Nämndsammanträde äger rum torsdag 12 februari kl i Lagunen, plan 2, HSC, Baravägen 3, Lund

Transkript

1 KALLELSE 1 (3) STYR 2015/145 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Se sändlista Nämndsammanträde äger rum torsdag 12 februari kl i Lagunen, plan 2, HSC, Baravägen 3, Lund DAGORDNING Bilagor 1. Mötets öppnande 2. Justeringsperson 3. Dagordning Protokoll och meddelanden 4. Protokoll Nämnden för omvårdnadsutbildning (STYR 2014/1131) Internationella kommittén (STYR 2015/146) Studiesociala kommittén , (STYR 2014/1244, 2015/56) Meddelanden Ordförandebeslut (STYR 2014/1123, U 2015/46, STYR 2014/1089) Rapport från Examinationskommittén (M2012/2212) Rapport från Vårdvetenskapliga etiknämnden (M 2012/2203) Rapport från Internationella kommittén (M 2012/2203) Bilaga 1 Bilaga 2 Protokoll hos sekr Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Beslutsärenden 5. Beredningsunderlag till förslag om femårig direktutbildning till barnmorska (V 2015/228) Anna-Karin Dykes Bilaga Förslag till kursplan fristående kurs (uppdragsutbildning) VFMA05 Akupunktur på gynekologiska och obstetriska indikationer, 9 hp. Kajsa Landgren, Christina Landelius Bilaga 9 7. Förslag till kursplan, sjuksköterskeprogrammet: SJSE18 Ledarskapets teori och informatik i omvårdnad, 6,5 hp Anneli Sundberg Bilaga 10 Postadress BMC F11, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Barbro.Soliman@med.lu.se Internet

2 Nämnden för omvårdnadsutbildning Förslag till kursplaner i specialistsjuksköterskeprogrammet, intensivvård: SINP10 Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård I, 15 hp SINR11Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård II, 7,5 hp SINR12 Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård III, 7,5 hp SINR13 Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård IV, 15 hp Karin Samuelson Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Informations- och diskussionsärenden 9. Bokslutsinformation Laila Persson 10. Ordföranden informerar 11. Programdirektören för grundnivå informerar 12. Programdirektören för avancerad nivå informerar 13. Studentföreningen informerar Övrigt 14. Kommande sammanträden To 26 mars, to 21 maj kl Övriga ärenden 16. Sammanträdets avslutande Barbro Soliman Nämndsekreterare

3 Nämnden för omvårdnadsutbildning KALLADE Ordförande Petra Lilja Andersson Lärare Marie Cedereke Pia Lundqvist Inga Persson Karin Samuelson Siv Wictorin Peter Åsman Representanter för yrkeslivet Lisa Davidsson. Region Skåne Heléne Bengtsson, Primärvården Carina Lindkvist, Kommunförbundet Skåne Else-Maj Rosenlöf, Skånes universitetssjukhus Studenter Hanna Abrahamsson Caroline Bowen Farsnäs Johanna Erensjö Karolin Wiström Olsson Närvaro- och yttranderätt Marianne Ahlner-Elmqvist, PD grundnivå Karin Björkman Björkelund, PD avancerad nivå Dennis Brodelis, ordf, VÅVS Anders Sonesson, MedCUL (förhinder 12/12) Inbjudna Anna-Karin Dykes Kajsa Landgren Christina Landelius Anneli Sundberg Laila Persson Sekreterare Barbro Soliman

4 Bilaga 1

5 Bilaga 1

6 Bilaga 1

7 Bilaga 1

8 STYR 2015/146 Bilaga 2 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Sammanträdesdag Internationell kommitté för omvårdnadsutbildning Närvarande Boel Hovde Karin Björkman Björkelund Anneli Sundberg Anne Lundwall Bodil T Andersson Karin Frydenlund Teresa Svarvell Frånvarande Dennis Brodeli s Studentrepresentant 1. Val av justeringsperson Kommittén valde Anne Lundwall som justeringsperson. 2. Godkännande av dagordning se bilaga 1 Dagordningen godkändes. 3. Kliniska placeringar och avtal Se kortare utbyten i bilaga. 4. Uppföljning Hong Kong Polytechnic University Teresa Svarvell informerar om att Hong Kong Polytechnic University har kommit med flera konkreta förslag på samarbete inom omvårdnad efter deras besök i Lund i juni. Troligtvis inleds någon form av samarbete inom fysioterapi som resultat av besöket. För omvårdnad är det största problemet att kunna erbjuda inresande studenter teoretiska kurser eller kliniska placeringar vilket innebär att det inte heller går att skicka ut studenter för motsvarande utbyte. Kommittén enas istället om att erbjuda Hong Kong den intensivkurs som Nordsne planerar i maj. Om deras studenter är intresserade av denna kan det eventuellt vara möjligt att kombinera detta med ett fördjupat studiebesök på klinik. Utresande studenter kan i gengäld ta del av den kortare sommarkurs som Hong Kong erbjuder. Möjligheten att göra hela sommarkursen VMFD60 i Hong Kong diskuteras, men studenterna skulle då få ordna den längre placeringen själva. 5. Övrigt 5.1 Boende för inresande studenter Anneli Sundberg undrar om vårens inresande studenter kunnat erbjudas boende. Teresa Svarvell meddelar att alla med tidigt ankomstdatum fått boende antingen genom LU Accommodation eller privat. Studenter med senare ankomstdatum kan troligtvis erbjudas boende i ett senare skede. 5.2 Kliniska placeringar inom U21 Karin Björkman Björkelund noterar att nätverket för sjuksköterskor inom U21 nu börjat erbjuda kliniska placeringar mellan nätverksländerna. Teresa Svarvell meddelar att vi från Lunds sida tackat nej till att vara med i denna första omgång på grund av svårigheter att ordna kliniska placeringar. Vid protokollet, Teresa Svarvell

9 STYR 2015/146 Bilaga 2 Bilaga 1 Internationalisering för vårdprogrammen Konkretisering av aktiviteter för grundnivå sjuksköterskeprogrammet Programmet ska säkerställa att det införs en Internationell temadag 1 gång/år för alla studenter. Ansvarig/a: Anne Lundwall, Anneli Sundberg och Bodil T Andersson Rapport: Anneli Sundberg rapporterar om en väl genomförd internationell dag för sjuksköterskestudenterna i termin 2 och 3. Därefter diskuteras administrationen kring närvarodokumenten och komplettering för frånvarande studenter. Det beslutas att frånvarande studenter ska intervjua någon student som deltagit som komplettering. Anneli Sundberg lämnar över listorna över närvarande studenter till Karin Roos som sammanställer dessa. Bodil T Andersson informerar om att röntgensjuksköterskeprogrammet kommer att ordna motsvarande internationella halvdag för sina studenter i januari. I Ledarskapskursen på grundnivå görs ett kursmoment med internationellt inslag; På sikt ska detta kursmoment översättas till engelska för att möjliggöra internationella föreläsningar. Ansvarig/a: Anneli Sundberg och Jan Åke Hansson. Rapport: Anneli Sundberg meddelar att kursplanen nu är omgjord och uppdelad på två delar. Den virtuella modulen ska läggas in i den första delen. Anneli har kontakt med Monne Wihlborg och Anneli Jönsson i detta arbete. Virtuella möten på vårdprogrammen ska utvecklas och implementeras. Virtuellt utbyte med University of Virginia i T1, start våren 14, pågår. Ansvarig/a: Anneli Jönsson och Monne Wihlborg Rapport: Samarbetet med University of Virigina fungerar inte inom ledarskapskursen och därför behövs ett ytterligare partneruniversitet för uppföljning av den virtuella modulen i termin 4. Kommittén enas om att prova med University of Johannesburg, i Sydafrika. Karin Frydenlund menar att kontaktbesök kan vara lämpligt, alternativt kan partneruniversitetet bjudas in. Det beslutas att Anneli Sundberg initierar kontakt via Skype. Om inte University of Johannesburg fungerar för detta samarbete kan vi gå vidare med Hong Kong Polytechnic University, där tidsskillnaden dock kan vara lite problematisk. Säkerställa att en internationell strimma införs genom hela utbildningen. Detta kräver en inventering av befintlig verksamhet under 2014 och utbildning av lärare, i samarbete med MedCul. Ansvarig/a: Anneli Sundberg och Anne Lundwall ansvarar för sjuksköterskeutbildningen Rapport: Inget att rapportera sedan föregående möte. Cultural Awareness in Nursing för intresserade partners inom U21. Ansvarig/a: Boel Hovde

10 STYR 2015/146 Bilaga 2 Rapport: Inget att rapportera sedan föregående möte. Sommarkursen fortsätter som den är och kvalitetssäkringen fortsätter med identifiering av placeringar och förberedelser. Ansvarig/a: Anneli Sundberg som kursansvarig, (examinator är inte klart), Teresa Svarvell Rapport: Anneli Sundberg och Teresa Svarvell informerar om att två möten har hållits med studenterna och att det finns en stor grupp intresserade studenter inför sommaren Ett sista uppföljningsmöte före jul kommer att hållas den 17 dec och därefter påbörjas antagning och praktiska förberedelser i början av nästa termin. Teresa Svarvell informerar vidare om att fysioterapi nu startar upp en egen sommarkurs. Som svar på fakultetsledningens Afrika resa och fakultetens nya Afrikastrategi föreslås en delegation till Mbarara i Uganda i juni för att initiera ett samarbete som skulle innebära sommarkursplaceringar för utresande sjuksköterske och fysioterapeutstudenter samt någon form av undervisning för lärare från Lund. Två studenter och en lärare från vartdera programmet samt eventuellt en representant från Internationella avdelningen föreslås till delegationen. Karin Frydenlund informerar om att fakulteten har ett hus i närheten av campus som kan användas för boende. Strategiska medel kan användas åtminstone en bit på vägen. Det är dock viktigt att institutionen står för lön och traktamente för utresande lärare. Karin Frydenlund informerar om medel från en bankfond som nu kommer att stängas. Då fonden stängs kommer en större summa pengar att betalas ut under ett antal år. Kommittén beslutar att dessa medel ska användas för att stödja sommarkursen under Kommittén får därefter ta beslut om användningsområde inför varje år. Kortare utbytesmöjligheter istället för längre svårarrangerade tar över den reguljära utbytesverksamheten. Kontrakt skrivs om till kortare perioder för att även tillmötesgå sjukvården vad gäller inresande. Ansvarig/a: Kommittén har ett övergripande ansvar, Internationella avdelningen verkställer Rapport: Teresa Svarvell rapporterar om stora svårigheter med de utbyten vi nu försöker genomföra. Problemet är tvådelat. Dels har möjligheten till utlandsstudier begränsats ytterligare genom att hemsjukvårdskursen inte längre kan använda teoriveckan för att skapa en fyra veckor lång utbytesperiod. Tre veckors utbyte blir för kort för många studenter, balansen kan inte uppnås i våra avtal och t.ex. University of Nottingham godtar inte utbyten som är kortare än fyra veckor. Kommittén diskuterar möjligheten att underlätta för utresande studenter så att de fortfarande kan använda teoriveckan för att åtminstone skapa en fyra veckor lång period. Teresa Svarvell undrar om man skulle kunna låta utresande studenter få de obligatoriska momenten i teoriveckan tillgodoräknande genom utbytet istället för att begära komplettering. För vårterminen löser vi detta, men det är önskvärt att detaljerna för termin sex ses över vad gäller utresande studenter. Det andra problemet ligger i svårigheten att ordna kliniska placeringar. Inför våren råder en krissituation då prioriterade avtalsstudenter med ankomst i januari fortfarande inte fått någon placering bekräftad. En lång diskussion följer kring avtalet med sjukvården och antal platser. Karin Björkman Björkelund påpekar att avtalet inkluderar de inresande studenterna och att en diskussion bör tas med fakultetsledningen. Karin Frydenlund kommer att påpeka situationen för ansvarig för placeringar vid sjukhuset. Teresa Svarvell föreslår på sikt en överenskommelse med sjukhuset om fasta placeringar samt att vi måste prioritera ytterligare bland våra partneruniversitet. I samband med avtalsdiskussionen informerar Teresa Svarvell om University of Valladolids fortsatta försök att uppvakta Lund med nya samarbetsförslag efter att kontraktet sagts upp. Förslagen är klart

11 STYR 2015/146 Bilaga 2 intressanta, men problematiken kring placeringar gör även dessa förslag i nuläget är svåra att genomföra. Vidare informerar Teresa Svarvell om att även University of Jordan nu har studenter som är intresserade av kliniska placeringar i Lund. Om vi inte kan ta emot dessa studenter kan utbytesmöjligheten för utresande studenter vid University of Jordan komma att tas bort. Karin Frydenlund menar också att vi behöver avlasta klinikerna genom lärarresurser så att det blir tydligt att inresande studenter inte bara är på klinik. Ett internationellt paket till rimlig kostnad är eftersträvansvärt. Anneli Sundberg nämner de tidigare vårdseminarierna med inresande studenter som svar på detta. Slutligen informerar Karin Frydenlund också om hur det fungerar inom lärarutbildningen med lärartimmar och platser på klinik. Linnaeus Palme i samarbete med Thailand fortsätter fram tills kontraktstiden tar slut. Utvärdering hösten 14. Om förlängning ska ske måste programmet ta över hela ansvaret. Ansvarig/a: Karin Björkman Björkelund och Marianne Ahlner Elmqvist samt Teresa Svarvell Rapport: Inget att rapportera sedan föregående möte. Uppsatsarbete, flera möjligheter att skriva utomlands ska inventeras i samarbete mellan program och kursansvariga i uppsatskurs och forskare på institutionen. Ansvarig/a: Karin Björkman Björkelund och Marianne Ahlner Elmqvist Rapport: Inget att rapportera sedan föregående möte. Kortare studiebesök; t.ex. en dag i Köpenhamn, Metropol ska drivas aktivt av programmet. Ansvarig/a: Boel Hovde Rapport: Boel Hovde meddelar att inget besök kunnat genomförs den här terminen. Aktiviteter för röntgen Röntgensjuksköterskeprogrammet har ett välfungerande nätverk ERG som verkar för mobilitet inom Norden och Europa. Ansvarig/a: Bodil T Andersson och Jenny Gårdling Rapport: Inget att rapportera sedan föregående möte. Den internationella kursen på programmet behöver anpassas till det nya programmet. Idag är denna en egen kurs där internationella studenter gör vissa delar integrerade med övriga grundstudenter. Ansvarig/a: Bodil T Andersson Rapport: Inget att rapportera sedan föregående möte.

12 STYR 2015/146 Bilaga 2 Aktiviteter på avancerad nivå Internationella aktiviteter på avancerad nivå lämpar sig bäst för nordiska intensivutbyten Idag är vi medlemmar i följande nätverk: Nordinett, Nordannett och Nordsne (det sistnämnda vacklar inför framtiden, intensivkurser enbart?) För BM studenterna finns nätverket Nordejordemodern. Ansvarig/a: Nordinett (utbyten och intensivkurser): Gullbritt Dahlman ny akademisk koordinator Nordannett (utbyten och intensivkurser): Lisbeth Hellmuth Nordsne (endast intensivkurs under 14/15): Karin Björkman Björkelund och Teresa Svarvell Nordejordemodern: Elizabeth Crang Svalenius (och Eva Persson) Rapport: Teresa Svarvell meddelar att planerade placeringar inte kunnat ordnas inför våren. Då dessa placeringar vållar särskilda bekymmer och det inte finns något större intresse för att lösa detta ifrågasätts fortsatta studentutbyten inom detta nätverk. Övriga aktiviteter inom nätverket kan fortgå som tidigare. Anneli Sundberg undrar över aktiviteterna inom Nordsnes intensivkurs. Karin Björkman Björkelund meddelar att intensivkursen kommer att ha ett fokus på psykiatri detta läsår. Teresa Svarvell inflikar att tanken med nätverket är att olika universitet ska ordna intensivkurserna varje år och att temat då varieras så att det passar den kompetens som finns vid respektive universitet. Virtuella möten på spec.ssk.programmen (t.ex. Jordanien eller Johannesburg) ska utvecklas och implementeras. Ansvarig/a: Karin Björkman Björkelund ansvarar för Jordanien, Boel Hovde för Sydafrika. Rapport: Boel Hovde informerar om fortsatt kontakt med University of Johannesburg. Det finns ett förslag på aktivitet och ett adobe connect möte planeras för studenterna inom specialistutbildningen Vård av äldre. Från Johannesburg kommer studenter på grundnivå att delta. Samarbetet med Jordanien ska fortgå och bör lyftas upp. Projektet som bygger på att studenter presenterar sina uppsatser för varandra mellan universiteten drivs tillsammans med Master i Medicinsk Vetenskap och Faculty of Nursing, Amman. Ansvarig/a: Karin Björkman Björkelund tillsammans med Agneta Malmgren Fänge Rapport: Inget att rapportera sedan föregående möte.

13 Bilaga 3 1 (1) FÖRTECKNING Nämnden för omvårdnadsutbildning Ordförandebeslut Beslutsdatum Ärenden Examinator vt 2015: VMFD60 Omvårdnad i ett internationellt perspektiv Utsedd examinator Elizabeth Crang-Svalenius ersätts av Irén Tiberg, universitetslektor Fastställande av kursplan i Specialistsjuksköterskeprogrammet, vård av äldre: STYR 2014/1123 U 2015/46 SVÄP13 Geriatrisk omvårdnad, 7,5 hp fastställs av nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med Ändring av ledamot i Vårdvetenskapliga etiknämnden : Anders Johansson ersätter Elizabeth Crang Svalenius som ledamot och vice ordförande STYR 2014/1089

14 Bilaga 4 1 (1) M 2012/2212 Nämnden för omvårdnadsutbildning Rapport från examinationskommitté 2014 Under 2014 har examinationskommittén behandlat 27 kursplaner, varav 7 på grundnivå*, 18 på avancerad nivå** samt 2 fristående kurser***. Av kursplanerna på avancerad nivå återremitterades 12 kursplaner, då de ansågs var i behov av större revidering och ytterligare bedömning i examinationskommitté för att kunna gå vidare till beredning och nämnd. * Sjuksköterskeprogrammet 5, röntgensjuksköterskeprogrammet 2. ** Onkologisk vård 4, Distriktssköterska 3 (2 återremitterade), Psykiatrisk vård 1, Ambulanssjukvård 3 (3 återremitterade), Akutsjukvård 3 (3 återremitterade), Barnmorskeprogrammet 4 (4 återremitterade). *** Forskningsetik 1, Akupunktur, uppdragsutbildning 1. Marianne Ahlner Elqmvist Programdirektör, grundnivå Karin Björkman Björkelund Programdirektör, avancerad nivå

15 Bilaga 5 1 (1) M 2012/2203 Nämnden för omvårdnadsutbildning Rapport från Vårdvetenskapliga etiknämnden (VEN) 2014 Under året har VEN behandlat 120 ansökningar, fördelade på omvårdnad 102, arbetsterapi 6, fysioterapi 11 och masterprogrammet 1. Bengt Svensson Ordförande

16 M 2012/2203 Bilaga Internationella avdelningen Internationell chef Karin Frydenlund Årsrapport Internationalisering 2014 I denna årsrapport har vi samlat aktiviteter som genomförts i samarbete med Internationella avdelningen eller fått internationell stimulans. Året som gått har varit minst sagt intensivt. Med oss i bagaget har vi förutom alla de individuella programaktiviteterna två fakultetsövergripande satsningar som fått särskilt fokus under året och som kommer att påverka verksamheten nästkommande år, nämligen: vidareutveckling av samarbeten på den Afrikanska kontinenten och Certificate of International Merits för våra studenter på grund- och avancerad nivå. Det är vår förhoppning att vi i denna rapport har täckt in alla aktiviteter och satsningar på internationalisering under året, men vi reserverar oss trots allt för eventuella misstag då aktiviteter som inte fått stöd av Internationella avdelningen inte alltid kommer oss tillkänna. Satsning på Afrika Under 2014 tog fakultetsledningen ett grepp om fakultetens strategiska partnerskap och blickade mot Afrika. Afrika är en expansiv region med stark tillväxt. Befolkningen är ung och växande. Det finns mycket stor potential för högre utbildning och forskning i länderna. FN:s milleniemål om förbättrad hälsa, ökad välfärd och hållbar utveckling i den fattiga delen av världen är också något som Medicinska fakulteten kan bidra till att uppnå genom forskning och utbildning med samarbetspartners vid afrikanska universitet. För att identifiera möjliga samarbetspartners och hitta ytterligare möjligheter till samarbeten inom forskning och utbildning besökte delar av Medicinska fakultetens ledning Uganda och Etiopien under några dagar i oktober Dessa länder hade valts ut eftersom här redan finns etablerade och mycket välfungerande samarbeten mellan Medicinska fakulteten och lokala aktörer inom bland annat infektionsmedicin och folkhälsa. Målet var att förstärka relationen och existerande forskningsplattformar och identifiera ytterligare möjligheter till samverkan. En särskild rapport har skrivits om denna satsning och kan läsas på: ategi_foer_samarbeten_i_afrika Postadress BMC H11 Besöksadress Sölvegatan 19, BMC H1128, Lund Tel: , Fax: karin.frydenlund@med.lu.se, Webbadress:

17 M 2012/2203 Bilaga 6 Certificate of International Merits (CIM) 2 Efter flera års diskussioner och insamlande av material kunde fakulteten 2014 äntligen lansera Certificate of International Merits. Från och med i år kan våra studenter samla internationella meriter som leder till ett certifikat vid sidan om examen i form av ett diploma supplement. Detta är ett stort steg framåt för fakultetens viljeyttring att stärka vår internationella profilering. Genom att samla meriter får studenterna möjlighet till fördjupade kunskaper om sin profession kopplat till ett internationellt perspektiv både under studier utomlands och på hemmaplan. Läs mer om hur studenterna samlar meriter på: Internationalisering doktorander och anställda Under året som gått har vi fått fart på Global Café för våra doktorander. Sista torsdagen i månaden bjuder fakulteten på en smörgåslunch för doktoranderna. Under lunchen presenterar inbjuden gäst en funktion som doktoranderna kanske inte känner till. T ex har vi presenterat forskningsservice, mentorsprogrammet och karriärscentrum. Härtill har det bjudits på presentationer om sund kosthållning av Charlotte Erlanson- Albertsson från IKVL och Quiz om svenska högtider, mm. Tanken med Global Café är att skapa en internationell, professionell och social mötesplats. ring_support_and_networks/global_cafe Hemsidan för de utländska doktoranderna har fått ett rejält lyft under året och nya sidor har även skapats för utländsk personal. Personalavdelningen har dessutom förstärkt stödet till utländska anställda när de kommer till Sverige. Särskilda satsningar på Internationella avdelningen På Internationella avdelningen minns vi år 2014 som kommunikationens år då ett flertal broschyrer tagits fram för både inresande och utresande studenter och hemsidan fått ett nytt ansikte. Internationella avdelningen gav i uppdrag åt två studenter att utveckla ett mentorsprogram för samtliga utländska studenter som gästar fakulteten en kortare period. Fokus internationalisering på hemmaplan och kvalitetssäkring av placering. Läs mer på: a_hemmaplan/international_buddy_group Programspecifika satsningar och tilldelning av stimulansmedel Med hjälp av fakultetens och rektorsämbetets internationella stimulansmedel har vi kunnat genomföra en rad olika aktiviteter som har bidragit till ökad internationalisering både för studenter på hemmaplan och för enskilda studenter som reser ut och får en internationell erfarenhet. Under året delade

18 M 2012/2203 Bilaga 6 fakultetsledningens internationella utskott ut sammanlagt SEK i internationella stimulansmedel till utbildning på grund- och avancerad nivå. Härtill tilldelades samtliga internationella kommittéer ytterligare SEK för egna utgifter i samband med resor och besök. SEK delades ut i resebidrag till studenter. 3 Det har genomförts många aktiviteter som har haft fokus på att stärka internationalisering inom våra utbildningsprogram under året. Flertalet av aktiviteterna har finansierats av stimulansmedel. Nedan exempel från varje program. Arbetsterapi satsade för andra året stort på samarbetet med University of Southampton. I fjol reste 22 studenter till Southampton för en veckas kursaktiviteter och i år kom 32 studenter från University of Southampton till Lund under motsvarande period för att arbeta med arbetsterapeutiska projekt tillsammans med våra programstudenter. Arbetsterapeutprogrammet beviljades medel att utveckla nytt kursmoment som ska främja lärandet om hälsobringande faktorer och kreativa uttryck i olika kulturer ur ett globalt perspektiv Audiologi- och Logopediutbildningarna satsade för andra året i rad på den Internationella kursen Theoretical Course in Audiology and Speech and Language Therapy. Kursen har öppnat upp för möjligheter att ta emot utländska studenter en kortare period samt ge de hemmavarande studenter gästföreläsningar med internationellt fokus. Biomedicin tilldelas medel för utvärdering av partnerskap i ett led att tydliggöra vilka kurser studenterna kan läsa utomlands. Fysioterapeutprogrammet satsar liksom sjuksköterskeprogrammet på sommarkurs och har under 2014 arbetat med kursplanen. Kursen beräknas starta Läkarprogrammet fortsätter att fokusera på att få ordning på den kliniska kursen för inresande studenter som klarar sig ganska bra. Det är fortfarande viss kommunikationsutmaning mellan kliniker och universitet men det är vår förhoppning att vi är på bättringsvägen då vi har gott gensvar från sjukhusledningen. Den valbara kursen Internationell erfarenhet för läkarstudenter på T11 på 5-10 veckor har fått stort genomslag och efterfrågan bland läkarstudenterna att få förlägga perioden utomlands har vuxit explosionsartat. Under 2014 reste 41 studenter ut inom kursen. Företrädare för ledningen och läkarprogrammet reste till Köpenhamns universitet för att utvärdera och diskutera studentmobilitet och jämföra olika satsningar på internationalisering.

19 M 2012/2203 Bilaga 6 Företrädare för läkarprogrammet beviljades medel att besöka partneruniversitet i Australien. 4 Master i Medicinsk vetenskap och Specialistsjuksköterskeutbildningarna Programledningarna för master i medicinsk vetenskap och specialistsjuksköterske- programmen arrangerade under hösten för andra gången ett gemensamt studentsymposium tillsammans med University of Jordan i Amman. Symposiet gavs i Amman med videolänk till Lund. Specialistsjuksköterskeubildningarna tog över koordinatorskapet för nätverket Nordsne och beviljades Nordplus- medel för en intensivkurs som kommer att ges under våren Denna kurs kommer även att användas i marknadsföringssyfte gentemot utomeuropeiska samarbetspartners. Röntgensjuksköterskeutbildningen. Röntgensjuksköterskeutbildningen skickade ut avseende fler studenter under 2014 jämfört med tidigare år. Fyra studenter inom Erasmus samt fyra studenter skrev uppsats (varav två vid vårt nya U21 partneruniversitet University of Johannesburg). Lärare från röntgensjuksköterskeprogrammet deltog på nätverksmötet HENRE för Röntgensjuksköterskeprogram i Europa Sjuksköterskeprogrammet. Programmets stora utmaningar vad gäller tillgodoräkningsbara studier samt placeringar för inresande studenter i Lund gör att stort fokus under 2014 lagts på andra internationella aktiviteter utomlands och på hemmaplan. Vi ser en fortsatt stor satsning på sommarkursen VMFD60 Internationell verksamhetsförlagd utbildning, vilken lockar ett allt ökande antal studenter. Under 2014 reste 19 studenter ut inom kursen. Allt fler studenter väljer också att göra examensarbete utomlands. Den virtuella modulen på termin ett i samarbete med University of Virginia har genomförts för första gången och ska om allt går enligt planerna vidareutvecklas till att även inkludera termin fyra. Sjuksköterskeprogrammet arrangerade under året ett heldagssymposium med obligatorisk närvaro för studenterna kring temat Internationalisering. Kontaktbesök gjordes vid University of Cardiff och samarbetsprojekt inom omvårdnad presenterades vid U21- konferens i Shanghai. Programöverskidande aktiviteter. Ett flertal programdirektörer och nämndordförande deltog på U21 Health Science mötet i Shanghai i september. U21 sommarkonferens med fokus på milleniemålen hölls i Dublin. 10 studenter från hela fakulteten samt en lärare deltog

20 M 2012/2203 Bilaga 6 5 Statistik internationell studentmobilitet 2014 Siffrorna fortsätter att stiga för flera av våra utbildningsprogram. Den positiva utvecklingen kan kopplas till fler uppsatsmöjligheter, trend att göra kortare utlandsvistelser, flitigt informationsarbete och motiverade lärare. Den nedåtvändande siffran för inkommande studenter beror fortfarande till stor del på stängning av avtal där vi inte haft balans samt svårigheter att placera utländska studenter i kurser och på klinik. Vi är också mer restriktiva med registrering av sk free- movers (icke avtal studenter) som skriver uppsats hos oss. Antal ut- och inresande utbytesstudenter: : 135 utresande (samt 63 reg uppsatsstudenter) och 77 inresande : 137 utresande (samt 89 reg. uppsatsstudenter) och 100 inresande : 70 utresande (samt 90 reg. uppsatsstudenter) och 120 inresande : 53 utresande (samt 51 reg. uppsats) och 67 inresande : 56 utresande (varav uppsats oklart antal) och 132 inresande. I antal veckor för studier (inte uppsats) råder det inte längre någon större obalans 917 veckor har inresande studenter sammanlagt spenderat vid fakulteten mot 812 veckor som utresande studenter sammanlagt spenderat vid annat lärosäte. Vad gäller krav på tid för datainsamling utomlands för att få resebidrag höjdes tiden år 2014 från två veckor till tre veckor. Detta kan vara anledningen till den lägre siffran då vi endast har statiskt för studenter som varit ute tre veckor eller mer. Det kan därför finnas fler studenter som gjort datainsamling utomlands en kortare period. Detaljerad statistik över in- och utresande studenter inom respektive program Se: Sid 6 Arbetsterapeutprogrammet Sid 6 Audiologiutbildningen Sid 6 Logopedutbildningen Sid 7 Biomedicinprogrammet Sid 7 Fysioterapiprogrammet Sid 8 Läkarutbildningen Sid 8 Sjuksköterskeprogrammet Sid 8 Specialistsjuksköterskeprogrammen Sid 9 Barnmorskeutbildningen Sid 9 Röntgensjuksköterskeprogrammet

21 M 2012/2203 Bilaga 6 Studentmobilitet - Statistik Arbetsterapeutprogrammet Antal Inresande Veckor studenter EU - - Utanför EU 3 21 Totalt 3 21 Antal Utresande studenter veckor Uppsats utomlands Fältstudier 2 dgr EU Utanför EU Totalt Audiologiutbildningen Antal Inresande Veckor studenter EU - - Utanför EU - - Totalt - - Antal Utresande studenter veckor EU Uppsats utomlands Utanför EU - 1 (master) Totalt (master) Logopedutbildningen Antal Inresande studenter Veckor Sommarkurs NYU (5 v) EU Utanför EU - - ca 18 (90 v) Totalt 5 50 ca 18 (90 v) Antal Utresande studenter veckor EU Utanför EU Totalt Uppsats utomlands

22 M 2012/2203 Bilaga 6 7 Biomedicinprogrammet Utresande till Antal studenter Veckor Uppsats utomlands EU Utanför EU Totalt Inresande Antal Uppsats Veckor från studenter EU Utanför EU 5 80 Totalt För uppsats finns ett stort mörkertal då många studenter kommer från icke partners och gör datainsamling men registreras inte i Ladok. Vi har från 2015 en blankett för forskargrupperna som förhoppningsvis ska kunna hjälpa oss med statistiken framöver Fysioterapiprogrammet Antal Inresande studenter EU 1 5 Utanför EU - - Totalt 1 5 Veckor Antal Utresande studenter veckor EU Utanför EU Totalt Uppsats utomlands

23 M 2012/2203 Bilaga 6 Läkarutbildningen 8 Utresande till Antal studenter Varav T11 IME Veckor Uppsats utomlands EU Utanför EU Totalt (se not) (Global hälsa kurs samt Barnmedicin i Vietnam/Zambia saknas i statistiken) Inresande Antal Veckor från studenter EU Utanför EU Totalt Not: T11 statistiken visar antal placeringar. Två studenter har gjort två placeringar på en termin. Sjuksköterskeprogrammet Antal Inresande Veckor studenter EU 6 86 Utanför EU - - Totalt 6 86 Antal Utresande studenter veckor Uppsats utomlands Sommarkurs (samtliga 8 v) EU (8 v) Utanför EU (144 v) Totalt (152 v) Specialistsjuksköterskeprogrammen Antal Inresande Veckor studenter EU 1 5 Utanför EU - - Totalt 1 5 Antal Utresande veckor Uppsats utomlands studenter (intensivkurs) EU Utanför EU Totalt 4 4 -

24 M 2012/2203 Bilaga 6 9 Barnmorskeprogrammet Antal Inresande studenter EU 3 16 Utanför EU - - Totalt 3 16 Veckor Antal Utresande studenter veckor EU Utanför EU Totalt Uppsats utomlands Röntgensjuksköterskeprogrammet Antal Inresande Veckor studenter EU 4 52 Utanför EU - - Totalt 4 52 Antal Utresande studenter veckor EU Utanför EU Totalt Uppsats utomlands

25 V 2015/228 Bilaga 7 MISSIVBREV Datum XXXXXX Till Prefekter och Programansvariga vid lärosäten med Barnmorskeprogram. I samband med en konferens för barnmorskelärare den 7-8 november 2011, anordnad av Vårdförbundet och Svenska Barnmorskeförbundet (SBF) var temat: Vad kommer att krävas av framtidens barnmorska och hur ska utbildningen möta den framtiden?. En av de frågor som lyftes fram och diskuterades var utvecklingen av en direktutbildning till barnmorska inte minst med anledning om de diskussioner som fördes inom Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening angående en 4-årig sjuksköterskeutbildning vid den tidpunkten tillsammans med det faktum att barnmorskans verksamhetsområde allt mer utökas. Den senast utbildningsreformen från 2007 (Bolognareformen) har inneburit att barnmorskeprogrammet blivit en utbildning på avancerad nivå med såväl yrkesexamen som möjlighet till generell examen på magisternivå utan att utbildningstiden utökats. Såväl forskning som utvärderingar har visat att utbildningstiden är alltför kort relaterat till programmets innehåll. Vid SBF:s utbildningsråds möte den 20 mars 2012 gavs en arbetsgrupp i uppdrag att arbeta med frågan om ett förslag till framtida direktutbildning till barnmorska. Under de senaste två åren har arbetsgruppen vid ett flertal möten rapporterat och diskuterat frågan i utbildningsrådet och dessutom har representanter för arbetsgruppen vid två tillfällen ( och ) uppvaktat Utbildningsdepartementet i frågan för deras synpunkter. Vid senaste besöket meddelades på departementet att man förnärvarande inte hade några planer på att tillsätta någon statlig utredning men om frågan ska behandlas måste ett s.k. beredningsunderlag inkomma till Regeringen. Ett sådant underlag måste komma direkt från lärosätena och inte från yrkesorganisationen. Arbetsgruppen har nu slutfört sitt uppdrag och utvecklat dokumentet Beredningsunderlag till förslag om 5- årig direktutbildning till barnmorska vilket kan tjäna som gemensamma utgångspunkter. Lärosätena måste således, för ärendets vidare behandling, var och en inkomma med sitt beredningsunderlag dels till Utbildningsdepartementet dels till Socialdepartementet för vidare beredning på departementsnivå. Ju fler lärosäten som inkommer med anhållan om en förändrad utbildning desto bättre. För arbetsgruppen

26 V 2015/228 Bilaga 7 Arbetsgruppen: Anna-Karin Dykes Lunds Universitet (fr. o med 2014) Anette Ekström, Högskolan i Skövde Evelyn Hermansson, Göteborgs Universitet Anna Hjelmstedt, Karolinska Institutet Marianne Johansson, Högskolan i Borås (fr. o m. 2014) Lena Mårtensson Högskolan i Skövde Ingela Wiklund Svenska Barnmorskeförbundet (t. o m. juni 2014) Bilaga: Beredningsunderlag till förslag om 5- årig direktutbildning till barnmorska

27 V 2015/228 Bilaga 8 Beredningsunderlag till förslag om femårig direktutbildning till barnmorska Det blir allt mer uppenbart att nuvarande barnmorskeutbildning har svårt att leva upp till de höga krav på bred och fördjupad kompetens som ställs från samhället på yrkesutövarna Därför behövs en översyn av dagens barnmorskeutbildning. Bakgrund Förändringar i den svenska barnmorskeutbildningen har alltid varit ett resultat av olika samhälls- och utbildningspolitiska reformer. Barnmorskeyrket har varit reglerat sedan 1711 och blev ett eget legitimationsyrke från År 1977 blev barnmorskeutbildningen en professionell högskoleutbildning men först två decennier senare en statlig och fullvärdig akademisk utbildning. Högskolereformen 1993 tillsammans med beslutet att följa sektorsdirektiven enligt EES-avtalet bidrog dels till en tydligare akademisering av utbildningarna med inriktning mot ett huvudämne, dels en förlängning av barnmorskeutbildningen med ytterligare 10 veckor till ett och ett halvt år (60 poäng) efter en treårig sjuksköterskeutbildning (120 poäng) (1). Den senaste Högskolereformen (2007), som är en anpassning till Bolognaprocessen direktiv, har bland annat inneburit en ny struktur inom det högre utbildningssystemet med tre utbildningsnivåer, grund-, avancerad och forskarnivå och som baseras på lärandemål och generiska kompetenser enligt Högskoleförordningens examensbeskrivningar. Barnmorskeprogrammet om 90 högskolepoäng (hp) inplacerades som en utbildning på avancerad nivå med krav på en ännu tydligare akademisering där ett examensarbete för yrkesexamen samt ett examensarbete för generell examen inom huvudområdet. Den senaste förändringen av barnmorskeutbildningen har emellertid genomförts utan att utbildningen förlängts eller på annat sätt förändrats. Aktuell forskning visar att utbildningen idag ställer mycket stora krav på studenternas förmåga att genomföra denna och att det finns svårigheter att integrera de professionella och vetenskapliga kraven och att det föreligger en spänning mellan dessa båda fält (2). För studenterna kan kraven på fördjupade ämneskunskaper genom självständigt arbete på magisternivå och generiska kompetenser såsom problemlösning, kritisk granskning och reflektion i teori och praktik tillsammans med de för barnmorskeprofessionen synnerligen nödvändiga professionella kompetenserna för en evidensbaserad vård synas vara svårt att tillägna sig under så kort tid som 60 veckor (90 hp). I den modell som utvecklats i Sverige i modern tid, har barnmorskan getts en central roll när det gäller prevention för att förebygga ohälsa och oönskade graviditeter, för vård under graviditet, förlossning och eftervård och inom områdena infertilitet, forsterdiagnostik och abortverksamhet. Barnmorskeutbildningen i Sverige har kommit att utgöra en förebild för hur många länder i världen önskar organisera vården i kampen för att minska mödra- och barnadödlighet globalt. WHO och i en nyligen publicerad Lancet serie framhålls 1

28 V 2015/228 Bilaga 8 barnmorskans betydelse för en säker mödra- och förlossningsvård (3, 4). Många svenska barnmorskor arbetar globalt såväl direkt involverade i vård som med utbildning och planering av hälsoinsatser i utvecklingsländer. Om Sverige även i fortsättningen ska kunna ligga i framkant då det gäller en välutbildad barnmorskekår krävs en förändring och anpassning till de nya krav som ställs på yrkesrollen och därmed också en förändring av utbildningen. Barnmorskans verksamhetsområden och ansvar Barnmorskans verksamhetsområde har ständigt utökats vilket påverkat barnmorskeutbildningens innehåll och struktur men inte dess omfattning på samma sätt. För att svara upp mot de krav som Kompetensbeskrivning för barnmorskor (5) ställer ska utbildningen till barnmorska omfatta följande områden: mödrahälsovård inklusive graviditetsövervakning, stöd i föräldraskapet, antikonceptions- och preventivmedelsrådgivning med förskrivningsrätt samt sex och samlevnad, förlossnings- och eftervård, gynekologisk vård inklusive gynekologisk hälsoundersökning med cytologprovtagning samt vetenskaplig metodskolning. Under senare år har barnmorskan också fått en allt viktigare roll i att identifiera behov av psykosociala insatser. Hälsoupplysning och rådgivning för att förebygga sexuellt överförda sjukdomar bland ungdomar ingår också och i samhället påtalas att det finns ett ökat behov av sex- och samlevnadsundervisning. Inom vissa av dessa områden har barnmorskan ett självständigt yrkesansvar. Barnmorskan möter kvinnor och familjer under alla livsfaser och har därför stora möjligheter att arbeta preventivt genom att identifiera och åtgärda levnadsvanor, vilket är något som påtalats i Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011 (6). I och med att barnmorskans arbetsfält har fått en allt större spännvidd behövs en utbildning som kan möta dagens och det framtida samhällets krav på god hälsovård och förbättrad folkhälsa. Problemområde Barnmorskans verksamhetsområde har successivt utökats, följaktligen måste barnmorskeutbildningens innehåll och struktur utvecklas och moderniseras. Idag uppgår den sammanlagda utbildningstiden till 4 ½ år och till detta kommer också krav på yrkesverksamhet som sjuksköterska mellan sjuksköterskeexamen och barnmorskeutbildning som vid de flesta lärosäten uppgår till 1 år. Söktrycket är högt och de flesta har arbetat upp till fem år innan de blir antagna till barnmorskeutbildningen (7). Detta innebär att det tar ca 6 till 10 år från start av utbildning till att en barnmorskeexamen erhållits. Därmed är nuvarande system mer kostsamt än det behöver vara både ur en samhällelig aspekt och för individen. En direktutbildning till barnmorska om 5 år är därför en bättre modell än den nuvarande för att få fram fler barnmorskor under en sammanlagt kortare tid och som medför yrkesverksamhet som barnmorska under en längre tid. Dessutom leder en sådan förändring till en yrkesutövare, som skolas att kontinuerligt fördjupa sin kunskap och 2

29 V 2015/228 Bilaga 8 förmåga inom barnmorskans kompetensområde och som därmed motsvarar de krav som ställs idag och i framtiden. Förslag till ny och framtidsanpassad utbildning Vårt förslag är en sammanhållen femårig direktutbildning på avancerad nivå (300 hp) med huvudområdet Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa tillsammans med övriga ämnesområden och verksamhetsförlagd utbildning (Bilaga 1) med såväl bredd som djup och där progression är tydlig inom och mellan nivåer. Detta skulle kunna ge en utbildning som svarar mot såväl dagens som morgondagens krav på hög professionell och vetenskaplig kompetens med tydligare inslag av teamarbete, ledarskap samt globalt- och nationellt hälsoarbete (8). En ny utbildning enligt ovanstående kan förutom en yrkesexamen till barnmorska också leda till en generell examen på mastersnivå, vilket skulle leda till en tydligare anpassning till Bologna processens direktiv. Sammanfattning Följande förslag föreslås för barnmorskeutbildningen: Att barnmorskeutbildningen blir en sammanhållen utbildning på avancerad nivå som omfattar 5 år (300 hp) och leder till en legitimation som barnmorska Att en ny examensbeskrivning införs som i högre utsträckning beaktar de krav som ställs inom de kompetensområden som ingår för såväl dagens som morgondagens yrkesverksamhet som barnmorska Att examensbeskrivningen också i högre grad betonar vetenskaplig kompetens, teamarbete, ledarskap och nationellt- och globalt hälsoarbete Att utbildningen förutom yrkesexamen också leder till en generell examen på masternivå Förslaget skapar förutsättningar för en sammanhållen utbildning som redan från start inriktas mot Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa med tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression, det vill säga att kunskaper och kliniska färdigheter kontinuerligt breddas och fördjupas inom kunskaps- och verksamhetsområdet. 3

30 V 2015/228 Bilaga 8 Referenser 1. Hermansson E. Akademisering och professionalisering - barnmorskans utbildning i förändring. [Academisation and professionalization - midwifery education in transition] [In Swedish] [Akademisk avhandling [Doctoral Thesis]]. Göteborg: Göteborg University; Hermansson E, Martensson LB. The evolution of midwifery education at the master's level: A study of Swedish midwifery education programmes after the implementation of the Bologna process. Nurse Educ Today Nov 12. PubMed PMID: Epub 2012/11/17. Eng. 3. Renfrew M, Homer, CSE, Downe, S, McFadden, A, Muri, N, ten Hoope-Bender, P. Midwifery - An Executive Summary for The Lancet s Series World Health Organization. Reproductive health strategy, to accelerate progress towards the attainment of international development goals and targets. Department of Reproductive Health and Research., Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. In: Socialstyrelsen, editor. Stockholm Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm, Sweden: Bergh IH, Ek K, Martensson LB. Midwifery students attribute different quantitative meanings to "hurt", "ache" and "pain": A cross-sectional survey. Women Birth Dec 4. PubMed PMID: Epub 2012/12/12. Eng. 8. Frenk J, Chen L, Bhutta ZA, Cohen J, Crisp N, Evans T, et al. Health professionals for a new century: transforming education to strengthen health systems in an interdependent world. Lancet Dec 4;376(9756): PubMed PMID: ICM (International Confederation of Midwives). Global Standards for Midwifery Education Högskolelag [Higher Education Act]. SFS 1992: SFS 1993:100. Högskoleförordningen [Higher Education Ordinance]. In: Research]. UMoEa, editor. Updated 2006:153, 2008:299 ed. Stockholm. 12. DIRECTIVE 2005/36/EC OF THE EUROPEAN PARLAMENT AND OF THE COUNCIL of 7 September 2005 on the recognition of professional qualifications, 2005/36/EC C.F.R., (2005). 13. Socialdepartementet. DS 1992:34 Införande av EES rätt: ömsesidigt erkännande av kompetensbevis för verksamhet inom hälso-och sjukvården. Allmänna Förlaget, Stockholm

31 V 2015/228 Bilaga 8 Bilaga 1 Översikt över innehåll för en femårig direktutbildning till legitimerad barnmorska med masterexamen inom huvudområdet Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (300 hp). En femårig direktutbildning till barnmorska ska ha sin utgångspunkt i såväl nationella som internationella styrdokument (3, 9-13). Utbildningen ska ske på både grund och avancerad nivå med progression såväl inom som mellan nivåer. Den skall leda till en legitimation som barnmorska men också svara mot de krav som ställs på en generell examen på masternivå. Utbildningens huvudområde: Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa är ett självständigt huvudområde knutet till livets början och området för mänsklig reproduktion i ett livscykel- och genusperspektiv. Inom huvudområdet studeras och utvecklas kunskap om den normala processen och dess avvikelser i samband med graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod samt om föräldraskapets utveckling. Vidare studeras och utvecklas kunskap och teorier om kvinnors reproduktiva hälsa, sexualitet och familjeplanering samt barnmorskans främjande, förebyggande, vårdande och behandlande arbete med och för kvinnan, barnet och familjen. I enlighet med DIRECTIVE 2005/36/EC (12) skall en direktutbildning till barnmorska innehålla såväl teori som praktik/verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med en allmän del och en specifik del som är direkt inriktad mot barnmorskeyrket (9). A. Allmän del Anatomi, fysiologi, patofysiologi Mikrobiologi och hygien Farmakologi allmän del Vårdteknologi Medicin, Kirurgi, Psykiatri, Anestesi (allmän) och Pediatrik Sociologi, Psykologi och Pedagogik Antropologi Folkhälsovetenskap Etik, etisk kod Lagar och författningar inom hälso- och sjukvård Vetenskapsteori och metod (grundnivå) Genusvetenskap VFU inom somatisk vård och primärvård 5

32 V 2015/228 Bilaga 8 B. Specifik del Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (huvudområde) inkl. Självständigt fördjupningsarbete inom huvudområdet (grundnivå 15 hp) Självständigt arbete inom huvudområdet, (avancerad nivå 30 hp) Anatomi, Fysiologi och Embryologi Obstetrik och Gynekologi Neonatologi Sexologi Antikonception och Familjeplanering Farmakologi och farmakokinesi (specifik del) Obstetrisk analgesi och anestesi Teorier och modeller inom barnmorskeprofessionen Psykologi, pedagogik och socialt arbete (riktad mot yrket) Folkhälsovetenskap inklusive global hälsa, fördjupning relaterad till yrket Etik, fördjupning relaterad till yrket Lagar och författningar relaterade till mödra- och förlossningsvården samt kvinnors- och barns hälsa Vetenskaplig metod (avancerad nivå) C. Verksamhetsförlagd utbildning Mödrahälsovård/Barnmorskemottagning Antikonception- och familjeplanering- inklusive ungdomsmottagning Förlossningsvård BB-vård inkl. amningsmottagning Neonatalvård Gynekologisk vård- och mottagning inkl. exempelvis abort- och klimakteriemottagning samt fertilitetsklinik 6

33 Bilaga 9 Medicinska fakulteten VMFA05, Akupunktur på gynekologiska och obstetriska indikationer, 9 högskolepoäng Acupuncture on Gynaecological and Obstetric Indications, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är granskad men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen är en fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk: svenska Moment på engelska kan förekomma. Litteratur på svenska och engelska. Huvudområde Omvårdnad Medicin Fysioterapi Fördjupning G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för effekten av och evidens för akupunkturbehandling vid olika gynekologiska och obstetriska symtom och tecken.

34 Bilaga 9 2/ 3 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna utföra och dokumentera evidensbaserad akupunkturbehandling på gynekologiska och obstetriska indikationer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna analysera och reflektera över när akupunktur kan vara en lämplig behandling genom att jämföra evidens, säkerhet och kostnader med sedvanlig behandling samt väga in patientens önskemål vid val av behandlingsmetod, analysera och diskutera de fallstudier som ingår i den individuella uppgiften utifrån ett etiskt förhållningssätt. Kursens innehåll Akupunktur med en historisk tillbakablick Aktuellt forskningsläge för akupunktureffekter utifrån ett humanbiologiskt perspektiv Smärtfysiologi, akupunkturfysiologi inklusive placeboeffekter Författningar, säkerhetsföreskrifter Evidens för akupunktur på olika gynekologiska och obstetriska problem som menstruationsproblem, infertilitet, klimakteriebesvär samt graviditetsrelaterade problem som inte hör till själva förlossningen Prognos, risker och biverkningar vid akupunkturbehandling Lokalisation och effekt för relevanta akupunkturpunkter Generella och specifika indikationer för behandling med akupunktur samt säker stickteknik, punktval samt nålstimulering inklusive el-akupunktur Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av behandlingsserie Metodträning (kroppsakupunktur, öronakupunktur och akupunkturliknande metoder) Kursens genomförande Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, läraktiviteter i grupp, seminarier och föreläsningar. Obligatoriska läraktiviteter i form av praktiska träningsmoment. Kursens examination Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå

35 Bilaga 9 3/ 3 ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt tre för varje provmoment. Om studenten genomfört tre underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektör eller motsvarande, begära byte av examinator. Prov/moment 1501 Akupunktur vid gynekologiska och obstetriska symptom, 4,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig hemtentamen Behandling med akupunktur, 3,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Bedömning av studentens förmåga under praktiska akupunkturövningar Patientfall relaterat till vetenskaplig litteratur, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig individuell inlämningsuppgift Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Förkunskapskrav Legitimerad sjuksköterska, barnmorska, läkare eller sjukgymnast.

36 Bilaga 9 Litteraturlista för VMFA05, Akupunktur på gynekologiska och obstetriska indikationer gällande från och med termin vårterminen 2015 Senaste upplagan av litteraturen används alltid i kursen. / The latest edition of the literature is always used in the course. Carlsson, C. Grundläggande akupunktur vid smärtbehandling.lund: Studentlitteratur. Carlsson, C. & Anckers, L. Akupunktur och TENS inom obstetriken. Lund: Studentlitteratur. Landgren, K. Öronakupunktur. Eget förlag. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer. / There will also be theses and scientific papers.

37 Bilaga 10 Medicinska fakulteten SJSE18, Ledarskapets teori och informatik i omvårdnad, 6,5 högskolepoäng Leadership in Theory and Practice in Nursing, 6.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är granskad men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk: svenska Moment på engelska kan förekomma. Huvudområde Omvårdnad Fördjupning G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna systematiskt jämföra relevanta ledarskapsteorier samt ge exempel på vad som är utmärkande för ledarskapets kärna, kartlägga och förklara relationer mellan hälsoekonomiska, organisatoriska och juridiska ramverk och hur dessa påverkar sjuksköterskans ledarskap inom olika hälso- och sjukvårdsorganisationer i ett globalt perspektiv reflektera över konflikthantering utifrån konkreta situationer.

38 Bilaga 10 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna relatera ledarskapets olika dimensioner till personliga egenskaper som krävs för olika kravprofiler som är relevanta för professionen. 2/ 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera över hur sjuksköterskan i sitt vardagliga ledarskap kan ha makt, ta makt och ge makt i relation till medarbetare argumentera och reflektera över betydelsen om hur sjuksköterskan i sitt ledarskap företräder patientens intresse på bästa sätt. Kursens innehåll Ledarskapsteorier Hälso- och sjukvårdens organisation Styrdokument Grundläggande hälsoekonomi Teamarbete, grupprocesser och konflikthantering Kursens genomförande Undervisning och läraktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, grupparbete, kollegial granskning, färdighetsträning, seminarier och föreläsningar. Obligatorisk läraktivitet kan vid frånvaro ersättas av annan läraktivitet. Kursens examination För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Prov/moment 1501 Ledarskapets teori och praktik, 3,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Individuell skriftlig salstentamen Konflikthantering, 0,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd

39 Bilaga 10 Muntligt i grupp med individuell bedömning. 3/ Ledarskapets olika dimensioner, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Gruppuppgift med skriftlig inlämning och muntlig uppföljning med individuell bedömning Ledarskapets betydelse i en vårdande kultur, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Gruppuppgift med skriftlig inlämning och muntlig uppföljning med individuell bedömning. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet samt Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (Biologi A+Kemi A+Fysik A motsvarar Naturkunskap A+B) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 16/A14) Övrigt Kurserna läses i den ordning de ges.

40 Bilaga 10 Litteraturlista för SJSE18, Ledarskapets teori och informatik i omvårdnad gällande från och med termin vårterminen 2015 Senaste upplagan av litteraturen används alltid i kursen. / The latest edition of the literature is always used in the course. Berman, A. & Snyder, S. Kozier & Erb s Fundamentals of nursing: Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. Hallin, S., & Siverbo, S. Styrning och organisering inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Nunes, J. F., Karlberg, I., & Bergström, G. Hälsoekonomi- begrepp och tillämpningar. Lund: Studentlitteratur. Raadu, G. (Red.). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Rosengren, K. Vårdledarskap - Att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg. Studentlitteratur, Lund. Rönnberg, L. Hälso- och sjukvårdsrätt. Lund: Studentlitteratur. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar specificeras i kursbok. /Theses and scientific articles are specified in the study guide.

41 Bilaga 11 Medicinska fakulteten SINP10, Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård I, 15 högskolepoäng Advanced Intensive Nursing I, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är granskad men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning intensivvård, 60 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Svenska. Moment på engelska kan förekomma. Huvudområde Medicin Omvårdnad Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna identifiera och beskriva forsknings- och utvecklingsarbeten av relevans för området samt motivera teoretiska perspektiv i relation till omvårdnadens vetenskapliga grund, identifiera och analysera vårdbehov samt föreslå omvårdnad och behandling i relation till den enskilde patientens kritiska sjukdomstillstånd och funktion i olika organsystem, beskriva och förklara monitorering, medicintekniska mätmetoder, undersökningar och behandlingar vanligt förekommande inom intensivvård, redogöra för den perioperativa processen och grundläggande anestesiologiska principer samt diskutera och föreslå postoperativ omvårdnad och behandling.

42 Bilaga 11 2/ 4 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna utifrån symtom och vitala parametrar tillämpa adekvata metoder för akut omhändertagande av den kritiskt sjuke patienten, självständigt tillämpa avancerad hjärt-lungräddning (A-HLR) till vuxen. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna analysera och diskutera högteknologisk vård i en intensivvårdsmiljö utifrån en helhetsyn på människan och centrala värden för omvårdnad, argumentera för intensivvårdssjuksköterskans professionella ansvar. Kursens innehåll Evidensbaserad vård och omvårdnad Centrala begrepp och teorier av relevans för intensivvård Vetenskapliga metoder Intensivvårdssjuksköterskans profession Omvårdnad inom intensivvård Biokemi och biofysik Farmakologi, farmakokinetik och dynamik Vätske- och elektrolytbalans Respiratoriska systemet Kardiovaskulära systemet Neurofysiologi Smärta och smärtbehandling samt sedering Perioperativa processen Postoperativ omvårdnad Akut omhändertagande enligt A-E konceptet Patientmonitorering, medicinsk teknik inklusive mätmetoder Författningar, förordningar och säkerhetsföreskrifter Metodövningar: Fria luftvägar inklusive intubation, ventilator A-HLR Simulering postoperativ patient inklusive mätmetoder och monitorering Kursens genomförande Undervisning och läraktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, grupparbete, kollegial granskning, färdighetsträning, seminarier och föreläsningar.

43 Bilaga 11 3/ 4 Obligatorisk läraktivitet kan vid frånvaro ersättas av annan läraktivitet. Kursens examination För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Prov/moment 1501 Profession, vetenskaplig grund och metod, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig gruppuppgift med muntlig framställning individuellt och i grupp med individuell bedömning. Obligatoriska läraktiviteter (specificeras i kursbok) Allmän intensivvård I, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig gruppuppgift med muntlig framställning individuellt och i grupp med individuell bedömning. Obligatoriska läraktiviteter (specificeras i kursbok) Allmän intensivvård II, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig gruppuppgift med muntlig framställning individuellt och i grupp med individuell bedömning. Obligatoriska läraktiviteter (specificeras i kursbok) Biomedicin, 5,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig individuell salstentamen Perioperativ vård och intensivvård, 5,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig individuell salstentamen. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Förkunskapskrav Legitimerad sjuksköterska med minst 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande Yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska

44 Bilaga 11 Kurserna läses i den ordning de ges. 4/ 4

45 Bilaga 11 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SINP10 Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård I 15 högskolepoäng (hp) Litteratur preliminär Guldbrandsen, T., Stubberud DG (senaste upplaga) Intensivvård, Avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur AB. (523 s) Halldin, M., & Lindahl, S.(red). (senaste upplaga). Anestesi. Stockholm; Liber. (681 s) Jacobsson, B. (senaste upplaga). Teknik i praktisk sjukvård. Lund: Studentlitteratur. (350 s) Jonson, B. (Red.). (senaste upplaga). Klinisk fysiologi. Stockholm: Liber. (447 s) Larsson, A., & Rubertsson, S. (senaste upplaga). Intensivvård. Stockholm: Liber. (695 s) Morton, P., Fontaine, D., Hudak, C., Gallo, B.( senaste upplaga). Critical care nursing: a holistic approach. Philapelhia: Lippincott. (1376 s) Norlen, P., Lindström, E. (red). (senaste upplaga). Farmakologi. Stockholm: Liber ( 384 s) Raadu, G. (Red). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Tortora, GJ., Grabowski, SR. (senaste upplaga). Principles of anatomy and physiology. New York: Wiley. (1010 s) Werner, M., & Stamp, P. (Red.). (senaste upplaga). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber. (490 s) Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

46 Bilaga 12 Medicinska fakulteten SINR11, Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Advanced Intensive Nursing II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är granskad men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk verksamhetsförlagd kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning intensivvård, 60 hp. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk: svenska Moment på engelska kan förekomma. Huvudområde Omvårdnad Medicin Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna analysera behov av specifik omvårdnad och medicinsk teknik i relation till intensivvårdspatientens sjukdomstillstånd och funktion i olika organsystem. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna föreslå, motivera och genomföra omvårdnad avseende aseptik, hygien, säkerhet och välbefinnande,

47 Bilaga 12 medverka vid medicinska undersökningar och behandlingar och tillgodose patientens behov av omvårdnad i samband med dessa, hantera, dosera samt administrera ordinerad farmaka och infusionslösningar, färdigställa inklusive funktions- och säkerhetskontrollera aktuell medicinteknisk utrustning, tillämpa författningar och säkerhetsföreskrifter relaterade till specialområdet, identifiera och analysera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan för patient postoperativt med fokus på smärta och välbefinnande, samverka i vårdteamet, tillämpa ett problemlösande arbetssätt. 2/ 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera över olika sätt att lösa problem samt egna kunskaper och färdigheter, visa förmåga till empati och professionellt förhållningssätt som värnar om patientens och den närståendes trygghet, integritet och delaktighet. Kursens innehåll Vård och omvårdnad av postoperativ patient Vård och omvårdnad av intensivvårdspatient Evidensbaserad vård och omvårdnad Kursens genomförande Undervisning och läraktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, grupparbete, kollegial granskning, färdighetsträning, seminarier och föreläsningar. Obligatorisk läraktivitet kan vid frånvaro ersättas av annan läraktivitet. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattar i genomsnitt 32 timmar per vecka och kan förläggas dag, kväll eller natt under veckans alla sju dagar. VFU sker med organiserad handledning och färdighetsträning. Kursens examination Bedömning av VFU sker individuellt utifrån ett standardiserat formulär. För varje VFU anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Student som inte uppnår godkänt resultat vid första examinationen erbjuds ytterligare ett utbildningstillfälle med examination. Antalet verksamhetsförlagda utbildningstillfällen är begränsat till totalt två. Student som underkänts vid två examinationstillfällen ges inte något ytterligare utbildningstillfälle med examination. Student som utan särskilda skäl avbryter sin VFU i förtid, dvs. när 40 procent eller mer av den totala tiden är genomförd, ska bedömas för betyg (godkänd/underkänd) och har därmed förbrukat ett VFU-tillfälle. Student som på grund av bristande kunskaper och/eller färdigheter begår allvarliga misstag på utbildningsenheten får avbryta sin

48 Bilaga 12 3/ 3 VFU och bedömas för betyg (godkänd/underkänd) i förtid. En individuell plan ska upprättas. Först när bristerna är åtgärdade kan verksamhetsförlagd utbildning åter erbjudas. Teoretiska moment: För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Prov/moment 1501 Omvårdnad inom intensivvård inklusive perioperativ vård I, 6,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Individuell enligt fastställda kriterier (formulär) med muntlig genomgång (VFU). Obligatoriska läraktiviteter (specificeras i kursbok) Evidensbaserad vård och omvårdnad, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig individuell uppgift med kollegial granskning och individuell bedömning. Obligatoriska läraktiviteter (specificeras i kursbok). Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Förkunskapskrav Legitimerad sjuksköterska med minst 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande Yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska Kurserna läses i den ordning de ges.

49 Bilaga 12 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SINR11 Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård II 15 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1N) Litteratur Preliminär Studenten läser valda delar relevanta för den verksamhetsförlagda utbildningen. Anderzen Carlsson A., Carlsson P. (senaste upplaga). Så sjuk av så lite. Göteborg: Zeneca Cop Guldbrandsen, T., Stubberud DG. (senaste upplaga) Intensivvård, Avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur AB. (523 s) Halldin, M., & Lindahl, S. (Red.). (senaste upplaga)). Anestesi. Stockholm; Liber. (681 s) Jacobsson, B. (senaste upplaga). Teknik i praktisk sjukvård. Lund: Studentlitteratur. (350 s) Jonson, B. (Red.). (senaste upplaga). Klinisk fysiologi. Stockholm: Liber. (447 s) Larsson, A., & Rubertsson, S. (senaste upplaga). Intensivvård. Stockholm: Liber. (695 s) Morton, P., Fontaine, D., Hudak, C., Gallo, B.( senaste upplaga). Critical care nursing: a holistic approach Philapelhia: Lippincott. (1376 s) Norlen, P., Lindström, E. (Red). (senaste upplaga). Farmakologi. Stockholm: Liber ( 384 s) Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Tortora, GJ., Derrickson, B. (senaste upplaga). Principles of anatomy and physiology. New York: Wiley. (1010 s) Werner, M., & Stamp, P. (Red.). (senaste upplaga). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

50 Bilaga 13 Medicinska fakulteten SINR12, Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård III, 7,5 högskolepoäng Advanced Intensive Nursing III, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är granskad men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning intensivvård 60 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk: svenska Moment på engelska kan förekomma. Huvudområde Omvårdnad Medicin Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna analysera svår svikt i vitala funktioner hos patient i alla åldrar, identifiera och analysera specifika vårdbehov samt föreslå omvårdnad och behandling för patient med komplexa sjukdomstillstånd, diskutera och jämföra olika modeller för ledarskap, kommunikation och organisation inom intensivvård.

51 Bilaga 13 2/ 3 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna tillämpa hjärt-lungräddning till barn (Barn-HLR), identifiera upplevelser och situationer som kan vara påfrestande för patient och närstående, samt föreslå och motivera preventiva och lindrande omvårdnadsåtgärder. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna analysera och reflektera över forskningsresultat relaterat till intensivvård, diskutera vårdetik inom intensivvård i relation till personcentrerad vård, livsuppehållande behandling, riktlinjer och samhällsresurser. Kursens innehåll Barn-, neuro- och thoraxintensivvård Omvårdnad inom intensivvård Evidensbaserad vård och omvårdnad Kommunikation, informatik och ledarskap Personcentrerad vård Vårdetik inklusive vård i livets slutskede Metodövningar: Barn-HLR Simulering: svikt i vitala funktioner Kursens genomförande Undervisning och läraktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, grupparbete, kollegial granskning, färdighetsträning, seminarier och föreläsningar. Obligatorisk läraktivitet kan vid frånvaro ersättas av annan läraktivitet. Kursens examination För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator.

52 Bilaga 13 3/ 3 Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Prov/moment 1501 Barn, neuro- och thoraxintensivvård, 1,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig gruppuppgift med muntlig framställning individuellt och i grupp med individuell bedömning. Obligatoriska läraktiviteter (specificeras i kursbok) Kommunikation, vårdetik och personcentrerad omvårdnad, 1,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig gruppuppgift med muntlig framställning individuellt och i grupp med individuell bedömning. Obligatoriska läraktiviteter (specificeras i kursbok) Specifik intensivvård, 5,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Skriftlig individuell salstentamen. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Förkunskapskrav Legitimerad sjuksköterska och sjuksköterskeexamen med minst 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande Yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska Godkänd kurs: Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård I, 15 hp Kurserna läses i den ordning de ges.

53 Bilaga 13 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SINR12 Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård III 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Litteratur - Preliminär Benner, T., Tanner, C., Shesla, C. (senaste upplaga) Expertkunnande i omvårdnad-omsorg, klinisk bedömning och etik. Lund: Studentlitteratur Guldbrandsen, T., Stubberud, DG (senaste upplaga) Intensivvård, Avancerad omvårdnad och behandling. Lund: Studentlitteratur AB. (523 s) Larsson, A., & Rubertsson, S. (senaste upplaga). Intensivvård. Stockholm: Liber. (695 s) Morton, P., Fontaine, D., Hudak, C., Gallo, B. ( senaste upplaga). Critical care nursing: a holistic approach. Philapelhia: Lippincott. (1376 s) Norlen, P., Lindström, E. (Red.). (senaste upplaga). Farmakologi. Stockholm: Liber ( 384 s) Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Avhandlingar, metodböcker, rapporter och vetenskapliga artiklar tillkommer.

54 Bilaga 14 Medicinska fakulteten SINR13, Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård IV, 15 högskolepoäng Advanced Intensive Nursing IV, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är granskad men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning intensivvård, 60 hp. I kursen ingår åtta veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk: svenska Moment på engelska kan förekomma. Huvudområde Medicin Omvårdnad Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna analysera och argumentera för intensivvårdspatientens behov av specifik omvårdnad och medicinsk teknik vid svikt i vitala funktioner, identifiera och problematisera svåra situationer inom intensivvård avseende säkerhet, etik och välbefinnande.