ADELANTE! FRAMÅT! En tidning om demokrati i Venezuela av deltagarna på Förändra världenkursen 06/07 vid Kvarnby Folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ADELANTE! FRAMÅT! En tidning om demokrati i Venezuela av deltagarna på Förändra världenkursen 06/07 vid Kvarnby Folkhögskola"

Transkript

1 ADELANTE! FRAMÅT! En tidning om demokrati i Venezuela av deltagarna på Förändra världenkursen 06/07 vid Kvarnby Folkhögskola

2 Adelante! Framåt! 2 3 Redaktion Matti Eladhari eladhari@hotmail.com August Flensburg august_flensburg@hotmail.com Daniel Larsson (ansv. utgivare) daniel.a.larsson@gmail.com nisse.sandqvist@gmail.com Maja Stolt majastolt@hotmail.com Grafisk form petter_evertsen@hotmail.com Tryck STC, Vällingby 2007 Upplaga ex Kontakt Kvarnby Folkhögskola Kvarnbyvägen Malmö info@kvarnby.fhsk.se Om Kvarnby Folkhögskola Kvarnby Folkhögskolas värderingar hämtar vi från arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, miljö- och solidaritetsrörelserna. Jämlikhet, rättvisa och demokrati är grundläggande värden. Vi arbetar för att fler människor aktivt ska kunna ta ansvar för samhället och för sin egen situation. Kvarnby Folkhögskola har allmänna kurser för dem som vill läsa upp sin gymnasiekompetens såväl som politiska specialkurser och serietecknarkurser. Tillsammans kan vi förändra världen! Ledare Den här tidningen tar upp essentiella frågor för hela mänskligheten. Demokrati är enligt alla konventioner en mänsklig rättighet men också en garant för att våra övriga behov uppfylls. Vi vill ge oss in i diskussionen om begreppet, vad det står för och vilka värden det innehåller. Enligt den västerländska uppfattningen om demokrati så kräver det ett representativt system med fria val, fri press samt privat äganderätt. I den här tidningen kommer vi dels utreda om Venezuela uppfyller dessa, men också visa på att man med demokrati som innehållsförteckning har andra visioner. Enligt oppositionen i landet är Venezuela på väg mot det man kallar för Kuba-kommunism; ett samhälle som vare sig är demokratiskt eller fritt. Mot dem står den majoritet av befolkningen som stöder»revolutionen«. De menar att»socialism i det 21:a århundradet«, som processen kallas, innebär ökat folkligt inflytande och att det är ytterligare ett steg i den utveckling som fördjupat Venezuelas demokrati det senaste decenniet. Tidningens syfte är inte att presentera entydiga svar på dessa frågor, vi vill istället problematisera och förhoppningsvis hjälpa till att öppna upp de låsta positioner som idag finns i den svenska diskussionen kring demokrati. Den här tidningen kan alltså dels sägas handla om Venezuela, dels om demokrati i sig. Anledningen till att vi valt att använda Venezuela som studieobjekt är just att det idag pågår en kamp kring utformningen Ett tack till Matias Diesler, vår tolk under resan. Petter Evertsén, för layouten. Ola Nilsson, vår lärare som organiserade resan. av deras demokratiska system och vad innehållet i ett demokratiskt samhälle är. I denna tidvis våldsamma dispyt bryts idéer mot varandra på ett sätt som inte är möjligt i Sverige på grund av vår stabila hegemoni kring status quo i dessa viktiga konstitutionella frågor. Oavsett vad man anser om utvecklingen i Venezuela eller utifrån vilka politiska grundvärderingar man gör sin omvärldsanalys så kan man inte förneka att det som idag sker i Latinamerika saknar motstycke. Samtidigt som de vänsterinriktade länderna hittar nya vägar för samarbete, både ekonomiskt och politiskt, försöker Venezuela göra sig oberoende av internationella maktintressen. Huruvida den processen ökar eller minskar venezolanernas tillgång till demokrati som medborgare i sitt eget land är knäckfrågan. Vi tycker att det här är viktigt att klargöra att det inte finns något egenvärde i goda diplomatiska kontakter med världspolitikens bjässar det viktiga är om man kan ge sina medborgare de bästa möjligheterna att själva förverkliga sina drömmar. Leder då revolutionen i Venezuela till detta och fördjupar processen landets demokrati? Vi delar härmed med oss av berättelser från vårt besök i landet i februari 2007 och hoppas att det hjälper dig i din egen bedömning. Malmö 22 april 2007 Henrik Skrak, vår lärare och handledare för tidningsskrivandet. Sofia Stolt, för din artikel. Venezuela betyder»lilla Venedig«efter att Columbus år 1498 sett att indianerna byggde sina hus på pållar precis som i Venedig. Venezuela är km 2 stort, drygt dubbelt så stort som Sverige ( km 2 ). Landet har 21,2 miljoner invånare (1993) och mer än hälften av befolkningen är under 26 år. Venezuela har ett tropiskt klimat med små variationer mellan sommar och vinter. 92 procent av befolkningen är romerska katoliker, resterande är antingen protestanter, muslimer eller tillhör ursprungsbefolkningen religioner. Landets nation infaller 5 juli efter befrielsen från Spanien vid slaget vid Carabobo 5 juli år Myntenhet 1 bolivar centimtos. Caracas Venezuela PETTER EVERTSÉN Socialismen i det tjugoförsta århundradet En antologi om Venezuelas väg till socialismen Antologin Socialismen i det tjugoförsta århundradet försöker ge en inblick i Venezuelas strategier för byggande av socialismen i det tjugoförsta århund-radet. Medverkande: Erik Andersson, Catherine Holt (red), Willam E Izarra, Michael Lebowitz, Kajsa Lundell Karlberg (red), Ola Nilsson och Mikael Pettersson. Beställ på cathholt@gmail.com Venezuelas historia 1498 kommer Columbus till Venezuela kontrollerar Spanien och Portugal halva Sydamerika vardera. Kakao- och kaffeodlingarna växer fram och ger vinster till Spanien. Slavar skeppas över från Afrika. Cirka utvecklas Amerika mycket. Slavar revolterar och slaveriet avskaffas i vissa länder blir Venezuela, efter flera misslyckade kuppförsök av Simon Bolivar, en självständig republik utses Simon Bolivar till president i Republiken Colombia (Storcolombia) som består av områden som idag är Colombia, Venezuela, Panama och Ecuador. Simon Bolivar leder sedan befrielsekrigen i de kringliggande länderna lämnar Venezuela Storcolombia och unionen bryter samman kort därefter avskaffas slaveriet helt. Cirka ha landet militärstyre och kupperna avlöser varandra tar oljeutvinningen fart hålls det fria val i Venezuela och ett tvåpartisystem växer fram. Demokratisk Aktion (vänster, starka band till facket) och Copei (höger, band till katolska kyrkan) är de dominerande partierna är Venezuela med och bildar OPEC förstatligas oljeindustrin faller tvåpartisystemet i blodiga upplopp efter att militär satts in mot folket. Presidenten Carlos Andés Pérez inför ett förbud mot politiska möten, pressfriheten och yttrandefriheten begränsas leder Hugo Chávez ett misslyckat kuppförsök och fängslas avsätts president Pérez och sätts i husarrest efter ett åtal om korruption. Samma år väljs Rafael Caldera till president. Caldera benådar Chávez efter folkets påtryckningar ställer Hugo Chávez upp som presidentkandidat för partiet»rörelsen för femte republiken«(mvr). MVR har ingen tillgång till media eller pengar men lyckas ändå få ett brett folkligt stöd. Hugo Chávez vinner presidentvalet med 56,2 procent av rösterna gör några höga militärer och företagsledare statskupp och fängslar Hugo Chávez. Ny president blir ledaren för arbetsgivarorganisatio nen. Efter tre dagar av folkliga demonstrationer friges Chávez och återinsätts som president. Sofia Stolt

3 Debatten Arbete 4 5 Venezueladebatten i Sverige Rapporteringen om Venezuela i Sverige är ofta negativ. Rubrikerna kretsar kring ämnen som»hugo Chávez söker samarbete med diktaturer«,»president Chávez vill bestämma själv«eller»den frispråkige Chávez bråkar med USA«. Det mesta handlar om presidenten och bygger ofta på förenklingar. Några av de mest spektakulära övertrampen stod Aftonbladet och Moderata ungdomsförbundet, Muf, för strax innan presidentvalet i Venezuela I Aftonbladet skriver Wolfgang Hansson den 30 november 2006 om president Chávez att»alla beslut, stora som små, fattas av honom personligen«.»oppositionen har inga förutsättningar att existera«, är Rola Brentlins slutsats på muf.se den 2 december Att bilden av Venezuela är så mörk (och i marginalerna ljus; lite oljepengar får trots allt de fattiga, även enligt kritikerna) är inte konstigt. Kring presidentvalet 2006 blev de hätska stämningarna inom den venezuelanska oppositionen mot regeringen Chávez tydliga även i svensk media. Oppositionen gav en mycket mörk bild av det politiska läget i landet som ofta refererades av utländsk media medan få andra analyser gavs utrymme. Andra debattörer presenterar en helt annorlunda vinkel: I tidningen Arbetaren (nr. 50/2005) beskriver Jon Weman de kommittéer som växer fram ur regeringens initiativ till lokaldemokrati:»det finns i dag omkring kommittéer, omfattande hundratusentals aktiva som representerar bostadsområden med över 5 miljoner invånare.«jonas Lindberg skriver den 12 december 2006 på ungvanster.se om den breddade politiska processen i Venezuela:»en av de kanske mest märkbara skillnaderna är demokratiseringen av landet, att fler människor blivit politiska subjekt som engagerar sig, organiserar och är med och förändrar.«bilderna av processen i Venezuela skiljer sig alltså mycket åt. Vår målsättning är att denna tidning, Adelante, ska presentera en bredare beskrivning av vad som faktiskt händer i Venezuela och ge ett bättre underlag för diskussion. Debatten fortsätter. Gustavo är koordinator på skokooperativet. Kooperativ produktion Mitt bland symaskiner, högar av skinn och skolådor står Gustavo Zuñiga och inventerar produktionen i den stora, tegelröda fabriken. Han är vald som representant för skofabrikens ägare: 77 kooperativister. De flesta människor som jobbar på kooperativet var tidigare anställda på privata företag som exploaterade dem för en lön som låg under minimilön. Andra var arbetslösa, hemmafruar, eller jobbade inom den informella sektorn med all den otrygghet som det innebär. Nu är de delägare i ett kooperativ, säger Gustavo. Som så många andra venezuelanska kooperativ fick skofabriken i den fattiga stadsdelen Catia i Caracas hjälp av regeringsprogrammet Vuelvan Caras för att komma igång. Delägarna får utbildning av myndigheterna i bland annat administration, kollektivt företagande och rent tekniska tillverkningsmetoder. Kooperativets första tid var svår. Eftersom man inte är anställd gäller det att jobba hårt för att få lön för mödan. Vi startade från noll och fick ingen lön från början, så det var många som hoppade av för att de inte orkade fortsätta. Men vi har vunnit mycket sedan fabriken startade för två år sedan, både socialt och ekonomiskt, säger Gustavo. Lönen är på miniminivå, bolivar (ungefär kronor) i månaden, och arbetsdagen är åtta timmar. Företagets vinst delas upp mellan de anställda och tre olika fonder. En av fonderna är till för att utveckla samhällsservicen i närområdet, de andra två används för investeringar i fabriken och hälsovård»vi startade från noll och fick ingen lön från början, så det var många som hoppade av för att de inte orkade fortsätta. Men vi har vunnit mycket sedan fabriken startade för två år sedan, både socialt och ekonomisk.«åt kooperativisterna var vinsten per anställd mellan 4 och 5 miljoner bolivar (knappt kronor). Företagets struktur är horisontell. Alla som jobbar här får välja sina representanter på stormöten, man utser bland annat en produktionsansvarig och en försäljningsansvarig. Vi har både årsmöten och extrainsatta stormöten, och uppslutningen är bra. Alla viktiga beslut tas av stormötena, säger Gustavo. Fabriken ligger på ett område för»inhemsk utveckling«(desarrollo endógeno) som tidigare användes som depå av det statliga oljebolaget, men som nu förser lokalsamhället med service och arbetsplatser. Man vill alltså från myndigheternas sida bygga upp egna industrier för att göra sig oberoende av utländska, oftast amerikanska, företagares nycker. När regeringen öppnade upp det här området för nya företag bjöd de in intresserade från området. Jag gick en Vuelvan Caras-kurs och började jobba i skofabriken. Nu är jag kär i kooperativet, säger Gustavo Zuñiga.

4 Deltagande Råd 6 7 Kommunala rådet i Mara Ministeriet för folkligt deltagande Irani Silva jobbar på Ministeriet för folkligt deltagande. I kommunen Mara i delstaten Zulia har Yuri Maria Sanchez och folket i hennes bostadsområde startat ett kommunalt råd för att ta makten över sin egen vardag. Nu räknar politikerna med oss på ett annat sätt än innan, säger Yuri Maria Sanchez. Man startade rådet genom att kalla till ett stormöte för att bestämma vad som behövdes i området. Projekt nummer ett blev att bygga en Mercal, en statlig matbutik med subventionerade priser. Bostadsområdet ligger utspritt längs Zuliafloden i nordvästra Venezuela. Eftersom transporterna i området sker med små båtar är frågor som rör den lokala miljön extra viktiga för rådet. Nu arbetar man med ett projekt för att suga upp bottenslammet från floden, så det ska gå lättare att köra med båtar. Egentligen skulle projektet redan varit klart, men av någon anledning har det inte kommit gång. Därför ska man nu träffa borgmästaren i kommunen för att se till att processen påskyndas. De kommunala råden är inte en plattform för de traditionella partierna att driva sin politik. Istället är det lokalbefolkningen som tar makten i sina egna händer. När vi skulle bilda rådet kom många politiker och ville vara med och påverka processen. Istället samlades alla familjerna i området och startade rådet utan politikerna, berättar Yuri Maria Sanchez. När rådet startades fick folket i byn gå flera studiecirklar, bland annat i organisering och projektarbete. Man har också studerat i statliga utbildningsprojekt, vilket i sin tur har lett till att den lokala kulturen stärkts. Folket här är stolta över att de åstadkommer något själva, säger Flor Maria Luzardo, ledamot i Maras kommunfullmäktige. Besluten i det kommunala rådet fattas på stormöten som hålls varannan söndag. Dit får alla 310 familjer, cirka personer, komma. Nästan alla familjer skickar en representant till mötena. Alla som fyllt 15 år har rösträtt på stormötena. Beslut fattas genom omröstning med enkel majoritet. Om det är något vi lärt oss av att starta ett kommunalt råd så är det att vi inte kan köra över folk. Det är inte svårt att fatta beslut, vi ser hela tiden till kollektivet, säger Yuri Maria Sanchez. Inom det kommunala rådet har man också fasta utskott som bland»folket här är stolta över att de åstadkommer något själva... Om det är något vi lärt oss av att starta ett kommunalt råd så är det att vi inte kan köra över folk«annat inriktar sig på hälsa, kultur och utbildning. För att kunna bli vald till förtroendeuppdrag i dessa utskott krävs det att man är minst 18 år. Men de som väljs är oftast lite äldre än så. Än så länge har man ingen kommunal bank som man kan låna pengar av, men man har ansökt om att en sådan bank ska startas. Om vi haft den möjligheten nu skulle vi först och främst satsa på arbeten, dela ut lön till de som skördar vass till exempel, säger Yuri Maria Sanchez. Ett annat projekt som man driver är att plantera in utrotningshotade fiskar i floden för att få tillbaka den biologiska mångfalden. Vår bild av socialism och den revolutionära processen här i Venezuela har förändrats i positiv riktning i och med starten av de kommunala råden. De är viktiga för att föra ner makt till befolkningen, det är ett av de bästa beslut som president Chávez fattat. Maja Stolt Venezuelas ministerium för folkligt deltagande ansvarar för de kommunala råd som man hoppas ska bli motorn i landets demokrati. De kommunala råden är ett svar på behovet av mer folklig makt. Det viktigaste är att folk känner gemenskap, samhörighet och att landets resurser är till för alla, säger Irani Silva. Ministeriet för folkligt deltagande har bara funnits i ett år. Deras huvudkontor, ett gammalt bankkontor i centrala Caracas, sjuder av verksamhet. Vid små trångbodda skrivbord sitter en samling unga män och kvinnor och arbetar för den venezuelanska demokratin. Det är mycket som står på spel nu. Fungerar de kommunala råden bra så kanske de gamla institutionerna kan avskaffas, säger Irani Silva, en av dem som arbetar vid de trångt placerade skrivborden. De kommunala råden bildas genom att invånare i ett bostadsområde på eget initiativ kallar till ett första möte dit samtliga boende i området bjuds in. På mötet väljs en talesperson samt medlemmar till olika utskott som ska jobba med de frågor som rådet anser vara viktiga. Det kan exempelvis handla om att bygga en ny väg eller att få staten att bygga en läkarstation i bostadsområdet. De kommunala råden är ett sätt för folk att själva administrera sina behov och få en relation till staten, berättar Irani Silva. Varje råd är kopplat till sin kommunala bank där de kan låna pengar av staten för att finansiera sina projekt, men de är fria att ta emot pengar från vem som helst. Det finns en statlig kommission som granskar rådens verksamhet. Den huvudsakliga kontrollen sköts dock av invånarna själva. Idag finns det ungefär kommunala råd. Ministeriets mål är att det i år ska startas nya råd, men de måste uppstå genom medborgarnas egna initiativ. I varje råd ingår det oftast mellan 200 och 400 familjer, men folket själva kan bestämma hur stort området som rådet ska innefatta. Lagen om de kommunala råden antogs i april 2006, men redan innan dess fanns råd som arbetade utan statligt stöd. Just nu är vi mitt uppe i processen med de kommunala råden. Lagen»Nu ska vi föra över makt från de gamla etablerade institutionerna till gräsrötterna. Makt ska föras över från kommunfullmäktige till de kommunala råden.«ligger inte fast för all framtid utan kan behöva anpassas för att öka det folkliga deltagandet, säger Irani Silva. De kommunala råden är också en del av det statliga projekt som går ut på att bygga upp nya, parallella strukturer vid sidan om de gamla, dåligt fungerande institutionerna. Nu ska vi föra över makt från de gamla etablerade institutionerna till gräsrötterna. Makt ska föras över från kommunfullmäktige till de kommunala råden, säger Luis Caldera, borgmästare i staden Mara. Han ser heller inte revolutionen som något statiskt, utan påpekar att det venezuelanska folket hela tiden måste hitta nya sätt att pröva sig fram på. Det får inte bli en kopia av något annat land. En av revolutionens största framsteg är att deltagandet har ökat bland ungdomar, ursprungsbefolkningen, handikappade och andra. Det handlar om att börja föra ner makten till basen i samhället, fortsätter Luis Calderon. Han tror att rollen som borgmästare kan komma att ändras när de kommunala råden utvecklas. Kanske kommer arbetet att handla mer om att samordna rådens arbete än att fatta egna beslut. Borgmästaren ska inte vara en representant för makten, utan en företrädare för folket, säger Luis Calderon. Maja Stolt På flera platser runt omkring i världen är människor i färd med att utveckla demokratin. Detta sker i arbetarstyrda fabriker i Argentina, i hälsokommittéer i Palestina, i byråd i Indien, i slumområden i Filippinerna och inte minst i uppbyggnaden av socialismen i Venezuela. Överallt görs det betydelsefulla försök att fördjupa demokratin och involvera fler i att göra samhället bättre. Samtidigt hör vi och läser om demokratins kris, det handlar om att människor inte röstar, inte har tilltro till de parlamentariska institutionerna, till och med tvivlar på politik. Avståndet mellan folket och etablissemanget ökar och folk visar på olika sätt att de saknar reella valmöjligheter. Krig och konflikter sätter demokrati på undantag. Klyftan mellan Nord och Syd blir bara djupare, skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste ökar inte bara mellan länder utan också inom länder. Den orättvisa världsordningen är uppenbar för allt fler. Samtidigt påstår USA att de agerar i demokratins namn. Skillnaden mellan alla tal om demokrati och de reella möjligheterna att påverka upplevs som allt större. Deltagande demokrati är ett begrepp som alltfler börjar använda för en riktig demokrati. Exempel på deltagande demokrati, som den deltagande budgeten i Porto Alegre eller de ockuperade fabrikerna i Argentina sprider sig. Kunskapen om att det finns andra sätt att styra på, att organisera sig, att göra, ökar och med den viljan att prova. Deltagande och demokrati är centrala begrepp i den venezuelanska konstitutionen. Vänsterns internationella forum initierade år 2004 ett projekt kring temat Deltagande Demokrati. Projeketet inleddes med en internationell konferens i Stockholm 2004 och följdes upp av konferenser i Caracas, Venezuela och Manila, Filippinerna. Under planeras konferensen i Turkiet, Balkan och Afrika. På projektets hemsida, finns dokumentation från dessa konferenser samt ett omfattande studiematerial. Vänsterns internationella forum, Vif Box , Stockholm tel fax

5 8 Stormöte Stormöte 9 Stormöte Ett allt större inslag i det venezuelanska samhället är att människor samlas för att ta itu med frågor som berör närområdet. I denna förort till Maracaibo har invånarna samlats för att hantera ett korruptionsfall i den lokala Mercalbutiken. Föreståndarinnan har tagit ut överpriser och undanhållit varor till sina bekanta. Hon ansåg sig vara tvungen att göra det för att kunna köpa medicin till sin sjuke man. De boende i området diskuterar ifall hon ska fråntas sitt tillstånd att ha butiken eller låta henne fortsätta om hon sätter upp den officiella prislistan vid dörren medan man startar en till Mercalbutik i området.

6 Oppositionen Chávez Venezuelas politiska fångar Oppositionspartiet Primero Justicia påstår att Venezuela har politiska fångar. Det är främst tre fall de framhåller. Dessa är: Henrique Capriles Raonski, borgmästare från Primero Justicia i kommunen Baruta. Raonski dömdes efter en lång rättsprocess för att ha deltagit i attacker mot en ambassad i Baruta. Ambassadens el och vatten kapades och flera glasrutor slogs ut för att driva ut den diplomatiska bestickningen. Capriles fälldes på fem åtalspunkter för brott mot flera internationella konventioner rörande diplomatiska bestickningar, samt för att ha underlåtit att utföra sin plikt som befälhavare för den lokala polisen när han inte hindrade vandalisering av privat egendom. Capriles frigavs efter fem månader i fängelse den 17 december Eduardo Lapi, tidigare guvernör i delstaten Yaracuy för det kristdemokratiska partiet Copei. Lapi dömdes för korruptionsbrott 2005, efter att det framkommit att en större summa pengar saknades från ett konto han var ansvarig för. Brottsutredningen visade att Lapi förskingrat bolivarer (cirka 3,7 miljoner kronor) av delstatens pengar. Lázaro Forero och Henry Vivas, som båda tjänstgjorde som polischefer under statskuppen Vivas och Forero dömdes för att de den 11 april 2002 tillät en oppositionsdemonstration marschera mot presidentpalatset Miraflores där en demonstration till stöd för regeringen var samlad. Den konfrontation som uppstod blev kuppmakarnas ursäkt för att rättfärdiga militärkuppen. Efter att kuppförsöket misslyckats sökte Forero och Vivas asyl på Costa Ricas ambassad. Costa Rica valde att inte ge dem asyl då man ansåg att deras brott var av en sådan art att de skulle överlämnas till venezuelansk domstol. Dessa fyra personer har funnits skyldiga till brott mot venezuelansk lag och blivit straffade därefter. Det är dock inte bara oppositionspolitiker som sitter fängslade i Venezuela. Även politiker som tillhör regeringspartierna har dömts för brott, främst rörande korruption. Politiker, liksom andra människor, måste lyda lagen i Venezuela. Daniel Larsson STEFAN KANGAS Carlos Guillermo Arocha och Máximo Sánchez anser att Venezuela blir mer och mer diktatoriskt efter Kubas exempel. De vill att man istället ska närma sig den västerländska kulturen. Antichavism i motvind Máximo Sánchez sitter i ledningen för Primero Justicia som är Venezuelas näst största oppositionsparti. Han ser det nya politiska klimatet som en utmaning. När de många fattiga är ledande i samhällsdebatten måste oppositionspartierna spela på de fattigas spelplan. Vi har i dag flera av våra medlemmar och sympatisörer i ledningen för kommunala råd och kooperativ. På lokal nivå är idén att delta och arbeta på samma villkor för att förbättra och förändra regeringens politik inifrån, säger Máximo Sánchez. Detta står i skarp kontrast mot tidigare strategier. Under några år i början av 2000-talet försökte oppositionen ta makten med media som redskap. Det kulminerade under militärkuppen 2002, när de privatägda tevekanalerna agerade megafoner åt kuppmakarna. Det som hände 2002 var ett försök till en demokratisk revolution. Människor protesterade mot Chávez planer att göra Venezuela kommunistiskt som Kuba. Men det var fel av arbetsgivarföreningens ordförande Carmona att utropa sig till ny president och upplösa parlamentet, säger Sánchez. Splittringen är skarp mellan anhängare av och motståndare till regeringen Chávez. Oppositionella har bedrivit ett hätskt arbete för att bli av med regeringen, som de menar motarbetar dem med odemokratiska metoder. 2005, efter att folkomröstningen om Chávez presidentmandat visat sig bli ännu en förkrossande förlust för oppositionen, bestämde man sig för att bojkotta parlamentsvalet. Det var ett misstag att inte ställa upp i valet. Vi ville sända en kraftfull signal till Chávez och omvärlden, men det enda som hände var att vi blev utan parlamentsledamöter. I Primero Justicia hade vi en annan uppfattning»det som hände 2002 var ett försök till en demokratisk revolution. Människor protesterade mot Chávez planer att göra Venezuela kommunistiskt som Kuba.«än andra oppositionspartier om bojkotten, och vi ställde upp på den bara för att visa att vi var enade, säger Sánchez. Primero Justicia har nu definitivt bestämt sig för att inte marginalisera sig själva ytterligare genom att vägra delta i politiken. Istället vill man vara så aktiva som möjligt, för att nå det allt överskuggande målet: Chávez ska väck. I Primero Justicia är en av de stora diskussionerna vilken strategi vi ska använda för att bli av med Chávez. Det finns de som menar att det demokratiska utrymmet för öppen politisk kamp är försvunnet och att man måste finna mer radikala lösningar som exempelvis militärkupp, säger Sánchez. Regeringens fokus på fattiga och indianer skapar irritation i oppositionen. När folkrörelser för ursprungsfolkens rättigheter och andra aktionsgrupper nu uppmuntras att protestera öppet uppstår social oro, säger Sánchez. Venezuela har länge sluppit rasism och motsättningar. Nu använder Chávez omvänd rasism mot landets icke-färgade genom att godtyckligt dela ut pengar och makt till indianer. Ett exempel på det Sánchez anser vara regeringens godtyckliga, provokativa politik är att det finns indianer bland både parlamentsledamöter och ministrar under nuvarande regering. Det politiska tonläget är uppskruvat. Många oppositionella menar att regeringen förstör den sociala harmonin mellan människor för att lättare kontrollera dem. Regeringens idé att medborgarna ska stå i direkt förbindelse med myndigheterna på lokal nivå och agera kontrollorgan mot korruption ger man inte mycket för. Vi tror att folk behöver organisera sig i till exempel villaföreningar, medborgarkommittéer och grannskapsråd, men det får inte ersätta eller inskränka den representativa demokratin. Den västerländska representativa demokratin är den som globalt sett är beprövad det är den som fungerar, säger Máximo Sánchez. Chavismen och Venezuela 2007 Hugo Chávez är i dag hotad endast av kuppmakare och utländsk intervention. Under hans tid vid makten har satsningarna på välfärd satt landet på fötter. Sedan Hugo Chávez installerades som president 1999 har han mött många utmaningar. Han blev själv utsatt för en statskupp 2002, en kupp som bara höll i ett par dagar. Näringslivet och det gamla statsbärande partiet Acción Democráticas fackförening har också försökt paralysera hela Venezuelas ekonomi genom att stoppa produktionen i fabriker och strejka för att tvinga fram Chávez avgång. Efter att oppositionen samlat in ett par miljoner namnunderskrifter hölls en folkomröstning om Chávez presidentmandat, som bara stärkte hans ställning. Det intressanta är att presidenten har klarat alla utmaningar. Och han har inte gjort det med våld, förbud eller hjälp från andra länder. Kraften bakom Hugo Chávez politik bor i de fattiga stadsdelarna, bland de människor som i det gamla samhället inte var fullvärdiga medborgare. De arbetande fattiga, de äldre, etniska och sexuella minoriteter, kvinnor chavisterna, som de kallas, räknas i miljoner. De ställer helhjärtat upp bakom det pågående politiska projektet, den bolivarianska revolutionen. Bara tack vare det massiva folkliga stödet kan de mer radikala delarna av den chavistiska politiken genomföras. Svenska media berättar om den venezuelanske presidenten att han lider av storhetsvansinne, att han gör sig själv till diktator och att personkulten liknar Nordkoreas. När det gäller personkulten känner man som svensk igen sig lite i medias beskrivning när man besöker Venezuela. På många affischer och väggmålningar ser man både Chávez själv och andra politiker. Men det har mer med politiker i allmänhet att göra, än med just Chávez. I oppositionella regioner är det lika mycket kult kring den lokala ledaren som det i chavistiska områden är kring presidenten. Politikern Chávez ska inte underskattas. Tack vare en ständig framåtanda har han lyckats inte bara behålla utan också stärka stödet för revolutionen under sina åtta år vid makten. Det har inte heller lett till att landet drabbats av ekonomisk kollaps, vilket en del andra länder med»kraften bakom Hugo Chávez politik bor i de fattiga stadsdelarna, bland de människor som i det gamla samhället inte var fullvärdiga medborgare.«progressiva regeringar råkat ut för. Tvärtom är Venezuelas ekonomi en av världens fem snabbast växande. Chávez politik är socialistisk och visionär. Målet är frigörelsen av människan på alla plan: oberoende från Ett privat leksaksföretag i Venezuela tillverkar»chávez action-figures«. De säljs i stora volymer både i leksaksaffärer och hos gatuförsäljare. stormakter, arbetarnas övertagande av arbetsplatser, tillgång till mat, hus, jobb, kultur, vård och utbildning åt alla, deltagande demokrati på lokal nivå. Sedan senaste presidentvalet i december 2006, när antalet som röstade på Chávez ökade till 63 procent, går den bolivarianska politiken under namnet»socialism i det 21:a århundradet«. Vad har Sverige att lära av Chávez och Venezuela? För det första att man inte kan kopiera ett annat lands politik, men däremot lära sig av den. Venezuela har hämtat inspiration och lösningar på problem från många olika länder, som Brasilien, Kuba och Sverige. För det andra att förändring inte kommer att ske om man inte formar det politiska klimatet efter folkets verklighet. Utan att inkludera och helhjärtat engagera massorna skulle Venezuela inte ha utvecklats alls under Chávez. För det tredje kan vi också konstatera att förändring är fullt realistisk. Venezuela har på bara åtta år gått från hopplöshet och vanmakt till framtidstro och oberoende.

7 Media Utbildning Det pågår ett krig Sedan Chávez kom till makten i Venezuela pågår ett mediekrig. På ena sidan står de privata medierna som sedan maktövertagandet 1999 envist har propagerat mot Chávez och på andra sidan statliga medier som ökar i omfång och styrka för varje dag. Luz Reyes är redaktör för helgupplagan på Venezuelas största dagstidning Últimas Noticias. Chávez är den enda politiker som har lyckats gå segrande ur en strid mot media. Sedan dess har det blivit ett massmediekrig. Hon menar att detta allvarligt har skadat medias förtroende, något som går ut över hennes eget arbete. Då upptäcker folk att media inte alltid talar sanning utan att de propagerar. Det märks när man går ut på gatan. Folk har inte lika stor respekt för journalister längre.»det märks när man går ut på gatan. Folk har inte lika stor respekt för journalister längre.«även om det nu finns en offentlighetsprincip inskriven i konstitutionen så menar Luz att det var lättare förut. Byråkrater och tjänstemän var mer öppna. Mediekriget har lett till att många dörrar stängts. Många ministrar och tjänstemän är rädda för att uttala sig, de är rädda att det de säger ska snedvridas. Det är väldigt svårt att vara oberoende i ett så delat land som Venezuela, dels för att alla har sina egna politiska åsikter, men också av ekonomiska skäl. En journalist måste sälja sina artiklar och en tidning annonsplatser. Trots det försöker Últimas Noticias ha en balanserad rapportering. Det är svårt, men oavsett tidigare, nuvarande eller framtida regeringar så kommer folk ha problem och det är där vårt fokus finns, säger Luz Reyes. August Flensburg Luz Reyes är redaktör på Últimas Noticias. men det finns alternativ Parallellt med att etablerade medier förlorar i anseende händer någonting annat inom venezuelansk media överallt föds nya alternativmedier. I en förort till Venezuelas huvudstad Caracas ligger CatiaTV, från början en underjordisk tv-kanal som nu fått tillstånd att sända lokal-tv. José Luiz arbetar på sin fritid ideellt som redigerare och har ansvar för att hjälpa de lokala tv-teamen med att redigera sina program. Vi vill förändra sättet man ser på tv, sudda ut gränsen mellan tittare och producent. Idén är att vem som helst får bilda ett arbetslag på 5-6 personer. Sedan får deltagarna kurser i hur man använder den lånade utrustningen. I 16 av Caracas 22 stadsdelar finns grupper som specialiserat sig inom olika områden. Här samarbetar människor i alla åldrar, människor som aldrig tidigare hållit i en kamera eller använt en dator, säger José Luiz. José Luiz var själv en av dem, för»vi vill förändra sättet man ser på tv, sudda ut gränsen mellan tittare och producent.«två år sedan hade han aldrig rört vid ett tangentbord men så kom CatiaTV till hans förort och ett brinnande skaparintresse väcktes. Innan jag kom i kontakt med»catia«trodde jag att det var omöjligt att göra tv, men nu vet vi att det går med en enkel kamera och en dator som redigeringsstation. CatiaTV finansieras med hjälp av reklam. Det är mest statliga företag som köper annonsplats men José Luiz tror inte att det påverkar deras objektivitet. Vi får inga bidrag och det är de lokala arbetslagen som producerar alla tv-program som ibland är kritiska mot Chávez. Han menar att denna typ av alternativmedia, som är på stark frammarsch i Venezuela, är framtiden. Kommersiell tv är skadlig, min generation har växt upp och blivit påverkade av de privata mediernas lögner. Vi som jobbar här är inga proffs, vi har ingen utbildning, vi försöker använda de verktyg som alltid förvägrats oss för att söka sanning och skapa förändring, säger José Luiz. August Flensburg Venezuela storsatsar på utbildning Ana Gomez, 47, hade fram tills hon deltog i Misión Ribas bara studerat fram till det åttonde året i grundskolan. Innan Chávez fanns inget intresse för att utbilda befolkningen, säger Ana Gomez. Utbildningsmissionerna har gjort att folk insett att saker måste ändras. Sedan Chávez regering tillträdde har den startat fyra utbildningsprojekt, missioner. Utbildningsmissionerna erbjuder studier om allt från alfabetisering till universitetsstudier. Misón Ribas är en gymnasieutbildning. Fram till juli 2006 hade medborgare inom programmet tagit studentexamen och över personer är ifärd att göra detsamma. Vi läste sju ämnen, matematik, fysik, spanska, engelska, IT och historia. I missionen används ett kubanskt audio-visuellt system, där en expert håller lektionen via video och en underlättare ser till att alla förstått, säger Ana. Metoden fungerar utmärkt och snabbt. Jag studerade i två år för att få studentexamen. Det var jättekul! Ana och hennes kurskamrater läste tre timmar dagligen, måndag till fredag i den kommunala gymnasieskolan. Alla offentliga skolor i Venezuela har skyldighet att upplåta sina lokaler till utbildningsmissionerna på kvällstid. Våld och brottslighet var ett problem i det område Ana studerade. På väg till skolan var det en klasskamrat som blev rånad fem gånger, men fortsatte trots faran. Nu har säkerheten blivit bättre tackvare säkerhetsbrigader från det kommunala rådet och den sociala utvecklingen. Ana är numera medlem i ett mycket lyckat hotellkooperativ. Skillnaden mot hemmafrulivet är stor. Mina barn har tjatat på mig att jag ska göra något och äntligen har jag det! Jag är medlem i kooperativet och jag har tagit studenten! Jag grät när jag tog examen. Det var så fantastiskt! Det här skulle jag aldrig kunnat göra innan missionerna startades. Ana ska fortsätta studera på universitetsnivå. Hon planerar att delta i Misiòn Sucre. Missionerna gör folk beroende av kunskap, man bara fortsätter! Misión Ribas drivs tillsammans med kubanska pedagoger och metodologer. Pedagogiken utvärderas och utvecklas hela tiden. Utbildningarna skiljer sig från traditionell undervisning på flera sätt. Under tiden man studerar ska man som ett led i utbildningen genomföra ett socialt projekt i sitt närområde. Också bedömningen och betygssättningen av eleverna är annorlunda.»jag grät när jag tog examen. Det var så fantastiskt! Det här skulle jag aldrig kunnat göra innan missionerna startades.«betygen vi får handlar mer om kvalitet än kvantitet. En gång i månaden utvärderade vi oss själva, berättar Ana Gomez. I utvärderingarna ges kritik och självkritik. Utvärderingarna består inte bara av att sätta ett»1 till 20«-be- Ana Gómez är delägare i hotellkooperativet Hotel Kamarata Osstc på Isla de Margarita. tyg utan om att i ord beskriva utveckling och fördjupning av kunskaper. Det görs både kollektivt och individuellt. En annan viktig del, för att folk ska ha råd att studera och inte kunna komma med ursäkter, är det relativt generösa studiestödet. Att regeringen prioriterar folkbildning så högt är ett led i den större process som Venezuela genomgår. Arbetsmarknadsutbildning och alfabetisering går hand i hand med att väcka människors samhällsdeltagande. För att få ett större folkligt deltagande i Venezuela drivs omfattande utbildningsmissioner samtidigt som kommunala råd bildas. Det uttalade syftet med arbetsmarknadsutbildningarna och bildandet av kooperativ är att få in människor från den informella sektorn, från utanförskap till innanförskap. Och för att alla ska delta fullt ut i samhället prioriterar regeringen att medborgarna skaffar sig utbildning. Misión Ribas har också väckt Anas samhällsintresse. Missionen har öppnat ögonen! Min syn på företagen, på allt, har ändrats. Förut levde vi i mörker! Nu kan man inte längre köra med oss! Matti Elahari

8 14 Essä Essä 15 Staten arbetar för att alla arbetslösa ska få utbildning. Tanken är att de ska kunna starta egna kooperativ, och därmed kunna delta fullt ut i det venezuelanska samhället. på att människor med högre utbildning och större ekonomiska resurser oftast engagerar sig mer i politiken än andra. I den process som pågår i Venezuela motverkas detta problem genom att vanliga människor ges möjlighet att ta makten över sina egna liv. Detta sker exempelvis genom bildandet av kooperativ, i de kommunala råden och genom de missioner som ger miljontals venezolaner avgiftsfri utbildning. Detta leder till att de sociala, ekonomiska och politiska strukturerna utvecklas i den riktning Dahl föreskriver för att uppnå ett mer demokratiskt samhälle. Även den ekonomiska ordningen i Venezuela utvecklas i riktning mot Dahls ideal. De människor som tidigare varit arbetslösa får nu en möjlighet att starta kooperativ genom utbildningar och statliga mikrokrediter. Dessa kooperativ tjänar inte bara som en inkomstkälla för dess medlemmar. De blir också en grund för social utveckling och vidare studier och ger medlemmarna större makt över sina egna liv. En annan sak som Gilljam lyfter fram är att folk ofta inte vill engagera sig politiskt. Inte heller detta verkar vara något problem i Venezuela. De kommunala råd som är en bärande del i de pågående reformerna för ökat folkligt deltagande är inte ett initiativ från staten. De lagar och regler som styr rådens verksamhet har stiftats efter att människor på eget initiativ startat kommunala råd i sina bostadsområden. Det är alltså gräsrötterna, inte regeringen, som driver på för en ökad deltagardemokrati. De invändningar mot deltagardemokrati som lyfts fram av bland andra Gilljam förutsätter att deltagardemokratin är ett komplement till den representativa demokratin och inte följs åt av sociala och ekonomiska förändringar. Den politiska processen i Venezuela undviker de problem som Gilljam tar upp genom sin ambition att förändra samhället i grunden. Genom att se på de politiska, sociala och ekonomiska sfärerna som sammanlänkade ser man också behovet av att förändra samhällets alla olika delar för att uppnå en ökad demokrati. I en svensk kontext skulle man kunna säga att det inte räcker med att införa stadsdelsnämnder för att föra politiken närmare folket. Man måste också genomföra de sociala och ekonomiska förändringar som krävs för att ge folket verkliga möjligheter att delta i politiken och påverka sin vardagssituation.»de kommunala råd som är en bärande del i de pågående reformerna för ökat folkligt deltagande är inte ett initiativ från staten. De lagar och regler som styr rådens verksamhet har stiftats efter att människor på eget initiativ startat kommunala råd i sina bostadsområden. Det är alltså gräsrötterna, inte regeringen, som driver på för en ökad deltagardemokrati. Rätt fråga att ställa är kanske inte: blir Venezuela då mer eller mindre demokratiskt genom den pågående processen? Istället bör man fråga sig: blir Venezuelas politiska system mer likt de som traditionellt ses som demokratiska föredömen? Svaret på den frågan blir nej. Venezuelas folk bygger upp ett system som på många sätt är annorlunda än de som finns i västvärlden. Om det gör Venezuela mer eller mindre demokratiskt är kanske mer en fråga om vilken politisk grundinställning man har än vad som står i den statsvetenskapliga litteraturen. Litteratur: Daniel Larsson Robert A. Dahl, Demokratin och dess antagonister, Ordfront & DemokratiAkademin 2003 Mikael Gilljam, Deltagardemokrati med förhinder ur Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson (red), Demokratins mekanismer, Liber 2003 Venezuela+demokrati=sant? Venezuela är ett land som genomgår en snabb politisk utveckling. Nya institutioner byggs upp, gamla rivs ner. Förvandlingen av det politiska systemet drivs på ovanifrån av regeringen, men också underifrån av folket. Frågan som många betraktare, och deltagare, ställer sig är: Blir Venezuela mer eller mindre demokratiskt? Demokrati finns i flera olika former, och ingen enkel mall kan användas för att bestämma om ett samhälle är demokratiskt eller inte. Den form av demokrati som är vanligast i Europa är den representativa demokratin. Det är också den som tidigare funnits i Venezuela i mer eller mindre fungerande form. Den representativa demokratin har många fördelar, men den har också sina nackdelar. Ett problem är att makten ofta flyttas långt från folket. I den svenska grundlagen står det att all makt utgår från folket. I verkligheten gäller det bara en gång var fjärde år, på valdagen. Tiden mellan valen överlåts beslutsfattandet åt en liten skara politiker, som fattar beslut utan att medborgarna har någon verklig insyn i beslutsprocessen. Ett annat problem är fördelningen av parlamentsplatser efter valresultat. Mycket makt förskjuts till små vågmästarpartier vilket gör politiken till en skev avbild av folkviljan. Ett stort problem är också att folkopinionen och den politiska elitens åsikter ofta skiljer sig åt. Genom sina fyraåriga mandat behöver valda politiker i Sverige inte ta direkt hänsyn till folkviljan annat än i valtider och de kan tiga ihjäl opinion som de inte gillar. Den representativa demokratin går allt som oftast hand i hand med ett ekonomiskt system som ger ett fåtal personer stor makt genom ägande av exempelvis aktier eller naturtillgångar. Denna form av makt genom ägande kan ofta begränsa demokratin, eftersom den kan slå mot den politiska jämlikheten. I Demokratin och dess antagonister, något av ett standardverk inom demokratiteorin, skissar Robert A. Dahl på hur ett mer demokratiskt samhälle skulle kunna se ut. Några av de saker som lyfts fram är: 1. Så långt det alls är möjligt bör medborgarna i ett mer demokratiskt land ha de politiska resurser som krävs för att delta i det politiska livet på i stort sett jämställd fot. 2. Ett mer demokratiskt land skulle medvetet reglera sina sociala, ekonomiska och politiska strukturer i syfte att uppnå politisk jämställdhet. 3. I ett mer demokratiskt land skulle den ekonomiska ordningen betraktas som ett medel inte bara för produktion och distribution av varor och tjänster utan för en vidare uppsättning av värden, däribland de demokratiska värdena. Just dessa tre saker är centrala för den nu pågående politiska utvecklingen i Venezuela, en utveckling som alltmer går från en representativ demokrati mot en deltagande demokrati. För att en deltagande demokrati ska fungera är Dahls tes om lika möjligheter för deltagande extra viktig. Dock är det så som exempelvis Mikael Gilljam påpekar i Deltagardemokrati med förhinder, att i princip all samhällsvetenskaplig forskning pekar

9 förändra världen! VÄNSTERNS KAMP ÄR inte begränsad till parlamentens korridorer, till fullmäktigeförsamlingar eller utskott. Vänsterns kamp har alltid förts i människors vardag på gator och torg, på arbetsplatser, i skolor och föreningar. Och den har alltid varit intimt förknippad med studier och folkbildning, kunskap och analyser. Det är genom att analysera världen som vi kan förändra den. KURSEN FÖRÄNDRA VÄRLDEN riktar sig till alla som varit aktiva ett tag inom vänstern och som vill komma vidare i sin teoretiska och organisatoriska skolning. Organisatoriska studier i bland annat strategi och taktik, retorik och ledarskap varvas kontinuerligt med de teoretiska och dagspolitiska studieblocken för att skapa en dynamisk och aktivistbetonad undervisning där teori och praktik hänger ihop på ett naturligt sätt. KURSEN KAN SES som ett koncentrat, själva essensen i vänsterns sätt att arbeta. Kursen tar fasta på samspelet mellan kunskap och kamp, mellan analys och förändring. KURSTID: 20 augusti 2007 till 5 juni Gör din ansökan via kvarnby.fhsk.se. Förändra världen! är studiemedelsberättigad. H

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Träff för nya medlemmar

Träff för nya medlemmar Träff för nya medlemmar 2014 Upplägg Läget i Vänsterpartiet Organisationen Partiprogrammet Allmänna frågor Fika Vänsterpartiet växer 13 800 medlemmar i jan 2014 Ser ut att växa med ytterligare 3 000 nya

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0276/2017 24.4.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om situationen i Venezuela

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vad är det som händer i Venezuela?

Vad är det som händer i Venezuela? Vad är det som händer i Venezuela? Högern vann majoritet i Nationalförsamlingen i december 2015 efter omfattande sabotage av landets ekonomi. Deras viktigaste mål sedan dess har varit att störta president

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna.

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna. INTERNATIONELL POLITIK Rollspel. Jag har suttit och spånat fram ett tänkbart område, ni ska använda era kunskaper i internationell politik och lösa ett par uppgifter som ni finner längst bak i häftet.

Läs mer

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg 9B01, KONGRESS 2019 Målområden för verksamhetsplanering 2019-2031 Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg POLITIK Vår politik syftar till att bygga ett solidariskt samhälle, i Sverige

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Åren var det krig mellan Sverige och

Åren var det krig mellan Sverige och FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Det svenska samhällskontraktet

Det svenska samhällskontraktet Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka

Läs mer

Vad är anarkism? en introduktion

Vad är anarkism? en introduktion Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Socialnämndens beslut

Socialnämndens beslut Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut? Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013 Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss.

Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss. ARRANGÖRSHÄFTE Hej arrangör Vad roligt att er skola är anmäld till Skolval 2018 och vad kul att just du är arrangör. Er skola kommer genom Skolval ge eleverna chansen att ta ställning och rösta på ett

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 Nytt politiskt landskap efter historiskt val Partido Popular störst men svårt bilda regering Valet tvingar spanska politiker lära sig kohandla Intervju om

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Skolans namn: Röda stugan Skolans verksamhetsform:

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer