Flytbehandling dämpar stressrelaterad långvarig smärta Torsten Norlander Professor. [Uppdaterad ]

Transkript

1 Flytbehandling dämpar stressrelaterad långvarig smärta Torsten Norlander Professor [Uppdaterad ]

2 Flytbehandling dämpar stressrelaterad långvarig smärta I det höga gräset på savannen smyger ett lejon fram mot en betande antilop. Så ett plötsligt språng mot bytesdjuret. Men antilopen anar oråd, gör ett plötsligt kast och lejonet missar. Hela antilopflocken sätter av i väldig fart och denna gång blev lejonet lottlös. En kvart senare betar vår antilop igen i lugn och ro. Men vad hade hänt om det i stället varit en människa, du eller jag, som så precis hade undkommit lejonets käftar? Ja inte hade vi direkt kunnat återgå till våra sysslor. Vi hade behövt en lång tid av bearbetning och kanske även professionell hjälp för att komma över en sådan händelse. Djuren är här-och-nu-varelser, medan vi människor mentalt lever mer i det förflutna - eller i framtiden. Allt för ofta grämer vi oss över det som har varit eller så bekymrar vi oss över vad som kan komma att hända. Trots att det enda som verkligen existerar ju faktiskt är här och nu! Två tankeprocesser Det pågår en ständig växling mellan hjärnans två tankeprocesser: primärprocessen och sekundärprocessen. Med primärprocessen menas vårt originella, bildmässiga, intuitiva och okonventionella, och om man så vill djuriska, tänkande. Det är detta tänkande som är starkt här-och-nuorienterat. Med sekundärprocessen menas vårt logiska, planerande, abstrakta och konventionella tänkande. Det mest mänskliga är sannolikt att växla eller blanda dessa två tankeprocesser på ett adekvat sätt, men vi har under de senaste 100 åren byggt upp en kultur och teknik som ensidigt gynnar sekundärprocessen. Vi matas med massvis med sinnesintryck i en storstad och vi skall passa busstider, arbetstider, dagistider och hinna med än det ena, än det andra - på jobbet och på fritiden - samtidigt som vi ofta oroar oss för vad vi har missat eller vad vi riskerar att missa. Väl hemma sjunker vi ned i TVsoffan och ännu fler intryck sköljer över oss. Är det så konstigt att många av oss blir stressade, har svårt att koppla av från jobbet, får sömnproblem eller en rad andra stressorsakade åkommor som till exempel smärta. Stressresponsen (SR) Den akuta stressresponsen (SR) som också brukar benämnas som kamp och flykt responsen beskrevs redan 1915 av Walter Cannon (Cannon, 1915). SR sågs som ett första steg i en anpassningsprocess som reglerar stressen både hos djur och människor. Responsen utgör ett skydd för individen och arterna mot fara. Syftet är att snabbt göra oss redo för kamp eller flykt. Det sympatiska nervsystemet förbereder

3 kroppen för extrema händelser genom att andnings- och hjärtaktivitet ökar, blodet omdirigeras från matsmältningsapparaten till armar och ben samtidigt som blodsockerhalten ökar. Fibrinogen, ett ämne som ser till att blodet koagulerar vid en skada, ökar i blodet. Detta är orsak till den ökade risken för blodpropp vid långvarig stress. Kroppens immunförsvar aktiveras. Ligger den ökade aktiveringen på ständigt då försvagas immunförsvaret. Hormoner, som adrenalin, noradrenalin och kortisol frisläpps för att kroppen skall vidmakthålla handlingsberedskapen. Stress är ett tillstånd, utvecklat för att öka vår handlingsberedskap vid fara. En överlevnadsstrategi som ska rädda oss om vi kommer i en hotfull situation. Akut stress är därför funktionellt för att vi ska klara oss. Det går att hålla ett högt tempo när man känner att man har kontroll och trivs. Men det finns en stor risk att man snart upplever stressen som en belastning. Efter cirka tre till fyra månader av återkommande upplevd negativ stress kommer också stressjukdomarna. Avspänningsresponsen (RR) Det finns lyckligtvis en fysiologiskt och psykologiskt motsatt respons till SR, en respons som dämpar det sympatiska nervsystemet istället för att aktivera det. Herbert Benson beskrev denna respons 1975 och kallade den för avspänningsresponsen (relaxation response) eller RR. Han hävdade att RR utgör ett fysiskt tillstånd av djup vila vilket förändrar de fysiska och känslomässiga reaktionerna på stress och att alla människor och djur har en naturlig och medfödd mekanism mot överstress (Setterlind, 1990). Flera studier har kunnat visa att regelbundet återkommande avslappning är en effektiv behandlingsmetod för en rad olika stressåkommor (Esch et al 2003). För att kunna utlösa RR krävs att individen befinner sig i primärprocesstillståndet, dvs., i ett här-och-nu tillstånd. Ett sådant tillstånd upplevs som psykiskt vilsamt (Setterlind, 1990). Exempel på tekniker som använts för att utlösa RR är meditation, autogen träning (Smith, 1993), Tai Chi (Sandlund & Norlander, 2000), fysioakustiska metoder (Norlander, Sandholm & Anfelt, 1998) och biofeedback träning (Setterlind, 1990). Svårigheten att slappna av Det stora problemet här är att de individer som är i störst behov av avslappning är också de som har svårast att använda olika tekniker för avslappning (Maslach, 1998; Norlander, 1997). Det är de som hoppar av olika slags program för avspänning. För att kunna utlösa en RR är åtminstone två faktorer nödvändiga (Ben-Menachem, 1977), nämligen reducerad sensorisk påverkan och minskade kroppsrörelser. Det säger sig självt att har man en svår stressproblematik, då är det inte så lätt att ligga

4 stilla och ha all uppmärksamhet på ett avslappningsband. Rådet ta en promenad i skogen är rena hånet mot en person med mycket stress. Stresstankarna försvinner inte bara för att man går i skogen. Man är långt ifrån primärprocessen. Det gäller således att hitta andra former av avslappningstekniker, som fungerar på ett effektivt och ofarligt sätt även för individer med svår och långvarig stress och stressrelaterad smärta. Med stöd från experiment i sensorisk isolering hävdade Noy (1967) att sekundärprocessen är beroende av verklighetskontakt för att kunna uppehållas. Detta resonemang ledde fram till definitionen: sekundära processer är alla mentala processer som är beroende av feedback, medan primära processer är alla mentala processer som inte är beroende av feedback. Som en följd av denna definition menade Noy att under sensorisk isolering får hjärnan en utpräglad primärprocessinriktning. Vid Human Performance laboratoriet på Karlstads universitet bedriver vi just forskning på hur sensorisk isolering eller snarare deprivation (dvs., så få sinnesintryck som möjligt), kan användas för att skapa ett primärprocesstillstånd hos människor med stressrelaterad smärta och hur man genom detta tillstånd kan utlösa RR. Vi använder en mild form av sensorisk deprivation med hjälp av en flyttank. Flyt-REST Metoden kallas för flotation-rest där REST är en förkortning för Restricted Environmental Stimulation Technique. För att skapa ett mer svenskt begrepp har vi myntat begreppet flyt-rest. Behandling med flyt-rest innebär att patienten lägger sig i en tank med varmt vatten (34,7 o C) av en salthalt som ger adekvat flytkraft för att möjliggöra den totala avspänningen. Salthalten är faktiskt högre än i Döda havet men består huvudsakligen av magnesiumsulfat vilket är skonsamt mot huden. Den stora flytkraften i kombination med den mycket låga vattennivån ger maximal säkerhet. Vattnet filtreras och behandlas automatiskt flera gånger mellan varje användning både mekaniskt och med ultraviolett, bakteriedödande ljus. Varje försöksperson lägger sig alltså i helt rent vatten. I tanken råder mörker och tystnad. Patienten har full kontroll och kan avbryta när han/hon så önskar. Locket är lätt att öppna från såväl utsidan som insidan och det går att ringa på personal om man så önskar. Det skall också framhållas att det i litteraturen inte förekommer några rapporter om faror eller större problem för försökspersoner/patienter. Metoden kräver mycket liten assistans av personal, som under pågående behandling bara behöver finnas i närheten och kan ägna sig åt annat samtidigt. Forskargruppen vid Human Performance har kunnat visa att metoden inte är särskilt påverkad av vare sig förväntansplacebo (Norlander, Kjellgren, & Archer, 2001) eller av uppmärksamhetsplacebo (Bood et al,

5 ). Flera egna och andras studier har visat på en rad positiva effekter (för en omfattande genomgång se Bood, Sundequist, Norlander, Nordström, Nordenström, Kjellgren, & Nordström, 2006), som ökat välbefinnande, mild eufori, ökad originalitet, förbättrad sömn, minskad stress, minskad spänning, ångest och depression, förbättrat blodtryck och minskad muskelspänning. En nyligen genomförd metaanalys (van Dierendonck & te Nijenhuis, 2005) undersökte flyt-rest som en stresshanteringsmetod. Studien innehöll 25 artiklar med totalt 449 deltagare och resultaten visade att flyt-rest tekniken hade positiva effekter på fysiologi (t ex sänkt blodtryck), välbefinnande och prestation. Flera studier har också genomförts för att använda flyt-rest för att dämpa olika slags smärttillstånd (Kjellgren, Sundequist, Norlander, & Archer, 2001). I en serie studier genomförda vid Human Performance (t ex Bood et al 2006) användes ett behandlingsschema med två treveckorsperioder med en behandlingsfri vecka emellan. Under behandlingsveckorna fick patienten flyta vid två tillfällen per vecka under 45 minuter. Detta gav således 12 stycken flyttillfällen under sammanlagt 9 timmar utsträckt under sju veckor. Varför fungerar flyt-rest? Resultaten visade att för patienter med diagnoser som stressrelaterad smärta och utmattningsdepression sker vanligen avsevärda förbättringar redan efter de 12 flyttillfällena. Typiska resultat här kan vara att cirka 20 % av patienterna blir helt smärtfria, medan cirka 60 % upplever avsevärda förbättringar när det gäller smärta. Samtidigt minskar depression, ångest och stress samtidigt som sömnen förbättras och man känner mer optimism och tillfredställelse. Man kan fråga sig hur det är möjligt att uppnå så goda resultat redan efter 12 flyttillfällen? Förklaringen är att det genomförs under en relativt intensiv period med två gånger per vecka under vardera 45 minuter och därmed kan RR induceras och fördjupas samtidigt som SR blockeras. När SR blockeras regelbundet under en period, dvs., individen upplever mentalt lugn och ro och känner en kroppslig avspänning, då kommer kroppens och psykets naturliga mekanismer för återhämtning igång. På flera sätt kan man se att RR verkligen har utlösts och att upplevelsen efterhand fördjupas. Tidigare observationer som gjorts (Setterlind, 1990) har t ex visat att patienter som upplever en period av återkommande RR spontant minskar sitt intag av så väl mediciner som alkohol och sådana rapporter kommer också från våra patienter. Inte minst viktigt i helandeprocessen är att sömnkvalitén brukar förbättras. För många patienter räcker det som sagt med cirka 12 flyttillfällen för att uppnå vändningen. Sedan handlar det mer om att jobba med förändrad livsstil och kanske mer sporadiskt flyta. Pågående resultat

6 visar dock att de med fibromyalgi samt viss form av whiplash behöver kanske 4 till 5 månader av flyt- REST behandling innan smärtan avklingar. Just för dessa patientgrupper inträffar ofta fenomenet att smärtan upplevs som värre i början av behandlingen. Då är det viktigt att det finns folk i närheten som kan motivera och uppmuntra. Å andra sidan har man tagit sig igenom denna första svåra period så blir man rikligt belönad då man senare upplever att smärtan börjar klinga av. Varning Denna lilla introduktion skall avslutas med några konkreta råd till dig som vill pröva flyttanken för att mildra din smärta. Då är det först på sin plats att göra en varning. Smärta har en biologiskt viktig funktion. Därför är det mycket viktigt att inte häva smärtförnimmelsen i någon del av kroppen förrän man tagit reda på vad som orsakar smärtan. Huvudvärk, till exempel, beror oftast på stress och spänningar och kan effektivt lindras eller botas med hjälp av flyt-rest. Men ibland kan huvudvärk ha allvarligare orsaker. Ta därför först kontakt med en läkare som undersöker dig grundligt. Därefter vet du om flyt-rest är ett alternativ för dig. Aktgivande Stresskliniken vid University of Massachusetts medicinska center har under flera år framgångsrikt tillämpat en metod mot smärta, mindfulness meditation, som kan översättas till aktgivande. Den första instruktionen som patienterna vid stresskliniken får, är att uppleva sin smärta fullt ut. De skall känna smärtförnimmelsen, tillåta den och utforska den. Aktgivande på smärta innebär inte att man gillar eller accepterar smärtan, utan istället handlar det om att smaka på den, simma i den, brinna med den och att försöka att reagera så litet som möjligt på smärtan. När man utforskar smärtan på ett uppmärksamt, intensivt och nyfiket sätt kan det plötsligt hända att smärtupplevelsen förändras och börjar delas upp i mindre beståndsdelar: hetta, tryck och puls. Regelbunden träning med aktgivande kan ge mycket bra resultat vad gäller smärthantering. Flyt-REST underlättar mental träning och koncentration. En kombination av aktgivande och flyt-rest kan förstärka effekten av aktgivande som metod för att bekämpa smärta.

7 Gör så här När du ligger i tanken kan du börja med att räkna dina andetag. Du andas precis som vanligt, men efter varje utandning räknar du, ett, två och så vidare, tills du kommer till tio utandningar. Därefter börjar du om från början och räknar till tio andetag. Därefter föreställer du dig dina tår. Du ska inte försöka titta på dem i den mörka tanken, bara se dem för din inre blick. Slappna av alla musklerna i tårna samtidigt som du med din inre blick ser tårna. Flytta sedan över uppmärksamheten till fötternas ovansidor (samtidigt som du ser dessa), likadant med fotsulorna, sedan fotknölarna, sedan hälarna. Fortsätt sedan långsamt upp, bit för bit, tills du kommer upp till halsen, och känn sedan hur avslappningen fortsätter i axlarna, ner genom armarna och ut i fingrarna. Gå därefter tillbaka till halsen och slappna av alla muskler där och sedan vidare till huvudet. Där slappnar du av käkmusklerna samtidigt som du ser dem för din inre blick. Fortsätt med musklerna runt ögonen, näsan, kinderna, pannan, öronen, hjässan, nacken och tiningarna. Den exakta ordningen är inte så viktig, däremot kan det vara bra att du övar i ungefär samma ordning varje gång. Avslappningen kan störas av smärtupplevelser som du får från ett eller flera ställen på kroppen. Använd nu metoden med aktgivande till att nyfiket studera smärtan. Vad händer? Blir upplevelsen intensivare eller svagare? Hur förändras den? Håll kvar uppmärksamheten, försök se om du kan identifiera olika beståndsdelar: brännande, pulserande, sprittande När förnimmelserna försvinner, eller då de inte längre fångar din uppmärksamhet, kan du återgå till att räkna andetag och sedan åter rikta din inre blick mot tårna, upprepa avslappningsövningarna bit för bit hela vägen upp genom kroppen. Därefter är du redo att åter nyfiket börja studera smärtupplevelser i kroppen. Gör detta några gånger eller så mycket som känns meningsfullt för dig. Fortsätt öva Aktgivandet stärks under den sensoriska isoleringen i flyttanken och i början av övningarna kan det vara viktigt att flyta ganska ofta. Sedan kan du glesa ut flytandet men glesa inte ut övningarna i aktgivande. Det är viktigt att du tar med hem upplevelsen från tanken. Öva gärna aktgivande, helst en gång varje dag, på samma sätt som du gör i tanken. Vad gäller flyttanken skall du tänka på att varje flyt är unikt. Någon gång kan du få himlastormande upplevelser och ibland kanske det inte känns lika bra. Mitt råd till dig är att ta det som det kommer. Bli inte besviken och ha inte för stora förväntningar. Den grundläggande effekten av djup avslappning brukar dock infinna sig efterhand och därmed öppnas porten vidöppen för återhämtning.

8 Referenser Ben-Menachem, M. (1977). Relaxation. A literature survey and an attempt to build a new model. Schoolpsychological therapy research program. Göteborg, Sweden: Gothenburg School Administration. Benson, H. (1975). The relaxation response. New York: Morrow. Bergström, M. (1983). Hjärnan, alkoholen och kreativiteten [Brain, alcohol and Bood, S. Å., Sundequist, U., Kjellgren, A., Nordström, G., & Norlander, T. (2005). Effects of flotation- REST (Restricted Environmental Stimulation Technique) on stress related muscle pain: What makes the difference in therapy, attention-placebo, or the relaxation response? Pain Research and Management, 10, Bood, S. Å., Sundequist, U., Kjellgren, A., Norlander, T., Nordström, L., Nordenström, K., & Nordström, G. (2006). Eliciting the relaxation response with the help of flotation REST (Restricted Environmental Stimulation Technique) in patients with stress-related ailments. International Journal of Stress Management, 13, Cannon, W. B. (1915). Bodily Changes in Pain, Hunger, Fear and Rage: An Account of Recent Researches into the Function of Emotional Excitement. New York: Appleton. van Dierendonck, D., & te Nijenhuis, J. (2005). Flotation Restricted Environmental Stimulation Therapy (REST) as a stress management tool for enhancing wellbeing and performance: A meta-analysis. Psychology & Health, 20, Esch, T., Fricchione, L., & Stefano, G. B. (2003). The therapeutic use of the relaxation response in stressrelated diseases. Medical Science Monitor 9, Kjellgren, A., Sundeqvist, U., Norlander, T., & Archer, T. (2001). Effects of flotation-rest on muscle tension pain. Pain Research and Management, 6, Maslach, C. (1998). A multidimensional theory of burnout. In C. L. Cooper (Ed.). Theories of Organizational Stress (pp ). Oxford: Oxford University Press. Norlander, T. (1997). Alcohol and the Creative Process. Frameworks of influence by alcohol upon creative performance. Örebro, Sweden: Tryckverkstan. Norlander, T., Kjellgren, A., & Archer, T. (2001). The experience of flotation- REST as a function of setting and previous experience of altered state of consciousness. Imagination, Cognition and Personality, 20, Norlander, T., Sandholm, C., & Anfelt, O. (1998). The physioacoustic method and the creative process. Perceptual and Motor Skills, 86, Noy, P. (1969). A revision of the psychoanalytic theory of the primary process. International Journal of Psychoanalysis, 50,

9 Sandlund, E. S., & Norlander, T. (2000). The effects of Thai Chi Chuan relaxation and exercise on stress responses and well-being: An overview of research. International Journal of Stress Management, 7, Setterlind, S. (1990). Från hypnos och suggesion till avslappning och meditation. En metod och forskningsöversikt. [From hypnosis and suggestion to relaxation and meditation]. Örebro, Sweden: Welins. Smith, J. C. (1993). Understanding stress and coping. Ney York: Macmillian Publishing Company. Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt syfte. Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats. Ange referensen på följande sätt: Norlander, T. Flytbehandling dämpar stressrelaterad långvarig smärta. (2006). [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Leva med smärta. Tillgänglig: Tematiska rum.