10 december 2015 Slutversion (reviderad) Tumba skog Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden. Botkyrka kommun

Transkript

1 Tumba skog Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden

2 2 Beställning: Svenska Hyreshus AB Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : Uppdragsansvarig: Johan Allmér Medverkande: Karin Görlin och Anna Seffel Foton: Ekologigruppen AB (om inget annat anges) Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6942 Bild på framsidan: Tumba skog

3 Innehåll Inledning 5 Utredningsområdet 5 Relation till omgivningen 5 Planstatus och skydd 6 Osäkerhet i bedömningen 6 Naturvärdesinventering 7 Metodik 7 Allmän beskrivning av området 8 Naturvärdesarter 10 Rödlistade arter 10 Signalarter 10 Delområden och Naturvärdesbedömning 10 Naturvärdesklasser 10 Grön infrastruktur och ekologiska spridningssamband 16 Värden för naturrekreation 18 Rekreativa strukturer 18 Vägar och stigar 18 Målpunkter och landmärken 18 Utblickar 20 Barriärer och bullerstörningar 20 Upplevelser och funktioner 20 Upplevelsevärden 21 Funktioner 22 Medborgardialog 24 Björkbackens förskola och Björkhagaskolans fritids 25 Rekommendationer och förslag till åtgärder vid exploatering 28 Sammanfattning 28 Samlad bebyggelse 28 Tillgängligheten till skogsområdet 29 Bullerskydd 29 Bevara skogskaraktären 29 Kompensation för förlorade värden 29 Referenser 30 Bilaga 1. Metodik för bedömning av rekreationsvärden 31 3

4

5 Inledning Ekologigruppen har på uppdrag av Svenska Hyreshus AB genomfört en naturvärdesbedömning vid området Tumba skog i Botkyrka kommun. Den här rapporten beskriver värden för biologisk mångfald och rekreation inom fastigheten Tumba 7:112 i. Rapporten utgör underlag till detaljplaneläggning i utredningsområdet. Tumba skog Naturvärdesinventering med Utredningsområdet Utrett område ligger i, strax väster om Tumba centrum, direkt söder om Kvarnsjön och benämns Tumba skog. Avgränsning för planområdet redovisas i figur 1. Området utgörs av skogsmark i en sluttning från bostadsområdena på höjderna i söder ner mot Kvarnsjön, K P Arnoldssons väg och järnvägen i norr. Utredningsområdet omfattar ca 17 ha och höjer sig som högst till ca +32 m strax norr om Segersjö och som jämförelse ligger Kvarnsjön på +17 m. Figur 1. Planområdets avgränsning. Relation till omgivningen Tumba Skog ligger mellan Bornsjökilen i norr (ca 1 km) och Hanvedenkilen i söder (ca 2,5 km) som är två så kallade gröna kilar inom Stockholms regionala grönstruktur. I söder återfinns värdekärnorna Vinterskogens naturreservat och Lida naturreservat som är delar av Hanvedenkilen. En värdekärna är ett prioriterat område i de gröna kilarna som i sin tur binds samman av så kallade kilområden för att säkerställa regionens behov av sammanhängande grönområden i ett långsiktigt perspektiv. Utredningsområdet är beläget strax väster om Tumba centrum och kantas i norr av järnvägen för pendeltåg och sjön Kvarnsjön, i väster av idrottsplatsen Rödstu Hage IP samt i söder av ett bostadsområde bestående av villor och flerbostadshusområdet Segersjö. Området består av kuperade skogsmarker som domineras av barrskog, men med inslag av lövträd, gräsmarker och våtmarker. Området genomkorsas av ett stort antal mindre stigar och en gång- och cykelväg kopplar samman området med Tumba centrum och Segersjö. Den regionala grönstrukturen I Stockholms regionala planering kallas de större väl sammanhängande naturområdena som ligger kvar mellan tätortsområdena för Stockholmsregionens gröna kilar. Botkyrka berörs av två av dessa: Bornsjökilen i norr och Hanvedenkilen i sydost. vill förvalta och utveckla de gröna kilarnas funktioner. Kommunen vill också stärka de gröna sambanden mellan olika sammanhängande naturområden. Se karta över gröna kilar ovan. 5

6 Tumba skog Naturvärdesinventering med I kommunens översiktsplan ingår utredningsområdet i ett större område som utpekats som ett grönt samband med barriäreffekt som behöver förstärkas, se figur 2. Dessa definieras som smala grönområden eller stråk, som behöver upprätthållas för att skapa en kontinuerlig och sammanhängande grönstruktur. Vidare beskrivs de ha estetiska och sociala värden samt betydelse för dagvattenhantering, biologisk mångfald och som spridningsvägar för växter och djur. I kommunens översiktsplan uttrycks en ambition att de gröna sambanden får inte byggas bort. Området ingår dock inte i någon av de fyra utpekade platserna där det finns behov av att överbrygga fysiska barriärer för att stärka gröna samband. Figur 2. Urklipp från karta ur Översiktsplan för. Kartan visar befintliga gröna samband men även de samband som behöver förstärkas (aktuellt samband för utredningsområdet är inringat). De stora sammanhängade naturområdena Bornsjökilen och Hanvedenkilen visas också i kartan. Planstatus och skydd I kommunens översiktsplan från 2014 betecknas området i markanvändningskartan som gles stadsbygd och nu har detaljplanearbete påbörjats. Osäkerhet i bedömningen Området besöktes inom detta projekt vid tre tillfällen under maj och juni 2015 samt vid ett tillfälle i september för dialog med Björkbackens förskola. En viss osäkerhet i värdebedömningen finns därmed eftersom vissa naturvärden, rekreativa värden och funktioner är lättare att kartlägga vid andra årstider och kan ha förbisetts. Ekologigruppen anser dock att bedömningen ger en god grund för det fortsatta planarbetet. 6

7 Naturvärdesinventering Syftet med naturvärdesinventeringen är att få kännedom om områdets naturvärden. Vidare syftar arbetet till att ge förslag på naturhänsyn, åtgärder för att stärka naturvärden inom utredningsområdet och dess betydelse för ekologiska spridningssamband. Inga naturvärdesinventeringar är kända från området sedan tidigare. Tumba skog Naturvärdesinventering med Metodik Området besöktes i fält vid två tillfällen under juni Ekologigruppen har utfört naturvärdesinventeringen enligt SIS-standard (SS :2014), nivå översiktlig med tillägget att även naturvärdesklass 4 vissa naturvärden registrerades. Vid naturvärdesinventeringen inventerades naturmiljöerna på förekomst av ekologiskt värdefulla strukturer, som till exempel förekomst av gamla träd och död ved, samt naturvårdsarter. Utifrån detta avgränsades ett antal områden med höga naturvärden. Ett utdrag ur Artdatabankens databas över rödlistade arter har också gjorts. Vid naturvärdesbedömningen görs dels en bedömning av vilket biotopvärde ett givet objekt har, dels en bedömning av vilket artvärde samma objekt har. Biotopvärdet styrs av förekomst av ekologiskt värdefulla strukturer som till exempel förekomst av gamla träd, flerskiktad skog, hålträd (tex. träd med hackspettshål) och död ved. Artvärdet styrs av förekomsten av naturvårdsarter som finns, eller bedöms kunna finnas i objektet givet de förutsättningar som finns. I miljöer som normalt är artfattiga (exempelvis hällmarkstallskogar) krävs en lägre förekomst av naturvårdsarter än i artrika miljöer (exempelvis gamla barrskogar med mycket död ved) för att artvärdet ska bli relativt högt. Befintlig kunskap om området biologiska värden har eftersökts i följande databaser och litteratur: Artportalen Länsstyrelsens GIS-sidor Skogens pärlor Fullständiga webbadresser eller litteraturhänvisning finns i rapportens källförteckning. Osäkerhet i bedömningen Ingen fullständig artinventering av samtliga organismgrupper genomfördes utan endast ett artsök med fokus på värdearter inom artgrupperna kärlväxter, lavar och svampar i samband med naturvärdesbedömningen. Naturvärdesinventeringen genomfördes under tidig sommar vilket gör att en viss osäkerhet i värdebedömningen finns eftersom vissa naturvärden och artgrupper är lättare att kartlägga vid andra årstider och kan ha förbisetts, framför allt gäller det svampar som bedöms kunna utgöra en särskilt viktig grupp av naturvårdsarter i flera av de avgränsade naturvärdesobjekten. En expertbedömning har gjorts av delområdenas potential att hysa värdearter och delområdena har därefter tilldelats det högsta värde det bedöms ha potential för, med hänvisning till försiktighetsprincipen. 7

8 Tumba skog Naturvärdesinventering med Allmän beskrivning av området Det undersökta området utgörs till större delen av skogsmark, ett mindre parti med en öppen gräsmark finns i den norra delen. Hela området domineras av en nordsluttning. De centrala delarna närmast bebyggelsen utgörs dock av en platå där det finns ett par skogsklädda våtmarker. De västra till centrala delarna domineras helt av barrskog, bitvis med ett stort lövinslag. De äldre bestånden utgörs av grandominerad barrblandskog medan de yngre bestånden domineras av tallskog. Delområde 2. Olikåldrig lövblandskog med bland annat asp, björk, lönn och sälg. Den nordvästra delen som ligger närmast järnvägen utgörs av ett bestånd med lövblandskog med framför allt asp, björk lönn och sälg Beståndet är relativt ungt och tätt, bitvis förekommer rikligt med klen död ved. En bit öster om detta bestånd finns en till blandlövskog med samma struktur, inslaget av äldre träd är här bitvis stort däremot förekommer det inte lika mycket död ved. Stora delar av den västra delen av området, och nordbranten som sluttar ner mot järnvägen utgörs av äldre, olikåldrig barrblandskog. Området är bitvis varierat och inslaget av lövträd och gammal tall förekommer på flera ställen. Fältskiktet utgörs huvudsakligen av blåbärsris men örtrikare partier förekommer också. I den sydvästra delen ansluter Delområde 9. Gammal olikåldrig barrblandskog med inslag av lövträd ock död ved 8

9 detta område till en hällmarkstallskog med gammal tall samt ett skogsparti där man har sparat flera grova gamla tallar. De centrala delarna utgörs av en platå med produktionsskog som är talldominerad. Skogen är förhållandevis ung och gles. Den östra delen av delområdet sträcker sig ända ner till vägen i norr. Visst inslag av lövträd finns. Inom detta område finns även två skogsklädda våtmarker. Våtmarkernas hydrologi är mer eller mindre påverkade från gamla dikningar och skogsbruksåtgärder i angränsande bestånd. Mindre hällmarkspartier förekommer också, dessa saknar dock helt inslag av senvuxen gammal tall. Tumba skog Naturvärdesinventering med Produktionsskog i de centrala delarna. I området finns ett par våtmarker och hällmarker. Den östra delen av området utgörs av en lövrik, grandominerad barrblandskog på blockrik mark i en nordsluttning. Skogen är bitvis olikåldrig och luckig. Inslag av äldre asp förekommer på flera ställen, varav några är hålträd. Hassel förekommer på några ställen. Fältskiktet är huvudsakligen örtrikt men partier med blåbärsris förekommer också. Död ved av framför allt gran förekommer spritt i området. Delområde 1. Gammal olikåldrig barrblandskog i blockrik nordbrant. Skogen är här till stor del örtrik, död ved förekommer spritt i området. 9

10 Tumba skog Naturvärdesinventering med Naturvärdesarter Under fältarbetet noterades fyra värdearter inom utredningsområdet. Med värdearter avses rödlistade arter, signalarter och andra indikatorarter för värdefulla biotoper. Värdearter innefattar även de arter som i Artskyddsförordningen förtecknats med n, N eller B. Rödlistade arter Åtta arter är inrapporterade till Artdatabanken sedan tidigare. Tre fynd är från 1915 eller tidigare, apollofjäril (nära hotad NT, fyndår 1907), vanligt dödsbud (starkt hotad EN, fyndår 1908) och trumgräshoppa (starkt hotad EN, fyndår 1915). För dessa fynd är noggrannheten mellan 1000 till 5000 meter vilket betyder att de mycket väl kan ha hittats utanför undersökningsområdet. Resterande fem fynd är gjorda 1980 eller senare, svedjenäva (nära hotad NT, fyndår 1980), stornopping (nära hotad NT, fyndår 1993), uddslinke (nära hotad NT, fyndår2009), stare (sårbar VU, fyndår 2012) och kungsfågel (sårbar VU, fyndår 2015). Av dessa fynd är endast kungsfågeln med säkerhet observerad inom undersökningsområdet. Både stare och kungsfågel är fortfarande vanliga fåglar i dessa delar av landet och säger inte direkt något om områdets naturvärde. Anledningen till att de är rödlistade är att man har set en minskning av deras populationer, men det är i dagsläget oklart vad denna minskning beror på. Tallticka, Phellinus pini (nära hotad NT) lever som parasit på gamla levande tallar. Svampens fruktkroppar uppträder som regel på tallar som är år eller äldre. För att den skall kunna fortleva krävs kontinuitet av så gamla tallar inom ett skogsområde. Talltickan är spridd i stora delar i Sverige och finns framförallt i skogar med naturskogsrester, i hällmarkstallskog eller där gamla tallar förekommer i kulturmark. I utredningsområdet hittades arten i delområdena 3, 11, 13 och 15. Signalarter Tallticka, se beskrivning ovan. Gammelgranlav, Lecanactis abietina, växer på stambaser av gamla granar. Gärna i skuggigare lägen. Arten indikerar förekomst av äldre gran och miljöer med ett, för många krävande arter, gynnsamt mikroklimat. Liten punktlav, Acrocordia cavata, växer på skuggiga äldre aspar. Arten indikerar viss kontinuitet av äldre asp och miljöer med ett, för många krävande arter, gynnsamt mikroklimat. Fällmossa, Antitrichia curtipendula, växer på skuggiga stenblock och trädstammar. Arten indikerar i allmänhet höga naturvärden. Delområden och Naturvärdesbedömning Naturvärdesklasser Nedan presenteras de delområden som har bedömts hysa naturvärden i någon grad. Siffrorna som finns på kartan återfinns i rubriken för respektive område. Avgränsningen av polygoner (områden) bedöms ha en noggrannhet på ca 5 10 meter. 10

11 Teckenförklaring Naturvärdesklasser Påtagligt naturvärde, klass 3 Visst naturvärde, klass Nummer på naturvärdesobjekt Figur 3. Karta med delområden och naturvärdesklass. Gula områden visar på påtagliga naturvärden naturvärdesklass 3, gröna områden visar på vissa naturvärden naturvärdesklass 4. Nummer 1 17 anger respektive område/objekts nummer och återfinns i beskrivning av naturvärden nedan.

12 Tumba skog Naturvärdesinventering med Inga naturvärdesobjekt av högsta, högt (naturvärdesklass 1 och 2) bedöms finnas inom utredningsområdet. Nedan beskrivs de ingående naturvärdesobjekten (delområdena) översiktligt. För naturvärdesklassen påtagligt naturvärde finns en beskrivning och ett motiv till naturvärdesbedömning medan det för naturvärdesklassen visst naturvärde endast ges en kort rubriktext för respektive naturvärdesobjekt. Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Objekt 1. Barrblandskog vid skolan Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den nordöstra delen av området och utgörs av en olikåldrig barrblandskog. Skogen domineras av gran men ett stort inslag av lövträd som asp, björk och lönn förekommer på flera ställen. Skogen ligger i en ganska brant nordsluttning och är bitvis blockrik. Fältskiktet är bitvis örtrikt. Död ved förekommer sparsamt men spritt i området. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Hålträd av asp, död ved, block. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter funna. Signal- och indikatorarter Gammelgranlav, fällmossa. Objekt 2. Lövblandskog norr om förskolan Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den nordöstra delen av området och ansluter till delområde 1. Skogen utgörs av en lövblandskog där asp, björk, lönn och sälg dominerar, inslag av yngre alm förekommer också. I buskskiktet förekommer på flera ställen hasselbuketter. I några delar är inslaget av yngre gran ganska stort, även enstaka grova gamla granar förekommer spritt i området. Död ved förekommer sparsamt men spritt i området. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Hålträd av lövträd, död ved av lövträd och gran. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter funna. 12

13 Signal- och indikatorarter Fällmossa, liten punktlav. Objekt 3. Hällmarkstallskog SV om förskolan Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den nordöstra delen av området och utgörs av en gles, olikåldrig hällmarkstallskog. Inslag av gammal tall förekommer spritt i området. Tallticka hittades på en av de gamla tallarna. Inslaget av öppna hällar är stort och träden står huvudsakligen glest, det är framför allt mot branterna träden står tätare. En del gran och lövträd förkommer mot branterna. Tumba skog Naturvärdesinventering med Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Gammal tall. Naturvårdsarter Rödlistade arter Tallticka (NT). Signal- och indikatorarter Tallticka (S). Objekt 9. Barrblandskog öster om idrottsplatsen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den västra delen av området och utgörs av en varierad barrblandskog. Skogen är olikåldrig och påverkad av skogsbruk men inslaget av gamla träd är förhållandevis stort och en varierad öppenhet finns i beståndet. Mindre höjdpartier förekommer inom delområdet. Fältskiktet utgörs huvudsakligen av blåbärsris. Död ved förekommer sparsamt men spritt i området. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Vidkronig äldre ek. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter funna. Signal- och indikatorarter Gammelgranlav. Objekt 10. Hällmarkstallskog öster om idrottsplatsen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den västra delen av området och utgörs av en olikåldrig hällmarkstallskog som i norr och öster ansluter till gammal barrblandskog (delområde 9 och 15), i söder ansluter den till ett bestånd 13

14 Tumba skog Naturvärdesinventering med med gamla tallöverståndare. Skogen är gles och olikåldrig, inslag av gammal senvuxen tall förekommer. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Gammal tall. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter funna. Signal- och indikatorarter Inga signalarter funna. Objekt 11. Gammal tall öster om idrottsplatsen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den västra delen av området och utgörs av barrblandskog med stort inslag av grov gammal tall. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Gammal tall, hålträd av tall. Naturvårdsarter Rödlistade arter Tallticka (NT). Signal- och indikatorarter Tallticka. Objekt 12. Örtrik barrblandskog öster om idrottsplatsen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den västra delen av området och utgörs av en olikåldrig barrblandskog med inslag av lövträd. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Hålträd av lövträd. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter funna. Signal- och indikatorarter Inga signalarter funna. 14

15 Objekt 13. Gamla tallar vid idrottsplatsen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den västra delen av området och utgörs av högvuxna gamla tallar. Inslag av yngre träd och slyvegetation förekommer också. Tallarna skulle gynnas av att frihuggas för att öka solinstrålningen på stammarna. Tumba skog Naturvärdesinventering med Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Vidkronig äldre ek. Naturvårdsarter Rödlistade arter Tallticka (NT). Signal- och indikatorarter Tallticka. Objekt 15. Brant med barrblandskog öster om idrottsplatsen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet sträcker sig utmed en brant från den västra delen av området och vidare till de centrala delarna. Skogen utgörs av en olikåldrig barrblandskog. Skogen är påverkad av skogsbruk men är olikåldrikg och luckig, bitvis med ett stort inslag av lövträd. Död ved förekommer spritt men ganska sparsamt i området. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Gammal tall, hålträd av asp, död ved. Naturvårdsarter Rödlistade arter Tallticka (NT). Signal- och indikatorarter Tallticka, gammelgranlav. Objekt 16. Lövblandskog NO om idrottsplatsen Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den norra delen av området och utgörs av en olikåldrig blandlövskog. Asp, björk, lönn och sälg förekommer i området. Död ved förekommer relativ allmänt, framför allt i klenare dimensioner men inslag av grövre ved finns också. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. 15

16 Tumba skog Naturvärdesinventering med Värdefulla strukturer och funktioner Död ved av lövträd. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter funna. Signal- och indikatorarter Liten punktlav. Objekt 17. Lövblandskog NO om skolan Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger i den nordöstra delen av området och utgörs av en olikåldrig blandlövskog. Asp, björk, lönn och sälg förekommer i området. Området är till stor del blockrikt och ligger i en brant. Död ved förekommer spritt i området. Naturvärdesbedömning Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Värdefulla strukturer och funktioner Hålträd av lövträd, död ved av lövträd. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter funna. Signal- och indikatorarter Fällmossa. Visst naturvärde naturvärdesklass 4 4. Igenväxande gräsmark, värde för insekts- och fågellivet. 5. Hällmark som ansluter till lövblandskogen i delområde 2, bidrar till variationen i området. 6. Blandsumpskog med mer eller mindre ostörd hydrologi, värde för bland annat insekter. 7. Vattendrag/dike som går från delområde 6, värde för bland annat insekter. 8. Blandsumpskog påverkad av skogsbruk, värde för bland annat insekter. 14. Blandskog med inslag av några äldre tallar, värde för fågellivet och utvecklingsbara naturvärden om området lämnas. Grön infrastruktur och ekologiska spridningssamband Utredningsområdet som helhet bedöms innehålla påtagliga naturvärden, främst kopplade till barrskogsmiljöer. Liknande barrskogsmiljöer bedöms utgöra en dominerande del även bland naturvärden inom de regionala grönkilarna Bornsjökilen och Hanvedenkilen. I Botkyrkas översiktsplan ingår utredningsområdet i ett område som har klassats som ett grönt samband med barriär mellan de regionala grönkilarna. 16

17 Naturvärdesinventeringen visar att Tumba skog är ett väl avgränsat område med höga naturvärden som fyller en viktig ekologisk funktion i kommunens skogslandskap. I och med att utbredningen av naturvärdesobjekten är relativt stora och ligger i två större kluster inom utredningsområdet bedöms Tumba skog vara av betydelse för det ekologiska spridningssambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Detta innebär att området fungerar som en så kallad stepping stone i ett i övrigt fragmenterat skogslandskap, snarare än som en sammanhängande grön spridningskorridor. Denna typ av stepping stones har framför allt betydelse för flygande arter och arter som sprids med vinden. Det är därför viktigt att hänsyn tas till de utpekade naturvärdena vid en framtida exploatering av området för att inte ytterligare försämra de ekologiska spridningssambanden i området ytterligare. Tumba skog Naturvärdesinventering med 17

18 Tumba skog Naturvärdesinventering med Värden för naturrekreation Rekreativa strukturer Med rekreativa strukturer menas fysiska strukturer inom ett område som påverkar hur människor rör sig och orienterar sig i ett område. Det kan till exempel handla om vägar, stigar, utsiktsplatser, målpunkter, barriärer och landmärken. Den rekreativa strukturen innefattar även hur området är uppbyggt med landskapsrum, landmärken och utblickar och grundar sig på vedertagna begrepp inom landskapsanalys. Dessa strukturer kan vara lokalt, kommunalt, regionalt eller nationellt värdefulla. För en mer utförlig beskrivning av metodik för analys av rekreativa strukturer, se bilaga 1. Analyser av rekreativ struktur är ett planeringsverktyg som visar hur ett område fungerar och används. Hur rör sig människor idag? Var finns målpunkterna? Finns det otillgängliga områden? Genom analysen blir det tydligt vilka strukturer som är värda att bevara, vilka som kan behövas lyftas fram eller vad som kan förbättras. På kartan i figur 4 redovisas rekreativa strukturer i utredningsområdet. Vägar och stigar Med vägar och stigar menas både formella strukturer som gångvägar och bilvägar samt andra anlagda stigar. I begreppet ingår även informella stigar, upptrampade av människor och djur. Utredningsområdet ligger i anslutning till K P Arnoldssons väg i norr som är relativt trafikerad, även om anslutningen till grönområdet är relativt bristfällig. Här går busstrafik, men det finns ingen hållplats i direkt anslutning till skogsområdet, utan den närmats ligger vid Kvarnsjön på andra sidan järnvägen. K P Arnoldssons väg kantas av en belyst gång- och cykelväg i asfalt som leder vidare upp genom skogsområdet i väster där den övergår i grus. Gång- och cykelvägen bedöms ha ett lokalt värde för boende inom stadsdelen. Strax söder om Tumba skog trafikerar ytterligare en busslinje. I söder kantas området av ett antal villagator som var och en slutar i en vändplats varifrån stigar ut i skogsområdet ansluter. I öster kan området nås via en stig i anslutning till förskolan Björkbacken. Inom skogsområdet finns ett stort antal stigar som verkar vara relativt välanvända och troligtvis används för skogspromenader och hundrastning. Stigarna är dock av skogskaraktär och kan vara svårtillgängliga för de som har svårt att gå eller otillgängliga för barnvagn och rullstol. Det löper några större stigstråk som leder ner till områdets nordöstra del och som troligtvis används som en genväg till och från Tumba centrum. Samtliga stigar i området bedöms främst ha ett lokalt rekreativt värde. Målpunkter och landmärken Det finns inte några utmärkande målpunkter för rekreation inom utredningsområdet eller i närområdet. Däremot har Rödstu Hage IP, som ligger strax väster om utredningsområdet, goda förutsättningar att utvecklas till en målpunkt av kommunalt värde. 18

19 Figur 4. Karta över rekreativa strukturer i utredningsområdet. Som källa för stigarnas sträckning har Orienteringskarta Segersjö Björkhaga skala 1:5000 använts (Botkyrka Salem Kartkommitté, utgåva 2012)

20 Tumba skog Naturvärdesinventering med Gång- och cykelvägen som leder genom områdets västra delar upp till Rödstu hage IP och närliggande bostadsområden från K P Arnoldssons väg i norr. Det finns inga landmärken inom området. Däremot fungerar vattentornet i Segersjö som en referenspunkt att orientera sig efter i delar av skogen. Utblickar Eftersom området är kuperat finns det förutsättningar till utblickar här. Sikten skyms i de flesta fall av träd, även högre upp i terrängen. Bäst möjlighet till utblickar finns uppe på höjden strax öster om Kvarnsjön. Barriärer och bullerstörningar Det finns inga markanta barriärer inom utredningsområdet. Däremot finns kraftiga höjdskillnader i områdets norra del som är svårtillgängliga. På vissa ställen i skogsområdet är terrängen så brant och skogen så tät att det är svårt att ta sig fram. I övrigt fungerar vägen, men framförallt järnvägen i norr som starka barriärer för att ta sig vidare till närliggande grönområden norrut. Endast vid en plats finns en undergång under järnvägen. Villatomterna i söder har tydliga avgränsningar mot skogsområdet med olika typer av staket vilket gör att det inte råder några tveksamheter huruvida man går över privat mark eller inte för att ta sig in i skogsområdet. Trafikbuller från K P Arnoldssons väg och järnvägen förtar naturupplevelsen och lugnet i området markant, särskilt i områdets östra delar. Upplevelser och funktioner Med upplevelser menas vad som är möjligt att beskåda, erfara, känna och uppleva i området. Detta kan exempelvis vara kulturhistoriska miljöer, vilda skogsmiljöer eller vackra utblickar. Beskrivning av upplevelsevärden för rekreation grundar sig på metoder utarbetade i Regionplane- och trafikkontorets rapporter Upplevelsevärden sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen. Begreppen har i vissa fallkompletterats av Ekologigruppen för att passa en mindre skala än de regionala gröna kilarna. Beskrivning av upplevelsevärden ger ett underlag att bedöma kvaliteter i ett rekreationsområde. 20

21 Tumba skog Naturvärdesinventering med Från höjderna i områdets norra delar finns förutsättningar att genom skötselinsatser och röjning av vegetation skapa utsiktsplatser. På bilden syns också en orienteringskontroll. Med funktioner menas vad som är möjligt att göra på en plats och hur platsen används. Det kan till exempel vara möjligheten att plocka bär och svamp, sitta i solen, bada eller spela boll. Genom att studera vad som är tänkt att brukarna ska eller kan göra på en plats och hur platsen faktiskt används kan funktioner som ryms inom området och aktiviteter som utförs här identifieras. Beskrivning av rekreativa funktioner och aktiviteter grundar sig på metoder framtagna i Stockholms Stads rapport Sociotophandboken Planering av det offentliga rummet med Stockholmarna och sociotopkartan. Metoden har tagits fram för att kartera olika funktioner och aktiviteter i offentliga utemiljöer och har sedan vidareutvecklats något av Ekologigruppen för att passa in på olika miljöer. För en mer utförlig beskrivning av metodik för analys av upplevelser och funktioner, se bilaga 1. har genomfört en inventering för bedömning av skogar med höga sociala värden (2009) med syftet att kartlägga människors användning av tätortsnära skogsområden. Genom inventering enligt Skogsstyrelsens metod framgår att Tumba skog har högt värde för rekreation. Upplevelsevärden En inventering av upplevelsevärdena i Tumba skog har gjorts inom detta uppdrag. Vid fältbesöket har följande upplevelsevärden återfunnits: skogskänsla samt variationsrikedom och naturpedagogik. I kartan i figur 5 redovisas upplevelsevärden i området. Ytorna är inte exakt inmätta utan ger en översiktlig bild av upplevelsevärden. För en mer exakt avgränsning krävs en mer detaljerad analys av området. Nedan beskrivs de upplevelsevärden som påträffas inom utredningsområdet. Skogskänsla Planområdet domineras av barrskog med inslag av lövträd, med värde som rekreationsskog. Här kan skogskänsla upplevas och skogen har på sina håll en stark karaktär med flera stora träd, hällmarker och större stenblock. Området är dock relativt litet och bullerstört vilket gör att det inte kvalificeras som skogskänsla enligt Regionplane- och trafikkontorets definitioner. Ekologigruppen delar dock in skogskänsla i två 21

22 Tumba skog Naturvärdesinventering med Tumba skog innehåller upplevelsevärdena skogskänsla och variationsrikedom och naturpedagogik. kategorier; stark skogskänsla och skogskänsla vilket ger möjlighet att lyfta fram tätortsnära skogsområden som kan vara värdefulla även om de inte kvalificeras inom RTK:s definition samtidigt som det ger möjlighet att lyfta fram speciellt värdefulla områden. De norra delarna av planområdet närmast K P Arnoldssons väg tilldelas idag inte värdet skogskänsla på grund av hög bullerstörning. Skulle dock åtgärder genomföras för att minska bullret finns potential i detta område att omfattas av upplevelsevärdet skogskänsla. Variationsrikedom och naturpedagogik Upplevelsevärdet variationsrikedom och naturpedagogik är nära förknippat med människans fascination och upplevelse av naturens mångfald. Delar av skogsområdet utgörs av biotoper med en stor variation och en hög biologisk mångfald. Dessa områden erbjuder därför en bra pedagogisk plattform där man kan komma nära djur och växter och känna en delaktighet i naturen. Den närliggande förskolan använder Tumba skog flitigt inom sin verksamhet med naturpedagogiska aktiviteter. Inom området finns några naturstigar och slingor med olika teman som används inom förskolans verksamhet. Naturen i Tumba skog har stora förutsättningar att väcka nyfikenhet och upptäckarglädje och på så vis öka förståelsen för naturen. Detta värde är inte lika känsligt för buller och omfattar därför en större del av planområdet. Funktioner Stora delar av utredningsområdet verkar vara välanvänt som rekreationsområde. Området nyttjas för att ta sig till och från de omgivande bostadsområdena till Tumba centrum och här har stigar trampats upp från de anslutande vändplanerna ner till gång- och cykelbanan utmed K P Arnoldssons väg. På flera ställen inom utredningsområdet har stämpelkontroller påträffats som vittnar om att området används som orienteringsskog. Tumba skog fungerar som ett närområde för promenader utmed gångoch cykelvägen samt stigarna i skogsområdet. Vid inventeringstillfället påträffades en gammal skylt med en fråga från en tipspromenad, vilket innebär att området kan antas användas av närboende för olika aktiviteter. I kontrast till de omgivande bostadsområdena med relativt tät bebyggelse kan Tumba skog upplevas som en grön oas. En stor del av 22

23 Figur 5. Kartan över upplevelsevärden i utredningsområdet.

24 Tumba skog Naturvärdesinventering med Utredningsområdet används till en rad olika funktioner; här på bilden en av alla kojor som finns inom området. skogsområdet är dock relativt bullerstört från biltrafiken på K P Arnoldssons väg och pendeltågtrafiken. Områdets sydvästra delar ligger mer avskilda från bullerkällorna och här finns chans att känna ro. På höjderna i områdets norra delar finns möjlighet till utsikt även om det är något igenvuxet. Närheten till bostadsområdet Segersjö, villaområdet och förskolan Björkbacken och Björkhaga skola gör att den anslutande skogen har en funktion som område för såväl naturlek som naturstudier. På flera ställen påträffades kojor i skogen vilket är ett tydligt tecken på att området används för lek. Inom verksamheterna vid förskolan Björkbacken och Björkhaga skola används det intilliggande skogsområdet flitigt för aktiviteter och undervisning. Utredningsområdet består av en skogsmiljö med goda möjligheter för svamp- och bärplockning och under vår och sommar ger skogens örtvegetation möjlighet till blomprakt. har genomfört en kartläggning av grönytor runt förskolor och skolor inom kommunen och denna visar att de östra delarna av utredningsområdet används för följande: fri lek, pedagogisk verksamhet, friluftsliv och utflykt, idrott och hälsa, promenad, naturupplevelse, kulturupplevelse och naturstig. Grönområdena är poängsatta utifrån hur många barn som använder det, hur många olika aktiviteter som görs samt hur ofta området används. Totalt har den östra delen av utredningsområdet fått 8 poäng vilket är den näst högsta poäng som är möjlig. Medborgardialog I februari 2015 kallades de närboende till planområdet för Tumbaskog till ett dialogmöte. Syftet med mötet var att informera de närboende om uppdraget att ta fram en detaljplan för Tumba skog och om detaljplaneprocessen. Tanken var även att samla in information om hur skogsområdet används idag. Vid mötet närvarade cirka 80 närboende, representanter från kommunen samt representanter från exploatören. Under mötet framkom att flera av de närboende vill bevara Tumba skog medan några accepterar en exploatering men menar att 500 bostäder är för mycket eftersom det innebär att en stor del av skogen 24

25 kommer att försvinna. Flera närboende berättade om Tumba skog; att det finns en källa nära förskolan och att det växer bär, blommor och svamp. I skogen har påträffats räv, älg, rådjur, hare och hackspett. Skogsområdet används i stor utsträckning av de som bor i området och det kommer även mycket människor utifrån som besöker skogen. Barn och vuxna som bor i området använder skogen dagligen för lek och picknick. Här kan man plocka blommor, bär, svamp och nässlor. Skogsområdet används även för motion av närboende, idrottsföreningar och skolor. De orienterar, joggar och går med stavar i skogen. I skogsområdet finns bland annat det gula spåret. Många hundägare tar sina dagliga promenader i skogen. Skogen används även av Björkhagens skola och tre intilliggande förskolor, i deras dagliga verksamhet. Idrottslektioner har även schemalagda aktiviteter i skogen. Under mötet uttrycktes att för dessa barn är skogen en värdefull plats för lekar, utflykter, utbildning och mulle-skolan. Tumba skog Naturvärdesinventering med Björkbackens förskola och Björkhagaskolans fritids Björkbackens förskola ligger i direkt anslutning till utredningsområdet och förskolan använder skogen som ett extra rum inom verksamheten för såväl lek, promenader och pedagogiska aktiviteter kring närnaturen. För att kartlägga vilka områden som förskolan använder och på vilket sätt har ett besök gjorts på plats under september 2015 tillsammans med personal från Björkbackens förskola och Björkhagaskolans Fritids. Kartläggningen fokuserar på de miljöer som används av Björkbackens förskola samt Björkhagaskolans fritids. Övriga pedagogiska verksamheter som även använder området i stor utsträckning är Kungstäppans förskola, Björkbackaskolan (orientering) samt särskolan. Skogområdet bedöms ha betydelse för att kunna presentera stressfria miljöer, olika naturtyper, för språkstimulans, matematik och motorisk utveckling. Här finns naturstigar och slingor med olika teman, utsiktplats och en vattenkälla där barnen kan samla upp vatten att dricka. Inom verksamheten har de namngett olika platser inom skogsområdet och här kan barnen besöka stora klätterstenen eller draken som är ett gammalt träd som har fallit. Skogen har en stor betydelse för barnens förståelse för naturens ekosystem, årstidsväxlingar och orienteringsförmåga. Kartan i figur 6 visar de sex områden som särskilt pekades ut som särskilt betydelsefulla inom förskolans och fritids verksamheter: Området närmast förskolan, särskilt viktigt för de mindre barnen. Naturlek, blåbärs-plockning m.m. (1) Två höjder inom området för picknick och vårtidsstudier. Möjlighet att se rävar, rådjur m.m. Det västra området används även av kommunens naturskola. (2) Källan samt intilliggande område. Viktigt pedagogiskt område med möjlighet att dricka rent källvatten. (3) Området med en stor sten/berghäll. Det plana området runt stenen medför att lärarna har god översikt och barnen kan leka över ett relativt stort område. Utsikt mot den s.k. paviljonen på andra sidan vägen. Uppskattas av barnen då paviljongen är ytterligare ett område som förskolan brukar besöka. Gula slingan - Viktig rundslinga som används för räjs. Särskilt start 25

26 Tumba skog Naturvärdesinventering med och mål punkten är viktig. Här hålls samlingar med fruktstund. Även skogens orördhet och skogskänsla som helhet bedöms vara av stort värde. Det område som förskolan och fritids använder i sin dagliga verksamhet begränsas till området öster om område 4, men ibland görs även utflykter längre västerut. 26

27 Figur 6. Karta över hur utredningsområdet används inom verksamheter för Björkbackens förskola och Björkhagaskolans fritids.

28 Tumba skog Naturvärdesinventering med Rekommendationer och förslag till åtgärder vid exploatering Sammanfattning Tumba skog är idag ett område som både rymmer värdefulla naturmiljöer och som är fungerar som rekreationsskog för närboende och de närliggande skol- och förskoleverksamheterna. Skogen används främst för promenader, naturlek och motion. Skogens naturvärden är knutna till barsskogsmiljöer och området har en funktion i det ekologiska spridningssambandet mellan de regionala grönkilarna Bogesundskilen och Hanvedenkilen. Med anledning av områdets höga värden för såväl natur som rekreation är det viktigt att ta stor hänsyn till dessa vid en framtida exploatering av området. Genom att anpassa den framtida bebyggelsen till rådande förhållanden och utveckla närområdet på ett attraktivt sätt kan området utvecklas på ett sätt som kan komma till fördel för såväl befintliga boende som framtida invånare. Nedan följer rekommendationer och förslag till åtgärder vid en exploatering. Samlad bebyggelse En exploatering i anslutning till värdefulla barrskogsmiljöer kommer att påverka höga naturvärden inom området negativt. Framför allt finns en risk att de värdefulla skogsområdena fragmenteras av tillkommande bebyggelse och tillhörande gator och gårdar. En utspridd bebyggelsestruktur med flera släpp för skogsmark innebär ofta att dessa ytor inte blir tillräckligt stora för att hålla några högre ekologiska värden och således inte heller ha någon större funktion för något ekologiskt spridningssamband. Det finns dessutom en stor risk att områden närmast bebyggelsen kan utsättas för ett större slitage vilket också kan minska förutsättningarna för ekologiska värden med betydelse för ekologiska spridningssamband. I det avseendet är det därför mer effektivt att samla bebyggelsen och bibehålla större sammanhängande områden med naturvärden. Den negativa påverkan på naturmiljöerna blir större om sambanden inom området skulle brytas än om mer perifera delar tas i anspråk. Detta är dels viktigt sett till naturvärdena inom området, dels för att inte försämra de ekologiska spridningssambanden mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen ytterligare. Även för de rekreationsvärden som finns i området idag är det att föredra att koncentrera framtida bebyggelse. Om bebyggelsen sprids ut över området finns en risk att det som idag upplevs som skog och används för rekreation och naturupplevelse snarare kommer att ersättas av ospecificerade grönområden utan vidare naturupplevelse. Dessa områden skulle givetvis kunna utformas på ett attraktivt sätt, men kan inte jämföras med dagens skogsområde. En annan risk med utspridd bebyggelse i en skog är också den otrygghet som kan uppstå när en ska gå till/från området under dygnets mörka timmar. Ibland resulterar det i att skogen behöver röjas vilket i sin tur leder till att skogsmiljöns värden försvinner. 28

29 Tillgängligheten till skogsområdet För att bevara allmänhetens tillgänglighet till rekreationsområdet vid Tumba skog även efter en exploatering bör hänsyn tas till befintliga stigar som antingen bör bevaras eller ersättas av nya. Den nya bebyggelsen bör planeras på ett sätt så att det fortfraande är möjligt att sig igenom och vidare ut i skogsområdet. På samma sätt bör befintliga kopplingar säkras från bostadsområdet Segersjö och varje enskild villagata ner till gång- och cykelvägen utmed K P Arnoldssons väg. Tumba skog Naturvärdesinventering med Bullerskydd Ett av de största störningarna i området idag är buller norrifrån. Om delar av Tumba skog ska exploateras bör lösningar för bullerskydd ses över, dels för de befintliga och framtida boendemiljöerna, dels för de områden för rekreation som kvarstår. Detta gäller särskilt för miljöer nära skola och förskola där många barn vistas. Bevara skogskaraktären För att bevara något av dagens skogskänsla är det önskvärt att bevara karaktärsgivande, stora och fina exemplar av träd. Dessa kommer dessutom att kunna ge en stark karaktär och kvalitet till det nya bostadsområdet. För att bevara områdets karaktär är det även önskvärt att så långt som möjligt undvika sprängning, och istället skapa platser med utsikt på höjderna. Genom att röja vegetation på vissa platser kan målpunkter med vacker utsikt skapas som kan passa för picknick, grillplats eller en plats att sitta i solen. Kompensation för förlorade värden För att säkerställa en god tillgång till miljöer för naturlek och naturstudier bör området närmast förskolan och skolan lämnas obebyggt. Dessutom bör en dialog med dessa verksamheter ske för att minimera negativ påverkan för aktiviteter som bedrivs här. De värden, miljöer eller rörelsestråk som eventuellt går förlorade vid en exploatering bör kompenseras genom att hitta nya lokaliseringar, dragningar eller skapa nya värden. Det kan exempelvis innebära att en naturstig dras om, en biotop byggs upp eller restaureras eller att en pulkabacke anläggs. Vid eventuell kompensation framhåller förskolan och fritids att det är viktigt att miljöerna inte blir för tillrättalagda, det är viktigt att de utpekade områdenas naturlighet kan bevaras. 29

30 Tumba skog Naturvärdesinventering med Referenser Skriftliga källor. Botkyrkas översiktsplan. Antagen av kommunfullmäktige 22 maj Botkyrkas gröna värden. Naturvårdsprogram för. Antaget av kommunfullmäktige Rekreationsskogar i. En inventeringsmetod för bedömning av skogar med höga sociala värden Grönytor runt förskolor och skolor i Botkyrka Gärdenfors. Ed Rödlistade arter i Sverige. Naturvårdsverket Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. Bornsjökilen, Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar 8:2004. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. Hanvedenkilen, Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar 7:2004. Regionplanekontoret. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, R 2010:5. Antagen av landstingsfullmäktige 2010 Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen 2000 Svenska Hyreshus. Rödstu hage Tumba 7:112. Förstudie till planansökan för bostadsutveckling i Tumba skog, Botkyrka, TMR (Tillväxt, miljö och regionplanering) Stockholms läns landsting. När, vad och hur? Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar. Rapport 5:2012. Digitala källor Skogens källa, Skogsstyrelsen. Kartor Botkyrka Salem Kartkommitté. Orienteringskarta Segersjö - Björkhaga skala 1:5000. Utgåva Muntliga källor Personal Förskolan Björkbacken. Telefonsamtal Personal vid Björkbackens förskola och Björkhagaskolans Fritids. Besök på plats

31 Bilaga 1. Metodik för bedömning av rekreationsvärden Tumba skog Naturvärdesinventering med Rekreativa strukturer Klassning av stråk och områden För att värdera rekreativa områden och stråk används en skala som har tagits fram av Ekologigruppen i samarbete med Stockholms stad (2003). Nationellt värdefullt område/riksintresse eller stråk Området är en del i riksintresse för rekreation och friluftsliv. Stråket är en del av ett riksintresse. Regionalt värdefullt område eller stråk Området bör vara av en viss storlek, där ett riktmärke är 50 ha. Området nyttjas av människor i hela regionen. Området har stor variation vad gäller rekreativa kvaliteter och kan därmed uppfylla många människors önskemål. Området bör ha vissa unika värden (t.ex. vattenkontakt) som bedöms som oersättliga. Området bör vara ostört. Området har mycket stor betydelse för försörjningen av rekreation och friluftsliv för stadsdelsområden. Området ingår i den regionala grönstrukturen. Stråk huvudsakligen i naturmiljö, som går en längre sträcka genom eller mellan större natur- och friluftsområden av regionalbetydelse och innehåller flera unika rekreativa kvaliteter. Kommunalt värdefullt område eller stråk: Området bör vara av en storlek mellan 5-10 ha. Området nyttjas av människor främst inom den egna kommunen. Området bör ha stor variation/mångfald av rekreativa kvaliteter. Området har stor betydelse för försörjningen av rekreation och friluftsliv för intilliggande bostadsområden/stadsdelar. Området ingår i den lokala grönstrukturen Stråk som leder fram till regionalt värdefulla natur- och friluftsområden eller kopplar samman regionalt rekreativa stråk. Karaktären på stråken kan vara delvis urbana delvis i naturmiljö. Lokalt värdefullt område eller stråk Områdets storlek är mellan 0,5-5 ha. Området ska ha en eller flera rekreativa funktioner. Området nyttjas främst av boende i dess absoluta närhet. Stråk som används huvudsakligen för att ta sig fram inom den egna stadsdelen i naturmiljö eller mer urban miljö. 31

32 Tumba skog Naturvärdesinventering med Beskrivning av landskapet Beskrivningen av landskapet baseras på den stadsanalysmetod som beskrivs av Kevin Lynch i boken The Image of The City (1960). Metoden har sedan vidareutvecklats av Ekologigruppen AB för beskrivning av rekreationsstrukturer i naturområden. De begrepp som används vid beskrivningen är: Stråk/Stig/Väg Stigar och vägar som används för rekreation Målpunkt t.ex. badplatser, busshållsplatser och lekplatser. Utsiktspunkter är platser som ger vackra utblickar över landskapet. Landmärken är objekt som är väl synliga eller utmärker sig i landskapet och som därmed underlättar orienteringen i området Fysiska barriärer kan t.ex. vara staket eller branter som minskar framkomligheten. Mentala barriärer kan t.ex. vara otydliga gränser mellan privat och offentlig mark som skapar osäkerhet om vart man får vistas. Upplevelsevärden och funktioner Beskrivning av upplevelsevärden Beskrivning av upplevelsevärden för rekreation grundar sig på metoder utarbetade i Regionplane- och trafikkontorets rapporter Upplevelsevärden sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen. Begreppen har kompletterats av Ekologigruppen AB för att passa en mindre skala än de gröna kilarna. 1. Orördhet och trolska naturmiljöer Förväntningar: Urlik urnatur, En positiv ensamhet, frånvaro av andra människor, ljud och dofter, en trolsk mystik, spänning. Parametrar: Äldre skog, urskogskaraktär, låg bullernivå, 250 m från vägar och anläggningar. Aktiviteter: Ströva och promenad, avslappning, orientering, naturobservationer, undervisning. Störningar: Nedskräpning, buller, ljus och lukt, okänsligt skogsbruk, andra störande brukarkategorier. 2. Skogskänsla Förväntningar: Träda in i en annan värld (i motsats till den urbana miljön), frånvaro av större anläggningar, vägar och bebyggelse, lukter och dofter av skog, färger, - väder, vind, årstider, frånvaro av stadens ljus, känsla av storskog som ej tar slut Parametrar: Sammanhängande skogsområde, låg bullernivå, storlek och form, 250 meter från vägar och anläggningar, kan gälla både barr- och lövskogar. Aktiviteter: Vandra, ströva, avslappning, orientering, plocka svamp, hajk, rida Störningar: Buller, ljus och lukt, storskaligt och okänsligt skogsbruk, nedskräpning, avspärrat område, andra störande brukarkategorier 32