23 juni 2013 SAMMANFATTNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "23 juni 2013 SAMMANFATTNING"

Transkript

1 1 23 juni 2013 SAMMANFATTNING Föreliggande uppfinning avser anordning och/eller sätt baserad på växelverkan mellan skilda strukturella perspektiv, t ex växelverkan mellan expansion och kontraktion, inkl skenbar sådan. Vårt medvetande har enligt uppfinningen via t ex sinnets atomer en intern egenstruktur. Medvetandet maskerar därigenom sin egenstruktur, vilket beskrivs via två principer, MP och DRP. MP står för maskeringsprincip, och DRP för dubbelreferensprincip. DRP och MP, och därav följande skalfaktordifferenser, ger upphov till struktur-skift. SKIFTET omfattar allt från riktning till egenskaper. Såväl ljushastighet som relativitet, utgör konsekvenser av dessa skift och/eller strukturomkastningar. En konsekvens av MP är en imaginär spegling, via universums grundtillstånd, G U. Något förenklat fungerar G U som en balansering för den sidställda verklighet vi förnimmer via medvetandet. Utifrån dessa principer skiljer uppfinningen på medvetandets ATOMÄRA, förskjutna, struktur, och UNIVERSELL, balanserad, struktur. Obalanser/avvikelser i det atomära perspektivet kännetecknas av olika skalfaktorer. Växelverkan via olika skalfaktorer resulterar i de egenskaper som kännetecknar medvetandet. En sammanfattande förenkling av konceptets syn på medvetandets mekanism är då att medvetandet är en atomär illusion genererad via våra sinnens egenstrukturers maskerande egenskaper, nyckelkod, i relation till universums grundtillstånd, G. Sinnets egenstruktur sätter därigenom sin egen referens. Detta medför att våra sinnens interna atomstruktur utgör en del av universums balanserade struktur. Som en konsekvens av att sinnets interna struktur ej kan förnimma sin egen struktur, introducerar den interna strukturen därigenom en strukturobalans i förhållande till sin egen struktur. Enligt konceptet härrör vårt medvetande, inkl vårt jag och fälten från denna strukturobalans. Konceptet redogör för hur vår föreställningsvärld, inkl medvetandets EXISTENS förnimmelse, hänför sig till denna av oss atomer, själva introducerade strukturobalans. Medvetandet är därigenom en typ av självförvållad/självgenererad illusion/skenbild, men existerar likväl som en del av universum, ur sitt eget perspektiv. Fenomen som TID och KRAFT utgör medvetandets substitut för olika imaginära projektioner av det vårt medvetande/sinne ej förnimmer. Fenomenen TID och KRAFT kan således betraktas som de substitut som balanserar, binder samman, det atomära perspektivet, med dess olika skalfaktorer. Uppfinningen beskriver några tänkbara samband baserade på dessa hypoteser och teorier. Utifrån sambanden redovisas därefter förslag på hur begrepp som energi, relativitet mm, kan härledas och påverkas, t ex simuleras. Som exempel saknar gravitonen reell koordinat, och är därigenom i viss bemärkelse dold. Ett annat exempel är att energi utöver E = mc 2 har en imaginär spegling, E = jmc 2. Uppfinningen redogör även för hur Lorentz-transformationen, LT, och Einsteins Speciella Relativitetsteori, ESR, enbart utgår från det medvetandet förnimmer, och ej beaktar ovan nämnda skift. Detta, i kombination med avsaknad av definition av fenomenet tid, medför enligt konceptet att LT och ESR ej är kompletta och feltolkas. I Delta-konceptet härrör fenomenet relativitet från dynamisk referens innefattande både reella och imaginära termer. Som exempel får även begrepp som oändlighet därigenom en förklaring i konceptet. Oändligt är ett referensberoende begrepp, där referensen är beroende av rörelsen att nå målet. Oändlighet, liksom relativitet, är således atomära illusioner. Uppfinningen beskrivs som en fältteori inkl växelverkan. En, av flera tänkbara varianter på sådan fältteori, illustreras via följande sammanfattande figur.

2 2 SAMMANFATTANDE FIGUR Δ, ÖMSESIDIG Ʃ-DRP-RELATION ÖMSESIDIG A REF +e +j2φ e +j2φ +e j2φ e j2φ +e +j2φ e +j2φ +e j2φ e j2φ (+1/e +j2φ ) ( 1/e +j2φ ) Invertering innebär exponentiell normering. ÖMSESIDIG B REF ~ Förskjutet f(π), relativt A REF Fälten symboliserar det imaginära navet, medelvärdet, mellan RUM och KVANTA, f(drp). Fälthastigheten, C, representerar således indirekt KOORDINAT VXV ( ) ±e +jφ ±je +jφ ±1/e +jφ ±1/je +jφ den atomära relationen mellan rum och kvanta. Rum och kvanta utgör skilda interferensprojektioner RE IM RE IM av samma atomära ursprung, och kan därav ej RUM KVANTA EJ NORM. existerar samtidigt! 2π ~ G-TÄNJNING KONTRAKTION ΔØ + ΔØ EXPANSION n: f( MAX SKF / MIN SKF ) MASKERAT VXV ~ FÖRNIMBART NEG-INT-struktur ( PARTIKEL & SUBSTITUT ) POS-EXT-struktur ( RUM ) KONTRAKTIONS-INVERTERAD BAL-ROT RE PARTIKEL koordinat ( foton ) ±1/G j [+1/G +j2 ] [+G j2 ] ~ EXT IM ENERGIPOL (Speglande!) 1/G ~ 1/T Foton: ~ G m 1/G s ~ 1 m/s ~ +C A-RUM IM Partikel: EJ norm! G j2 +jg j norm koord. 3 KVANTA: EXP. normeringsavvikelse, f(drp). INT RE ENERGIPOL ~ [ G j2 ] [ +G j2 ] ~ EXT RE ENERGIPOL B-RUM RE G j2 = G j norm [ G j2 ] G j [ +G j2 ] G j2 = +G j norm koord. A-RUM RE (ijg j2 ) TID-SUBSTITUT +G = Re E-koordinat EXP ~ RUM ~ R + + SUBSTITUTTRANSFORMERING f(2π) Medvetande-referens KRAFT-SUBSTITUT (~ IM TID-SUBSTITUT ) G j2 jg j norm koord. 4 B-RUM IM INT IM ENERGIPOL ~ [ G j2 ] [ 1/G +j2 ] ±1/jG j IM PARTIKEL koordinat ( graviton ) ±1/jG j 1/jG ~ 1/jT Graviton:~G m 1/jG s ~ 1/j m/s ~ jc Partikel: EJ norm! ±1/G j2 1/ T 2 s 2 ATOMÄRT vxv +G 2 R 2 m 2 ± j ~ Δ-reproduktionsbalansriktning Vxv, atomär (ej viktad): 1/T 2 R 2 = R 2 / T 2 = C 2 m 2 /s 2 C m/s Vxv, normerad (viktad): ~ 2π TRANSFOR. 2π T 2 R 2 Viktning inkluderar här, via SKF-variation, 2π transformering! Δ: 2 2π t p r 2 ~ h 6, f = 1/t p Δ: 2 t p r 2 ~ ћ 1, Viktning kan här ses som transformerad skenbar rums-upprullning, via ROT INV, 2π, av den atomära G-koncentrationen. Plancks konstant är en fiktiv funktion av medvetandets interna egenmaskering. TID, (~t), och GRAVITATION, (~jt), är atomära kompletterande balans-substitut, som följd av detta, i respektive koordinatriktning. Observera att substituten har longitudinell energi-orientering. Deltas, Δ, sfäriska balansstruktur inkluderar således indirekt vårt medvetandes interna egenstruktur

3 3 TEXT REFERERANDE TILL SAMMANFATTANDE FIGUR För att underlätta förståelsen av den Sammanfattande figuren, kan växelverkanmekanismen via det abstrakta grundtillståndet, G, beskrivas via följande koncentrerade text. Figuren och denna sidas text studeras förslagsvis därför inledningsvis lämpligen parallellt med varandra. Bråkstrecket symboliserar NORMERAD BALANS mellan EXTERNT och INTERNT perspektivbelopp, EXTERNT (+G, +jg) = Rummet och förnimbar verklighet = Täljare INTERNT ( G, jg) = Atomens balanserande spegling = Nämnare Tecknet refererar till normerade växelverkanbetydelsen, f(exkl MP). NORMERAT: FENOMEN: Den G-värde-densitet som ingår i universell växelverkan. Differens/relation mellan NORMERAD och EJ NORMERAD G-densitet. FÖRNIMMELSE: f(ej normerad G-densitet ), beroende av valda definitioner t ex, VÄG: funktion av diff-relation mellan +G NORM och 1/G EJ NORM När G >> 1 G ~ VÄG m (+G) TID: funktion av diff-relation mellan G NORM och +1/G EJ NORM 1 När G >> 1 1/G ~ TID s ( G) KRAFT: funktion av diff-relation mellan ± jg NORM och ±1/jG EJ NORM När G >> 1 1/jG ~ KRAFT ±1 (±jg) C LJUS-HASTIGHET = G ~m 1/G ~s = G/G ~ 1 ~m/s ~ K onstant m/s = m/s = c Det medvetandet skenbart förnimmer av G och jg, är partikelprojektionerna, Foton, 1/ G FOTON resp Graviton, 1/jG GRAVITON. n = ANTAL RE ~ VÄG NORM / RE-PARTIKEL EJ NORM = G/ 1/G = +G 2 n = ANTAL IM ~ VÄG NORM / IM- PARTIKEL EJ NORM = jg/ 1/jG = G 2 Det som maskeras/saknas via MP, ger normerat upphov till, +jg och jg. Medelvärdet av det som maskeras/saknas är, +jg jg = G 2 = ±G. Notera att det vi benämner VÄG är av INTERN karaktär och således strukturellt självmaskerande. Väg i vacuum förefaller motsvaras av det abstrakta grundtillståndet, G. Ovanstående har sin grund i att när REFERENS SKIFTAS, från vårt atomära rums PUNKT-REFERENSbaserade koordinatsystem, och den i uppsatsen beskrivna universella balanserade DUBBELREFERENS-principen tillämpas, som alternativ, på Grundtillståndet, G, har vi samtidigt lämnat vår verklighet, och befinner oss i det från medvetandet frikopplade/neutrala G. REFERENSSKIFTET får som följd att G-strukturen, ur det atomära perspektivet befinner sig i OORDNING. Denna STRUKTURELLA OORDNING är viktig att förstå, då den formar vår verklighet och bl a då utgör grund för vår verklighet inkl matematikens regelverk och CIRKELN, och således även för DELTA. Det är även OORDNINGEN som möjliggör POLARISERING av G. Skälet till detta är att ALLT som SKER i vår atomära verklighet, OBEROENDE AV RIKTNING, resulterar i en 90-GRADERS-ORIENTERAD FÖRSKJUTNING i G-STRUKTUREN, p g a oordningen. DELTA, SFÄREN, symboliserar/representerar m a o 90-graders orienteringen i G.

4 4 Anordning baserad på växelverkan. En alternativ benämning skulle kunna vara Växelverkan med/via simulerad imaginär spegling. Föreliggande patentansökan avser anordning och/eller sätt för att t ex beräkna, styra, producera, kontrollera, detektera, simulera o dylikt. Ansökan är hemmahörande i gränslandet mellan filosofi och naturvetenskap, och berör frågeställningar inom båda disciplinerna. Då ansökan inte är skriven utifrån några akademiska normer, och innehållet antagligen saknar motsvarighet i facklitteraturen, kommer konceptet förmodligen att uppfattas som både säreget och udda, men samtidigt förhoppningsvis även öppna för nya infallsvinklar. Detta gäller då i första hand synen på vad fundamentala begrepp som tid och kraft står för. Uppsatsen är genomgående baserad på egna resonemang, fristående från etablerade teorier. Den nu aktuella etappen, etapp 1, rör i första hand fenomen associerade till en fältteori, s k eter. Konceptet kan därför betraktas som en fältteori, inkluderande koppling till vårt medvetande. Teorin beskriver hur allt, inkl elementarpartiklar, ur ett atomärt perspektiv, kan härledas från något abstrakt som benämns universums grundstruktur/grundtillstånd, G. Det atomära perspektivet beskrivs som en skenbar transformerad funktion innefattande medvetandets interna egenstruktur. Avvikelser i G uppträder atomärt som olika koncentrationer av universellt symmetriska fältstrukturer. Utifrån G och dess obalanser i form av fältstrukturer, förklaras på ett förhållandevis enkelt sätt fundamentala fenomen som, TID, KRAFT inkl GRAVITATION och RELATIVITET. Uppsatsens tillblivelse har sitt ursprung i ett rent amatörintresse, vars syfte är att, i avvaktan på att forskarvärlden finner alternativa och bättre förklaringar, via enkel logik, för egen del förklara de elektromagnetiska fältens mekanismer, och besvara aktuella frågor, samt utnyttja resultaten därav. Jag hävdar alltså inte att jag har rätt, det överlåter jag till andra, mer pålästa, att ta ställning till. Aktuella patentkrav omfattar sätt och anordning för bl a simulering och manipulering av beskrivna fenomen och strukturer.

5 5 DELTA-KONCEPTET INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 UNIVERSUM 3 MEDVETANDET 4 NÅGRA MATEMATISKA SAMBAND 5 MASKERINGSPRINCIP, MP 6 DUBBELREFERENSPRINCIP, DRP 7 UNIVERSELLT & ATOMÄRT PERSPEKTIV 8 GRUNDSTATUS, G 9 BALANSKRITERIE, ΔØ inkl C, ε o och μ o 10 Δ VÄXELVERKAN, VXV 11 INT & EXT REFERENS-PERSPEKTIV 12 FÄLT 13 ENERGI 14 DOPPLER 15 RELATIVITET 16 TID & GRAVITATION 17 ATOM 18 SYNKRON DE-MODULATION 19 PATENTKRAV 20 TILLÄMPNINGSEXEMPEL, DELTATEST DELTATEST PRINCIPER FÖR OFÖRSTÖRANDE PROVNING OFP, NDT EDDY CURRENT INSTRUMENT FOR CRACK DETECTION

6 6 1 INLEDNING I dag beskriver forskarna universum via två grundläggande teorier, den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken. Den allmänna relativitetsteorin beskriver storskaligt gravitationskraften och universum baserat på postulat som stipulerar att ljusets hastighet är konstant oavsett förekomst av relativrörelse mellan ljuskälla och ljusmottagare. Kvantmekaniken beskriver i motsats härtill, i den utomordentligt lilla skalan. Flera forskare är i dag eniga om att dessa två överordnade teorier, i sin nuvarande form, är oförenliga. Forskningens inriktning i dag inom fysiken, är därför att försöka finna en teori som innefattar båda dessa teorier. Föreliggande koncept redovisar ett enkelt principförslag till sådan teori, utgående från mina personliga erfarenheter av de elektromagnetiska fältens egenskaper. Den allmänt vedertagna fysiken säger att atomen är uppbyggd av s k elementarpartiklar. De viktigaste delarna anses vara protoner (+), neutroner (0) och elektroner (-). P g a lika antal protoner och elektroner anses vidare atomen vara neutral till sin karaktär. Enligt litteraturen förekommer sex typer av kvarkar, uppdelade på tre familjer, där respektive familj består av två medlemmar. Vad kvarkarna representerar har ingen kunnat förklara för mig. Då dessa delpartiklar / elementpartiklar, beskrivna som s k kvarkar, anses vara mycket små relativt atomens diameter, utgörs den dominerande volymen hos atomen av tomrum. Jämfört med denna etablerade och vedertagna bild av atomen, beskriver Delta-konceptet, atomen på ett annorlunda och avvikande sätt. Atomen och dess partiklar är enligt konceptet en fiktion skapad/genererad av vårt medvetandes interna egenstruktur. Detta kan uttryckas som att partiklarna finns i vårt medvetande, som ett av oss, via vår interna egenstruktur, genererat skalfaktorfenomen. Det förekommer därför troligen inga egentliga elementarpartiklar och kvarkar universellt, utan dessa är skeneffekter av vårt medvetandes sidställda atomära perspektiv. Vad får oss att tro att naturen skulle välja en flora av elementarpartiklar inkl kvarkar, om konceptets balanskriterie, Δ, via några enkla synkrona växelverkanmekanismer klarar av att lösa uppgiften på egen hand, om detta samtidigt ger en både enklare och i mitt tycke renare modell? I sökandet efter mekanismerna bakom de elektromagnetiska fälten, har jag som pensionär och intresserad av naturvetenskap, även fått tid att förundras över att den akademiska världen förefaller sakna förmåga att ge svar på några återkommande och fundamentala frågor inom fysiken. Exempel, på sådana obesvarade fundamentala frågor och/eller definitioner är, - VAD ÄR TID? - VAD ÄR KRAFT? - VAD ÄR DET VI FÖRNIMMER? - VAD UTGÖR MEDVETANDETS/JAGETS REFERENS? Begrunda gärna detta, då insikten om att dessa frågor ej är besvarade kan vara omtumlande! Utan tillgång till svaren kan man enligt min personliga uppfattning, omöjligt ha en korrekt och fullständig uppfattning om universum och dess innebörd. När forskarvärlden hävdar att de förstår, samtidigt som ovanstående frågor ej kan besvaras, styrker det min uppfattning att INGEN FÖRSTÅR fysiken och universum, på ett djupare plan. Den inledande frågan, inför ett resonemang av föreliggande typ, med bl a inriktning på sökandet efter de elektromagnetiska fältens ursprung, blir då, mot ovanstående bakgrund, om hela tanken på att skriva en uppsats i ämnet, är befängd? Troligen förhåller det sig så, men frågeställningen är egentligen ointressant i mitt perspektiv, då ju målsättningen är att, av rent egenintresse, logiskt och enkelt, försöka ge svar på aktuella frågor, inkl några existentiella frågeställningar, som ingen, trots mina enträgna vädjanden, kunnat förklara för mig. Om ingen har förmågan att besvara mina frågor på ett trovärdigt sätt, vad vore annars alternativet? -.-

7 7 Den verklighet vi förnimmer via vårt medvetande, beskrivs inom fysiken normalt via koordinater refererande till en fix punkt. Konceptet benämner detta betraktelsesätt för det atomära perspektivet. En av konceptets bärande hypoteser är att det, utöver det atomära perspektivet, förekommer ett universellt perspektiv, som till skillnad från det atomära perspektivet EJ refererar till en fix punkt. För att beskriva det universella perspektivet, tillämpar konceptet hypotesen att universum, ur ett atomärt skenperspektiv, innefattar en abstrakt dynamiskt grundstruktur, G U, ett överordnat balanstillstånd skilt från våra dimensioner. Vår atomära verklighet inryms/innefattas i G U. Det paradoxala är/blir att grundtillståndet därigenom ej behöver existera universellt. Begrepp som t ex oändligheten, får då en överraskande enkel förklaring. Paradoxen oändlighet är alltså resultatet av en skenbar medvetandeförnimmelse, genererad p g a att medvetandets egenstruktur inkluderas i balansgrundstrukturen, G U. G U kan betraktas som en eter, där obalanser/avvikelser skenbart förekommer i form av fält. Det skenbara kommer av att fälten kan ses som av atomer genererade obalanser i G U. Avvikelser i grundtillståndet beskrivs i konceptet som/via skalfaktorvariationer. De fundamentala begreppen TID och KRAFT beskrivs som effekter av olika skalfaktorer inkl vxv-frekvensdifferenser. Avvikelser i grundtillståndets beskrivs i sin tur via balanskriteriet, ΔØ. Delta, Δ, står här för avvikelse. Balanskriteriet ΔØ används t ex för att beskriva kopplingen/växelverkan via G, mellan atomer. Deltas, Δ, sfäriska balansstruktur inkluderar indirekt vårt medvetandes interna egenstruktur Maxwell lär ha haft känsla för det enkla och vackra i naturen, liksom dess inneboende skönhet. Troligen har många som funderar kring universum och dess egenskaper intuitivt en liknande känsla. Detta har fått mig personligen att betrakta floran av elementarpartiklar som etiskt osannolik och något av en omväg i det här sammanhanget, därmed inte sagt att de inte skenbart existerar. Något säger mig övertygande, att det likväl i grunden rör sig om olika skalära strukturtillstånd, alltså olika fältkoncentrationer som funktion av i konceptet beskriven synkronism, där basen är Δ och G U. Delta-konceptet beskriver därför universum utifrån ett renodlat fältperspektiv. Föreliggande uppsats ligger även till grund för en patentansökan, avseende både sätt och anordning. De elektromagnetiska fälten, EMF, och fältens säregna egenskaper, har sedan länge fascinerat. Fälten antyder att universum har egenskaper som vårt medvetande ej förmår förnimma och tolka. Fältens ursprung i ett universellt perspektiv saknar, såvitt jag erfarit, även de, egentlig förklaring. Då mitt yrkesverksamma liv till stor del ägnats åt virvelströmsteknik, baserad på utnyttjandet av elektromagnetiska fält och deras utbredning och egenskaper, har avsaknad av förklaring upplevts som både frustrerande och otillfredsställande. För att råda bot mot detta, beskriver patentansökan bl a förslag till de elektromagnetiska fältens strukturella ursprung och mekanismer. Ansökan har av ovanstående skäl utformats som en uppsats innefattande förslag till den, i virvelströmsammanhang saknade länk, som beskriver de elektromagnetiska fältens principiella ursprung. Aktuella patentkrav avseende virvelströmsteknik baseras på principer som beskrivs i uppsatsen. Patentansökan kan därigenom även ses som en introduktion till den av mig utvecklade virvelströmsteknik, som i bilaga till uppsatsen beskrivs under rubriken DELTATEST. För att underlätta förståelsen av de elektromagnetiska fälten, har uppsatsen begränsats till att i huvudsak presentera förslag till svar på aktuella frågor. Svaren på frågorna är att finna i skalfaktorrelationer i grundtillståndet G U inkl balansen dem emellan. Gränssnitten skalfaktorerna emellan har flerdimensionell cirkulärliknande struktur. Det universella perspektivet innefattar vårt atomära perspektiv i form av avvikelser i G U, där sinnets atomstruktur innefattas, men därutöver även en balanserande spegling. Förenklat kan det atomära perspektivet betraktas som överlagrat det universella perspektivet. Det universella perspektivet tilldelas därigenom, till skillnad från det atomära perspektivets fixa referenspunkter, referenser av CIRKULÄR karaktär. Om ovanstående huvudhypotes skulle visa sig stämma, är vårt medvetande, inkl den verklighet vi förnimmer, en överlagrad interferenseffekt mellan cirkulära referensstrukturer. Utifrån detta resonemang hävdar föreliggande koncept att vårt reella rum med dess koordinater är en transformerad överlagrad skeneffekt i universum, genererad via våra egna sinnens interna strukturer. Det är denna struktur som enligt konceptet utgör en del av de referenser vi söker.

8 8 Utan tillgång till kunskap om denna referens kan vi, enligt min personliga övertygelse, omöjligt ha en korrekt och djupare förståelse och uppfattning om universums egentliga karaktär! Om det förhåller sig så att det vi förnimmer är en transmissionseffekt inkluderande våra sinnens interna strukturer, blir rimligen konsekvensen att forskarna försöker lyfta sig själva i håret när universum beskrivs utifrån matematik vars regelverk formats av just det vi förnimmer. Än märkligare blir det när det vi förnimmer förefaller vara en transmissionseffekt som ej enbart är en funktion av vår interna egenstruktur. När universum av fysiker tilldelas egenskaper, som är rent atomära till sin karaktär, finns det därför, enligt min personliga uppfattning skäl till att förhålla sig något skeptisk. "Doubt is the origin of wisdom." För att förtydliga min personliga något skeptiska inställning, och uppenbara brister i nuvarande vedertagen argumentation, kan följande exempel användas. -.- Att t ex hävda att universum har en viss ålder, utan att samtidigt entydigt definiera och ge svar på frågorna, vad är det vi FÖRNIMMER, och vad fenomen som TID står för, förefaller något anmärkningsvärt. Att påstå att universum har en ålder trots avsaknad av entydiga definitioner kan då tolkas som ett förhastat påståendet, och att sannolikt ingen förstår, trots allt som skrivs och hävdas i medierna. Konceptet hävdar att det atomära fenomenet TID inryms i universum, som ett sub-fenomen, men att universum överordnat är tidlöst. Konceptet redovisar även att fenomenet TID kännetecknas av en komplex natur. Einsteins relativitetsteori, baserad på Lorentz-transformationen, LT, säger att tiden är relativ, och anses vara en av hörnpelarna inom fysiken. Antag, vilket är sannolikt, att TID är ett komplext fenomen, och att LT endast tar hänsyn till den reella komposanten av TID. Einsteins relativitetsteori beaktar i så fall ej den imaginära komposanten i TID, och dess påverkan på resultatet. När fenomenet/begreppet TID inte är definierat, vad står då begreppet relativitet för, om vi inte förmår förklara vad TID är och härrör från? Det kan tyckas förmätet att hävda, men faktum kvarstår, ingen har kunnat förklara för mig vad relativitetsbegreppet egentligen står för, och det är givetvis djupt otillfredsställande. Om TID är en obestämd förnimmelse i vårt medvetande, som kräver materia, är det då förenligt med vårt förnuft att hävda att tid existerar utanför vårt medvetande och avsaknad av materia? Har man inte ett säkert svar på frågeställningen, bör man noga tänka sig för innan man reservationslöst, som många förefaller göra, spekulerar kring frågor som rör bl a universums ålder, relativitet mm. Veda utgör hinduismens äldsta skrifter. Enligt Veda, är universums grundval, Ett tidlöst och obegränsat icke materialistiskt fält, som förenar allt som existerar, och är ursprunget till alla materiella fenomen och processer. Detta tolkar jag personligen som synonymt med följande utdrag från kapitlet, MEDVETANDE. Det är ant svårsmält för många, men det konceptet redogör för är att ALLT i vår föreställningsvärld, inkl medvetandets EXISTENS- förnimmelse, hänför sig till denna av oss atomer, själva introducerade strukturobalans. Medvetandet är därigenom en typ av självförvållad/självgenererad illusion/skenbild, men existerar likväl som en del av universum. Det går även att formulera detta enkelt genom att skriva, Vårt s k RUM är atomärt ett substitut för den kontraktion som vår egenstruktur döljer/maskerar. För att göra det än mer fascinerande, går det att beskriva vårt medvetande som att vi färdas som en strukturobalans i ett TIDLÖST överordnat universum. Bakgrunden till föreliggande patentansökan är alltför omfattande för att här, i ansökan, presentera samtliga bakomliggande resonemang och tankar. Patentansökan ska därför ses som ett förenklat koncentrat, där bl a vissa koefficienter har utelämnats för att göra resonemanget mer lättillgängligt. Arbetet med ansökan har resulterat i att aktuella frågor besvaras på ett förhållandevis enkelt sätt.

9 9 2 UNIVERSUM Det är lätt att falla i beundran och fascination inför universum, och dess obesvarade frågor. Delta-konceptet gör ej anspråk på att ha svaren på aktuella frågor, men kan förhoppningsvis bidra med en tänkbar hypotes angående universums roll i ett mänskligt atomärt betraktelsesätt. Modern kosmologi bygger på de nya framsteg som gjorts inom fysiken men fortfarande även på Einsteins relativitetsteorier. Enligt kosmologin finns det observationer som antyder att det förekommer 8 gånger mer osynlig mörk massa, (23%) som genererar gravitation, än vanlig massa (8%). Därutöver anses det förekomma mer än dubbelt av ännu ej observerad vanlig massa. Ovanpå detta har man via observationer kommit fram till att det finns mörk energi, (73%), som ej genererar gravitation, och som får universum att expandera snabbare. Antalet frågetecknen förefaller alltså vara många. Personligen tvivlar jag på att vi som mänskliga individer besitter förmåga och kapacitet att till fullo förstå vårt eget och universums ursprung. För detta skulle krävas att vårt medvetande besitter en verkningsgrad på 100 %, alltså förlustfri, och det förefaller högst osannolikt att så är fallet. Det som står till buds är s k modeller, men redan här infinner sig fallgroparna, då modellerna oftast baseras på våra atomära dimensioner, som har sin förankring i atomens struktur och ett matematiskt regelverk, som vilar på det vi förnimmer och uppfattar som logiskt. Detta förtydligas senare i uppsatsen. Jag delar Maxwells uppfattning, och tror att naturen i grunden är enkel och vacker. Min intuitiva övertygelse säger därför att naturen har en bas som är långt enklare än vi kan inledas att tro, när vi läser om alla svårtillgängliga teorier i ämnet, som presenterats genom åren. Det går inte att frigöra sig från misstanken att alla långsökta teorier har sin grund i att man förbigår, och/eller inte förstår, mekanismerna bakom vårt medvetande och basala mekanismer, som t ex tid. Det förefaller mig därför vara en omöjlighet att, som dagens vetenskap gör, kringgå problemet med att definiera fenomen, och då särskilt TID, och ändå tro sig om att kunna förstå universum. När ordet SKAPA används i den vetenskapliga argumenteringen, är det underförstått att TID existerar. Det finnas gott om teorier om hur universum skapats, men av det jag hitintills läst i ämnet så har ingen teori något bra svar på vare sig vad tid är och frågan, skapats av vad? Delta-konceptet hävdar att universums överordnade struktur saknar tid, varför skapelsen är ett atomärt begrepp, som egentligen ej hör universum till. -.- När vi tänker på universum är det ofta en stjärnhimmel med oändlig utsträckning vi har i tankarna. Föreliggande koncept redogör för principer där den verklighet medvetandet förmedlar är en självgenererad transformerad skenförnimmelse, närmast att likna vid en illusion, som hänför sig till ett överordnat sortlöst, imaginärt, universellt grundtillstånd, G U. Våra sinnens atomer har en intern EGENSTRUKTUR, som återspeglar universums struktur. Atomen är blind för sin egenstruktur vilket resulterar i att atomen har en obalansrelation till G U, som funktion av den maskerade egenstrukturen. Vårt medvetande har sin grund i den obalans som egenstrukturen förorsakar. Atomen sätter via egenstrukturen därigenom sin EGEN REFERENS i förhållande till G U. Kommunikation mellan atomer i G U, sker via dessa referenser, och strukturell expansion kontraktion. Det vi förnimmer som vår verklighet är därigenom växelverkan mellan avvikelser i grundtillståndet, G U, avvikelser som atomen själv är delaktig i, p g a dess referensbestämmande maskeringseffekt. Kommunikation mellan atomer i universum sker därigenom som växelverkan mellan de olika atomernas skilda referenser. Detta beskrivs i konceptet som motriktade strukturer, beskrivna via Eulers formel. Eulers formel och Taylors serie verifierar i princip de skilda referenserna, och deras inbördes beroende. Den verklighet vi förnimmer refererar till dessa för respektive atom unika referenser. Personligen är jag av dessa skäl övertygad om att universum i sin överordnade roll ej enbart kan beskrivas via vårt medvetandes atomära fenomen inkl sorter. Notera att obalansen i G, är ett resultat av den obalanssidställning som atomens egenstruktur ger upphov till via sin egenblindhet. G U kan alltså ev själv vara en atomär illusion! UNIVERSUMs överordnade väsen/struktur är således något mer än det vi tycker oss förnimma.

10 10 3 MEDVETANDET Den i grunden existentiella frågeställningen om vad det mänskliga "jaget" representerar, har sysselsatt och fascinerat mänskligheten inkl filosofer i tusentals år, och fortsatt med oförminskat intresse in i vår tid. Människans medvetande antas inom forskningen lokaliserat till vår hjärna, och genereras troligen via komplicerade och komplexa elekrokemiska processer, i vilka information från våra sinnen lagras och bearbetas. Det rör sig om multisensoriska områden i hjärnbarken, t ex i pannloben och i hjässloben, som bl a integrerar signaler från olika känslosystem, som syn, hud, muskler och balansorgan. Trots alla braskande rubriker genom åren om förväntade närliggande vetenskapliga genombrott, har dock någon bra förklaring på vad jaget representerar, och dess mekanismer, ännu inte presenterats. Som exempel har under senare tid experimentellt inriktade neuroforskare försökt börja undersöka det mänskliga medvetandets väsen. Denna forskning förefaller enligt facklitteraturen i första hand inriktad på hjärnan ur ett atomärt perspektiv, utan egentlig påvisbar koppling till universum och de reella och imaginära strukturella fältsamband Delta-konceptet hävdar och beskriver. Väljer vi att som här se på medvetandet som en typ av process är redan det dock en förenkling, då process underförstått här syftar på en funktion av tid, vilket utgör en omotiverad begränsning. Med målsättningen att försöka förstå medvetandets mer grundläggande mekanismer framstår kravet på definition och komplettering av tidsbegreppet ofrånkomligt. Så vitt jag känner till har ingen ännu lyckats med den bedriften. Det förefaller även vara helt okänt vad som utgör REFERENS för medvetandets processer, och hur detta berör jaget. Hur medvetandet, inkl jaget, uppkommer/genereras och dess relation till universum, är således av stort intresse i detta sammanhang, då medvetandet och dess koppling till universum rimligen bör vara av fundamental betydelse för förståelsen av fysiken och universum på ett djupare plan. Trots detta har jag inte kunnat finna någon bra och välgrundad förklaring till vad som utgör medvetandets verkliga grund, och särskilt dess koppling till universum inkl fysiken. Det har visserligen skrivits mycket om medvetandet, ur olika aspekter, men inget trovärdigt om det som berör dess basala förankring och mekanismer. Personligen anser jag det nödvändigt att förstå de elektromagnetiska fältens principiella strukturer och växelverkan för att kunna fördjupa sig i medvetandets och jagets funktioner. Detta har ingen ännu lyckats med, även om många tror sig veta. För att styrka denna uppfattning vill jag citera en professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, som tidigare skrev följande i SVD. Metzinger och Rochat presenterar två väsentligen skilda teorier om jaget. De ger två olika perspektiv på läget inom den aktuella forskningen om hur vi upplever oss själva. Diskrepansen mellan dem visar hur undflyende jagbegreppet är. Vi har långt kvar till en förståelse av oss själva. Metzingers påstående att jaget inte finns utan bara är en konstruktion i våra medvetanden kan verka radikalt. Men han säger att vår förståelse av våra medvetanden fortfarande är mycket naiv och ovetenskaplig. Den nya forskningen om medvetandets funktioner och hur de förverkligas av våra hjärnor kommer att slå hål på många av illusionerna om jaget. Han säger också att vi därför kommer att få omvärdera många av våra moraliska föreställningar men han talar inte om hur. Jag tolkar rådande uppfattningar som att jaget inte direkt anses ha att göra med den skarpa skillnaden mellan medvetande och materia, vilken bl a Descartes hävdat. Descartes ansåg att materian är en typ av substans som karakteriseras av utsträckning i rummet, till skillnad mot medvetandet som antas vara en annan "substans", karakteriserad av existens i tiden. Delta-konceptet innefattar och kommenterar dessa filosofiska frågeställningar utifrån ett resonemang baserat på kombinationen, filosofi och fältteori, där jaget innefattas, och fält och materia/partikel är samma fenomen men sett ur olika strukturella perspektiv.

11 11 Vad är då jaget och är det över huvud taget möjligt att definiera? Det är onekligen en svår frågeställning. Jaget kan definitionsmässigt sannolikt ha flera betydelser, men här intresserar sig konceptet i första hand för frågan om jaget har en utsträckning utanför vår hjärnas fysiska begränsningar. Vår, via jaget, förnimbara verklighet och dess rum kan beskrivas utifrån rummets koordinater. Dessa koordinater utgår t ex från punktformade referenser i rummet. Enligt Delta-konceptet besitter universum minst en överordnad struktur, med andra avvikande referensstrukturer, som är överordnad vår verklighet. Utan kännedom och insikt om denna överordnade struktur förefaller utforskandet av det mänskliga medvetandets väsen svårbemästrat. Skälet till detta är att den överordnade strukturen ej enkelt kan beskrivas/definieras via vår verklighet, med dess punktreferensrelaterade regelverk, där matematiken utgör en del av regelverket. En sådan beskrivning förefaller tvärt om närmast osannolikt, då det rör sig om relativt varandra transformerade strukturer, där transformeringen involverar vår egen interna egenstruktur. Det vi förnimmer är således en egengenererad transformerad verklighet och/eller illusion. Begreppet oändlighet är ett exempel på paradox som har sin grund i denna referensskillnad. I kontrast till den pågående forskningen hävdar Delta-konceptet att det mänskliga "jaget" ej enbart kan beskrivas ur ett atomärt perspektiv. Det innebär att svaren på de i inledningen nämnda frågorna, med koppling till det överordnade universella perspektivet, är en lämplig grund, om vi önskar fördjupa vår kunskap om jaget. De återkommande frågorna som vi söker svar på är, - VAD ÄR TID? - VAD ÄR KRAFT? - VAD ÄR DET VI FÖRNIMMER? - VAD UTGÖR MEDVETANDETS/JAGETS REFERENS? För att kunna besvara aktuella frågor inkluderar/involverar Delta-konceptet via en enkel fältteori universum i medvetandets mekanismer. Via denna fältteori finner konceptet att fundamentala fenomen som TID och KRAFT kan ses som substitut som länkar olika fältprojektioner till varandra. Här behöver man tänka till för att se sambanden, men den förenklade kontentan är att den verklighet vi förnimmer är resultatet av skilda fältprojektioner, vars växelverkan beskrivs av substituten TID och KRAFT, som representerar dolda/maskerade strukturer. En sammanfattande förenkling av konceptets syn på medvetandets mekanism är att medvetandet är en illusion genererad via våra sinnens egenstrukturers maskerande egenskaper, nyckelkod, i relation till universums grundtillstånd, G. Sinnets egenstruktur sätter därigenom sin egen referens. Den subjektiva obalans, inkl referens, i G, nyckelkoden ger upphov till, utgör grund för vår verklighet. Svaren på ovanstående frågor blir härigenom en funktion av det våra sinnen inte förnimmer, därav benämningen substitut, vilket är likvärdigt med nyckelkodens maskeringsfunktion. Den subjektiva obalansen ger upphov till varierande strukturella skalfaktorvariationer i G, ur sinnets perspektiv. Dessa obalanser kompenseras via balanssubstitut. Fenomenet tid är alltså ett exempel på sådant substitut. I förlängningen medför detta att vi atomer inkl vårt medvetande, är involverade i genererandet av fenomenet tid. Detta förtydligas längre fram i uppsatsen. Det går inte att hävda att universum innefattar överordnade strukturer, med andra avvikande referenser, som skiljer sig från vårt medvetandes referenser, om vi inte samtidigt anger vad begreppet EXISTERA avser. Här inledningsvis nöjer vi oss med att definiera existens som en strukturell differens/ avvikelse/obalans av något slag. Det medför att det vi förnimmer rimligen är en avvikelse mellan medvetandets/sinnets egenstruktur och något ännu odefinierat därutöver. Vår verklighet förutsätter m a o medvetandets egenstruktur. EXISTENS blir med detta synsätt en form av växelverkan. Personligen är jag av uppfattningen att medvetandets egenstruktur innefattar en dynamik som saknar vår verklighets referenser och referensramar. Begrundas detta, inses att medvetandet innefattar komplexa beroenden, som utelämnas i vår syn på medvetandet och universum. -.-

12 12 Mot bakgrund av ovan förda resonemang inrymmer medvetandet hisnande filosofiska perspektiv, med många dimensioner och bottnar. Vad som är hönan respektive ägget går ej att säga enkelt. Ambitionen är inte att här ytterligare fördjupa resonemanget om medvetandet, utan enbart selektivt kommentera några för konceptet viktiga infallsvinklar, som berör jaget, och vår syn på universum. Då medvetandet, som framgår av ovanstående, är intimt förknippat med fenomenet TID, kommer dock tidsbegreppet att kommenteras mer ingående längre fram i texten. TID och GRAVITATION som fundamentala fenomen, och dess bakomliggande strukturella och imaginära koppling till universum intar en central roll i konceptet. -.- Kortfattat innefattar Delta-konceptet hypotesen att medvetandet befinner sig i zonen mellan motriktade strukturobalanser av gemensamt ursprung. Detta förklaras längre fram i uppsatsen. Länkningen strukturerna emellan sker transversellt och longitudinellt, beroende av egenstrukturen. Föreliggande koncept redogör för hur våra sinnens interna atomstruktur utgör en del av universums i grunden balanserade struktur. Sinnets interna struktur kan ej förnimma sin egen struktur i G. Den interna strukturen introducerar därigenom en strukturobalans i förhållande till sin egen struktur. Enligt konceptet härrör vårt medvetande, inkl vårt jag och fälten till denna strukturobalans. För att balansera, av strukturobalans genererad skalfaktordifferens, i grundstrukturen, G, krävs en typ av balanssubstitut. Fenomenet TID utgör ett exempel på sådant substitut. Det är troligen svårsmält för många, men det konceptet redogör för är att ALLT i vår föreställningsvärld, inkl medvetandets EXISTENS förnimmelse, hänför sig till denna av oss atomer, själva introducerade strukturobalans. Medvetandet är därigenom en typ av självförvållad/självgenererad illusion/skenbild, men existerar likväl som en del av universum, ur sitt eget perspektiv. Det går att formulera detta som att, vårt s k RUM atomärt är ett substitut för den kontraktion som vår interna egenstruktur döljer/maskerar. För att göra det än mer fascinerande, får detta balansfenomen till konsekvens att vårt medvetande färdas i ett TIDLÖST universum. Att då, som vissa gör, hävda att universum startade som en s k Big Bang får mig att tro att experterna tagit ut svängarna ordentligt, utan att först begrunda medvetandets och jagets mekanismer och roll. Min personliga slutsats blir därför att det ej existerar någon sann rättvisande atomär verklighet som kan göra anspråk på att utgöra livets referens. Livets referens bör således ligga bortom den självgenererade illusion som vi är delaktiga i skapandet av. Föregriper vi efterföljande förklaringar kan ovanstående även uttryckas som att vi kombinerade atomer förnimmer en skenvärld p g a att vi som obalans färdas genom ett polvänt strukturkomplex vi interfererar med. Vår strukturobalansfärd bestäms av vårt sinnes interna unika struktur, som utgör ena polen i interferensen. Vi är alltså både beroende av, och delaktiga i, helheten. Livet blir därigenom något som skulle kunna liknas vid en symbios reell och imaginär effekt av helheten/universum. Vi har alltid, och kommer alltid, således att existera, i ett universellt perspektiv. Inom fysiken förefaller det som att man ej delar denna uppfattning, och då infinner sig paradoxerna, som ett brev med posten. Delta-konceptet hävdar att, de elektromagnetiska fälten, kvanta, och alla elementarpartiklarna, ingår som rekvisita i denna av oss atomer skapade illusion av universum. -.- Med detta som grund, redogör föreliggande koncept för principer som visar att den verklighet medvetandet förmedlar är en transformerad skenförnimmelse, närmast att likna vid en illusion, då den hänför sig till ett överordnat sortlöst, troligen imaginärt, universellt grundtillstånd, G U. Våra atomära fenomen, som t ex rum, tid och kraft, är alltså funktioner av obalanser/avvikelser i G U, inkl växelverkan med våra sinnens interna atomstrukturer, och beskrivs via ett balanskriterie, ΔØ.

13 13 Hypotesen att sinnets interna struktur ej kan se sin egen struktur, och därigenom i det egna perspektivet introducerar en strukturobalans i förhållande till sin egen struktur, aktualiserar frågan huruvida G U, som är skilt från våra dimensioner, skall anses existera, är en delikat fråga, då G ev kan vara en sammantagen kombinationseffekt av universums atomers egenstrukturer. En fascinerande hypotes är att G U är en maskeringseffekt genererad av medvetandets struktur. G representerar i så fall en imaginär balanserande spegling till vår verklighet. Maskeringseffekten beskrivs mer ingående i senare kapitel. Sammanfattat betraktas grundtillståndet som en komplex struktur av reell och imaginär karaktär. Grundtillståndet kan brytas ned i delstrukturer/projektioner, varav Eulers formel/ekv är en, och derivatorna andra. Vår verklighet förmedlat av medvetandet, är en funktion av relationen mellan våra sinnens atomer interna struktur och grundtillståndets delstrukturer/projektioner. Substitutfenomen som tid och kraft, är exempel på sådant som förnims via dessa delstrukturer. I det transformerade atomära perspektivet betraktas universum som en överordnad struktur. Den överordnade strukturen, i form av grundtillståndet, G U, kännetecknas atomärt, p g a aktuell expansion och kontraktion, av strukturella skalfaktorförändringar/densitetsförändringar refererande till det universella balanskriteriet, Delta, Δ (ΔØ). De strukturella skalfaktorförändringarna refererar till expansion och kontraktion i G U. Vårt medvetande inkl fenomen, är funktioner av, olika projektioner av dessa skalfaktorer. Detta ömsesidiga projektionsberoende benämns för växelverkan. En konsekvens av ovanstående är att vårt medvetande kan betraktas som en på universums strukturella skalfaktorförändringar ÖVERLAGRAD funktion. Detta i sin tur får till följd att våra liv inkl medvetandets förnimmelser får exponentiella egenskaper och kännetecken. Mot denna bakgrund hävdar Delta-konceptet att medvetandet inkl jaget har en utsträckning utanför vår hjärnas fysiska begränsningar. Konceptet beskriver till viss del även mekanismerna för detta. Delta-konceptets fältteorier innefattas i medvetandets och jagets processer, vilket får till följd att medvetandet i någon form är beroende av sin externa omgivning. Konceptet ger, p g a den externa kopplingen, därigenom visst stöd för Metzingers påstående att jaget inte finns utan bara är en konstruktion. Involverar vi även vad som utgör referens för medvetandet, blir frågan som framgår genast mer komplex till sin natur, och svaret inte lika distinkt. Professorns åsikt att vi har långt kvar till en förståelse av oss själva bekräftar den bilden. De fenomen vi atomärt förnimmer som t ex tid och kraft, härrör från obalanser som kan beskrivas atomärt som funktion av kontraktion och expansion i grundtillståndet, G. Fenomenen utgör effekter av växelverkan/samverkan mellan grundtillståndets obalans i form av strukturella orienteringsriktningar. Taylors serie indikerar att jaget med dess rumsberoende verklighet sannolikt är en effekt/funktion av de förskjutningseffekter som uppstår i G, p g a att förskjutningen får karaktären av strukturellt avgränsade minnesöar i G. Det jag som medvetandet genererar är därigenom förankrat universellt, utanför våra dimensioner. En sammanfattning av ovanstående blir att vår verklighet är att betrakta som en begränsad fiktiv atomär spegling av den sanna verkligheten, en spegling med sin grund i vår tredimensionella materia. Det är när jag under arbetet med föreliggande uppsats kommer till insikt om att de fenomen vi upplever via våra sinnen, enbart existerar med referens till atomens struktur. Det får till konsekvens att andra från atomens struktur avvikande strukturer upplever universum på ett annorlunda sätt, som vårt medvetande sannolikt saknar förmåga att registrera, vilket ger upphov till substitutfenomen. Man kan här därför med fog tala om en typ av, i tid och rum, transformerad verklighetsuppfattning, där atomen med sin för oss unika struktur har en central funktion. Till detta bör läggas att våra sinnens egenstruktur har en relation till ett överordnat universum. Den transformerade verklighetsuppfattningen, avviker därigenom från det universella perspektivet. Lorentz-transformationen och Einsteins relativitetsteori baseras på förutsättningar som utgår från det vi förnimmer och anser vara sann verklighet, men som alltså enligt detta koncept är en transformerad skenbild. Båda dessa teorier saknar adekvat referens, och är därför ofullständiga.

14 14 Det tenderar till att bli något filosofiskt, men tyvärr verkar den absoluta sanningen, enligt konceptets förmenande och sätt att se på problemet, vara något som ej existerar i det atomära perspektivet. Min förhoppning är därför att ni, bäste läsare, efter att ha läst detta kapitel förstår att beskrivningen av universum, inte går att förverkliga via de atomära fenomen vi t ex benämner tid och kraft. När universum av fysiker tilldelas egenskaper, som är rent atomära till sin karaktär, finns det därför goda skäl till att förhålla sig något skeptisk. "Doubt is the origin of wisdom." En viktig frågeställning med anledning av föregående text, som sällan, om ens någonsin, berörs i facklitteraturen är alltså, VAD UTGÖR REFERENS FÖR VÅRT MEDVETANDE? Trots litteraturens avsaknad av svar på aktuella inledande frågor försöker dagens fysiker beskriva universum utifrån det vi uppfattar som vår verklighet och vårt rum. Medvetandet och dess förnimmelser får därigenom något av referensstatus, och ifrågasätts ej, vilket förefaller utgöra en både felaktig och onödig begränsning. Man utgår alltså från vårt medvetande, i stället för att inlemma det som en fri komponent i universum och fysikens logik. -.- Intresset för konst och kultur refererar till någon typ av referens. Vad är det som t ex gör att något anses vara vackert? Ju mer man begrundar frågeställningen, desto intressantare, och obegripligare blir den. Lika obegripligt är det att tro att man förstår universum, om referensen utelämnas i förklaringen. Konceptet hävdar att vårt medvetande har en referensstruktur/referenszon av multicirkulär natur. Konceptet visar hur medvetandet, alltså det vi förnimmer, befinner sig i zonen mellan kontraktion och expansion, eller uttryckt på annat sätt, mellan partikelstatus och rumstatus. Figur 1 visar detta förenklat och principiellt. Detta är en följd av att medvetandet är involverat i fenomenkomplexet partikel och rum. Att då beskriva universum enbart via våra vanliga atomära referenser och koordinater är ant omöjligt. En konsekvens av den cirkulära referenszonen är t ex det vi benämner elektromagnetiska fält, EMF. V g se figur 1 I det följande ges exempel, för att förtydliga frågeställningens vidd och betydelse. Av här angivna skäl ställer jag mig alltså personligen mycket skeptisk till om det är möjligt att ha medvetandet inkl våra rumsdimensioner/koordinater som referens. Om vi inte till fullo förstår vad som utgör referens, och vad det är vi förnimmer via vårt medvetande, hur kan vi då tro oss veta något om universums bakomliggande struktur och egenskaper på ett djupare plan? Lägg till detta, att om medvetandet är en transformerad effekt som funktion av atomens interna struktur, som konceptet hävdar, så blir dagens spekulationer om universum i vidlyftigaste laget. Som ett exempel skrivs det i media att vissa experter kommit till slutsatsen att universum består av vibrerande strängar. Att något vibrerar i ett atomärt perspektiv, tolkas underförstått som att strängarna vibrerar i tiden, och att begreppet existens har förklarats. Så är inte fallet. Notera även att fenomenet tid ej är vare sig definierat eller förklarat, vilket även gäller begreppet sträng. Att utifrån matematikens regelverk, som refererar till atomära erfarenheter av det vi förnimmer, hävda att universum består av vibrerande strängar utan att universellt definiera och förklara begreppen tid och sträng, ger enligt min personliga uppfattning intryck av att forskarvärlden försöker ge sken av att förstå universum, trots att sanningen ant ligger nära att ingen förstår i ordets egentliga bemärkelse.

15 15 En av de absolut största bristerna inom fysiken, är således att begreppet/fenomenet TID fortfarande, vare sig är definierat eller förklarat på ett bra sätt av forskarvärlden. Som stöd för denna uppfattning citeras följande från Wikipedia. Tiden innefattas vanligtvis som en del av universums grundläggande struktur, en dimension i vilken händelser sker i sekvens. Liksom en sträcka anger avståndet mellan två platser i rummet, anger ett tidsintervall "avståndet" mellan två händelser i tiden, alternativt ett händelseförlopps varaktighet. Den moderna fysiken sammanför rummets dimensioner och tiden till ett gemensamt begrepp - rumtiden - och slår med detta undan intuitiva begrepp som samtidighet och objektiv absolut tid. Den gängse synen på Big bang är, att även tiden skapades då. Men vår förståelse av tiden är minst sagt både trevande och skakig. Och mer intressant blir det med frågor som: Hur kan tiden ha en början och hur var det i så fall före? I fysik är tid, något förenklat, definierad som avståndet mellan händelser längs den fjärde axeln i rumtiden. Speciella relativitetsteorin visade att tid inte kan tolkas på annat sätt än som del av rumtiden, en kombination av rum och tid. Avståndet mellan händelser beror då på observatörernas relativa hastighet till händelserna. Något allmänt objektivt tidsbegrepp finns alltså inte Viktiga frågor i filosofin inkluderar: Är tid absolut eller bara relativ? Är oföränderlig tid konceptuellt omöjlig eller finns det möjliga tolkningar? Är tiden en statisk dimension eller "går" tiden i någon verklig mening? Är föreställningar om dåtid, nutid och framtid helt och hållet subjektiva, enbart beskrivningar utifrån våra sinnen? Kyrkofadern Augustinus menade att Gud, som är den högsta verkligheten, är ett enda tidlöst evigt nu. Tidsflödet är något som enbart kännetecknar människans erfarenheter. De tre tiderna, nutid, framtid, och förfluten tid är endast subjektiva begrepp som hos människan kopplas ihop med hennes själsliga funktioner: varseblivning, förväntan och minne. Kant diskuterade detta i sin Kritik der reinen Vernuft. Där kommer han till slutsatsen att tiden och dess gång (och även rummet!) är subjektiva "a priori" begrepp som ger oss möjlighet att begripa omvärlden men som egentligen inte existerar utanför vår inre tankevärld. Delta-konceptet är en indirekt bekräftelse av hur djupa dessa tankar var och är. Tid är alltså ett fundamentalt begrepp i vår tillvaro som är svårt att definiera, och frågan om dess natur är något som har engagerat vetenskapsmän och filosofer i alla tider. TID är även det mest intressanta och fundamentala fenomenet i föreliggande koncept. Det är mot denna bakgrund förvånande att dagens fysiker, trots avsaknad av förklaring av medvetandet inkl fenomen som tid och kraft, likväl försöker förmedla en bild av hur universum ser ut. Min misstanke, och i viss mån övertygelse, är att fysikerna, på grund av oförmågan att definiera och förklara fundamentala fenomen bortsett från medvetandets mekanismer, och därigenom angriper problemet med att tolka och förstå universum från en kanske omöjlig utgångspunkt. Konsekvensen har blivit ett antal paradoxer, som ingen kunnat förklara på ett trovärdigt sätt. Exempel på sådana paradoxer är begrepp som, Oändlighet, Big Bang, Tvilling-paradoxen m fl. Delta-konceptet har ett unikt förslag till alternativa svar på aktuella frågor inkl, VAD ÄR TID?, och beskriver teorier/hypoteser som eliminerar flertalet paradoxer. -.- Värt att notera i sammanhanget är att Einstein i sin relativitetsteori säger att tiden är relativ. Observera här att även Einstein utelämnar både definition och förklaring av fenomenen tid och väg. Om fenomenet TID ej är definierad är den ännu obesvarade och tankeväckande frågan, VAD ÄR DET SOM ÄR RELATIVT? Det kanske är en överraskning för många, men INGEN jag frågat har haft kunnande och förmåga att ge bra svar på ovanstående. Efter här redovisade resonemang var det därför helt nödvändigt, inte minst av logiska skäl, att försöka utröna bakgrunden till vad de fundamentala fenomenen härrör och står för i vårt atomärt baserade medvetande.

16 16 Föreliggande koncept redovisar förslag till svar på dessa frågor. Vill vi göra anspråk på att förstå den speciella relativitetsteorin, vilket många anser sig göra, bör vi således först besvara frågan, VAD ÄR TID? Existens kräver avvikelse i någon form. TID förutsätter avvikelse, t ex existenskontraktion. TID är enligt konceptet ett underordnat skalfaktorberoende sub-fenomen i universum, att betrakta som SUBSTITUT för atomens interna kontraktion. Den interna kontraktionen är en konsekvens av i uppsatsen beskriven maskeringsprincip, MP, inkl dubbelreferensprincip, DRP, där maskeringsprincipen i sin tur är en effekt av växelverkan mellan G U och atomens interna struktur. -.- Med hjälp av matematik har människan genom århundraden försökt beskriva de fenomen och egenskaper vi tycker oss förnimma. När man tar del av mediernas beskrivningar av naturvetenskapliga fenomen och framsteg, får man intrycket av en överskattning av mänskliga förmågan, där man aningslöst gjort matematik till Gud. Inom all vetenskap, inkl fysiken, används matematik, som ett ofta elegant redskap för att bättre hantera, förklara och förstå komplicerade samband. Matematikens regelverk utgår dock från vårt medvetande, som bygger på erfarenheter av det vi, via våra sinnen, anser oss förnimma i det atomära perspektivet, refererande till vårt reella rum. Föreliggande uppsats hävdar dock att vårt medvetande är en överlagrad effekt/mekanism av något vi saknar förmåga att förnimma. Det kan därför ej uteslutas att medvetandets begränsningar även påverkar matematiken. En i sammanhanget intressant frågeställning, som redan berörts men som tål att upprepas är, om det finns något utanför det vi förnimmer, är det då rätt att, som vissa experter förefaller göra, oreserverat anta att det innefattas korrekt av matematikens regelverk? Som exempel blir matematiska formler inkluderande en eller fler variabler som funktion av ett odefinierat tidsbegrepp, här redskap med begränsningar, härrörande från vår verklighetsuppfattning med dess brister. Begrundar man skälen till detta, inses att det utöver de reella referenser vi använder oss av, även förekommer imaginära referenser och då troligen även externa sådana. Är detta en korrekt slutsats är jaget inte någon isolerat fenomen utan en del av något mer komplext. Föreliggande koncept hävdar att vårt reella rum med dess koordinater är en transformerad överlagrad skeneffekt i universum, genererad av våra egna sinnens interna strukturer. Det är denna struktur som enligt konceptet utgör en del av den referens vi söker. Utan tillgång till kunskap om denna referens kan vi, enligt min personliga övertygelse, omöjligt ha en korrekt och djupare förståelse och uppfattning om universums egentliga karaktär! Om det förhåller sig så att det vi förnimmer är en transmissionseffekt inkluderande våra sinnens interna strukturer, blir rimligen konsekvensen att forskarna försöker lyfta sig själva i håret när universum beskrivs utifrån matematik vars regelverk formats av det vi förnimmer. Ställer man konceptets slutsatser på sin spets, finns det skäl att t ex ifrågasätta om 1 = 1, vilket för flertalet läsare sannolikt ar ett så provocerande påstående att man här avstår från att läsa vidare. De principer som beskrivs i det efterföljande visar dock hur vår fiktiva omgivning förmedlas till vårt medvetande via en extern struktur, som i vårt fall är G U. Det för flertalet självklara sambandet, 1 = 1, bör enligt konceptet därför skrivas, 1 A = 1 B, där A och B refererar till skilda positioner i G. Vårt medvetande blir därigenom en funktion av G:s transmissionsegenskaper. Detta kan uttryckas som att G kan ha, och troligen har, överordnade egenskaper som vi atomer är oförmögna att registrera. Begreppet relativitet utgör en direkt konsekvens av detta. Det jag vill säga med ovanstående är att resultat erhållna via matematik inte är likvärdigt med att FÖRSTÅ de underliggande mekanismerna, om man inte samtidigt förstår matematikens URSPRUNG. I konceptet är ursprunget att söka i grundtillståndet, G U, och den subjektiva insikten om att vår existens förutsätter imaginär energi. -.- Trots frågeställningens stora betydelse tyckte jag mig alltså inledningsvis sakna var och hur vårt medvetande länkas in i fysiken, för att ett logiskt resonemang skulle kunna vara möjligt att föra.

17 17 För att råda bot mot denna, i mitt tycke uppenbara brist, utgår konceptet från två närbesläktade unika teorier för att beskriva växelverkan/kopplingen mellan medvetandet och universum, via G U. Teorierna förklaras i senare kapitel, och benämns, Maskeringseffekt (atomens maskering/egenmaskering av del av G U ) Dubbel Referens Princip (DRP) Via maskeringseffekten sätter vårt medvetande t ex sin egen referens, och binder samman de fundamentala strukturerna linjär och cirkulär. Via dubbelreferensprincipen växelverkar/länkar atomer symmetriskt varigenom medvetandets fenomen genereras. Naturens dualitet har sin grund i dessa principer, liksom matematikens serieutvecklingar. Båda dessa teorier refererar till universums grundtillstånd, och då indirekt även till Eulers formel. Dessa principer, med koppling till Binomial-teoremet, Eulers formel och Taylors serieutveckling, kan sammanfattat uttryckas som att atomens interna struktur utgör referens för vårt medvetande inkl det mänskliga jaget, samt ligger till grund för det atomära perspektivet. Enligt konceptet beskriver Eulers formel medelvärdet av universums överordnade dynamik, ur ett atomärt perspektiv. DNA-molekylen finns i något olika former, den vanligaste är den dubbelspiral, så kallad dubbelhelix, bestående av två nukleotidkedjor. Konceptet visar hur växelverkan/kombination mellan varianter av Eulers formel resulterar i strukturer som har strukturella likheter med DNA-molekylens dubbelhelix. Det kanske får många förefaller långsökt, men en tänkbar hypotes jag personligen ej kan utesluta är att strukturen för universums balanskriterie, Δ, utgör byggelement för DNA-molekylens dubbelhelix. Enligt hypotesen härrör DNA-molekylens dubbelhelix från ett hierarkiskt interferensfenomen. Interferenskopplingen mellan strukturen för universums balanskriterie, Δ, och DNA-molekylens dubbelhelix, är fascinerande, och har sin grund i maskeringseffekten och dubbelreferensprincipen. Universum är med detta synsätt något annat och annorlunda än det vår verklighet förespeglar oss. Skälet till detta är den logiska insikten om att konceptet, utöver vår, av medvetandet och atomen formade verklighet, det atomära perspektivet, även inrymmer ett annat universellt balanserat status, det universella perspektivet, där hänsyn tas till medvetandets principiella funktion och struktur. När man förstår dessa basala grundmekanismer inses att vår verklighet är en säregen överlagrad separationsillusion i universum. Matematikens lagar och regelverk liksom fenomenet RELATIVITET, förefaller vara en direkt konsekvens av ovanstående inkl den dynamiska maskeringsmekanismen. Förstår man matematikens ursprung och förankring, inses att matematik saknar förutsättningar att förklara universum och livets uppkomst.

18 18 4 NÅGRA MATEMATISKA SAMBAND Det som skrivs om universum och fysik i allmänhet handlar i stor utsträckning om matematik. Har man inte studerat matematik i tillräcklig utsträckning är det svårt, och för många sannolikt omöjligt, att förstå de resultat och slutsatser forskare vill göra gällande. En intressant frågeställning för mig som novis inom området är, kan jag lita på matematiken? Frågan blev inte mindre intressant efter att funderingarna kring medvetandet i kapitel 3 tagit form. Själv är jag ingen matematiker, så jag ber om överseende om följande framställningen är svår att följa. Matematiken med dess regelverk är utformad för att överensstämma med den logik som kännetecknar vårt medvetande. Att hävda att man tillfullo förstår därför att man via matematik lyckats härleda ett resultat behöver därför inte nödvändigtvis vara sant och/eller beskriva helheten. Det är därför viktigt att förstå att matematiken återspeglar den atomära verklighet vi tycker oss förnimma. Det vi ej förnimmer, vilket är en viktig del av konceptet, beskrivs ej av matematikens reella regelverk. De imaginära talen, som symboliserar det vi ej förnimmer, är t ex en konsekvens av detta. För mig personligen ter det sig därför absurt och manipulerat att, som vissa gör, näst intill betrakta matematiken som den Gud, via vilken universum och dess uppkomst kan förklaras. Enligt föregående kapitel är därför resultat erhållna via matematik inte likvärdigt med att förstå de underliggande mekanismerna, om man inte samtidigt förstår matematikens ursprung och begränsning. Det ursprung vi syftar på här har inget med matematiska härledningar att skaffa, utan måste enligt konceptet härledas till mekanismer i underliggande strukturer, kompletterat med medvetandets mekanismer. För detta krävs det att vi förstår skillnaden mellan atomärt respektive universellt perspektiv, och då måste medvetandets struktur och mekanismer inkluderas i resonemanget. Matematik, i den form vi känner till och tillämpar, är enbart baserat på ett ensidigt atomärt perspektiv. Det som i litteraturen beskrivs som rumtid kan därför ses som en förenkling, som tillgrips när matematiken, p g a sin begränsning inte förmår ge den sanna helhetsbilden av universum. -.- För att kunna förklara ΔØ, och i synnerhet i formen 2ΔØ, krävs kunskap om i första hand Eulers ekv. DRP och Eulers formel hör enligt konceptet principiellt samman, och är av fundamental betydelse. Problemet för mig är att jag ser detta samband, men inser att jag inte kan beskriva allt. Det skulle helt enkelt ta alltför mycket plats. Se därför det följande mer som personliga minnesnoteringar, för att kunna förankra aktuella principer. De fältmekanismer som uppsatsen söker och beskriver, bör kunna återspeglas i det matematiska regelverket, vilket också visar sig bli fallet. Viktigt här är Eulers PRODUKT och KVOT relationer. Det är fascinerande att se sambanden, och inse att vår verklighet egentligen är en sidställd säregen projektion av något ofattbart. Poängen är alltså inte att kunna tillämpa det matematiska regelverket, utan att förstå varför det ser ut som det gör, och koppla det till aktuella hypoteser. -.- I inledningen nämns hur det universella perspektivet tilldelas atomära referenser av CIRKULÄR karaktär, för att på så sätt kunna beskrivas via en typ av atomära substitut. Substituten är alltså inte direkt förnimbara, varför vårt medvetande indirekt förnimmer dem som egenskaper. Vårt medvetande, inkl den verklighet vi förnimmer, kan därigenom betraktas som en överlagrad interferenseffekt mellan cirkulära referensstrukturer i grundtillståndet G. Dessa cirkulära referensstrukturer utgör i sin tur grund för vissa matematiska samband. Kännedom om några enkla matematiska samband, ur atomärt perspektiv, underlättar därför förståelsen för aktuella teorier, varför de kommenteras kortfattat i det följande. Utifrån dessa samband redogör konceptet för hur aktuella fenomen refererar till, och växelverkar med, universum. Fenomen som t ex tid och kraft kan därigenom förklaras. Mot bakgrund av ovanstående är det intressant att inledningsvis begrunda den universella bakgrunden till det seriella sambandet, e x = 1 + x/1 + x 2 /1 2 + x 3 / x k /k! För att förstå resonemanget är det även fördelaktigt att behärska några begränsade matematiskt samband, som EXPONENTIAL-funktion, BINOMINAL-teoremet, TALORs serie och EULERs ekvation. Notera att Eulers formel anger ett sammanfattat medelresultat, som ej ska förväxlas med den strukturella detaljmekanismen.

19 19 EXPONENTIAL FUNKTION, y = a x Delta-konceptet hävdar och beskriver att de fenomen som kännetecknar vårt medvetande är av exponentiell natur, p g a de tidigare beskrivna atomära substituten, som vårt medvetande indirekt förnimmer som egenskaper. Detta är likvärdigt med att den av maskeringsprincipen dolda strukturen utgör BAS för universell balans. Denna bas symboliseras av e, och inkluderar atomens och G:s strukturella axlar +e, e, +je och je. Relationen mellan fenomenen bör då inkludera funktion av den underliggande basen. För upprätthållande av BALANS måste således variation av fenomen, alltså exponent, kompenseras av motsvarande INVERTERAD exponentvariation. Kännetecknande för exponentialfunktionen, y = a x, är att y = a 0 = 1 (x=0), vilket kan ses som den vackra indirekta verifieringen av att universum är något mer än den verklighet vi upplever. Konceptet utökar basens betydelse till att även ange en strukturrelation och/eller skalfaktorrelation, genom att i y = a x sätta a = e skriver vi y = e x. Basen e refererar till balansen i universums dynamik. För att markera att e refererar till universum skriver vi e u. Från matematiken känner vi till följande för konceptet viktiga samband, e y = x skrivs y = e log x vars derivata dy/dx = 1/x 1/x = e y Detta innebär att exponenten y i uttrycket e y = x, kompenseras med 1/x = e y för förändringsbalans. Förutsatt att vår verklighet är av exponentiell karaktär, så som konceptet hävdar, kräver alltså symmetrisk balans kring G, i vår s k verklighet, via substitutbalansbasen e u. Basen e kan även ses som en funktion av ömsesidig reversibel SKALFAKTORRELATION och därav genererad synkron modulering/demodulering. Den ömsesidiga skalfaktorn medför att e skrivs ±e u, ±je u, där ±je u skapar förutsättning för G-spegling. Ekvationens riktningskoefficient är 1 vid punkten (0, 1), alltså vid x = 0, vilket överensstämmer med kravet på ömsesidig synkron växelverkansymmetri i båda riktningarna mellan atomer. Basen till den exponentiella funktionen, fungerar alltså som en typ av universell REFERENS, vilket medför att det universellt förekommer något utöver vår verklighet. Ovanstående utgör indirekt stöd för den tidigare beskrivna maskeringsprincipen. Exponentialfunktionen har m a o sin grund i våra sinnens interna struktur och den därav uppkomna maskeringseffekten. Det imaginära härrör alltså från vår oförmåga att se vår egen interna struktur. Ekvationen y = e u 0 = 1 har således en dubbel atomär bakgrund. Den universella substitutbalansbasen e u, med förankring i universums totala dynamik och struktur, medför att våra atomära fenomen får exponentiell karaktär, och att fenomenens dynamik, egenskaper att likna vid derivator, allt som funktion av universums struktur och dynamik. När två atomer, A och B, inkl verklighet a och b, växelverkar med varandra sker detta principiellt förenklat via maskeringsfunktionen och neutralvillkoret, +e u a = e u b, vilket skrivs e u a b = 1 = e u 0 Den dolda/maskerade interna egenstrukturen symboliseras av e u Neutralstatus i position A refererar alltså till exponentiella differensen a b = 0. Tänker man till här inses att den verklighet vi förnimmer FÖRMEDLAS VIA DOLD STRUKTUR, där förnimmelsen upplevs som substitut, TID och KRAFT, för de dolda strukturerna. A och B verkar därigenom med olika polaritet relativt varandra, p g a SPEGLINGEN via ±je u, och därutöver inverterat p g a synkron modulation/demodulation. Symbolen j, liksom det speglande j/j-navet refererar till detta resonemang och koordinatperspektivet. Konceptets nästa steg blir att komplettera funktionen y = e u x så den även innefattar det imaginära. Detta görs genom att exponenten kompletteras med j enligt y = e u jx. Enligt ovan skrivs de ömsesidiga skalfaktorerna som ±e u och ±je u. Konceptet visar att de atomära egenskaperna refererar till dessa uttryck, ±e u och ±je u, medan exponenterna, som vi kan betrakta som mängden av resp egenskap, är bestämmande för växelverkanfunktionen egenskaperna emellan. -.-

20 20 Följande stycke är viktigt för förståelsen av växelverkan mekanismen i kapitel 10, och figur 4. Mekanismen som styr ΔØ, och vxv, kräver att vi studera några exponentiella uttryck. Då det rör sig om en balansmekanism, finns det skäl för att utgå från ett polärt betraktelsesätt. Antag att a och b är två olika stora men likvärdiga rum, som representerar olika mängdstrukturer. Vi tänker oss att strukturerna a och b består av samma byggmaterial men med olika densitet. Variabeln x representerar rummets koordinat. Som ett inledande steg på vägen konstaterar vi att om x 1, och a x = b 1 så är a = b 1/x Det innebär att a och b verkar med olika styrka/densitet, vilket vi kallar olika viktning. För att likställa/vikta a och b relativt varandra, krävs att exponenterna görs lika. Detta ger x = 1/x, och x MEDEL = 1 = ±1 Resultatet anger sambandet mellan två densitetsstrukturer, och visar hur värdemässig likställighet uppnås vid två värden på x, nämligen +1 och 1. Detta samband är av fundamental betydelse för förståelsen av bl a växelverkan och Dubbelreferensprincipen, DRP, vilka beskrivs i senare kapitel. En viktiga slutsats är att koordinaterna är reella och inverterade ur respektive rums perspektiv. Här är det alltså viktigt att notera hur tecknet på bas och exponent skiftar/rullar funktionen. Utökas komplexiteten genom att likställa två uttryck av imaginär typ som a jx = b och a = b 1/jx närmar vi oss förutsättningarna för balanskriteriet ΔØ. Sätts a = b, ger detta j/x = jx och 1/jx = jx viket ger x 2 = 1 och x = 1 = ±j Det som skiljer exponenten för a från exponenten för b är m a o ±j. I det komplexa fallet, med j-exponent, uppträder koordinaterna skiftat imaginärt och inverterat ur respektive rums perspektiv. EX a = b +1/jx a = b 1/+j j = b +1 ger positiv exponent, och a = b b = a +jx b = a +j j = a +1 ger positiv exponent, och a = b a = b 1/jx a = b 1/ j +j = b +1 ger positiv exponent, och a = b b = a jx b = a j +j = a +1 ger positiv exponent, och a = b -.- BINOMIAL-TEOREMET (x+y) n = y n (1+x/y) n = Ʃ( n k)x k y n-k Det är värdefullt att känna till binomial-teoremet, Teoremet visar att (1 + (V/C) 2 ) 1 / (1 (V/C) 2 ) vid små värden på V, och vice versa. TAYLOR Enligt Delta-konceptet är serieutveckling inom matematiken en konsekvens av perspektivseparation, som följd av dubbelreferensprincipen, DRP. Taylors serieutveckling är ett exempel på sådan DRP-PERSPEKTIVSEPARATION. De av DRP förorsakade skalfaktorförändringarna, återspeglas via matematikens serieutvecklingar. Serieutvecklingarna kan dock, p g a maskeringsprincipen, MP, ses som varande av överlagrad karaktär. Vårt medvetande bör därför, i viss mening/grad, betraktas som en illusion, hemmahörande i ett större universellt sammanhang. Serieutvecklingen kan ses som en bekräftelse på detta. För att förstå växelverkan mellan aktuella exp-funktioner är det fördelaktigt att mer detaljerat studera bakgrunden till serieutveckling, varför följande bör begrundas. Den reella exponentialfunktionen e x kan skrivas som, e x = 1 + x/1! + x 2 /2! + x 3 /3! + x 4 /4! +. Σ x n /n! Den komplexa exponentialfunktionen e z kan definitionsmässigt skrivas som, e z = 1 + z/1! + z 2 /2! + z 3 /3! + z 4 /4! +.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Ex på inlägg. Vad utgör medvetandets referens? av Illusionen» 19 feb :08. I ett inlägg på denna tråd, 14 september 2013, skriver jag följande.

Ex på inlägg. Vad utgör medvetandets referens? av Illusionen» 19 feb :08. I ett inlägg på denna tråd, 14 september 2013, skriver jag följande. Ex på inlägg Vad utgör medvetandets referens? av Illusionen» 19 feb 2014 20:08 I ett inlägg på denna tråd, 14 september 2013, skriver jag följande. Universums BALANSERADE överordnade perspektiv benämns

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon? JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Några övningar att göra

Några övningar att göra Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

III Astropartikelfysik och subatomär fysik III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Datavetenskap Opponenter Johan Kärnell och Linnea Hjalmarsson Respondenter Agni Rizk och Tobias Eriksson Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Oppositionsrapport, C-nivå Report 2011:06 1. Generell

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin)

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin) SSF nnehåll rinciper sid. 2 ogisk sid. 3 stegring rund sid. 4 element Balans sid. 5 princip Belastning sid. 6 och balans v å kroppars sid. 7 balans Komplexa sid. 8 system Fall - och sid. 9 passteknik 1

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Holistic Manifesto. 20 sidor. Utan socker eller sötningsmedel

Holistic Manifesto. 20 sidor. Utan socker eller sötningsmedel Holistic Manifesto 20 sidor Utan socker eller sötningsmedel 1 2 Att leva ett liv i hälsa är att leva ett liv i balans. 3 4 Inledning Vi lever i en snabbt föränderlig värld på väg in i en ny tidsålder som

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Anders Logg. Människor och matematik läsebok för nyfikna 95

Anders Logg. Människor och matematik läsebok för nyfikna 95 Anders Logg Slutsatsen är att vi visserligen inte kan beräkna lösningen till en differentialekvation exakt, men att detta inte spelar någon roll eftersom vi kan beräkna lösningen med precis den noggrannhet

Läs mer

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

8-1 Formler och uttryck. Namn:. 8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?

Läs mer

Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening. Den 8 februari, 2016

Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening. Den 8 februari, 2016 Transseans på Stockholm Spiritualistiska Förening Den 8 februari, 2016 Låt mig få presentera mig, mitt namn är Efraim jag är en av dessa som använder detta medium för att informera er här på jorden om

Läs mer

6 lärdomar från medskapande i september

6 lärdomar från medskapande i september 6 lärdomar från medskapande i september David Ershammar, Omtänk utveckling Under september hade jag i team med andra uppdrag för bl.a. Innovatum och Västra Götalandsregionen, Kunskapscentrum för barnhälsovård,

Läs mer

behöver inte begränsa er till en bestämd fråga i det hänseendet. Detta är ett organiskt system: ni kan börja med vad som helst. Börja var ni vill,

behöver inte begränsa er till en bestämd fråga i det hänseendet. Detta är ett organiskt system: ni kan börja med vad som helst. Börja var ni vill, KAPITEL VI Förståelsen som den främsta förutsättningen i detta system Förståelsens relativitet Hur man ökar förståelsen Ett nytt språk Riktiga och felaktiga inställningar Inställningar och förståelse Nödvändigheten

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin På tidigare lektioner har vi studerat rotationer i två dimensioner samt hur vi kan beskriva föremål som roterar rent fysikaliskt. Att från detta gå över till den speciella

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.

If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense. If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed

Läs mer

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051

Läs mer

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE 4 2006-04-24 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2

Läs mer

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr.

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr. Människor har alltid funderat och klurat kring den värld de lever i. I den forna antikens Grekland byggde människorna upp sin världsbild utifrån att allting är blandningar av fyra odelbara grundelement:

Läs mer

Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik!

Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik! Fysikaliska krumsprång i spexet eller Kemister och matematik! Mats Linder 10 maj 2009 Ingen sammanfattning. Sammanfattning För den hugade har vi knåpat ihop en liten snabbguide till den fysik och kvantmekanik

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör 1 Swedish Translation LYRICUS DISCOURSES 1 Experiencing the Wholeness Navigator LYRICUS SAMTAL NR. 1 Att uppleva Helhetens Navigatör James, skaparen av WingMakers material, har översatt dessa samtal till

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633

Läs mer

Beställningsgränssnitt i surfplattor för restauranger

Beställningsgränssnitt i surfplattor för restauranger Datavetenskap Opponent(er): Johan Björlin Respondent(er): Daniel Mester Pirttijärvi och Hampus Skystedt Beställningsgränssnitt i surfplattor för restauranger Oppositionsrapport, C/D-nivå C2011:05 Datavetenskap

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Slutrapport för Pacman

Slutrapport för Pacman Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

Basbyte (variabelbyte)

Basbyte (variabelbyte) Basbyte (variabelbyte) En vektors koordinater beror på valet av bas! Tänk på geometriska vektorer här. v har längden 2 och pekar rakt uppåt i papprets plan. Kan vi då skriva v (, 2)? Om vi valt basvektorer

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet Stig Blomskog 1. Inledning

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och

Läs mer

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Nordic Human Factors Guideline NHFG Nordic Human Factors Guideline NHFG Förklaringsmodell för trafikantbeteende Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1 Varför en ny förklaringsmodell? Trafikolyckor är ett stort problem

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

8-4 Ekvationer. Namn:..

8-4 Ekvationer. Namn:.. 8-4 Ekvationer. Namn:.. Inledning Kalle är 1,3 gånger så gammal som Pelle, och tillsammans är de 27,6 år. Hur gamla är Kalle och Pelle? Klarar du att lösa den uppgiften direkt? Inte så enkelt! Ofta resulterar

Läs mer

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt)

ARKEOLOGISK TEORI. Lars Blomqvist (Bägerfeldt) ARKEOLOGISK TEORI Lars Blomqvist (Bägerfeldt) Omslagsidé: Vill du bara förstå mer genom att titta i nyckelhålet, eller vill du ta steget till handling och öppna dörren? Lars Blomqvist (Bägerfeldt). Falköping

Läs mer

Det naturliga åldrandet

Det naturliga åldrandet Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

MENING MED LIVET? FINNS DET NÅGON

MENING MED LIVET? FINNS DET NÅGON FINNS DET NÅGON MENING MED LIVET? KORT. ELLER LÅNGT. Underbart. Eller fullt av elände. Det finns många och totalt olika åsikter om hur livet är som människa. Men jag tror att vi kan vara överens om att

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält

Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Tryckarna behöver ett neutralt hjälpmedel för att styra trycket rätt. Provtryck som förlagor är ofta bristfälliga och kommer troligen att försvinna på

Läs mer