Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie"

Transkript

1 Bilddokumentation av trumhinnestatus hos barn med sekretorisk otitis media (SOM)- Pilotstudie Examensarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård i norra sjukvårdsregionen December 2002 Dawit Bekele Leg läkare Åselesjukstuga. Åsele Handledare Herbert Sandström lektor, Institutionen för folkhälsa och Klinisk medicin, Allmänmedicin Norrlands universitetssjukhus

2 Sammanfattning Sekretorisk otit media (SOM) är ett vanligt återkommande problem i efterförloppet av akut otitis media hos barn. Detta presenterar sig i form av nedsatt hörselförmåga eller/och ont i örat. Det finns fortfarande osäkerhet när det gäller naturförlopp av SOM. Modern telemedicinutrustning har öppnat unika möjlighet för att lagra bilder, och senare analysera i samråd med öronspecialist. Genom bilddokumentation av trumhinnan vid jämna mellanrum får man också få en uppfattning om förloppet vid SOM. I detta pilotprojekt som genomfördes på Åsele sjukstuga rekryterades fyra barn mellan 7-12 år. Bilddokumentation av trumhinna genomfördes i tre omgångar (vid första besök, 3 veckor +- tre dagar och Vid 6 veckor+-3 dagar). Audiometri vid första och andra besöket och tympanometri bara i samband med första besöket. Trumhinnebilderna analyserades senare i samråd med ÖNH specialist. Bildkvalitet och graden av SOM har graderats i olika nivåer. Graden av nedsatt hörselförmåga och trumhinnans rörlighet klassades som normal, mild, måttlig eller uttalad. Denna pilotstudie visar att bilddokumentation med Migra systemet vid sekretorisk otitis media i stort sett fungerar väl. Bakgrund Akut otits media (AOM) och sekretorisk otits media (SOM) är vanligt förekommande bland barn. Relationen mellan dessa två tillstånd är inte helt klarlagd. SOM även kallad öronkatarr eller otosalpingit, är ett inflammatoriskt tillstånd med vätska bakom en intakt trumhinna utan akuta symtom (1). I internationell litteratur används vanligen termen otits media with effussion vilket av vissa anses ge en bättre beskrivning av tillståndet (2). SOM skiljer sig från den kroniska otiten (trumhinna perforation mer än tre månader), adhesiv otit och kolesteatom (3). Prevalensen av SOM varierar i olika undersökningar. Uppgifterna från forskningsdatabasen för Tierp visar att förekomsten av SOM varierar från % bland barn och ungdomar under 15 år (4). I en fransk studie anges prevalensen av SOM hos barn under 5 år till 20 % två månader efter en akut mediaotit (5). SOM är vanligt i efterförloppet av akut öroninflammation oavsett om antibiotikabehandling ges eller ej (1). Långvarig sekretorisk otit kan medföra hörselnedsättning. Ett visst samband finns också mellan långvarig sekretorisk otit och kroniska mellanöresjukdomar som ex grava trumhinneretraktioner och tillstånd som kan leda till benröta och bestående hörselskador (1). 2

3 Det råder osäkerhet när det gäller naturförloppet vid SOM, mycket beroende på att vi i Sverige i stor omfattning behandlar barn med akut otit med antibiotika. Detta medför att det finns begränsad kunskap om naturförloppet av såväl akut öroninflammation och dess komplikationer bland annat SOM (1). Långdragen övre luftvägsinfektion och upprepande akut otit media (AOM) är vanligaste bakomliggande faktorer vid uppkomst av SOM. Orsaken är oftast en dåligt fungerande förbindelse mellan bakre delen av svalget och mellanörat (örontrumpeten) vilket leder till en dålig ventilation av mellanörat (6). Vätskan som bildas bakom trumhinnan är vanligen steril. Barn med SOM presenterar sig ofta med hörselnedsättning och/eller värk i öronen. Akuta symtom såsom feber, snuva förekommer sällan. Det finns en tydlig säsongsvariation med ökad frekvens i samband med eller efter perioder med frekventa övre luftvägsinfektion (6).Klassifikation som mild måttlig och uttalad är beroende på otoskopisk utseende, tympanometrik bild eller grad av nedsatt hörselförmåga. SOM kan vara akut (under tre veckor), subakut ( tre veckor tre månader) eller kronisk (mer än tre månader) (2) Diagnosen av SOM säkerställs genom inspektion av trumhinna och audiologiska test. Trumhinnebilden kan variera avsevärt. Man ser normalt något förtjockad trumhinna, som kan vara helt normalställd eller mer eller mindre kraftigt indragen. I vissa fall kan man se ett halmgult transudat genom trumhinnan, men vid fall av trumhinneförtjockning går inte detta att se. (7) Rörligheten bedöms med Siegels tratt, pneumo otoskop eller tympanometri. Vid tympanometri finner man en sjunkande eller flack kurva vilket indikerar att truhinnan har nedsatt rörlighet. Eventuell hörselnedsättning bedöms med audiometri vilket är i praktiken inte genomförbart hos barn under 4 år. Audiometrisk undersökning bör tolkas försiktigt, då barnet kan vara okoncentrerat eller på annat sätt inte kan medverka optimalt vid undersökning. Rätt utförd tympanometri är en objektiv undersökningsmetod som kräver mindre samarbete av barnet, och som kan användas även på riktigt små barn. (7) Nya studier talar för att videobilddokumentation har överlägsen kapacitet när det gäller fånga trumhinnans förändringar och/eller förekomst av vätska bakom trumhinnan i jämförelse med andra diagnostiska metoder.(8) De flesta sekretoriska otiter läker spontant inom ett par månader vilket innebär att expectans är första åtgärd. Eventuellt kan valsalva övningar prövas speciellt hos yngre barn kan Otovent ( en variant av valsalva) metoden vara av värde (3). Antibiotikabehandling är inte indicerad. Patienten bör kontrolleras efter 3 månader. Vid kvarstående SOM efter tre månader med hörselpåverkan eller kvarstående SOM efter sex månader utan hörselpåverkan rekommenderas remiss till ÖNH specialist. De behandlingar som då övervägs är paracentes, insättande av plaströr eller abrasio eller alternativt tonsillektomi ) (3).Hörselnedsättning mer än 20 db bilateralt utgör också remisskriterium till ÖNH i andra länder(2). 3

4 Inom Södra Lapplands sjukvård har alla vårdcentraler tillgång till ett PC baserat telemedicinsystem, Migra. Detta har öppnat möjligheter att både sända, ta emot och lagra bilder av trumhinnans olika stadier. Detta projekt som genomfördes på Åsele sjukstuga år 2002 är ett pilotprojekt. Avsikten är att i ett senare skede utöka till en större studie med flera vårdcentraler för att med telemedicinsk teknik beskriva trumhinnestatus och funktion vid öronsmärta och/eller hörselnedsättning samt beskriva naturalförlopp jämfört med olika mediciniska behandlingsstrategier. Syftet med denna pilotstudie är att studera hur bilddokumentation vid SOM fungerar med telemedicinisk teknik och att studera huruvida trumhinnas olika stadier kan bedömas. Patienter Sjukvårdspersonalen vid vårdcentralen och skolhälsovården i Åsele kontaktades och informerades om projektet. Barn som uppfyllde inklusionkriterna. (ålder 2-12, nedsatt hörsel eller/och ont i öronen) inbjöds att delta i projektet. Exklusionskriterier var pågående antibiotikbehandling, pågående plaströrbehandling och akut mediaotit. Metod Undersökningen var förlagt till Åsele sjukstuga. Man har planerat tre besök per patient. Varje besök tog ca: 1 timme. Bilddokumentation av trumhinna har skett på ett Pc-baserat telemedicinsystem (Migra). Vid första besöket gjordes en allmän klinisk undersökning och ett frågeformulär ifylldes innefattande anamnes och kliniska symtom. Efter rengörning togs bilder av trumhinnan med telemedicinsk teknik. Rörligheten bedömdes med tympanometeri (Micro Tymp 2 ) vid forsta besöket. Denna klassificerades senare som normal ( +25 till -100 da pa), mild (-100 till -200 da pa) måttlig (-200 till -300 da pa) eller uttalad (under -300 da pa) beroende på mellanörontrycket och tympanogram utseende. (da pa är lufttryck mått) Tympanogrammet analyserades senare för att bedöma vätska bakom trumhinnan. Audiometri utfördes enligt gängse rutiner vid första och andra besök. Trumhinnebilder togs vid första besöket, efter 3 veckor (+ - 3 dagar) och efter 6 veckor (+ - 3 dagar). Bilderna lagrades i Migrasystemet för senare analys.vid besök 1 ifylldes ett frågeformulär, bilddokumentation av trumhinnestatus (2-3 bilder av vardera trh), audiometri samt typanometri. Det tredje besöket utgjordes enbart av bilddokumentation, samt ifyllning av frågeformulär. Detta tredje besök utfördes av en väl tränad undersköterska som är ansvarig för telemedicin på sjukstugan. Bilderna har senare analyseras i samråd med ÖNH specialist och beroende på tecken på SOM klassificerades som 0= normal ( ingen tecken av SOM) 1= mild (misstänkt SOM bild ), och 2= måttlig (klar SOM med nedsatt trumhinnerörlighet och /eller vätska bakom trumhinnan). Bildkvalitéten bedömdes på en skala från 1-3 (1 icke bedömbar, 2=bra, 3= bästa bilder). Oskarpa, dåligt fokusera klassades som icke bedömbara. 4

5 Resultat Genom skolhälsovården rekryterades 4 barn, två pojkar och två flickor som uppfyllde inklusionskriterierna, (ålder 7-12, nedsatt hörsel eller/och ont i öronen). Två avbröt efter andra besöket, det ena barnet hade flyttat, det andra ville inte delta i ett tredje besök. Alla fyra hade tidigare haft otit. Akuta symtom såsom feber, snuva eller allmän sjukdomskänsla har förekommit bara några enstaka gånger. Alla utom en hade öronsmärta. Hosta var lika vanligt. De flesta bilder ligger på nivå två i skalan kvalité mässigt. (Tabell 1). Två av fyra ( fall 1 och fall 3) hade normal kurva fast man såg tecken på SOM på trumhinnas bilder. De andra två hade mild till måttlig förändring i kurvan detta fynd var förenliga med övriga symtom som hörselnedsättning tydande på SOM. Alla fyra hade varit på audiometri kontroll vid två tillfällen. Fall 1och3 ( flickorna) hade normal audiometri. Fall 2 och 4 (pojkarna) hade avvikelse mellan 5-20dB. Fall 4 hade feber samt allmän sjukdomskänsla och opererades för blindtarmsinflammation efter några dagar. De flesta symtom försvann vid andra besöket. Tabell 1 Resultat av gjorda undersökningar och symtom Fall 1 Fall 2 Fall 3 Fall 4 besök besök besök besök Undersökningar Trh bild hö/vä 1/1 0/1 2/1 2/2 1/2 0/1 0/1 0/1 0/2 * SOM) Trh bildkvalitet Tympanogram Audiometri Symtom Hosta Snuva Hörselnedsättning Feber Öronvärk Tinnitus Yrsel Tidgare otit Huvudvärk Allmän sjukkänsla Trh = trumhinna. Kliniska tecken till SOM: 0 = normal,1= mild 2 måttlig 3=uttalad. Bildkvalitet: 1= mindre bra (*ej bedömbar bild), 2 = bra (bedömbar), 3 =väldigt bra. Tympanogram: 0= normal, 1=mild, 2=måttlig,3=uttalad, (1-3= nedsatt rörlighet/vätska i mellanörat). Audiometri: 0=normal, 1 = Mild (avikelse<10db), 2=måttlig (avvikelse 10-20dB), 3= uttalad (avikelse>20db) Avvikelse från normalkurva. 5

6 Diskussion Huvudsyftet med projektet var att få en uppfattning om hur bilddokumentation samt bild- överföring fungerar hos barn med SOM. Eftersom SOM sällan uppkommer med akuta symtom såsom feber, allmän sjukdomskänsla sökte ingen av våra patienter akut hjälp. Ingen av patienterna har fått något form av behandling. Förekomsten av tidigare otit hos alla fyra barnen stämmer väl med den förväntats vid SOM. Hosta och öronvärk var de vanligaste symtom. Bilddokumentationen fungerar i genomgående bra men vissa svårigheter uppstod dock. I de fall bildskärpan var försämrad bedömdes det bero på svårigheter med fokuseringen. Endoskopet blev lätt immigt på med oskarpa bilder som följd. Bildlagring och bildöverföring har fungerat bra. De flesta bilder var bedömbara. När det gäller sjukdomförloppen kan man inte kommentera så mycket. I första hand, bilderna togs i 3 omgångar och den sammanlagda tiden är bara 6 veckor. Det behövs minst tolv veckor för att säga något om SOM förloppet (2). Ändå har man noterat en viss förbättring eller försämring mellan bilderna. Eventuellt kan bedömningen i några fall ha påverkats av sämre bildkvalité. För att ytterligare förbättra bildkvalitén och därmed förbättra möjligheten till bedömning föreslås standardisering av bildorientering samt större krav på skärpa och belysning vid bilddokumentationen. Mottagningsbesöket tog i början ganska lång tid pga alla ingående moment, audiometri, bilddokumentation, tympanometri ifyllande av frågeformulär samt fysikalisk undersökning. Vid besök 2 och 3 fokuserades på bilddokumentationen. Ur primärvård synvinkel har bilddokumentation och bildöverföring har oerhört stor betydelse. Först och främst vinner man ganska mycket tid och pengar. Undersökningen genomförs på hemmaplan. Barnen kommer i den miljö där de är bekanta. Dessutom behöver man inte vara borta från skolan eller dagis hela dagen. Pigga och aktiva barn är bra samarbetespartner. Föräldrar hinner i god tid för att vara med. Läkaren i primärvården och specialisten på sjukhuset har möjlighet för att analysera problemet från olika håll. På det sättet höjer man kompetensen i primärvården och fyller ut luckan i specialistvården. Bilddokumentation är extra viktigt för uppföljning sjukdomen i olika stadiet. Genomgång av litteraturen visar att det saknas bra beskrivningar av naturalförloppet vid SOM vilket understryker behovet av fortsatt forskning inom detta område. Denna pilotstudie visar också att bilddokumentation med Migra systemet vid sekretorisk otitis media i stort sett fungerar väl. 6

7 Referenser 1. Medicinska forskningsrådet. (2000). Behandling av akut öroninflammation, konsensusuttalande. MFRs informationsenhet. 2. Bluestone CD, Gates GA, Klein JO, Lim DJ, Mogi G, Ogra PL, Paparella MM, Paradise JL, Tos M. Recent advances in otitis media. 1. Definitions, terminology and classification of otitis media. Ann Otol Rhinol Laryngol Suppl ;188: Stjernquist-Desatnik A, Svensson C, White P, Wallberg P, Prellner K. Öronnäsa- halssjukdomar. Läkemedelsboken (2001/2002) Sid Forskningsdatabasen för Tierp ( ) 5. Moriniere S, Soin C, Lescanne E, Ployet MJ. Epidemiology of otitis media with effusion. Rev Prat ;48: Dhillon R.S,East C.A Ear, Nose and Throat - and head and neck surgery an illustrated colour text book 2 nd ed, London :Longman; Anniko M, Öron,Näs-och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi,liber Stockholm, Zhonghua Yi Xue Za Zhi (Taipei, china journal of medicin) 2002 Aug;65:372-7; discussion

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte? Hämta bildspel: htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Hur kan vi höra? Varför hör vi? Hur hör vi? Varför hör vi inte? Vilka barn kan inte höra som andra barn? Hur hitar vi dessa barn? Varför hör vi? Vad använder

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Hur blir vi säkrare på hur små barn hör?

Hur blir vi säkrare på hur små barn hör? Hur blir vi säkrare på hur små barn hör? Inger Uhlén SPAF/SvAF dagarna 2014 En del bilder borttagna pga sekretess eller copyright. Dessa bilder får inte heller spridas eller publiceras. Aira 5 år CI: Lång

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Acusticusneurinom. Sid 2/10

Acusticusneurinom. Sid 2/10 Sid 1/10 Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden RÖK Remissöverenskommelse mellan primärvården Luleå-Boden och öronmottagningen, Sunderby sjukhus Titel: Audiologi Giltig from: 020101 Giltig tom: 031231 Ansvarig

Läs mer

Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11

Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Sinne och Psyke Skriftlig tentamen 18 april 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11 Claes:

Läs mer

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Projektarbete vid företagsläkarkursen Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet 2006-2007 2007-01-12 Karin Hedenlöf Sensia Hälsa AB

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003

Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för oftalmiatrik Huddinge Universitetssjukhus/ S:t Eriks Ögonsjukhus Maxpoäng: 34 Godkänd: Dina poäng: Tentamen i oftalmologi Svarsmall

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Kurskod: MC1033 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2013-11-16 Skrivtid 180 min Totalpoäng: 37 Poängfördelning: Tentamen rörelseapparatens

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm

Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod 1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

Testa din hörsel. - det är inte svårt

Testa din hörsel. - det är inte svårt Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta

Läs mer

Del 6_8 sidor_18 poäng

Del 6_8 sidor_18 poäng Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Skallskador inom fotbollen.

Skallskador inom fotbollen. Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003

TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003 ID: 1/19 TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003 I varje MEQ-fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Besvarat ark läggs när det är klart upp-och-ner på golvet

Läs mer

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 010227 Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 1. Örats sjukdomar. Örats anatomi och fysiologi Undersöka örat och bedöma trumhinnestatus i otomikroskop Differentialdiagnostik vid otalgi Handläggning

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Lund 2014-09-04 Remissvar från Svensk förening för Klinisk Fysiologi (SFKF) angående Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv. Patienten frågar Läkaren svarar Redaktörens kommentar Jag är så trött på att vara trött. Det är en naturlig del av åldrandet som vi alla upplever. Är du säker på att du inte är deprimerad? Jag tro Trötthet

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Lund Definitioner Sporadisk Inflammation i mellanörat med fynd av AOM: trumhinneinflammation och pus i mellanörat

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Enkät till Primärvården Bakgrundsuppgifter 1. g är Allmänläkare, landstinget ST-läkare 2. g är Kvinna Man 3. Ålder år 4. g arbetar inom följande landsting/region:

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna Vad betyder makula och degeneration? Makula kallas på svenska för gula fläcken och

Läs mer

Sväljningsbedömning Kalmar

Sväljningsbedömning Kalmar Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Koloskopiförberedelser med Movprep

Koloskopiförberedelser med Movprep Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?

Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Resultatet av ditt hörseltest

Resultatet av ditt hörseltest Din hörsel Resultatet av ditt hörseltest Dina hörtrösklar är: Frekvens i hertz (Hz) 125 250 500 1000 2000 4000 8000 0 10 20 30 40 50 Hörtröskel i decibel (db HL) 60 70 80 90 100 110 120 2 Noteringar: 3

Läs mer

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport

Enkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport Förskola- skola Enskede- Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katharina Norström Tfn: 08-508 14 018 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-09-04 Enskede- Årsta stadsdelsnämnd Enkät till 5-åringar som går på

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios.

Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios. RYGG Syfte Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios. Om skolioser Skolios definieras som en böjning av kotpelaren i sidled med eller utan samtidig rotation av kotkropparna. Skoliosen

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:

Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: 1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med

Läs mer

Skriva uppsats på registermaterial

Skriva uppsats på registermaterial Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna

Läs mer

Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål)

Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål) Ögonkliniken Umeå Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål) Näthinnan och gula fläcken Näthinnan är det tunna lager av synceller som täcker ögonbotten. I dessa celler

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer