SJUKSKÖTERSKANS LEDARSKAP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJUKSKÖTERSKANS LEDARSKAP"

Transkript

1 Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKANS LEDARSKAP En litteraturstudie av innehåll och utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans ledarskap LOUISE EKSTRÖM KERSTIN STRAND Examensarbete Delkurs Omvårdnad uppsatsarbete, 10 poäng Omvårdnad poäng Maj 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 SJUKSKÖTERSKANS LEDARSKAP En litteraturstudie av innehåll och utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans ledarskap LOUISE EKSTRÖM KERSTIN STRAND Ekström, L & Strand, K. Sjuksköterskans ledarskap. En deskriptiv litteraturstudie av innehåll och utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans ledarskap. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnad, Syfte med denna studie var att få kunskap om hur och på vilka sätt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stärkas. Teoretisk inspiration har hämtats från Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmärksamhet, värde och kunskap är centralt i sjuksköterskans ledarskap. Nyckelord: empowerment, ledarskap, kunskap, sjuksköterska, uppmärksamhet, värde 1

3 NURSE LEADERSHIP A literature review on contents and development possibilities in nurse leadership LOUISE EKSTRÖM KERSTIN STRAND Ekström, L & Strand, K. Sjuksköterskans ledarskap. A desciptive literature review on contents and development possibilities in nurse leadership. Examination paper, 10 credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, The purpose of this study was to reach knowledge about how and in which ways nursing leadership is described and how it can be developed and strengthened. Theoretical inspiration was drawn from Cook (2001) who has developed a framework for nursing leadership. The method was a literature review and includes nine scientific articles with qualitative approach. The result shows that perception, value and knowledge are important in nurse leadership. Key-words: empowerment, leadership, knowledge, nurse, perception, value 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Laganknytning 5 Skillnader mellan chefskap och ledarskap 6 Historisk utveckling av synen på ledarskap 6 Ledarskap inom omvårdnad idag 6 Centrala begrepp 7 Empowerment 7 Makt och Genus 8 Språk 9 TEORETISK INSPIRATION 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 11 METOD 11 Datasökning 12 Avgränsningar 12 Inklusions- och exlusionskriterier 12 Kritisk granskning 13 Databearbetning och analys 13 RESULTAT 14 Uppmärksamhet 14 Öppna ögon 14 Språk 15 Närvaro 16 Strategier för att utveckla faktorerna inom tema uppmärksamhet 16 Värde 17 Yttre värde 17 Inre värde 17 Kunskap 18 Erfarenhetsbaserad kunskap 18 Kritiskt tänkande 18 Strategier för att utveckla faktorerna inom tema kunskap 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Datasökning 19 Databearbetning och analys 19 Artiklarnas vetenskapliga kvalitet 20 Resultatdiskussion 20 Uppmärksamhet 20 3

5 Värde 22 Kunskap 23 Sammanfattning 24 Avlutande reflektion 24 REFERENSER 25 BILAGOR Bilaga 1. Mall för artikelgranskning 28 Bilaga 2. Artikelmatris 30 4

6 INLEDNING I vårt arbete som lärare i sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola kommer vi i nära kontakt med blivande sjuksköterskor. I en rapport från Socialstyrelsen (2002), som gjorts på regeringens uppdrag, uppger de tillfrågade sjuksköterskorna upplevda svårigheter när det gäller sjuksköterskans ledande funktion. En av slutsatserna som drogs i rapporten var att utbildningen inte i tillräckligt hög grad ger en förberedelse för den arbetsledande rollen som ställer stora krav på självständighet och förmåga att prioritera och fatta beslut. Vi som lärare känner det därför angeläget att tydliggöra för oss själva innebörden av sjuksköterskans ledarskap som en förutsättning för att kunna vägleda studenter. Dessutom ansvarar vi för att göra bedömningar av studenter i klinisk praktik, där några av kriterierna för bedömning är olika aspekter av studentens arbetsledande funktion. Vi hoppas genom detta arbete kunna öka vår egen kompetens inom området och att denna litteraturstudie kan lyfta fram väsentliga kunskapsbidrag till att förtydliga sjuksköterskans ledarskap. BAKGRUND Som bakgrund belyser vi de styrdokument som reglerar sjuksköterskans arbets- och ansvarsområde och beskriver skillnaderna mellan ledarskap och chefskap. Därefter presenteras en historisk genomgång över synen på ledarskap samt ledarskap inom dagens omvårdnad. Avslutningsvis presenteras några, för studien, centrala begrepp. I Sverige fanns år 2002 cirka sjuksköterskor (SCB, 2005), vilket gör yrkesgruppen till en av Sveriges trettio största. Inom Hälso- och sjukvården har sjuksköterskor en nyckelroll och genom sin kompetens är de oftast arbetsledare för andra medarbetare, främst undersköterskor och vårdbiträden. Sjuksköterskans arbete innebär i sig ett ledarskap eftersom sjuksköterskan leder och ansvarar för omvårdnadsarbetet (Kihlgren m.fl, 2000, Marquis & Huston, 2002). Den internationella sjuksköterskesammanslutningen ICN (International Council of Nurses) har antagit en gemensam etisk kod som sammanfattar riktlinjerna för etiskt handlande. Under område 3, Sjuksköterskan och professionen, beskrivs att sjuksköterskan har huvudansvaret för att utarbeta och tillämpa godtagbara riktlinjer inom omvårdnad, ledning, forskning och utbildning inom yrkesområdet (ICN, 2000). Laganknytning I ansvarsområdet ingår att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder i samverkan med andra yrkesgrupper, utvärdera den egna verksamheten, följa utveckling och forskning samt att ansvara för att tydliggöra de teoretiska och etiska grunderna för omvårdnadsåtgärderna (SOSFS 1993: 17). För att erhålla svensk sjuksköterskeexamen skall studenten bland annat ha tillägnat sig kunskaper i planering, ledning och samordning av vårdarbetet samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan mellan samtliga personalgrupper (Högskoleförordningen 1993: 100, bilaga 2). I Februari 2005 publicerades Socialstyrelsens rekommendationer avseende den legitimerade sjuksköterskans yrkeskunnande, kompetens och förhållningssätt (www.socialstyrelsen.se). I denna 5

7 kompetensbeskrivning är Ledarskap en utav tre huvudområden av betydelse för sjuksköterskans arbete oavsett verksamhet och vårdform. Skillnader mellan chefskap och ledarskap Hälso- och sjukvården kan beskrivas som en kunskapsorganisation (Hallin & Siverbo, 2003) där det centrala är humankapitalet och medarbetarnas kompetens. Historiskt sett har man inom Hälso- och sjukvården tidigare mest värderat och fokuserat kring chefsegenskaper och inte så mycket kring ledaregenskaper (Marquis & Huston, 2002). Författarna beskriver hur synen på hur chefskap (management) och ledarskap (leadership) är relaterade, det finns vissa forskare som ser ledarskap som en av funktionerna i chefskapet, andra ser chefskap som en av funktionerna i ledarskapet och ytterligare andra anser att de är separata företeelser. Chefskap innebär att personen är tillsatt uppifrån, har ett formellt uppdrag med ett bestämt ansvarsområde och befogenheter. Chefskapet innebär legitim makt att styra, kontrollera och fatta beslut. Ledarskap är inte en formell position med specifika ansvarsområden, ledaren är snarare vald underifrån och styr genom relationer och genom att stärka och inspirera andra (a.a.). En koncis sammanfattning ges av Sofarelli & Brown (1998): If two phrases were chosen to descibe the difference between managemant and leadership they would be legitimate power and control vs empowerment and change (a.a. s. 203). Historisk utveckling av synen på ledarskap Ledarskapsteoretiker/forskare har inte enats om en gemensam definition av vad ledarskap innebär, det finns många olika utgångspunkter. Exempelvis ses ledarskap ibland som en position, en egenskap, en förmåga, en process eller en maktrelation (Sofarelli & Brown, 1998). Marquis & Huston (2002) beskriver hur de tidiga forskarna på området (1900-talets första hälft) utgick från antagandet att vissa personer är födda till att leda och intresset fokuserades på att karaktärisera egenskaper hos framträdande förgrundsfigurer. Utvecklingen ledde vidare till ett forskningsintresse som mera fokuserade kring olika ledarstil och hur ledarstilen påverkar gruppmedlemmarna och gruppklimatet. En välkänd forskare med detta fokus är Kurt Lewin, vars klassiska studier kring auktoritärt, demokratiskt och abdikerat ledarskap tydligt visade hur ledaren påverkar gruppen och gruppnormerna (a.a.). I början på 1950-talet blev det tydligt för forskarna att en ledares dominerande stil inte var konstant utan ändrades beroende på situation och gruppens mognad. Samtida ledarskapsteoretiker diskuterar ytterligare variabler såsom: rådande organisationskultur, ledarens och gruppens värderingar, arbetets beskaffenhet, omgivningens påverkan och situationens komplexitet (a.a.). Flera forskare har fokuserat på interaktionen mellan ledare och följare, bl.a. Burns som delade in ledare i två typer: transaktiv och transformativ. Den transaktive ledaren är den traditionelle chefen som lägger tyngdpunkten på den dagliga driften medan den transformative ledaren är engagerad, har en vision och förmågan att inspirera andra att nå visionen. Transformativt ledarskap ses av många nutida forskare som ett ideal men flera påpekar att det även fordras kompetens att sköta löpande dagligt arbete i verksamheten (a.a.). Ledarskap inom omvårdnad idag I dagens Hälso- och sjukvård är många verksamheter decentraliserade och det sker en snabb kunskapsutveckling, tempot är högt och de ekonomiska ramarna snävare, 6

8 vilket ställer ökade krav på sjuksköterskans ledarskap (Kihlgren m. fl, 2000, Marquis & Huston, 2002). Förändringar i samhället gällande till exempel demografi, teknologi, attityder och kraven på vård gör att Hälso- och sjukvården måste anpassas efter dessa förändringar. Sjuksköterskor måste stärka sina positioner så att de kan leda dessa förändringar och detta måste göras innan andra yrkesgrupper dikterar villkoren och definierar sjuksköterskans roll inom framtidens Hälso- och sjukvård (Sofarelli & Brown, 1998, Jooste, 2004). Centrala begrepp Empowerment Empowerment är ett begrepp som använts flitigt i olika sammanhang sedan talet, ideologin har använts för att stärka minoritetsgrupper, som utvecklingsprogram inom utbildning och organisation och av olika kvinnorörelser (Koukkanen & Leino-Kilpi 2000). Begreppets rötter kan spåras till medborgarrätts - och kvinnorörelser, samt i olika handlingsteorier (Starrin 1997). Empowerment förklaras i Oxford Advanced Dictionary of Current English (1977), som give power or authority to act, the action of empowering; the state of being empowered. Begreppet kan förklaras utifrån politisk aktivism och har som syfte att stödja och hjälpa svaga eller missgynnade grupper i samhället. Begreppet är inte enkelt att översätta till svenska och ofta används helt enkelt det engelska ordet. Svenska ord som används är maktmobilisering, självförstärkning eller vardagsmakt (Janlert 2000). Empowerment kan utifrån dessa definitioner ses som både ett mål och en process som innefattar både individer och miljö. Koukkanen & Leino-Kilpi (2000) menar att empowerment är i grunden ett positivt begrepp och handlar om att se möjligheter istället för att leta efter problem, författarna menar också att det centrala i begreppet är att stödja mognad och utveckling. De delar i sin artikel in empowerment från tre olika teoretiska perspektiv: kritisk social teori, organisationsteori och socialpsykologisk teori. De menar att empowerment kan ses som ett paraplykoncept. Det kritiska perspektivet handlar ofta om att visa på hur förhållanden är för underpriviligierade grupper. Inom kritisk sociologisk teori beskrivs ofta grupper som förtryckta. Förtrycket kommer från institutioner och andra administrativa enheter. Användningen av denna typ av teori är att visa på att människor är kapabla att reflektera och fungera oberoende. Genom myter och olika föreställningar om sjuksköterskor som en förtryckt grupp traderas gruppens beteende vidare. Det största hindret för att utvecklas till en oberoende sjuksköterska enligt detta synsätt är avdelningschefer, läkare och deras auktoritära och patriarkala ledarstil (a.a.). Inom organisationsteorier beskrivs ofta empowerment som en process. Inom dessa teorier diskuteras inte förtryckta grupper utan det handlar ofta om hierarkiska strukturer och top - down system. Makt beskrivs som ett sätt att få saker gjorda. Det mest grundläggande i empowerment är möjligheten att handla på ett sådant sätt att det blir positivt för både individen och institutionen (Kanter 1979 i Kuokkanen & Leino-Kilpi, 2000). Empowerment kan också vara att uppmuntra individer att ta ansvar för att agera i linje med institutionens mål. Den socialpsykologiska teorin beskriver empowerment från en individuell nivå. Empowerment ses här som en process av personlig mognad och utveckling där 7

9 nyckelbegreppen är personens karaktär, övertygelser, attityder, uppfattningsförmåga och förhållande till miljön (a.a.) Hyett (2003) beskriver modellen servant - leadership där utgångspunkterna är att en god ledare först måste ha erfarenhet av att följa andra och att ledarskapet inte ska bindas permanent till en person utan kunna fördelas på flera som turas om att axla den rollen. Det krävs en stor självmedvetenhet inom teamet för att kunna avgöra vem som är mest lämplig att leda vid olika tider. Alla i teamet värderas lika och arbetar aktivt för att nå de gemensamma målen. Genom denna interaktiva process, där alla är möjliga ledare, ökas personalens empowerment inom organisationen (a.a.). Sofarelli & Brown (1998) betonar att empowerment är viktigt för ett bra ledarskap. Empowerment ska förstås som en process som går ut på att stärka andra. En förutsättning är dock att det finns en förtroendefull relation med ledaren. En annan forskare, Trofino (1995), menar till och med att empowerment är en avgörande faktor för att kunna hantera den allt snabbare förändringstakten och den ökade komplexiteten inom Hälso- och sjukvården. Omvårdnadspersonal på alla nivåer ska nå empowerment och detta innebär att medarbetarna tillåts ta ansvar och ha bestämmanderätt över de beslut som berör dem. Författaren menar att då underlättas och förkortas beslutsvägar och medarbetarna kan samarbeta fritt. Detta skapar ett kreativt klimat som främjar alla medarbetares utveckling och därmed även organisationens utveckling. Makt och Genus Intresse och lojalitetskonflikter skulle kunna sammanfattas som olika typer av ideologiska konflikter. Ideologierna kan ha sina rötter i yrkesspecifika eller institutionella skillnader i uppfattningar om hur verksamheten gestaltar sig i varje persons värdebas. Dessa ideologiska konflikter är inte enbart negativa, det finns en positiv kreativitet i mångfalden, givetvis beroende på hur den hanteras (Malmsten 2001). När sjuksköterskepraktiken fokuserar på makt handlar det i första om kårens och medlemmarnas möjlighet att fatta beslut om sitt yrke, arbete och karriär. Hinder för att fatta beslut kan finnas i regler, normer, språk och symboler i vår kultur, i vårt samhälle och våra institutioner (a.a). Makt är alltid maktpotential och inte något oföränderligt, mätbart och stabilt som styrka. Varje människa har fått ett mått av styrka att kalla sin egen men ingen besitter egentligen makt; den uppstår mellan människor som lever samman och den försvinner så snart de skingras (Arendt 1998, s.186). Makt är ett värdeneutralt begrepp, det innehåller både negativa och positiva värden som kan tolkas som makt till att göra saker eller makt över. I vår studie använder vi begreppet makt i betydelsen stöd att använda sina resurser av inflytande och kontroll, det kan gälla antingen en enskild ledare eller en hel arbetsgrupp. Detta kan ses som en strategi att nå empowerment och att öka den personliga förmågan till autonomi. Tong (1998) benämner detta oförvanskad vård då vi handlar efter vår egen autonomi till skillnad från förvanskad vård när vi enbart utgår från regler. Autonomin här blir den personliga autonomin att utnyttja min styrka till skillnad från den juridiska. 8

10 För att beskriva hur den mansdominerade offentligheten inverkat på omsorgsvärden använder Holm (1993) begreppen överkultur och underkultur. Författaren menar att de värden som i generationer dominerat det offentliga samhället har utvecklat en överkultur som förtrycker de värden som representerar underkulturen. Då representanterna för överkulturen varken har erfarenheter eller språk för omsorgsvärden har sådana värden inte heller kunnat få status och genomslag. Med detta belyser Holm sjuksköterskornas situation ur ett genusperspektiv. Språk Vi menar att i många av sjuksköterskans dagliga aktiviteter används språket som ett arbetsredskap. Samtal med patienter, anhöriga och medarbetare samt undervisning och rådgivning är bara några exempel på sådana aktiviteter. Genom språket fördjupas våra relationer och då kan en förtroendefull relation skapas. Björklund (1997) betonar språket som en viktig faktor för att skapa en social gemenskap sjuksköterskor emellan för att öka gruppsammanhållningen. Språk förutsätter logiskt sett interaktion, enligt Israel (1979). Interaktion i sin tur förutsätter logiskt att det existerar intersubjektivitet rörande ömsesidig förståelse. En språkhandling är alltid en kommunikation. Jag kan inte tala själv om jag inte talar till någon, även om denna någon ibland är jag själv. Detta sker när jag för en inre dialog. Jag kan dock bara föra en inre dialog när jag lärt mig tala, d.v.s. har lärt mig att utföra språkhandlingar med andra (a.a.). TEORETISK INSPIRATION Att ledare inom omvårdnad har en direkt inverkan på den kvalitet som finns i omvårdnad kom Cook (2001) fram till vid en kritisk granskning av studier publicerade under åren i England, USA och Australien. Författaren betonar, i samma artikel, att möjligheten att påverka beror på om sjuksköterskan är på en jämställd nivå med andra samarbetspartner inom Hälso- och sjukvården. I denna artikel presenterar författaren en teoretisk modell som vi har inspirerats av. Vi menar att hans tänkande är innovativt och på ett bra sätt visar hur förändringar kan komma till stånd för att ett effektivt kliniskt ledarskap ska kunna utvecklas. I artikeln presenteras en vision om hur kliniskt ledarskap skall kunna utvecklas mot ett holistiskt förhållningssätt. Cook (2001) beskriver i sin modell fyra olika dimensioner som han benämner experience, understanding, the external environment och the internal environment. - Erfarenhet: vad har ledaren med sig i bagaget? - Förståelse: vad förstår ledaren av det han/hon gör? - Yttre omgivning: organisatoriska strukturer och dominerande kultur. - Inre omgivning: vilka föreställningar och värden finns hos den individuelle ledaren? Dessa dimensioner kan ses som utvecklingslinjer där erfarenhet - förståelse utgör ett kontinuum och inre omgivning yttre omgivning utgör ett annat kontinuum. 9

11 Yttre omgivning Vårdprogram -Vårdkedja Holistisk Vård Ledarskapsstil: Ledarskapsstil: Connected Renaissance Erfarenhet Ledarskapsstil: Ledarskapsstil: Förståelse Transactional Transformamational Uppgiftsinriktning Omvårdnadsprocessen Inre omgivning (Värde och övertygelse) Figur 1. Författarnas tolkning, fritt efter Cook (2001) Cook (2001) menar att dessa fyra dimensioner är väsentliga för vilken ledarskapsstil som utvecklas. Ledarskapet ser till exempel olika ut om ledaren styrs mest av inre faktorer eller om ledaren har ett mera utåtriktat fokus. Författaren menar att modellen är en hierarktisk utvecklingsmodell, där utvecklingen går från transactional, transformational, connective till renaissance leadership. Vi ger här en kort redogörelse över de olika ledarskapsstilarnas kännetecken samt till den omvårdnadsform som författaren menar kan kopplas till respektive ledarstil: 10

12 - Transactional leadership: målen sätts utifrån medarbetarnas kompetens, ledaren är en förvaltare med fokus på den dagliga driften. Omvårdnadsformen som kopplas till denna ledarstil är det uppgiftsorienterade rondsystemet, där varje yrkeskategori har sina bestämda uppgifter. - Transformational leadership: ledaren är en engagerad visionär som omformar medarbetarnas förståelse och får medarbetarna att använda sin fulla potential. Omvårdnadsformen som kopplas till denna ledarstil utgår från de mål och steg som beskrivs i omvårdnadsprocessen. - Connected leadership: ledaren är inriktad på samarbete med olika grupper och nätverk, är bra på att övertyga och förhandla mellan parter. Omvårdnadsformen som kopplas till denna ledarstil är inriktad på vårdprogram/vårdkedjor. - Renaissance leadership: ledaren har vida perspektiv och använder empowerment i nätverkssamarbete inom olika domäner och på olika nivåer. Detta kräver självförtroende och argumentationsförmåga. Omvårdnadsformen som kopplas till denna ledarstil är omvårdnad med holistisk inriktning. Visionen är att det holistiska förhållningssättet (renaissance leadership) skall ge möjlighet till gemensamma plattformar på en jämställd nivå med andra aktörer för att kunna påverka utvecklingen inom Hälso- och sjukvården. Här är språket nyckeln för att få stöd utifrån av viktiga beslutsfattare (a.a.). Vi har valt att även koppla kunskapsutveckling till de fyra dimensioner som Cook (2001) beskriver. Dimensionen erfarenhet kopplar vi till begreppet erfarenhetsbaserad kunskap och dimensionen förståelse kopplar vi till begreppen reflektion och kritiskt tänkande. Dimensionen inre omgivning kopplar vi till begreppet inre värde och dimensionen yttre omgivning kopplar vi till yttre värde. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med föreliggande litteraturstudie är att kartlägga och beskriva sjuksköterskans ledarskap utifrån följande frågeställningar: Hur och på vilka sätt beskrivs sjuksköterskans ledarskap? Hur kan sjuksköterskans ledarskap stärkas och utvecklas? METOD För att besvara vår frågeställning har vi valt att göra en litteraturstudie med innehållsanalys baserad på empiriska studier med kvalitativ ansats. Enligt Hartman (1998) karaktäriseras kvalitativa studier av ett sökande efter förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp av individer. Med tanke på denna studies syfte och frågeställningar passar denna form av studier eftersom vi önskade ett så rikt material som möjligt. I metodavsnittet beskriver vi hur vi sökt artiklar samt vilka 11

13 avgränsningar, inklusions- och exklusionskriterier som valts. Vidare presenteras tabell över artikelsökningar i databaser, hur vi granskat artiklarna samt slutligen hur vi gått tillväga vid databearbetning och analys. Datasökning Litteratursökningen gjordes genom Malmö högskolas bibliotek vid Hälsa och samhälle och inleddes med att söka lämpliga MeSH termer (ämnesord, Medical Subject Headings) i databasen Pub Med. Valda MESH-termer: Nurses, Nursing, Nurse s Role och Leadership. I databasen Cinahl användes följande termer (thesaurus): Nurses och Leadership. I databasen Blackwell Synergy användes söktermerna Leadership och Nurs* (trunkering valdes för att utöka sökningen) Avgränsningar Vi har sökt artiklar och valt studier som publicerats på engelska under åren och som funnits tillgängliga i fulltext. Inklusions- och exklusionskriterier Vi har valt att utgå från den kliniskt verksamma sjuksköterskans ledarskap. Det finns i olika länder en skillnad mellan sjuksköterskor av olika kompetensnivå. Även terminologin gällande befattningar skiljer sig åt mellan länder vilket kan leda till vissa svårigheter att översätta till en svensk organisation. Många artiklar behandlade ledarskap för chefer på högre nivå och administrativa poster, dessa har uteslutits. Vi har valt studier där sjuksköterskorna har ett nära samarbete med den kliniska verksamheten, har ett omvårdnadsansvar och/eller ett utvecklingsansvar för den direkta omvårdnaden. Alla studier med kvantitativ metod har uteslutits eftersom vi valt att utgå från studier med kvalitativ metod. Tabell1. Redovisning av artikelsökning. Databas Sökord / term Antal träffar Lästa Abstract Lästa artiklar Använda artiklar Pub Med Nurses Nurse s Role 8818 Nursing Leadership Nursing AND Nurse s Role 4639 Nursing AND Nurse s Role AND Leadership 245 Nursing AND Nurse s Role AND Leadership AND Nurses 132 Limits , Engelska, med Abstract Cinahl Nurses AND Leadership Limits , Engelska,Peerrewied Blackwell Synergy Leadership AND Nurs* Limits

14 En stor del av de artiklar vars abstracts lästes visade sig vara översiktsartiklar och litteraturstudier vilket förklarar varför endast fem artiklar passade den metod vi valt. Via manuell sökning, bland annat i referenslistor i de använda artiklarna, hittades ytterligare fyra relevanta artiklar för studien. Detta sätt att utöka informationssökningen rekommenderas av Willman & Stoltz (2002). Kritisk granskning För att garantera att artiklarna har god vetenskaplig kvalitet bestämde vi att genomföra en kritisk granskning av dem. Granskningen av de nio artiklar som resultatet baserar sig på genomfördes enligt en struktur för kritisk granskning av vetenskapliga artiklar som presenteras av Carlsson & Eimann (2003). Granskningen av de valda artiklarna presenteras som bilaga. (Bilaga 1) Databearbetning och analys När vi avslutat vår litteratursökning och bestämt vilka artiklar som passade vårt syfte och våra frågeställningar började vi med en systematisk genomgång av materialet. Inspirationen till analysen av artiklarna har hämtats från Polit & Hungler (1995), Dahlberg (1995) och Dahlberg m.fl. (2001). Hela analysen kan ses som en process i olika steg där konkret innehåll transformeras till mera abstrakta formuleringar genom att begreppsliggöra artiklarnas innehåll med att kartlägga och beskriva olika tema och subtema. Första fasen av vår analys startade med att vi läste igenom artiklarnas innehåll var för sig ett flertal gånger med avsikten att göra oss bekanta med texterna och att få ett helhetsintryck av innehållet. Därefter började vi gemensamt att söka teman som svarade mot det syfte och de frågeställningar vi hade. Vi bearbetade artiklarna en efter en systematiskt genom att skriva ner kommentar om tänkbara teman, dels i marginalen dels på ett separat blad för varje artikel. I analysens andra fas sökte vi innehåll i de olika artiklarna som kunde sammanföras till olika tema. Vi namngav olika tema och markerade i texten genom att stryka under sådant innehåll i de olika artiklarna som kunde sammanfattas under samma tema. Detta fördes sedan över till dator för att få en tydligare överblick över innehållet. I analysens tredje fas har vi transformerat texterna till perspektivets språk, vilket i detta arbete är sjuksköterskans ledarskap. Vi har därför förtydligat temanas innebörder genom att bilda undergrupper, så kallade subteman, med avsikten att få våra beskrivningar mera nyanserade. Vi fogade samman teman och subteman till en helhet för att användas som teoretisk ram vid resultatredovisningen. Slutligen gör vi ett försök att tolka sjuksköterskans ledarskap med utgångspunkt från vår teoretiska inspiration, teman, subteman, och de centrala begreppen. 13

15 RESULTAT Vi kommer att presentera vårt resultat i tema och subtema som vi beskriver utifrån de mönster vi funnit i materialet. Detta sätt att bilda koder eller kategorier är enligt Polit & Hungler (1995) ett tillvägagångssättet för att organisera kvalitativa data och därefter kunna göra en analys och tolkning. Vi har i vår litteraturbearbetning kommit fram till följande tema: Uppmärksamhet, Värde och Kunskap. I Figur 2 presenteras tema och subtema. Sjuksköterskans ledarskap Uppmärksamhet Värde Kunskap Öppna ögon Inre vär de Kritiskt tänkande Språk Yttre värde Erfarenhets bas erad Kuns kap Närvaro Figur 2. Översikt över tema och subtema Uppmärksamhet I detta tema ingår subtemana öppna ögon, röst och närvaro. Öppna ögon Cook & Leathard (2004) menar i sin studie att väl utvecklad perception i form av att kunna uppfatta signaler från såväl patienter, anhöriga, medarbetare och omgivning är viktiga beståndsdelar i sjuksköterskans ledarskap Denna förmåga beskriver författarna som en slags tyst kunskap som kräver erfarenhet för att kunna uppfatta, tolka och handla i enlighet med situationens krav för att kunna garantera god omvårdnad. Att förmågan att kunna uppfatta icke-verbala signaler och beteenden är väsentlig i sjuksköterskans hela verksamhet kom även Jones & Cheek (2003) fram till i sin undersökning. De beskriver denna förmåga som att kunna läsa människor och situationer. Författarna kom även fram till att sjuksköterskan behöver en förmåga att kunna se problemområden, våga ifrågasätta, söka kunskap och överväga nya sätt att göra saker på i sin dagliga verksamhet. Författarna menar även att kliniska ledare måste kunna närma sig människor och deras omständigheter på nya eller alternativa sätt. De tar upp förmågan att kunna ändra fokus i verk- 14

16 samheten, till exempel har livsstilsfrågor och förebyggande verksamhet på senare tid fått en ökad betydelse inom all Hälso- och sjukvård. Samarbetet med andra aktörer i olika nätverk i samhället har utökats och därför ställs ökade krav på öppenhet och en vilja till samarbete (a.a.). Vikten av att ha ett aktivt engagemang med hela den omgivande omvårdnadsmiljön kom även Cook & Leathard (2004) fram till i sin studie över vad som karakteriserar effektiva kliniska ledare. Dessa ledare är öppna för nya sätt att arbeta inom omvårdnad och söker aktivt nya vägar. De ställer frågor, problematiserar och utmanar de existerande förhållandena. Författarna konstaterade också att dessa sjuksköterskor har en vilja och förmåga att dela med sin av sin nya kunskap till andra. Cook (1999) fann i sina intervjuer att en viktig egenskap hos ledaren inom omvårdnad är att kunna se hela bilden så att omvårdnaden tillgodoser patientens behov i förhållande till givna resurser. Denna förmåga till överblick gör att de förstår den uppgift som ska göras och kan planera för olika utfall. Dessutom framkom under intervjuerna att ett effektivt ledarskap även innebär att introducera nya infallsvinklar inom omvårdnad. Språk Kommunikation är själva kärnan i sjuksköterskans arbete, detta kom Jones & Cheek (2003) fram till i sin studie. Sjuksköterskorna menade med detta: att verkligen kunna tala och uttrycka sig tydligt på ett professionellt och empatiskt sätt. Kommunikationsförmågan behövs för att kunna arbeta effektivt i olika tvärprofessionella nätverk, för att kunna informera och undervisa samt för att på ett bra sätt leda arbetet och ge direktiv. Att kunna tala och lyssna var färdigheter som alla sjuksköterskor värderade och fann viktiga oavsett verksamhet eller befattning. I en annan studie, Wieck m.fl. (2002), undersöktes vilka egenskaper hos ledare som två olika åldersgrupper av sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ansåg vara önskvärda. Båda grupperna, de yngre med ringa och de äldre med lång arbetslivserfarenhet, hade good communicator på sina 10-i topplistor över viktiga egenskaper hos ledare. Även Villarruel & Peragallo (2004) kom i sin studie fram till att kommunikation är mycket viktigt. Sjuksköterskorna som deltog i studien menade att viktiga förmågor som ledare är kommunikation, förhandling och konfliktlösning samt att kunna hävda sin ståndpunkt och vara patienternas förespråkare. Nichols (2004) kom i sina gruppintervjuer med sjuksköterskor av indiansk härkomst fram till att ledare är goda kommunikatörer vilket också innebar att kunna använda tystnaden. Kommunikationsstil varierar mellan olika kulturer, i detta material framhölls den narrativa framställningen som en viktig del i att stärka relationen mellan sjuksköterska och patient. Att sjuksköterskans förmåga att delge andra meningsfull information är nyckeln till att påverka deras förståelse av situationer visade Cook & Leathard (2004) på i sin observationsstudie. Denna information fungerar som vägledning för att kunna se saker från olika perspektiv. En annan förmåga inom kommunikationsfältet tar Cook (1999) upp i sin studie där de intervjuade ledande sjuksköterskorna menar att ledaren måste ha en vision samt kunna föra ut sin vision till medarbetarna och leda arbetet med att nå denna: ledaren måste se till att någonting händer. Graham & Partlow (2004) fann att de kliniska ledarna som intervjuades uppfattade att de hade en stark röst och kunde påverka brett både inom sin egen verksamhet och inom olika aspekter av planering och utveckling inom organisationen. Antrabus 15

17 & Kitson (1999) intervjuade 24 sjuksköterskor som beskrevs som effektiva ledare. Sjuksköterskorna ansåg att för att kunna påverka andra aktörer som är betydelsefulla för omvårdnaden måste man som ledare ha kunskap om de olika språkbruk som existerar inom olika domäner. Ledaren måste även kunna översätta och tolka omvårdnad till det språk som existerar inom de olika domänerna, till exempel den akademiska, den politiska och den administrativa. Detta för att få de olika aktörerna inom dessa domäner att lyssna, respektera och agera. Ledarens uppgift är att översätta resultat från omvårdnadsåtgärder som utvärderats i praxis och som visats ha en effekt till ett akademiskt acceptabelt språk. Syftet med detta är att höja omvårdnadsämnets status: genom att implementera etablerade vetenskapliga metoder kan omvårdnadsforskningen få en jämställd position med andra akademiska område. När det gäller den administrativa och styrande domänen kan ledaren fokusera omvårdnaden genom att visa på strategiska frågor som har ekonomisk betydelse, resultatredovisningar osv. Att ledaren har förmågan att vara flerspråkiga och kunna agera inom olika domäner gör att omvårdnaden blir mer synlig, ideologi och värde tappas inte bort och ämnet hamnar i mainstream och får på så sätt ökat inflytande. Sjuksköterskans ledarskap är inte längre enbart en intern sak för den egna professionen utan influeras av externa politiska processer. Effektiva ledare har en förmåga att förstå det väsentliga i de olika domänerna, drivkrafterna och den rådande ideologin/de olika värdena som styr respektive kultur. Denna tolkningsförmåga underlättar för ledaren att föra fram omvårdnadens betydelse och agera inom domänerna. Närvaro Jones & Cheek (2003) menar att för att lära känna en person krävs att vi är tillsammans med denne i personens omgivning, detta är viktigt för att kunna göra korrekta bedömningar. Deltagarna i annan en studie, Nichols (2004), menade att goda ledare leder genom exempel och genom att arbeta i bakgrunden. De är rollmodeller i den praktiska verksamheten och engagerar sig aktivt i till exempel introduktion av nya medarbetare. Ytterligare en studie, Villarruel & Peragallo (2004) beskriver vikten av ledarens direkta närvaro i verksamheten. Genom att leda via det goda exemplet, lead by example, får ledaren en avgörande funktion som rollmodell. För ett gott ledarskap krävs en förankring i omvårdnadsverksamheten menar Antrabus & Kitson (1999). Sjuksköterskorna som intervjuades menade att legitimiteten för deras ledarskap var grundat i kunskaper baserade på omvårdnadserfarenheter kopplade till praktisk verksamhet. Dessa omvårdnadskunskaper var fundamentala, de var basen för deras sätt att tänka och för deras ledarskapsfilosofi. Förmågan att främja, stödja och underlätta utvecklingen inom omvårdnad var kärnan i deras lyckade ledarskap. Strategier för att utveckla faktorerna inom tema uppmärksamhet Villarruel & Peragallo (2004) kom i en studie bland spansktalande, ledande sjuksköterskor fram till att ledarförmågan kan stödjas och förstärkas med hjälp av en mentor. Mentorn kan hjälpa ledaren att se och genom mentorskapet kan ledarens förmåga tydliggöras och därmed stärks modet att anta utmaningar. Ledare behöver också rollmodeller. Ett annat resultat i samma studie visade på organisationens behov av att ha ögonen öppna för att tidigt upptäcka och stödja sjuksköterskor med intresse för ledarskap. Ett stöd i ledarutveckling är tillfälle till träning i kommunikation och konfliktlösning (a.a.). 16

18 Huruvida strukturerad handledning kan stärka ledarskapet hos sjuksköterskor undersökte Johns (2003) i en studie där en grupp ledande sjuksköterskor under lång tid fick individuell handledning. En positiv effekt av handledningen var att genom att tydliggöra och reflektera upplevda situationer blev ledarna mer medvetna om sig själv och enhetens praxis. Alla deltagarna i studien önskade utöka sin tid i det direkta omvårdnadsarbetet och de ledare som hittat strategier att utöka sin kliniska närvaro fick en ökad personlig tillfredställelse och en stärkt självinsikt som ledare. I handledningen stärktes de ledande sjuksköterskorna att i öppen dialog ta upp och föra samtal med medarbetarna kring vad man upplever som svårt. Detta gör att även medarbetarna vågar visa sina känslor och vara ärliga med sina egna tvivel och tillkortakommanden. Pratar inte ledaren om svårigheter som han/hon upplever kommer den kulturen att traderas vidare som säger duktiga sjuksköterskor klarar allt. Värde Detta tema innehåller subtemana yttre värde och inre värde. Yttre värde I gruppintervjuer med sjuksköterskor av indiansk härkomst fann Nichols (2004) att sjuksköterskorna ansåg att ledare var andliga och hade kännedom om kulturella övertygelser. De poängterade också att ledare i högre grad än andra är samhällsorienterade och interagerar med det omgivande samhället. Cook (1999) kom fram till att effektiva ledare ofta är externt fokuserade och observanta på förändringar i omgivningen. Därmed har de en beredskap för förändringar och möjlighet att förekomma och att anpassa sina strategier. Vad två olika åldersgrupper av sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ansåg vara önskvärda egenskaper hos ledare undersökte Wieck m.fl. (2002). De kom fram till att den äldre gruppen av sjuksköterskor med arbetslivserfarenhet hade hög integritet och rättvis på sin tio - i - topplista över önskade egenskaper hos ledare. En annan skattad egenskap hos denna grupp var ledarens förmåga till empowerment. Cook (1999) beskriver i sin studie att de intervjuade sjuksköterskorna definierar ledarskap som en aktivitet som i huvudsak syftar till empowerment, att ge styrka och kraft åt andra. För att nå framgång krävs att ledaren skapar ett klimat som bygger på ömsesidigt förtroende och tillit, medarbetarna måste lita på sin ledare, annars är man inte villig att följa denne (a.a.). Cook & Leathard (2004) fann att effektiva kliniska ledare stödjer sina medarbetare att själv lösa problem genom att hjälpa dem att se olika valmöjligheter. Genom detta stöd stärks medarbetarnas ägarskap av problemet och därmed ökar deras delaktighet. I en annan studie, Villarruel & Peragallo (2004), menar sjuk-sköterskorna att en ledare motiverar och stödjer medarbetarna och kan ge kraft åt dessa så att man tillsammans kan nå gemensamma visioner. Inre värde Ärlighet hos ledaren är den egenskap som var högst rankad båda av yngre och äldre fann Wieck (2002). Övriga egenskaper som var gemensamma önskemål från båda kategorierna är: ledaren ska vara receptiv, positiv, tillgänglig, ha god människokännedom och vara stödjande. I Nichols undersökning (2004) menade sjuksköterskorna att ledaren måste visa värde, till exempel genom att vara respektfull, hängiven, uppriktig, snäll samt visa öppenhet och ha humor. Karaktärs- 17

19 drag och egenskaper hos ledaren skattades högt i denna studie. Jones & Cheek (2003) skriver att många sjuksköterskor i studien framhöll att de hade en stor kärlek till människor. De påpekade att utan denna samhörighetskänsla med andra människor riskerar sjuksköterskan att bli kall, distanserad och ineffektiv. En vilja att förstå sina medmänniskor var också grundläggande och bygger i denna studie på sjuksköterskans självkännedom och personliga mognad grundad på praktisk erfarenhet. I Villarruell & Peragallo s undersökning (2004) menade sjuksköterskorna i studien att ledaren är en förebild och normbildare. Som ledare är det därför viktigt att upprätthålla värden som ansvar (responsibility), ansvarighet (accountability), ärlighet, integritet och engagemang. Kunskap Tema kunskap innehåller subtemana erfarenhetsbaserad kunskap och kritiskt tänkande. Erfarenhetsbaserad kunskap I Jones & Cheeks studie (2003) beskrivs sjuksköterskornas kunskap som kontextbunden. Den är beroende av erfarenhet och är underbyggd med teoretisk kunskap. Det handlar inte enbart om bedömning av den fysiska kroppen (observation) utan bedömningen är beroende av de skilda personerna med sina varierande omständligheter. Förmågan att kunna ifrågasätta och ställa frågor är grundläggande för att kunna omsätta ny kunskap i praktiken. Författarna fann att problemlösningsförmåga, lateralt tänkande och kliniska bedömningar stöttades av förmågan att problematisera genom att ställa frågor, söka svar för att kunna använda kunskapen i klinisk praktik. Även i Antrabus & Kitson s studie (1999) betonade de intervjuade sjuksköterskorna att omvårdnadskunskap var basen i deras ledarskap. Denna kunskap definieras i artikeln som att förstå de grundläggande filosofiska antaganden som här innefattar en ethic of care och det ideologiska begreppet caring. Dessutom hade dessa ledare kunskaper om aktuella frågor rörande omvårdnad samt kunskap om faktorer som kan stödja eller hindra vidare utveckling av nursing practice. Nichols (2004) menar att muntlig tradering av kunskap är ett traditionellt sätt för ledare att överföra kunnande inom den indianska kulturgruppen eftersom språket förs vidare muntligt mellan generationerna. Kritiskt tänkande Villarruel & Peragallo (2004) fann att sjuksköterskorna i studien ansåg att förmågan till kritiskt tänkande är en faktor i ett framgångsrikt ledarskap. Strategier för att utveckla faktorerna inom tema kunskap Graham & Partlow (2004) fann att learning-set utbildning som kombinerade reflektion över upplevda händelser med teori gjorde att deltagarna såg annorlunda på saker, förändrade deras sätt att tänka och de fann nya vägar för att uppnå förändring. De kunde också återupptäcka vad det innebär att vara en sjuksköterska och ta med dessa värden tillbaka till sina arbetsplatser. Utbildningen medvetandegjorde för deltagarna vem de hade blivit och hur de hade blivit snärjda i sitt tänkande. Denna insikt möjliggjorde att de kunde se på problem på nya sätt och hitta olika lösningar och alternativa vägar att arbeta med vårdlaget. Sjuksköterskorna i studien upplevde att utbildningen gav dem ökad kunskap och stärkt 18

20 självförtroende vilket ledde till en större auktoritet i arbetet med att utveckla omvårdnaden. Cook & Leathard (2004) beskriver hur en bra ledare bidrar till ökat lärande hos medarbetarna genom att stödja dem i deras förmåga att själv lösa problem. Detta sker genom att ställa klargörande frågor på ett reflektivt sätt i stället för att ge en direkt lösning på den aktuella problematiken. Sjuksköterskorna i denna studie hade fått denna form av bemötande av sina mentorer och de upplevde att detta var en användbar och viktig strategi som de gärna ville föra vidare. DISKUSSION Diskussionen är uppdelad i metod- och resultatdiskussion samt sammanfattning och avslutande reflektion. Metoddiskussion I metoddiskussionen belyses tillvägagångssätt avseende datasökning, databearbetning och analys. Styrkor och svagheter i litteraturstudien diskuteras. Datasökning Vår utgångspunkt var att vi ville använda empiriska studier med kvalitativ ansats för denna litteraturstudie. För att besvara våra frågeställningar söktes artiklar i databaserna PubMed, Cinahl och Blackwell Synergy. Ytterligare sökningar i andra databaser hade kanske resulterat i fler relevanta artiklar, men med tanke på vår tidsram beslöt vi att inte utöka sökningen. Tidsramen för arbetet låg också till grund för vårt beslut att endast inkludera studier som gick att få i fulltext. Vi fick ett stort antal träffar och läste tillsammans alla abstract för att avgöra om artiklarna var relevanta. Det visade sig svårt att hitta empiriska och framför allt kvalitativa studier rörande den kliniskt verksamma sjuksköterskans ledarskap. Många studier behandlade ledarskap för sjuksköterskor på en hög chefs- eller administrativ nivå och passade därför inte våra frågeställningar. En hel del studier var rent kvantitativa, till exempel studier där olika instrument för att gradera ledarskapsförmåga utvärderades. Denna svårighet att finna empirisk studier beskrivs även av Cook (2001) som skriver the rewiew of the clinical nursing leadership literature identified that many papers were anecdotal and opinion led. Few experimental or empirically based studies were reported. (s.39). Detta anser vi styrker vårt beslut att inte utöka sökningen ytterligare. Databearbetning och analys Vid bearbetningen av innehållet av artiklarna arbetade vi först var och en för sig, därefter gemensamt. Artiklarna lästes ett flertal gånger och vi gick systematiskt igenom all text och skrev upp alla kommentarer om innehåll och eventuella tema. Denna fas av arbetet var den mest tidskrävande, men vi tror att det innebar en styrka att vi så väl har penetrerat materialet. Vissa resultat i studierna hade tema som överlappade varandra, vi har gemensamt kategoriserat innehållet under det tema vi uppfattat som mest relevant. En svaghet i denna litteraturstudie kan vara att vissa nyansskillnader mellan engelska och svenska kan ha gått förlorade i vår översättning, vi har på vissa ställen därför valt att skriva ut både det engelska ordet och den svenska översättningen. 19

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects Programkod: SSJPG Utbildningsplanen gäller från: Höstterminen 2011 Utbildningsnivå: Grundnivå Datum för fastställande:

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga?

Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga? Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga? Gunilla Jansson, Stockholms universitet Upplägg Hur det började: Ett utbildningsprojekt Hur det utvecklades till ett grundforskningsprojekt

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Dags att anmäla sig till EIO Ledarskapsprogram I januari drar en ny omgång av EIOs ledarskapsprogram

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR FÖRORD svensk sjuksköterskeförening presenterar här en översättning av icn:s, International Council of Nurses, nyligen reviderade etiska kod för sjuksköterskor. Styrkan

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng Programinformation för Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng (Master (60 credits) in Psychology: Learning, Development and Communication, 60 ECTS credits)

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer