Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning Jane Meckbach, fil dr

Transkript

1 Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar Docentföreläsning Jane Meckbach, fil dr

2 Disposition Idrottsledare unga ledare - Ungdomar som rekryteras - Uppdrag som ledare - Utmaningar för idrottsrörelsen Lärare i idrott och hälsa - Ungdomar som söker idrottslärarutbildning - Uppdrag som lärare - Utmaningar för lärarutbildningen Diskussion och frågestund

3 Idag Idrottsrörelsen ledare (65% m, 35% kv) - ideellt arbete (48% barn- o ungdomar) - ledarbrist och hur man ska kunna engagera och utbilda kunniga och duktiga ledare är en ständigt återkommande fråga som idrottsrörelsen brottas med (Lindroth, 2002; Eriksson, 2006; Norberg 2009; Hertting 2010; Larsson & Meckbach 2010; Meckbach & Larsson 2012; Bouchet & Lehe 2010; )

4 Idrottens policydokument Idrotten vill (2009, s.37) - satsningar på att rekrytera och utbilda unga ledare - räcker inte med att engagera föräldrar som själva varit aktiva - ungdomar, kvinnor och personer med invandrarbakgrund - behålla och utveckla ledarna som finns

5 Idrottsledarna - har hög utbildning, svenskt ursprung, tillhör medelklassen (Redelius 2002; Redelius m fl 2004; Eriksson 2006) - dominans av manliga ledare och villkoren skiljer sig åt mellan kvinnliga och manliga ledare (Larsson 2006) - rekryteras från egna leden och införlivat idrottens kärnlogik (Trondman 2011) - pojkar är mer aktiva som ledare och deltar oftare i utbildning (RF 2005:6)

6 Idrottslyftet Stödjande miljöer för unga ledare vilka är de och för vem? En studie av satsningar på rekrytering av unga ledare inom Idrottslyftets ram Jane Meckbach & Lena Larsson

7 Textmaterial Datainsamling - Årsrapporter och utvecklingsplaner - Projektbeskrivningar och utvärderingar - Ansökningar från enskilda föreningar Intervjuer - Fokusgruppsintervjuer (20 kvinnor och 17 män) - Urvalskriterier: geografisk spridning, båda könen, aktivitets- och organisationsledare, olika idrotter Enkäter (219 män och 321 kvinnor)

8 Ungdomarna unga ledarna

9 Unga ledarna - majoriteten har svensk bakgrund - företrädesvis mellan 15 och 20 år - vuxit upp i en medelstor tätort - oftare kvinna än man - studieförberedande program (55,5 %) - aktiva utövare inom en eller flera idrotter - idrottsliga kontakter (Meckbach & Larsson in press)

10 De utvalda ledarna - inte vem som helst som kommer på fråga habitus som matchar det sociala sammanhanget - ha smak för idrott och inlemmat idrottens kärnlogik - bekväma inom idrottsrörelsen inlemmats i en miljö - idrottsliga meriter - ledarämne och ambassadör för föreningen (Larsson & Meckbach 2013)

11 Vem är den rätta ledaren? - aktiva idrottsutövare - redan är eller vill bli ledare - förväntas kunna utveckla ett gott självförtroende, kan fungera som förebild för andra ungdomar - har studieintresse, datorvana och förmåga att uttrycka sig både i tal och i skrift (Meckbach & Larsson 2012)

12 Idrottsledaruppdraget

13 Uppdraget - fler kvinnor än män är organisationsledare - kvinnor är i högre grad ledare i individuella idrotter - kvinnor är i oftare ledare för flickor medan män är ledare för alla oavsett kön - kvinnorna är ledare för yngre barn - inga skillnader mellan könen för antal tillfällen eller timmar per vecka - ideellt arbete (Meckbach & Larsson in press)

14 Uppdraget Positiva och negativa bilder framträder: - möter barn och ungdomar i en idrott/sport - ledarutbildning - stödjande miljö (mentor) - press från föräldrar - ej tagna på allvar!

15 - de har lärt sig mycket Utbildning (ungdomars röster) - betydelse för deras personliga utveckling - social gemenskap som varit betydelsefull och något som de vill bygga vidare på Det har fått mig att känna mig mera vuxen och ansvarig. Det har varit en bra gemenskap. Det har fått mig att våga lite mer. Bra diskussioner. Mer idéutbyte hade varit bra

16 Bra stödjande miljöer handlar om. (ungdomarnas röster) - mentorskap bra, men viktigt vem som blir mentor - mentorn ska vara engagerad och inte ha en överlägsen attityd - mentorn ska vara bollplank, behjälplig att sätta upp lagom svåra mål, introducera den nya ledaren i styrelsen, förklara hur beslut tas, vara med på träningar och ge konstruktiv feedback, vara ett stöd om det uppstår problem

17 Bra stödjande miljöer handlar om. (ungdomarnas röster) - delat ledarskap - tydlig struktur, arbetsbeskrivning och organisation - alla i föreningen ska känna till att det finns nya unga ledare - uppmuntran - tillhörighet till föreningen

18 Utmaningar

19 Delaktighet och inflytande - är något inte vem som helst kan få utan det är något som måste erövras, men det är inte heller något alla vill ha - stöd i form av utbildning och betydelsefulla andra - strategier - egna initiativ - utmana traditioner och makthavarna

20 Utmaningar för idrottsrörelsen - fråga fler även utanför idrottsrörelsen - erbjud utbildning, merit även utanför idrottsrörelsen - var rädd om de ledare som finns, se dem - ta till vara ungdomarnas röster - se till att det finns kloka erfarna som hjälper och stöttar - bemöt ungdomarna med respekt - tänk på att unga ledare inte har så mycket tid - hjälp er ledare till en ny förening när de flyttar (studier) - skapa en ungdomssektion där blivande styrelseledamöter skolas in - ändra mötesformerna, bjud in unga ledare till möten

21 Idrottslärarutbildning 1813 GCI sedermera GIH 1966 GIH-S och GIH-Ö 1993 tillkom Göteborg och Umeå universitet lärosäten lärosäten lärosäten (Annerstedt & Bergendahl 2002; Meckbach & Wedman 2007; Meckbach& Lundvall 2013)

22 Idrottslärarutbildning efter lärosäten varav 16 idrott & hälsa (HSV 2005:44R) - fler män än kvinnor väljer idrott och hälsa (HSV 2005:44R) - idrott & hälsa tredje populäraste inriktning (HSV 2005:44R) - antal studieplatser 646 (HSV/LUK:s statistikgrupp 2005) Vid GIH antagning ht söktal 1203 varav 352 förstahandssökande (50 platser) - fler kvinnor (28) än män (22) medelålder 24 år - medelpoäng 17,2 (19,57 16,20) - högskoleprovet 1,9 1,2 (Meckbach & Wedman 2007)

23 GIH studenten alla upplevde skoltiden som positiv, goda studieresultat - mer än ¾ av föräldrarna hade gymnasieutbildning många hade högskoleutbildning - valt utbildningen i 1:a hand - hälften högskolestudier - majoriteten yrkeserfarenhet - mer än hälften tränarerfarenhet - fritiden präglad av idrott - alla var/varit på elitnivå (Meckbach & Wedman 2007)

24 Svenska idrottslärarstudenter Syftet vara att beskriva den svenska idrottslärarstudenten 16 lärosäten Studien genomfördes vt 05 Enkät SPSS analys bakgrund skattad kunskap i idrott skattad kunskap i skolämnet idrott och hälsa (Meckbach, Wahlgren & Wedman, 2006)

25 Idrottslärarstudenterna - 14 lärosäten (19-77 studenter på lärosätena) studenter (70% svarsfrekvens) - manliga studenter (54%) - fler kvinnor än män (2 univ/högskola) - mycket mer män (2 univ/högskola) - majoriteten vuxit upp i närheten av utbildningsorten - GIH riksrekryterande (Meckbach, Wahlgren & Wedman, 2006)

26 Idrottslärarstudenterna - majoriteten bedömde sig som toppelev - mammor högre utbildning än pappor - fler pappor hade lärarutbildning - fler män än kvinnor - mycket idrottsaktiva - de kan simma 200m, bollspel, förstå samband mellan fysisk aktivitet och hälsa - sämre kan de valla längdåkningsskidor, stå på händer utan hjälp, dansa

27 Nya lärarutbildningar från Sjunkande söktryck till lärarutbildning (HSV 2012/15) - Lärarstudenter från icke akademiska hem (Bertilsson 2009) - Andelen män ca 20 procent (HSV 2012/15) - Idrottslärarstudenter 60 procent män - Söktrycket stabilare än övriga lärarutbildningar (Larsson, Meckbach & Larsson, opublicerat)

28 Idrottslärarstudenterna 2011 Syfte var att studera idrottslärarstudenters dispositioner, tillgångar och smaker Bourdieus teorier och begrepp för att få fatt i studenternas smaker, praktiker och livsstilar Enkätundersökning (35 frågor; öppna och slutna) 207 studenter från 7 lärosäten med examensrätt (Larsson, Meckbach & Larsson, opublicerat)

29 Idrottslärarstudenterna män (63%) och kvinnor (37%) - ålder år (40%), år (50%), >25 år (10%) - drygt hälften har gått ett studieförberedande program av dessa drygt 40% idrottsinriktat - 60% har en eller två föräldrar med univ-/högskoleutbildning - majoriteten (75%) har idrotts- och ledarerfarenhet - sökt till utbildningen: 98 % ämnesintresse 27% inte intresserade av barn 17% inte intresserade av undervisning (Larsson, Meckbach & Larsson, opublicerat)

30 Idrottslärarstudenterna vid GIH Antagning ht söktal 850 varav 216 förstahandssökande - 3 inriktningar - antagna fler män (61%) än kvinnor (39%) - meritvärdet 19,00 11,10 - högskoleprovet 1,3 0,1

31 Idrottsläraruppdraget och skolan - myndighetsuppdrag - komplext - teorier om lärande - obligatoriskt ämne (Holmqvist, 2011; Meckbach & Larsson in press)

32 Idrottsämnets förändring över tid Gymnastik Gymnastik med lek och idrott Gymnastik Idrott Idrott och hälsa Idrott och hälsa Folk/grundskola Läroverk/gymnasium Ling gymnastik Fysiologisk träning, idrotter, social interaktion Hälsa och livsstil Fysisk aktivitet och hälsa Särundervisning Samundervisning Medicinsk hälso-/hygiendiskurs Fysiologisk diskurs Pedagogisk diskurs Kunskaps diskurs (Lundvall & Meckbach, 2010; Meckbach & Lundvall, 2013)

33 Läraruppdraget didaktiska utmaningar LÄRARE STATEN PRODUCENT Undervisning ELEV TEXT/ARTEFAKT SAMHÄLLET (Selander 2001; Meckbach & Lundvall 2007)

34 Utmaningar för lärarutbildningen Utbildning Omfattning Ämneskurser Idrott HB/HumSam Examensarbete hp 90 p (75/15) Ämneskurser Idrott BO/FL/GF/RD 30 hp (8/10/6/6) Utbildningsvetenskap Verksamhetsförlagd utbildning Inriktning Annat ämne 90 hp (60/30) 90 hp 5 år 30% 10% 30% 30% (Meckbach & Lundvall, 2013)

35 idrottsledare - idrottslärare Likheter? Skillnader? Möts praktikerna?

36 Tack!