Singel Fotgängare Cykel Moped MC Personbil. Personbil 9(-, -, 9) 3(-, -, 3) 13(-, 1, 12) 6(-, -, 6) 4(-, 1, 3) 21(-, 1, 20)

Transkript

1 Under 5årsperioden har det inträffat 31 stycken olyckor med oskyddade trafikanter. Av dessa var 1 svår olycka och 30 lindriga olyckor. Tabell 2 visar konfliktolyckor mellan de två primära trafikelementen. Siffrorna inom parentes visar antalet (dödsolyckor, svåra olyckor, lindriga olyckor). Tabell 2 Konflikttabell mellan två primära trafikelement Singel Fotgängare Cykel Moped MC Personbil Cykel 2(-, -, 2) Moped 4(-, -, 4) 1(-, -, 1) MC 1(-, -, 1) Personbil 9(-, -, 9) 3(-, -, 3) 13(-, 1, 12) 6(-, -, 6) 4(-, 1, 3) 21(-, 1, 20) Lastbil 1(-, -, 1) 3(-, -, 3) Buss 1(-, -, 1) 1(-, 1, -) 2(-, 1, 1) Övrigt 1(-, -, 1) 2.6 Miljö I detta kapitel belyses väsentliga miljökvaliteter och miljöförutsättningar som berörs av objektet. De olika miljöförutsättningarna inom förstudieområdet presenteras under kapitel Naturmiljö, Kulturmiljö och Övriga miljöintressen. Riksintressen är geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen. Olika statliga myndigheter har pekat ut områden med riksintresse och om en ändring av nuvarande markanvändning sker, som kan påverka ett riksintresse, behöver denna påverkan klargöras och prövas. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram ett naturmiljöprogram och ett kulturmiljöprogram där de beskriver natur- och kulturmiljö på en regional skala. Programmen beskriver de regionala intressena som inte sammanfaller med riksintressen. Kommuner har i sina översiktsplaner och/eller i speciella bevarandeprogram angett viktiga natur- och kulturvärden, men dessa har som inte beaktats i denna förstudie. 23

2 2.6.1 Naturmiljö Den del av Sydvästskåne som förstudieområdet ligger i är en utpräglad, tämligen flack eller svagt böljande jordbruksbygd med landets i särklass bästa åkerjordar. Inom förstudieområdet är jordbruksområdet norr om Hjärup samt öster om Åkarp medtaget som särskilt utnämnda naturvårdsobjekt i Länsstyrelsens naturvårdsprogram, se figur 16. Även odlingslandskapet vid Alnarp omnämns. I naturvårdsprogrammet står följande anledning: Det är ett representativt avsnitt av den extremt flacka Lundaslätten, som närmast Åkarp övergår i en svagt böljande terräng. Åkrarna är landets i särklass bästa åkerjordar. Landskapet är helt uppodlat med en bebyggelse anpassad till landskapets skala. Flera trädridåer, alléer och bevarade jordhägnader och pilevallar karaktäriserar landskapet. Trots frånvaron av skogsdungar eller annan mer utbredd naturmark har en rådjursstam etablerats i området. Vyerna över det öppna odlingslandskapet är unika för den av bebyggelse och kommunikationsleder annars hårt utnyttjade storstadsregionen. Figur 16. Odlingslandskapet norr om Hjärup. Strandskydd är till för att allmänheten ska ha tillgång till stränder för sitt friluftsliv, samt för att bevara goda livsvillkor för djur och växter i de strandnära områdena. I förstudieområdet finns ett område som berörs av strandskydd och det är Höje å:s dalgång, se figur 17. Enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram är dalgången från Värpinge by nedströms bred och sträcker sig genom ett mycket flackt odlingslandskap. Sträckan mellan Värpinge och Sankt Lars har stor betydelse som närrekreationsområde. Ån är värdefull för fritidsfiske. 24

3 Ett område vid Höje å fungerar som skyddsområde för vattentäkt. Syftet med vattenskyddsområden är att långsiktigt skydda vattenförekomster som är och kan bli viktiga för dricksvattenförsörjningen. Figur 17. Höje å med strandskydd inom förstudieområdet Kulturmiljö Med kulturmiljö avses den miljö som på ett eller annat sätt formats av människan. Kulturmiljön förmedlar en historia om åren som gått. I detta avsnitt behandlas olika delar av kulturmiljön riksintressen, kultmiljö med särskilt värdefullt kulturhistoria, kulturmiljöstråk och fornlämningar. 25

4 Figur 18. Översiktskarta för riksintresset för kulturmiljö inom förstudieområdet (Länsstyrelsen Skåne 2011). Riksintressen Landskapsområden som utvecklats under lång tid och områden som speglar en speciellt historisk tidsepok brukar bli utpekade som riksintressen för kulturmiljö. Inom förstudieområdet finns i huvudsak ett riksintresse för kulturmiljö, det öppna landskapet mellan Åkarp och Arlöv, men förstudieområdet gränsar till Malmös stadskärna, Lunds stadskärna och Sankt Lars-området i Lund som även är utpekade som riksintressen för kulturmiljö. Det öppna landskapet mellan Åkarp och Arlöv ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljö, Alnarp Burlöv (M77). Riksintresset omfattar det öppna odlingslandskapet kring Kronetorps mölla och Burlövs gamla kyrkby (Burlövs egnahem) mellan Arlöv och Åkarp samt ett stråk som sträcker sig upp kring Alnarp och ut mot kusten i Lomma kommun. I detta flacka odlingslandskap, som varit öppet sedan förhistorisk tid, ligger bland annat Alnarps kungsgård med anor från 1600-talet, Kronetorps gård, utflyttad 1790, och Burlövs ålderdomliga, väl samlade by med 1200-talskyrka samt Kronetorps stora holländaremölla från Alnarps slott, Burlövs gamla kyrka och Kronetorps mölla är byggnadsminnesmärkta. För bevarandet av riksintresset är det väsentligt att detta landskapsrum hålls öppet samt att siktstråken mellan Kronetorp och Alnarp behålls. Riksintressen för kulturmiljö finns även i Malmö stadskärna, Lund stadskärna och Sankt Lars-området i Lund. Dessa ligger utanför förstudieområdet, men om beslut tas att bygga ny gång- och cykelväg längs med järnvägen kan dessa 26

5 komma att påverkas beroende på var anslutningarna inom Malmö stad respektive Lunds kommun läggs. Därför bör detta vidare undersökas i senare skede. Kulturmiljöstråk Kulturmiljöstråk är stråk som har ett kulturhistorisk värde och sträcker sig ofta över flera kommuner. I förstudieområdet finns två kulturmiljöstråk som berör tre infrastruktursträckningar, Landsvägen Malmö-Lund, första motorvägen Malmö-Lund samt Södra stambanan. Landsvägen mellan Malmö - Lund (Gamla Lundavägen/Lundavägen) finns utmärkt i Skånska rekognosceringskartan för tiden och landsvägen tros vara äldre än 1800-talet. Sträckningen är i stort sett densamma som förr men vägen gick inte, som idag, genom de mellanliggande orterna utan dessa har expanderat genom historiens gång. Längs landsvägen finns kulturmiljöattribut som trädalléer och bebyggelse med inslag från olika verksamheter och tidsepoker som gör vägen intressant och värdefull att bevara. Motorvägen mellan Malmö - Lund, E22:an, stod klar 1953 och var Sveriges första flerfiliga motorväg, även kallat autostrada. Ursprungligen var den belagd med betong och hade en mittremsa med gräs, men har under årens lopp förbättrats och är idag asfaltbelagd med en betongbarriär som mittremsa. Vägen är ett viktigt dokument över den utbyggnad av infrastrukturen som genomförts sedan 1950-talet. Första etappen på Södra stambanan öppnades 1856 och gick mellan Malmö och Lund. Avsikten med stambanan vara att den skulle utveckla glesbefolkade trakter och den anlades en bit ifrån kusten för att undvika militära angrepp. Privata banor anslöt senare till stambanan i städerna och stationssamhällen uppstod. Idag är Södra stambanan en viktig förbindelse för mellanliggande städer och orter samt har stor betydelse för den svenska infrastrukturen. 27

6 Figur 19. Kulturmiljöstråk (Länsstyrelsen 2011). Särskilt värdefulla kulturmiljöer Särskilt värdefulla kulturmiljöer är miljöer som på något sätt tyder på ett kulturhistorisk värde och står angivna i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. I förstudieområdet finns tre områden som är angivna som särskilt värdefull kulturmiljö och det är Arlöv, Alnarp samt Bomhög-Hjärup-Uppåkra. 28

7 Figur 20. Särskilt värdefulla kulturmiljöer (Länsstyrelsen 2011). Arlöv har vuxit fram sedan sockerbrukets och järnvägsstationens etablering. Många byggnader i området är välbevarade och speglar olika tidsepoker. Enstaka byggnader som Medborgarhuset, Sockerbrukets hörsal och Kalinan har betydande värde. Den öppna odlingsbygden i Alnarp med fornlämningar, trädrader, alléer och vägsystem är viktig att bevara. Alnarps hela bebyggelsemiljö är ett mycket intressant exempel på 1800-talets institutionsarkitektur och parken har stort kulturellt värde som trädgårdsodling. Området Bomhög-Hjärup-Uppåkra med sina utflyttade gårdar är kännetecknande för den landskapstyp som uppkom i samband med skiftet under 1800-talet. Det öppna bebyggelsefria odlingslandskapet samt gamla alléer, landsvägar (exempelvis landsvägen Malmö Lund) och trädridåer anges som värdefulla inslag i landskapet och motiv för bevarande. Fornlämningar Merparten av fornlämningarna i förstudieområdet utgörs av boplatser och bytomter, en typ av fornlämningar som inte syns ovan mark. En del av dessa bedöms som bevakningsobjekt enligt Länsstyrelsen i Skåne. De fornlämningar som bedöms som fasta har gemensamt att de är från forna tider, att de tillkommit genom äldre tiders bruk och att de är varaktigt övergivna. 29

8 I förstudieområdet finns också synliga fornlämningar såsom gravhögar, minnesmärken, vägmärken och gränsmärken. Gravhögarna har ett mycket starkt skydd och får som regel inte tas bort. De får också ett skyddsområde i samband med hot om exploatering. Andra fornlämningar som har påträffats i området är fyndplatser. Vid fyndplatserna har enstaka eller fåtal föremål från förhistorisk tid, medeltiden eller äldre historisk tid hittats. Föremålen som hittats är för få att platsen ej kunnat bedömas som boplats (tidigare gård eller by). Figur 21. Fornminnen (Länsstyrelsen, 2011). 30

9 2.6.3 Övriga miljöintressen Riksintresse kustzon Utmed hela kusten löper riksintresse kustzon. Avsikten med detta riksintresse är att skydda kusten och de kustnära områdena för exploatering och andra ingrepp som påtagligt kan skada områdets natur- och kulturvärden. Detta riksintresse berör i förstudieområdet Södra stambanan upp till de centrala delarna av Åkarp. Figur 22. Riksintresse högexploaterad kust (Länsstyrelsen Skåne 2011). Riksintresse kommunikationer Riksvägarna E6/E20 och E22 är de vägar med riksintresse som finns inom förstudieområdet. Södra stambanan och Lommabanan är de järnvägar med riksintresse som finns inom förstudieområdet Rekreation och friluftsliv Inom förstudieområdet finns ett flertal områden för rekreation och friluftsliv. I de södra delarna av det utredda området finns bland annat Malmö golfbana samt Spillepengens skjutbana. I närheten av skjutbanan är ett natur- och rekreationsområdet beläget, där det erbjuds motionsslingor, vindskydd med grillplatser och möjlighet till fågelskådning. 31

10 I Arlöv finns Burlövsbadet med möjlighet till simning, gymträning och relax. Inom Burlövs kommun finns också ett flertal rekreationsområden såsom Sockerbruksparken och Stationsparken. I centrala Hjärup är en idrottsplats belägen som omfattar en gräsplan med omkringliggande löparbanor. I anslutning finns grusplan och två tennisbanor. Runt om Hjärup finns stora grönområden som skulle kunna nyttjas som rekreationsområden, dock saknas stråk för ändamålet. 2.7 Byggnadstekniska förutsättningar Markförhållanden I Området består jorden främst av lermorän (moränlera), grovmorän, sand, grus, isälvsavlagring och lera-finmorän. Jorddjupet är stort (>20 m) inom större delen av utredningsområdet. I anslutning till vattendrag (Höjeå, Alnarpsån/diket, Segeå) förekommer svämsediment och organisk jord. Lokalt kan torv och gyttja förekomma. 32

11 3 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde Momentet funktionsanalys omfattar både bristanalyser, problemanalyser samt analyser av vad som fungerar bra inom nuvarande transportsystem. Den befintliga gång- och cykelvägen står i fokus och analyseras ur aspekterna tillgänglighet, transportkvalitet, regional utveckling, trafiksäkerhet, miljö och jämställdhet. 3.1 Tillgänglighet Tillgängligheten till befintlig gång- och cykelväg är ganska god för cyklister som cyklar från Malmö. Vid knutpunkten Värnhemstorget finns gång- och cykelvägar i olika riktningar längs Kungsgatan, Sallerupsvägen och Föreningsgatan. Tillgängligheten till centralstationen i Malmö upplevs dock som bristande. För cyklister som cyklar från Lund kan det vara svårt att hitta befintlig gång- och cykelväg genom St. Lars park och det finns inte heller någon självklar förbindelse till centralstationen i Lund eller Stortorget som fungerar som knutpunkt. Cykelstråket ligger i de södra delarna av Hjärup medan målpunkterna har sin tyngdpunkt i de mittersta och norra delarna av orten, se kap 2.2. Detta gör att tillgängligheten för cyklande på stråket är mindre god. I Åkarp ligger gång- och cykelvägen också i de södra delarna, men målpunkterna är mer utspridda än i Hjärup och tillgängligheten till ortens målpunkter är därför något bättre. Cyklisternas tillgänglighet i Burlöv och Åkarp är god då gång- och cykelvägen ligger centralt i orten, liksom de flesta målpunkterna. I förstudieområdet finns i huvudsak tre stora barriärer, nämligen Södra Stambanan, väg E22 och väg E6/E20. Gång- och cykelvägen korsar endast väg E6/E20 och då via en vägbro, men övriga barriärer är ändå viktiga att ta hänsyn till i ett hela resan-perspektiv. Ett stort antal korsningar med varierande utformning utgör mindre barriäreffekter och hinder för cyklisterna, se bilaga 1. Beblandning med gångtrafikanter, framförallt i Burlöv och Arlöv, är ännu ett hinder som dessutom skapar otrygghet. Tryggheten påverkas till det sämre på de platser där sträckan är dåligt belyst och/eller full av buskage. Ödslighet bidrar också till otrygghet på vissa delar av gång- och cykelvägen. Två gång- och cykeltunnlar förekommer på sträckan och dessa bedöms som tämligen goda ur trygghetssynpunkt då de har ett ganska bra ljusinsläpp och belysning finns. Att tryggheten är bristande på stråket minskar i första hand tillgängligheten för kvinnor, se resonemang i kap 3.6. En annan viktig aspekt gällande tillgänglighet är flexibiliteten samt hur lätt byte kan ske mellan olika transportslag. Den befintliga gång- och cykelvägen ligger nästan parallellt med järnvägen, men avståndet mellan gång- och cykelväg och järnväg varierar från ca 2 km i Hjärup till ca 0,2 km i Burlöv. Det finns Pågatågstationer med cykelparkeringar i Burlöv, Åkarp och Hjärup och centralstationer i Malmö och Lund, så förutsättningarna att byta mellan cykel och tåg är goda. Till Hjärups och Burlövs stationer finns anslutande gång- och cykelvägar, separerade från motorfordonstrafik, men detta saknas i Åkarp, 33

12 Malmö och Lund. Busslinje 130 går längs hela Lundavägen/Gamla Lundavägen och har hållplatser i nära anslutning till befintlig gång- och cykelväg, vissa saknar dock cykelparkeringar. Tabell 3. Restider med cykel, buss och bil mellan Malmö (Värnhem) och Lund (Stortorget) samt delsträckor dem emellan. Sträcka Avstånd cykel (km) Restid cykel (min) Restid buss (min) Avstånd bil (km) Restid bil (min) Malmö (Värnhem) Lund (Stortorget) Malmö (Värnhem) Burlöv (Burlöv center) Burlöv (Burlöv center) Åkarp (Alnarpsvägen) Åkarp (Alnarpsvägen) Hjärup (Lommavägen) Hjärup (Lommavägen) Lund (Stortorget) , Restiderna är framtagna genom Samtrafikens Resrobot samt Michelins färdvägsberäknare. Vid jämförelse mellan färdmedlen är destinationerna via buss vid vissa fall inkluderat gångtider. 3.2 Transportkvalitet Stråket håller varierande standard kvalitetsmässigt. Kvaliteten presenteras här i termer av komfort, framkomlighet och tillgång till information. Hela gång- och cykelvägen är asfaltbelagd och beläggningen håller ganska god kvalitet på de flesta avsnitt. Dock är beläggningskanterna på vissa sträckor otydlig då växtlighet från sidoområdena inkräktar på gång- och cykelvägen. I vissa korsningar är beläggningen dålig på grund av att kantstenen inte är borttagen i överfarten. I Burlövs kommun är vissa överfarter gulmålade, men slitage från framförallt biltrafiken har gjort målningen fläckvis och dess funktion har mists. Väghållningen är uppdelad mellan Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lunds kommun samt Trafikverket, så skillnader och variationer gällande underhåll och snöröjning kan förekomma beroende på väghållare. Mellan orterna är stråket ibland mycket vindutsatt då det saknar läskydd med undantag enstaka trädplanteringar. Framkomligheten för cyklisterna varierar, men är otillräcklig framförallt i Burlöv då ett stort antal korsningar måste passeras och gång- och cykeltrafik blandas. Informationsmässigt håller stråket mycket låg standard. Kontinuitet och förutsägbarhet saknas då skyltarna ser olika ut beroende på kommun och ibland saknas vägvisning helt. Inga avståndsangivelser finns. Stråkets målning varierar också beroende på väghållare och omgivning mittremsa, ingen målning alls, 34

13 separering mellan gång- och cykeltrafikanter med skiljelinje, målad skyddsremsa etc. förekommer. 3.3 Regional utveckling Sydvästra Skåne är en expansiv region, med en relativt ung befolkning. En större flexibilitet på arbetsmarknaden och ett allt större fokus på hälsa och träning är några faktorer som bidrar till att resmönstret ser annorlunda ut än förr. Cyklingen har ökat under senare år och cyklismen får uppmärksamhet genom kommunala, regionala och nationella satsningar och kampanjer samt i media och potentialen att färdmedlet vinner ytterligare marknadsandelar är stor. Gång- och cykelvägen kan komma att få stor betydelse för den regionala utvecklingen då den även kan bidra till att lösa de framkomlighetsutmaningar som tenderar att växa med en ökad tillväxt. Med den nya typen av elcyklar som marknaden har presenterat de senaste åren bör trafikplaneringen dessutom utgå ifrån att avstånden för potentiell cykelpendling kommer att öka. En viktig aspekt när det gäller en potentiell ökning av cykelreseandelen är att infrastrukturens standard är god och i detta hänseende brister den befintliga gång- och cykelvägen på vissa avsnitt. 3.4 Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten är tämligen god beträffande den befintliga gång- och cykelvägen då fordonstrafiken färdas i relativt låg hastighet och gång- och cykelvägen mestadels är separerad från övrig trafik. Av de olyckor med oskyddade trafikanter som skett innanför förstudieområdet de senaste fem åren har merparten inträffat inom Burlövs kommun se kap 2.5. Det finns flera plankorsningar som korsar gång- och cykelvägen längs med Lundavägen i Burlövs kommun. Dessa gör att trafiksäkerhetsstandarden är mindre god för de oskyddade trafikanterna. Det har förekommit elva stycken lindriga olyckor på de olika cykelöverfarterna där utav tre stycken har inträffat i korsningen vid Segemöllegatan och två stycken i korsningen vid Industrigatan. Siktförhållandena vid dessa korsningar håller en bra standard men konflikt uppstår mellan motorfordon och cyklister då det är missförstånd om vem som har företräde vid cykelöverfarterna. Vanligtvis är det cyklister som tvingas väja för biltrafik. Korsningen vid Hökvägen i Staffanstorps kommun är olycksdrabbad. Här byter gång- och cykelvägen sida i plan med Gamla lundavägen. 3.5 Miljö Cykel är ett miljövänligt färdmedel som inte ger upphov till luftföroreningar och vägen förstör inte landskapsbilden då den ligger i redan exploaterade områden. Cykeln har dessutom potential att bli ett av de verktyg som bidrar till att undvika ökande miljöproblem såsom trängsel, luftföroreningar etc. Befintligt cykelstråk sträcker sig längs med åkerlandskapet och har vackra utblickar över landskapet. 35