!!! Preoperativ lågkaloridiet inför överviktskirurgi - en studie av effekt och komplikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "!!! Preoperativ lågkaloridiet inför överviktskirurgi - en studie av effekt och komplikationer"

Transkript

1 Preoperativ lågkaloridiet inför överviktskirurgi - en studie av effekt och komplikationer Självständigt arbete Läkarprogrammet 2014 Av Eli Gladnikoff Handledare Magnus Sundbom

2 Innehållsförteckning Populärvetenskaplig sammanfattning 3 Abstract 4 Bakgrund 5 Övervikt 5 Överviktsbehandling i sjukvården 5 Farmakologisk behandling 6 Överviktskirurgi 6 Roux-en-Y gastric bypass 7 Gastric sleeve 8 Duodenal switch 8 Preoperativ lågkaloridiet 8 Problem med preoperativ LCD 9 Studiens syfte 9 Metod 10 Datahantering 10 Statistisk analys 10 Resultat 11 Viktutveckling 12 Komplikationer 17 Diskussion 18 Slutsats 19 Referenser 20 2 av 21

3 Populärvetenskaplig sammanfattning Övervikt och fetma ökar lavinartat över hela världen, och medför stort lidande i form av svåra följdsjukdomar och minskad livskvalitet. I Sverige är nästan halva befolkningen överviktig, mest utsatta är grupper med låg utbildning och låg inkomst. Många bantningskurer är populära men leder nästan aldrig till långvarig viktnedgång. I vården behandlas övervikt med en kombination av hjälp till livsstilsförändringar, läkemedel och kirurgi. En operation ger ofta det mest långvariga resultatet, men är också riskabel. Det kan till exempel bli läckage från magsäcken, blöda eller bli infekterat. De patienter som överviktsopereras i Sverige idag får en lågkaloridiet inför operationen. Den är bland annat till för att minska storleken på levern, vilket gör det lättare för kirurgen att operera. Man tror också att en viktnedgång redan före operationen leder till en större viktminskning på sikt. Ett möjligt problem är att en för hård diet gör att kroppen anpassar sig för svältförhållanden, som kan leda till sämre sårläkning. Därför är det viktigt att undersöka om en alltför stor viktnedgång innan operationen kan öka risken för komplikationer under och efter operationen. Den här studien har undersökt detta genom att följa upp alla patienter som har överviktsopererats vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under 2010 och Den har också tittat på om viktnedgång före operationen påverkar viktminskningen fram till ett år efter operationen. Genom att gå igenom journaler och andra register för de 421 patienter som opererats under perioden har deras viktutveckling och operationsförlopp kunnat studeras. I det material som undersökts finns inget som pekar på att en stor viktnedgång före operationen påverkar risken att råka ut för komplikationer i samband med operationen. Det finns heller inget som pekar på att viktminskningen efter ett år påverkas, antagligen för att själva operationen är så effektiv att skillnaderna mellan de som gått ner mycket och de som gått ner lite jämnas ut på ett år. 3 av 21

4 Abstract Background: Overweight and obesity are associated with an increased risk for disease and disability and are rapidly increasing globally. Treatment include lifestyle changes as well as pharmacological and surgical interventions. Patients undergoing surgical treatment in Sweden are given a preoperative low calorie diet (LCD) for 4-8 weeks in order to simplify the surgical procedure. The diet is also thought to increase the postoperative weight loss. However, it is feared that too intense dieting prior to surgery may increase the risk for perioperative complications by inducing a catabolic state that is disadvantageous for wound healing. Aim: To determine whether high preoperative weight loss increases the risk of perioperative complications and predisposes for better 1-year weight results at follow-up. Method: A retrospective registry study was performed to examine every patient that underwent bariatric surgery at Akademiska sjukhuset in Uppsala during 2010 and 2011 with regards to preoperative weight loss, perioperative complications and weight at follow-up. Results: No significant correlation was found between preoperative weight loss and weight results at the 1-year followup (p=0.165). Similarly, no correlation between preoperative weight loss and perioperative complications was found (p=0.553). Conclusion: Preoperative LCD does not increase the risk for perioperative complications and is unrelated to one-year results. Further studies are needed to identify which patients are best served by it. 4 av 21

5 Bakgrund Övervikt Fetma och övervikt utgör ett växande folkhälsoproblem i Sverige såväl som i övriga västvärlden. I världen som helhet har förekomsten av övervikt fördubblats sedan Uppkomstmekanismen är multifaktoriell och utgörs av en kombination av av livsstil, arv och miljö. Tillståndet korrelerar starkt till allvarliga hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes mellitus typ 2 samt ledproblem [1-3]. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten var 28 procent av kvinnorna och 42 procent av männen överviktiga år 2012, totalt 35 procent av befolkningen. Ytterligare 14 procent av kvinnorna led av fetma, liksom 15 procent av männen (se faktaruta 1 för definitioner). Sammantaget låg omkring 49 procent av befolkningen ovanför intervallet för normalvikt (se faktaruta 1). Stora socioekonomiska skillnader föreligger, där förekomsten av övervikt är kraftigt förhöjd i grupper med låg utbildningsnivå, låg inkomst och hög Faktaruta 1: Vikt och BMI [3] BMI (body mass index) = kroppsvikt (kg) / kroppslängd (m sjukskrivningsgrad. I gruppen sjukpenning- och sjukersättningstagare uppgick andelen normalviktiga år 2012 endast till 35 procent. I samma grupp led 23 procent av fetma, att jämföra med 14 procent hos befolkningen i stort [4]. Viktnedgång förbättrar markant patientens prognos med avseende på både följdsjukdomar, livskvalitet, överlevnad och riskmarkörer [5, 6]. Många testar på eget initiativ olika bantningsmetoder för att åstadkomma en snabb viktnedgång, ofta med en initial viktförlust som följd. På längre sikt stiger dock ofta vikten åter upp till ursprungsnivån, och inte sällan över den [7]. Överviktsbehandling i sjukvården I Sverige består den medicinska överviktsbehandlingen av flera steg. De första insatserna sker inom öppenvården och består av råd om kost och motion (med fördel på recept), och i utvalda fall även av farmakologiska insatser [8, 9]. Det saknas dock tillförlitliga långtidsstudier avseende dessa preparats effektivitet och tillförlitlighet [10]. Flertalet svenska sjukhus har en överviktsenhet, där koordinerade insatser från läkare, dietister, sjukgymnaster med flera syftar till att uppnå en varaktig 5 av 21 Klass BMI Undervikt < 18,5 Normalvikt 18,5-24,9 Övervikt 25-29,9 Fetma 30-34,9 Svår fetma 35-39,9 Mycket svår fetma > 40

6 viktnedgång med hjälp av bland annat livsstilsomställningar, motiverande samtal, utbildning och farmakologiska insatser. Om dessa insatser bedöms som otillräckliga kan kirurgisk behandling bli aktuell. Farmakologisk behandling Ett stort antal preparat har använts för farmakologisk behandling av övervikt under det senaste seklet, ofta med svåra biverkningsprofiler som tydligt vittnat om patienters desperata behov av en effektiv behandling. Under 1930-talet användes dinitrofenol, en substans som frikopplar den oxidativa fosforyleringen i mitokondrierna med en snabb energiförbrukning utan ATP-produktion som följd. Frikopplingen leder istället till en snabb värmeutveckling, med risk för akut fatal hyperthermi [11]. Trots att preparatet avregistrerades från den amerikanska marknaden i slutet av trettiotalet så har det fortsatt orsaka dödsfall ända in på 2010-talet. Också amfetamin och tyroxin har använts som bantningspreparat, ofta med svåra biverkningar som följd. Idag är Orlistat det enda läkemedel registrerat på den svenska marknaden för viktminskning. Det verkar genom att hämma gastrointestinala lipas, vilka därigenom förlorar sin förmåga att hydrolysera triglycerider till absorberara fettsyror och monoglycerider. I en studie där en grupp ordinerades livsstilsförändringar i kombination med Orlistat och en annan grupp ordinerades livsstilsförändringar i kombination med placebo förlorade behandlingsgruppen i snitt 5,8 kg kroppsvikt över 4 år, att jämföra med placebogruppen som i snitt förlorade 3,0 kg kroppsvikt [12]. I det patientmaterial som studerats i detta arbete var medianvikten vid beslut om operation 126 kg och medianövervikten 54 kg. En viktreduktion av samma omfattning som i den ovan citerade studien skulle i detta material alltså motsvara en medianöverviktsförlust om knappa 10 procent över fyra år. Överviktskirurgi I Sverige finns en lång tradition och stor erfarenhet kring överviktskirurgi. Denna kan i utvalda fall bli aktuell för patienter med avancerad övervikt (se faktaruta 2), och har blivit allt vanligare i både Sverige och världen [13]. 6 av 21 Faktaruta 2: Indikationer för överviktskirurgi I Sverige anses ett BMI > 35 kg/m utgöra indikation för kirurgi. Internationellt krävs ofta ett BMI > 40 kg/m för att överviktskirurgi ska anses vara motiverad, men vid allvarliga komplikationer (t.ex. sömnapné, ledbesvär eller diabetes) är patienter med ett BMI > 35 kg/m för operation också internationellt.

7 Ett flertal operationsmetoder har använts innan de malnutritionsskapande ingreppen utkristalliserade sig som de med bäst långtidsutfall, och på senare tid har de restriktiva (t.ex. gastric banding) allt mer fått stå tillbaka, med undantag för gastric sleeve som ökar i både Sverige och världen. De moderna metoderna har gemensamt att de minskar mag-tarmkanalens förmåga att ta upp nutrienter samtidigt som de tvingar patienten att minska sitt födointag p.g.a. ändrade anatomiska förutsättningar. Det vanligaste ingreppet i Sverige är idag en s.k. Roux-en-Y gastric bypass (GBP), oftast utförd med laparoskopisk metod. Trots en viss perioperativ risk är långtidsresultaten av dessa metoder pålitliga och bestående, och de utgör idag golden standard inom obesitaskirurgin [5]. I utvalda fall kan andra operationer bli aktuella, t.ex. duodenal switch eller gastric sleeve. Utöver en betydande viktnedgång leder en operation till högst betydande förbättring av de överviktsrelaterade följdsjukdomar som ses hos många patienter [14, 15]. Majoriteten uppger också en påtagligt ökad livskvalitet. Roux-en-Y gastric bypass I slutet av sextiotalet noterade kirurgen Edward Mason att patienter som genomgått en Billroth IIoperation tenderade att gå ner i vikt, och ur denna observation föddes den moderna överviktskirurgin. Idag innebär operationen att majoriteten av ventrikeln kopplas bort, varpå en anastomos skapas mellan kvarvarande ventrikel och jejunum. Den effektiva ventrikelvolymen minskas på sätt med ca 95 procent, med en snabbare mättnadskänsla som följd. Dessutom kopplas hela duodenum och ca 50 cm av proximala jejunum förbi, vilket leder till partiell malabsorption [16]. Dessa faktorer skapar tillsammans förutsättningar för en betydande viktreduktion. Roux-en-Y gastric bypass 7 av 21

8 Gastric sleeve Av de restriktiva ingreppen är gastric sleeve det enda som utförts vid Uppsala Akademiska Sjukhus under , och det endast vid ett tillfälle. Ingreppet liknar den övre delen av en duodenal switch (se bild nedan), på så vis att en långsmal ventrikeltub skapas genom en vertikal transektion utmed ventrikelns minorsida. Den kvarvarande ventrikeltuben har en volym om ca 25 procent av ursprungsvolymen. Även om ingreppet främst betraktas som restriktivt medför det sannolikt metabola effekter liknande de vid gastric bypass via en ännu okänd mekanism [17]. Duodenal switch Duodenal switch är en mer omfattande operation som främst erbjuds patienter med ett BMI över 50. Vid operationen delas tunntarmen ca 250 cm proximalt om det ileocekala valvet varpå en subtotal gastrektomi utförs. Den kvarvarande ventrikeltuben kopplas till det distala tunntarmssegmentet, medan det proximala tunntarmssegmentet återkopplas 1 meter proximalt om ileocekalvalvet. Det huvudsakliga näringsupptaget kommer efter operationen att ske i den mest distala delen av tunntarmen, med en påtaglig malabsorption av fett och stärkelse som följd [17]. Preoperativ lågkaloridiet Sedan några år används lågkaloridiet (LCD) vid de flesta svenska sjukhus inför överviktsoperation i syfte att minska Duodenal switch leverstorleken och underlätta det operativa ingreppet. I en studie av Edholm et al minskade levervolymen med 12 procent och mängden intrahepatiskt fett med 40 procent under en fyraveckors 8 av 21

9 LCD-kur [18]. Eftersom det intraabdominella utrymmet är begränsat hos gravt obesa patienter och den vänstra leverloben riskerar att skymma den gastroesofageala övergången anses ett dylikt preoperativt förfarande markant underlätta ingreppet [18, 19]. I Uppsala används därför rutinmässigt en fyraveckors preoperativ LCD-kur som uppskattas ge en genomsnittlig viktminskning om ca 8 kg. Eftersom operationstekniska svårigheter associerade med förstorad lever är den främsta bidragande orsaken till att en laparoskopisk GBP konverteras till en öppen operation [20] finns även förhoppningar om att proceduren ska minska antalet operativa komplikationer. I studien av Edholm et al kunde dock inga signifikanta skillnader noteras [18]. Oklarheter kring preoperativ LCD Effekten av LCD är inte särskilt väl studerad, inte minst gällande hur lång en LCD-kur bör vara. I Sverige varierar den idag mellan två till åtta veckor beroende på sjukhus och patient. En god nutritionsstatus är av stor vikt vid sårläkning och att undvika ett allt för uttalat katabolt tillstånd är därför essentiellt för att säkerställa en optimal och komplikationsfri läkning [21, 22]. En allt för lång eller intensiv LCD-kur riskerar potentiellt att minska patientens tolerans för ingreppet, försvåra eller försena patientens återhämtande efter det kirurgiska ingreppet samt utsätta patienten för onödigt lidande inför operationen. Flera studier tyder på att en hög preoperativ viktnedgång också är associerad till en hög postoperativ viktnedgång [23, 24]. Retrospektiva studier av LCD-kurens effekt med avseende på viktnedgång, operationsförlopp, vårdtid, postoperativa komplikationer och viktresultat ett år efter operationen kan vara till gagn för framtida patienter genom att bättre utröna kurens nytta och eventuella risker. Studiens syfte Denna studie har sökt utröna huruvida en god följsamhet till LCD-kuren - mätt genom en högre preoperativ viktnedgång - resulterat i ett bättre viktresultat vid ettårskontrollen samt om det också ökat risken för komplikationer i samband med operationen. Skillnader mellan män och kvinnor har också studerats. Utöver detta tjänar studien även som en sammanställning av operationsresultaten under perioden av 21

10 Metod Detta arbete baseras på en retrospektiv registerstudie och genomfördes genom att journaldata avseende variabler listade här nedan insamlades för samtliga 421 patienter som genomgått överviktskirurgi (duodenal switch, gastric bypass och gastric sleeve) vid Akademiska sjukhuset, Uppsala mellan och Se lista 1 under Resultat för medianvärden och variationsbredd (range). Samtliga patienter i studien har genomgått den LCD-kur som idag är standard i Uppsala: åtta veckor för de patienter som genomgår en duodenal switch och fyra veckor för övriga. Tack vare utförlig dokumentation i lokala samt nationella register har inga patienter behövt exkluderas p.g.a. otillgänglig information. Tre patienter har exkluderats p.g.a. att LCD-kuren och operationen av olika anledningar blivit åtskilda i tiden. Studien omfattar således ca 99,3 procent av operationerna under den aktuella perioden. Patientsamtycke till studien har ej behövt inhämtas eftersom den genomförts som en kvalitetsuppföljning inom ramarna för klinikens verksamhet. Datahantering Intern registerdata användes för att upprätta en databas över samtliga patienter som genomgått överviktskirurgi vid Akademiska sjukhuset, Uppsala under 2010 och Denna databas användes sedan som grund för att gå igenom journaldata och kardex-data från operationen. I de fall då uppgifter saknats i dessa system - främst i fall rörande utomlänspatienter som opererats i Uppsala - har informationen istället eftersökts i SOReg (Scandinavian Obesity Surgery Register), ett skandinaviskt kvalitetsregister för obesitaskirurgi. Eftersom detta register är avidentifierat på nationell nivå har patientdata matchats utifrån operationsdatum och övrig känd data, t.ex. längd och preoperativ vikt. Den färdiga databasen avidentifierades sedan. Statistisk analys Databasen har bearbetats manuellt i Microsoft Excel för Mac 2011 (version Regressions- och korrelationsanalyser utfördes i GraphPad Prism 6 för Mac av GraphPad Software, La Jolla California, USA, Statistisk signifikans har i studien ansetts föreligga vid 10 av 21

11 p<0,05. Data presenteras som median och variansbredd (range), om inte annat anges. Övervikt ansågs föreligga vid BMI>25, och detta värde har använts i samtliga överviktsberäkningar. Resultat Lista 1. Patientdata som insamlats. Patientdata Antal Totalt antal patienter som opererats 421 Kvinnor 322 Män 99 Exkluderade patienter 3 Kvinnor 2 Män 1 Totalt antal inkluderade patienter 418 Patientdata Median Variationsbredd Längd Vikt vid Överviktsenheten eller motsvarande 126 kg Vikt före LCD 126 kg Vikt under LCD 121 kg Vikt vid operationsdatum 119 kg Vikt vid fyraveckorskontroll 112 kg Vikt vid ettårskontroll 86 kg Vårdtid 5 dygn Beräknad data Median Variationsbredd Ursprungligt BMI (alla) Kvinnor Män Ursprunglig övervikt 54 kg Viktförlust under LCD 7 kg Överviktsförlust under LCD 12 % % Överviktsförlust vid ettårskontroll 74 % % 11 av 21

12 Operationstyper Antal Laparoskopisk gastric bypass (LGBP) 273 Bileopankreatisk diversion med duodenal switch (BPD-ds) 81 Öppen gastric bypass (GBP) 66 Gastric sleeve 1 Totalt 421 Komplikationer Antal Konvertering av LGBP till GBP 3 Läckage med åtföljande reoperation 6 Reoperation 10 Övriga Med övervikt avses all vikt som bidrar till ett BMI > Alla reoperationskrävande komplikationer exklusive läckage. 3 Komplikation utan reop, t.ex. transfusionskrävande blödning Viktutveckling Viktutvecklingen i patientmaterialet presenteras här nedan i materialet som helhet samt fördelat på undergrupper utifrån graden av viktnedgång under LCD-kuren. 130 Diagram 1. Medianviktutveckling i materialet som helhet. 110 Viktutveckling median Vikt (kg) Vikt ÖE Före LCD Vikt under LCD Vikt opdatum Fyraveckorsvikt Ettårsvikt 12 av 21

13 Diagram 1 ovan visar viktutvecklingen i materialet som helhet. Under LCD-kuren uppnåddes en viktförlust om 7 kg (-5-36), motsvarande omkring 12 procent av den totala övervikten. Fyra veckor postoperativt var viktförlusten 15 kg (-1-51), eller ca 25 procent av övervikten. Vid ettårskontrollen var viktförlusten 40 kg (7-109), eller ca 74 procent av övervikten. 49 patienter (ca 12 procent) hade blivit av med hela sin övervikt eller mer, och endast 48 patienter (ca 11 procent) hade blivit av med mindre än halva övervikten. Av dessa hade 3 (0,7 procent) blivit av med mindre än 25 procent av övervikten. För att studera om graden av LCD-svar har betydelse för viktförlusten på sikt delas materialet utifrån viktnedgång under LCD-kuren i fyra lika delar med ca 105 patienter i varje grupp. På så sätt kan viktutvecklingen för de kvartiler med minst respektive störst LCD-svar studeras var för sig. Lista 2. Medianviktutveckling i relation till LCD-svar. Vikt ÖE Före LCD Under LCD Opdatum 4-veckors 1-års Vikt (minst LCD-svar) Vikt (störst LCD-svar) ÖV-förlust (minst LCD-svar) % 18 % 72 % ÖV-förlust (störst LCD-svar) % 30 % 75 % 170 Diagram 2. Medianviktutveckling hos de kvartiler med lägst resp högst LCDsvar. Minst LCD-svar Störst LCD-svar Vikt (kg) Vikt ÖE Vikt före LCD Vikt under LCD Vikt opdatum Vikt fyraveckors Ettårsvikt 13 av 21

14 En högre ursprungsvikt korrelerar i detta material alltså till en större viktförlust under kuren (p<0,001). 80 % Diagram 3. Överviktsförlust i grupperna med lägst resp högst LCD-svar samt i materialet som helhet Överviktsförlust (%) 60 % 40 % 20 % Kvartil med minst LCD-svar Materialet som helhet Kvartil med störst LCD-svar 0 % ÖV-förlust LCD ÖV-förlust 4 veckor ÖV-förlust 1 år I diagram 3 ovan ses överviktsförlusten i materialet som helhet samt fördelad mellan kvartilerna med störst respektive minst LCD-svar. Direkt efter LCD-kuren är medianskillnaden naturligtvis stor (ca 17 procentenheter, p<0,001). Den minskar sedan gradvis och är vid fyraveckorskontrollen omkring 11 procentenheter (p<0,001). Vid uppföljningsbesöket 1 år efter operationen har medianskillnaden minskat till 3 procentenheter (p=0,002). 170 Diagram 4. Viktutveckling hos män respektive kvinnor. Viktutveckling män Viktutveckling kvinnor Vikt (kg) Vikt ÖE Vikt före LCD Vikt under LCD Vikt opdatum Fyraveckorsvikt Ettårsvikt 14 av 21

15 Diagram 4 ovan visar viktutvecklingen separerad mellan män och kvinnor. Vid besöket på överviktsenheten eller motsvarande var männen i genomsnitt 30 kg tyngre (medianvikt 151 för män, 121 för kvinnor). Skillnaden kvarstår i princip oförändrad vid 31 kg (153 kg för män, 122 kg för kvinnor) före LCD-kurens start. Skillnaden minskar därefter successivt till 28 kg efter halva LCDkuren (145 kg för män, 117 kg för kvinnor), 26 kg vid operationsdatum (142 respektive 116 kg), 24 kg vid fyraveckorskontrollen (132 respektive 108 kg) och slutligen 16 kg vid ettårskontrollen (99 kg för män, 83 kg för kvinnor). 80 % Diagram 5. Överviktsförlust hos män respektive kvinnor. Överviktsförlust män Överviktsförlust kvinnor 60 % Överviktsförlust (%) 40 % 20 % 0 % ÖV-förlust LCD ÖV-förlust 4 veckor ÖV-förlust 1 år Räknat i procentuell överviktsförlust (diagram 5 ovan) blir fördelningen mellan män och kvinnor snarlik. Under LCD-kuren har männen i materialet i genomsnitt gått ned 2,5 procentenheter mer av sin procentuella övervikt (p=0,023), och vid fyraveckorskontrollen har de gått ned 3,9 procentenheter mer (p=0,077). Vid ettårskontrollen är skillnaden inte längre statistiskt signifikant (i genomsnitt 0,4 procentenheter, p=0,847). Diagram 6 och 7 nedan visar relationen mellan överviktförlust vid ettårskontrollen och viktminskningen under LCD-kuren i absoluta tal och som procent av ursprungsövervikten. Även om en svag trend kan anas så föreligger inga statistiska samband som kan säkerställas i detta material (R 2 =0,004 resp R 2 =0,055). 15 av 21

16 180 % Diagram 6. Relation mellan överviktsförlusten vid 1 år och viktminskningen under LCD. R^2=0,004. Överviktsförlust 1 år (%) 135 % 90 % 45 % 0 % Viktminskning under LCD (kg) 160 % Diagram 7. Relation mellan överviktsförlust vid 1 år och överviktsförlust under LCD. R^2=0,055. Överviktsförlust 1 år (%) 120 % 80 % 40 % 0 % 30 % 15 % 0 % 15 % 30 % 45 % 60 % Överviktsförlust LCD (%) 16 av 21

17 Komplikationer Tabell 3 nedan visar korrelationen av komplikationer till viktminskningen under LCD-kuren. Den första decilen har haft minst viktförlust under kuren och den tionde har haft störst. Samma sak illustreras i diagram 7 på nästa sida. Tabell 3. Viktförlust under LCD och komplikationer. Komplikationer Kvartil Viktförlust Variansbredd Konvertering Läckage Annan reop Övriga Totalt Något samband mellan viktförlusten under LCD-kuren och operationskomplikationer föreligger ej i detta material, varken beträffande det totala antalet eller fördelat på specifika komplikationstyper (p=0,553) Diagram 7. Komplikationer och komplikationstyper fördelat på kvartiler utifrån viktförlust under LCD-kuren. Övriga Annan reop Läckage Konvertering Komplikationer (-5-4) 6 (4-7) 8 (7-10) 13 (10-36) Kvartiler (siffrorna avser medianviktförlust och variationsbredd) 17 av 21

18 Diskussion Viktförlusten under LCD-kuren motsvarar det förväntade, vilket talar för att majoriteten av patienterna är följsamma till dieten. Överviktsförlusten under kuren är snarlik för män och kvinnor. Männen förlorar visserligen mer vikt sett till absoluta tal, men i procent av övervikten är skillnaden försumbar. Studien talar också för att kuren tolereras väl på så sätt att en stor preoperativ viktförlust ej ökar risken för perioperativa komplikationer. En stor preoperativ viktnedgång predisponerar i detta patientmaterial dock heller ej för ett bättre viktresultat vid uppföljningsbesöket efter ett år. LCD-kuren kan sannolikt tänkas hjälpa patienter med en hög ursprungsvikt trots att det i det patientmaterial som här undersökts saknas samband mellan preoperativ viktnedgång och ettårsvikt. Eftersom viktreduktionen under kuren varit proportionell mot ursprungsvikten för både män och kvinnor kan nyttan av kuren potentiellt stå i proportion till graden av övervikt. En möjlig tolkning blir därför att dieten i första hand är gynnsam för utvalda patientgrupper. Det är exempelvis möjligt att patienter med lägre ursprungsvikt har mindre nytta av behandlingen, medan de med högre ursprungsvikt kan hjälpas att uppnå bättre ettårsresultat än vad som annars varit möjligt. Även den operationstekniska nyttan av LCD-behandlingen i form av minskad leverstorlek och ökat intraabdominellt utrymme som påvisats i andra studier [18, 19] utgör sannolikt positiva effekter vilket dock ej undersökts här. Framtida studier där dessa vinster kvantifieras kan sannolikt komma att ytterligare klargöra vilka patienter som gagnas mest av behandlingen. Resultaten av denna studie kan bidra till att utforma framtida undersökningar där selekterade patientgrupper randomiseras till att genomföra eller inte genomföra en preoperativ LCDbehandling. MR-undersökningar av dessa patienter med avseende på leverstorlek inför dieten samt vid operationsdatum kan tjäna till att fastställa kurens effekt på leverstorlek i förhållande till normalfluktuationer över samma tid hos patienter med samma BMI. Detta kan sedan ställas i relation till en lämpligt utformad skattning av operationssvårigheten. Framtida studier bör också undersöka patientupplevelsen av behandlingen för att bättre kunna utforma en rekommendation kring kurens längd. 18 av 21

19 Detta material rymmer ej uppgifter om komplikationer som inträffat efter vårdtidens slut, men det kan inte uteslutas att LCD-kuren inverkar på uppkomsten av komplikationer efter utskrivning. Dessa komplikationer kan därför utgöra ett intressant ämne för framtida studier att undersöka. Enligt Van Nieuwenhove et al var förekomsten av postoperativa komplikationer dock lägre i den grupp som intagit en lågkaloridiet två veckor före operationen än i kontrollgruppen utan dietrestriktioner [25] vilket snarare kan tala för en positiv inverkan. Det undersökta materialet inkluderar data från flera olika operationstyper. LCD-kuren har varierat mellan 4 veckor för LGBP och GBP-operationer och 8 veckor för BDP-ds-operationer. Även om LCD-kuren hade varit helt identisk kan operationstypen sannolikt påverka ettårsresultatet, och därmed jämförelsen med det preoperativa LCD-utfallet Flera andra studier, bland annat litteraturgenomgångar av Livhits et al och Kadeli et al [23, 24] har påvisat ett samband mellan preoperativ viktnedgång och ettårsvikt, något som ej kan påvisas i detta patientmaterial. Det återstår därför för framtida studier att fortsatt utvärdera LCD-behandlingens nytta med avseende på postoperativt viktresultat. Slutsats I detta material har samband mellan preoperativ viktnedgång och ettårsvikt eller perioperativa komplikationer ej kunnat identifieras. Ett flertal förklaringar är möjliga. Det är å ena sidan tänkbart att den viktreducerande effekten av operationen i sig ensamt varit så uttalad att skillnader i preoperativ viktnedgång utjämnats från operationsdatum till ettårskontrollen. En annan tolkning är att de likartade ettårsresultaten för grupperna med störst respektive minst LCD-svar kunnat uppnås tack vare att en högre ursprungsvikt predisponerat för en större viktförlust under kuren. Antalet perioperative komplikationer var få och skilde sig inte mellan grupperna, och av dessa utgjordes endast 6 av läckage, den enda komplikation som sannolikt kan kopplas samman med katabolism. Övriga komplikationer torde snarast vara kopplade till operationstekniska problem. Fler studier behövs för att bättre utröna vilka patienter som bäst gagnas av behandlingen och hur lång den bör vara. 19 av 21

20 Referenser 1. World Health Organization. Fact sheet 311: Obesity and overweight. Available at Accessibility verified January 27, Hubert HB, Feinleib M, McNamara PM, Castelli WP. Obesity as an independent risk factor for cardiovascular disease: a 26-year follow-up of participants in the Framingham Heart Study. Circulation. 1983;67(5): Wild SH, Byrne CD. ABC of obesity. Risk factors for diabetes and coronary heart disease. BMJ. 2006;333(7576): doi: /bmj Folkhälsomyndigheten. Nationella folhälsoenkäten: Övervikt och fetma - tidsserier och regionala resultat Available at statistik-och-undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/. Accessibility verified January 20, Sundbom M. Obesitas. In: Hamberger B, Haglund U, eds. Kirurgi. 7 ed. Stockholm: Liber; 2009: Dow CA, Thomson CA, Flatt SW, Sherwood NE, Pakiz B, Rock CL. Predictors of improvement in cardiometabolic risk factors with weight loss in women. J Am Heart Assoc. 2013;2(6):e e doi: /jaha Mårild S, Hänni A, Zerthelius B. Övervikt och fetma. In: Ramström, H, ed. Läkemedelsboken. 19th ed. Uppsala: Läkemedelsverket; 2014: Nordström B, Lundvall M, Lindholm C, Hänni A, Fredén S, Malmberg K B, Sundbom M. Regionalt vårdprogram Fetma hos vuxna. Uppsala: Landstinget i Uppsala län; Torgerson JS. Internetmedicin: Obesitas, utredning och behandling i primärvården. Available at Accessibility verified January 27, Padwal R, Li SK, Lau DCW. Long-term pharmacotherapy for obesity and overweight. Cochrane Database Syst Rev. 2004;(3):CD doi: / cd pub Cutting WC, Mehrtens, HG, Tainter ML. Actions and uses of dinitrophenol: promising metabolic applications. JAMA. 1933;101(3): doi: /jama Torgerson JS, Hauptman J, Boldrin MN, Sjöström L. XENical in the prevention of diabetes in obese subjects (XENDOS) study: a randomized study of orlistat as an adjunct to lifestyle changes for the prevention of type 2 diabetes in obese patients. Diabetes Care. 2004;27(1): av 21

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?

Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Torbjörn Eriksson, specialistläkare i Värnamo, skrev denna essäuppgift för Svensk Kirurgisk Förenings kompetensbevis i kirurgi 2008. Han har nu uppdaterat den för

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Del 4_9 sidor_17 poäng

Del 4_9 sidor_17 poäng Peter, 33 år, tidigare frisk kommer till akutmottagningen med buksmärtor som han haft ett par dagar. Han har precis hunnit in på undersökningsrummet när du hämtas av en sjuksköterska då patienten synkoperat

Läs mer

Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska

Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling. Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska Välkomna! Fetma förekomst, konsekvenser och behandling Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska http://www.vgregion.se/beslutstodfetma Kom ihåg att mekanismerna bakom fetma är

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Komplikationskonferens Arlanda 3 dec 2014 Johan Ottosson MD PhD Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) Startade 2007 100% av opererande enheter

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet 018-611 00 00 vx.

Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet 018-611 00 00 vx. Fetma hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Kontaktperson Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet 018-611

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig

Läs mer

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Faktorer som påverkar resultatet av operationen Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

List of publications from SOReg

List of publications from SOReg 2016-03-01 List of publications from SOReg Peer-reviewed original publications from SOReg: 1. Stenberg E, Szabo E, Agren G et al, for the Scandinavian Obesity Surgery Registry Study Group. Early complications

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Regional riktlinje för val av operationsmetod Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Reseberättelse från studiebesök till Island med styrelsen för MIK 1-3 maj 2006

Reseberättelse från studiebesök till Island med styrelsen för MIK 1-3 maj 2006 Reseberättelse från studiebesök till Island med styrelsen för MIK 1-3 maj 2006 Vid förra årets kirurgvecka i Gävle redogjorde obesitaskirurg Hjörtur Gislason från Rekjavik för en serie med 300 laparoskopiska

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Del 2_6 sidor_13,5 poäng

Del 2_6 sidor_13,5 poäng Del 2_6 sidor_13,5 poäng Agneta Dipös, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har jojo-bantat i hela sitt liv, och det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon började sin bantningskur.

Läs mer

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014 Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Del 6. 7 sidor 13 poäng

Del 6. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Carina Nyberg, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har jojo-bantat i hela sitt liv, och det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon började sin bantningskur.

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

= + 16KG +1KG 4 KG KATT VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS KATTER SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

= + 16KG +1KG 4 KG KATT VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS KATTER SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA LÅT DIN KATT LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN Rätt hull är en förutsättning för din katts hälsa och välbefinnande Katter lagrar sina överflödiga fettreserver främst kring bukpartiet. Detta

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Kirurgisk behandling av sjuklig fetma

Kirurgisk behandling av sjuklig fetma Kirurgisk behandling av sjuklig fetma Mikael Victorzon Fetma är ett folkhälsoproblem som nu nått epidemiska proportioner överallt i världen. Enligt Worldwatch Institute är mängden överviktiga människor

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation

Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation Projektledare Kati Knudsen Leg sjusköterska, MScN Landstinget Gävleborg

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Specialiserad obesitasbehandling uppföljning och förslag till fortsatta åtgärder

Specialiserad obesitasbehandling uppföljning och förslag till fortsatta åtgärder Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 9 1 (13) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-26 HSN 1104-0312 Handläggare: Eva Lestner Specialiserad obesitasbehandling uppföljning

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Del 3_9 sidor_12 poäng

Del 3_9 sidor_12 poäng Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Bariatrisk kirurgi. Baros: vikt. överskott av kroppsfett

Bariatrisk kirurgi. Baros: vikt. överskott av kroppsfett Bariatrisk kirurgi Baros: vikt Iatrikos: medicin Obesitas: överskott av kroppsfett Definitioner BMI Benämning Klass 25-29.9 Övervikt 30-34.9 Obese I 35-39.9 Moderately Obese II 40-49.9 Morbidly Obese III

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Patientinformation angående överviktskirurgi

Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Innehållsförteckning Din roll... 5 Konsekvenserna av svår fetma.... 5 BMI-tabell...6-7 Introduktion.... 8 Att

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Del 8_10 sidor_12 poäng

Del 8_10 sidor_12 poäng Du träffar Therese som är 38 årig som varit överviktig sedan barndomen. Hon har försökt med olika bantningsprogram utan att lyckas. Hon är bekymrad över sitt hälsotillstånd pga. en nyupptäckt diabetes

Läs mer

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA LÅT DIN HUND LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? Rätt hull är en förutsättning för din hunds hälsa och välbefinnande Hundar lagrar sina överflödiga fettreserver

Läs mer

Bariatrisk kirurgi KANDIDATER

Bariatrisk kirurgi KANDIDATER Definition - fetma Bariatrisk kirurgi KANDIDATER 2013-11-29 BMI (body mass index) kompenserar för kroppslängd: BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Övervikt: BMI > 25 Fetma: BMI > 30 Sjuklig fetma: BMI

Läs mer

Uppföljning av gastric bypassopererade patienter inom primärvården

Uppföljning av gastric bypassopererade patienter inom primärvården Uppföljning av gastric bypassopererade patienter inom primärvården En kartläggning på Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg Författare: Sara Orrsjö, ST-läkare

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal Kapitel Vilka patienter bör uppmärksammas? BMI >30 kg/m² (fetma). BMI >28 kg/m² med minst två riskfaktorer. BMI

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46721 Fastställandedatum: 2016-11-29 Giltigt t.o.m.: 2017-11-29 Upprättare: Lena B Holmgren Fastställare: Annika Mattsson Gastric by pass opererade,

Läs mer

När ska man avråda från TVT? Registerdata ur Inkontinensregistret GynOp / GKR

När ska man avråda från TVT? Registerdata ur Inkontinensregistret GynOp / GKR Modern inkontinensbehandling. Vem, vad och hur? När ska man avråda från TVT? Registerdata ur Inkontinensregistret GynOp / GKR Maud Ankardal MD PhD KK Hallands Sjukhus VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Bariatrisk kirurgi KANDIDATER

Bariatrisk kirurgi KANDIDATER Definition - fetma Bariatrisk kirurgi KANDIDATER 2014-02-27 BMI (body mass index) kompenserar för kroppslängd: BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Övervikt: BMI > 25 Fetma: BMI > 30 Sjuklig fetma: BMI

Läs mer

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem Karin Johansson, sjukgymnast, docent. Lymfödemmottagningen Skånes onkologiska klinik, Skånes Universitetssjukhus i Lund Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer