavet och en sol- och badresa till Teneriffa. En bussresa till de norska fjordarna blev inställd på grund av för få anmälda. Vår Resetjänst fick tillsammans med vår resekatalog stort utrymme i Expressen/Kvällsposten och därmed nådde vårt arbete för ett tillgängligt resande ut till ett stort antal människor. Av de som blev nya medlemmar under 2005 angav 112 att de sökt medlemskap på grund av Resetjänsten gav DHR återigen ut sin Resekatalog. Den här gången i fullformat, d v s ett nytryck och uppdatering av alla resmål. Vårt sortiment av profilprodukter fick bara ett nytillskott under Inspirerad av vår inrättade Resetjänst togs det fram en kit för att kunna sova under långa resor bestående av en uppblåsbar nackkudde, ögonbindel samt öronproppar. DHRs egen almanacka Även under 2005 producerades vår Almanacka där ett 30-tal sidor innehåller specifik DHR-information. Almanackan såldes till självkostnadspris till avdelningar och medlemmar. Under året distribuerades ett tiotal s k Månadsutskick, d v s information ifrån kansli och styrelse till våra avdelningar och distrikt. Information till avdelningar, distrikt och enskilda medlemmar presenteras alltid på vår hemsida och på de sidor i SHT som kallas Förbundsnytt. DHR Verksamhetsberättelse

14 Internationellt utvecklingssamarbete nder 2005 har DHR, via SHIA deltagit i internationella Uutvecklingssamarbetsprojekt i Tanzania, Etiopien, Sri Lanka, Sydafrika och Ryssland. Operativt ansvarig för projekten har huvudsakligen varit distrikten. Samordningsansvaret har legat på tjänstemän på förbundskansliet. Aktuella distrikt som bedrivit internationellt arbete under verksamhetsåret är Stockholm, Södermanland, Västra Götaland, Örebro, Jämtland och Gotland. Utöver det är även Örebroavdelningen och Förbundet Unga Rörelsehindrade involverade i projekt knutna till riksförbundet. Många av projekten drivs också tillsammans med andra organisationer inom Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening, SHIA som t ex SDR, SRF, FUB eller Föreningen Furuboda. För alla projekt som bedrivs via SHIA gäller att 90 procent av kostnaderna bekostas av SIDA. Under verksamhetsåret besöktes Sverige av representanter från flera av våra projekt. På samma sätt besökte representanter från DHR våra parter i Tanzania, Sri Lanka och Etiopien. Totalt handlar vårt internationella engagemang inom ramen för SHIA om tolv projekt: Tanzania I Tanzania har DHR totalt fyra projekt, varav ett i sig innehåller flera delprojekt. 1) CHAWATA-programmet, som består av fyra delprojekt, a) Nationellt organisationsstöd CHAWATA centralt. b) Regionalt organisationsstöd CHAWATA Dar es Salaam. c) Rukwa, utbildningsprojekt för kvinnor. d) Mbeya, organisationsstöd. 2) Yombo resurscenter. 3) Teklaprojektet. 4) Afrikanska dekaden. Etiopien 5) Organisationsutveckling och uppbyggnad av kvinnovinge i rörelsehinderorganisationen ENAPH. Sydafrika 6) Organisationsstöd till DPSA. Sri Lanka 7) Påverkansprogram. 8) Administrativ samordningsfunktion Sri Lanka. 9) Etablering av lokala föreningar av SLFRD. 10) Utveckling av familjeprogram i Anuradha pura av AKASA. Ryssland 11) Samarbetsprojekt Novinvacenter i Veliky, Novgorod. 12) Institutionsprojektet (projektering). Med kort varsel sammankallade SHIA i början av januari 2005 sina medlemsorganisationer (där DHR är en) till ett första krismöte med anledning den katastrof som drabbade stora delar av Sydostasien i slutet av Ur SHIAs perspektiv var det främst de projekt på Sri Lanka som drabbades av flodvågen och man beslutade mycket snart att bidrag till stödinsatser på Sri Lanka kunde sättas in på SHIAs jubileumsfond. Till fonden bidrog DHR med kronor ur U-landsfonden. De två sammanträden som Nordiska Handikappförbundet, NHF har varje år, genomfördes under 2005 i Reykjavik (april) och i Helsingfors (september). I Reykjavik var temat Personlig service/hemtjänsten och personlig assistans, i Helsingfors var det tillgängligheten som stod på agendan. Förkortningar: CHAWATA The Tanzania Association of the Physically Impaired ENAPH Ethiopian National Association of the Physically Handicapped DPSA Disabled People South Africa SHIA - Solidarity Human Rights Inclusion - accessibility (Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening) SLFRD Sri Lanka Foundation for Rehabilitation of the Disabled 14 DHR Verksamhetsberättelse 2005

15 Projekt Bostadsanpassningsprojektet örelsehinderförbundens Bostadsan- BAP avslutades i Rpassningsprojektet, oktober i samband med ett seminarium där projektets resultat presenterades. Till seminariet inbjöds företrädare för de medverkande förbunden, berörda myndigheter och organisationer samt landets kommuner. Projektet resulterade dels i en rapport, dels i en guide riktad till den som tänker söka bostadsanpassningsbidrag. Projektet som var ett arvsfondsprojekt drevs tillsammans med RBU, NHR, RTP och Reumatikerförbundet. Läs mer på sid 12. Brukarstödsprojektet är ett samarbetsprojekt med NHR som DHR har det administrativa ansvaret. Projektet är finansierat av Allmänna arvsfonden. På våra två Brukarstödcentra kan den som har ett funktionshinder och bor i Västerbotten eller Skåne få stöd och hjälp i sina kontakter med myndigheter och beslutsfattare. Brukarstödscentret i Skåne (Malmö) har tonvikt på invandrare med funktionshinder medan projektet i Västerbotten (Umeå) fokuserar på kvinnor med funktionshinder. Projektet avslutas Levnadsnivåundersökning Den levnadsnivåundersökning som startade 2004 avslutades hösten 2005 med ett möte på riksdagen tillsammans med Riksdagens Forum för handikappfrågor. Undersökningen täcker flertalet av våra levnadsområden: arbete, ekonomi, hälsa, boende, fritid, hjälpmedel, rehabilitering, hemtjänst o s v och var ett gemensamt projekt för DHR, SRF, SDR och HRF. Undersökningen finansierades genom bidrag från Allmänna arvsfonden och genomfördes av utredningsinstitutet HANDU. Läs mer på sid11. Mobilitetscenter Ett arvsfondsfinansierat projekt tillsammans med övriga rörelsehinderorganisationer. Projektet avslutades under 2005 och har övergått i en ekonomisk förening ägd av DHR, NHR OCH RTP. Projektet har syftat till att få fram en modell för en verksamhet med samlad kompetens under ett tak för att bedöma förutsättningarna när det gäller bilkörning och bilanpassning för personer med funktionshinder. Modellen är sedan tänkt att fungera på flera platser i landet s k Mobilitetscenter. Mänskliga rättigheter Inom området mänskliga rättigheter pågår ett projekt som drivs av HSO med stöd av medel från Allmänna arvsfonden. Syftet med projektet är att lyfta fram vikten av att alla frågor som vi driver måste hanteras som frågor om mänskliga rättigheter. Genom seminarier vill projektet öka kunskaperna om mänskliga rättigheter, inom handikapprörelsen och inom kommunerna. Under verksamhetsåret påbörjades ett arbete med att skriva en alternativrapport till FN: s övervakningssystem. Ungefär vart fjärde år skriver regeringen rapporter till FN om hur Sverige lever upp till FN: s konventioner om mänskliga rättigheter. Projektet kommer att skriva alternativa rapporter till två av konventionerna: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Alternativrapporten skall lämnas in i mitten av Tätortsnära skog för Människan Projektet Tätortsnära skog för människan, som startade 2001 avslutades Syftet med detta svensk-franska EUfinansierade projekt var att visa nya sätt att öka den tätortsnära skogens rekreationsvärden. Projektet leddes av Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen och DHR är med som partner tillsammans med Huddinge och Haninge kommun, Kungliga Djurgårdens förvaltning, Skogsstyrelsen och franska Office National des Forêts. Ett viktigt resultat av projektet är den 70-sidiga rapport (handbok) som togs fram med information om hur bl a badbryggor, informationstavlor, broar och fågeltorn bör se ut. Här finns allt man behöver veta om hur man gör natur- och friluftsliv tillgängligt. Tillgång till naturen för människor med funktionshinder heter rapporten som hittas på Skogsvårdsstyrelsens hemsida. Våld mot kvinnor Den pilotundersökning med rubriken Våld mot kvinnor med funktiondnedsättning som avslutades 2004 erhöll under 2005 medel från Allmänna arvsfonden för att genomföra en omfattande enkät. Det har gjorts studier om mäns våld mot kvinnor generellt. Men inget underlag finns om de förhållanden som gäller för kvinnor som har någon funktionsnedsättning där specifika situationer och omständigheter kan påverka livet. Allmänna arvsfonden anslog 2005 medel till DHR, FUB, NHR, RTP och SRF för att i samarbete med HANDU genomföra en undersökning av situationen för kvinnor med funktionsnedsättning avseende våld. Öppna dörrar Projektet som pågick i sitt första skede mellan 2000 och 2002 och återuppstod under 2004 med nya pengar från Allmänna arvsfonden avslutades under verksamhetsåret Under den andra projektperioden liksom under den första var syftet att tillsammans med Friskis&Svettis få igång en rolig och stimulerande motionsgympa för personer med funktionshinder. Öppna Dörrar ingår efter projekttidens slut i Friskis&Svettis ordinarie verksamhet på ett tiotal orter i Sverige. DHR Verksamhetsberättelse

16 Remisser utredningar Försäkringskassans huvudkontor. Socialförsäkringsförmåner och beslut i socialförsäkringsnämnden SFN. Svar till HSO. Jan -05 Konsumentverket angående förslag till föreskrifter om prisinformation. Svar till HSO Jan -05 Socialdepartementet Beviljats men inte fått SOU 2004:118. Till HSO Mars -05 Boverket. Revidering av Boverkets byggregler avsnitt 3 och 5 samt Boverkets konstruktionsregler avsnitt 10. DHR svarade via Bygg Klokt Mars -05. SIS Remiss 3562 Översyn av Bostadsstandard. DHR svarade via Bygg Klokt. Mars -05 Socialdepartementet. Översyn av assistansersättningens timbelopp. Rapport från RFV. Till HSO. April -05 Post- och Telestyrelsen Allmänna råd om utdelning av post. Till HSO. Juni -05. Justitiedepartementet Slutbetänkandet Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna SOU 2004:112 Yttrandet avlämnat tillsammans med RTP. Vi yttrade oss över avsnitten ang. Livstestamente samt forskning på människor. Juni -05 Näringsdepartementet Remissmöte om kommissionens förslag till förordning om funktionshindrade personers rättigheter i samband med flygresor. DHR deltog och lämnade skriftliga synpunkter. Juni -05 Socialdepartementet Socialtjänsten och den fria rörligheten SOU 2005:34 Till HSO. Sept -05 Banverket Trafikinformation till resenär på och vid stationen. Via Bygg Klokt till Banverket. Sept -05 Utbildnings- och kulturdepartementet Utkast till lagrådsremiss med förslag till ny skollag m m. Till HSO. Svar tillsammans med Förbundet Unga Rörelsehindrade Sept -05 Socialstyrelsen Förslag till föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning och genomförande av insatser enligt SoL, LVU och LVM sam LSS. Svar till HSO. Sept -05 Justitiedepartementet. Försäkringsbolagens tillgång till patientjournaler. Ds 2005:13. Okt -05 Projekt från HSO. Enkät angående handikappforskning. Okt -05 Försäkringskassans huvudkontor. Handikappersättning - vilka är de vanligaste frågorna? Frågeställningar inför omarbetning av dess Vägledning handikappersättning. Okt -05 Jordbruksdepartementet. Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster smartare konsumtion SOU 2005:51. DHR i samråd med RTP till HSO. Okt -05 SISUS nationella bemötandeprogram Sexuell läggning och funktionshinder. Svar tillsammans med Förbundet Unga Rörelsehindrade. Nov -05 Näringsdepartementet angående stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i en ny geografi en samlad förvaltning med politisk styrning. Delbetänkande av organisationsutredningen för regional tillväxt. Svar genom Reumatikerförbundet. Nov -05 Jordbruksdepartementet. Hundgöra att göra hundar som gör nytta. Betänkande av Tjänstehundsutredningen (SOU 2005:75). Svar genom RTP. Nov -05 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet rapport om bostadsfinansiering. Till HSO. Dec DHR Verksamhetsberättelse 2005

17 Förbundsmötet rets förbundsmöte genomfördes för första gången på Å vår egen anläggning Sommarsol i Vejbystrand den 6-8 oktober. Förutom de 75 ombuden, förbundsstyrelsen, Stadge- och Organisationskommittén, revisorer och valberedning var huvuddelen av kanslipersonalen involverade i olika arbetsuppgifter under själva mötet. Förbundsmötet hade bland annat att behandla 54 motioner, sju styrelseförslag, verksamhetsberättelser för de två gångna åren, olika typer av rapporter och inte minst val till förbundsstyrelsen. Gästerna var många, däribland socialminister Berit Andnor. Hennes anförande fokuserade på arbetsmarknadsfrågor, tillgängligheten och den personliga assistansen. Berit fick sedan, tillsammans med förbundsordförande Karin Westlund överlämna priset Årets Tillgänglighetskommun 2004 till Stockholms Tillgänglighetsprojekt. Bland övriga gäster fanns representanter från Ängelholms kommun (fullmäktiges ordförande), NHR, RTP, HSO, IfA, Reumatikerförbundet, HO, SHIA, Förbundet Unga rörelsehindrare och finska Invalidförbundet. Dessutom fanns både Jan Andersson från Assistanskommittén och Dan Isaksson från Diskrimineringskommittén på plats för att avlägga lägesrapporter från sina respektive utredningar. Den utvärdering som gjordes visade att i princip alla ombud var mycket nöjda med förläggningen till Sommarsol. Det bästa hittills var ett återkommande omdöme. Förbundskansliet örbundskansliets uppgift är att verkställa beslut som fattas Fav förbundsstyrelse, arbetsutskott, förbundsordförande och övriga förtroendemannaorgan. De verksamhets- och organisatoriska förändringar som föreslogs i organisationsöversynen under 2004 har genomförts. På kansliet arbetar 17 personer. Kansliets arbete har varit inriktat på stöd till distrikt, avdelningar och enskilda medlemmar. Stödet till avdelningarna har i huvudsak kanaliserats via distrikten. En stor del av kansliets resurser har ägnats åt förbundsmötet i form av förberedelser, genomförande och efterarbete. Efter önskemål från medlemmar och förtroendevalda har en traditionell telefonväxelfunktion återinförts. Vi har även under detta år gjort stora ansträngningar för att få till stånd ett väl fungerande medlemsregister. Medlemsregistret har till exempel varit förstärkt med en medarbetare på 50 procent. Vi har inlett en försöksverksamhet med att ge några avdelningar begränsad behörighet till registret. Om denna försöksverksamhet faller väl ut och intresse finns kommer fler avdelningar att successivt få tillgång till registret. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har intensifierats. Investeringar har gjorts i nya datorer och en IT-policy har fastställts. Riktlinjer för projektanställda har utarbetats. Kansliets lönepolicy har under året förtydligats med kriterier och bedömningsnycklar för individuell lön. Arbetsmiljöverket besökte i november förbundskansliet. Som ett resultat av detta besök har kansliets dokumentation av det systematiska arbetsmiljöarbetet förtydligats och plan för åtgärder har upprättats. I slutet av året genomfördes en kartläggning av arbetsförhållandena ur ett jämställdhetsperspektiv. Med denna kartläggning som underlag kommer en jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan att upprättas under Sjukfrånvaro återfinns i den ekonomiska berättelsen. DHR Verksamhetsberättelse

18 Förbundets organisation Förbundsstyrelsen Ordförande Karin Westlund, Stockholm Ledamöter Eda Anderson, Sundsvall (t o m 8 okt) Lars-Åke Andersson, Älvsbyn (fr o m 8 okt)) Nils Duwähl, 2:e vice ordförande, Stockholm Elsy Fjellborg-Malaska, 1:e vice ordförande, Kiruna Ken Gammelgård, Stockholm (fr o m 8 okt)) Britt-Marie Gunnarsson, Eksjö Inger Hoff, Malmö Rolf Johansson Ale (fr o m 8 okt)) Frank Lundin, Örebro Lars-Olof Pettersson, Burgsvik (t o m 8 okt)) Lars Sjunnesson, Kassaförvaltare, Kungälv Kerstin Sköld, Norrköping (t o m 8 okt)) Tina Sunderman, Västerås (t o m 8 okt)) Bengt Östling, Sundsvall (fr o m 8 okt)) Under året genomfördes nio (9) protokollförda sammanträden Arbetsutskottet (AU) Karin Westlund Nils Duwähl Elsy Fjellborg-Malaska Lars Sjunnesson Rolf Johansson fr o m dec -05 AU sammanträdde 3 gånger under året Adjungerad från Förbundet Unga Rörelsehindrade Veronica Svensk, Stockholm (t o m 23 okt) Sahar Mosleh (fr o m 23 okt) Adjungerad från Föreningen för Kortvuxna, FKV Birgitte Landström, Nässjö Revisorer Ordinarie Rolf Andersson, Luleå Arne Pettersson, Visby Hans Sundqvist, Linköping Auktoriserad revisor Catharina Jacobson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Stadge- och organisationskommittén, SOK Boo Fogelberg, Stockholm, sammankallande Leif Andersson, Helsingborg Ingvar Edin, Eskilstuna Nils-Inge Fakt, Falun Ulla Nordin, Åre Valberedning Yvonne Björkman, Sundbyberg, sammankallande Birgit Ewertsson, Kumla Guy Lööv, Stockholm Gunnar Andersson, Göteborg (suppleant) Marianne Fjällborg, Kiruna (suppleant) Våra nätverk Nätverken drivs självständigt eller i distriktens regi Nätverket långvarig smärta Nätverket föräldrar med rörelsehinder Nätverket medlemmar över 65 år, Grå Pantrarna Nätverket Invandrare med funktionshinder Nätverket för yngre mellan år Nya Spjutspetsen Nätverket ortoser och proteser Nätverket Återkommande rehabilitering Statistik Antal medlemmar : Antal avdelningar: 185 Antal distrikt: 21 Antal riksföreningar: Föreningen för kortvuxna, FKV. Antal utdelade hederstecken 256 stycken (representerande 33 avdelningar). Suppleanter Leif Johnsson, Hudiksvall Inger Persson, Ånge 18 DHR Verksamhetsberättelse 2005

19 Representation Förbundet är medlem i Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Folkrörelsernas Arkivförbund Folkrörelsernas Samarbetsorgan i Lotterifrågor, FSL Forum, - Kvinnor, handikapp Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO Handikapphistoriska Föreningen, HHF* Kooperationens Förhandlings-Organisation, KFO Nordiska Handikappförbundet, NHF* Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening, SHIA* Stiftelsen Svenska kommittén för Rehabilitering, SVERI* Svenska FN-förbundet* (I organisationer markerade med * ingår representant från DHR i styrelsen) Förbundet är delägare i Bygg Klokt Utredningsinstitutet HANDU Mobilitetscentret DHR representeras i styrelsen för Anna-Stina och John Matsons Minnesstiftelse för sonen Johan Hilding Sevegårds bidragsstiftelse Josef Blomqvists Minnesfond KVK-fonden, Kronprinsessan Viktorias Kustsanatorium Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond Norrbacka-Eugeniastiftelsen Sophia Nilssons Minnesfond Stiftelsen Fokus Stiftelsen Harry Thulins Minne SVCR Förvaltningsstyrelsen för DHR Göteborgsavdelningens rekreationsanläggning Västerhav på Grötö HSO, nätverk för socialförsäkringsfrågor, Hälsouniversitet, Linköpings universitet, referensgrupp Intressegruppen för assistansberättigade, IfA, referensgrupp-resursgrupp Justitiedepartementet, Nämnden mot diskriminering KFO, förhandlingsdelegationen Luftfartsstyrelsens samverkansgrupp Ett flyg för alla. Näringsdepartementet, övervakningskommittén för, Equal Näringsdepartementet, övervakningskommitténs arbetsutskott, Equal Näringsdepartementet, beredningsgrupp för integration och mångfald Equal Pockettidningen R, redaktionsrådet Post- och telestyrelsen Posten samverkansgrupp för tillgänglighet och servicefrågor Regeringens Handikappdelegation, regeringen utser Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, regeringen utser Rikstrafiken, rådgivande delegationen Samhalls Råd för handikappfrågor, utses av Samhall SIS TK/453 och TK/498 referensgrupper SJ, samarbetsgrupp i handikappfrågor Socialstyrelsens handikappnämnd Socialvetenskapliga Forskningsrådet, regeringen utser SMER, referensgruppen till hk-rörelsens representanter Vägverkets samarbetsgrupp med handikapporganisationerna. Arbets-, samråds- och referensgrupper Banverkets tillgänglighetsråd BOSSE, Råd, Stöd och kunskapscenter DAR, delegationen för arbetsinriktad rehabilitering EUs arbetsgrupp för hissdirektiv Folksams Försäkringskommitté gällande samlingsförsäkringar Föreningssparbankens handikappråd Handikappombudsmannens råd, regeringen utser Handikappombudsmannens tillgänglighetsråd Handikapprörelsens etiska nätverk Hjälpmedelsinstitutet, HI, regeringen utser HSOs Arbetsgrupp för arbetsmarknadsutredningarna HSOs Arbetsgrupp för Mål 3 och Equal HSOs nätverk Sjukvård HSO, referensgrupp Handikapp, sexualitet-samlevnad HSOs etiska nätverk DHR Verksamhetsberättelse

20 Förkortningar EDF European Disability Forum FUB Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn Ungdomar och Vuxna FöR Förbundet Rörelsehindrade HANDU Utredningsinstitut som har specialkunskap inom handikappområdet. HO Handikappombudsmannen HSO Handikappförbundens samarbetsorgan HRF Hörselskadades Riksförbund IfA Intressegruppen för assistansberättigade LASS Lag om assistansersättning LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade NHF Nordiska HandikappFörbundet NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund OT Ortopedtekniska RBU Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RHOS Rörelsehinderförbunden, d v s DHR, NHR, RTP, RBU och Reumatikerna RTP Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade SHIA Solidarity Human Rights Inclusion - accessibility (Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening) SDR Sveriges Dövas Riksförbund SRF Synskadades Riksförbund Sveri Svenska kommittén för Rehabilitation International 20 DHR Verksamhetsberättelse 2005