Kraftstation VERSION 6 BoL 1(18)

Transkript

1 Kraftstation VERSION 6 BoL 1(18) Projekt Kraftstation Bakgrund Klarälvdalens Samordningsförbund har genomfört ett förprojekt Utvecklad samverkan i Klarälvdalen dnr Projektets syfte var att utreda förutsättningarna för ett genomförandeprojekt. Klarälvdalens Samordningsförbund har bildats av kommunerna Forshaga, Hagfors och Munkfors samt arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Landstinget i Värmland. Förbundets syfte är att uppnå en effektivare resursanvändning utifrån ett gemensamt brukarperspektiv. Förprojektet har avkastat flera resultat i enlighet med projektplanen: - Kartläggning: en uppdaterad kartläggning har gjorts för de grupper i utanförskapet som omfattades av utlysningen (ungdomar och personer av utomnordisk härkomst) men också av övriga grupper. Sammantaget för alla grupperna visar kartläggningen på att ca personer återfinns i utanförskapet i de tre kommunerna. - Arbetsgivarsynpunkter och kontakter: inom förprojektet har ett antal intervjuer utförts med olika arbetsgivare; mindre företag, större företag och offentliga arbetsgivare. Återkommande synpunkter är att individer ur målgruppen kan vara en framtida arbetskraftsresurs men att då krävs olika former av support. I utgångsläget finns ett antal hinder. - Process för utvecklad samverkan: ett 40-tal personer med olika roller inom de sex parterna i förbundet ( handläggare, chefer och styrelserepresentanter) har träffats och arbetat under fyra dagar med syfte att skapa underlag för en genomförandeansökan. Därtill har en mindre arbetsgrupp samrått med andra berörda parter såsom gymnasieskola och invandrarmottagning. Resultatet har blivet en starkt förankrad projektidé. - Projektdéen innebär att kraftsamla kring de grupper som står längst från arbetsmarknaden, att lyfta fram de specifika styrkor dessa individer har, skapa kontakter och fånga upp arbetskraftsbehov hos företag och offentliga arbetsgivare och söka sammanföra tillgängliga kompetensen med behoven En formell förprojektsrapport bifogas ansökan.

2 2(18) Utgångspunkter Genom den ovan skildrade processen har samordningsförbundet fått tydliga inspel på att vidareutveckla sin verksamhet. Det föreligger en stark förväntan hos delaktörerna om att utveckla ytterligare metoder och organisationsformer. Målgruppen de som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden finns kartlagd och antalet är av en omfattning som kräver utökade och nyskapande insatser. Samordningsförbundet driver idag viss verksamhet bl a Dirigo. Inom respektive kommun driver man olika egna verksamheter med anpassade aktiviteter för individer i målgruppen. Här finns erfarenheter stödjer en vidareutveckling av arbetet med personer långt ifrån arbetsmarknaden. Här finns också en utbredd uppfattning om att man i dessa insatser inte når tillräckligt långt. Det handlar om bristande resurser, om brister i kontaktvägar och liksom brister i arbetssätt. Det handlar också om att utveckla nya arbetssätt, främst vad gäller att skapa kontakter med näringslivet, fånga upp behov och kunna förmedla rätt kompetens. Inom ramen för samordningsförbundet har man skapat lokala s k handläggargrupper. Dessa beslutar i ärenden som rör insatser för individer vilka kan aktualiseras av alla parterna. Handläggargrupperna utgör en viktig byggsten i en utveckling av arbetsformerna. Problembilden Arbetsförmedlingen arbetar idag med de som betecknas som jobbfärdiga. Dvs de som kan ta arbeten som anvisas. Personer som inte är jobbfärdiga återfinns till viss del inom Försäkringskassan. Andra återfinns inom kommunernas olika försörjningsinsatser. Försäkringskassan arbetar efter nya regler som innehåller tydliga tidsgränser för när olika åtgärder skall ha verkställts. När dessa tidsintervaller passerats och insatserna uttömts upphör försäkringskassans åtaganden och personerna hänvisas till arbetsförmedlingen och om personen inte är jobbfärdig hänvisas han/hon till kommunen för sin försörjning. Inom kommunernas social- och eller arbetsmarknadsenheter återfinns de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Gruppen bedöms öka efterhand som arbetsförmedlingens och försäkringskassans regler får genomslag. Efterhand som konjunkturläget försämras kommer gruppens medlemmar att öka i antal. Kommunerna arbetar med olika insatser alltifrån rent försörjningsstöd över till anpassade arbetsuppgifter och diverse projekt. Därutöver finns individer i utanförskapet som inte registrerats hos någon av parterna. De kan ha utförsäkrats, lämnat gymnasieskolan och får sitt uppehälle med stöd av föräldrar eller andra anhöriga. I handläggargrupperna (bildade genom tillkomsten av samordningsförbundet) arbetar man på så sätt att de olika parterna kan lyfta in ärenden för beslut om åtgärd. Gruppen kan då besluta om att förslå individen till ett projekt eller annan aktivitet. Gruppen kan också notera att ytterligare utredningsinsatser behöver göras innan

3 3(18) individen kan föreslås gå vidare. Ett dilemma är att olika utredningsinsatser ofta tar tid då vissa specialistresurser är starkt ansträngda. I de anpassade arbetsuppgifter som anordnas av kommunerna finns möjligheter att träna personer för vidare uppgifter. I vissa fall utförs uppdrag som avropas av respektive kommun. Det kan handla om transporttjänster, fastighetsskötsel etc. Det finns en viss risk att individer låses inne i uppgifter av detta slag då organisationen har att utgå ifrån motsägelsefulla målsättningar skapa jobbträning men var också kostnadseffektiv. Ett väsentligt problemområde utgörs av bristen på riktiga arbetsplatser dit individer kan komma för verklighetsanpassad arbetsträning och kanske på sikt fast arbete. Bristen orsakas dels av den faktiska situationen hos många arbetsgivare: - i dagsläget en snabbt försämrad konjunktur med krav på anpassning av arbetsstyrkan. Detta försämrar ytterligare målgruppernas konkurrensläge. - oaktat detta och även på sikt finns en osäkerhet hos arbetsgivare inför att ta in individer som har olika former av problem. Särskilt har ett litet företag inte kompetens och resurser att svara upp till detta. - kommunala förvaltningar står under stark press att effektivisera vilket också försvårar att ta in individer ur målgruppen - individerna inom målgruppen har p g a sitt utanförskap kommit långt ifrån arbetsmarknaden, saknar självkänsla och/eller har självdestruktiva beteenden - de olika aktörerna har en tendens att se till den egna organisationens mål varför det finns risker för att individer lyfts runt Inom arbetslivet regleras många frågor genom avtal emellan arbetsmarknadens parter. Detta förhållande skapar förutsättningar som måste beaktas i arbetet med individer i utanförskapet vilka ju normalt inte omfattas av avtalsregleringar. Ett annat problemområde utgörs av att kunskapen om företag och näringsliv är alltför begränsad hos de olika aktörerna som arbetar med personer i målgruppen. Man har också alldeles för begränsade kontaktnät till företag och arbetsplatser. Traditionellt har arbetsförmedlingen varit den aktör som haft arbetsgivarkontakter. Inom kommunerna har framförallt näringslivsansvariga haft samma roll. Medarbetarna inom de sociala och rehabiliterande verksamheterna har inte haft dessa kontaktnät.

4 4(18) Målbilden Att genom effektivare samarbete parterna emellan och genom en ökad kompetens och kännedom om företag och arbetsplatser, kunna förbättra det individuella utvecklingsstödet. På detta sätt lyfta fram och förstärka individers specifika kompetenser så att individerna kommer väsentligt närmare arbetsmarknaden och därmed på sikt fasta jobb. Att därmed skapa en förbättrad arbetsmetodik som efter projektets slut kan implementeras i ordinarie verksamheter. Att utgöra stöd för arbetsgivare som tar emot personer från målgruppen för praktik eller anställning. Projekt Kraftstation Genom Klarälvdalen flyter Klarälven som förser det omgivande samhället med mycket energi. Kraftstationer återfinns med jämna mellanrum längs älven. I överförd mening kan en kraftstation också innebära en plats där personer möts och laddas med energi. Projekt Kraftstation innebär att ladda individer med energi. Projekt Kraftstation innebär också att arbetsgivare kan koppla in sig och få tillskott av energi. Syften med projekt Kraftstation Bygga vidare på de erfarenheter som idag finns hos parterna av individuell handledning och coachning. Dessa insatser är dock överlag för begränsade och saknar inte minst en tydlig arbetsgivarkoppling. En grundsten som kommer att användas är de s k handläggargrupperna. Här finns kompetens om varandras roller, lokal individkännedom mm. En nära samverkan med de olika aktörerna som arbetar inom kommunernas sociala sektorer liksom med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstingets vårdcentraler Förstärka närvaron av specialistresurser Skapa utökade resurser för individhandledning och coachning. Bygga upp en nära kontakt och kännedom med det lokala näringslivet och de olika kommunala/offentliga arbetsgivarna. Fånga upp de behov som finns och finna lösningar på idag föreliggande hinder Förmedla individer och deras specifika kompetenser till behov hos företag och arbetsgivare. Möta arbetsgivarnas behov av arbetskraft, vilket i vart fall på sikt är en strategisk nödvändighet Bidra till ett ömsesidigt ändrat synsätt på målgruppen. Detta gäller att stärka individernas egen självbild men också att få arbetsgivare att se individernas kompetens och resurser bakom den egna invanda schablonbilden Målsättningar 65% av deltagande individer skall efter Kraftstations insatser gå vidare till jobb eller studier/egenförsörjning

5 5(18) 80% av individerna skall uppleva en förbättrad livssituation efter att ha deltagit i projektet 10% i minskat kommunalt försörjningsstöd Sammantaget bör projektets insatser bidra positivt till en sänkning av ohälsotalen. Målgruppen Projektet vänder sig till individer som befinner sig inom programområdets mål 1 och 4. Det innebär att deltagare i projektet uppfyller något eller flera av följande villkor: - helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund - helt eller delvis sjukskrivna sedan minst sex månader - unga som befinner sig i övergången emellan studier och arbetsliv - personer med hel eller delvis sjuk- och aktivitetsersättning - personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning I tillägg finns för många individer missbruksproblem eller andra problem av mer diffust slag. Schematiska översikt över målgruppens fördelning på olika parter samt skattning av utveckling och deltagarantal Part Bruttoantal Prognos Bedömt möjligt del- Beräknat tagarantal deltagarantal Nov F- kassan 600 minskar Af 300 ökar Kommunernas soc tj ökar Summa Oregistrerade ca 50 Bruttoantalet utgörs av de individer som svarar upp emot något av villkoren för att få delta i projektet. Prognosen är projektets bedömning över hur respektive parts gruppstorlek förändras under projekttiden. En försämrad konjunkturbild, ändringar i myndigheters regler och tillämpning av dessa leder till ett efterhand ökat tryck på den kommunala nivån. Bedömt möjligt deltagarantal är uppgifter från respektive part. Beräknat deltagarantal är projektets bedömning som också motsvaras av medfinansieringsintyg. I bedömningen ligger även en värdering rörande hur många individer som på ett kvalitativt sätt kan omfattas av projektet med antagna resurser.

6 6(18) Oregistrerade utgörs av individer som inte ingår i någon av parternas underlag. De utgörs t ex av unga som med mer eller mindre fullständiga gymnasiebetyg försörjs av sina föräldrar, av individer som försäkrats ut och försörjs av annan anhörig. I gruppen finns också et antal framförallt yngre som försörjer sig genom olika former av kriminell verksamhet. Vi kan i dagsläget inte räkna med några ur gruppen i projektet då det saknas offentlig medfinansiering dessa. Projektets uppläggning Handläggargrupper Af Försäkringskassa LiV Kommunernas socialtjänst Inskrivning Arbetsmarknads- Individuell handledning Arbetsgivkontakt enheter od Coachning Behovskartläggn specifik utbildning Förmedling Forshaga KRAFTSTATION Hagfors Validering Munkfors Extern kompetens Ftg Kommunal verksamhet Studier En detaljerad tid- och aktivitetsplan återfinns i bilaga 1!

7 7(18) Projekt Kraftstation innebär att vidareutveckla vissa redan kända arbetsmetoder. Projektet innebär också att pröva och utveckla nya arbetssätt. I den s k Handläggargruppen tas beslut om att individen bedöms ha förutsättningar att svara positivt på förstärkta individuella insatser. Detta är grunden för en inskrivning i projektet. En principiellt väsentlig utgångspunkt är att bygga på individens vilja. Givet denna vilja går det att bygga upp individens självbild. Detta är speciellt väsentligt med individerna inom målgruppen som överlag har en svag eller rent av negativ självbild. Grundprocesserna i Kraftstation är två. Den första består i att för de som är inskrivna arbeta med förstärkt individuell handledning och coachning. Individen finns kvar i sin ordinarie miljö som kan vara en anpassad arbetsuppgift inom t ex kommunen. Alternativt finns individen registrerad hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunens socialtjänst eller vårdcentral med egen handläggare. Kraftstations insats innebär att tillsammans med respektive individs ordinarie handläggare eller arbetsledare lägga upp en individuellt anpassad plan. Denna kan innehålla ett antal olika element beroende på situationen. Här kommer ett brett samarbete att ske med externa kompetenser. - att genomföra ytterligare utredningar, t ex rörande läs- och skrivsvårigheter eller NP-utredningar - att tillsammans med drogterapeut lägga upp individuella behandlingsplan - att validera individens specifika yrkeskunskaper - att inom vissa gränser ge individen kompletterande utbildningar för att fylla ut en nödvändig kompetensprofil En viktig delaktivitet består i att finna praktik- eller träningsplatser utifrån individens profil och önskemål. Här spelar befintliga anpassade arbetsuppgifter en viktig roll. Projekt Kraftstation kan med sina arbetsgivarkontakter bidra till att underlag skapas för fler sådana anpassade arbetsuppgifter. Arbetet sker i samråd med ordinarie handläggare eller arbetsledare. Det är viktigt att skapa en gemensam målbild för parterna. På det sättet blir Kraftstation en kvalificerande och förstärkande process. Medarbetare inom arbetsmarknadsenheter, handläggare inom af och försäkringskassan kommer till viss del att vara engagerade i projektet. Kraftstations medarbetare kommer att i hög utsträckning röra sig emellan de olika parterna och arbeta i deras miljöer.

8 8(18) En möjlig sidoeffekt, som diskuterats under förprojektet, kan bli att de olika kommunala arbetsmarknadsenheterna od eventuellt kommer att specialisera sig för att bli mer effektivare i det större gemensamma perspektivet. Rent pedagogiskt handlar det om att identifiera svårigheter och åtgärda dessa, att genom anpassade kravställningar och incitament lotsa fram individen till att våga och kunna möta arbetsmarknadens krav. Ett grundläggande synsätt hos Kraftstation är att man för de inskrivna skapar möjligheter genom att synliggöra individernas faktiska förmågor och förstärka deras självbilder. På detta sätt bidrar successivt Kraftstation upp en positiv självbild hos individen. Den CV som efterhand växer fram blir en mycket sannfärdig bild av individen. Detta är i sin tur ett av de viktigaste instrumenten när det gäller att ge arbetsgivare en rättvisande bild över vad individen kan utföra och bidra med. Kraftstations andra grundprocess ligger inom kontakter med och kartläggning av företags- och arbetsgivarbehov. Kraftstation kommer på eget initiativ och i nära samverkan med arbetsförmedlingen bygga upp detta kontaktnät och inte minst söka identifiera de behov som finns av arbetsinsatser. Här handlar det i hög grad om att tänka innovativt och tillsammans med arbetsgivare komma fram till hur problem som dessa individer normalt sammankopplas med kan lösas. Det är avgörande för Kraftstations framgång att projektet finner lösningar som gör att arbetsgivare erbjuder praktikplatser eller provanställningar. Traditionellt har ofta samhället vädjat till arbetsgivare att ställa upp för denna gruppen. Inte sällan har då enskilda arbetsgivare fått ta hand om problem som man inte haft vare sig kunskap eller resurser för. Kraftstations erbjudande handlar dels om sannfärdiga CV, dels om att vid problem omgående lösa arbetsgivaren från dessa. Det kan handla om att gemensamt söka hitta arbetshjälpmedel, arbetsplanering som även möjliggöra att flera individer kan dela på och utföra en uppgift. Överhuvudtaget handlar Kraftstations synsätt om att ha insikt i och förståelse för arbetsgivarnas behov. En sådan hållning kommer på sikt att skapa förtroende och därmed ökad förståelse och intresse för målgruppen. En sidoeffekt av detta offensiva och uppsökande arbetssätt kan bli att Kraftstation identifierar möjliga uppdrag som de kommunala arbetsmarknadsenheterna kan hantera inom ramen för anpassade arbetsuppgifter. Detta är betydelsefullt för att få större underlag till arbetsträning od. Den tid individen är inskriven i Kraftstation kommer att variera, men bedöms i genomsnitt uppgå till ca sex månader, dock inte längre än maximalt ett år. Bedöms individen under denna tid inte ha förutsättningar, brister i egen vilja mm skrivs vederbörande ut och återgår till ordinarie handläggare eller motsvarande organisation.

9 9(18) Sammantaget kan Kraftstation sägas innebära en tvåfaldig process: Individen Arbetsgivaren >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> <<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< Identifiera styrkor och kompetens Identifiera behov av arbetsinsatser Synliggöra och marknadsföra Skapa lösningar som underlättar Praktik, studier Arbete Ökad självkänsla Ökad produktion Insikt om målgruppernas värde Jämställdhet Inom ramen för förprojektet gjordes en SWOT-analys med beaktande av jämställdhetsperspektiv samt vissa andra frågor. Från analysen kan konstateras: - att arbetsmarknaden inom området är sådan att män företrädesvis återfinns inom tyngre industriyrken och kvinnor inom omsorgsyrken i offentlig sektor - att såväl kvinnor som män, som grupp betraktade, har höga ohälsotal I analysen pekas på vissa möjligheter: - att det på sikt bedöms föreligga arbetskraftsbrist inom området - att målgruppen därmed kan komma utgöra en viktig arbetskraftsreserv - att detta skapar nya möjligheter sett ur ett genusperspektiv - att arbetsmarknaden i den näraliggande Karlstadsregionen, speciellt tjänstesektorn utgör en möjlighet för kvinnorna I hotbilden finns ett starkt och snabbt försämrat arbetsmarknadsläge. En annan hotbild är att kvinnor är överrepresenterade bland de som har sjuk och aktivitetsersättning och där många kommer att mista ersättningen. Projektet kommer under projekttiden att arbeta med 500 individer. Av dessa bedöms utifrån uppgifter i kartläggen kvinnorna vara i viss mån överrepresenterade. Vår bedömning landar på 55 60% kvinnor och % män. Projekt Kraftstation har två fokusområden: - att förstärka individernas handlingsförmåga genom utökad handledning, validering av kunskaper, synliggörande av möjligheter och individens styrkor - att identifiera behov av arbetskraft hos arbetsgivare och utifrån ett lösningsinriktat arbetssätt matcha individer emot dessa behov

10 10(18) I genomförandefasen kommer projektet att söka matcha kvinnor emot traditionellt manliga yrkesområden. Projektet kommer även att i kontakterna med arbetsgivarna söka påverka traditionella värderingar kring yrkesval och kompetens. Att utifrån den långsiktiga bedömda arbetskraftsbristen skapa insikter om värdet av okonventionella yrkesval. För gruppen kvinnor blir det väsentligt att stödja lösningar som kan innebära inträde på den större arbetsmarknaden i Karlstadsregionen. Projektet kommer även att hämta in erfarenheter och dokumentation från andra aktörers jämställdhetsarbete, t ex länsstyrelsen, som arbetat med att uppmuntra otraditionella yrkesval hos kvinnor Tillgänglighet Vid ansökningstillfället saknas uppgifter om hur många individer som har olika former av tillgänglighetsproblematik. Projektet utgår ifrån: - att ett antal deltagare kommer att ha fysiska funktionshinder - att ett antal deltagare kommer att ha olika former av psykiska funktionshinder vilka försvårar kommunikation, möjligheter att ta del av information etc För att möta upp kraven på fysisk tillgänglighet kommer projektet vid val av egen lokal välja sådan som har anpassats och därmed gör det möjligt att garantera fysisk tillgänglighet. Vid samverkan med övriga projektpartners kommer projektet söka lösningar i enskilda fall som beaktar tillgänglighetskravet. Efter inskrivning av deltagare i projektet kommer en individuell handlingsplan upprättas för var och en. Här kommer bl a att genom kompletterande utredningar identifieras de problem som kan finnas i form av t ex läs- och skrivsvårigheter. Genom extern specialistmedverkan kan projektet rikta insatser till enskilda deltagare efter individuella behov. I den individuella handlingsplan som upprättas initialt kommer eventuella tillgänglighetshinder att noteras. Nödvändiga insatser kan ske inom projektets ram eller genom samverkan med specifik aktuell instans. Projektet kommer att i samråd med parterna bygga upp en informationsmiljö, bl a webbaserad information, som är lättläst och tillgänglig. Medarbetarna inom projektet kommer att erhålla särskilda utbildningsinsatser för att öka insikt och kompetens i hur möte kraven på tillgänglighet. Att i ett så befolkningsmässigt sett litet område som Klarälvdalens samordningsförbund omfattar går det inte att ha färdiga lösningar för alla former av funktionshinder. Här blir personalens kontakter med myndigheter och

11 funktionshindrades organisationer avgörande för att lösa de anpassningar som behöver göras. Tidigare erfarenheter visar att detta fungerar bra. 11(18) Omfattning Projektet Kraftstation beräknas starta och pågå till Utifrån målgruppens storlek görs bedömningen att projektet fullt utbyggt kommer att omfatta ca 100 individer i genomsnitt per sexmånadersperiod. År 2009 kommer att innehålla en uppstartsperiod varför i genomsnitt 50 personer bedöms inskrivna. Samma antal gäller för första halvåret 2012 orsakat av en successiv avveckling. Totalt kommer med detta upplägga ca 500 personer omfattas av projektet ( ) Projektresurser Den förstärkta individuella handledningen och coachningen liksom kontaktarbetet och identifieringen av behoven hos arbetsgivare kommer att utföras med projektanställd personal. Inom ramen för projektet kommer också viss tid att tillföras från personal som idag finns inom de kommunala arbetsmarknadsenheterna eller motsvarande. Projektledare 100% under tre år (leder projektet och har samordningsansvar visavi parterna inom förbundet, näringsliv och organisationer mm) Individcoacher 100% - två från start - fem under 2010 och två under 2012 (beteendevetenskaplig kompetens, men också stark arbetsmarknadsinsikt) Arbetsgivarkontakt - en från start och under 2010, % (uppsökande och marknadsförande med företags- och arbetsgivarkompetens) Ekonomi och administration 75% under tre år Externa experttjänster för utredning od (Upphandling av tjänster inom arbetspsykologi, neuropsykiatri, friskvård, validering mm) Handledning och kompetensutveckling av egen personal ( Viktigt att medarbetarna får kvalificerad handledning kring handlednings- och coachningsfrågor. Dessutom viktigt att tillföra kunskaper inom jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven) Övriga projektkostnader Utvärdering och uppföljning (Ett sidoprojekt startas med KaU som förslagsvis innebär följeforskning inkl utvärderingsinsatser. I samarbetet med KaU kommer vidare att ingå att universitetet arrangerar återkommande seminariedagar vilka ägnas åt utvärdering, jämförande analyser visavi andra projekt mm. Deltagare i

12 seminarierna blir egen personal, styrelserepresentanter samt representanter för de deltagande parterna. Uppföljning av deltagarnas egna uppfattningar om nytta och relevans skall ske och har getts 12(18) en egen målsättning. Resultatmätningarna skall återkopplas till enskilda deltagare och utvärderas i grupper av deltagare. Allt i syfte att förstärka egna självbilden och faktiskt utnyttja deltagarnas erfarenheter som mycket som möjligt) Lokaler (Projektet behöver en fast plats även om coacher och företagskontakten kommer att röra sig runt. Dessutom kommer projektet att på de tre orterna behöva hyra in sig för att möta de individer som inte omfattas av andra projekt men är kopplade till af respektive försäkringskassans handläggare) Resor (Coacher och företagskontakten reser runt. Därtill kommer projektet att få kostnader för att skicka individer på utredningar, praktik mm) Kontorsutrustning, telefon od (Beräknas till ca kr/individ. Därtill kommer material, extrastöd för informationstjänster, ekonomi/revision mm) Extratid till handläggargrupper initialt (Handläggargrupperna kommer vid sidan av sina övriga uppgifter att svara för urval av individer till projektet. Initialt under år 2009 och 2010 kommer detta att medföra extrainsatser för att få upp volymer och finna fungerande kriterier. Har inte budgeterats vid ansökningstillfället men bedöms kunna rymmas inom ramen för redan upptagna personalkostnader) Genom den samverkan som sker med lokala arbetsmarknadsenheter m fl, arbetsförmedling, försäkringskassan och vårdcentraler bedöms tolv personer lägga 30% av sin tid i projektet: 12 personer á kr inkl soc avg 50% Tillförd medfinansiering 2009: 6 månader 30% kr 2010: 12 månader 30% kr 2011: 12 månader 30% kr 2012: 6 månader 30% kr kr ( I själva projektet kommer fler personer än tolv att bli engagerade men ramen sätts vid ansökningstillfället till detta) Bemanningsplan 2009(1/7>>) (<30/6) Projektledning Projektcoacher Arb giv kontakt Projekt ek/adm ¾ ¾ ¾ ¾ Medaktörer 4,3 4,3 4,3 4,3

13 13(18) Deltagarersättningar När en individ skrivs in räknas den sjuk-, aktivitets- eller annan ersättning vederbörande har, liksom försörjningsstödet som motsvarande medfinansiering. Utifrån ovanstående bedömning över antal deltagare, 500 individer, och med beaktande av genomsnittlig ersättning för respektive grupp beräknas deltagarersättningar enligt nedan: Försäkringskassan 150 individer med en genomsnittlig ersättning av kr/månad Arbetsförmedlingen 100 individer med en genomsnittlig ersättning av kr/månad Kommunernas försörjningsstöd 250 individer med en genomsnittlig ersättning av kr/månad (Ovanstående antalsuppgifter och ersättningsnivåer är hämtade från respektive organisation. Under projektets gång kommer dessa siffror att variera men angivet genomsnitt bedöms i utgångsläget som rimligt) Sammanvägd deltagarersättning: 150x = kr 100x = kr 250x = kr kr 500 individer á kr/månad 2009: 50 personer á kr i sex månader kr 2010: 200 personer á kr i sex månader (två omgångar) kr 2011: 200 personer á kr i sex månader (två omgångar) kr 2012: 50 personer á kr i sex månader kr Summa kr (I ansökan fördelas deltagarersättningar på dagar varför marginell skillnad föreligger) Projektekonomi Offentlig medfinansiering Möjligt ESF-stöd 40% Deltagartid Arbetsinsats 2009: = kr 2010: = kr 2011: = kr 2012: = kr Summa kr ( I ansökan blir sökt stöd marginellt annorlunda m h t storleken på deltagarersättningar)

14 14(18) Projektkostnader 2009 Personal Projektledare: Projektcoacher samt arbetsgivarkontakt: Ek/Adm: Extern kompetens Lokal Resor Kontorsutrustning, telefon etc Övr adm kr 2010: Personal Projektledare: Projektcoacher samt arbetsgivarkontakt: Ek/adm Ext komp Lokaler Resor Kontorsutrustning, telefon etc Övr adm Information Uppföljning, utvärdering KaU Egen utbildning ochhandledning kr 2011: Se 2010! 2012: Se 2009! Summa kostnader Sökt ESF - stöd kr kr kr kr Summa sökt stöd kr kr

15 Projektorganisation 15(18) Styrgrupp Klarälvdalens Sam förb styrelse KaU Uppföljning Lärande Beredn grupp Kraftstation Projektledning Coacher Arb giv kontakt Ek/adm R E F G R P A R B E T S G I V A R E Handläggargrupper Forshaga af Hagfors Förs k a Munkfors LiV Klarälvdalens Samordningsförbund är formell projektägare. Då förbundet inte kan ha egen personal kommer förbundet att lägga ut uppdrag att anställa projektmedarbetarna på någon av förbundets parter. Styrgrupp och projektledning kommer under hösten 2009 att upprätta policy för kvalitetsarbete. Viktiga element är uppföljning av deltagarsynpunkter och utfallet av mätningar av uppsatta mål. Utifrån detta sker nödvändiga projektrevisioner.

16 16(18) Riskanalys 1. Det kommer att saknas deltagare! Kartläggningen visar att ca personer finns inom målgruppen i utgångslägget. Tyvärr talar det mesta för att antalet växer genom den försämrade konjunkturbilden. Berörda parter gör bedömningen att ca 660 personer utgör tillgängligt antal i projektmålgruppen. Projektet räknar med 500 deltagare. Risken bedöms som ringa. 2. Det kommer att saknas arbetsplatser för praktik och framtida anställning! Projektet kommer att lägga stor vikt vid uppsökeri och att söka förstå och kommunicera med arbetsgivare. Det handlar om att söka finna lösningar och framförallt lyfta fram målgruppsindividernas styrkor och matcha dessa emot arbetsgivares behov. Risken bedöms som faktisk och kommer att kräva strategisk uppmärksamhet. 3. Projektorganisationen brister i kompetens! De olika parterna har sammantaget en betydande erfarenhet av projektorganiserande. Det finns god kompetens inom rekrytering liksom breda nätverk. Risken bedöms som ringa. 4. Samverkan mellan olika parter kan komma gnissla! Genom förbundet har bildats organ för utvecklad samverkan. I förprojektet har en bred förankring skett av samarbetsformer och konkret projektförslag. Risken bedöms som ringa. 5. Ändringar i regler för statliga myndigheter! Eftersom projektperioden omfattar tre år kommer sannolikt de ske såväl regeländringar som anpassningar i regeltillämpningar vilka påverkar förutsättningarna för deltagande individer och därmed projektet. Genom styrgrupp och hög aktsamhet på dessa frågor skapas flexibilitet att möta möjliga effekter. Risken bedöms som faktisk och kommer att kräva strategisk uppmärksamhet.

17 17(18) Projekt Kraftstation. En sammanfattning Klarälvdalens Samordningsförbund med intressenterna Forshaga, Hagfors och Munkforskommuner samt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget i Värmland har genomfört ett förprojekt Utvecklad samverkan i Klarälvdalen dnr Projektet har gett resultat i form av en uppdaterad kartläggning, arbetsgivarsynpunkter och kontakter samt ett förslag till genomförarprojekt som förankrats genom ett omfattande processarbete där samtliga parter ingått. Genom Klarälvdalen flyter Klarälven som förser det omgivande samhället med mycket energi. Kraftstationer återfinns med jämna mellanrum längs älven. I överförd mening kan en kraftstation också innebära en plats där personer möts och laddas med energi. Projekt Kraftstation innebär att ladda individer med energi. Projekt Kraftstation innebär också att arbetsgivare kan koppla in sig och få tillskott av energi. Den problembild projekt Kraftstation vill adressera innehåller bl a, att de parter som arbetar med individerna i det s k utanförskapet har ett starkt behov av ökad samverkan för att uppnå högre effektivitet, att parterna i det befintliga arbetet inte når tillräckligt långt i insatser tillsammans med individen, att det föreligger en faktisk brist på arbetsplatser och praktikmöjligheter, att denna brist kortsiktigt kommer att tillta samt att kunskapen om och kontakterna med arbetsgivarna är alldeles för begränsade. De möjligheter som projekt Kraftstation ser är bl a, att det inledda samarbetet inom samordningsförbundet väsentligt kan utvecklas, att vissa insatser som idag prövas kan ligga till grund för fördjupade insatser, att det trots rådande arbetsmarknadsläge på längre sikt kan bedömas föreligga en mer generell arbetskraftsbrist inom området vilket gör att målgrupperna i utanförskapet blir tillgångar i samhällsutvecklingen. Kort sagt ett omvänt synsätt där individernas styrkor lyfts fram och synliggörs och där arbetsgivares behov identifieras och lösningar erbjuds. Projekt Kraftstation riktar sig till målgrupperna 1 och 4 i aktuell utlysning. Projektet gör bedömningen att ca personer svarar upp emot ett eller flera av de villkor som målgruppsavgränsningen medför. Av dessa personer bedöms 500 personer gå igenom projektet under den period, , som projektet beräknas pågå.

18 18(18) Projekt Kraftstation innehåller två parallellprocesser: - en individbaserad utvecklingsprocess som bygger vidare på nuvarande insatser, men där tillägg sker för fördjupade utredningar, kompletterande utbildningar och validering av kompetenser, marknadsföring av enskilda individer och deras arbetsförmåga mm - en arbetsgivarinriktad uppsökande verksamhet där arbetsgivares behov av arbetskraft är utgångspunkten, där hinder för att ta in individer ur utanförskapsgruppen lyfts fram för att kunna undanröjas med individuella lösningar, där förmedlade individer till arbetsträning, praktik eller anställning åtföljs av ett klarläggande CV och där projektet ger arbetsgivarna nödvändig support Projektet kommer att ske i nära samråd med parterna inom samordningsförbundet. Utgångspunkten blir den inskrivning i projektet som de s k handläggargrupperna tar ansvar för. Grupperna finns redan i arbete och utgör den naturliga samordningspunkten. Projekt Kraftstation kommer att arbeta i nära samverkan med kommunernas arbetsmarknadsenheter, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstingets vårdcentraler. Målsättningarna i projektet är att 65% av de deltagande individerna efter genomgången projektperiod skall ha gått vidare till arbete eller studier, att 80% av de deltagande individerna skall uppfatta en förbättrad livssituation som följd av projektet samt att ingående kommuner skall kunna notera en 10%-ig minskning av det kommunala försörjningsstödet. Projektorganisationen innehåller egen kompetens inom båda huvudprocesserna och därtill köps nödvändig expertkompetens in. Projekt Kraftstation utgår vad gäller jämställdhet ifrån den traditionella arbetsmarknad som föreligger inom området. Projektet syftar till att bidra till mer otraditionella yrkesval. Vad gäller tillgänglighetsaspekter kommer projektet genom de individuella handlingsplaner som läggs upp att söka fånga upp tillgänglighetshinder och anpassa individuella lösningar till dessa. Projektet har en direktkostnad på kr för de tre åren. Utifrån en offentlig medfinansiering innefattande deltagarersättningar od om ca 26 mkr och tillförd

19 medarbetartid om ca 4,5 mkr söks medfinansiering ur Socialfonden med kr. Bilaga 1 Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Påbörjas Avslutas Innan projektstart och inom ramen för Samordningsförbundet i syfte att på skynda uppstarten i projektet. - inskrivning deltagare via Handläggargrupper rekrytering av projektledare tillträde (ca) (Förbundets budget) - rekrytering av projektmedarbetare formering av styrgrupp Alla beslut träder i kraft under förutsättning av ESF-beslut - Rekrytering av projektmedarbetare Upprättande av individuella handlingsplaner för de först inskrivna (ca) - Insatser för enskilda deltagare i samarbete med lokala parter Medverkan av olika expertkompetenser Uppsökande verksamhet arbetsgivare Matchning av individer emot arbetsgivarbehov Successiv inskrivning nya deltagare via Handläggargrupper Uppföljning och utvärdering i samarbete med KaU Egen utbildning och handledning Metodutveckling utifrån

20 uppföljning och utvärdering Projektrevision utifrån kvalitetspolicy sker årsvis >> - Externa informationsinsatser sker löpande >> - Återkoppling samverkansparter sker löpande >> - Rapportering var tredje månad - Sammanfattande utvärdering Slutrapport