Karin Zetterqvist Nelson Bilaga jan 2010 Forskningsprogram Barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karin Zetterqvist Nelson Bilaga 2. 25 jan 2010 Forskningsprogram Barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm"

Transkript

1 Karin Zetterqvist Nelson Bilaga 2 Tema Barn, LiU Projektbeskrivning 25 jan 2010 Forskningsprogram Barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm Introduktion 1 År 2008 fick Folkhälsoinstitutet regeringsuppdraget att fördela 50 miljoner till sex kommuner för lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. 2 Katrineholms kommun blev en av de utvalda. 3 Inom ramen för ansökan ställdes krav på vetenskaplighet och samarbete med forskarmiljöer, vilket ansvariga för Katrineholmsprojektet uppfyllde genom ett samarbete med tema Barn, Linköpings universitet. Utgångspunkten för detta samarbete var det kommunala projektets intention att genomföra satsning med tydlig förankring i barns och ungdomars perspektiv. Mot den bakgrunden förstärker tema Barns forskningsinriktning, med dess fokus på barns och ungdomars liv och villkor ur ett process- och deltagarorienterat perspektiv, den kommunala satsningen. 4 Forskargruppen från tema Barn består av en senior forskare, en forskarassistent samt en doktorand. 5 Hälsofrämjande satsningar Under 2007 genomfördes i Katrineholm Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP (Lokal Uppföljning av Ungdomspolitik), samt landstingets Liv och hälsa ung -undersökning. 6 Mot bakgrund av resultatet från dessa undersökningar prioriterade politiker, förvaltningschefer, tjänstemän samt ungdomar som besvarat enkäterna ett antal viktiga områden för hälsofrämjande insatser av kommunen (Perlman, 2008). 7 Det handlade om ungdomars delaktighet och inflytande både i skolan och på fritiden, barns- och ungdomars psykiska hälsa samt mobbning. De aktuella hälsoinsatser som planerats består av ett antal konkreta aktiviteter som ska implementeras under perioden Viktigt att notera är att satsningarna ska genomföras med ett tydligt sikte på framtiden med förväntan på att aktiviteterna införlivas och blir en självklar del av pågående verksamhet. En första satsning rör mobbning, som inleddes med ett upprop mot mobbning till alla grund- och gymnasieskolor, följt av föreläsningar och konserter för barn, ungdomar och föräldrar som planerats in i september På Kulturskolan i Katrineholm, som erbjuder undervisning i skapande ämnen, har ett arbete påbörjats där en lärare tillsammans med en grupp ungdomar producerar en film om mobbning. Den ska sedan visas för elever i år fyra som diskussionsunderlag i det förebyggande arbetet mot mobbning i grundskolan. 1 Den gråmarkerade texten innebär delar av ansökan som etikprövades och godkändes i september, men finns ändå med i denna nya del av ansökan som en bakgrundstext till utvecklingen av studien. 2 Se Folkhälsoinstitutets hemsida: (Se också bilaga 13). 4 ( ) 5 Karin Zetterqvist Nelson, docent, Åsa Aretun, forskarassistent samt Sofia Kvist Lindholm, doktorand. 6 LUPP-undersökningen genomfördes hösten 2007 i grundskolans år 8 och år 2 i gymnasiet. Totalt besvarade 386 elever i år 8 enkäten (svarsfrekvens 89 %) och 441 elever i år 2 gymnasiet (svarsfrekvens 75 %). 7 Se också Projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun , (2009) kommunledningsförvaltningen projektenheten, Katrineholms kommun. Karin Nordén. 1

2 På området psykisk hälsa har två större satsningar initierats, varav en riktas särskilt till tonårsflickor. Enligt statistiska undersökningar utgör tonårsflickor en grupp som framstår som särskilt utsatt för depression. Samtlig personal inom elevhälsan har utbildats i DISA-metoden (Din Inre Styrka Aktiveras, ursprungligen Depression In Swedish Adolescents), en manualbaserad metod ämnad att stärka tonårsflickors självförtroende, och därmed förebygga och motverka tendenser till depression och nedstämdhet (Treutiger 2006). DISA-grupper kommer sedan att erbjudas tonårsflickor i år 7-9 samt gymnasiet. En andra satsning på psykisk hälsa består av införande av Social och Emotionell Träning, SET på så många skolor som möjligt i Katrineholm (se t.ex. Kimber 2002/2009, Sandell & Bremberg, 2008). Syftet är att stärka barns och ungdomars psykiska hälsa på ett generellt plan. En grupp lärare har påbörjat en utbildning i SET som grund för att utveckla undervisningsmoment om socialt samspel och social kompetens på sina respektive skolor. En fjärde satsning omfattar en verksamhet som knyts till Palladium, en lokal som ska bli ett Ungdomens hus. Detta projekt syftar till att stärka en ungdomsverksamhet där de ges möjlighet till både inflytande och delaktighet över verksamheten. Utvärdering och forskning ur ett barnperspektiv Barn och ungdomsprojektet i Katrineholm genomförs i nära samverkan med en grupp forskare från tema Barn. Den forskning som ska genomföras har i ett första steg en processutvärderande ansats. Det innebär konkret att själva genomförandet av de olika hälsofrämjande projekten kommer att följas och värderas på nära håll, av de involverade forskarna, i samverkan med projektledaren 8 i Katrineholm och med hjälp av berörda barn och ungdomar. Projektledaren kommer kontinuerligt att fylla i ett processbeskrivningsverktyg Processbeskrivning av folkhälsoarbete en datoriserad mall för systematisk beskrivning och reflektion utarbetad inom Stockholms läns landsting (Rapport från Centrum för folkhälsa, 2008:2 (Aff), Stockholm 2008). Processutvärderingen syftar till att ge en bred bild av hur projekten skapar förutsättningar för en långsiktig satsning på barn och ungdomars hälsa i Katrineholm och identifiera nyckelfaktorer i processen. Det kan exempelvis handla om vilka resurser i form av tid och ekonomiska medel som avsätts för att forma insatser samt möjligheten för lärare och elevhälsans personal att delta i de specifika insatserna. För att få en inblick i processen kommer deltagande observationer att genomföras i samband med olika moment; såsom utbildningssatsningar, möten med rektorer och ansvarig personal, handledningstillfällen, planeringsmöten och uppföljningsmöten. Fokusgruppsintervjuer samt individuella intervjuer kommer också att genomföras med ett urval av barn och ungdomar som tagit del av interventioner, för att få en inblick i hur interventionen har uppfattats och tagits emot. Utvärderingen använder vetenskapliga metoder för datainsamling och analys men behöver inte knyta an till olika teorier som problematiserar studien och för den ett steg längre såsom en vetenskaplig forskningsstudie gör. 8 Karin Nordén, Projektledare Katrineholm, , karin.norden@katrineholm.se 2

3 I en problematiserande forskningsdel kommer folkhälsoinsatserna att studeras ur ett barn- och ungdomsperspektiv, såsom detta definieras vetenskapligt och metodologiskt (se t.ex. James, 2008; Eriksson, Cater, Dahlkild-Öhman & Näsman, 2008; Halldén, 2003; Sandin & Halldén, 2003). Det innebär krav på relevanta forskningsmetoder med utrymme för barns och ungdomars röster, men också redovisning av teoretiska perspektiv och utgångspunkter. I enlighet med den forskningstradition som utvecklats vid tema Barn, Linköpings universitet är forskningsprojektet kvalitativt till sin karaktär. Kunskapsintresset är orienterat mot barns och ungdomars upplevelser och erfarenheter sett i relation till områden som knyter an till de hälsofrämjande insatser som skisserats ovan: upprop mot mobbning, DISA-samtalsgrupper för tonårsflickor, SET som en del av skolans undervisning samt inflytande och delaktighet inom ramen för ett Ungdomens hus (Palladium). Fyra delstudier har skisserats, som presenteras separat nedan, varav de två första påbörjas under hösten 2009, och de två senare under våren Två av delstudierna har prövats etiskt, de resterande två ska prövas under vt 2010, när kontakt har etablerats med relevanta skolor och aktörer. Inom ramen för 50-miljonersprojektets slutredovisning kommer resultat och fynd från delstudierna att relateras till varandra i en breddad diskussion om hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar. Den kvalitativa ansatsen, utvecklad för att undersöka individrelaterade erfarenheter och upplevelser i relation till sociala processer och kulturella sammanhang med orientering mot förståelse snarare än förklaring/predicering, bidrar till en reflekterande yrkeserfarenhet (Polkinghorne, 2004; Schlön, 1983). Det är ett perspektiv som kan ställas i motsättning till en mer teknikorienterad ansats, med krav på vetenskapligt bevisat effektiva metoder, sk. evidens-baserade interventioner. I det föreliggande projektet ses perspektiven som komplementära och berikande perspektiv (Kinsella, 2007). Kvalitativ kunskap om villkoren för hur de manualbaserade metoderna implementeras, hur de mottas och används av utförare, liksom hur barn och ungdomar som involveras i interventionerna uppfattar och ser på dessa, är viktig inte minst för att etablera metoderna som en del i pågående skolverksamhet (se t.ex. Oakley et al, 2007). Delstudie 1: Upprop mot mobbning Mot bakgrund av den LUPP-undersökning som genomfördes bland ungdomar i Katrineholm framkom att ca 13 procent av ungdomarna i år 8 och ca 15 procent av pojkarna i samma åldersgrupp angav att de mobbats eller blivit utfrysta det senaste året (Perlman, 2008, s. 37). Den plats där mobbing ägt rum anges till största del vara skolan (rasterna främst, men också klassrummet), men mobbning sker också på andra arenor, såsom sms, e-post, på nätet osv. En rad svenska undersökningar har tydligt påvisat mobbing som ett problem som påverkar psykisk hälsa och välbefinnande bland barn och ungdomar (se t.ex. Danielsson, 2006). Enkätstudier och andra slags självrapporteringsstudier som syftar till att undersöka omfattning och utbredning av mobbing, platser där mobbningen äger rum, liksom vilka olika roller som det går att urskilja (mobbare, offer, åskådare, förstärkare etc) har utvecklats inom ramen för en kvantitativ forskningstradition som dominerat forskningsfältet (se t.ex. Hunter et al, 2007, Olweus, 1993; 2003, Rigby, 2008, Solberg et al, 2007). På grundval av dessa resultat och andra, har en ökning av mobbning påvisats, och ett antal olika mobbningsförebyggande program utvecklats. I en systematisk översikt (meta-anlys) av antimobbningsprogram påvisas att det finns vetenskapligt stöd för program som baseras på Dan Olweus forskning (se.ex. 3

4 1993; 2003). Generellt visar också översikten att program med moment som föräldrautbildning, föräldrainformation, skolpersonalsmöten, övervakning av skolgård/lekplatser, disciplinära åtgärder, regler och tydlig struktur i klassrummet samt videoanvändning, utmärker de program som visat bäst effekt. Ju fler av dessa moment som programmet omfattade, liksom programmets grad av aktivitet över tid (ju intensivare och längre), desto bättre blev resultaten ifråga om minskning av mobbning (Ttofi et al, 2008). Den föreliggande delstudien följer genomförande av anti-mobbningsinsatser i Katrineholms kommun som påbörjas höstterminen Vår utgångspunkt blir att med avstamp i ett barnoch ungdomsperspektiv ställa frågor om hur dessa insatser uppfattas och förstås av barnen och ungdomarna själva. 9 Kunskapsintresset rör dels de aktuella insatserna, dels mobbning som fenomen ur ett barn och ungdomsperspektiv. Att undersöka hur barn och ungdomar uppfattar och uttrycker sig om mobbning, och hur de definierar mobbning som levd erfarenhet och upplevelser i vardagen, är ett område som utforskats i mindre omfattning. 10 De självrapporteringsformulär och enkäter som ligger till grund för undersökningar av mobbningens omfattning och utbredning, som refererats ovan, bygger på en på förhand given definition av mobbing. Den specifika definitionen förmedlas till barnen och ungdomarna i samband med att aktuell enkät delas ut och ska fyllas i. Exempelvis, i rapporten Mobbning bland skolbarn, från Statens Folkhälsoinstitut (2003) redovisas resultaten från en internationell enkätundersökning (WHO, Skolbarns hälsovanor, 2003). Där återges att när enkäten delas ut till barnen får de först läsa följande instruktioner: Här kommer några frågor om mobbning. Vi menar att en elev MOBBAS då en annan elev, eller en grupp elever, säger eller gör elaka och otrevliga saker mot honom eller henne. Det är också mobbning då en elev ständigt blir retad på ett sätt som han eller hon inte tycker om. Men det är INTE MOBBNING när två ganska jämnstarka elever grälar eller slåss. (Mobbning bland skolbarn, 2003) Ett problem med enkäter som dessa är att när barn och ungdomar inte givet förstår den definition av mobbning som ges ovan eller alternativt helt enkelt definierar mobbning annorlunda, medger inte enkätens form möjligheten att fånga och förstå barns och ungdomars subjektiva ställningstagande och synsätt. Både enkäten som form och den på förhand fastställda definitionen av mobbning utesluter att händelser och fenomen som barn och ungdomar skulle definiera och omtala som mobbning inte kommer till uttryck. Det innebär i sin tur att erfarenheter och upplevelser av mobbning ur ett barn- och ungdomsperspektiv inte uppmärksammas och ges utrymme inom ramen för denna forskningstradition, utan förblir dolt och outforskat. En erfarenhetsbas som speglar frågan om mobbning ur ett inifrånperspektiv skulle kunna bredda förståelsen av mobbning som socialt fenomen, och skulle vara användbart inför implementering av anti-mobbningsinsatser och åtgärder mot mobbning. En 9 Delstudien har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Linköping (EPN, LiU, ; Dnr: ). 10 Dessa frågor ställs inom ramen för pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. Robert Thornberg, forskarassistent vid IBL, LiU, bedriver ett nyligen påbörjat forskningsprojekt om mobbning, liksom Paul Horton, doktorand vid tema Barn, som studerar mobbning i Vietnam. Båda dessa intresserar sig för mobbning sett ur barns och ungdomars perspektiv, sett i relation till sociala och kulturella processer. 4

5 kvalitativ ansats öppnar för en problematisering och reflektering kring mobbningens sociala, personliga, etiska och kulturella dimensioner. Föreliggande delstudie fokuserar barns och ungdomars syn på både de aktuella insatserna som initierats mot mobbning och om mobbning som fenomen. I ett första steg kommer det sk. uppropet mot mobbning att följas av forskarna, via deltagande observationer vid de aktuella föreläsningarna och teaterföreställningarna som erbjuds alla skolor i Katrineholm. Vårt deltagande vid dessa händelser syftar till att kartlägga och förstå genomförandeprocessen. Ett av inslagen utgörs av det sk. Teaterprojektet där ungdomar vid Kulturskolan producerar en teaterföreställning om mobbning, som sedan ska filmas och visas för barn i år fyra i Katrineholms skolor. Dramat bygger på en mobbningssituation med ett öppet slut, vilket syftar till att utgöra avstamp för vidare diskussion bland skolbarnen. De efterföljande diskussionerna med barnen som leds av klasslärare under skoltid ska handla om vilka lösningar som barnen ser. Varje barn ska få möjlighet att i tal/skrift/bild presentera en lösning. Med den bakgrunden samlas sedan alla år fyra-barn för att se en teater där teatergruppen visar upp möjliga slut på filmen. I anslutning till denna verksamhet avser forskarna att genomföra individuella intervjuer med barnen i år fyra. Intervjuerna tar avstamp i hur barnen uppfattat filmen, filmvisningen samt efterföljande diskussioner, för att sedan mer specifikt fokusera på de individuella barnens upplevelser och erfarenheter av mobbning. Syfte och frågeställningar Den aktuella undersökningen syftar till att bredda förståelsen av hur aktuella insatser mot mobbning samt mobbning som fenomen uppfattas och förstås av barnen och ungdomarna själva. Kunskapsintresset rör dels de aktuella insatserna, dels mobbning som fenomen ur ett barn och ungdomsperspektiv. Skolbarn i grundskolans år fyra kommer att ges möjlighet att uttrycka sig och reflektera kring de pågående mobbningsinsatserna. Hur har de uppfattat de moment som genomförts, såsom filmvisning och efterföljande diskussion? Uppfattar barnen anti-mobbningsåtgärderna som relevanta och viktiga eller har de invändningar och kritiska synpunkter på det som genomförts? Denna utvärderande del av undersökning utgör ett viktigt avstamp för nästa steg i intervjuerna, nämligen att mer specifikt undersöka hur barn ser på och uppfattar mobbning? Hur definierar barn mobbning? Vad utmärker sådana händelser och tillfällen där barn mobbas? Vad utlöser mobbningshändelser utifrån barns perspektiv? Hur framställer barn mobboffer respektive mobbare? Öppna och förutsättningslösa kvalitativa intervjuer skulle bidra till att bredda kunskapen om mobbingens alla facetter. Studiedesign De primära insamlingsmetoderna blir enskilda intervjuer med barn, som genomförs mot bakgrund av forskarnas observationer och deltagande vid de insatser mot mobbning som genomförs. Mot bakgrund av dessa observationer av och reflektioner kring de insatser som genomförts inom ramen för det officiella upprop mot mobbning som Katrineholms kommun står bakom, såsom filmvisning och diskussioner bland barnen, har kontakt etablerats med en skola i Katrineholm år 0-6. I nära anslutning till filmvisning och de efterföljande diskussionerna som leds av klasslärare under skoltid ska barnintervjuerna genomföras. Totalt ska ca 50 barn, i två klasser i år fyra, ges utrymme att få berätta om sin syn på mobbning och särskilda händelser de varit med om, där mobbning förekommer. Intervjun ska utformas på ett 5

6 sätt så att den bjuder in till dels att barnen får möjlighet att definiera vad de tycker mobbning är, dels berättelser om händelser och tilldragelser som omfattat mobbning. Materialet ska främst samlas in via forskningsintervjuer. Etiska överväganden Inom ramen för planeringen av projektet och utformningen av ett informerat samtycke från barn och föräldrar, har följande etiska dilemman övervägts. Den stora etiska frågan är att mobbning som fenomen är av mycket känslig karaktär. Mobbning är ett moraliskt laddat område, med starka känslor knutna till de olika roller och positioner som kan urskiljas i en mobbningssituation. Alla inblandade står inför dilemmat att när en situation de varit med om ska beskrivas, i en intervju till exempel, finns alltid en etisk dimension av ett eller annat slag. Mobbaren ställs inför situationen att framstå som förövare, en position som problematiseras utifrån den värdegrund som förmedlas till skolbarn, medan den mobbade riskerar att framstå som offer och utsatt, också kanske ur ett barns perspektiv, stigmatiserad. Positionen att stå vid sidan av, med barn som iakttagit eller deltagit passivt i mobbning, och som kan intas av de som velat ingripa men inte vågat, till de som bifallit mobbningen genom att tyst iaktta eller kanske bidragit till viss del. Att som barn samtala om mobbning i forskningsintervjuer utgör ett etiskt dilemma i flera avseenden. För det första, det intervjuade barnet kan känna sig utsatt och rädd. Utifrån barnets situation kan viljan att anpassa sig och berätta om vad som efterfrågas, i samklang med den vuxna intervjuarens intentioner, hamna i motsättning till rädslan att berätta för mycket. Om det gäller specifika situationer av levd erfarenhet kan, oavsett vilken position det intervjuade hon eller han intagit, barnet uppleva en risk med att berätta om både situationen och sin roll i denna. En upplevelse som måste betraktas som etiskt problematisk att ställa barn inför. Ett andra etiskt dilemma är att mobbning som ett problem för barnet kan synliggöras på ett sätt som för henne eller honom medför att det framstår som ett större problem för dem än det gjorde innan de deltog. Båda dessa etiska dilemman kräver övervägningar. Rent konkret kommer ett antal åtgärder att genomföras för att säkerställa en intervjusituation som blir så gynnsam som möjligt för barnen, mot bakgrund av ämnets känsliga karaktär. Vårt mål är att barnen ska uppleva sig ha inflytande och kontroll över samtalet och sina berättelser. Via procedurer för informerat samtycke ska barnen och deras föräldrar få den information de behöver för att fatta informerade beslut om deltagande. Information om projektet delas ut till föräldrar vid ett föräldramöte för varje aktuell klass. En forskare samt Karin Nordén, ansvarig för barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm, ger en inledande muntlig beskrivning av projektets koppling till kommunens folkhälsoprojekt för barn och ungdomar. Därefter går forskaren igenom informationsbladet, samt proceduren för samtyckesblanketten. Vid ett tillfälle i direkt anslutning till detta kommer barnen att informeras om intervjustudien, och hur samtycke går till, samt med en uppmaning att gå hem och prata med föräldrarna. Läraren samlar sedan in de samtyckesformulär som barnen får ta med sig till skolan. Extra vikt ska läggas vid att barnen också inför intervjuer försäkras om att samtalet är en angelägenhet mellan den intervjuade och forskaren, och att inspelningen enbart görs för forskarens räkning, utan inblandning från lärare och föräldrar. Om en intervjuare får reda på känsliga uppgifter, eller anar att ett barn har det svårt, kan barnet via forskaren få stöd i att 6

7 själva söka hjälp, hos skolhälsovårdens personal, klasslärare eller rektor. I en sådan situation finns en beredskap inom forskargruppen. Ansvarig forskare för studien, Karin Zetterqvist Nelson, är utbildad psykolog med stor erfarenhet av att möta barn och ungdomar i utsatta situationer och hantera kriser av olika slag. I forskargruppen har vi också knutit till oss två resurspersoner, som stöd i eventuella dilemman som uppstår. Karin Oswaldsson, legitimerad psykolog, forskare vid tema Barn och lektor vid ISV, Campus Norrköping, är bihandledare till Sofia Kvist Lindholm. Karin Oswaldsson har bred och ingående erfarenhet av studier av barn och ungdomar, med frågor som rör etiskt och psykologiskt känsliga ämnen. Ytterligare en person bistår oss forskare som konsult om dilemma uppstår, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut Erika Viklund, adjunkt vid IBL, Linköpings universitet. Och om en elev under studiens tid börjar uppträda på ett annorlunda och destruktivt sätt kan berörd skolpersonal också ta kontakt med skolhälsovård och rektor och på så sätt möjliggöra att eleven får det stöd som hon/han behöver. Generellt sett framstår det dock som att riskerna med forskningsprojektet kan vägas mot den nytta som kunskap som genereras ur forskningen kan bidra med. Delstudien om mobbning syftar till att bredda den allmänna förståelsen av mobbning som ett socialt fenomen, ur barns perspektiv. Den kunskap som genereras torde bidra till en förbättrad förståelse av barns liv och villkor i relation till den problematiska frågan om mobbning och utsatthet. Därtill ges barnet i intervjun möjlighet att uttrycka sig om de insatser mot mobbning som görs. Intervjun blir därmed ett tillfälle för barnet att bli delaktig i utvärdering av åtgärder mot mobbning, vilka är initierade och genomförda utifrån ett vuxenperspektiv. Den risk som är förknippad med barnintervjuer om mobbning framstår som mindre i jämförelse med de kunskapsmässiga vinster som kan göras via forskningsinsatserna. Därtill tillkommer att anti-mobbningssatsningen pågår oavsett forskarnas medverkan eller inte. Detta innebär att de etiska dilemman som lyfts ovan, att som barn utsättas för att tal om etiskt känsliga ämnen som mobbning, också uppstår i klassrum och skolsammanhang. Genom att beforska området och lyfta barnens röster om dessa satsningar kan deras delaktighet i utvecklingen av det stöd som utformas för barn och unga främjas. Genom att de får möjlighet att berätta hur de upplever de förebyggande insatserna, ges de möjlighet att föra fram vad som fungerar bra och bör bevaras samt vad som inte fungerar så bra och behöver justeras. Bearbetning och analys av data Materialet kommer att bearbetas och tolkas utifrån en diskursanalytisk ansats, vilket innebär fokusering på språklig nivå, både för att ta del av vad som sägs och hur detta sägs. Det innebär med nödvändighet också en uppmärksamhet på sammanhanget där intervjun äger rum. Tal om mobbing är i högsta grad moraliskt laddat med starka normer som styr framställningen. Via diskursanalys fokuseras språkbruk för att förstå hur framställningen byggs upp. Dessutom undersöker man hur en framställning blir dominerande över en annan. Det är rimligt att anta att i intervjuer om mobbing kommer värderingar och normer att bli synliga i barnens berättelser och beskrivningar (vad Buttny, 1993 kallar social accounts ). Forskningsupplägget har ett uttalat syfte att återkoppla resultaten till barn- och ungdomsgrupper, dels för synpunkter och reflektioner kring vad som berättats dels för frågor 7

8 om förebyggande arbete. Beskrivningar och berättelser om moraliskt laddade situationer såsom mobbing och förtryck av olika slag kan på så vis bli avstamp för medvetenhet och insikt om mobbingens negativa konsekvenser för alla aktörer. På så vis skulle också metoder mot mobbing kunna utvecklas på grundval av barns och ungdomars uppfattningar och kunskaper på området. Delstudie 2: DISA-metoden DISA härstammar från ett program utvecklat av Clarke och Lewinsohn som i sin tur bygger på den av Aaron Becks utvecklade metoden Cognitive therapy for depressed adults (Treutiger 2006 ). Grundtanken i Cognitive therapy for depressed adults är att deprimerade patienter har automatiska tankar av negativt slag och systematiska feltolkningar av verkligheten. Utifrån detta utvecklade Clarke och Lewinsohns det förebyggande programmet The Coping With Stress course (CWS). I DISA-programmet avses att tonåringar genom strukturerade gruppövningar i skolan träna sig i kognitiva beteendetekniker för att identifiera samt hantera stress och negativa tankar (Treutiger 2006 ). Psykologiska interventioner som inkluderar metoder där barn och ungdomar ska lära sig stresshantering, kognitiv rekonstruering, konflikthantering och problemlösning har i vetenskapliga prövningar visat sig förebygga depression hos målgruppen. Clarkes och Lewinsohns program The Coping With Stress course framstod vara det program som uppvisade störst effekt för att minska depressiva symtom hos barn och ungdomar 5 till 19 år (Merry et al. 2004). Detta medförde att Centrum för folkhälsa vid Stockholms läns landsting utgick från programmet för att utveckla en förkortad version anpassad för svenska förhållanden som kunde riktas till tonårsflickor. Just dessa valdes som prioriterad grupp för hälsofrämjande insatser eftersom de i större utsträckning än pojkar drabbas av depressiva symtom (Treutiger 2006). DISA började testas i Sverige år 2003 och utvärderingen av metoden blev klar år 2006 (Treutiger, 2006). Därefter har den fått en stor spridning och aktiva utbildningsinsatser pågår i en rad kommuner i Sverige. Folkhälsoinstitutet skriver på sin hemsida att ett av deras mest prioriterade uppdrag på barnoch ungdomssidan är att utveckla och stödja användandet av förebyggande och hälsofrämjande metoder med vetenskapligt stöd (evidens). Mot den bakgrunden förespråkas DISA-metoden med hänvisning till Treutigers (2006) utvärderingsstudie som tyder på gynnsamma effekter. 11 Treutigers (2006) studie visade att deltagare i DISA-kurserna efter 12 månader från interventionstillfället inte fick subsyndromala symtom medan ett flertal flickor i kontrollgruppen hade fått depressiva symtom. Det framstod även som att ungdomarna i interventionsgruppen hade lärt sig att hantera stressande händelser. I studien användes mätinstrumentet The Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D) där depressiva symtom står för bland annat förlorad aptit, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, en känsla av nedstämdhet trots stöd av familj och vänner. 12 Det har dock ifrågasatts huruvida det är den psykologiska metoden i sig som ger effekt eller några andra underliggande faktorer som påverkar deltagarna då de deltar i programmet (Merry, S., et al. 2004). Det är därför viktigt att värdera metoden ur ett ungdomsperspektiv, där de unga som målgrupp får ge sin bild av vad som sker och att det tillsammans med ( ) 8

9 processutvärderingen skulle kunna bredda och fördjupa bilden av hur psykologiska program påverkar och har effekt på barn och ungdomars psykiska hälsa. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att studera vad som händer med en evidensbaserad metod såsom DISA i praktiken, utifrån tre områden. Först rör det processen kring implementeringen av DISA som hälsointervention via processbeskrivning och deltagande observation, sedan hur DISA tar sig uttryck i praktiken, det vill säga hur DISA som manualbaserad metod utformas i mötet mellan ungdomar och handledare, vilket studeras via videofilmning och slutligen ungdomarnas uppfattningar om och syn på DISA och dess användbarhet utifrån intervjuer enskilt och i grupp. Nedan presenteras de övergripande frågeställningarna. Hur ser processen ut kring införandet av DISA på en skola? Frågeställningen syftar till att studera hela processen som föregår införandet av DISA, samt dess genomförande och vidmakthållande. Den kan brytas ned i följande underfrågor: Vilka förutsättningar skapas för DISA-kurser i Katrineholm? Vilka hinder och framgångsfaktorer kan identifieras och hur hanteras dessa? Förändras resurser, samarbetspartner etc under processens gång och vad har det för betydelse för formandet av DISA-kurserna? Under vilka premisser genomförs DISA för ungdomar i Katrineholm? Vilka blir målgrupp för DISA och vilka grupper av barn och ungdomar utesluts? Vad sker för att underlätta samt hindra en långsiktig satsning på DISA i Katrineholm? Hur tar sig DISA uttryck i praktiken? Frågeställningen syftar till att undersöka DISA i konkreta situationer där den praktiseras. Genom att studera DISA i aktion kan kunskapen breddas och fördjupas om DISA som en manualbaserad, effektutvärderad metod med visst vetenskapligt stöd. Detta implicerar att om metoden följs enligt manualen påverkas ungdomarnas hälsa i positiv riktning och metoden får avsedd effekt. Våra underfrågor är då: Hur praktiseras DISA, följs manualen eller görs avvikelser? Med utgångspunkt i de interaktionella processerna avser vi att studera både ungdomarnas och handledarnas roll i formandet av DISA. Hur förmedlas DISA-metoden av handledarna? Hur förhåller sig ungdomarna till metoden? Hur uppfattar de deltagande tonårsungdomarna DISA och dess användbarhet? Frågeställningen syftar till att belysa ungdomarnas perspektiv på DISA och kan specificeras i följande underfrågor: Hur uppfattar deltagarna den manualbaserade metoden och dess utgångspunkter? Vad är det som har varit bra och mindre bra? Hur ser de på gruppen och innehållet i verksamheten? Vilken betydelse har DISA för ungdomarna? Hur användbara anser deltagarna att de tekniker som de övar på i DISA-kurserna är utanför DISA-kursen? 9

10 Studiedesign Studien är kvalitativt inriktad med ett flertal datainsamlingsmetoder för att svara upp mot studiens tre frågeområden; följa processen av implementeringen av DISA, ungdomarnas uppfattningar om och syn på DISA, samt hur DISA som manualbaserad metod fungerar i praktiken. För att besvara frågor om implementering av DISA utförs kontinuerligt en undersökning av det sociala sammanhang som DISA genomförs i. I studien planeras därför att under hela projekttiden följa och granska processen då DISA formas och genomförs i Katrineholm. För detta ändamål används ett processbeskrivningsverktyg samt deltagande observation. För att studera hur DISA som manualbaserad metod tar sig uttryck i praktiken avser vi att filma interaktionen i två DISA-grupper som genomförs under året Urvalet av de grupper som ska filmas görs utifrån kriteriet att den aktuella handledaren ska ha genomfört en DISA-kurs föregående termin. Handledaren kommer sedan noggrant att informeras om studien och forskningsprojektet, för att kunna ta ställning till undersökningen Om handledaren ställer sig positiv till filmning, så kommer sedan de aktuella ungdomarna i gruppen att noggrant informeras om forskningsprojketet (se nedan). Nästa frågeområde,ungdomarnas egna perspektiv på DISA som metod och dess användbarhet, har vi närmat oss via fokusgruppsintervjuer med de DISA-grupper som påbörjades under höstterminen 2009 efter det att samtalsserien avslutats (10-12 tillfällen totalt, en gång i veckan). Den kontakt som etablerades med handledare under handledarutbildningen bildade grund för valet att följa de DISA-grupper som bildades under hösten 2009 på grundskolan, högstadiet, gymnasiet samt vid en fritidsgård där kontakt etablerades med sex stycken utbildade DISA-handledare. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts och ytterligare fokusgruppsintervjuer kommer att genomföras under våren DISA-grupper brukar omfatta mellan 8-12 flickor och fokusgrupperna består av ca hälften av ungdomarna från en och samma grupp. 13 För att ytterligare lyfta fram ungdomarnas perspektiv på DISA som metod och dess användbarhet kommer enskilda intervjuer att genomföras med samtliga ungdomar som genomgår DISA-kurser under våren och hösten 2010 och som samtycker till intervju. Valet att intervjua individuellt baseras på erfarenheter från fokusgruppsintervjuerna. Viktigt datamaterial har samlats in där, men det finns också tecken på att gruppsammansättning och erfarenheter från DISA-sessionerna påverkar möjligheterna för var och en att uttrycka sig. Mot den bakgrunden väljer vi att ytterligare fördjupa datamaterialet med individuella intervjuer, som ett led i att möjliggöra för alla att uttrycka sin mening och vår strävan efter ungdomsperspektiv i denna mening. Att implementeringen av DISA följs parallellt med att intervjuer genomförs med ungdomarna och gruppsessioner av DISA filmas ger oss möjlighet att följa hela processen från det att utbildningen för handledare genomförs till det att ungdomarna har gått utbildning i DISA. Vi 13 Dessa två områden har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Linköping (EPN, LiU, ; Dnr: ). 10

11 kan därmed vara öppna för hur processen utvecklar sig och anpassa urval av DISA-grupper till den bredd vi behöver för att synliggöra vilka de viktiga stegen är i implementeringen av metoden och samtidigt synliggöra ungdomarnas upplevelse av metoden givet de förutsättningar som ges den. På så sätt ges ett unikt tillfälle att på nära håll följa processen och synliggöra viktiga aspekter som bör tas i beaktande då en metod för att förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar, likt DISA, sprids. Datainsamling genomföras utifrån sex steg (se figur 1 nedan). De första tre stegen påbörjades under sommaren och hösten 2009 som en del i att skapa kontakter och underlag för samverkan med professionella. De avslutande tre stegen innefattar studier riktade till ungdomar, varav det första steget (fokusgruppsintervjuer) är insatser som vi sökt och fått etiskt godkännande för och genomför under hösten 2009 och våren 2010, medan de övriga två stegen (videoinspelning av DISA-grupper och individuelle intervjuer) är studier som vi nu söker etisk prövning för. 1. Deltagande observation För att få en inblick i processen genomförs kontinuerligt deltagande observationer vid händelser som identifierats som viktiga i processen där förutsättningar för DISAkurser skapas, såsom utbildningssatsningar, möten med rektorer och ansvarig personal, handledningstillfällen, planeringsmöten, uppföljningsmöten, nätverksträffar etc. 2. Enkät med öppna frågor En enkät med öppna frågor delades ut vid utbildningstillfället för handledare i DISAmetoden för att identifiera förväntningar samt deras behållning och nytta av kursen och avslutningsvis vilka förutsättningar de upplevde att de behövde för att starta kurser för ungdomarna. Enkätresultatet återfördes till projektledningen för fortsatt kontakt med skolhälsovården samt rektorerna på berörda skolor och därigenom hjälpa till att skapa de förutsättningar som handledarna upplevde att de behövde. 3. Processbeskrivningsmall Ett processbeskrivningsverktyg fylls kontinuerligt i av projektledaren för ungdomsprojektet i Katrineholm för att beskriva möten och händelser i kommunen som är avgörande för processen. 4. Gruppintervjuer med flickor som deltagit i en DISA-kurs Fokusgruppsintervjuer genomfördes med flickor som genomgått DISA-kurs under hösten 2009 för att lyfta fram ungdomarnas perspektiv på DISA som metod. Urvalet av grupper gjordes utifrån vilka grupper som startade och vad som framkommit i processutvärderingen med fokus på att skapa grupper från olika geografiska områden med variation i förutsättningar för hur DISA-kurserna genomförs, men där den metod som används följer den manual som DISA bygger på med dess 10 steg. 11

12 5. Videofilmning av DISA grupper Videoinspelning av gruppsessioner av DISA-kurser planeras till våren och hösten Urvalet görs utifrån kriteriet att handledaren ska ha genomfört DISA-kurser tidigare, samt ställt sig positiv till undersökningen. Fokus kommer att vara på att studera hur den manualbaserade DISA-metoden tar sig uttryck i praktiken, om manualen följs, hur den förmedlas och tas emot samt formas av handledare och ungdomar. 6. Enskilda intervjuer Enskilda intervjuer planeras med ungdomarna som har deltagit i DISA-kurser under våren och hösten Ungdomarna intervjuas enskilt med utgångspunkt i att de ska ge sina egna reflektioner av vad som händer under sessionerna och hur de uppfattar användbarheten av DISA. Fokus vid intervjuerna kommer att vara på hur de uppfattar den manualbaserade metoden och dess utgångspunkter, hur de ser på gruppen och innehållet i verksamheten, samt huruvida de anser att de tekniker som de övar på i DISA är användbara utanför DISA-kurserna. Datainsamlingsmetoderna och deras förhållande till viktiga händelser i processen åskådliggörs genom följande modell: Metoder för datainsamling Deltagande observation Enskilda intervjuer (med deltagande tjejerna) Filmning av fokusgrupp VIKTIGA HÄNDELSER I PROCESSEN KURS FÖR HANDLEDARE MÖTEN I KOMMUNEN SOM ÄR AVGÖRANDE FÖR PROCESSEN HÄNDELSER I KOMMUNEN SOM ÄR AVGÖRANDE FÖR PROCESSEN GENOMFÖRANDE AV KURSER FÖR TJEJERNA Enkät med öppna frågor (om förväntningar, behållning/nytta och förutsättningar som behövs) Processbeskrivningsmall (Projektledaren, doktorand) Kontinuerlig återkoppling till kommunen (om fynd i processen som kan ha betydelse för hur de skapar en långsiktig satsning på barn och ungdomars psykiska hälsa) Fokusgruppsintervjuer (med deltagande tjejer) Figur 1. Modell över hur viktiga händelser i processen studeras genom olika metoder för datainsamling 12

13 Bearbetning och analys av data Materialet kommer att bearbetas och tolkas utifrån en diskursanalytisk ansats, vilket innebär fokusering på språklig nivå, både för att ta del av vad som sägs och hur detta sägs. Det innebär med nödvändighet också en uppmärksamhet på sammanhanget där intervjun äger rum (se t.ex.zetterqvist Nelson, 2003; 2007)Materialet från intervjuerna, både grupp- och enskilda intervjuer, som genomförs under , bearbetas därmed med betoning på både innehåll och form, i syfte att belysa vad tonårsungdomarnas säger om metoden, och vilka synsätt och uppfattningar rörande metoden som går att urskilja, samt hur de talar om metoden, med varandra och med intervjuaren Det filmade datamaterialet från gruppsessioner kräver en fokuserad analys på grund av datamaterialets omfattning. Analysen kommer primärt att koncentreras på hur manualen följs, samt vad som sker med metoden i interaktionen mellan handledare och ungdomar. Eftersom det finns en tydlig manual med tydliga uppgifter i kursmaterialet går det via de filmade sessionerna att studera hur manualen följs och tas emot respektive förändras i interaktionen. De filmade gruppsessionerna kommer även att användas som stöd för att förstå vad ungdomarna i de enskilda intervjuerna uttrycker om DISA och dess betydelse för dem själva. Metoder att analysera barn och ungdomars interaktion återfinns i exempelvis Sparrman (2002) och (Aretun, 2007, 2009). Metoder för att analysera gruppsamtal med ungdomar återfinns i exempelvis Bamberg (2004), Osvaldsson (2002) och (Överlien, 2004). Etiska överväganden De etiska dilemman som beskrevs i förra ansökan gäller även för denna ansökan varför föregående beskrivning inte gråmarkerats utan istället utvecklats med utgångspunkt i DISAstudien, del 2. Inom ramen för planeringen av DISA, del 2 och utformningen av ett informerat samtycke från barn och föräldrar, har följande etiska dilemman övervägts. Syftet med DISAmetoden är att de deltagande ungdomarna ska jobba med sin personliga utveckling under handledning av kursledaren. Att filma DISA-grupper och intervjua ungdomarna enskilt innebär att de lämnar ut information om en kurs som har handlat om personlig utveckling och eventuellt berört ungdomarna känslomässigt. Detta skulle kunna utgöra ett etiskt dilemma i flera avseenden. De videofilmade och intervjuade ungdomarna kan känna sig obekväma, utsatta och få en känsla av att deras integritet kränks. På kurstillfällena har de delat med sig av reaktioner och tankar som kan vara känsliga för dem Ett för dem personligt material dokumenteras och används av personer/forskare som inte varit delaktiga i gruppen eller har kännedom om ungdomarna på ett personligt plan. Det finns en risk att filmandet kan upplevas som påträngande och kränkande. Ifråga om enskilda intervjuer kan det upplevas som känsligt att de ombeds reflektera kring sitt deltagande och upplevelser av gruppverksamheten. Det kan leda till situationer där de känner sig tvingade att dela med sig av sådant de egentligen inte vill. De kan börja undra vad forskaren förväntar sig att de ska dela med sig av om sina upplevelser av DISA och varför någon vill veta hur de upplevde kursen. Det kan även handla om att ungdomarna börjar undra 13

14 vilket syfte forskarna har med intervjun och hur den information som ungdomarna lämnar kommer att tas emot och behandlas av forskarna. Ett annat etiskt dilemma handlar om att ungdomarnas medverkan i studien kan generera att negativa hälsoaspekter såsom psykisk ohälsa lyfts fram och i värsta fall synliggöras på ett sätt som för ungdomarna medför att det framstår som ett större problem för dem än det gjorde innan de deltog i t.ex. en DISA-kurs, eller intervjuades om deras medverkan i kursen. Det finns en etisk risk som handlar om att studien ger upphov till psykisk problematik. Dessa etiska dilemman kräver övervägningar. Rent konkret kommer ett antal åtgärder att genomföras för att säkerställa att studien genomförs på ett etiskt försvarbart sätt.frågan om att filma DISA-sessioner kommer att tas upp med den aktuella gruppen innan DISA-sessioneran påbörjats formellt, vid ett särskilt informationstillfälle i nära samarbete med handledare. De deltagande ungdomarna samt deras föräldrar kommer noggrant att informeras om syftet med studien och filmandet, och på vilket sätt filmen kommer att användas och analyseras, samt att hanteringen av filmerna kommer att ske på ett säkert sätt där enbart forskarna ges tillträde till att studera dem. Intervjumaterial avidentifieras under transkriptionsprocessen och allt datamaterial kommer att förvaras inlåst. Det kommer inte att sparas på arbetsdator, utan lagras på extern hårddisk (alternativt CD och USB) varifrån det bearbetas. Endast ansvarig forskare har tillgång till okodat material. Kodnyckel och kodat material förvaras separat. Allt insamlat forskningsmaterial kommer att sparas i minst tio år. Det material som forskare samlar in kommer endast att vara tillgängligt för forskare. Lärare och huvudman kommer inte ha tillgång till insamlad data med hänsyn tagen till deltagande barns personliga integritet. Ungdomarna samt deras föräldrar kommer även informeras om att filmningen enbart sker om de samtycker till det. Filmning av gruppen kommer enbart att ske under förutsättning att alla i gruppen samt deras föräldrar har samtyckt till detta. Intervjuerna kommer att genomföras i lokaler som inte förknippas med DISA-kurserna. Därigenom kommer valet av lokal inte att förknippas med den metod de ska uttala sig om. Vårt mål är att de ska uppleva sig ha inflytande och kontroll över samtalet och sina berättelser och att de kan avbryta intervjun när de vill. De ska veta vad syftet med intervjuerna är, vilken typ av information som kommer att efterfrågas, samt varför denna information kommer att efterfrågas och hur den kommer att användas. Via procedurer för informerat samtycke ska ungdomarna och deras föräldrar få den information de behöver för att fatta informerade beslut om deltagande. Information om studien kommer att presenteras för ungdomarna då de genomför en kurs i DISA. Samtidigt delas informationsbrevet om studien ut. Inledningsvis ges en beskrivning av projektets koppling till kommunens folkhälsoprojekt för barn och ungdomar och därefter informeras om vad studien kommer att innebära och hur informationen kommer att användas. Forskaren går igenom informationsbladet, samt proceduren för samtyckesblanketten, att deras medverkan är frivillig och kan avbrytas samt att de garanteras anonymitet. Ungdomarna ombeds även att ta hem informationsbrevet och samtyckeslappen till sina föräldrar. I de fall ungdomarna är 15 år eller yngre, krävs också föräldrarnas samtycke. Förutom att föräldrarna informeras om studien via det informationsbrev som 14

15 ungdomarna tar med sig hem, kommer information om studien att skickas ut via skolans veckobrev samt information att presenteras vid föräldramöten. Läraren samlar sedan in de samtyckesformulär som ungdomarna får ta med sig till skolan. I de fall det är oklart om de ungdomarna som har samtyckt även har förmedlat information och samtyckesblanketter till sina föräldrar, kommer vi att ringa upp berörda föräldrar. De kommer då att informeras om studien och få möjlighet att ställa frågor och muntligt samtycka till att deras barn deltar i studien. Då ungdomarna informeras om att studien bygger på frivillighet kommer särskild vikt att läggas på att informera om att de när som helst, utan förklaring, kan avbryta intervjun. Att DISA-metoden har använt sig av ungdomarnas rätt att alltid säga pass då en fråga ställs som de inte vill svara på och att de inte behöver förklara varför skulle kunna vara en fördel i detta sammanhang. Att de har en vana av att säga ifrån om de inte vill prata om något kan medföra att de under intervjuerna får lättare att säga ifrån om det är något de inte vill prata om. För att ytterligare minimera risken att ungdomarna känner sig tvingade att dela med sig av känsliga saker har vi valt att i intervjuerna fokusera på metoden och dess delmoment och vilken betydelse DISA har för dem, inte på ungdomarna och deras känslomässiga reaktioner som DISA-kursen jobbar med. Genom att syftet vid fokusgruppsintervjuerna är att generellt granska DISA som metod och ge ungdomarna möjlighet att ge sina erfarenheter om metoden i sig, de förutsättningar som ges för att genomföra DISA för dem och ge sina synpunkter och upplevelser av de olika delarna i metoden är förhoppningen att genom gruppintervjuerna göra ungdomarna delaktiga i utvecklingen av det fortsatta arbetet i kommunen. De ombeds lyfta fram det som har fungerat bra och det som har fungerat mindre bra som de vill förändra. De ombeds även ge generella synpunkter på att använda en metod såsom DISA på det sätt den har använts i skolan eller på fritidsgården. Extra vikt kommer att läggas vid att ungdomarna också inför intervjuer försäkras om att samtalet är en angelägenhet mellan den intervjuade och forskaren, och att inspelningen enbart görs för forskarens räkning, utan inblandning från DISA-handledare, lärare och föräldrar. Den återkoppling som kommer att ske från forskarna till projektledare och handledare för kurserna kommer att vara en sammanfattning av rekommendationer för det fortsatta arbetet baserat på ungdomarnas synpunkter och i detta material kommer inga personuppgifter på ungdomarna att finnas med och inga påståenden ska kunna härledas tillbaka till någon enskild flicka. Om det uppstår en situation där en ungdom verkar drabbas negativt av studien, i ett eller annat avseende, har forskargruppen en bred kompetens med erfarenhet av forskningsintervjuer med barn och ungdomar om känsliga ämnen. Ansvarig forskare för studien, Karin Zetterqvist Nelson, är utbildad psykolog med stor erfarenhet av att möta barn och ungdomar i utsatta situationer och hantera kriser av olika slag. I forskargruppen har vi också knutit till oss två resurspersoner, vid behov av att diskutera dilemman som rör tonårsungdomarnas medverkan i fokusgrupperna. Karin Osvaldsson, legitimerad psykolog, forskare vid tema Barn och lektor vid ISV, Campus Norrköping, är bihandledare till Sofia Kvist Lindholm. Karin Osvaldsson har bred och ingående erfarenhet av studier av barn och ungdomar, med frågor som rör etiskt och psykologiskt känsliga ämnen. Ytterligare en person bistår oss forskare som konsult om 15

16 dilemma uppstår, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut Erika Viklund, adjunkt vid IBL, Linköpings universitet. Skolhälsovårdens personal på de berörda skolorna träffar kontinuerligt de flickor som kommer att ingå i studien. De har arbetat fram ett förtroende hos ungdomarna och har på så sätt möjlighet att följa deras utveckling på nära håll och fånga upp om de mår dåligt, eller på något annat negativt sätt påverkas av studien. Eftersom de även har ett samarbete med elevernas respektive lärare har de möjlighet att fånga upp behov hos eleverna som deras lärare kan upptäcka. Det kan till exempel handla om att en elev under studiens tid börjar uppträda på ett annorlunda och destruktivt sätt och läraren kan då meddela skolsköterska och kurator om förändringen som uppstått och på så sätt möjliggöra att eleven får det stöd som hon behöver. Riskerna med forskningsprojektet bör vägas mot den nytta som kunskap som genereras ur forskningen kan bidra med. Delstudien om DISA syftar till att bredda den allmänna förståelsen av hur DISA metoden formas i praktiken och hur ungdomarna upplever en förebyggande manualbaserad metod såsom DISA givet det sammanhang som kursen genomförs i. Därigenom belyses en förebyggande folkhälsointervention ur ett barns och ungdoms perspektiv. Den kunskap som genereras torde bidra till en förbättrad förståelse av vilka saker som bör beaktas då förebyggande insatser, liksom DISA, riktas till barn och ungdomar med syftet att främja deras psykiska hälsa. Evidensbaserade metoder riskerar att bortse från att barn och ungdomar är aktörer med erfarenheter som de sätter i relation till den metod de möter och som har olika förutsättningar att ta emot, ta till sig och använda sig av metoden. Videofilmningen av DISA-sessioner ger en möjlighet att studera barns och ungdomars aktörskap genom intervjuerna ges de sedan möjlighet att påverka det fortsatta stödet som utformas i Katrineholms kommun för barn och unga när det gäller att främja deras hälsa. Videofilmningen möjliggör att studera barn och ungdomar såsom aktörer istället för passiva mottagare av en metod och intervjun blir ett tillfälle för ungdomarna att bli delaktiga i utvärdering av förebyggande insatser mot psykisk ohälsa, vilka är initierade och genomförda utifrån ett vuxenperspektiv. Den risk som är förknippad med videofilmningen och barnintervjuer framstår som mindre i jämförelse med de kunskapsmässiga vinster som kan göras via forskningsinsatserna. DISA-kurserna kommer att genomföras oavsett forskarnas medverkan eller inte. Detta innebär att de etiska dilemman som lyfts ovan, att ungdomarna upplever att deras integritet kränks, samt att psykisk ohälsa synliggörs som ett större problem än de upplevde det innan, kan uppstå även om denna studie inte genomförs. Genom att beforska DISA-kurserna och lyfta barnens och ungdomarnas röster om metoden kan deras delaktighet i utvecklingen av det stöd som utformas för barn och unga främjas. Genom att de får möjlighet att berätta hur de upplever de förebyggande insatserna, som utformats av vuxna för att främja barnens och ungdomarnas psykiska hälsa, ges de möjlighet att föra fram vad som fungerar bra och bör bevaras samt vad som inte fungerar så bra och behöver justeras. Det samarbete som sker mellan Linköpings universitet och Katrineholms kommun med nära samverkan mellan forskare, projektledare och andra berörda säkerställer att de synpunkter som ungdomarna för fram till forskarna, sammanställs på ett avidentifierat sätt och återförs till berörda för att säkerställa att ungdomarnas synpunkter tillvaratas i utformningen av den fortsatta aktiviteten. 16

17 Delstudie 3: Social och emotionell träning, SET Syfte och frågeställningar Den här delstudien syftar till att ur ett barndomssociologiskt perspektiv utforska Social och emotionell träning, SET, ett manualbaserat program där barn under lektionstid får kunskap om och övas i önskvärda sociala förhållningssätt och beteenden och som de förväntas praktisera i andra sammanhang, i och utanför skolan. I fokus för studien är förhållandet mellan barns undervisning i SET och deras sociala praktik i skolsammanhang utanför denna undervisning: Går de sociala handlingar som barn övar på i SET undervisningen att praktisera utanför dessa lektioner belyst utifrån barns erfarenheter av och perspektiv på hur det sociala livet fungerar i skolan? Vad skaffar sig barn för erfarenheter av vilka sociala situationer/konsekvenser som uppstår när de själva eller andra agerar i enlighet med SET föreskrivna förhållningssätt och beteenden i skolan? Hur kan eventuella genomslag av SET eller brist på detsamma i social praktik förklaras och förstås utifrån barndomssociologisk forskning kring sociala relationer, processer och mekanismer mellan barn i skolmiljö? Programmet Social och Emotionell Träning, SET används i allt högre omfattning i svenska skolor. Det är ett program med mål om att lära ut sociala och emotionella förmågor vilka ska bidra till ett bättre psykosocialt klimat mellan framförallt elever, men också mellan lärare och elever, samt förebygga och motverka förekomsten av kränkande handlingar, trakasserier, våld och mobbing (Kimber 2002/2009). SET är manualbaserat i den mening att de övningar som genomförs följer en utarbetad ordning och där lärare fått särskild utbildning i att leda SET. Metoden utvecklades ursprungligen i USA av forskare inom pedagogisk psykologi (Elias et al 1997) i nära anknytning till psykologisk forskning och teoribildning kring social och emotionell intelligens (Gardner 1983, Goleman 1995, Salovey & Mayer 1990). Forskning om SET och dess effekter har till övervägande del genomförts av forskare som antingen själva utformat metoden, alternativt varit involverade i dess implementering. Utmärkande drag för forskningsfältet är att fenomen som utspelar sig mellan människor såsom kränkningar och trakasserier studeras som exempel på bristande social och emotionell kompetens hos enskilda individer; en kompetens, eller förmåga, som kan utvecklas via olika inlärningsstrategier. Detta är idén med SET-programmet. Ett annat utmärkande drag är att programmens effekter i regel utforskas genom enkätbaserade självvärderingar. En större sådan svensk effektstudie har genomförts (Kimber, Sandell & Bremberg 2008), som visar förbättrad psykisk hälsa och självförtroende. Förändring på det sociala området kunde dock inte urskiljas. Effektstudier som bygger på forskares observationer saknas, vilket bidrar till brist på kunskap om förändrade handlingsmönster och socialt samspel som förvärvade förmågor enligt SET ytterst syftar till. Delstudien baseras i barndomssociologisk forskning om barns sociala liv och aktörskap (agency) i skolan. Studier inom denna forskning visar att fenomen som utanförskap, 17

18 trakasserier, kränkningar, hot och våld är sociala fenomen länkade till inneslutnings och uteslutningsprocesser avseende kompisgrupperingar samt skapandet av sociala rangordningar och maktutövning mellan grupper och individer (se t ex Adler & Adler 1998, Eder et al 2001, Goodwin 2006, Thorne 1993). Enskilda barns möjligheter att praktisera SET- handlingar utanför lektionstid kan förväntas vara beroende av grupptillhörighet, social position och sociala spelregler och ur det perspektivet; handlingarnas sociala konsekvenser för det enskilda barnet. Detta perspektiv kan jämföras med SET paradigmet där barns handlingar utforskas som antingen sociala förmågor/kompetens eller brist på detsamma (asocialitet). Forskningsdesign, metoder och material Projektet är utformat som en kvalitativ fallstudie. Barn i år 5 klass på en skola i Katrineholm kommer att följas. 14 Barnen i klassen genomgår den svenska versionen av programmet SET som utvecklats av leg. Psykoterapeut och forskare Birgitta Kimber. I programmet ingår huvudboken Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens. SET: teori och praktisk tillämpning för pedagoger (Kimber 2002/2009) som riktar sig till lärare och skolledare. I programmet ingår också läromedlet Livsviktigt (Kimber 2002/2009) bestående av årskursbaserade elevböcker och lärarhandledningar. Programmet består av ett 40 tal manualbaserade övningar för träning av socialt och emotionellt beteende under läsåret; 2ggr per vecka tom skolår 6. Övningarna har stigande svårighetsgrad med fokus på följande kompetenser: självkännedom, att hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. I projektet kommer övningar kopplade till social kompetens att fokuseras särskilt, en kompetens som tränas i majoriteten av övningarna och som just sätter fokus på socialt samspel. Social nätverksanalys I ett första steg kommer socialt umgänge, kompisrelationer, individers och gruppers sociala ställning i klassen att kartläggas genom så kallad Social Network Analysis (Freeman 2006). De metoder som används för kartläggning är korta enskilda intervjuer där barn får berätta om vem/vilka de brukar umgås med i skolan och på fritiden och hur mycket, samt där de får rangordna vilka kompisar som de helst vill umgås med. Nätverksanalysen vilar på utgångspunkten att människor ingår i komplicerade sociala sammanhang och att det är mot bakgrund av deras sociala relationer och social position i detta sammanhang som deras handlande och interaktion med sin omgivning kan göras begripligt. Social nätverksanalys som metod har utvecklats i nära anknytning till empirisk utforskning om barns relationer i skolan (ibid). För projektet innebär perspektiv och metoder hämtade från nätverksanalys att den aktuella klassen studeras som ett socialt rum bestående av olika kompisgrupper och där dessa är behäftade med olika socialt kapital såsom exempelvis de populära och töntarna. Interaktion mellan individer inom en grupp skiljer sig från interaktion mellan individer från olika grupper 14 Se not

19 eller som inte tillhör någon grupp. Som nätverksstudier visar riktar ofta individer som tillhör nätverk med högt socialt kapital negativa handlingar mot medlemmar i lågstatusnätverk för att kommunicera tillhörighet till det egna nätverket och befästa nätverkets överordnade ställning i det sociala rummet. Barns inställning och agerande i förhållande till de sociala kompetenser som lärs ut under SET lektionerna kommer därför att analyseras i förhållande till kompisgrupperingar i det sociala rummet. Nätverksanalysen genomförs under senare delen av vårterminen Under denna period pågår en vidareutbildning av alla lärare på skolan i SET-programmet, under ledning av de handledare som fått den formella utbildning som SET-handledare via kommunens vidareutbildningsinsats, inom ramen för BOU-projektet. Deltagande observation Till hösten 2010 ska sedan SET-lektioner genomföras som en del av den schemalagda undervisningen. Delstudiens andra steg består i att SET-lektionerna som genomförs i en klass i årskurs 5 observeras av en närvarande forskare. Undervisningsformerna i SET innefattar stora inslag av grupparbeten, parvis lösning av uppgifter och enskilt arbete, vilket kartläggs genom observationer där data samlas in som fältanteckningar. Observationerna kommer att ske systematiskt och strategiskt med fokus på de sociala nätverken och det sociala rum som de tillsammans bildar i klassen. Observationer av socialt samspel mellan barn inom och mellan nätverk fortsätter efter varje lektionstillfälle resten av aktuell skoldag. Det kan förväntas att barns benägenhet att praktisera vad de har övat på under SET-lektionerna är som mest aktuellt direkt efter dem som ett led i deras eget efterarbete. Dessa observationer jämförs med ytterligare observationer en eller ett par dagar efter varje lektionstillfälle. Med deltagande observation menas i den här studien att forskaren löpande ställer frågor och diskuterar med deltagarna kring vardagliga situationer som sker i skolan. Enskilda intervjuer Nätverksanalys och preliminär analys av observationer ligger till grund för enskilda intervjuer med deltagarna. Frågor ställs kring de problem och möjligheter att praktisera SET som framkommer i dessa analyser. Syftet med intervjuerna är att få en fördjupad förståelse av deltagarnas erfarenheter av SET i relation till deras syn på och erfarenheter av hur det sociala livet fungerar i skolan. Bearbetning och analys Datamaterialet kommer att bearbetas utifrån analysmetoder som utvecklats inom den barndomssociologiska traditionen, med tydlig etnografisk grund. Åsa Aretun som genomför studien har en bred tidigare erfarenhet av analys av etnografiska data (se t.ex Aretun 2007, 2009). 19

20 Etiska överväganden Delstudie 2 (SET) handlar indirekt om de sociala fenomen som SET är inriktad mot att motverka, såsom kränkningar, trakasserier, hot och våld, som sker mellan barn och mellan barn och vuxna, situationer och händelser som är präglade av moraliska och etiska dilemman. Den här studien bygger på att barns sociala liv utanför lektionstid och utanför den vuxna världens inblick, ska observeras och barnen ska intervjuas om denna värld, av forskaren (ÅA). Det kan innebära en risk att barnen känner sig övervakade och kontrollerade av forskarens närvaro, oavsett vilken position de intar i det sociala spelet. Även om de lämnat sitt skriftliga samtycke, kan detta te sig långt bort i en situation när de varit involverade i ett socialt spel på skolgården- Att då kontaktas av forskaren, som ställer frågor om det inträffade, kan upplevas som påträngande och kränkande. Likaså kan forskarens närvaro vid SETlektionerna te sig påträngande och främmande för barn, trots samtyckesproceduren. Barnen kan undra över vad som observeras och vad som görs med detta, vad som är meningen med forskarens närvaro. I den här studien kommer fältanteckningar och intervjumaterial redan vid insamlingsskedet att anonymiseras. Inga anteckningar sker där skolans och deltagarnas rätta namn skrivs ned. Materialet kommer att förvaras inlåst och behandlas konfidentiellt. Det kommer inte att sparas på arbetsdator, utan lagras på extern hårddisk, alternativt CD och USB varifrån det bearbetas. Endast ansvarig forskare för delstudien har tillgång till okodat material. Kodnyckel och kodat material förvaras separat. Allt insamlat forskningsmaterial kommer att sparas i minst tio år. Lärare och huvudman kommer inte ha tillgång till insamlad data med hänsyn tagen till deltagande barns personliga integritet. Under datainsamlingen kommer fältanteckningar av alltför känsliga situationer inte att göras med hänsyn tagen till de inblandades integritet. Särskilt känsliga personliga förhållanden och problem som eventuellt framkommer i enskilda intervjuer kommer inte att transkriberas, detta för att ytterligare garantera att denna typ av information inte ingår i slutlig vetenskaplig produktion. Vetenskapliga texter kommer att produceras på ett sådant sätt att enskilda individers identiteter inte framgår. Deltagarna kommer att rekryteras genom informerat samtycke, frivillighet och rätt att avbryta sin medverkan under projektets gång. Barnen kommer att muntligt och skriftligt informeras om sina rättigheter vid rekryteringen av deltagare till studien. Via procedurer för informerat samtycke ska barnen och deras föräldrar få den information de behöver för att fatta informerade beslut om deltagande. Information om projektet delas ut till föräldrar vid ett föräldramöte för aktuell klass. En forskare samt Karin Nordén, ansvarig för barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm, ger en inledande muntlig beskrivning av projektets koppling till kommunens folkhälsoprojekt för barn och ungdomar. Därefter går forskaren igenom informationsbladet, samt proceduren för samtyckesblanketten. Vid ett tillfälle i direkt anslutning till detta kommer barnen att informeras om studien och hur samtycke går till, samt med en uppmaning att gå hem och prata med föräldrarna. Läraren samlar sedan in de samtyckesformulär som barnen får ta med sig till skolan. Informationsblad och samtyckesblankett ska vara skrivet på ett språk som gör informationen begriplig för barnen med hänsyn till deras ålder. För samtycke krävs både barns och målsmans underskrift. De deltagande barnens rättigheter kommer också att informeras om vid upprepade tillfällen under datainsamlingen, exempelvis när intervjuer ska hållas med enskilda individer och under intervjuernas gång. Att återkommande och aktivt påminna om rättigheter är särskilt viktigt när det rör forskning där barn är deltagare. Barn kan ha svårare att säga nej till fortsatt deltagande inför och under en intervju om rättigheten formuleras för direkt och formellt av den vuxna vill du fortfarande delta? Avdramatiserande frågor som ger barnet handlingsalternativ 20

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Stina Forsberg FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets rättigheter gäller alla barn (0-18 år) (artikel 1) Inget barn får diskrimineras p.g.a. egna eller vårdnadshavares egenskaper, åsikter eller

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Information kring projektet Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling Del II i projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet

Information kring projektet Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling Del II i projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet Information kring projektet Barnsamtal kring bild, om lärande för hållbar utveckling Del II i projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet Tack för att du/ni vill delta i detta projekt som tar sin

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN. för förskolor, fritidshem, skolor & lärcentrum

GULLSPÅNGS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN. för förskolor, fritidshem, skolor & lärcentrum GULLSPÅNGS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolor, fritidshem, skolor & lärcentrum 1 Planen syftar till att främja barns och elevers rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Enligt 14a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Sonfjällsskolan, Hede Rymden, Paviljongen och 6-9 Gäller under läsåret 2010-2011 Handlingsplanens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

3. Bakgrund och metod

3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Korvettens förskola 2014-2015

Korvettens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac. DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna 1 Innehållsförteckning Bakgrund............................................................................

Läs mer

Trygghetsplan för Gudmuntorp skola

Trygghetsplan för Gudmuntorp skola Trygghetsplan för Gudmuntorp skola Trygghetsplanen består av tre delar: Plan mot kränkande behandling Plan mot mobbing Likabehandlingsplan Kommunens beslut och styrning Barn- och utbildningsnämnden tog

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbacksskolan Åsa Bergström rektor . Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Trollbacksskolan Verksamhet Grundskola F-5 skola Vår vision Ingen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad 141007

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad 141007 Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Reviderad 141007 Innehållsförteckning Inledning - verksamhetens långsiktiga mål och policy s. 3 Kartläggning av läsåret 2013/2014 s. 4

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 7 Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, Förskoleklass och skola a för planen

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer