EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B379 2003 DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ"

Transkript

1 EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ Anders Fredriksson Department of Physical Geography GÖTEBORG 2003

2

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ Anders Fredriksson ISSN B379 Projektarbete Göteborg 2003 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

4

5 ABSTRACT Influence by dew fall on the urban heat island in Göteborg When dew fall occur on a surface it provides the air layers above, through a latent heat flux, with energy. If the amount of dew differs from place to place over a landscape it will result in an unequal division of latent heat flux. The physical characteristics of the city give rise to differences in the amount of urban dew compared to rural areas which with that influence the energy balance between urban and rural areas. The aim of this report has been to investigate urban-rural dew differences and its result for the urban heat island (UHI). The dew measurement and the weather data which underlie this paper are collected from earlier reports, made in Göteborg, written by students at Earth Science Centre, Göteborg University. The information has been complemented with additional weather data from fixed stations in and outside Göteborg. On the basis of this information models have been produced, given the task to describe urban-rural dew differences and its effect on the latent heat flux over rural and urban surfaces. The results in this report show that the regional wind speed has a decisive influence on the division of the urban-rural dew fall pattern. A dew maximum occurs when, a local wind speed at a propitious interval between meters per second, exist over a surface. The relief of the city reinforce the regional wind speed through turbulence which is induced by city street canyons. The wind speed can both work favourable and impede dew development depending on the speed in regional wind speed compared to the propitious interval. This report presents a model for the urban effects on regional wind speed and how this influences the urban-rural dew fall pattern. The results further show that the differences in the urban-rural dew pattern influence the latent heat flux. A more intense rural than urban dew fall creates a rural surplus of latent heat flux. This surplus has a negative feedback on the UHI. Situations with a more intense urban than rural dew fall reduce the discrepancy between urban-rural latent heat flux and therefore diminish the effect of latent heat flux on the UHI. At times the urban latent heat flux rate exceeds the rural counterpart which results in a reinforcement of the UHI. i

6 SAMMANFATTNING När dagg faller över en yta tillförs de ovanliggande luftlagren energi, i form av ett latent värmeflöde. Om mängden dagg som faller över ett landskap skiljer sig åt mellan olika delar av landskapet resulterar detta i en ojämn fördelning av nedåtriktat latent värmeflöde. Stadens fysiska miljö ger upphov till skillnader i daggmängd i förhållande till landsbygden vilket därmed påverkar energibalansen för stad respektive landsbygd. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka det urbana-rurala daggutfällningsmönstrets påverkan på värmeöns intensitet. De daggmätningar och de väderdata som ligger till grund för denna uppsats är hämtade ur tidigare uppsatsarbeten som genomförts på institutionen för Geovetenskaper vid Göteborgs universitet, ett material som har kompletterats med ytterligare väderdata från fasta mätstationer i Göteborgsområdet. Utifrån dessa data har ett modellbyggande ägt rum som syftat till att beskriva den regionala vindhastighetens påverkan på det urbana-rurala daggutfällningsmönstret och dess effekter på det nedåtriktade latenta värmeflödet över ytor i staden och på landsbygden. Resultaten visar att den regionala vindhastigheten spelar en avgörande roll för fördelningen av det urbana-rurala daggutfällningsmönstret. För att riklig daggutfällning skall äga rum skall den lokala vindhastigheten över utfällningsytan befinna sig inom ett intervall på 1,5-2,5 m/s. Stadens relief förstärker den regionala vinden genom turbulens som uppstår mellan husen. Vindförstärkningen kan både verka dagghämmande respektive daggynnande beroende på hur den regionala vinden förhåller sig till det gynnsamma intervallet. I denna uppsats presenteras en modell för hur staden påverkar den regionala vindhastigheten och dess effekter på det urbana-rurala daggutfällningsmönstret. Skillnader i det urbana-rurala daggutfällningsmönstret påverkar det latenta värmeflödet. Vid kraftigare daggutfällning på landsbygden än i staden skapas ett större överskott av latent värmeflöde i förhållande till staden. Detta överskott försvagar värmeöns intensitet. Vid tillfällen då daggutfällningen är större i urbana än i rurala områden minskar skillnaderna i latent värmeflöde och minskar därmed det latenta värmeflödets påverkan på värmeöns intensitet. Stundtals överskrider det latenta värmeflödet i staden det på landsbygden vilket resulterar i en förstärkning av värmeöns intensitet. ii

7 FÖRORD Denna 10-p:s uppsats är en del i D-kursen i geografi, med naturgeografisk inriktning, vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet vårterminen Denna uppsats är delvis att betrakta som en uppföljare på Intra-urban daggutfällning i Göteborg som jag under höstterminen 2002 skrev tillsammans med Jenny Olsson. Under denna period växte mitt intresse för daggutfällningens roll i ett stadsklimatologiskt perspektiv, ett intresse som nu resulterat i ännu en uppsats i ämnet. Som handledare för denna uppsats har Dr. Björn Holmer varit till ovärderlig hjälp, inte minst genom att ha trott på mitt projekt och mina idéer. Fredrik Lindberg, doktorand vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, har låtit mig ta del av hans arbetsmaterial och gjort beräkningar i Arcview för min räkning. Vidare vill jag tacka Jesper Lindgren vid Miljöförvaltningen i Göteborg samt Kristina Friberg, meteorologassistent vid Försvarsmakten, för all den hjälp med meteorologisk data som dessa har givit mig. Slutligen vill jag tacka geografilärarstudenten Jenny Olsson för det stöd hon givit och de synpunkterna hon lämnat i samband med denna uppsats. iii

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställning STADENS KLIMAT Urbana-rurala temperaturskillnader Strålnings- och vindförhållanden i urban miljö Daggutfällning Urbana-rurala skillnader i daggutfällning och luftfuktighet OMRÅDESBESKRIVNING Klimatet i Göteborgsområdet METODIK Daggmätningar Vind- och temperaturmätningar Beräkning av det spatiala nedåtriktade latenta värmeflödet RESULTAT Fallstudier av samband mellan vind och det urbana-rurala daggutfällningsmönstret Det urbana-rurala daggutfällningsmönstret och lokal vindhastighet Det nattliga latenta värmeflödet Sambandet mellan värmeöns intensitet och det faktiska urbana-rurala daggutfällningsmönstret Sambandet mellan det rekonstruerade daggutfällningsmönstret och värmeöns intensitet Daggutfällningens påverkan på värmeöns intensitet DISKUSSION Vindhastigheten ger upphov till skillnader i urban-rural daggutfällning Skillnader i det urbana-rurala daggutfällningsmönstret påverkar värmeöns intensitet Vindens dubbla påverkan på värmeöns intensitet SLUTSATSER REFERENSER Litteratur Muntliga källor iv

9 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Under åren 1997 till 2002 har det, på Institutionen för Geovetenskaper vid Göteborgs universitet, producerats tre projektarbeten som syftat till att utforska daggutfällningens mönster ur olika aspekter. Wallberg & Wänström (1997) genomförde daggmätningar som syftade till att klarlägga skillnader i det urbana-rurala daggutfällningsmönstret i Göteborgsområdet. En ny metod togs fram för att mäta daggutfällning. Wallberg och Wänström kom fram till att daggmängderna var större i stadens taknivå jämfört med i gatunivån. Mängden dagg i mätserien var vanligen störst på landsbygden men med återkommande undantag. Lindqvist & Sandström (1999) redovisade en mätserie där de tillämpade Wallberg och Wänströms mätmetod av daggutfällning. Syftet med deras projektarbete var att undersöka sambandet mellan dagg och negativ nettostrålning i och utanför Göteborgs värmeö. För att öka förståelsen för daggutfällning i relation till nettoutstrålning användes pyrradiometrar för att mäta den negativa nettostrålningen. Det kunde inte fastställas ett tydligt samband mellan nettostrålning och daggutfällning men på landsbygden kunde en viss tendens till större daggutfällning vid stor negativ nettostrålning skönjas. Även Sandström och Lindqvist noterade momentant en större daggutfällning inom staden än utanför. Olsson & Fredriksson (2002) presenterade resultat som visade på en stundtals större daggutfällning i stad (urban) än på landsbygd (rural). De pekade på vinden som den avgörande orsaken till hur det urbana-rurala daggutfällningsmönstret gestaltade sig. Daggutfällning är en energigivande process då det genom kondensation frigörs latent värme. Skillnader i mängden dagg som fälls ut över två ytor innebär ett energiöverskott för den yta som erhåller mer dagg, i förhållande till den andra. Undersökningar som syftat att undersöka det nattliga latenta värmeflödets påverkan på värmeöns intensitet har tidigare gjorts av Holmer & Eliasson (1999). De visade att skillnader i det urbana-rurala värmeflödet är av betydelse vid värmeöns utveckling. Även Oke (1995) behandlar det latenta värmeflödets påverkan på den urbana energibalansen men gör detta, till skillnad från Holmer & Eliasson, på dygnsbasis. Föresatsen med detta projektarbete har varit att undersöka daggutfällningens betydelse för värmeöns intensitet och ytterligare skapa klarhet i vindens påverkan på det urbana-rurala daggutfällningsmönstret. I samband med denna uppsats har inga nya mätningar genomförts utan daggmätningarna från Wallberg & Wänström (1997), Lindqvist & Sandström (1999) och Olsson & Fredriksson (2002) har bearbetats och kompletterats med meteorologiska data. 1

10 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka daggutfällningens påverkan på värmeöns intensitet. Frågeställningar: Föreligger det ett samband mellan skillnader i daggutfällning mellan stad och landsbygd och lokala vindhastigheter? Hur påverkas differensen i det nedåtriktade latenta värmeflödet över ytor, i staden respektive på landsbygden, vid skillnader i det urbana-rurala daggutfällningsmönstret? Föreligger det ett samband mellan skillnader i urban-rural daggutfällning, latent värmeflöde och värmeöns intensitet? 2

11 2. STADENS KLIMAT 2.1 Urbana-rurala temperaturskillnader Samtidigt som bebyggelse uppfördes på jorden inleddes också byggnaders klimatologiska påverkan på de platser där de upprättades. Att människan tagit klimathänsyn när hon byggt kan, i litteraturen, spåras tillbaka mer än 2000 år (Givoni 1981). Allt eftersom bebyggelsen växte i omfattning har dess påverkan på klimatet blivit större. Under 1830-talet dokumenterades, för första gången, temperaturskillnaderna mellan stad och landsbygd (Hafner & Kidder 1999). Mätningar visade att staden vanligen uppvisar högre temperaturer än den omkringliggande landsbygden. Denna temperaturskillnad kom senare att inom stadsklimatologin diskuteras under beteckningen stadens värmeö. De primära orsakerna till uppkomsten av värmeön kan härledas till stadens komplexa geometri med stora ytor av byggnadsmaterial, vilka har en ökad förmåga att absorbera kortvågig strålning (Oke 1981). Samtidigt som kortvågig strålning effektivt absorberas i stadens byggmaterial, reduceras förlusterna av långvågig strålning genom att staden erbjuder få ytor genom vilka emissionen kan ske. Även andra faktorer som antropogena värmeutsläpp i form av bl.a. värmeläckage och förbränning, låg evapotranspiration och luftföroreningar gynnar utvecklingen av en värmeö, även om dessa faktorer är av mindre betydelse. Undersökningar av värmeöns intensitet visar urbana-rurala temperaturskillnader upp till 12ºC (Svensson 2002). De största skillnaderna uppkommer nattetid då utstrålningsväder råder. Värmeön gör sig dock i princip gällande dygnet runt och året runt, under flera vädertyper. 2.2 Strålnings- och vindförhållanden i urban miljö Det finns betydande skillnader i fysiska egenskaper mellan urban och rural miljö, vilka påverkar strålnings- och vindförhållanden. Strålningsbalansen i staden kan beskrivas enligt följande formel (Oke 1995): Q * + Q F = Q H + Q E + Q S + Q A (W/m 2 ) (formel 1) Nettostrålningen (Q * ) är, genom solens inverkan under dagen, positiv. Detta leder till ett energiöverskott vid markytan (Araya 1988). Det antropogena värmeflödet (Q F ) tillför staden värme. Markytan utstrålar värmeenergi till de underliggande marklager ( Q S ) och den ovanliggande luften. Energiförlusten från markytan till luften sker genom sensibelt (Q H ) och latent (Q E ) värmeflöde. Den senare alstras genom evaporation. I staden sker hela tiden en advektion ( Q A ) av luft från omkringliggande områden vilket påverkar stadens energibalans. Under natten råder omvänt förhållande och nettostrålningen är negativ. Detta innebär att markytan förlorar energi. Förlusten av värme kompenseras genom att markytan tillförs värme från underliggande lager och från luften. Temporärt förekommer även värmetillförsel genom kondensation under daggbildning. Grundläggande strålningsförhållanden är likartade för ytor i både urban och rural miljö (Mattsson 1979). Det råder dock stora skillnader i emissiviteten mellan olika typer av ytor i landskapet. Den högre temperaturen i stadsmiljö innebär att emissionen nattetid är större i urbana områden än på landsbygden (Mattsson 1971). Landsbygden präglas, till skillnad från urbana områden, av vegetation. Växtlighet har en stor yta i förhållande till massan vilket innebär att vegetationen därför emitterar upptagen värmemängd effektivare än stadens material. Resultatet blir en hastigare avkylning av rurala ytor. Emissiviteten hos gräs är högre än hos plåt, asfalt och betong vilket innebär att utstrålningen sker effektivare från gräsytor än ytor som är kopplade till urban miljö (Oke 3

12 1995). Molnslag och molnhöjd är också av avgörande betydelse för storleken av utstrålningen. Låga, tjocka stratusmoln missgynnar utstrålning betydligt mer än höga, lätta cirrusmoln. Material som utgör sidorna i stadens gatukanjoner har i regel stor värmelagringsförmåga och bevarar därmed värmeenergi dagtid, vilken frigörs nattetid (Oke 1995). Den nattliga utstrålningen motverkas av låg sky view-faktor inom gatukanjonerna vilket ger upphov till en värmeö då avkylningen fördröjs inom staden. Avsaknaden av advektion i gatukanjonen gynnar värmeöns intensitet. Det vindskydd som väggarna i gatukanjonen utgör medför att vindhastigheterna i gatunivån normalt är lägre än i taknivån. I stadens taknivå kan utstrålningen, genom högre sky view-faktor än i gatunivån, ske effektivare. Stadens skrovliga relief påverkar den regionala vindhastigheten (Chandler 1976). Vid låga regionala vindhastigheter har staden en vindförstärkande effekt. Stadens skrovliga överyta påverkar de understa luftlagrens stabilitet, skapar ökad turbulens och motverkar stabila skikt i luftmassan. Avsaknaden av stabil skiktning över staden ökar vindhastigheten och därmed omblandning i luftmassan. På landsbygden är skiktningen vanligen mer stabil vilket medför att omblandningen i luftmassan där blir mindre. Under högre regionala vindhastigheter ger staden en vindförsvagande effekt genom läverkan mellan husen. Värmeöns intensitet är störst under nätter med låga, regionala vindhastigheter (Svensson 2002). Större vindhastigheter har genom advektion en utjämnande effekt av urbana-rurala temperaturskillnader. Intensivast värmeö skapas under nätter med utstrålningsväder och regionala vindhastigheter mellan 0-1,5 m/s. Temperaturskillnaden mellan stad och landsbygd ger upphov till omlandsbrisen, ett vindsystem inducerat av termiska tryckskillnader mellan urban och rural miljö (Mattson 1979). Omlandsbrisen resulterar i en marknära advektion av en, i förhållande till stadsluften, kall luftström. Advektionen har störst effekt för stadens ytterområden där ett blandklimat gör sig gällande. Omlandsbrisen ger även upphov till svaga vindar, som sveper in i staden, och har i Göteborg en vertikal utbredning på omkring 70 m (Holmer muntligt). 2.3 Daggutfällning Under rätt meteorologiska förhållanden kan dagg- respektive rimfrostsutfällning äga rum. Bildandet av dagg och rimfrost sker huvudsakligen genom kondensation/sublimation av vattenånga i atmosfären (Mattsson 1979). Det sker kontinuerligt en transport av vattenånga, innehållande stora mängder latent värme, mellan markytan och atmosfären (Oke 1995). Under dagen är flödet av latent värme riktat från marken, mot atmosfären, och avdunstning sker. Under klara och stilla kvällar kyls jordytan av och luftlagren närmast marken stabiliseras. Fuktig luft kan då inte transporteras uppåt i atmosfären, vilket innebär att luftfuktigheten ökar i de marknära skikten. Vanligen sker dock en nertransport av ånga från atmosfären, vilket gynnar daggbildning. Halten dagg eller rimfrost som fälls ut utgör dock bara en bråkdel av det vatten som avdunstat under dagen. Som mått på hur mycket vattenånga en given del av atmosfären innehåller anges luftens absoluta fuktighet. Absolut fuktighet definieras som massan av vattenånga i gram per volymenhet luft i kubikmeter (g/m 3 ) (Bogren et al. 1995). En luftmassa med stor absolut fuktighet ger vid gynnsamma förhållanden möjlighet till en större kondensation. 4

13 Dagg- eller rimfrostutfällningen inleds då ett objekt utvecklat en negativ strålningsbalans i förhållande till ovanliggande luftlager, en process som gynnas under klart väder nattetid (Mattson 1979). Det klara vädret får till följd att ytor i landskapet, genom utstrålning, kyls till en temperatur som understiger den omgivande luftens daggpunktstemperatur. När daggpunkten underskridits i ytan mättas luften kring objektsytan på vattenånga. Vattenångan avsätts då som vattendroppar på objektets kalla yta, eller som iskristaller om ytan understiger 0ºC. I denna uppsats kommer dagg och rimfrost sorteras under det samlade begreppet dagg. Vid sidan av utstrålningsväder är hög sky view-faktor, god utstrålningsförmåga hos materialet och hög luftfuktighet, bl.a. genom närhet till öppna vattenytor, gynnande för daggutfällning. Störst daggmängder kan förväntas under sensommaren och hösten, då luften innehåller stora mängder vattenånga. Den vattenånga ur vilken dagg bildas kan uppkomma genom två skilda processer (Monteith 1957). I den första processen, som i regel ger upphov till relativt små daggmängder, härrör vattenångan från markytan, under exempelvis en gräsyta. Gräsytan blir, under klara kvällar, kallare än den underliggande markytan. Genom avdunstning från markytan mättas luftskiktet kring gräsytan på vattenånga, vilken avsätts på den förhållandevis kalla gräsytan. Denna process uppkommer då vindhastigheten är ringa, under ca 0,5 m/s. Daggbildning uppkommer även genom kondensation av vattenånga från ovanliggande luftlager. Denna process kan ge upphov till större daggmängder än den förra. För att kondensation skall kunna äga rum krävs en kontinuerlig omblandning av luften, vilken resulterar i en nertransport av fuktig luft, över marken. Förutsättningen för att nertransporten skall äga rum är lokala vindhastigheter över 0,5 m/s. Vid situationer med mycket låga regionala vindhastigheter skapas en stabil skiktning över markytan, som hindrar nertransport av fuktig luft och ofta resulterar i vindhastigheter nära 0 m/s (Olsson & Fredriksson 2002). Låga, men befintliga vindhastigheter är följaktligen avgörande för att daggbildning, genom kondensationsprocessen, skall uppkomma. Med tilltagande vindhastigheter ökar omblandningen och därmed förutsättningen för en rik daggbildning. Kondensationsprocessen avstannar då den lokala vindhastigheten avancerar mot 3 m/s. Överskrider vindhastigheten 3 m/s medför detta att kondensationen, genom nedåtriktad sensibelt värmeflöde från ovanliggande luftlager, övergår i avdunstning. 2.4 Urbana-rurala skillnader i daggutfällning och luftfuktighet Det kan förekomma betydande skillnader mellan det urbana och rurala daggutfällningsmönstret (Wallberg & Wänström 1997, Lindqvist och Sandström 1999 och Olsson & Fredriksson 2002). Vindhastigheten är avgörande för skillnader i daggutfällningsmönstret mellan stad och landsbygd (Olsson & Fredriksson 2002). Under nätter med mycket låga regionala vindhastigheter medför stadens skrovliga relief en större turbulens i förhållande till landsbygden där stabil skiktning missgynnar daggutfällning i förhållande till staden. I urbana områden kan, genom effektiv nertransport av fuktig luft orsakat av turbulens, daggutfällning ske verkningsfullt. Den vindförstärkande effekten i staden kan dock missgynna daggutfällning under nätter med höga regionala vindhastigheter. Stadens oregelbundna yta kan medverka till att förstärka vindhastigheterna över 3 m/s, samtidigt som vindstyrkorna på landsbygden är fortsatt gynnsamma. Den turbulens som skapas över stadens skrovliga överyta kan därmed verka både dagghämmande och daggfrämjande, beroende på hur stor den vindförstärkande effekten är (Mattson 1971). 5

14 Övriga faktorer som är avgörande för det urbana-rurala daggutfällningsmönstret är låg sky view-faktor inom urban boundary layer, samt hög emissivitet hos de byggmaterial som staden är uppbyggd utav (Olsson & Fredriksson 2002). Låg sky view-faktor, i kombination med hög värmebevarande förmåga hos stadens material, medför att utstrålningen försämras och förlängs i förhållande till landsbygden. Detta missgynnar urban utfällning i förhållande till rural. Trots de, för daggutfällning, negativa faktorer som verkar i staden kan staden erhålla större daggmängder än landsbygden (Lindqvist & Sandström 1999 och Olsson & Fredriksson 2002). Detta hänger samman med lokala vindförhållanden på landsbygden respektive i staden. Generellt tenderar daggutfällningen vara något större på landsbygden än i urbana områden (Olsson & Fredriksson 2002, Lindqvist & Sandström 1999 och Wallberg & Wänström 1997). Inom staden finns betydande skillnader i daggutfällningsmönstret (Olsson & Fredriksson 2002). Skillnaderna i intra-urban daggutfällning hänger främst samman med skillnader i sky view-faktor mellan tak- och gatunivån samt mindre möjligheter till advektion av fuktig luft inom urban canopy layer. Daggmängderna är vanligen störst i taknivån men kan, genom läverkan i gatukanjonen bli större i gatunivån. I staden bildas det, analogt med stadens värmeö, en fuktighetsö (Ackerman 1987). Undersökningar visar att fuktighetsön förkommer över hela året och är huvudsakligen utvecklad nattetid (Jauregui & Tejeda 1997). Fuktighetsön utgörs av en skillnad i ångtryck mellan urbana och rurala områden i form av ett fuktighetsöverskott i staden. Fuktighetsöverskottet skapas genom att värmeön nattetid tillåter evapotranspiration under en längre tid i stad än på landsbygd. Antropogena utsläpp av vattenånga, genom bl.a. biltrafik, ökar fuktighetsöverskottet i staden (Deosthali 2000). Differensen i ångtryck mellan staden och landsbygden indikerar på en skillnad i kondensation och avdunstning mellan urbana och rurala områden (Holmer & Eliasson 1999). Högre temperaturer i urbana områden gör att det sker en större avdunstning i staden. Avdunstningsprocessen inverkar, då den är energikrävande, negativt på värmeön. I motsats till staden inleds kondensationen under ett tidigare skede i rurala områden. På landsbygden, där det nattetid är kallare, inleds kondensation genom daggutfällning, i ett tidigare skede av natten. Detta medför att landsbygden erhåller ett kraftigare latent värmeflöde under natten vilket inverkar negativt på värmeöns intensitet. Skillnader i latent värmeflöde mellan stad och landsbygd mellan 5 15 W/m 2 har noterats. Detta har till följd att urbana-rurala skillnader i latent värmeflöde är av stor betydelse för utvecklingen av stadens värmeö. 6

15 3. OMRÅDESBESKRIVNING De studier som ligger till grund för denna uppsats är genomförda i Göteborg (57º 42 N, 11º 58 E) med omgivning (fig. 1). Göteborg är intressant ur ett lokalklimatologiskt hänseende genom stadens relativa litenhet, skillnader i urban och rural struktur, närhet till kust samt skiftande höjd. Staden återfinns i ett för västsverige typiskt sprickdalslandskap med en kuperad terräng (Fredén 1998). Området domineras av kala bergsryggar, vars högsta toppar sammanfaller med det subkambriska peneplanet. Bergsryggarna avgränsas av dalgångar med i huvudsakligen lersediment. I göteborgsområdet möts tre dalgångar vars breddar uppgår till m. Göteborg grundlades år 1621 efter holländskt mönster med byggnader och kanaler i ett strikt rutnät. Allt eftersom staden växte kopierades byggmönstret från stadskärnan, vilket givit innerstaden en typiskt europeisk struktur. Göta älv delar staden i två delar, med en äldre och tätare bebyggelse på älvens södra strand. Bebyggelsen i innerstaden är vanligen mellan 5-7 våningar hög med plana eller lätt sluttande, brutna tak. Andelen grönområden är betydande, huvudsakligen i form av parker och alléer. Utifrån stadskärnan avtar bebyggelsens densitet och inslag av gröna ytor ökar. Merparten av bebyggelsen är belägen i dalgångarna och en bit upp på bergssidorna. Norr och söder om staden breder jordbrukslandskapet ut sig medan landskapet i öster domineras av skog. I väster når bebyggelsen ända ut till kustzonen som utgörs av en oregelbunden kustlinje och arkipelag. Fig. 1. Karta Göteborgsområdet med mätstationer 1-10 utmärkta. Map over the Gothenburg area showing research stations 1 to 10. 7

16 3.1 Klimatet i Göteborgsområdet Klimatet i Västsverige domineras av västvindssystemet vilket ger området en maritim karaktär (Holmer 1995). Västvindsystemet medför att göteborgsområdet präglas av mellanbreddscykloner, vilka stundtals avbryts i sin vandring över västsverige av blockerande högtryck vilka tvingar lågtrycken att gå söder eller norr om området. Högtryckssituationer är av avgörande vikt för daggbildning då de vanligen ger upphov till molnfria nätter med svaga vindar. Västsverige präglas av, för breddgraden, varma vintrar och kalla somrar i enlighet med Cfb i Köppens klassificeringssystem (Svensson 2002). Den dagliga medeltemperaturen i Göteborg uppgår under vintern (december-februari) till -0,4ºC och under sommaren (juniaugusti) till 16,3ºC (Väder och Vatten 2000). Vindarna kommer, genom västvindsystemets påverkan, vanligen från V-SV-S men under högtryckssituationer från östliga vädersträck. (Holmer 1978). Det är huvudsakligen nätter med svaga vindar och små molnmängder som ger upphov till daggutfällning. Förekomsten av goda nätter (molnmängd 1-2/8 och vindhastigheter 0-2 m/s) för utfällning varierar över året. Förekomsten av klara och stilla nätter är störst under sommarhalvåret (Holmer 1980). I Göteborg uppträder, under gynnsamma meteorologiska förutsättningar en värmeö, både nattetid såväl som dagtid. Värmeön är som intensivast i stadens centrala delar med ett uppmätt maximum på nära 9ºC (Svensson 2002). Intensiteten avtar mot stadens ytterområden och når i norr en utsträckning på omkring 6 km (Karlsson 1999). I öster har värmeön en utbredning på omkring 4 km då intensiteten på värmeön tydligt avtar (Heager-Eugensson & Holmer 1998). 8

17 4. METODIK De data som utgör grunden för denna uppsats är dels hämtad från 10 daggmätningar som gjorts i Göteborgsområdet under åren av Wallberg & Wänström (1997), Lindqvist & Sandström (1999) och Olsson & Fredriksson (2002) samt väderdata från fasta klimatstationer i och utanför staden. Utöver de 10 faktiska daggmätningarna har 11 nätter i augusti 2002 analyserats och ett rekonstruerat daggutfällningsmönster som bygger på de tio faktiska mätningarna skapats. I samband med denna uppsats har inga egna mätningar genomförts utan arbetet har varit inriktat på en utvärdering av föreliggande kunskaper och ett modellbyggande utifrån dessa. 4.1 Daggmätningar De daggmätningar som ligger till grund för denna uppsats är genomförda under tre perioder och på olika platser i staden. Vid samtliga tre mätserier har Wallberg & Wänströms metod för daggmätning används (Wallberg & Wänström 1997). Metoden är enkel och uppmäter dagg i mängden dagg som fallit under en natt i (g/m 2 )/h. Masonitplattor, med en dimension av cm, täcks med plastfilm och placeras ut vid solnedgång och hämtas in vid soluppgång (fig. 2). Inför varje mätnatt har plastfilm och zippåsen vikt noterats med en decimals noggrannhet. Plastfilmen har placerats i en zippåse för att undvika att utfällning avdunstar på väg till den invägning som följde. Daggmängderna har vägts i enheten gram med en decimals noggrannhet och beräknats med hjälp av följande formel: D = (T-( P + Z )) /A (Formel 2) Där: D = daggmängd (g/m²) T = totalvikt av plastfolie, zippåse och insamlad dagg (g) P = plastfoliens vikt (g) Z = zippåsens vikt (g) A = plastfoliens area (m²) För att kunna jämföra de olika nätternas daggmängder har, då nätternas längd varierat, värdena räknats om till dagg (g/m²)/h. Fig. 2. Närbild på daggplatta med plastfolie och tillhörande zippåse. Picture showing dew plate with plastic-film and belonging zip bag. 9

18 Wallberg & Wänströms metod för daggmätning är enkel men innebär en del svagheter som kan skapa felaktigheter i resultatet. Metoden är utvecklad genom jämförelse med ett antal olika material och dess yttemperaturer i förhållande till yttemperaturerna hos plåttak, asfalt och gräs. Masonitplattan överensstämde väl med plåttak, asfalt och gräs i fråga om yttemperatur. Metoden har dock inte testats på alla stadens material och avvikelser kan troligen förekomma. Vidare är viktigt att avlägsna plastfilmen varsamt från plattan för att minimera beröringen och därmed risken att kondenserat vatten eller is lossnar från plastfilmen. Det är också av betydelse för mätningarnas tillförlitlighet att daggplattorna placeras ut under ungefär samma tidpunkt och hämtas in ungefär samtidigt. Det är viktigt att notera att metoden endast uppmäter den totala mängden dagg under en natt men den säger inget om storleken på kondensationen under nattens olika faser. Det går dock att göra en sådan indelning under förutsättning att daggplattorna placeras ut samtidigt och sedan hämtas in under olika tidpunkter under nattens lopp. Under de tre mätperioderna som utförts har daggmängder mätts på totalt sju olika platser runt om i Göteborgsområdet. Fem av platserna karaktäriseras av urban miljö och representerar daggutfällningen i staden. En av platserna representerar en rural miljö och mätplats återfinns i en blandmiljö mellan stad och landsbygd. Här följer en genomgång av mätplatserna (fig. 1): Femman-husets tak (1) Femman-huset återfinns inom mest de centrala delarna av Göteborg och utgör en del av ett affärscentrum om sju våningar uppfört i tegelsten. Daggmätningar genomfördes på Femmanhusets tak under de två sista av de tre mätperioderna. Området präglas av en stenstadsmiljö, därtill hus med plana eller lätt sluttande plåttak, med omkring sju våningsplan. Mindre ventilationstrummor förekommer i anslutning till mätplatsen. På det tak där mätningarna genomfördes återfinns även Göteborg stads Miljöförvaltnings centrala mätstation från vilken meteorologiska data till denna uppsats är hämtad. Femman-husets innergård (2) På våning tre, i Femman-huset, finns den innergård där daggmätningar genomfördes under den sista av de tre mätperioderna. Gården är kringbyggd och stenlagd, med inslag av upphöjda rabatter, med buskar och träd. I gårdens centrala del återfinns en mindre fontän. Karl Gustavsgatan 20-22:s tak (3) Denna mätplats återfinns omkring 1,2 km söder om Femman-huset inom stadens centrala stenstad. Mätplatsen utgörs av ett plåttak. Området präglas av bebyggelse med omkring fem våningar som skiljs åt av relativt smala gator. Mätningarna i anslutning till Karl-Gustavsgatan genomfördes under mätperiod ett. Karl Gustavsgatan 20-22:s innergård (4) Innergården är långsmal och kringbyggd på alla sidor. Mätningen genomfördes på en asfaltsyta under den första mätperioden. Geovetarcentrums tak (5) Geovetarcentrum (GVC) återfinns på en av stadens högsta punkter omkring 90 meter över havsnivån och omkring 2,2 km söder om Femman-huset. Daggmätningarna genomfördes på taket vilket utgörs av plåt och är lätt sluttande. Bebyggelsen kring GVC är betydligt glesare och mer oregelbundet placerad än nere i stadens centrala delar. Bebyggelsen uppgår vanligen 10

19 till omkring fyra våningar och separeras av gröna ytor bestående av gräsmattor och låga träd. Byggnaden på vilken daggmätningen ägt rum rymmer den geovetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. På GVC:s tak finns en väderstation utplacerad från vilken väderdata till denna uppsats är hämtad. Daggmätningar genomfördes under den sista mätperioden. Geovetarcentrums gård (6) GVC:s gård skiljer sig från Karl Gustavsgatan 20-22:s innergård genom sin öppna struktur och gräsbevuxna ytor. I anslutning till mätplatsen finns en parkeringsplats. Mätningarna av daggmängder genomfördes på en gräsyta under den sista mätperioden. Kvibergs kyrkogård (7) Kvibergs kyrkogård återfinns omkring 3,2 km nordost om Femman-huset och påverkas i mycket liten utsträckning av det urbana klimatet. Här genomfördes daggmätningar under två av tre mätperioder. Platsen präglas av en kyrkogårdsmiljö med enstaka byggnader. Mätplatsen var placerad på en gräsyta. Kvibergs handelsträdgård (8) Mätplatsen ligger ca 400 m söder om Kvibergs kyrkogård och utgörs av gles bebyggelse i ett område med ett dominerande inslag av öppna gräsytor, buskar och träd. Mätplatsen var placerad på en gräsyta. På denna plats genomfördes mätningar under 1996 medan mätningarna på Kvibergs kyrkogård genomfördes under I uppsatsen kommer dessa båda platser, genom deras likartade karaktär och avstånd till staden betecknas som Kviberg och kan skiljas åt genom den tidpunkt som enskilda mätningar genomfördes. Säve flygfält (9) Säve flygfält är placerat 10 km nordväst om Femman-huset och står opåverkad av urbant inflytande. Området präglas av öppna gräsytor med inslag av asfalt, i form av start och landningsbanor. Flygplatsen ligger placerad i en sänka och omgärdas av mindre bergshöjder. På Säve flygfält bedriver Försvarets vädertjänst en synoptisk observationsverksamhet. Daggmätningar genomfördes under den sista mätperioden. Daggmätningarna på Femman-husets tak har i uppsatsen representerat urban miljö i de fall skillnaden mot rural daggmängd beskrivits. Daggmängderna från Kviberg och Säve har representerat landsbygden på motsvarande sätt. Kviberg är en något sämre plats att uppmäta landsbygdsklimatet än Säve eftersom lokalklimatet på Kviberg momentant kan påverkas av staden. Femman-huset motsvarar strukturen av de centrala delarna av Göteborg bäst och har därför fått representera urban daggutfällning. Det är av stor vikt att daggmängden i taknivån beaktas, då det är i taknivån de största urbana daggmängderna uppmäts. För att belysa skillnaderna i det urbana-rurala daggutfällningsmönstret har tio nätter, hämtade från de tre mätserierna valts ut. Utifrån dessa nätter har en modell för vindhastighetens påverkan på det urbana-rurala daggutfällningsmönstret, och därmed förhållandet mellan stad och landsbygd med avseende på det latenta värmeflödet, konstruerats. Denna modell har senare legat till grund för en analys av skillnader i det urbana-rurala daggutfällningsmönstret och värmeöns intensitet, genomförd baserad på ett antal nätter i augusti

20 4.2 Vind- och temperaturmätningar Vind- och temperaturdata från fyra fasta mätstationer har använts. Väderstationerna på Femman-huset och Lejonet administreras av Göteborgs stads Miljöförvaltning vilka anger temperaturen som ett medelvärde från senaste timmen medan de för vinden anger ett medelvärde för det senaste 10-minutersintervallet. Data från dessa stationer har gjorts tillgängliga via Miljöförvaltningen. På GVC bedriver institutionen för geovetenskaper, avdelningen för naturgeografi, observationer av en rad väderparametrar. Observationerna från GVC bygger på 10-minutersmedelvärden. Data från GVC har gjorts tillgängliga genom institutionen. På Säve genomför Försvarsmaktens Vädertjänst observationer vilka baseras på 10-minutersmedelvärden. På samtliga platser mäts temperaturen i 2-metersnivån medan vinden mäts i 10-metersnivån. Då skillnader i värmeöns intensitet har angetts, har vind- och temperaturmätningar från Säve och Femman-husets tak använts för att representera rural respektive urban miljö. Femman-huset återfinns i stadens mest centrala delar och har därför ansetts representera det urbana klimatet i Göteborg bäst av de fyra mätstationerna. Omgivningarna kring Säve flygfält utgör en utpräglat rural miljö och nås ej av ett urbant inflytande. Vid flera av mätplatserna har det varit ett avsevärt avstånd mellan daggmätning och väderobservationer. En viss generalisering har fått göras utifrån de värden som getts tillgängliga. I staden har det saknats vind- och temperaturmätningar på de innergårdar som varit föremål för daggmätning. Mätningarna vid Lejonet har delvis fått redovisa trender för vindförhållanden på Kviberg. När denna generalisering gjorts har detta angivits: Skansen Lejonet (10) Mätplatsen vid skansen Lejonet finns placerad ca 1,3 km öster om Femman-huset (fig. 1). Mätstationen ligger placerad på spårområdet, norr om den bergsknalle där Skansen Lejonet återfinns. Stationen drivs av Göteborgs stads Miljöförvaltning och karaktäriseras av en öppen yta som domineras av bergshöjden i söder och det omkringliggande spårområdet. Stationen präglas av ett urbant klimat med rurala drag. Inga daggmätningar har ägt rum på platsen. 4.3 Beräkning av det spatiala nedåtriktade latenta värmeflödet För att skapa en bild över hur daggutfällningen påverkar värmeöns intensitet har det nedåtriktade latenta värmeflödet över urbana respektive rurala ytor, spatialt latent värmeflöde, beräknats. De punktuella daggmätningar som gjorts har legat till grund för beräkningar av det nedåtriktade spatiala latenta värmeflödet över ett valt undersökningsområde inom staden. Det urbana spatiala latenta värmeflödet har sedan jämförts med det latenta värmeflödet på landsbygden och en urban-rural skillnad i spatialt latent värmeflöde har beräknats. Ett ca 3,6 km 2 stort undersökningsområde av Göteborgs innerstad har valts ut (fig. 1 & 3). Området har kategoriserats utifrån bebyggelsens täthet. Tre zoner har utmärkts utifrån strukturen av det intra-urbana daggutfällningsmönster, som bygger på daggmätningar genomförda av Wallberg & Wänström (1997), Lindqvist & Sandström (1999) och Olsson & Fredriksson (2002). Zonernas areaandel av undersökningsområdet har uppmätts med hjälp av en planimeter. Den största zonen utgörs av en stenstadsmiljö, som genom låg sky view-faktor endast tillåter daggutfällning i taknivå (fig. 3). Den andra zonen utgörs av en grön-stad som karaktäriseras av glesare bebyggelse med daggutfällningsmöjligheter både i taknivån och i gatunivån. Den tredje zonen innehåller de parker och större grönområden som finns inom undersökningsområdet. För att få en bild av undersökningsområdets relation till Göteborg som helhet, se figur 1. Inom varje zon har takarealerna beräknats med hjälp av det geografiska 12

21 informationssystemet Arcview. Utifrån de tre zonerna har areaandelen på fyra typer av stadsytor med skilda karaktärer beräknats. De fyra stadsytorna utgör en varierande andel av undersökningsområdet. De aktuella ytorna är taknivå (t), parkmiljö (p), gata där daggutfällning är möjlig (g) samt gata där daggutfällning inte är möjlig (tab. 1). Daggutfällningen på landsbygden antogs ha haft en likartad fördelning. Daggmängderna från Säve alternativt Kviberg har fungerat som referens för landsbygdsyta (l). Stenstadszon Grön-stadszon Parkzon Fig. 3. Karta över undersökningsområdet med de tre zonerna utmärkta. Map showing the measurement area and zones. Tab. 1. Andelen av respektive stadsyta inom undersökningsområdet. The respectively city surface proportion of the measurement area. procentandel av undersökningsområdet taknivå (t) 29,6 % parkmiljö (p) 10,8 % gata där daggutfällning är möjlig (g) 36,3 % gata eller vatten där daggutfällning inte är möjlig 23,3 % summa 100 % Taknivån i hela undersökningsområdet har antagits erhålla liknade daggmängder. Daggutfällningen i stadens taknivå har därför beräknats utifrån ett medelvärde från daggmätningar på Femman-husets, Karl Gustavsgatans och GVC:s tak. Då inga daggmätningar genomförts i någon parkmiljö har daggvärdena från landsbygden (Kviberg eller Säve) använts för att illustrera daggutfällningsmönstret i parkzonen. 13

22 Under de nätter då ingen daggmätning har ägt rum inom en grön-stadliknande miljö har daggmängden beräknats till 50 % av daggmängden i taknivån (Olsson & Fredriksson 2002) Daggmängderna i stenstadszonens gatunivå har satts till 0 vilket innebär att det nedåtriktade latenta värmeflödet därmed kunnat sättas till 0 W/m 2. Daggmätningarna på GVC:s gård har fått representera daggmängden i grön-stadszonen. Med hjälp av daggmätningar har det genomsnittliga punktuella nedåtriktade latenta värmeflödet beräknats med hjälp av följande formel: Q (L ) = ( D x L (v) ) / S (formel 3) Där: Q (L ) = nedåtriktat latent värmeflöde (W/m 2 ) D = punktuelldaggmängd (kg/m 2 ) L (v) = ångbildningsvärme (MJ/kg) = 2,501 vid 0 C (Oke 1995) S = daggutfällningens tid (s) Genom att använda det genomsnittliga, punktuella, värmeflödet har skillnaden i det urbanarurala spatiala latenta värmeflödet beräknats med hjälp av följande formel: Q (L ) = Q (L l) - (Q (L t) x P (t) + Q (L g) x P (g) + Q (L p) x P (p) ) (formel 4) Där: Q (L ) = skillnad ruralt-urbant spatialt nedåtriktat latent värmeflöde (W/m 2 ) Q (L l,t,g,p) = punktuellt nedåtriktat latent värmeflöde för landsbygd (l), taknivån (t), gata med möjlig daggutfällning (g) samt parkmiljö (p) (W/m 2 ) P (t,g,p) = andel av undersökningsområdet som utgörs av tak (t), gata med möjlig daggutfällning (g) samt park (p) Det spatiala nedåtriktade latenta värmeflödet är, som beskrivits, beräknat utifrån punktuella daggmätningar vilka genom zonindelningen översatts till en större yta. Fördelen med metoden är att den ger en översiktlig bild av det latenta värmeflödet över undersökningsområdet i förhållande till landsbygden. Stora lokala variationer i daggmängd kan dock förekomma inom zonerna, genom exempelvis skillnader i olika ytors material. Metoden tar ej heller hänsyn till taknivåns varierande struktur utan ett antagande om att taken i staden är plana har gjorts. Så är inte alltid fallet utan flera av stadens tak är vinklade i större eller mindre utsträckning vilket gör att stadens och takytans area är större än den som angetts. 14

23 5. RESULTAT 5.1 Fallstudier av samband mellan vind och det urbana-rurala daggutfällningsmönstret Här följer en genomgång av sambandet mellan lokala vindhastigheter och det urbana-rurala daggutfällningsmönstret under de tio mätnätterna sorterade efter den tidpunkt på året då de inföll. Vindhastigheterna på respektive väderstation finns åskådliggjorda i fig Observera att daggmätningar inte genomförts vid samtliga platser under samtliga mätnätter. 8-9 mars 1996 Daggmätningar genomfördes på Karl Gustavsgatan och Kviberg. På ingen av platserna genomfördes en lokal vindmätning. Daggmängderna var störst på Kviberg och överskred Karl Gustavsgatan med 6g/m 2 /h. Kvällen präglades av avtagande vindhastigheter på mellan 2,5-3,5 m/s. Denna trend avbröts omkring kl. 20 då vindhastigheterna på stationerna på taken successivt kom att öka till mellan 2-3 m/s. På station Säve kom vinden att variera, mellan 0-1 m/s, under större delen av natten. På Lejonet var vindhastigheterna stabila, omkring 1m/s. I Kvibergs-området rådde det troligen relativt jämna vindhastigheter omkring 1 m/s vilket gynnade daggutfällning i förhållande till Karl Gustavsgatan. Troligen har en urban kondensation inletts p.g.a. sennattens vindökning i taknivån. 2-3 april 1996 Daggmätningar genomfördes på Karl Gustavsgatan och Kviberg. På ingen av platserna genomfördes en lokal vindmätning. Daggmängderna var störst på Karl Gustavsgatan och överskred Kviberg med ca 8 g/m 2 /h. Under kvällen avtog den regionala vinden från omkring 4,5 m/s för att ligga mellan 0,5-2,5 m/s fram till midnatt. Efter midnatt ökade vindhastigheterna något och hamnade på mellan 1-3,5 m/s. Vindhastigheten vid Lejonet var något för låga för att erhålla en stor daggutfällning och möjligen var vindhastigheten vid Kviberg ännu lägre. Detta förklarar den lägre daggutfällningsmängden på landsbygden. Vid GVC var vindhastigheterna betydligt mer gynnsamma för daggutfällning. Vid Femman var vindhastigheterna under stora delar av natten på gränsen till för höga. Vindhastigheterna vid Karl Gustavsgatan var under natten troligen i samma storleksordning, eller något lägre, än GVC. Om vindhastigheterna var lägre vid Karl Gustavsgatan än vid GVC skulle detta innebära att de varit nära nog idealiska för en stor daggutfällning och därmed kunna förklara den stora daggutfällningen i förhållande till Kviberg. 3-4 april 1996 Daggmätningar genomfördes på Karl Gustavsgatan och Kviberg. På ingen av platserna genomfördes en lokal vindmätning. Daggmängderna var störst på Karl Gustavsgatan och överskred Kviberg med ca 8,5 g/m 2 /h. Under kvällen avtog vindarna i staden, från omkring 4 m/s, för att vid Lejonet sjunka till som lägst 0,4 m/s. Under stora delar av sennatten torde vindhastigheterna varit för låga för en stor daggutfällning på Kviberg. I stadens taknivå var vindhastigheterna betydligt högre och för Karl Gustavsgatans del bör detta ha gynnat daggutfällningen där. Vindhastigheterna på GVC låg under natten relativt stabilt omkring 2 m/s. Vid Femman-huset var vinden något mer växlande och överskred periodvis gränsvärdet 3 m/s. Vid Säve rådde denna natt goda förhållanden för daggutfällning, någon mätning genomfördes dock inte på Säve denna natt. 15

24 7-8 maj 1996 Daggmätningar genomfördes på Karl Gustavsgatan och Kviberg. På ingen av platserna genomfördes en lokal vindmätning. Daggmängderna var störst på Kviberg och överskred Karl Gustavsgatan med ca 2,5 g/m 2 /h. Natten präglades av låga vindhastigheter över hela området. På Säve rådde, under stora delar av natten helt vindstilla förhållanden. Detta indikerar på att en stabil skiktning utvecklades utanför stadens värmeö. Inom stadens värmeö (Femman-huset, GVC och Lejonet) rådde det relativt likartade förhållanden med vindhastigheter på omkring 1-2 m/s. Karl Gustavsgatan erhöll mest dagg men skillnaderna var små och torde hänga samman men de likartade vindförhållandena som rådde inom staden. Att Kviberg inte utvecklade en stabil skiktning kan hänga samman med att platsen påverkas av omlandsbrisen i större utsträckning än Säve juni 1996 Daggmätningar genomfördes på Karl Gustavsgatan och Kviberg. På ingen av platserna genomfördes en lokal vindmätning. Daggmängderna var störst på Kviberg och överskred Karl Gustavsgatan med ca 8 g/m 2 /h. Natten präglades av vindar mellan 8-12 m/s. Omkring kl. 00 började vindarna avta med början vid Lejonet, från ca 8 m/s till omkring 2,5 m/s vid soluppgången. Att dagg överhuvudtaget uppmättes på Kviberg hänger troligen samman med att man där hade gynnsamma vindhastigheter under en längre tid än på de övriga stationerna. Att Karl Gustavsgatan knappt fick någon dagg överhuvudtaget hänger samman med att vindhastigheterna var för höga (över 3 m/s) i staden. De höga vindhastigheterna som rådde under denna natt gör mätningarna mindre användbara ur ett daggmängdsperspektiv. Det kan dock noteras att den lokala vindhastigheten är avgörande för daggutfällningen. 5-6 oktober 1998 Daggmätning genomfördes på Femman-huset och Kviberg. På Femman-huset genomfördes lokal vindmätning. Daggmängderna var störst på Femman-huset och överskred Kviberg med omkring 1 g/m 2 /h. Vindhastigheterna höll sig under 3 m/s under hela natten på samtliga stationer. Vindhastigheterna var något högre vid Femman-huset och GVC (drygt 1 m/s) än vid Säve och Lejonet (knappt 1 m/s) vilket torde ha medfört att det turbulenta vindutbytet blev mindre på Kviberg och gav stationen något sämre förutsättning för daggutfällning än Femman-huset. Detta genererade skillnaden i daggutfällning mellan Femman-huset och Kviberg. 6-7 oktober 1998 Daggmätning genomfördes på Femman-huset och Kviberg. Daggmängderna var störst på Kviberg och överskred Femman-huset med omkring 6 g/m 2 /h. Vindhastigheterna låg denna natt generellt under 3 m/s med undantag för GVC, under förnatten. Vindhastigheterna på Femman-huset låg på omkring 2,5-3 m/s fram till ca kl. 23 då vindhastigheterna kom att stabilisera sig på mellan 1-1,5 m/s. Vid Lejonet skedde en gradvis sänkning av vindhastigheterna från ca 3 m/s till en stabilisering omkring 1 m/s ca kl. 01. De, under förnatten, relativt höga vindhastigheterna (nära kritiska 3 m/s) på Femman-huset missgynnade daggutfällning medan daggutfällningen på Kviberg kunde ske med större intensitet i de något lägre, gynnsammare, vindhastigheterna. Förnattens vindförhållanden avgjorde skillnaden i daggutfällningsmängder till Kvibergs fördel. 16

25 6-7 oktober 2002 Daggmätningar genomfördes på Säve, GVC (tak- och gatunivån) och Femman-huset (tak- och gatunivån). Vinden uppmättes på Säve, GVC: s tak och Femman-husets tak. Störst daggmängd erhöll Säve som överskred samtliga stationer i staden. Säve hade under större delen av natten en vindhastighet på omkring 2 m/s vilket gynnade daggutfällningen i förhållande till Femman-husets tak som framförallt efter kl. 00 missgynnades av vindar som överskred 3 m/s. Även i förhållande till GVC var vindarna på Säve mer gynnsamma för en stor daggutfällning oktober 2002 Daggmätningar genomfördes på Säve, GVC (tak- och gatunivån) och Femman-huset (tak- och gatunivån). Vinden uppmättes på Säve, GVC: s tak och Femman-husets tak. Störst daggmängd erhöll stationerna på taken i staden. Femman-huset överskred daggmängderna på Säve med 3 g/m 2 /h På Säve utvecklades en stabil skiktning under nattens senare del. Denna skiktning förhindrade omblandning och missgynnade daggbildning under sennatten. På takstationerna i staden rådde ett större turbulent vindutbyte, vilket representeras av de högre vindhastigheterna, detta gynnade daggbildningen där. 2-3 november 1998 Daggmätningar genomfördes på Femman-huset och Kviberg. Daggmängderna var störst på Femman-huset och Kviberg överskred med 7 g/m 2 /h. Natten karaktäriserades av låga vindhastigheter vilka mestadels underskred 1 m/s på landsbygden. I staden rådde generellt vindhastigheter strax över 1 m/s. Denna natt ägde ingen vindmätning rum på Femman-huset då mätaren var ur funktion. De låga vindhastigheterna på landsbygden missgynnade daggutfällning i förhållande till staden. 5.2 Det urbana-rurala daggutfällningsmönstret och lokal vindhastighet Den lokala vindhastigheten är avgörande för storleken på daggutfällningen. Skillnader i de lokala vindhastigheterna genererar skillnader i daggutfällningens storlek. Den grundläggande förutsättningen för att daggutfällning skall äga rum är att vindhastigheterna inte överskrider 3,0 m/s, vilket överensstämmer med mätningar genomförda av Monteith (1957). Analysen av lokala vindhastigheter och daggmätningar visar att det finns ett, för daggutfällning, gynnsamt intervall, mellan 1,5-2,5 m/s (fig. 4 & 5). Figurerna 4 & 5 visar lokala vindhastigheter under nätter med en större urban än rural daggutfällning. Observera stadens vindförstärkande effekt och hur den skapat lämpliga förhållanden för daggutfällning i staden. Förekomsten av ett gynnsamt intervall är tydligast i en jämförelse mellan vindhastigheter och utfällningssvärden i staden. Ett medelvärde av samtliga vindvärden under de nätterna med störst daggutfällning i staden ger ett värde på omkring 2 m/s. Tillförlitligheten i relationen daggmängder och vindhastigheter är särskilt stort för mätningarna i staden, eftersom avstånden mellan daggmätningar och vindmätningar där var minst. Lokala vindhastigheter under respektive över det gynnsamma intervallet missgynnar således daggutfällning i förhållande till vindhastigheter inom det gynnsamma intervallet. 17

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B183 1999 DAGG OCH NETTOSTRÅLNING I OCH UTANFÖR GÖTEBORGS VÄRMEÖ

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B183 1999 DAGG OCH NETTOSTRÅLNING I OCH UTANFÖR GÖTEBORGS VÄRMEÖ EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B183 1999 DAGG OCH NETTOSTRÅLNING I OCH UTANFÖR GÖTEBORGS VÄRMEÖ Björn Sandström Mats Lindqvist Department of Physical Geography GÖTEBORG 1999 GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B347 2003 INTRA-URBAN DAGGUTFÄLLNING I GÖTEBORG

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B347 2003 INTRA-URBAN DAGGUTFÄLLNING I GÖTEBORG EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B347 2003 INTRA-URBAN DAGGUTFÄLLNING I GÖTEBORG Anders Fredriksson Jenny Olsson Department of Physical Geography GÖTEBORG 2003 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B491 2006 STADSTILLVÄXT I 11 SVENSKA STÄDER OCH DESS INVERKAN PÅ DEN URBANA VÄRMEÖN UNDER 1900-TALET

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B491 2006 STADSTILLVÄXT I 11 SVENSKA STÄDER OCH DESS INVERKAN PÅ DEN URBANA VÄRMEÖN UNDER 1900-TALET EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B491 2006 STADSTILLVÄXT I 11 SVENSKA STÄDER OCH DESS INVERKAN PÅ DEN URBANA VÄRMEÖN UNDER 1900-TALET Joakim Almqvist & Sinisa Buovac Department of Physical Geography

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det

Läs mer

Stadsklimatet. Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden. Sofia Thorsson. Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg

Stadsklimatet. Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden. Sofia Thorsson. Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Stadsklimatet Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden Sofia Thorsson FOI Totalförsvarets forskningsinstitut 164 90 Stockholm Tel: 08-55 50 30 00 Fax: 08-55 50 31 00 www.foi.se FOI Göteborgs

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Byggnation av en luftsolfångare

Byggnation av en luftsolfångare Sjöfartshögskolan Byggnation av en luftsolfångare Författare: Petter Backman Ronny Ottosson Driftteknikerprogammet 120 hp Examensarbete 6 hp Vårterminen 2013 Handledare: Jessica Kihlström Sjöfartshögskolan

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun.

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Bakgrund Undertecknad har haft i uppdrag att inventera eventuell förekomst av hasselmus i detaljplaneområde för bostäder i östra

Läs mer

3. Körvägsalternativ. 3.1 Identifierade körvägar

3. Körvägsalternativ. 3.1 Identifierade körvägar 11 3. Körvägsalternativ 3.1 Identifierade körvägar Tolv olika körvägar mellan järnvägsstationen och CSK har identifierats som rimliga alternativ. Anslutning till CSK kan ske antingen via Södra Boulevarden

Läs mer

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Nr. 01-1602 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Postadress Telefon Bankgiro Org. nr. E-post Box 1026 08-525 099 40 5801-6379 556302-7530 info@fvuab.se 101 38 Stockholm Telefax Internet Besöksadress 08-525 099

Läs mer

Temperaturtest av täckdukar för golfgreener i samband med stödsådd på våren. HGU-arbete 2013 av Johan Örberg, Sörfors Golfklubb

Temperaturtest av täckdukar för golfgreener i samband med stödsådd på våren. HGU-arbete 2013 av Johan Örberg, Sörfors Golfklubb Temperaturtest av täckdukar för golfgreener i samband med stödsådd på våren. HGU-arbete 2013 av Johan Örberg, Sörfors Golfklubb Inledning. Användning av täckdukar på greener under våren i samband med stödsådd

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Topparna kommer alltså efter ett starkt regn, och består mest av grundvatten, men naturligvis även av nederbörd.

Topparna kommer alltså efter ett starkt regn, och består mest av grundvatten, men naturligvis även av nederbörd. MV4058 Skogsmeteorologi och -hydrologi En sammanställning av tidigare års tentafrågor. Svaren kan innehålla mindre felaktigheter, men är tillräckliga för att prestera ett godkänt resultat. 1. Vid ett tillfälle

Läs mer

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar

Läs mer

Rapporten godkänd 2012-03-14. Karin Sjöberg Enhetschef

Rapporten godkänd 2012-03-14. Karin Sjöberg Enhetschef RAPPORT Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet Resultat för 2011 Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Håkan Pleijel

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Evolution of the urban heat island 1892-2005 in six of Sweden s cities

Evolution of the urban heat island 1892-2005 in six of Sweden s cities Sammanfattning Detta arbete handlar om en undersökning i sex av Sveriges städer för att se om stadens värmeö har ökat i takt med att städerna växt. Har genom statistik tagit reda på städernas maxoch min-temperaturer

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft

Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft Error! Reference source not found. Tor Broström, Magnus Wessberg, Anna Samuelsson Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Massage i skolan - positiva och negativa effekter

Massage i skolan - positiva och negativa effekter Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Martina Lindberg Massage i skolan - positiva och negativa effekter Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/129 --SE Handledare: Gunilla Söderberg, Estetiska

Läs mer

Detaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214

Detaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214 Detaljplan för BERGHEM 16:2 Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättat 2010-11-01, reviderad 2011-04-04 Planarkitekt Åsa Svensson 1 (8) HANDLINGAR

Läs mer

Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala

Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala Beräkningar med MIUU-modellen Version 2007 Hans Bergström Institutionen för geovetenskaper, luft och vattenlära Uppsala universitet hans.bergstrom@met.uu.se 1. Inledning

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.

för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet. Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Resultat från ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenteras i artikeln. Det framgår att betong

Läs mer

FÄLTMÄTINSTRUKTION TSI VELOCICALC

FÄLTMÄTINSTRUKTION TSI VELOCICALC 1(10) Introduktion VelociCal-mätarna är utrustade med ett antal olika funktioner för mätning av lufthastighet, temperatur, tryck, luftfuktighet, daggpunkt och flöde. Fältmätinstruktionen följer Mätforums

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NYBRO KOMMUN PLANBESKRIVNING 1(7) Detaljplan för Kv Stinsen i Nybro, Nybro kommun P L A N B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: plankarta med bestämmelser

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag i 2012-11-15 1 017 Upprättad av: Kund Standtec Ringblomsvägen 2523 33 Ulricehamn Lennart Standoft Tfn: 0321 137 88 Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46

Läs mer

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Rapport 2008-07-07 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Sammanfattning et noterade arter och individer av fladdermöss är överraskande

Läs mer

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården

Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Urban förtätning och luftkvalitet

Urban förtätning och luftkvalitet Urban förtätning och luftkvalitet Exempel från Stockholm Marie Haeger Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White Under sista deceniet har Urban förtätning utretts av många, bl.a Boverket, och angetts som ett sätt

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Pulsmätare med varningsindikatorer

Pulsmätare med varningsindikatorer Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm

Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:2 Lasjö Antikvarisk kontroll Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning

Läs mer

Projektarbete Kylskåp

Projektarbete Kylskåp TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden Luft- och ångspärr i flacka yttertak AKVADEN BYGGFOLIE BUTYLTAPE UNIVERSAL FT Innehåll Användningsområde 3 Speciella byggnader 3 Akvaden luft- och ångspärr i flacka tak

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID UTREDNING 2011-04-20 01.00 D 2011-006261 2(14) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BEGREPPET - ATT LÄMNA SID... 3 3 ATT LÄMNA SID VID EN BULLERNIVÅ 70 DB(A)

Läs mer

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB. P-05-70 Platsundersökning Oskarshamn Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen Jakob Svensson, Aqualog AB Maj 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT MINNESANTECKNINGAR Datum: 2009-04-20 Tid: 17.00-ca 19.00 Plats: Sky City, Arlanda Conference & Business Center SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

EXAMENSARBETE. Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva. Mattias Holmgren. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva. Mattias Holmgren. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva Mattias Holmgren Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Ventilationskarta

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer