SJUKSKÖTERSKANS LEDARSKAP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJUKSKÖTERSKANS LEDARSKAP"

Transkript

1 Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKANS LEDARSKAP En litteraturstudie av innehåll och utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans ledarskap LOUISE EKSTRÖM KERSTIN STRAND Examensarbete Delkurs Omvårdnad uppsatsarbete, 10 poäng Omvårdnad poäng Maj 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 SJUKSKÖTERSKANS LEDARSKAP En litteraturstudie av innehåll och utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans ledarskap LOUISE EKSTRÖM KERSTIN STRAND Ekström, L & Strand, K. Sjuksköterskans ledarskap. En deskriptiv litteraturstudie av innehåll och utvecklingsmöjligheter i sjuksköterskans ledarskap. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnad, Syfte med denna studie var att få kunskap om hur och på vilka sätt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stärkas. Teoretisk inspiration har hämtats från Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmärksamhet, värde och kunskap är centralt i sjuksköterskans ledarskap. Nyckelord: empowerment, ledarskap, kunskap, sjuksköterska, uppmärksamhet, värde 1

3 NURSE LEADERSHIP A literature review on contents and development possibilities in nurse leadership LOUISE EKSTRÖM KERSTIN STRAND Ekström, L & Strand, K. Sjuksköterskans ledarskap. A desciptive literature review on contents and development possibilities in nurse leadership. Examination paper, 10 credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, The purpose of this study was to reach knowledge about how and in which ways nursing leadership is described and how it can be developed and strengthened. Theoretical inspiration was drawn from Cook (2001) who has developed a framework for nursing leadership. The method was a literature review and includes nine scientific articles with qualitative approach. The result shows that perception, value and knowledge are important in nurse leadership. Key-words: empowerment, leadership, knowledge, nurse, perception, value 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Laganknytning 5 Skillnader mellan chefskap och ledarskap 6 Historisk utveckling av synen på ledarskap 6 Ledarskap inom omvårdnad idag 6 Centrala begrepp 7 Empowerment 7 Makt och Genus 8 Språk 9 TEORETISK INSPIRATION 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 11 METOD 11 Datasökning 12 Avgränsningar 12 Inklusions- och exlusionskriterier 12 Kritisk granskning 13 Databearbetning och analys 13 RESULTAT 14 Uppmärksamhet 14 Öppna ögon 14 Språk 15 Närvaro 16 Strategier för att utveckla faktorerna inom tema uppmärksamhet 16 Värde 17 Yttre värde 17 Inre värde 17 Kunskap 18 Erfarenhetsbaserad kunskap 18 Kritiskt tänkande 18 Strategier för att utveckla faktorerna inom tema kunskap 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Datasökning 19 Databearbetning och analys 19 Artiklarnas vetenskapliga kvalitet 20 Resultatdiskussion 20 Uppmärksamhet 20 3

5 Värde 22 Kunskap 23 Sammanfattning 24 Avlutande reflektion 24 REFERENSER 25 BILAGOR Bilaga 1. Mall för artikelgranskning 28 Bilaga 2. Artikelmatris 30 4

6 INLEDNING I vårt arbete som lärare i sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola kommer vi i nära kontakt med blivande sjuksköterskor. I en rapport från Socialstyrelsen (2002), som gjorts på regeringens uppdrag, uppger de tillfrågade sjuksköterskorna upplevda svårigheter när det gäller sjuksköterskans ledande funktion. En av slutsatserna som drogs i rapporten var att utbildningen inte i tillräckligt hög grad ger en förberedelse för den arbetsledande rollen som ställer stora krav på självständighet och förmåga att prioritera och fatta beslut. Vi som lärare känner det därför angeläget att tydliggöra för oss själva innebörden av sjuksköterskans ledarskap som en förutsättning för att kunna vägleda studenter. Dessutom ansvarar vi för att göra bedömningar av studenter i klinisk praktik, där några av kriterierna för bedömning är olika aspekter av studentens arbetsledande funktion. Vi hoppas genom detta arbete kunna öka vår egen kompetens inom området och att denna litteraturstudie kan lyfta fram väsentliga kunskapsbidrag till att förtydliga sjuksköterskans ledarskap. BAKGRUND Som bakgrund belyser vi de styrdokument som reglerar sjuksköterskans arbets- och ansvarsområde och beskriver skillnaderna mellan ledarskap och chefskap. Därefter presenteras en historisk genomgång över synen på ledarskap samt ledarskap inom dagens omvårdnad. Avslutningsvis presenteras några, för studien, centrala begrepp. I Sverige fanns år 2002 cirka sjuksköterskor (SCB, 2005), vilket gör yrkesgruppen till en av Sveriges trettio största. Inom Hälso- och sjukvården har sjuksköterskor en nyckelroll och genom sin kompetens är de oftast arbetsledare för andra medarbetare, främst undersköterskor och vårdbiträden. Sjuksköterskans arbete innebär i sig ett ledarskap eftersom sjuksköterskan leder och ansvarar för omvårdnadsarbetet (Kihlgren m.fl, 2000, Marquis & Huston, 2002). Den internationella sjuksköterskesammanslutningen ICN (International Council of Nurses) har antagit en gemensam etisk kod som sammanfattar riktlinjerna för etiskt handlande. Under område 3, Sjuksköterskan och professionen, beskrivs att sjuksköterskan har huvudansvaret för att utarbeta och tillämpa godtagbara riktlinjer inom omvårdnad, ledning, forskning och utbildning inom yrkesområdet (ICN, 2000). Laganknytning I ansvarsområdet ingår att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder i samverkan med andra yrkesgrupper, utvärdera den egna verksamheten, följa utveckling och forskning samt att ansvara för att tydliggöra de teoretiska och etiska grunderna för omvårdnadsåtgärderna (SOSFS 1993: 17). För att erhålla svensk sjuksköterskeexamen skall studenten bland annat ha tillägnat sig kunskaper i planering, ledning och samordning av vårdarbetet samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan mellan samtliga personalgrupper (Högskoleförordningen 1993: 100, bilaga 2). I Februari 2005 publicerades Socialstyrelsens rekommendationer avseende den legitimerade sjuksköterskans yrkeskunnande, kompetens och förhållningssätt (www.socialstyrelsen.se). I denna 5

7 kompetensbeskrivning är Ledarskap en utav tre huvudområden av betydelse för sjuksköterskans arbete oavsett verksamhet och vårdform. Skillnader mellan chefskap och ledarskap Hälso- och sjukvården kan beskrivas som en kunskapsorganisation (Hallin & Siverbo, 2003) där det centrala är humankapitalet och medarbetarnas kompetens. Historiskt sett har man inom Hälso- och sjukvården tidigare mest värderat och fokuserat kring chefsegenskaper och inte så mycket kring ledaregenskaper (Marquis & Huston, 2002). Författarna beskriver hur synen på hur chefskap (management) och ledarskap (leadership) är relaterade, det finns vissa forskare som ser ledarskap som en av funktionerna i chefskapet, andra ser chefskap som en av funktionerna i ledarskapet och ytterligare andra anser att de är separata företeelser. Chefskap innebär att personen är tillsatt uppifrån, har ett formellt uppdrag med ett bestämt ansvarsområde och befogenheter. Chefskapet innebär legitim makt att styra, kontrollera och fatta beslut. Ledarskap är inte en formell position med specifika ansvarsområden, ledaren är snarare vald underifrån och styr genom relationer och genom att stärka och inspirera andra (a.a.). En koncis sammanfattning ges av Sofarelli & Brown (1998): If two phrases were chosen to descibe the difference between managemant and leadership they would be legitimate power and control vs empowerment and change (a.a. s. 203). Historisk utveckling av synen på ledarskap Ledarskapsteoretiker/forskare har inte enats om en gemensam definition av vad ledarskap innebär, det finns många olika utgångspunkter. Exempelvis ses ledarskap ibland som en position, en egenskap, en förmåga, en process eller en maktrelation (Sofarelli & Brown, 1998). Marquis & Huston (2002) beskriver hur de tidiga forskarna på området (1900-talets första hälft) utgick från antagandet att vissa personer är födda till att leda och intresset fokuserades på att karaktärisera egenskaper hos framträdande förgrundsfigurer. Utvecklingen ledde vidare till ett forskningsintresse som mera fokuserade kring olika ledarstil och hur ledarstilen påverkar gruppmedlemmarna och gruppklimatet. En välkänd forskare med detta fokus är Kurt Lewin, vars klassiska studier kring auktoritärt, demokratiskt och abdikerat ledarskap tydligt visade hur ledaren påverkar gruppen och gruppnormerna (a.a.). I början på 1950-talet blev det tydligt för forskarna att en ledares dominerande stil inte var konstant utan ändrades beroende på situation och gruppens mognad. Samtida ledarskapsteoretiker diskuterar ytterligare variabler såsom: rådande organisationskultur, ledarens och gruppens värderingar, arbetets beskaffenhet, omgivningens påverkan och situationens komplexitet (a.a.). Flera forskare har fokuserat på interaktionen mellan ledare och följare, bl.a. Burns som delade in ledare i två typer: transaktiv och transformativ. Den transaktive ledaren är den traditionelle chefen som lägger tyngdpunkten på den dagliga driften medan den transformative ledaren är engagerad, har en vision och förmågan att inspirera andra att nå visionen. Transformativt ledarskap ses av många nutida forskare som ett ideal men flera påpekar att det även fordras kompetens att sköta löpande dagligt arbete i verksamheten (a.a.). Ledarskap inom omvårdnad idag I dagens Hälso- och sjukvård är många verksamheter decentraliserade och det sker en snabb kunskapsutveckling, tempot är högt och de ekonomiska ramarna snävare, 6

8 vilket ställer ökade krav på sjuksköterskans ledarskap (Kihlgren m. fl, 2000, Marquis & Huston, 2002). Förändringar i samhället gällande till exempel demografi, teknologi, attityder och kraven på vård gör att Hälso- och sjukvården måste anpassas efter dessa förändringar. Sjuksköterskor måste stärka sina positioner så att de kan leda dessa förändringar och detta måste göras innan andra yrkesgrupper dikterar villkoren och definierar sjuksköterskans roll inom framtidens Hälso- och sjukvård (Sofarelli & Brown, 1998, Jooste, 2004). Centrala begrepp Empowerment Empowerment är ett begrepp som använts flitigt i olika sammanhang sedan talet, ideologin har använts för att stärka minoritetsgrupper, som utvecklingsprogram inom utbildning och organisation och av olika kvinnorörelser (Koukkanen & Leino-Kilpi 2000). Begreppets rötter kan spåras till medborgarrätts - och kvinnorörelser, samt i olika handlingsteorier (Starrin 1997). Empowerment förklaras i Oxford Advanced Dictionary of Current English (1977), som give power or authority to act, the action of empowering; the state of being empowered. Begreppet kan förklaras utifrån politisk aktivism och har som syfte att stödja och hjälpa svaga eller missgynnade grupper i samhället. Begreppet är inte enkelt att översätta till svenska och ofta används helt enkelt det engelska ordet. Svenska ord som används är maktmobilisering, självförstärkning eller vardagsmakt (Janlert 2000). Empowerment kan utifrån dessa definitioner ses som både ett mål och en process som innefattar både individer och miljö. Koukkanen & Leino-Kilpi (2000) menar att empowerment är i grunden ett positivt begrepp och handlar om att se möjligheter istället för att leta efter problem, författarna menar också att det centrala i begreppet är att stödja mognad och utveckling. De delar i sin artikel in empowerment från tre olika teoretiska perspektiv: kritisk social teori, organisationsteori och socialpsykologisk teori. De menar att empowerment kan ses som ett paraplykoncept. Det kritiska perspektivet handlar ofta om att visa på hur förhållanden är för underpriviligierade grupper. Inom kritisk sociologisk teori beskrivs ofta grupper som förtryckta. Förtrycket kommer från institutioner och andra administrativa enheter. Användningen av denna typ av teori är att visa på att människor är kapabla att reflektera och fungera oberoende. Genom myter och olika föreställningar om sjuksköterskor som en förtryckt grupp traderas gruppens beteende vidare. Det största hindret för att utvecklas till en oberoende sjuksköterska enligt detta synsätt är avdelningschefer, läkare och deras auktoritära och patriarkala ledarstil (a.a.). Inom organisationsteorier beskrivs ofta empowerment som en process. Inom dessa teorier diskuteras inte förtryckta grupper utan det handlar ofta om hierarkiska strukturer och top - down system. Makt beskrivs som ett sätt att få saker gjorda. Det mest grundläggande i empowerment är möjligheten att handla på ett sådant sätt att det blir positivt för både individen och institutionen (Kanter 1979 i Kuokkanen & Leino-Kilpi, 2000). Empowerment kan också vara att uppmuntra individer att ta ansvar för att agera i linje med institutionens mål. Den socialpsykologiska teorin beskriver empowerment från en individuell nivå. Empowerment ses här som en process av personlig mognad och utveckling där 7

9 nyckelbegreppen är personens karaktär, övertygelser, attityder, uppfattningsförmåga och förhållande till miljön (a.a.) Hyett (2003) beskriver modellen servant - leadership där utgångspunkterna är att en god ledare först måste ha erfarenhet av att följa andra och att ledarskapet inte ska bindas permanent till en person utan kunna fördelas på flera som turas om att axla den rollen. Det krävs en stor självmedvetenhet inom teamet för att kunna avgöra vem som är mest lämplig att leda vid olika tider. Alla i teamet värderas lika och arbetar aktivt för att nå de gemensamma målen. Genom denna interaktiva process, där alla är möjliga ledare, ökas personalens empowerment inom organisationen (a.a.). Sofarelli & Brown (1998) betonar att empowerment är viktigt för ett bra ledarskap. Empowerment ska förstås som en process som går ut på att stärka andra. En förutsättning är dock att det finns en förtroendefull relation med ledaren. En annan forskare, Trofino (1995), menar till och med att empowerment är en avgörande faktor för att kunna hantera den allt snabbare förändringstakten och den ökade komplexiteten inom Hälso- och sjukvården. Omvårdnadspersonal på alla nivåer ska nå empowerment och detta innebär att medarbetarna tillåts ta ansvar och ha bestämmanderätt över de beslut som berör dem. Författaren menar att då underlättas och förkortas beslutsvägar och medarbetarna kan samarbeta fritt. Detta skapar ett kreativt klimat som främjar alla medarbetares utveckling och därmed även organisationens utveckling. Makt och Genus Intresse och lojalitetskonflikter skulle kunna sammanfattas som olika typer av ideologiska konflikter. Ideologierna kan ha sina rötter i yrkesspecifika eller institutionella skillnader i uppfattningar om hur verksamheten gestaltar sig i varje persons värdebas. Dessa ideologiska konflikter är inte enbart negativa, det finns en positiv kreativitet i mångfalden, givetvis beroende på hur den hanteras (Malmsten 2001). När sjuksköterskepraktiken fokuserar på makt handlar det i första om kårens och medlemmarnas möjlighet att fatta beslut om sitt yrke, arbete och karriär. Hinder för att fatta beslut kan finnas i regler, normer, språk och symboler i vår kultur, i vårt samhälle och våra institutioner (a.a). Makt är alltid maktpotential och inte något oföränderligt, mätbart och stabilt som styrka. Varje människa har fått ett mått av styrka att kalla sin egen men ingen besitter egentligen makt; den uppstår mellan människor som lever samman och den försvinner så snart de skingras (Arendt 1998, s.186). Makt är ett värdeneutralt begrepp, det innehåller både negativa och positiva värden som kan tolkas som makt till att göra saker eller makt över. I vår studie använder vi begreppet makt i betydelsen stöd att använda sina resurser av inflytande och kontroll, det kan gälla antingen en enskild ledare eller en hel arbetsgrupp. Detta kan ses som en strategi att nå empowerment och att öka den personliga förmågan till autonomi. Tong (1998) benämner detta oförvanskad vård då vi handlar efter vår egen autonomi till skillnad från förvanskad vård när vi enbart utgår från regler. Autonomin här blir den personliga autonomin att utnyttja min styrka till skillnad från den juridiska. 8

10 För att beskriva hur den mansdominerade offentligheten inverkat på omsorgsvärden använder Holm (1993) begreppen överkultur och underkultur. Författaren menar att de värden som i generationer dominerat det offentliga samhället har utvecklat en överkultur som förtrycker de värden som representerar underkulturen. Då representanterna för överkulturen varken har erfarenheter eller språk för omsorgsvärden har sådana värden inte heller kunnat få status och genomslag. Med detta belyser Holm sjuksköterskornas situation ur ett genusperspektiv. Språk Vi menar att i många av sjuksköterskans dagliga aktiviteter används språket som ett arbetsredskap. Samtal med patienter, anhöriga och medarbetare samt undervisning och rådgivning är bara några exempel på sådana aktiviteter. Genom språket fördjupas våra relationer och då kan en förtroendefull relation skapas. Björklund (1997) betonar språket som en viktig faktor för att skapa en social gemenskap sjuksköterskor emellan för att öka gruppsammanhållningen. Språk förutsätter logiskt sett interaktion, enligt Israel (1979). Interaktion i sin tur förutsätter logiskt att det existerar intersubjektivitet rörande ömsesidig förståelse. En språkhandling är alltid en kommunikation. Jag kan inte tala själv om jag inte talar till någon, även om denna någon ibland är jag själv. Detta sker när jag för en inre dialog. Jag kan dock bara föra en inre dialog när jag lärt mig tala, d.v.s. har lärt mig att utföra språkhandlingar med andra (a.a.). TEORETISK INSPIRATION Att ledare inom omvårdnad har en direkt inverkan på den kvalitet som finns i omvårdnad kom Cook (2001) fram till vid en kritisk granskning av studier publicerade under åren i England, USA och Australien. Författaren betonar, i samma artikel, att möjligheten att påverka beror på om sjuksköterskan är på en jämställd nivå med andra samarbetspartner inom Hälso- och sjukvården. I denna artikel presenterar författaren en teoretisk modell som vi har inspirerats av. Vi menar att hans tänkande är innovativt och på ett bra sätt visar hur förändringar kan komma till stånd för att ett effektivt kliniskt ledarskap ska kunna utvecklas. I artikeln presenteras en vision om hur kliniskt ledarskap skall kunna utvecklas mot ett holistiskt förhållningssätt. Cook (2001) beskriver i sin modell fyra olika dimensioner som han benämner experience, understanding, the external environment och the internal environment. - Erfarenhet: vad har ledaren med sig i bagaget? - Förståelse: vad förstår ledaren av det han/hon gör? - Yttre omgivning: organisatoriska strukturer och dominerande kultur. - Inre omgivning: vilka föreställningar och värden finns hos den individuelle ledaren? Dessa dimensioner kan ses som utvecklingslinjer där erfarenhet - förståelse utgör ett kontinuum och inre omgivning yttre omgivning utgör ett annat kontinuum. 9

11 Yttre omgivning Vårdprogram -Vårdkedja Holistisk Vård Ledarskapsstil: Ledarskapsstil: Connected Renaissance Erfarenhet Ledarskapsstil: Ledarskapsstil: Förståelse Transactional Transformamational Uppgiftsinriktning Omvårdnadsprocessen Inre omgivning (Värde och övertygelse) Figur 1. Författarnas tolkning, fritt efter Cook (2001) Cook (2001) menar att dessa fyra dimensioner är väsentliga för vilken ledarskapsstil som utvecklas. Ledarskapet ser till exempel olika ut om ledaren styrs mest av inre faktorer eller om ledaren har ett mera utåtriktat fokus. Författaren menar att modellen är en hierarktisk utvecklingsmodell, där utvecklingen går från transactional, transformational, connective till renaissance leadership. Vi ger här en kort redogörelse över de olika ledarskapsstilarnas kännetecken samt till den omvårdnadsform som författaren menar kan kopplas till respektive ledarstil: 10

12 - Transactional leadership: målen sätts utifrån medarbetarnas kompetens, ledaren är en förvaltare med fokus på den dagliga driften. Omvårdnadsformen som kopplas till denna ledarstil är det uppgiftsorienterade rondsystemet, där varje yrkeskategori har sina bestämda uppgifter. - Transformational leadership: ledaren är en engagerad visionär som omformar medarbetarnas förståelse och får medarbetarna att använda sin fulla potential. Omvårdnadsformen som kopplas till denna ledarstil utgår från de mål och steg som beskrivs i omvårdnadsprocessen. - Connected leadership: ledaren är inriktad på samarbete med olika grupper och nätverk, är bra på att övertyga och förhandla mellan parter. Omvårdnadsformen som kopplas till denna ledarstil är inriktad på vårdprogram/vårdkedjor. - Renaissance leadership: ledaren har vida perspektiv och använder empowerment i nätverkssamarbete inom olika domäner och på olika nivåer. Detta kräver självförtroende och argumentationsförmåga. Omvårdnadsformen som kopplas till denna ledarstil är omvårdnad med holistisk inriktning. Visionen är att det holistiska förhållningssättet (renaissance leadership) skall ge möjlighet till gemensamma plattformar på en jämställd nivå med andra aktörer för att kunna påverka utvecklingen inom Hälso- och sjukvården. Här är språket nyckeln för att få stöd utifrån av viktiga beslutsfattare (a.a.). Vi har valt att även koppla kunskapsutveckling till de fyra dimensioner som Cook (2001) beskriver. Dimensionen erfarenhet kopplar vi till begreppet erfarenhetsbaserad kunskap och dimensionen förståelse kopplar vi till begreppen reflektion och kritiskt tänkande. Dimensionen inre omgivning kopplar vi till begreppet inre värde och dimensionen yttre omgivning kopplar vi till yttre värde. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med föreliggande litteraturstudie är att kartlägga och beskriva sjuksköterskans ledarskap utifrån följande frågeställningar: Hur och på vilka sätt beskrivs sjuksköterskans ledarskap? Hur kan sjuksköterskans ledarskap stärkas och utvecklas? METOD För att besvara vår frågeställning har vi valt att göra en litteraturstudie med innehållsanalys baserad på empiriska studier med kvalitativ ansats. Enligt Hartman (1998) karaktäriseras kvalitativa studier av ett sökande efter förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp av individer. Med tanke på denna studies syfte och frågeställningar passar denna form av studier eftersom vi önskade ett så rikt material som möjligt. I metodavsnittet beskriver vi hur vi sökt artiklar samt vilka 11

13 avgränsningar, inklusions- och exklusionskriterier som valts. Vidare presenteras tabell över artikelsökningar i databaser, hur vi granskat artiklarna samt slutligen hur vi gått tillväga vid databearbetning och analys. Datasökning Litteratursökningen gjordes genom Malmö högskolas bibliotek vid Hälsa och samhälle och inleddes med att söka lämpliga MeSH termer (ämnesord, Medical Subject Headings) i databasen Pub Med. Valda MESH-termer: Nurses, Nursing, Nurse s Role och Leadership. I databasen Cinahl användes följande termer (thesaurus): Nurses och Leadership. I databasen Blackwell Synergy användes söktermerna Leadership och Nurs* (trunkering valdes för att utöka sökningen) Avgränsningar Vi har sökt artiklar och valt studier som publicerats på engelska under åren och som funnits tillgängliga i fulltext. Inklusions- och exklusionskriterier Vi har valt att utgå från den kliniskt verksamma sjuksköterskans ledarskap. Det finns i olika länder en skillnad mellan sjuksköterskor av olika kompetensnivå. Även terminologin gällande befattningar skiljer sig åt mellan länder vilket kan leda till vissa svårigheter att översätta till en svensk organisation. Många artiklar behandlade ledarskap för chefer på högre nivå och administrativa poster, dessa har uteslutits. Vi har valt studier där sjuksköterskorna har ett nära samarbete med den kliniska verksamheten, har ett omvårdnadsansvar och/eller ett utvecklingsansvar för den direkta omvårdnaden. Alla studier med kvantitativ metod har uteslutits eftersom vi valt att utgå från studier med kvalitativ metod. Tabell1. Redovisning av artikelsökning. Databas Sökord / term Antal träffar Lästa Abstract Lästa artiklar Använda artiklar Pub Med Nurses Nurse s Role 8818 Nursing Leadership Nursing AND Nurse s Role 4639 Nursing AND Nurse s Role AND Leadership 245 Nursing AND Nurse s Role AND Leadership AND Nurses 132 Limits , Engelska, med Abstract Cinahl Nurses AND Leadership Limits , Engelska,Peerrewied Blackwell Synergy Leadership AND Nurs* Limits

14 En stor del av de artiklar vars abstracts lästes visade sig vara översiktsartiklar och litteraturstudier vilket förklarar varför endast fem artiklar passade den metod vi valt. Via manuell sökning, bland annat i referenslistor i de använda artiklarna, hittades ytterligare fyra relevanta artiklar för studien. Detta sätt att utöka informationssökningen rekommenderas av Willman & Stoltz (2002). Kritisk granskning För att garantera att artiklarna har god vetenskaplig kvalitet bestämde vi att genomföra en kritisk granskning av dem. Granskningen av de nio artiklar som resultatet baserar sig på genomfördes enligt en struktur för kritisk granskning av vetenskapliga artiklar som presenteras av Carlsson & Eimann (2003). Granskningen av de valda artiklarna presenteras som bilaga. (Bilaga 1) Databearbetning och analys När vi avslutat vår litteratursökning och bestämt vilka artiklar som passade vårt syfte och våra frågeställningar började vi med en systematisk genomgång av materialet. Inspirationen till analysen av artiklarna har hämtats från Polit & Hungler (1995), Dahlberg (1995) och Dahlberg m.fl. (2001). Hela analysen kan ses som en process i olika steg där konkret innehåll transformeras till mera abstrakta formuleringar genom att begreppsliggöra artiklarnas innehåll med att kartlägga och beskriva olika tema och subtema. Första fasen av vår analys startade med att vi läste igenom artiklarnas innehåll var för sig ett flertal gånger med avsikten att göra oss bekanta med texterna och att få ett helhetsintryck av innehållet. Därefter började vi gemensamt att söka teman som svarade mot det syfte och de frågeställningar vi hade. Vi bearbetade artiklarna en efter en systematiskt genom att skriva ner kommentar om tänkbara teman, dels i marginalen dels på ett separat blad för varje artikel. I analysens andra fas sökte vi innehåll i de olika artiklarna som kunde sammanföras till olika tema. Vi namngav olika tema och markerade i texten genom att stryka under sådant innehåll i de olika artiklarna som kunde sammanfattas under samma tema. Detta fördes sedan över till dator för att få en tydligare överblick över innehållet. I analysens tredje fas har vi transformerat texterna till perspektivets språk, vilket i detta arbete är sjuksköterskans ledarskap. Vi har därför förtydligat temanas innebörder genom att bilda undergrupper, så kallade subteman, med avsikten att få våra beskrivningar mera nyanserade. Vi fogade samman teman och subteman till en helhet för att användas som teoretisk ram vid resultatredovisningen. Slutligen gör vi ett försök att tolka sjuksköterskans ledarskap med utgångspunkt från vår teoretiska inspiration, teman, subteman, och de centrala begreppen. 13

15 RESULTAT Vi kommer att presentera vårt resultat i tema och subtema som vi beskriver utifrån de mönster vi funnit i materialet. Detta sätt att bilda koder eller kategorier är enligt Polit & Hungler (1995) ett tillvägagångssättet för att organisera kvalitativa data och därefter kunna göra en analys och tolkning. Vi har i vår litteraturbearbetning kommit fram till följande tema: Uppmärksamhet, Värde och Kunskap. I Figur 2 presenteras tema och subtema. Sjuksköterskans ledarskap Uppmärksamhet Värde Kunskap Öppna ögon Inre vär de Kritiskt tänkande Språk Yttre värde Erfarenhets bas erad Kuns kap Närvaro Figur 2. Översikt över tema och subtema Uppmärksamhet I detta tema ingår subtemana öppna ögon, röst och närvaro. Öppna ögon Cook & Leathard (2004) menar i sin studie att väl utvecklad perception i form av att kunna uppfatta signaler från såväl patienter, anhöriga, medarbetare och omgivning är viktiga beståndsdelar i sjuksköterskans ledarskap Denna förmåga beskriver författarna som en slags tyst kunskap som kräver erfarenhet för att kunna uppfatta, tolka och handla i enlighet med situationens krav för att kunna garantera god omvårdnad. Att förmågan att kunna uppfatta icke-verbala signaler och beteenden är väsentlig i sjuksköterskans hela verksamhet kom även Jones & Cheek (2003) fram till i sin undersökning. De beskriver denna förmåga som att kunna läsa människor och situationer. Författarna kom även fram till att sjuksköterskan behöver en förmåga att kunna se problemområden, våga ifrågasätta, söka kunskap och överväga nya sätt att göra saker på i sin dagliga verksamhet. Författarna menar även att kliniska ledare måste kunna närma sig människor och deras omständigheter på nya eller alternativa sätt. De tar upp förmågan att kunna ändra fokus i verk- 14

16 samheten, till exempel har livsstilsfrågor och förebyggande verksamhet på senare tid fått en ökad betydelse inom all Hälso- och sjukvård. Samarbetet med andra aktörer i olika nätverk i samhället har utökats och därför ställs ökade krav på öppenhet och en vilja till samarbete (a.a.). Vikten av att ha ett aktivt engagemang med hela den omgivande omvårdnadsmiljön kom även Cook & Leathard (2004) fram till i sin studie över vad som karakteriserar effektiva kliniska ledare. Dessa ledare är öppna för nya sätt att arbeta inom omvårdnad och söker aktivt nya vägar. De ställer frågor, problematiserar och utmanar de existerande förhållandena. Författarna konstaterade också att dessa sjuksköterskor har en vilja och förmåga att dela med sin av sin nya kunskap till andra. Cook (1999) fann i sina intervjuer att en viktig egenskap hos ledaren inom omvårdnad är att kunna se hela bilden så att omvårdnaden tillgodoser patientens behov i förhållande till givna resurser. Denna förmåga till överblick gör att de förstår den uppgift som ska göras och kan planera för olika utfall. Dessutom framkom under intervjuerna att ett effektivt ledarskap även innebär att introducera nya infallsvinklar inom omvårdnad. Språk Kommunikation är själva kärnan i sjuksköterskans arbete, detta kom Jones & Cheek (2003) fram till i sin studie. Sjuksköterskorna menade med detta: att verkligen kunna tala och uttrycka sig tydligt på ett professionellt och empatiskt sätt. Kommunikationsförmågan behövs för att kunna arbeta effektivt i olika tvärprofessionella nätverk, för att kunna informera och undervisa samt för att på ett bra sätt leda arbetet och ge direktiv. Att kunna tala och lyssna var färdigheter som alla sjuksköterskor värderade och fann viktiga oavsett verksamhet eller befattning. I en annan studie, Wieck m.fl. (2002), undersöktes vilka egenskaper hos ledare som två olika åldersgrupper av sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ansåg vara önskvärda. Båda grupperna, de yngre med ringa och de äldre med lång arbetslivserfarenhet, hade good communicator på sina 10-i topplistor över viktiga egenskaper hos ledare. Även Villarruel & Peragallo (2004) kom i sin studie fram till att kommunikation är mycket viktigt. Sjuksköterskorna som deltog i studien menade att viktiga förmågor som ledare är kommunikation, förhandling och konfliktlösning samt att kunna hävda sin ståndpunkt och vara patienternas förespråkare. Nichols (2004) kom i sina gruppintervjuer med sjuksköterskor av indiansk härkomst fram till att ledare är goda kommunikatörer vilket också innebar att kunna använda tystnaden. Kommunikationsstil varierar mellan olika kulturer, i detta material framhölls den narrativa framställningen som en viktig del i att stärka relationen mellan sjuksköterska och patient. Att sjuksköterskans förmåga att delge andra meningsfull information är nyckeln till att påverka deras förståelse av situationer visade Cook & Leathard (2004) på i sin observationsstudie. Denna information fungerar som vägledning för att kunna se saker från olika perspektiv. En annan förmåga inom kommunikationsfältet tar Cook (1999) upp i sin studie där de intervjuade ledande sjuksköterskorna menar att ledaren måste ha en vision samt kunna föra ut sin vision till medarbetarna och leda arbetet med att nå denna: ledaren måste se till att någonting händer. Graham & Partlow (2004) fann att de kliniska ledarna som intervjuades uppfattade att de hade en stark röst och kunde påverka brett både inom sin egen verksamhet och inom olika aspekter av planering och utveckling inom organisationen. Antrabus 15

17 & Kitson (1999) intervjuade 24 sjuksköterskor som beskrevs som effektiva ledare. Sjuksköterskorna ansåg att för att kunna påverka andra aktörer som är betydelsefulla för omvårdnaden måste man som ledare ha kunskap om de olika språkbruk som existerar inom olika domäner. Ledaren måste även kunna översätta och tolka omvårdnad till det språk som existerar inom de olika domänerna, till exempel den akademiska, den politiska och den administrativa. Detta för att få de olika aktörerna inom dessa domäner att lyssna, respektera och agera. Ledarens uppgift är att översätta resultat från omvårdnadsåtgärder som utvärderats i praxis och som visats ha en effekt till ett akademiskt acceptabelt språk. Syftet med detta är att höja omvårdnadsämnets status: genom att implementera etablerade vetenskapliga metoder kan omvårdnadsforskningen få en jämställd position med andra akademiska område. När det gäller den administrativa och styrande domänen kan ledaren fokusera omvårdnaden genom att visa på strategiska frågor som har ekonomisk betydelse, resultatredovisningar osv. Att ledaren har förmågan att vara flerspråkiga och kunna agera inom olika domäner gör att omvårdnaden blir mer synlig, ideologi och värde tappas inte bort och ämnet hamnar i mainstream och får på så sätt ökat inflytande. Sjuksköterskans ledarskap är inte längre enbart en intern sak för den egna professionen utan influeras av externa politiska processer. Effektiva ledare har en förmåga att förstå det väsentliga i de olika domänerna, drivkrafterna och den rådande ideologin/de olika värdena som styr respektive kultur. Denna tolkningsförmåga underlättar för ledaren att föra fram omvårdnadens betydelse och agera inom domänerna. Närvaro Jones & Cheek (2003) menar att för att lära känna en person krävs att vi är tillsammans med denne i personens omgivning, detta är viktigt för att kunna göra korrekta bedömningar. Deltagarna i annan en studie, Nichols (2004), menade att goda ledare leder genom exempel och genom att arbeta i bakgrunden. De är rollmodeller i den praktiska verksamheten och engagerar sig aktivt i till exempel introduktion av nya medarbetare. Ytterligare en studie, Villarruel & Peragallo (2004) beskriver vikten av ledarens direkta närvaro i verksamheten. Genom att leda via det goda exemplet, lead by example, får ledaren en avgörande funktion som rollmodell. För ett gott ledarskap krävs en förankring i omvårdnadsverksamheten menar Antrabus & Kitson (1999). Sjuksköterskorna som intervjuades menade att legitimiteten för deras ledarskap var grundat i kunskaper baserade på omvårdnadserfarenheter kopplade till praktisk verksamhet. Dessa omvårdnadskunskaper var fundamentala, de var basen för deras sätt att tänka och för deras ledarskapsfilosofi. Förmågan att främja, stödja och underlätta utvecklingen inom omvårdnad var kärnan i deras lyckade ledarskap. Strategier för att utveckla faktorerna inom tema uppmärksamhet Villarruel & Peragallo (2004) kom i en studie bland spansktalande, ledande sjuksköterskor fram till att ledarförmågan kan stödjas och förstärkas med hjälp av en mentor. Mentorn kan hjälpa ledaren att se och genom mentorskapet kan ledarens förmåga tydliggöras och därmed stärks modet att anta utmaningar. Ledare behöver också rollmodeller. Ett annat resultat i samma studie visade på organisationens behov av att ha ögonen öppna för att tidigt upptäcka och stödja sjuksköterskor med intresse för ledarskap. Ett stöd i ledarutveckling är tillfälle till träning i kommunikation och konfliktlösning (a.a.). 16

18 Huruvida strukturerad handledning kan stärka ledarskapet hos sjuksköterskor undersökte Johns (2003) i en studie där en grupp ledande sjuksköterskor under lång tid fick individuell handledning. En positiv effekt av handledningen var att genom att tydliggöra och reflektera upplevda situationer blev ledarna mer medvetna om sig själv och enhetens praxis. Alla deltagarna i studien önskade utöka sin tid i det direkta omvårdnadsarbetet och de ledare som hittat strategier att utöka sin kliniska närvaro fick en ökad personlig tillfredställelse och en stärkt självinsikt som ledare. I handledningen stärktes de ledande sjuksköterskorna att i öppen dialog ta upp och föra samtal med medarbetarna kring vad man upplever som svårt. Detta gör att även medarbetarna vågar visa sina känslor och vara ärliga med sina egna tvivel och tillkortakommanden. Pratar inte ledaren om svårigheter som han/hon upplever kommer den kulturen att traderas vidare som säger duktiga sjuksköterskor klarar allt. Värde Detta tema innehåller subtemana yttre värde och inre värde. Yttre värde I gruppintervjuer med sjuksköterskor av indiansk härkomst fann Nichols (2004) att sjuksköterskorna ansåg att ledare var andliga och hade kännedom om kulturella övertygelser. De poängterade också att ledare i högre grad än andra är samhällsorienterade och interagerar med det omgivande samhället. Cook (1999) kom fram till att effektiva ledare ofta är externt fokuserade och observanta på förändringar i omgivningen. Därmed har de en beredskap för förändringar och möjlighet att förekomma och att anpassa sina strategier. Vad två olika åldersgrupper av sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ansåg vara önskvärda egenskaper hos ledare undersökte Wieck m.fl. (2002). De kom fram till att den äldre gruppen av sjuksköterskor med arbetslivserfarenhet hade hög integritet och rättvis på sin tio - i - topplista över önskade egenskaper hos ledare. En annan skattad egenskap hos denna grupp var ledarens förmåga till empowerment. Cook (1999) beskriver i sin studie att de intervjuade sjuksköterskorna definierar ledarskap som en aktivitet som i huvudsak syftar till empowerment, att ge styrka och kraft åt andra. För att nå framgång krävs att ledaren skapar ett klimat som bygger på ömsesidigt förtroende och tillit, medarbetarna måste lita på sin ledare, annars är man inte villig att följa denne (a.a.). Cook & Leathard (2004) fann att effektiva kliniska ledare stödjer sina medarbetare att själv lösa problem genom att hjälpa dem att se olika valmöjligheter. Genom detta stöd stärks medarbetarnas ägarskap av problemet och därmed ökar deras delaktighet. I en annan studie, Villarruel & Peragallo (2004), menar sjuk-sköterskorna att en ledare motiverar och stödjer medarbetarna och kan ge kraft åt dessa så att man tillsammans kan nå gemensamma visioner. Inre värde Ärlighet hos ledaren är den egenskap som var högst rankad båda av yngre och äldre fann Wieck (2002). Övriga egenskaper som var gemensamma önskemål från båda kategorierna är: ledaren ska vara receptiv, positiv, tillgänglig, ha god människokännedom och vara stödjande. I Nichols undersökning (2004) menade sjuksköterskorna att ledaren måste visa värde, till exempel genom att vara respektfull, hängiven, uppriktig, snäll samt visa öppenhet och ha humor. Karaktärs- 17

19 drag och egenskaper hos ledaren skattades högt i denna studie. Jones & Cheek (2003) skriver att många sjuksköterskor i studien framhöll att de hade en stor kärlek till människor. De påpekade att utan denna samhörighetskänsla med andra människor riskerar sjuksköterskan att bli kall, distanserad och ineffektiv. En vilja att förstå sina medmänniskor var också grundläggande och bygger i denna studie på sjuksköterskans självkännedom och personliga mognad grundad på praktisk erfarenhet. I Villarruell & Peragallo s undersökning (2004) menade sjuksköterskorna i studien att ledaren är en förebild och normbildare. Som ledare är det därför viktigt att upprätthålla värden som ansvar (responsibility), ansvarighet (accountability), ärlighet, integritet och engagemang. Kunskap Tema kunskap innehåller subtemana erfarenhetsbaserad kunskap och kritiskt tänkande. Erfarenhetsbaserad kunskap I Jones & Cheeks studie (2003) beskrivs sjuksköterskornas kunskap som kontextbunden. Den är beroende av erfarenhet och är underbyggd med teoretisk kunskap. Det handlar inte enbart om bedömning av den fysiska kroppen (observation) utan bedömningen är beroende av de skilda personerna med sina varierande omständligheter. Förmågan att kunna ifrågasätta och ställa frågor är grundläggande för att kunna omsätta ny kunskap i praktiken. Författarna fann att problemlösningsförmåga, lateralt tänkande och kliniska bedömningar stöttades av förmågan att problematisera genom att ställa frågor, söka svar för att kunna använda kunskapen i klinisk praktik. Även i Antrabus & Kitson s studie (1999) betonade de intervjuade sjuksköterskorna att omvårdnadskunskap var basen i deras ledarskap. Denna kunskap definieras i artikeln som att förstå de grundläggande filosofiska antaganden som här innefattar en ethic of care och det ideologiska begreppet caring. Dessutom hade dessa ledare kunskaper om aktuella frågor rörande omvårdnad samt kunskap om faktorer som kan stödja eller hindra vidare utveckling av nursing practice. Nichols (2004) menar att muntlig tradering av kunskap är ett traditionellt sätt för ledare att överföra kunnande inom den indianska kulturgruppen eftersom språket förs vidare muntligt mellan generationerna. Kritiskt tänkande Villarruel & Peragallo (2004) fann att sjuksköterskorna i studien ansåg att förmågan till kritiskt tänkande är en faktor i ett framgångsrikt ledarskap. Strategier för att utveckla faktorerna inom tema kunskap Graham & Partlow (2004) fann att learning-set utbildning som kombinerade reflektion över upplevda händelser med teori gjorde att deltagarna såg annorlunda på saker, förändrade deras sätt att tänka och de fann nya vägar för att uppnå förändring. De kunde också återupptäcka vad det innebär att vara en sjuksköterska och ta med dessa värden tillbaka till sina arbetsplatser. Utbildningen medvetandegjorde för deltagarna vem de hade blivit och hur de hade blivit snärjda i sitt tänkande. Denna insikt möjliggjorde att de kunde se på problem på nya sätt och hitta olika lösningar och alternativa vägar att arbeta med vårdlaget. Sjuksköterskorna i studien upplevde att utbildningen gav dem ökad kunskap och stärkt 18

20 självförtroende vilket ledde till en större auktoritet i arbetet med att utveckla omvårdnaden. Cook & Leathard (2004) beskriver hur en bra ledare bidrar till ökat lärande hos medarbetarna genom att stödja dem i deras förmåga att själv lösa problem. Detta sker genom att ställa klargörande frågor på ett reflektivt sätt i stället för att ge en direkt lösning på den aktuella problematiken. Sjuksköterskorna i denna studie hade fått denna form av bemötande av sina mentorer och de upplevde att detta var en användbar och viktig strategi som de gärna ville föra vidare. DISKUSSION Diskussionen är uppdelad i metod- och resultatdiskussion samt sammanfattning och avslutande reflektion. Metoddiskussion I metoddiskussionen belyses tillvägagångssätt avseende datasökning, databearbetning och analys. Styrkor och svagheter i litteraturstudien diskuteras. Datasökning Vår utgångspunkt var att vi ville använda empiriska studier med kvalitativ ansats för denna litteraturstudie. För att besvara våra frågeställningar söktes artiklar i databaserna PubMed, Cinahl och Blackwell Synergy. Ytterligare sökningar i andra databaser hade kanske resulterat i fler relevanta artiklar, men med tanke på vår tidsram beslöt vi att inte utöka sökningen. Tidsramen för arbetet låg också till grund för vårt beslut att endast inkludera studier som gick att få i fulltext. Vi fick ett stort antal träffar och läste tillsammans alla abstract för att avgöra om artiklarna var relevanta. Det visade sig svårt att hitta empiriska och framför allt kvalitativa studier rörande den kliniskt verksamma sjuksköterskans ledarskap. Många studier behandlade ledarskap för sjuksköterskor på en hög chefs- eller administrativ nivå och passade därför inte våra frågeställningar. En hel del studier var rent kvantitativa, till exempel studier där olika instrument för att gradera ledarskapsförmåga utvärderades. Denna svårighet att finna empirisk studier beskrivs även av Cook (2001) som skriver the rewiew of the clinical nursing leadership literature identified that many papers were anecdotal and opinion led. Few experimental or empirically based studies were reported. (s.39). Detta anser vi styrker vårt beslut att inte utöka sökningen ytterligare. Databearbetning och analys Vid bearbetningen av innehållet av artiklarna arbetade vi först var och en för sig, därefter gemensamt. Artiklarna lästes ett flertal gånger och vi gick systematiskt igenom all text och skrev upp alla kommentarer om innehåll och eventuella tema. Denna fas av arbetet var den mest tidskrävande, men vi tror att det innebar en styrka att vi så väl har penetrerat materialet. Vissa resultat i studierna hade tema som överlappade varandra, vi har gemensamt kategoriserat innehållet under det tema vi uppfattat som mest relevant. En svaghet i denna litteraturstudie kan vara att vissa nyansskillnader mellan engelska och svenska kan ha gått förlorade i vår översättning, vi har på vissa ställen därför valt att skriva ut både det engelska ordet och den svenska översättningen. 19

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet Leda Leda är ett fornsvenskt ord som betyder föra Ledarskap ett förtroende från sina medarbetare uppstår i interaktionen För att kunna utöva ett ledarskap är det nödvändigt att ledaren har mandat från

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Styrelsens egenskaper och kompetens

Styrelsens egenskaper och kompetens Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2012-03-08 2013-08-21 Förbundsvalberedningen 1.2 Stefan Lundberg Styrelsens egenskaper och kompetens 1 (11) Bakgrund

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Inga-Britt Lindh Introduktion Etisk kompetens och professionellt förhållningssätt är viktiga utbildningsmål i sjuksköterskeexamen

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Perspektiv på ledarskap. Oksana Johansson

Perspektiv på ledarskap. Oksana Johansson Perspektiv på ledarskap Oksana Johansson Innehåll Vad är ledarskap? Forskning om ledarskap Modeller och sätt att betrakta ledarskapsstilar Ledarskap kopplat till kontext Målet är att visa modeller och

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet socialt illit trygghet uppskattning närvaro god fysisk arbetsmiljö tydligt ledarskap flexibilitet inflytande humor respekt tid variation KARLSTADS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPOLICY frihet uppmärksamma kommunikation

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Personalidé Arvika kommun

Personalidé Arvika kommun Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer