HJÄRTA & KÄRL 3TIPS. Tänk förebyggande Hälsovård steget före med screening. Göran Hägglund Forskningen är central för vårdens utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HJÄRTA & KÄRL 3TIPS. Tänk förebyggande Hälsovård steget före med screening. Göran Hägglund Forskningen är central för vårdens utveckling"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS November 2012 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus I SAMARBETE MED: LADDA NER TIDNINGEN (PDF) LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! Nr. 4 HJÄRTA & KÄRL FOKUS PÅ VÅRA HJÄRTEFRÅGOR Mai-Lis Hellénius: En sund livsstil tillsammans med förebyggande åtgärder skapar goda förutsättningar för ditt hjärta! 3TIPS FOTO: ULF SIRBORN Staffan Josephson Framgångsrik forskning har räddat liv Göran Hägglund Forskningen är central för vårdens utveckling Tänk förebyggande Hälsovård steget före med screening Bästa julgåvan: Att kunna lyfta gaffeln till munnen Stöd forskningen om neurologiska sjukdomar! Ge en gåva! Insättning: BG Sms:a 50 kr: Skicka NHR till Läs mer på

2 2 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: Du eller någon i din närhet kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. I Sverige är över 1,4 miljoner direkt drabbade av sjukdomar i hjärta och kärl. Så behöver det inte vara. Framgångsrik forskning har räddat liv År efter år toppar hjärtkärlsjukdom också listan över de vanligast dödsorsakerna i Sverige. Ingen annan sjukdom dödar så många i vårt land. Fyra av tio dör i hjärtsjukdom och allra störst är risken att dö i hjärtinfarkt. Varje kvart drabbas någon och varje timme dör någon i akut hjärtinfarkt i Sverige. Många drabbas, dör och lider i onödan. Du kan göra skillnad. Hjärtforskning i världsklass Ett stort glädjeämne är att forskningen inom hjärt-kärlområdet är och har varit extremt framgångsrik. Hjärt-Lungfonden kan visa att forskningen under de senaste 30 åren har lyckats rädda fler än liv. Forskningen inom hjärtinfarkt har haft en fantastisk utveckling. Tack vare Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar forskningen kan vi nu förlänga livet med minst 12 år för en drabbad person. Att så många drabbas av hjärtkärlsjukdom i Sverige betyder förstås stort lidande, men också stora samhällskostnader. 1) Hjärt- Lungfonden har tagit fram siffror som visar att hjärt-kärlsjukdom kostar Sverige minst 60 miljarder kronor om året. Samtidigt kan vi visa att under de senaste 30 åren har hjärtforskningen sparat samhället över 800 miljarder kronor. Forskning i behov av pengar En mycket stor del av den oberoende hjärtforskningen i Sverige bekostas av Hjärt-Lungfonden. Vårt Forskningsråd väljer ut de mest vetenskapligt lovande forskningsprojekten där nyttan är störst och vi ger löpande stöd till cirka 200 forskningsprojekt. Det är av stor vikt att de medicinska resultaten snabbt kommer till praktisk användning inom sjukvården. Satsa på klinisk forskning Hjärt-Lungfonden har länge ansett att staten borde satsa mer på klinisk forskning. Det är en god investering för samhället att satsa på medicinsk forskning, framför allt den forskning som kan resultera i bättre vård och fler sparade liv. Trots att mer än en miljon svenskar lider av hjärt-kärlsjukdom är området eftersatt forskningsmässigt. Förra året delade Hjärt-Lungfonden ut 167 miljoner kronor till forskningen. Pengarna räcker bara till att stödja en bråkdel av det forskarna uppger att de behöver. Din gåva är avgörande för att forskningen ska kunna fortsätta rädda liv. 1) RAPPORT FRÅN INSTITUTET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSEKONOMI (IHE) SOM HAR TAGITS FRAM PÅ UPPDRAG AV HJÄRT-LUNGFONDEN. pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton: Postgiro: Bankgiro: Läs mer! på webben: Staffan Josephson Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden. FORSKNINGSUTMANINGAR Fem forskningsutmaningar inom området hjärtinfarkt Hitta ett vaccin mot åderförfettning. Hitta biologiska markörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg. Utveckla en förbättrad bilddiagnostik som identifierar riskpatienter. Genom genforskning komma ett steg närmare individualiserade behandlingsmetoder av personer som har haft eller riskerar en hjärtinfarkt. Hitta ännu bättre blodproppshämmande läkemedel. FOTO: ANNA MOLANDER VI REKOMMENDERAR Låt dig inspireras till att slå ett slag för hjärtat!. Linda Jensen Projektledare, Hjärta & Kärl. Med vänliga hälsningar Linda Jensen. Projektledare för Hjärta & Kärl. Unik studie s. 12 ska förbättra vår folkhälsa. Ny teknik s. 14 Larm varnar för hjärtflimmer med ny pacemakerteknik. Vi får våra läsare att lyckas! HJÄRTA & KÄRL NR 4, NOVEMBER 2012 Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Linda Jensen Tel: E-post: Verkställande direktör: Joanna Hansson Produktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Vedrana Hubanic Formgivare: Emelie Palmcrantz Distribution: Göteborgs-Posten, november 22 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Vedrana Hubanic Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Strong in tackling global challenges GöteborgBIO is a life science cluster focusing on sustainable healthcare and industrial growth. With an regional cooperative environment between academia, industry and healthcare, global challenges in life science can be successfully met.

3 Forskning med patienten i fokus På forskningscentret CMR i Göteborg bedrivs forskning om ämnesomsättningsrelaterade hjärt och kärlsjukdomar. Att råda bot på några av vår tids folksjukdomar som fetma och diabetes typ 2 är målet. CMR (Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic Research) är ett forskningscenter vid Göteborgs Universitet som arbetar för att utreda orsakerna till det metabola syndromet. Det så kallade metabola syndromet yttrar sig som sjuklig fetma, insulinresistens och höga kolesterolvärden. Individer med det metabola syndromet löper starkt ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Syndromet drabbar var fjärde vuxen och är därmed den viktigaste av de folkhälsofrågor som förknippas med hjärt-kärlsjukdomar, vilka utgör den främsta dödsorsaken världen över. Den ökande förekomsten av ämnesomsättningssjukdomar hotar att drastiskt öka dödligheten i hjärtkärlsjukdomar, säger Jan Borén som är professor och programdirektör för det strategiska forskningscentret. Forskningscentret, som består av tio internationellt framstående forskargrupper, har genom åren fått stort stöd från Hjärt-Lungfonden. Forskargrupperna försöker förklara de mekanismer som ligger bakom det metabola syndromet och utarbeta strategier för att förhindra och behandla sjukdomens livshotande komplikationer. Leder till minskad dödlighet Bland annat har professorerna Lena Carlsson och Lars Sjöström har tittat närmre på vilken betydelse viktnedgång genom magsäckskirurgi har hos personer med svår fetma. Man har sett att behandlingen leder till kraftigt minskat insjuknande och dödlighet i cancer och hjärt- kärlsjukdomar. Det är en unik studie och man studerar nu vilka patienter som har störst nytta av behandlingen, säger Jan Borén och fortsätter. Vår egen forskargrupp vid Wallenberglaboratoriet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset studerar uppkomsten av förhöjda blodfetter och hur dessa inlagras i kärlväggen och ger upphov till åderförkalkning. Detta är viktigt eftersom förhöjda blodfetter är den främsta riskfaktorn för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Professor Fredrik Bäckhed vid Wallenberglaboratoriet tar upp ett exempel där man har studerat hur bakterierna i tarmfloran påverkar risker för att utveckla fetma och ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. Det finns ungefär ett kilo bakterier i tarmen och vi har sett att de påverka fetma och insulinkänslighet i djurmodeller. Vi har nyligen upptäckt tarmfloran var förändrad hos patienter som haft en stroke jämfört med friska kontroller. Arbetet pågår nu för att utröna mekanismerna samt undersöka om vi kan använda fynden för diagnostik och behandling. Många mindre upptäckter är viktiga i ett större perspektiv. Sammantaget gör all forskning att vi ökar förståelsen för vad som orsakar vissa sjukdomar och på så sätt får fram nya behandlingsmetoder som förbättrar för patienten, avslutar Jan Borén. Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic Resesearch (CMR) vid Göteborgs universitet Mitraloperationer via titthål. Ärret blir inte större än en tändsticka! Vid Skånes universitetssjukhus utför vi mitraloperationer via titthålskirurgi. Lika säkert och effektivt som med öppen thoraxkirurgi. Men mycket snyggare efteråt. Ring våra operationsplanerare på (Karin Lind) eller (Karin Ottosson) för mer information. Klin. för Thoraxkirurgi, -anestesi och -intensivvård Lund

4 4 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: Görans tre bästa tips för att hålla hjärtat i trim: Ät sunt. Rör på dig i vardagen. Få ordentligt med sömn. REGERINGEN vidtar flera åtgärder för att fortsätta minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. FOTO: (TV) THINKSTOCK. (TH) EMELIE PALMCRANTZ Jämlik vård, utbyggnad av kvalitetsregistren och satsning på medicinsk forskning står högt på socialminister Göran Hägglunds önskelista när han svarar på Hjärt-Lungfondens frågor. Forskningen är central för vårdens utveckling FRÅGOR & SVAR Göran Hägglund Socialminister. I Sverige lever 1,4 miljoner personer med hjärt-kärlsjukdom och dessa sjukdomar är de allra vanligaste dödsorsakerna bland både kvinnor och män. Vilka visioner har du inför framtiden? Sverige ska vara ett av de länder som har lägst andel hjärt- kärlsjukdomar. Vi kan redan konstatera att förtida död i behandlingsbara sjukdomar minskar, till exempel i stroke och hjärtinfarkt. Men än finns mer att göra och regeringen vidtar också flera åtgärder för att fortsätta minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. Det finns stora skillnader inom hjärtvården mellan olika landsting. Vad kan man göra för att vården ska bli mer jämlik? Den vård som ges ska alltid och enbart utformas med utgångspunkt i den enskilda patientens behov och önskemål. Inom kort kommer regeringen att presentera en strategi för en mer jämlik vård. Satsningarna på jämlik vård under 2011 och 2012 är också viktiga liksom det fortsatta arbetet med öppna jämförelser. Äldre patienter som har fyllt 80 år får generellt sett en sämre hjärtvård än yngre patienter. Har den svenska vården tillräcklig beredskap för att ta hand om den växande skaran äldre med hjärt-kärlsjukdom? Ålder och bostadsort ska inte spela någon roll för kvaliteten på den vård man får. Sverige är, och ska fortsätta vara ett av världens bästa länder när det gäller hjärtsjukvård. Regeringen har flera pågående åtgärder för att stödja arbetet med att nå en mer jämlik vård. Under pågår en särskild satsning på jämlik vård. Bland annat fick Socialstyrelsen i uppdrag att beskriva de största utmaningarna när det gäller jämlik vård. Redovisningen av uppdraget ligger till grund för regeringens strategi för jämlik vård som ska presenteras inom kort. Svensk klinisk forskning brottas med bland annat organisatoriska svårigheter att kombinera sjukvård och forskning. Det saknas tid till forskning och det saknas tjänster som gör det möjligt. Vad krävs för att få den medicinska forskningen och vården att samverka mer? Forskningen är en central del för att utveckla vården. Rege ringen avser att satsa 1,96 miljarder kronor under på forskning inom livsvetenskap, och gör också, tillsammans med SKL, historiska satsningar på att bygga ut kvalitets registren. Vi skapar förutsättningar för Sverige att återta en internationell tätposition i den medicinska forskningen. EVA HOLMESTIG, HJÄRT-LUNGFONDEN redaktionen@mediaplanet.com FOTO: JOHAN ÖDMANN Är du i riskzonen? Var femte svensk får någon gång under livet diabetes. Vi behöver Din hjälp för att bota fler patienter med lungcancer! Nästan en miljon svenskar har nedsatt njurfunktion! Det behövs mycket forskning om njur sjukdomar, dialys och transplantation. Gör något livsviktigt. Stöd Njurfonden Plusgiro: Bankgiro: Typ 2-diabetes kommer ofta smygande, och du kan ha sjukdomen utan att veta om det. Testa din risk att drabbas Svenska Lungcancer studiegruppens insamlingsstiftelse arbetar på att förbättra behandlingen av lungcancer genom kliniska studier och utbildning och samverkan mellan läkare inom området. Pg:

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER TIPS SATSA PÅ MEDICINSK FORSKNING Framsteg inom forskning = framsteg för folkhälsan Fråga: Hur räddar man fl er människor från att dö i hjärt-kärlsjukdomar? Svar: Genom att satsa mer på forskning. Forskning är A och O när det gäller att sänka antalet döda till följd av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en ny rapport som Hjärt-Lungfonden beställt av Institutet för Hälso-och Sjukvårdsekonomi (IHE). Det är en väldigt positiv utveckling enligt rapporten. Det är hälften så stor risk att dö i hjärtkärlsjukdomar i dag som för 30 år sedan tack vare forskning, säger Jan Nilsson som är ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd. Han ger ett exempel. Ganska liten risk att dö En 65-årig man som drabbades av en hjärtinfarkt 1980 skulle förmodligen ha dött eller levt kort tid efteråt om han överlevt. I dag skulle den personen förmodligen klara sig och få cirka tolv extra levnadsår. Faktum är att risken att dö i en hjärtinfarkt är ganska liten i dag om man kommer under vård i tid. De behandlingar som sätts in i akutskedet har blivit mycket bättre och skyddar mot nya infarkter. De lovande resultaten kan delvis förklaras med en livsstilsförändring och ändrade matvanor hos svenskarna. Jan Nilsson Ordförande i Hjärt- Lungfondens Forskningsråd. FOTO: MÅRTEN LEVIN Man kan se att kolesterolet har gått ner med tio procent hos befolkningen. Människor har i allmänhet lägre blodtryck i dag. Det har fått ett stort genomslag för hälsan, säger Jan Nilsson som menar att det är viktigt vad vi sätter i oss för att förbättra sjukdomsstatistiken. Den så kallade medelhavsdieten har visat sig ha bra effekt och minskar riskerna för hjärtkärlsjukdomar, men det innebär inte att man ska äta pizza, skrattar han. En kost med mycket grönsaker, fisk och olja är bra. Forskningen stor betydelse Men till syvende och sist är det ändå forskningen som har haft störst betydelse för att färre drabbas och att fler överlever hjärt-kärlsjukdomar, menar Jan Nilsson. Riskerna är färre i dag och det hänger ihop med forskningen. Till exempel så är det ju inte så många år sedan som man inte visste hur farligt det är med rökning. Så all forskning är viktig. Men trots den positiva utvecklingen finns det flera orosmoln som överskuggar glädjen. För hjärt- kärlsjukdomar är fortarande en folksjukdom och ett av de största hoten mot folkhälsan. Stillasittandet är fortfarande en väldigt stor riskfaktor. Och övervikt är oroande. Men det är sådant som man kan komma till rätta med på ett enkelt sätt. Man behöver inte hårdträna. Daglig enkel motion har visat sig ha den bästa effekten. Att promenera fem gånger i veckan är tillräckligt för att minska riskerna att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar, avslutar Jan Nilsson. MATHIAS PERNHEIM redaktionen@mediaplanet.com FAKTA Forskningsresultat Forskningen har haft stor betydelse när det gäller livslängden för patienter med hjärtkärlsjukdomar. Enligt rapporten från IHE har liv räddats de senaste 30 åren tack vare bland annat forskning och medicinska framsteg. Andra faktorer som kan påverka är till exempel levnadsvanor. År 2010 räddades drygt fler patienter med hjärtinfarkt än under tidigare år. Antalet som drabbades av hjärtinfarkt och överlevde år 2010 var betydligt större, tack vare den positiva utvecklingen de senaste 30 åren. En 65-årig man som överlever en hjärtinfarkt i dag kan räkna med tolv extra levnadsår. Motsvarande siffra för kvinnor är 14. Samhällsvinst Studien belyser även det sammanlagda värdet av forskning inom hjärtsjukdom i Sverige. Att fler överlever innebär stora ekonomiska vinster för samhället. Vårdkostnaderna blir lägre och fler kan arbeta. De senaste 30 åren räknar man med att samhällets vinst uppgår till hela 811 miljarder kronor tack vare att fler liv räddas. Vårdkostnader 2010 uppgick kostnaderna för hjärt-kärlsjukdomar i Sverige till 61, 5 miljarder kronor. Hjärt- kärlsjukdomar står för närmare 10 procent av de totala vårdkostnaderna visar rapporten. EVA HOLMESTIG redaktionen@mediaplanet.com Räddar liv 1 Räddar liv 3 Räddar liv 2 ARNE HEGERFORS, DRABBAD Vet du vad detta är? Känner du någon som har en hjärtsjukdom? Det är den sjukdom som flest dör av idag. Jag är själv drabbad som du kanske vet. Tack vare hjärtforskningen och skickliga läkare kan jag leva vidare. Låt mig visa dig tre grejer som räddar liv varje dag på våra sjukhus runt om i Sverige. Tre exempel på forskningens framsteg. Räddar liv nr 1 är en stent. Ett litet metallnät som används för att vidga och förstärka dåliga blodkärl så att blodet kan passera. Räddar liv nr 2 är en pacemaker, en klassiker uppfunnen i Sverige för länge sedan. Den har räddat livet på tusentals människor genom åren. Räddar liv nr 3 är en betablockerare, en medicin som hjälper många hjärtpatienter att kunna leva fullgoda liv trots allvarlig hjärtsjukdom. Den tar jag själv varje dag. Hjärtforskning är både nutid och framtid. De här prylarna är tre exempel på genombrott som forskningen gjort. Du som drabbas idag har stor chans att överleva tack vare forskningen. Du som drabbas i framtiden kommer att ha ännu bättre chanser om bara forskningen får mer resurser. Ring Därför behövs din medverkan och ditt engagemang. Din gåva är inte bara en gåva till hjärtforskningen. Det är också en gåva till dig själv, och allas vår framtid. pg

6 6 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: Få hjärtpatienter ändrar livsstil Fråga: Varför är det så få hjärtpatienter som ändrar livsstil? Svar: Många känner inte till vilken stor betydelse rökning, kost och motion har för om man drabbas av en ny hjärtinfarkt. Joep Perk Professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet FOTO: PRIVAT HJÄRTINFARKT De senaste åren har hjärtsjukvården blivit väldigt mycket bättre. En hjärtinfarkt som förr krävde en komplicerad operation och minst en veckas sjukhusvård kan i dag avhjälpas med en enkel ballongsprängning och redan efter någon dag kan patienten återvända hem. Därför är det många hjärtpatienter som inte riktigt förstår allvaret i vad de råkat ut för. Lägg om livsstil För vissa patientens del innebär det inte mycket mer obehag än ett tandläkarbesök och efter återbesöket tror många att nu är de friska, säger Joep Perk, professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet. Men samtidigt som själva hjärtinfarkten avdramatiseras minskar förstås även motivationen att ändra livsstil. En forskningsgrupp genomförde nyligen en undersökning i samarbete med Hjärt-Lungsjukas Riksförbund där man tittade på hjärtpatienternas attityd till sin sjukdom och till den vård de fått. Förvånansvärt många tror att deras hjärtbesvär helt och hållet beror på ålder och gener. Mindre än en tredjedel kopplar samman problemet med sina levnadsvanor. 80 procent av alla hjärtinfarkter hade kunnat undvikas om patienten håller sig borta från rökning... Sanningen är att så många som 80 procent av alla hjärtinfarkter hade kunnat undvikas om patienten håller sig borta från rökning, äter sunt och motionerar regelbundet, säger Joep Perk. Eftersom en person som tidigare drabbats av hjärtinfarkt löper ökad risk att göra det igen borde hjärtpatienter vara nog så motiverade att lägga om till sundare vanor. Tråkigt nog tycks inte den informationen nå fram ordentligt. Den viktigaste livsstilsfaktorn är rökning och rökare bör förstås sluta omedelbart. Dessutom bör man motionera minst 30 minuter om dagen, inte stressa för mycket och äta sunt. Vanlig husmanskost Det duger gott med vanlig husmanskost, så länge man inte stoppar i sig fler kalorier än vad man förbränner, säger Joep Perk. Du bör också tänka på att få i dig lite naturligt rostskyddsmedel (antioxidanter) ibland: Om alla åt 400 gram frukt och grönt om dagen skulle hjärtinfarkterna i Europa minska med 30 procent. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com STATISKTIK enkätsvar (svarsfrekvens 69 procent) från patienter som behandlats med ballongvidgning (PCI) 29 sjukhus medverkade i studien Medelålder 66 år (34-89) 74 % män 26 % kvinnor 39 % yrkesverksamma 24 % bor ensamma 83% har gjort akut PCI Patienternas uppfattning om orsak till sjukdomen: 52 % Ärftlighet 45 % Stress 41 % Åldrande 31 % Kostvanor 25 % Tobaksbruk 22 % Brist på motion Källa: Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, SPICI-studien. JULGÅVOR SOM GÖR SKILLNAD Vill ditt företag vara med och rädda liv? Satsa på en julgåva till forskningen om hjärtinfarkt. Gå in på Hjärt-Lungfondens kampanjsida och lämna ditt bidrag. Nyhet Nytt för i år är att företag som skänker en julgåva på kronor och uppåt kommer att synas både på vår kampanjsajt samt på våra kampanjbanners på olika webbsidor. Tackannons De företag som skänker minst kronor får dessutom sin logotyp publicerad i Hjärt- Lungfondens tackannons i Dagens Industri i december. Diplom När ett företag skänker en julgåva (oavsett storlek) på kampanjsajten får de ett diplom, ett gåvobevis och ett digitalt julkort som de kan visa upp för sina kunder och sina anställda. De kan också dela med sig av kampanjen och sitt julkort på Facebook. Till forskningens framsteg Fler än människor drabbas av hjärtinfarkt varje år i Sverige. Det är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor. Men tack vare forskningens framsteg kan många i dag fira fler friska år och jular tillsammans med sina nära och kära. Läs mer! på webben: FOTO: THINKSTOCK Vi tar vid där sjukvården slutar! I våra 20 lokalföreningar kan du få hjälp med livsstilsförändringar i Hjärt & Lungskolan delta i studiecirklar, utflykter, studiebesök m m vara med i motionsgrupper som är anpassade efter dina behov delta i en mängd andra aktiviteter Bli medlem Du också! Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Västra Götaland Edsvägen 3, Vänersborg , info@vastragotaland.hjart-lung.se JL DEFIBRILLATOR ERBJUDER HJÄRTSTARTARE Nu från 7120 kr Vi är verksamma i hela Sverige och har även hjärtstartare för privatpersoner. Fördelaktiga priser Lätthanterliga hjärtstartare Krävs ingen medicinsk utbildning Erbjuder sjukvårdsutbildningar Stödsamtal (Kostnadsfritt) Vi verkar med stort engagemang Sjukvårdskunskaper och hjärtstartare räddar liv! JOHAN LECKE DEFIBRILLATOR Pris: Kr. Samaritan PDU 400 är en halvautomatisk hjärtstartare. Tydlig bild och röstinstruktioner. 120 joule. 5-års garanti.

7 Välkommen till framtiden! ChiBall här för att stanna! Chiball ger dig möjlighet att bekanta dig med träningsformer som och på ett behagligt och tillgängligt sätt. Deltagaren ges möjlighet att känna in sig i rörelserna tack vare den färg & aromabehandlade bollen. Bollen blir ett fokus, trygghet, utmaning och möjlighet till massage. Du väljer färg och doft efter känslan för kroppens energibanor, känslor och sinnen. Närvaro & Medvetenhet De teoretiska grunderna är hämtade ur Medicin och tillsammans med skapas ett unikt helhetstkoncept inom träning, kropp och själ. Valet av övningar, fokus och intensitet under ChiBall-passen varierar med årstiderna. Detta stärker och bygger upp kroppens immunförsvar och välmående då årstiderna och naturens krafter påverkar oss både fysiskt och mentalt. Kom och upplev ett ChiBallpass utan kostnad: Stockholm: helena.kullberg@gmail.com Kungsholmen/Norrmalm shanticenter.se Enskede Göteborg/Kungsbacka: chiball.se Borlänge: sirisoas.se Torsby: innergy.se Utbildningar: Bli certifierad ChiBall instruktör: 16, 17 feb. + 15, 16, 17 mars i Stockholm, eller april på Finnskogtoppen Helsesenter. Är du sjukgymnast, arbetsterapeut, osteopat, PT och liknande? Vi har en special 1-dags kurs med Pilates/Feldenkraisinspirerade övningar med bollen som verktyg, som ger direkta resultat! 1-dags workshops för dig som redan är utbildad i yoga, pilates eller qigong. facebook: ChiBall Scandinavia anette@chiball.se Kontakt: Anette Ljungberg - leg. arbetsterapeut - ChiBall Master Trainer Scandinavia Hitta balansen i livet Marie Tegnér är viktcoach på tidningen MåBra, men det är inga regelrätta bantningsmetoder som hon tillhandahåller. Maries råd handlar istället om att hitta en balans i livet. Var och en måste hitta sin egen väg till välbefinnande, säger Marie Tegnér. MåBra är Sveriges största hälsotidning och innehållet spänner över ett stort antal ämnen som alla har någon koppling till hälsa, allt från mat och motion till mode, inredning och personlig utveckling. Målgruppen är kvinnor över trettio, men tidningen attraherar även en hel del yngre läsare. Som viktcoach på tidningen vill Marie framhålla en positiv inställning till mat- och motionsbeteenden. Tänk med variaton och balans Att hitta mesta möjliga njutning i vår ofta stressiga tillvaro är viktigt. Att kombinera sunda vardagsvanor med festliga avbrott och att hitta motionsformer som ger glädje är ett par av nycklarna. Marie gör de flesta av recepten i MåBra och de genomsyras av hennes tänk med variation och balans. Maten ska vara både lättlagad, god och hälsosam. Recepten är inte toksnåla på kalorier men heller aldrig extremt feta. Allt material på MåBra:s hemsida finns tillgängligt för alla och varje vecka har sidan över unika besökare. Recepten är kategoriserade så att det är lätt att hitta inspiration. Man kan t.ex. söka på enskilda ingredienser eller på typ av mat, som soppor, fiskrätter eller desserter. Just nu är vi uppe i 2811 recept, säger Marie Tegnér glatt, och antalet ökar med varje nytt nummer av tidningen. Hälsa och välmående Marie bloggar också kring ämnet hälsa och svarar på frågor, både i tidningen och på webben. Många skriver och undrar varför de inte går ner i vikt, trots att de både tränar och äter nyttigt, och då försöker jag ge både generella och enskilda råd och tips, säger Marie. Först och främst bör man dock bli på det klara med om man verkligen behöver gå ner i vikt. Hälsa och välmående handlar om väldigt mycket mer än bara vikt och framför allt kvinnor dignar ofta under orimliga krav på att räcka till både på jobbet och hemma. Det är viktigt att kunna stå emot och inte hela tiden försöka leva upp till alla överdrivna krav, poängterar Marie Tegnér. För att må bra måste vi hitta en balans i livet mellan arbete och fritid, akti vitet och vila, vardag och fest. Ibland måste man tillåta sig att njuta utan att få dåligt samvete. 6 nr av MåBra + träningströja* 159 kr Totalt värde 570 kr *Långärmad träningströja i lätt och behagligt funktionsmaterial. Ryggpartiet är gjort i stretchigt meshtyg som ger ökad ventilation och fukttransport. Flatlocksömmar i kontrastfärg som minskar risken för skav. Reflexdetaljer både fram och bak. Material: 100% Polyster, x-cool. Värde ca. 300 kr Gå in på och ange 311XAXA som erbjudandekod.

8 8 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: Motion är bästa boten mot bukfetma Bukfettet släpper aktivt ifrån sig fettsyror ut i blodet. Det gör att risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes ökar. Därför är bukfettet så mycket farligare än underhudsfettet på rumpa och lår. Det är skillnad på fett och fett. Att vara lite rund över rumpa och lår är inte alls farligt, men om magen växer, då bör du se upp. Ofta handlar det om bukfetma, vilket är fettansamlingar runt organen djupt inne i kroppen, berättar Mai-Lis Hellénius, professor på Karolinska institutet och överläkare på Hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. Minska risken med motion Bukfetma är kopplat till en lång rad så kallade metabola komplikationer. Rubbade blodfetter, högt blodtryck och insulinokänslighet är de vanligaste, men bukfetman kan också medföra en ökad risk för blodproppar. Den kan stimulera till inflammation i kroppen och den kan leda till förhöjda halter av urinsyra vilket ofta ger gikt. Dessutom ökar risken att drabbas av demens, Alzheimers, cancer och depressioner. Det djupt liggande fettet är nämligen metabolt aktivt och släpper hela tiden ifrån sig fria fettsyror ut i blodet. Syftet med dessa fettsyror är att de ska förbrännas genom fysisk aktivitet, berättar Mai-Lis Hellénius, men när vi inte rör på oss far de bara runt i kroppen och ställer till skada. Det första organ som får ta emot fettsyrorna är levern. Där tas en del om hand, men långt ifrån allt. Blodfetterna lägger sig som avlagringar inne i blodkärlen. Höga blodfetter bidrar också till att blodproppar lättare bildas, samt att kroppen blir mindre känslig för insulin vilket ger ett högt blodsocker. Ett annat bekymmer är att fettcellerna i buken producerar små Bukfetman gör magen spänd och är farligare än vanligt underhudsfett som ofta hänger lösare. För att få veta vilket det är du lider av kan du mäta bukhöjd i stället för midjemått. Bukhöjden mäter du liggande på ett någorlunda hårt underlag. Lägg ner huvudet och dra upp benen något så att svanken når ner. Därefter mäter du höjden på magen. Nyligen gjorde Karolinska en undersökning i samarbete med Uppsala universitet. Där proteiner som har en inflammatorisk effekt. Allt detta kommer man dock till rätta med om man börjar motionera. Att bryta stillasittandet, inte glömma vardagsrörelsen och att motionera regelbundet har en stor skyddande effekt, påpekar Mai-Lis Hellénius. Motionerar du så minskar risken radikalt ingick åringar och enligt studien den bör bukhöjden inte överstiga 22 centimeter hos män och 20 hos kvinnor. Mäter man midjemåttet brukar man prata om att risken för metabola sjukdomar ökar något vid en omkrets på 80 cm för kvinnor och 94 cm för män. Överstiger midjemåttet 88 cm hos kvinnor och 102 cm hos män är risken mycket förhöjd. FOTO: THINKSTOCK Mai-Lis Hellénius Professor på Karolinska institutet och överläkare på Hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. FOTO: ULF SIRBORN MÄT BUKHÖJDEN I STÄLLET FÖR MIDJEMÅTTET att du blir sjuk, bland annat eftersom motionen stänger av farliga gener. Vi ordinerar alltid motion på recept på livsstilsmottagningen. Det har ibland sagts att man inte kan gå ner i vikt genom att enbart öka motionen, men Mai Lis Hellenius håller inte med. 16 olika studier har visat att det är mer effektivt att öka mängden fysisk aktivitet än att lägga om kosten om man vill ha bort bukfetman. Motion ger dock muskler vilket kan vara förvillande eftersom muskler väger mer än fett. Därför kan det vara bra att använda en så kallad bioimpedansvåg som mäter mängden fett i kroppen. Satsa på kvalitet Mai-Lis Hellénius rekommenderar inte någon att helt utesluta någon del av kosten. Däremot bör man vara väldigt kvalitetsmedveten när man väljer vad man ska stoppa i sig och byta ut snabba kolhydrater och onyttiga fetter mot grovt bröd, nötter och avokado, exempelvis. Underhudsfettet har lite andra egenskaper och är alltså inte alls så farligt som det djupt liggande fettet. (Lite tjockare lår minskar till och med risken för hjärtinfarkt). Stor risk löper även de personer som har stor mage men är smala för övrigt. Man kan trösta sig med att bukfetman faktiskt är lättare att komma till rätta med än underhudsfettet just för att den är aktiv, säger Mai-Lis Hellénius Det är aldrig för sent att börja motionera. BENEDIKTA CAVALLIN redaktionen@mediaplanet.com FOTO: THINKSTOCK SÅ UNDVIKER DU FETMA Rör dig ofta! Ta för vana att sträcka på benen minst varje halvtimme. Försök också få in 30 minuters rörlighet varje dag, genom att till exempel ta en promenad. Några gånger i veckan bör du också unna dig att motionera ordentligt och glöm då inte att även träna musklerna. Ät inte mer än du gör av med! Ta fram arvegodstallrikarna (som säkerligen är mindre än dina nyinköpta) och strunt i salladsassietten på lunchen. Lägg i stället sallad på halva tallriken och fyll resten med lika delar pasta och kött, eller vad det nu står på matsedeln. Var kvalitetsmedveten och välj långsamma kolhydrater (till exempel grovt bröd) och omättade fetter (nötter, fisk, avokado och matoljor). Stressa inte! Dels gör stressen att vi får svårare att leva hälsosamt, ofta blir det lite hipp som happ med både sömn, mat och motion. Dels utsöndras stresshormonet kortisol, vilket lägger sig som fett i buken. Sov ordentligt! Kan du få åtta timmars sömn varje natt blir du friskare och mår bättre. Drick måttligt! Alkohol är en stor kalorikälla och det går förstås att dricka sig till en bukfetma. Det är inte för inte som den ibland kallas ölmage. Varannan vatten är en bra regel att hålla sig till. MÄT BUKHÖJDEN MED BK-MÄTAREN HÅLL KOLL PÅ DET FARLIGA BUKFETTET Det farliga fettet djupare in i buken. Därför ligger man på rygg så att underhudsfettet sjunker ned en aning åt sidorna. BK-mätaren - enklare än både midjeomfång och BMI. ErgoNordic AB, Gårdsfogdevägen 18B, Bromma Tel: Fax: BK-mätare E-post: kundservice@ergonordic.se professionella vårdprodukter

9 Fetmaoperation minskar risken för 1 hjärtattack och stroke med 30%! CFTK utför tre olika operationsmetoder vid övervikt. Det har emellertid visat sig att Sleeve Gastrectomy fungerar bra som enda åtgärd för många patienter. Risken för dumping och brist på vitaminer och mineralämnen är mindre i jämförelse med Gastric Bypass och risken för tarmvred är obefintlig. Efter mer än 1000 utförda sleevoperationer rekommenderar vi nu sleeveoperationen till alla våra patienter (BMI över 30). Vid grav fetma kan den dock behöva kompletteras till en duodenal switch. För den som lider av fetma påverkas hälsan på många sätt och diabetes, högt blodtryck, nedslitna knä- och höftleder och cancer är bara några exempel på följdsjukdomar till fetma. Risken att dö i förtid är betydande och livskvalitén är ofta nedsatt. Fetma orsakas av både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Särskilt de sista decennierna har vår livsstil, med ett större kaloriintag i förhållande till vår kaloriförbrukning, medfört en stadigt ökande medelvikt i hela vår befolkning. För att vända denna trend krävs ett omfattande förebyggande arbete som än så länge bara startat. För den som redan har fetma krävs en behandling som varaktigt förändrar livsstilen vad gäller kost- och motionsvanor. För många är detta mycket svårt att åstadkomma. När konservativ behandling med kost- och motionsråd, eventuellt i kombination med någon form av medicinsk behandling, inte lyckas är kirurgisk behandling ofta att rekommendera. Satsa på ett längre och friskare liv! Boka tid för en kostnadsfri konsultation om du går i tankar på en viktoperation. Ring CENTRUM FÖR TITTHÅLSKIRURGI Läs mer på Ref. 1. Sjöström et al. JAMA, January 4, 2012 Vol 307, No. 1. KOM I FORM TRYGGT I HEMMET UNNA DIG EN GOD VANA I JULKLAPP Attract s promenad- och motionsband HMT-1030 gör din dagliga motion lättillgänglig, bandet är smidigt men ändå stabilt även vid tuffare löpträning. Du kan promenera, jogga, springa när du vill, utan oro för mörker, väglag och kyla. Motionsbandet passar ung som gammal, den ovane motionären likväl som den flitige löparen. Tänk dig att du nu verkligen kan förena nytta med nöje, titta på din favoritserie på TV, samtidigt som du motionerar, det kan inte bli enklare! Bandet är lätt att fälla ihop och tar liten plats. Kom ihåg att det är aldrig försent att ta tag i sin hälsa! p är att motion p a l k l u j s Aret...ung som gammal, keorna... s. k r d ä i t t s i o n n e TILLBEHÖR Floor protection Silicon Spray Skydda golvet mot onödigt slitage. Produkten innefattar sex specialanpassade underlägg, för placering under motionsbandet. Innehållet i sprayflaskan används för att minska friktionen mellan bandet och underliggande yta. Detta förlänger bandets livslängd och minskar ljudnivån. KAMPANJPRIS 2995:Frakt* tillkommer med 350:- Ord.pris 3995:- ÅTERFÖRSÄLJARE 89:-/st 89:-/fpk Kontakta oss gärna på kundtjänst I info@attract.nu JA,TACK! Jag beställer...st motionsband till JULKAMPANJPRIS 2995:...st...st...st...st * Leverans med Posten Hempaket till Din dörr, vid lantbrevbäring hämtar du leveransen på Postens utlämningsställe....st Sedvanlig kreditupplysning sker. FRANKERAS EJ SILICONSPRAY...st 89:-/st FLOORPROTECTION MOTTAGAREN BETALAR PORTOT...st 89:-/fpk Hjärt & kärl GP utg. 22/11 Namn... Adress... Kryssa om du redan är kund Postnr... Ort... hos Attract Telefon... Personnummer... Leverans inom fem arbetsdagar. Faktura 15 dagar (Fakt.avgift 29:- tillkommer). Erbjudandet gäller tom. 31/ PASSA PÅ DET ÄR ALDRIG FÖRSENT ATT KOMMA I FORM Attract Sweden AB SVARSPOST SUNDSVALL

10 10 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: Optimera din hälsa genom förebyggande åtgärder Genom en grundläggande hälsokontroll eller hjärtscreening i förebyggande syfte får du koll på ditt hjärta och kan ligga ett hälsosteg före. Som Bilprovning med min kropp Magnus Tengby gjorde en fördjupad hälsoundersökning för ett halvår sedan. En så kallad scanning av hela kroppen och en hjärtscreening. Framför allt i förebyggande syfte för att se i vilket skick han var. Jag mådde som en prins efteråt och var både lättad och nöjd. Jag ville göra ett rejält bokslut med min kropp. Ta reda på hur jag mår, om jag ligger på plus eller minus och hur sliten min kropp egentligen är, säger Magnus Tengby. Magnus har precis fyllt 50, men menar att han känner sig som 35 efter undersökningen. Eftersom han motionerar regelbundet är det extra viktigt att veta i vilken form hjärtat är. Magnus Tengby Gjorde en fördjupad hälsoundersökning, en så kallad scanning av hela kroppen och en hjärtscreening. FOTO: PRIVAT Efter undersökningen fick jag en lång pratstund med klinikchefen. Han pratade om mina testresultat på ett tryggt och skönt sätt. Och resultaten var kanonbra, så det var en rejäl lättnad. Jag tyckte det var både roligt och väldigt intressant. Det kändes lite som man var med i en tv-dokumentär med Lennart Nilsson den där fotografen som filmar små foster inne i kroppen, säger Magnus. Checkat av alla viktiga punkter För Magnus var det perfekt att göra undersökningen när han nått 50-strecket. Men han tycker absolut att man kan göra det vid 40 också. Eller ännu tidigare. Det beror väl på vilken typ av människa man är, hur man mår och hur man lever, helt enkelt. Jag ser det som om jag har varit på bilprovningen med min kropp. Checkat av alla viktiga punkter. Jag har nått en ålder där kompisar och vänner runt omkring drabbas av prostataproblem och infarkter, vilket gjorde mig lite nervös. Upptäcker du saker i tid så går det mesta att bota. Därför kändes det naturligt. Du får ett bevis på att du lever hållbart. Undersökningen kan också fungera som en slags garanti eller försäkran om att allt står rätt till. Något som inte bara är viktigt för dig själv utan även för din närmaste omgivning som familj och arbetskamrater. Så kanske man kan se det. Först och främst är det av respekt mot mig själv, men givetvis spiller detta över på nära och kära. Mår jag bra mår de bra. Jag har gjort hälsokontrollen och det man kan göra för att se om något är på tok i min kropp. Det uppskattas nog av folk i min närhet. Fördjupad hälsokontroll Magnus menar att det borde vara en självklarhet med en fördjupad hälsokontroll för alla som vill göra det. Eftersom resultatet blev så bra kommer han med största sannolikhet göra om proceduren. Ja, det kommer jag definitivt att göra. Säg om cirka två år, om inte något oförutsett inträffar. Läkarna har då min förra undersökning att jämföra med, så då blir det nya testresultatet ännu mer specifikt. FREDRIK SÖDERLUND redaktionen@mediaplanet.com Gör en förebyggande hälsokontroll Behöver du en bedömning av en hjärtspecialist? Vänta inte - kom till oss! LARS EKLUND är specialist i hjärtsjukdomar och invärtesmedicin samt verksamhetschef för Cardcon.

11 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER Förebyggande hälsovård uppskattas av anställda Företagshälsovärd och träningsbidrag är de löneförmåner som svenskarna uppskattar mest, visar en ny undersökning. I undersökningen har personer fått lista den eller de löneförmåner som de uppskattar mest. I topp kommer företagshälsovård, vilket 85 procent svarade var en av de löneförmåner de tyckte var viktigast. Tätt efter kommer träningsbidrag på 84 procent, följt av pensionsplaner, vilket 79 procent av de deltagande värdesatte. Undersökningen har gjorts av undersökningsföretaget Synovate på uppdrag av Ticket Rikskuponger/Ticket Rikskortet. 85% Screening allt vanligare inom vården Screeningundersökningar får ökad betydelse i vården på fler och fler organ. Exempelvis så kallas Västra Götalandsregionens alla 65-åringar in på sjukhusen för att göra ultraljud på stora kroppspulsådern i förebyggande syfte. Man beräknar att 5 10 procent av den manliga befolkningen över 65 år har bukaortaaneurysm, bråck på stora kroppspulsådern. Ett bråck på stora kroppspulsådern innebär att ådern utvidgas och tänjs ut och om ådern utvidgas nere i magen kallas det bukaortaaneurysm. Man kan ha ett sådant bråck länge, men om ådern brister riskerar man en livshotande blödning. Fler män än kvinnor får pulsåderbråck och oftare män över 60 år. HELKROPPSSCANNING Upptäcker du saker i tid går det mesta att bota. Du får ett bevis på att du lever hållbart. FOTO: ALERIS Håll koll på just dina riskfaktorer för att motverka hjärt-kärlsjukdom En förebyggande hälsokontroll ger dig kunskap om dina individuella förutsättningar. Genom screening av olika riskfaktorer kan du få hjälp att anpassa din livsstil för att motverka åderförfettning och optimera din hälsa. ARBETS-EKG Visar hjärtats funktion under maximalt arbete. FOTO: ANNA MOLANDER Rökning, röker du är förstås rökstopp det enda vettiga alternativet. Diabetes, om man har ett förhöjt blodsocker är det viktigt att följa upp. Optimerad kost och fysisk aktivitet kan hjälpa, men det kan även behövas medicinsk behandling för att sänka blodsockernivån. Högt blodtryck kan vara lömskt eftersom det oftast inte ger några symptom. Ofta hänger det höga trycket ihop med levnadsvanor, som för lite fysisk aktivitet och stress, i vissa fall behövs blodtryckssänkande läkemedel för att få bukt med trycket. Hög kolesterolhalt i blodet är inte en sjukdom i sig, men det kan bidra till åderförfettning. Speciellt viktigt är det att hålla koll på halten av det skadliga LDL-kolesterolet för att motverka hjärt-kärlsjukdom. Vikt och midjemått, övervikt ökar risken för en rad följdsjukdomar och det är framför allt fettet kring magen som är farligt, speciellt för män, i synnerhet det fett som är beläget mellan tarmarna. Fett som ligger djupt i magen bombarderar levern med fettsyror som far vidare ut i kroppen och orsakar skada. Stress, är ett vanligt förekommande problem som på sikt kan bidra till sjukdom. Upplevelsen av stress kan också vara en bidragande orsak till att välja bort de sunda vanorna. Fysisk aktivitet, är som medicin för kroppen. Hjärtat blir starkare av träning och en vältränad person har därför lägre puls vid vanligt arbete jämfört med en otränad person. Ett lätt förhöjt blodtryck kan normaliseras med hjälp av fysisk aktivitet och bra mat, och därmed bidra till att medicinering kan undvikas. Ärftlighet är du ärftligt belastad så är det än viktigare att ha koll på övriga riskfaktorer och tidigt sätta in åtgärder för att förhindra utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Har du symtom i form av oregelbunden hjärtrytm, extraslag, andfåddhet eller andra besvär från bröstet är du välkommen till Cardcon. Medicinjustering efter sjukhusvård kan vara ytterligare ett skäl att besöka oss. Hos oss kan du göra ett konditionstest i form av ett arbets-ekg som visar hur kranskärlen fungerar och hur hjärtrytmen är under arbete. Vi utför hjärtultraljud som visar pumpfunktion och klaffarnas tillstånd. Vi utför även långtidsregistrering av EKG. Under 24 timmar detaljstuderas hjärtrytmen med bärbar bandspelare. Denna undersökning används vid utredning av extraslag, yrsel, svimning. Utöver detta erbjuder vi även hälsokontroller och fördjupade hälsokontroller för både företag och privatpersoner. Vår ambition är att alltid ge ett både professionellt och personligt bemötande i en avspänd och vänlig atmosfär. Vi finns i nya lokaler, centralt i Göteborg på Arkivgatan 9 D. Ring Tina Angelin på så berättar hon mer. Varmt Välkomna till Cardcon. FÖREBYGGANDE HÄLSOVÅRD

12 12 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: UNIK STUDIE I GÖTEBORG UPPTÄCK 2TIPS RISKFAKTORER TIDIGARE På Alla hjärtans dag inleddes på initiativ av Hjärt- Lungfonden ett av de största forskningsprojekt om hjärtkärlsjuk domar som någonsin genomförts i Sverige. Projektet är en djupstudie och kommer att omfatta personer. Att tidigt upptäcka riskfaktorer och bättra på folkhälsan är några av målen. Planerna på studien föddes för cirka fem år sedan. Även om antalet döda i hjärt-kärlsjukdomar är mycket lägre i dag så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Vi ville helt enkelt få ner dödligheten och bestämde oss för att dra i gång det här forskningsprojektet, berättar Göran Bergström, överläkare och professor vid Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet. Den största i sitt slag Projektet, som har namnet SCA- PIS, påbörjades med en pilotstudie i Göteborg i våras slumpmässigt utvalda göteborgare i åldrarna år bjöds in för att delta. Vi har undersökt dem noga och kollat hur läget är just nu. De flesta är friska men om några blir sjuka i framtiden så ska vi genom studien kunna se vilka orsaker som låg bakom. Men det är bara början. Tanken är att vi ska sprida studien till hela landet och till fler universitet. Studien är den största någonsin i sitt slag och är unik på flera sätt. SCAPIS är väldigt omfattande, dels för att så många deltar, dels för att vi samlar så mycket information och data om dem som medverkar. Datortomografin är ett exempel som möjliggör detta. Tidigare kunde vi inte använda den metoden på grund av att strålningen var ganska hög men i dag är den mycket mindre. Det gör att vi får mycket viktig information. Med ett knappt år på nacken är det ännu för tidigt att prata om preliminära siffror och statistik. Men det finns tendenser som visar åt vilket håll studien pekar. Vi kan se att det är vanligt med kärlförändringar i den här åldersgruppen. Hälften av deltagarna har vad man kallar för lättare åderförfettning, vilket är början till hjärt-kärlsjukdomar. Får mer kunskap Man kan också skönja ett mönster hos de personer som löper störst risk att insjukna i hjärtkärlsjukdom. Övervikt är vanligt. Var femte deltagare har ett BMI på mer än 30. Vi kan också se att sociala faktorer spelar in. I utsatta områden finns det större ansamling av riskfaktorer, som rökning till exempel. Studien ger gott hopp om framtiden. Vi kommer att få svar på mycket och därmed få mer kunskap om hur riskfaktorer påverkar hälsan, avslutar Göran Bergström. MATHIAS PERNHEIM redaktionen@mediaplanet.com Göran Bergström Överläkare och professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. FOTO: CONCHI GONZALEZ Deltagare i forskningsprojekt har koll på hälsan Upptäcka sjukdomar i tid, få rätt behandling och samtidigt göra en betydelsefull insats. Att vara försöksperson i ett forskningsprojekt har många fördelar. Jan-Eric Andersson, 67, deltar i ett forskningsprojekt, Centrum för kliniksk prövning på Sahlgrenska universitetssjukhuset där man provar effekten av att använda mjölksyrebakterier för att få ner blodsockret hos patienter med typ 2-diabetes. Jag låg och polerade båten när SCAPIS PÅ UPPDRAG AV HJÄRT-LUNGFONDEN SCAPIS (Swedish Cardiopulmonary bioimage study) är ett forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor och är det största i sitt slag. Deltagarna genomgår en grundlig undersökning och kontrollerar samtidigt blodsocker och kolesterol. jag blev uppringd och tillfrågad om jag ville delta i en ny studie. Jag hade tidigare varit försöksperson och jag svarade ja direkt, säger Jan-Eric Andersson. Gick igenom hela kroppen Att han svarade ja beror på vad en läkare en gång sade till honom. Han sa alltid att det är bra att vara med i forskningsprojekt för då kollar de upp allt och går igenom hela dig. Och det stämmer. Dessutom är det ju gratis, berättar Jan-Eric Andersson som tack vare sitt deltagande har upptäckt både gallsten och en ofarlig cysta på njuren. Syftet med projektet är att: Minska insjuknande och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Kunna identifiera individuella risker vid sjukdomstillstånd som hjärtinfarkt och plötsligt hjärtstopp och andra hjärtsjukdomar. Upptäcka KOL (kroniskt De gjorde inget åt det, men det är ju sådant som är bra att veta om. Jan-Eric har typ 2-diabetes. Han fick diagnosen för 20 år sedan. Då fick sig livet en törn. Ja, då rasade världen samman. Jag målade upp en bild av hur livet skulle se ut och att jag förmodligen snart skulle ligga med näsan i vädret. Men så blev det inte. Visserligen drabbades han av en hjärtinfarkt för snart 15 år sedan men i övrigt har han hållit sig frisk. Att vara försöksperson ser han som ett sätt att dra sitt strå till stacken för att hjälpa forskningen framåt. Jag hoppas ju att min medverkan ska innebära att man hittar nya bra behandlingsmetoder och mediciner som i sin tur hjälper andra. obstruktiv lungsjukdom) i ett tidigt skede och därmed förbättra behandlingen. Förbättra hälsan hos patienter genom bättre diagnostik, vård och behandling. Projektet genomförs på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet och är ett samarbete med Hjärt- Lungfonden. År 2013 räknar man med att den nationella studien påbörjas. Totalt förväntas den ta tre till fyra år och personer kommer att medverka. Man gör en insats Att vara försöksperson kan ibland vara bundet menar Jan-Eric Andersson. Ibland måste han infinna sig i ottan på sjukhuset. Men det är det värt, konstaterar han. Man känner ju att man gör en insats. Dessutom blir man så väl mottagen. De är fantastiska på Sahlgrenska. Man blir behandlad som en kunglighet. Man känner att man är uppskattad och det är roligt. Vill du veta mer om att delta i en forskningsstudie kan du fråga din läkare om det pågår någon studie du kan delta i. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg söker man både friska personer, och personer med olika sjukdomar som vill delta som försökspersoner. Läs mer! på webben: MATHIAS PERNHEIM redaktionen@mediaplanet.com TRE FRÅGOR... Verksamhetschef på Gothia Forum. Gothia Forum Läs mer på utvecklas.

13 Internationell toppklass för strokevård Det finns många forskningscentra kring stroke i världen, men inte många har en sådan bredd som Stroke Centrum Väst (SCV). Ännu färre kan dessutom kombinera bredden med framgångsrik spjutspetsforskning på flera områden. Målsättningen är att vi ska bygga ett centrum av internationell toppklass, berättar Christian Blomstrand, senior professor vid Sahlgrenska akademin och ordförande i SCV styrgrupp. Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar. Varje år drabbas svenskar men trots att sjukdomen kostar samhället enorma summor är forskningsanslagen blygsamma jämfört med flera andra sjukdomar. Det finns en stor potential för området, säger Christian Blomstrand. Med hjälp av forskningen kan vi få fram kunskap som minskar lidande, förbättrar hälsa och sparar stora summor åt samhället. Våren 2011 inrättades Stroke Centrum Väst, ett kompetenscentrum och en mötesplats där Göteborgs universitet med Sahlgrenska akademin, Chalmers och högskolor i väst samarbetar med regionen kring strokevårdens alla delar. Här forskas kring alltifrån förebyggande arbete, till diagnos, behandl ing och rehabilitering. Just den här bredden gör Stroke Centrum Väst unikt i världen. De statliga anslagen är jätteviktiga, men de räcker inte. Christian Blomstrand Ny kunskap i vården Områden där västsvenska forskare är särskilt framgångsrika är till exempel stora befolkningsstudier kring vad som utlöser en stroke, forskning kring mekanismer som verkar då vi läker och reparerar hjärnskadan och lustfylld rehabilitering där musik och kultur samt dataspelsteknik kan användas. Stroke Centrum Väst har också ett nära samarbete med regionen, vilket ökar möjligheten till stora kliniska studier och till att införa ny kunskap i vården. Det sker även ett samarbete med näringslivet. Diagnostik med mikrovågsteknik redan i ambulansen och i akut övervakning är ett exempel på detta som kan få revolutionerande betydelse i akut strokevård. Stöttar internationellt utbyte Stroke Centrum Väst stöttar internationellt utbyte och nätverk. En stor del av forskningspengarna går till att stimulera unga forskare att utveckla sin kunskap inom området. De statliga anslagen är jätteviktiga, men de räcker inte, konstaterar Christian Blomstrand. Därför söker vi fler finansiärer. Vi är övertygade om att vi skulle kunna göra stor skillnad på flera områden.

14 14 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: TIPS PRATA MED DIN DOKTOR STROKE Stroke är ett medicinskt akutläge och tiden är dyrbar! Med rätt hjälp i rätt tid kan skadorna som uppstår i hjärnan minskas. Lär dig, och andra, att känna igen varningssignalerna med AKUT-testet! FORSKNINGSPROJEKTET VID HALLANDS SJUKHUS har riktat sig till 1300 personer i Halmstad i åldern 75 och 76 år. Det har utgått från det faktum att förmaksflimmer ibland förekommer utan symptom och att många patienter inte får förebyggande blodförtunnande behandling. FOTO: THINKSTOCK Test med screening avslöjar nya fall av förmaksfl immer Fråga: Kan man med screening upptäcka fl er fall av tysta förmaksfl immer och minska risken för stroke genom förebyggande behandling till fl er patienter? Svar: Ja, hävdar man vid Hallands sjukhus efter en studie om strokeprevention, som skett i samarbete med hjärtläkare i Stockholm och som väckt intresse i Västra Götalandsregionen. Forskningsprojektet vid Hallands sjukhus har riktat sig till personer i Halmstad i åldrarna 75 och 76 år. Det har utgått från det faktum att förmaksflimmer ibland förekommer utan symptom och att många patienter inte får förebyggande blodförtunnande behandling. 64 procent av de tillfrågade deltog. Hos en procent av dem upptäcktes nytt förmaksflimmer med vanligt EKG. Dessa erbjöds blodförtunning Johan Engdahl Överläkare i kardiologi och universitetslektor på medicin kliniken vid Hallands sjukhus. FOTO: PRIVAT i förebyggande syfte. De som hade ytterligare risk undersöktes vidare med så kallad tum-ekg under 14 dagar i hemmet. Därvid upptäcktes ytterligare 30 fall av tidigare okänt förmaksflimmer. 64% FAKTA Studien vid Hallands sjukhus följs just nu upp med en ny studie som riktar sig till drygt i åldern 75 och 76 år i hela Hallands län och i Stockholms län. Hälften kommer att lottas fram, hälften kommer att utgöra kontrollgrupp. En vanlig rubbning Bland de 850 personer som deltog i studien hittade vi sju procent med nyupptäckt förmaksflimmer, mot normalt en procent med vanlig EKG, säger Johan Engdahl, som lett studien. Han är överläkare i kardiologi och universitetslektor på medicinkliniken vid Hallands sjukhus. Förmaksflimmer är en vanlig rubbning i hjärtrytmen och den ger ökad risk att drabbas av stroke. Det kan bildas proppar i förmaken som riskerar att lossna, åka upp och täppa till blodflödet till delar av hjärnan. Minska strokefallen De flesta som drabbas av flimmer har riskfaktorer som hög ålder, högt blodtryck och diabetes. Hypotesen är att screening kan avslöja fler fall av förmaksflimmer och i förlängningen minska antalet strokefall. Det gäller att visa att metoden fungerar och är kostnadseffektiv, säger Johan Engdahl. Tanken är att jämföra rutinsjukvården och se vilken skillnad screening kan göra för att minska fallen av stroke och dödsfall. Det pågår också samtal med Västra Götalandsregionen, där primärvården uttryckt intresse för ett liknande projekt. Han anser att det förekommer en väldig underbehandling med blodförtunning. Det kan bero på oro för komplikationer som behandlingen kan ge, till exempel blödningskomplikationer, och att den vanligaste medicinen, som funnits sedan 1950-talet, inte slagit igenom på riktigt, trots mycket starka belägg för god förebyggande effekt. Det finns även andra nya blodförtunnande läkemedel. Prata med din doktor För de allra flesta är själva flimret en större risk än behandlingen, säger Johan Engdahl, som efterlyser en diskussion kring förmaksflimmer och möjligheten att minska riskerna för stroke. Så många som hälften av de patienter som lider av förmaksflimmer går utan förebyggande behandling. Det här är en behandling som kommit i skymundan. Det finns anledning att uppmana till mer behandling med blodförtunnande medel. Det finns anledning för patienter som har förmaksflimmer att tala med sin doktor om blodförtunnade medel. GÖSTA LÖFSTRÖM redaktionen@mediaplanet.com ANSIKTE ANSIKTET HÄNGER. Förlamning i ansiktet? Le och visa tänderna. Om mungipan hänger Ring 112! KROPPSDEL ARMEN FALLER. Förlamning eller känselbortfall i ena armen? Lyft armarna och håll kvar i 10 sekunder. Om en arm faller Ring 112 UTTAL SPRÅKET SLUDDRIGT. Svårighet att tala och förstå? Upprepa meningen Det är vackert väder i dag. Om personen talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord Ring 112 TID TIDEN ÄR DYRBAR. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna Ring 112 Vänta inte Ring OMEDELBART 112 KÄLLA: HJÄRT-LUNGFONDEN ILLUSTRATION: OWE GUSTAFSON Svenskt tum-ekg förhindrar stroke I Sverige drabbas 16 personer av stroke varje dag på grund av förmaksflimmer som de ofta själva är omedvetna om. Med hjälp av den nya bärbara EKG-apparaten har man nu fått fram en metod för att hitta dessa förmaksflimmer och antalet strokefall kan halveras. Zenicor har utvecklat en unik metod som går ut på att patienter som tillhör riskgrupper själva mäter sin hjärtrytm med ett så kallat tum-ekg. Under undersökningsperioden på två till fyra veckor, bär patienten med sig den lilla apparaten i fickan och kan sedan registrera sitt EKG några gånger per dag, var som helst. Patienten lägger bara tummarna på apparaten under några sekunder och skickar sedan EKG:t till sin vårdgivare med hjälp av den inbyggda mobiltelefonen. Ett enkelt sätt som inte inkräktar i det dagliga livet. Tum-EKG används just nu i en stor screeningstudie för att förebygga stroke hos 75- och 76-åringar i Stockholm och Halland, totalt personer. Studien leds av Karolinska Institutet. Kontaktuppgifter: Zenicor NÄRHETPÅDISTANS... Zenicor Medical Systems AB grundades 2003 och finns etablerade på över 150 sjukhus i Norden och Tyskland. Zenicor tilldelades 2011 utmärkelsen Årets medtech-företag i Sverige.

15 Gör ett aktivt val av fisk! www. msc.org www. krav.se Artiklar med Domstein Miljögaranti hittar du på Coop, Willys, Hemköp, ICA, City Gross och Vi.

16 16 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: Marie Ekelund Initiativtagare till Förmaksfl immer.com FOTO: PRIVAT Anders Englund Arytmicenter, Stockholm. FOTO: FOTOGRUPPEN SÖS I dag har vi som målsättning att försöka leta flimmer hos patienter som har hög strokerisk. Mårten Rosenqvist Professor på Danderyds sjukhus. Larm varnar för hjärtfl immer med ny pacemakerteknik Hos många patienter med pacemaker finns risk för förmaksflimmer. Det kan i förlängningen leda till en stroke. Därför är det extra viktigt att upptäcka flimmer i tid. Med hjälp av en ny pacemakerteknik får läkarna ett larm som meddelar om patienten fått flimmer. En pacemaker stimulerar hjärtmuskeln så den drar ihop sig i lagom takt. Den håller även reda på hur fort hjärtat slår. En ny pacemakervariant känner av när en patient får förmaksflimmer (rytmstörningar) i hjärtat och larmar med en ljudsignal. Den kan vara kopplad via en internetsändare så att läkaren får besked direkt. Många patienter i Sverige har förmaksflimmer som de inte känner av. Det är allvarligt eftersom det är en riskfaktor för att få stroke. Patienterna med pacemaker kan ha en fördel eftersom informationen från pacemakern snabbt går till läkare som då kan ta ställning till blodförtunnande medicinering, säger professor Mårten Rosenqvist på Danderyds sjukhus. Upptäck flimret snabbare I dag har vi som målsättning att försöka leta flimmer hos patienter som har hög strokerisk. Fördelen med pacemakern är att du har en inopererad färdskrivare som hela tiden lyssnar på hjärtat och registre rar om det finns något flimmer. Man kan nämligen ha flimmer utan att veta om det. FOTO: THINKSTOCK Eftersom du kan upptäcka flimret snabbare och starta eventuell behandling tidigare borde risken för stroke minska. Pacemakern gör det möjligt att upptäcka flimret tidigare än normalt. Hur mycket tid det går att vinna återstår dock att se i någon form av klinisk prövning, menar Mårten Rosenqvist. Starta behandling tidigt Min uppfattning är att det finns studier som visar att patienter med pacemaker och flimmer har ökad risk för stroke. Därför är det angeläget att starta en behandling med blodtunnande mediciner så fort som möjligt hos dessa patienter. FREDRIK SÖDERLUND redaktionen@mediaplanet.com FOTO: PRIVAT TEXT: MARIE EKELUND Effektiv behandling vid förmaksfl immer Förmaksflimmer är en sjukdom som ökar med åldern men även diagnostiseras i yngre åldrar. Obehandlad är förmaksflimmer farligt och är en av de främsta orsakerna till att många insjuknar i stroke. Det finns flera sätt att behandla flimret och en så kallad ablation är en effektiv och säker metod som tyvärr alltför få patienter erbjuds. Upp till personer i Sverige har förmaksflimmer och många av dem erbjuds läkemedelsbehandling. Ett alternativ och komplement till medicinering är kateterablation. Vid en ablation behandlas vissa delar av förmaken med värmeenergi, vilket innebär att en stor del av patienterna med förmaksflimmer blir helt besvärsfria och inte behöver medicinera. Denna behandlingsmetod har utvecklats kraftigt de senaste åren och kan nu genomföras med hög precision och mycket låg komplikationsrisk. Redan dagen efter ingreppet är patienten på benen och kan återgå till vardagen. Ökat behov av ablation Man räknar med att två till tre procent av patienterna kan bli hjälpta av en ablation det vill säga patienter borde få behandlingen per år, att jämföra med de genomförda ablationer som utfördes i Sverige under Problematiken diskuterades vid en intervju med docent Anders Englund, Arytmicenter Stockholm. (1) KÄLLA: NATIONELLA KVALITETSREGISTER FÖR KATETERABLATION AV MARIE EKELUND, INITIATIVTAGARE TILL FÖRMAKSFLIMMER.COM Kateterablation är en framgångsrik behandling av förmaksflimmer och fler borde erbjudas detta. De flesta som abladeras upplever antingen en långsiktig minskning av episoder eller en permanent återgång till normal hjärtrytm. Det innebär att läkemedlen för att reglera flimmer ofta kan sättas ut efter en lyckad ablation procent av våra patienter blir fria från flimret. Störst nytta har de med uttalade besvär av flimret. Enligt nya europeiska riktlinjer kan i övrigt hjärtfriska patienter redan på ett tidigt stadium erbjudas en ablation vilket innebär att de inte behöver pröva läkemedelsbehandling före ingreppet. Detta kommer att öka behovet av ablation ytterligare. Hjälp i annat landsting Det finns stora regionala skillnader i behandlingskapacitet vid olika ablationscenter. Av de personer med flimmer som abladerades 2011 gjordes 139 i Västra Götaland (1). Detta innebär att mindre än 1/1000 patienter behandlas, vilket är en kraftig underbehandling och köerna till ablation är långa i VGR. För många flimmerpatienter gäller det att utmana vården med hjälp av vårdgarantin för sin optimala behandling. Det är inte alla patienter som känner till att lagen säger att Om det egna landstinget ej kan erbjuda behandling inom 90 dagar från beslut om behandling fattats, åligger det landstinget att hjälpa patienten att få vård i annat landsting inom garanterad tid. Anthem RF CRT-P Trådlös, intelligent övervakning för enklare patienthantering. Accent RF Pacemaker Accent RF och Anthem RF från St. Jude Medical är de första pacemakermodellerna med Invisilink trådlös telemetri, vilket förenklar patienthanteringen från implantation till uppföljning. Över 50 års erfarenheter av pacing erbjuder dessa pacemakermodeller utomordentliga batterilivslängder tillsammans med intelligenta funktioner som automatiskt avkänner och justerar parametrar för att bibehålla effektiv terapi, vilket kan öka patientens säkerhet. sjm.com

17

18 18 NOVEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PLUSGIRO: Peter Svensson Leg. sjuksköterska, vd ErgoNordic AB. Lars Eklund Specialist i hjärtsjukdomar och invärtesmedicin, Verksamhetschef Cardcon. Annika Rosengren Hjärtläkare på Östra sjukhuset och professor i medicin vid Sahlgrenska. akademin. Björn Ericsson Process Manager, GöteborgBio. FOTO: PRIVAT FOTO: TINA ANGELIN FOTO: MAGNUS GOTANDER FOTO: GÖTEBORGBIO Fråga 1: Vilka är de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom? Jag anser att de största riskfaktorerna är att vi generellt är för stilla sittande i vårt dagliga liv, där tillägg av stress i vardagen utgör ett större påslag nu än förr då kosthållningen var mera sund mot dagens alla prefabricerade matvaror. Det ska va gött att leva annars kan de kvitta? Hur får man till detta och samtidigt undvika rökning, fetma, diabetes, högt kolesterol och högt blodtryck som är de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom? Fel sorts mat och för mycket, för mycket stillasittande, rökning. Det är självfallet svårt att helt bortse från allvarliga genetiska belastningar, men det är också värt att poängtera att man också till viss del ärver dåliga vanor. Min inställning är att dåliga kostvanor, dåliga vanor avseende alkohol och rökning, samt alltför liten fysisk aktivitet ligger till grund för utvecklandet av många olika sjukdomstillstånd, inte minst hjärt-kärlsjukdomar. Jag anser att för mycket socker, för mycket fett, för litet frukt och grönsaker eller alltför mycket mat med konstgjorda tillsatser kan medverka till att man drabbas av hjärt-kärlsjukdomar tidigare än vad som är nödvändigt. Rökning, överkonsumtion av alkohol är på samma sätt tydliga riskfaktorer. Fråga 2: Vilka är dina bästa tips för att förebygga hjärt-kärlproblematik? Börja med kosten. Gå tillbaka till att tillaga maten av råvaror med god kvalitet så man kan minska intaget av diverse tillsatser. Självklart ska man också minska intaget av fett och socker. Balansera motionen efter sin förmåga, men med regelbundenhet. Väg dig varje dag. Vet du vad du vägde på morgonen så tar du sannolikt färre potatisar till lunch och undviker sött. Nästa morgon väger du dig igen och får feedback. Planera in motion i vardagen. Att ställa bilen och gå eller cykla till jobbet helt eller delvis ökar prestationsförmågan på jobbet och ger bra motion. Om du är otränad och är osäker på din hälsa samt har ärftlighet för hjärtsjukdom, sök din doktor för råd, och för att ta reda på om speciella insatser krävs. Bra mat, huvudsakligen baserad på råvaror från växtriket, fullkorn, grönsaker, nötter och i tillägg till det fisk och begränsade mängder kött och mejeriprodukter. Undvika skräpmat, godis och läsk. Håll kroppen i rörelse. Absolut inte röka. Håll ögat på vågen och midjemåttet. Kolla blodtryck och blodfetter. En varierad och balanserad kost, inkluderande frukt och grönsaker. En sund inställning när det gäller den mat man köper och konsumerar. Laga maten själv från grunden, i så stor utsträckning som möjligt, för att kunna välja råvaror och veta vad som finns i det du äter. Den gamla kostcirkeln är inte så dum att åtminstone tänka på för att få i sig merparten av de näringsämnen man behöver under en dag. Var måttlig med alkohol och undvik att röka. Försök att planera för ett dagligt motionerande, gå, cykla eller träna på annat sätt. Om man har ärftliga belastningar eller drabbas av hjärt-kärlsjukdom är det ännu viktigare att tänka på ovanstående och att följa de råd man får av sin läkare, när det gäller kost och motion samt läkemedelsordinationer. Fråga 3: Vad gör du själv för ditt hjärta? Jag försöker att motionera regel bundet, då främst med löpning som jag hållit på med i 20 år. Mitt motto är att kosten ska vara lagad från grunden med utgångspunkt från bra råvaror och att man ska försöka balansera intaget efter fysiskt uttag. Cyklar till jobbet och åker rullskidor. 14 Vasalopp. FOTO: THINKSTOCK Inte riktigt som jag lär alltid... men jag tänker på vad jag äter, försöker gå mycket, och springer några kilometer då och då. Jag försöker röra på mig så mycket som möjligt, i vardagen. Alltså går jag mycket, jag cyklar och jag försöker vara aktiv på ett naturligt sätt. Vi försöker alltid att styra våra kostvanor så mycket som det över huvud taget går, det vill säga, att laga mycket från grunden, att variera sig när det gäller fisk, ljust kött, fågel eller mörkare kött. Att tänka på grönsaksintaget och rotfrukterna, även detta kan varieras i oändlighet. Det är också bra om man har en tanke när det gäller närings innehåll och vitamininnehåll i det man köper och tillagar, inte minst när det gäller frukt och grönsaker. Vin kan vara bra, i måttliga mängder, och vatten förstås! Undvik rökning och annat som kan belasta kroppen. Sedan tror jag att det viktigt att må bra i vardagen, att det man gör, även träning eller matlagning, är lustfyllt och roligt.

19 K2 Skelettet Kalcium kan lättare transporteras till skelettet Benstrukturen Starkare benvävnad minskar risken för benskörhet har dokumenterad effekt på: Hjärtat Dagligt intag av K2 kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar Blodcirkulationen K2 motverkar kalkavlagringar i blodkärlen och kan minska risken för åderförkalkning Jag vill leva ett långt och friskt liv. Därför tar jag vitamin K2 varje dag. Ing-Marie Lundin, 45 år Rehabvetare, Timrå Prova K2 i 2 månader för halva priset! Kommande leveranser 278:-/2 månader. 139:- Ja tack! Jag vill prova vitamin K2 för halva priset. Jag får ett paket med 2 månaders förbrukning av vitamin K2 för halva priset; endast 139 kr (+ 29 kr i porto och expedition). Sedan får jag bara så länge jag själv vill en ny leverans med K2 varannan månad för bara 278 kr (+ 29 kr i porto och expedition). Jag har inget köpkrav och kan när som helst avbryta leveranserna. Erbjudandet gäller endast nya kunder. Namn: Adress: Postnr: Tel/mob: Underskrift: Stad: TA K2 VARJE DAG FÖR MAXIMAL EFFEKT! Svenskutvecklat kosttillskott Tel Hälsorutan Norden AB SVARSPOST Sundsvall PORTO BETALT

20 VARJE ÅR LÄMNAR SVENSKA RÖKARE MER ÄN 11 TON ASKA EFTER SIG. KVAR ATT TA HAND OM DEN BLIR DERAS ÄLSKADE, FAMILJER OCH VÄNNER. Varje dag börjar 45 barn röka eller snusa. Vi behöver din hjälp för att sänka den siffran. PG

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Sammanfattning av Dag för genombrott

Sammanfattning av Dag för genombrott Sammanfattning av Dag för genombrott Stockholm 1 juni SÅ MÅR STOCKHOLM SCAPIS GER SVAR I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos Stockholmarna i

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Visceralt fett - det onda fettet

Visceralt fett - det onda fettet Nu är det jul. Igen. Så var det jul igen då. Så mycket har hänt sedan förra julen men ändå känns det som det var alldeles nyss. Lite konstigt känns det också när julen blir så kort men vi hoppas att du

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens

Läs mer

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Hjärtsjukdom. Vår tids stora folksjukdom. I Sverige lider över en miljon människor av hjärt-kärlsjukdom. Fyra av tio

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig:

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Effektrapport 2015 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Effektrapport Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Effektrapport Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Dokumentansvarig: Effektrapport 2014 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-08-29 Dokumentägare: Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3 I vilket organisatoriskt

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Scenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet

Scenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet Scenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet diagnosen levde hon ett stressigt liv och inte Elsa och hennes läkare misstänkte snabbt att det var det hon drabbats av. Det blev en stor omställning för henne,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5.

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5. ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN Innehåll 1. Inledning 2. Hälsosam livsstil 3. Hälsostress 4. Sociala medier och stress 5. Sammanfattning 6. Metodik 7. Källförteckning 1. Inledning Under de 20 år som

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Unik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering

Unik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering Unik, avdragsgill friskvård dna-test för vikthantering Våra unika DNA-analyser ger svar om varje individs unika genetiska förutsättningar för ett ökat välmående och minskat antal sjukdagar. Vikthantering.se

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer