PROGRAM. för Vuoskonjärvi verksamhetsområde, Nya industriområdet och Stallarområdet m.fl. Gällivare kommun. Mellanområdet. Vuoskon

Transkript

1 PROGRAM för Vuoskonjärvi verksamhetsområde, Nya industriområdet och Stallarområdet m.fl. Gällivare kommun Programområdet Mellanområdet Vuoskon Vuoskonjärvi Nya industriområdet Malmheden Stallarområdet Vassaraträsk Gällivare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING AV PROGRAMFÖRSLAGET 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Planprocessen 4 PLANDATA 4 Programområdet 4 Areal 4 Markägoförhållanden 4 PLANER, BESLUT OCH FÖRORDNANDEN 5 Kommunplan, antagen Fördjupad översiktsplan 5 Detaljplaner och områdesbestämmelser 6 Riksintressen och Natura Prövning enligt Miljöbalken 17 kap 1 7 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 7 Natur och kultur 7 Bebyggelseområden 8 Vägar och trafik 9 Teknisk försörjning 10 Hälsa och säkerhet 11 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR 13 Verksamheter 13 Kontor och handel 14 Bostäder 14 Natur och rekreation 14 Trafik 14 Gestaltning 15 Grundläggning 15 Teknisk försörjning 16 KONSEKVENSER 16 Konsekvenser för miljön 16 Konsekvenser för hälsa och säkerhet 17 Sociala konsekvenser 19 Kulturella konsekvenser 19 SLUTSATER OCH FORTSATT PLANERING 19 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 20 Medverkande 21 BILAGA 1 BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MKB 22 2 (24)

3 SAMMANFATTNING Syftet med programmet är att utreda om det är möjligt att fortsätta att utveckla Vuoskonjärvi verksamhetsområde och Nya industriområdet. Önskemål finns om ytterligare ytor för expansion av både befintliga och nya verksamheter. Programområdet är beläget i nordvästra utkanten av Gällivare tätort längs järnvägen till Kiruna/LKAB. Vuoskonjärvi verksamhetsområde ligger centralt och strategiskt lokaliserat i utkanten av Gällivare med Cellulosavägen som viktigaste transportled till och från området. Vuoskonjärvi, Nya industriområdet och Stallarområdet föreslås expandera mot norr, nordväst och sydväst. Planprogrammet föreslår en mer omfattande expansion av arbetsområdet mot väster, i jämförelse med gällande fördjupad översiktsplan från Delvis borttagna järnvägsspår som inte används ger möjlighet för befintliga verksamheter att expandera. Befintlig detaljplan för bostäder söder om bostadsområdet Vuoskon föreslås bibehållas. Delar av området består av torv- och myrmarker. Geotekniska utredningar i detaljplaneskedet måste utreda vart exploatering är lämplig. Nya området kan anslutas till befintlig infrastruktur. På grund av bland annat omfattande trafik, tunga transporter, farligt godstransporter och buller, bedöms området lämpa sig bäst för industri och verksamhet framför annan typ av bebyggelse. Ingen handel föreslås i området. Inga värdefulla naturområden tas i anspråk för föreslagen ny bebyggelse. Hänsyn måste tas till vattendragen som är biflöden till Torne- och Kalix älvsystem som är klassat som Natura 2000-område. Området omfattas av riksintresse för järnmalm. En komplettering i Vuoskonjärvi verksamhets- område bedöms vara möjligt trots riksintresset. Avståndet till befintlig bostadsbebyggelse bedöms medföra ringa konflikter mellan verksamheter och bostäder. Riksintresse för rennäring berörs, men sparas som natur i programmet. Karta 1, Förslag till programskiss för större storlek och bättre läsbarhet, se bifogad planskiss i A3. 3 (24)

4 INLEDNING Syfte och bakgrund Ett program ska ange utgångspunkter och mål för kommande detaljplaneläggning. Programförslaget syftar till att vara kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede och skall breddas med de berördas erfarenhet och synpunkter. De berörda skall ges möjlighet till insyn och påverkan innan ställningstaganden tas. Syftet med programmet är att utreda om det är möjligt att fortsätta att utveckla Vuoskonjärvi verksamhetsområde och Nya industriområdet. Områdena utgörs idag till stor del av befintliga verksamhets- och industriområden som föreslås expandera ytterligare. Programmet ska även utreda möjligheten för att utveckla delar av Stallarområdet till ett nytt verksamhetsområde. Önskemål finns om ytterligare ytor för expansion av både befintliga och nya verksamheter inom programområdet. Inom Vuoskonjärvi finns detaljplanelagda verksamhetstomter som inte är bebyggda. Omkring de befintliga industriområdena finns obebyggd mark. Redan gjorda investeringar i vägar, vatten och avlopp kan vid en expansion, nyttjas på ett mer optimalt sätt. Planprocessen Detta program är ett första steg i detaljplaneprocessen och ska ligga till grund för en detaljplaneläggning enligt bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL). För att få in synpunkter och klarlägga problem och möjligheter upprättas detta program. Programprocessen inleds med ett samråd där myndigheter, organisationer och berörda har möjlighet att lämna synpunkter. Därefter sammanställs inkomna synpunkter och beslut tas i kommunen att programmet kan ligga till grund för detaljplaneprocessen. Efter programsamrådet kan detaljplaneläggning påbörjas. En detaljplan är ett mer detaljerat förslag av vad som skall tillåtas i en framtida utveckling av området. Myndigheter, organisationer och berörda har under detaljplaneprocessen rätt att lämna synpunkter, dels under planens remisstid samt under efterföljande utställning av planen. Efter utställningen tar kommunen beslut om antagande av detaljplanen. Efter att planen antagits vinner den laga kraft tre veckor efter beslutet, förutsatt att beslutet inte överklagats. PLANDATA Programområdet Programområdet är beläget i utkanten av Gällivare tätort i anslutning till järnvägen till LKAB/Kiruna. Programområdets avgränsning framgår enligt karta 2 på nästa sida. Areal Programområdet omfattar cirka 330 hektar. Markägoförhållanden Flertalet befintliga tomter inom programområdet är upplåtna via tomträtt. Övriga delar ägs av kommunen, Banverket och juridiska bolag. 4 (24)

5 Torne- och Kalix älvsystem Torne- och Kalix älvsystem (Vuoskonjoki) Järnvägen till Kiruna Bostadsområdet Vuoskon Eriksson Center Upplagsvägen Företagscenter Vuoskonjärvivägen Transportvägen Cellulosavägen Mellanvägen Kuskvägen S Bussgatan Järnvägen till LKAB Maskinvägen Metallvägen Oljevägen Järnvägen till Jokkmokk Kraftstationssvägen Transformator- Station/ ställverk Vassaraträsk Karta 2 programområdet med vägar och järnvägar Teckenförklaring: : Programområdes gräns : Spår som ska tas bort. PLANER, BESLUT OCH FÖRORDNANDEN Kommunplan, antagen 1991 Gällivares kommunomfattande översiktsplan är antagen och saknar till viss del aktualitet. Planen planeras att omarbetas under kommande mandatperiod. Fördjupad översiktsplan För Gällivare-Malmberget-Koskullskulle finns en fördjupad översiktsplan antagen i oktober För delar av programområdet (området mellan Oljevägen och järnvägen och området mellan Cellulosavägen och Upplagsvägen/Transportvägen) redovisas som handel, service och bostäder. Den resterande delen av verksamhetsområdet redovisas som Arbetsplatsområde för verksamheter som kan alstrar tung trafik, orsakar buller, utsläpp mm och därför bör ligga avskilt från bostäder. Översiktsplanen redovisar en utbyggnad av Vuoskonjärvi mot väst och nordväst. Områdena mellan järnvägsspåren redovisas som Närrekreationsområde, naturmark. Kommunen arbetar för närvarande med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för tätorterna. Ett förslag har varit ute på samråd under september-oktober Planen föreslår markanvändningen Verksamheter för stora delar av programområdet. En utökning av verksamhetsområdet föreslås mot väster. Förslaget anger att trafikmatning och tomtindelning kan ses över i fördjupad planstudie över området. Den nya fördjupade översiktsplanen planeras att godkännas under våren/sommaren (24)

6 Detaljplaner och områdesbestämmelser För området gäller detaljplanerna/byggnadsplanerna/stadsplanerna; Industriområdet Kulleporten, nr 41, 1961 Industriområdet Kulleporten (Gällivare 12:75 m.fl.) nr 67, 1971 Norr Kullespåret, nr 87, 1975 Gällivare Värmeverk, nr 107, 1980 Cellulosavägen (del av Gällivare 12:74 m.fl.) nr 111, 1980 Vuoskonjärvi industriområde etapp 1, nr 117, 1981 Vuoskonjärvi bostadsområde etapp II, nr 137, 1988 Del av Vuoskonjärvi industriområde m.fl., nr 152, 1994 Området söder om inlandsbanan (järnvägen mot Jokkmokk) omfattas av områdesbestämmelser för Vassaraträsk. Områdesbestämmelserna syftar till att förhindra icke önskvärd omvandling av fritidsbebyggelse till helårsbostäder. Plan för bostäder, aldrig genomförd Program- och detaljplanearbete pågår för Malmheden Planlagda, men obebyggda tomter för verksamheter Karta 3. Områden med detaljplan och områdesbestämmelser Teckenförklaring: Programområdet Detaljplanelagt område inom programområdet Område som omfattas av områdesbestämmelser inom programområdet Programarbete pågår för sj-området Riksintressen och Natura 2000 Ett riksintresse har betydelse för hela landet eller en landsdel. Riksintressen enligt 3 kapitlet Miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande, utvinning, tillkomsten eller utnyttjandet, motverka eller skada deras värden. 6 (24)

7 I Sverige är de flesta Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och alla är klassade som riksintresse. Det krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område (7 kap 28a Miljöbalken). Följande riksintressen berör programområdet: - Järnvägen till LKAB/Kiruna-Luleå är av riksintresse. - Riksintresse för värdefulla ämnen och järnmalm täcker stora delar av tätortsområdet och även Vuoskonjärvi verksamhetsområde. - Riksintresse för rennäring (s k svår passage ) berörs inom programområdet. Natura 2000: - Inom delar av programområdet rinner en bäck ur Torne- och Kalix älvsystem, vilka är klassade som Natura 2000-områden. Prövning enligt Miljöbalken 17 kap 1 Verksamheter med stor omgivningspåverkan som t ex kemisk teknisk industri, är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken. Beroende på vilken typ av industri eller annan verksamhet som kan komma att aktualiseras inom området kan prövning enligt MB 17 kap. bli aktuellt. Ansökan om tillstånd lämplighetsprövas av länsstyrelsen eller miljödomstolen, bl.a. med avseende på verksamhetens behov av skyddsavstånd. Behovet av skyddsavstånd varierar beroende på verksamhetens art. Utgångspunkten för vilken typ av verksamhet som kan etableras i området i framtiden bör utgår från Boverkets rekommendationer i Bättre plats för arbete. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Natur och kultur Mark och vegetation Större delen av området är ianspråktaget av verksamheter. Grönområden finns främst i områdets utkanter och i anslutning till järnvägslinjerna. Vegetationen på består främst av myrvegetation eller barrskog. Bäcken Vuoskojoki rinner genom delar av de norra delarna av programområdet. Bäcken är klassad som Natura 2000-område. Mindre diken förekommer inom programområdet och vissa är kuverterade. Geotekniska förhållanden Större delen av området är idag bebyggt eller består av hårdgjorda ytor. Enligt SGU:s jordartskarta består den största delen av marken av morän eller jordtäcke på berg. I väster kring Vuoskonjärvivägen består ytlagret av torv. För delar av programområdet finns utförda geotekniska undersökningar. De visar att grundförhållandena är mindre goda i de låglänta gamla ängsområdena i programområdets nordöstra arm, längs Södra bussgatan och Maskinvägen. En annan undersökning visar att de norra delarna av programområdets västra ärm samt söder om Vuoskonjärvivägen också till stora delar består av myrmarker. 7 (24)

8 Rekreation Området bedöms inte användas för rekreation i någon större utsträckning. Det går en ridstig längs Södra Bussgatan och ett elljusspår utgår från korsningen Södra Bussgatan/Kuskvägen och vidare norrut. Fornlämningar och kulturmiljöer Ingen registrerad fornlämning finns inom området. Större delen av marken i området är sedan tidigare ianspråktagen av bebyggelse. Inga byggnader av intresse för kulturmiljön finns inom området. Området är bebyggt under samt 90-talet. Bebyggelseområden Bostäder Inom programområdet finns en bostad, intill Kraftstationsvägen i söder. Närmaste bostadsområde ligger norr om programområdet i Vuoskon/Mellanområdet och öster om i Övre Heden. Vuoskonjärvi Nya industriområdet Stallar området Övre Heden Bild 4. Perspektiv över Vuoskonjärvi verksamhetsområde, Nya industriområdet och delar av Stallarområdet. Verksamheter Vuoskonjärvi verksamhetsområde och Nya industriområdet är främst ett industri- och verksamhetsområde. Inom området finns verksamheter som klassas som riskobjekt, se rubrik Hälsa och säkerhet. Inom Stallarområdet finns verksamheter norr om Kraftstationsvägen. Handel Vuoskonjärvi har med åren fått inslag av handel. Handel finns främst utmed Transportvägen/ Upplagsvägen och Vuoskonjärvivägen, dit kunderna tar sig med bil. Inom området finns bland annat färghandel, kökshandel, mekanisk verkstad, delikatessbutik, rumsuthyrning, restaurang och olika typer av företagstjänster. 8 (24)

9 Eriksson Center är det största handelsstället inom Vuoskonjärvi verksamhetsområde som innehar 11 % av detaljhandelsomsättningen i hela Gällivare-Malmberget. Här finns sportaffär, elektronikaffärer samt jakthandel. Vägar och trafik Vägnät och parkering Oljevägen och Cellulosavägen är huvudgator och har cirka 4000 fordonsrörelser per dygn (ÅDT). Vägarna är primära utryckningsväg för räddningstjänsten. Framkomligheten på Oljevägen är på vissa sträckor mindre god för räddningstjänsten. Cellulosavägen är transportled för farligt gods. Vuoskonjärvivägen är en uppsamlingsgata för trafik mot västra delarna av programområdet. Befintlig detaljplan för industritomterna söder och norr om vägen anger in och utfartsförbud i tomtgräns med anledning av trafiksäkerhetsskäl. Befintliga parkeringsplatser finns idag på respektive tomt. Järnväg Inom programområdet finns stickspår som sträcker sig i nordvästligt riktning genom Nya industriområdet. De används inte av några verksamheter idag och stora delar av spåren är bortplockade. Anslutande spår mot Aitikterminalen ska tas bort inom 3 år (se karta 1). Övriga spår i södra delarna av programområdet skall vara kvar. Bild 5. Upphöjd järnvägsbank mot Vuoskonjärvi verksamhetsområde som kan tas bort. Gång- och cykeltrafik, skoterleder Gång- och cykelväg finns utmed Oljevägen, Cellulosavägen, Södra Bussgatan, Mellanvägen, Vuoskonjärvivägen och Stallarvägen. På vissa av sträckorna är gång- och cykelvägarna separerade från biltrafiken. Programområdet ligger i anslutning till en skoterled som sträcker sig från Vassaraträsk och vidare nordväst. Likaså finns en led i programområdets nordvästra del. 9 (24)

10 Karta 6. Gång- och cykeltrafik, skoterleder och kollektivtrafik Kollektivtrafik Busshållplatser för snabbusslinje Gällivare-Malmberget finns inom programområdet. Programområdets centrala delar bedöms ha god närhet till busshållplats, under 400 m, medan andra delar av programområdet har mindre god tillgång. Se karta ovan. Teknisk försörjning Stora delar av programområdet är anslutet till det allmänna VA-nätet. Se ledningssträckning på karta 7 nedan. 10 (24)

11 Karta 7. Teknisk försörjning Dagvatten är det vatten som rinner från tak, vägar och andra hårdgjorda ytor. Inga dagvattenledningar kopplade till det kommunala reningsverket finns i område. Dagvattnet avleds från hårdgjorda ytor till intilliggande diken och vattendrag. Området är anslutet till utbyggt el- och telenät. Flera stora kraftledningar sträcker sig genom programområdet, se karta 7 ovan. Fjärrvärmenätet är utbyggt i Oljevägen, Cellulosavägen samt Vuoskonjärvivägen. Fjärrvärmeverket ligger direkt öster om programområdet i Malmheden. Hälsa och säkerhet Trafiksäkerhet Ordnade passager inom programområdet finns korsningarna Cellulosavägen/ Mellanvägen, Cellulosavägen/Södra Bussgatan och Cellulosavägen/Oljevägen. Dessa bedöms ha låg till mindre god kvalitet. Ofta går gång- och cykeltrafikanter över vägarna vid icke ordnade passager. Kommunens trafiknätsanalys (Trafiknätsanalys Gällivare kommun 2005) föreslår en ny gång- och cykelväg utmed Cellulosavägen och en ny cykelväg utmed Oljevägen. Transporter med farligt gods Cellulosavägen är transportled för farligt gods fram till korsningen mot järnvägen. Vid Metallvägen finns rekommenderad parkeringsplats för tranporter av farligt gods. Längs järnvägen transporteras i huvudsak järnmalm från LKAB:s gruvverksamhet. Ca tåg per dygn bedöms passera området. 11 (24)

12 I Boverkets skrift Bättre plats för arbete finns riktvärden för skyddsavstånd längs transportleder för farligt gods. Riktvärdet för skyddsavstånd längs transportleder för farligt gods är 100 meter eller mer vid planering av storindustriområden och industriområden. Skyddsavstånden är baserade på ny bebyggelse intill trafikleder till industriområden som producerar eller konsumerar stora mängder farligt gods. Boverket rekommenderar också att en riskbedömning görs i detaljplanerarbetet som skall ligga till grund för att bestämma erforderligt skyddsavstånd till olika typer av bebyggelse. Om ingen riskbedömning görs rekommenderas att en riskanalys upprättas vid lokalisering av ny bebyggelse närmare än 100 meter från stora vägar med farligt gods. Riskobjekt Inom området finns verksamheter som klassas som riskobjekt, bland annat bilskrot och skrothandel, sågverk med ytbehandling av trä, tillverkning av plast och företag med mellanlagring av farligt avfall och förorenade massor. Riskobjekten inom området är av klass 3, eller 4:a, d.v.s. verksamheter med måttlig eller liten risk. Programområdet ligger även i anslutning till andra riskobjekt, bland annat fjärrvärmeverket, oljedepåer i Malmheden, flygplats och förbränningsanläggning. Buller Relativt stora trafikmängder rör sig genom området dagligen, även tunga transporter. Bostäder kan störas av buller från verksamheter. Närmste bostadsbebyggelse ligger i Övre heden, vilket är ca 65 m från Cellulosavägen. För industrier och verksamheter gäller riktvärden för externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5). Det innebär att bostäder får högst utsättas för 50 db(a) dagtid och 40 db(a) nattetid. En flyghamn ligger ca 100 meter söder om programområdet. Flyget ger upphov till buller. Området söder om järnvägen LKAB-Kiruna ligger inom den flygväg som används till 90 procent av flygningarna, vilket medför bullernivåer på db(a). Övriga delar av programområdet bedöms få bullervärden på mellan d(a). Föroreningar i mark och vatten Viss risk kan finnas för föroreningar i markerna inom programområdet, då tidigare verksamheter kan ha förorenat marken. Tre fastigheter misstänks ha förorenad mark och på två ytterligare fastigheter har markundersökningar/mätningar gjorts. Elektromagnetisk strålning Intill ställverket vid Kraftstationsvägen ligger bostäder, se karta 2. Magnetiska fält som uppstår intill elledningar innebär en risk ur hälsosynpunkt. I dagsläget finns inga gränsvärden för magnetfält, utan försiktighetsprincipen ska tillämpas. Magnetfält avklingar snabbt med avstånden. Ett värde som bedöms ge betryggande säkerhet enligt Statens Strålskyddsinstitut är magnetiska kraftfält om 0,2 μt (microtesla). 12 (24)

13 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR Programmet föreslår en utbyggnad av verksamheter och industri väster om Vuoskonjärvi, söder om Nya industriområdet samt i Stallarområdet. Kommunen äger stora delar av det område som föreslås expandera. Området kan ge goda förutsättningar för olika typer av verksamheter med stora transport- eller ytbehov. Lokaliseringen relativt nära Malmbergsleden och E 45 ger ett bra läge med närhet till de större orterna i kommunen. Verksamheter En sammanhängande yta för nya verksamheter föreslås i programområdets norra och nordvästra del, längs en förlängning av Vuoskonjärvivägen. Expansionen av verksamheter som föreslås är geografiskt mer omfattande än den som föreslagit i den fördjupade översiktsplanen från Aitikterminalen, i mitten av programområdet, planeras att tas bort från platsen inom ett par år. Möjligheter finns att etablera ny verksamhet på tomten. Spårområden över terminalens tomt kommer att tas bort. Intill Oljevägen finns en tomt som tidigare använts för övningskörning för tyngre fordon. Detta möjliggör för en utökad exploatering mot väster, mellan järnvägsspåren, med infart från Oljevägen. Det stickspår med nordvästlig sträckning, som har/kommer att tas bort, ger möjlighet för befintliga verksamheter att utöka sina tomter. Verksamheter föreslås kunna uppföras i programområdets södra delar, i Stallarområdet. Här finns stora, relativt plana och öppna ytor mellan järnvägen och kraftledningen. Inom området finns flera tomter som är detaljplanelagda för industri, men som inte bebyggts. Se karta 7 nedan. Dessa tomter kan i efterföljande detaljplanearbete planeras om och göras flexiblare för att bättre kunna tillgodose behov som olika verksamheter efterfrågar idag. Större industrietableringar placeras med fördel i områdets västra delar, där sammanhängande markområden finns och avståndet till bostäder är längre. Miljöstörande eller riskhöjdande verksamheter, med omfattande skyddsavstånd, bör inte etablera sig i området, med tanke på dess närhet till bostäder och centrala Gällivare. Sådana verksamheter hänvisas utanför tätortsområdet. Programförslaget berör riksintresse för järnmalm. Programmets förslag till expansion av tätorten tar i sig ställning till riksintresset för järnmalm, då utveckling av tätortens verksamhetsområde föreslås över riksintresset. Kommunen anser sig inte kunna föreslå en utveckling av tätorten som är helt och hållet förenligt med riksintresset för värdefulla ämnen. Stora delar av Gällivare tätortsområde täcks av riksintresse för järnmalm och kan ej enligt kommunen vara helt förenligt med föreslagen utbyggnad om Gällivare ska kunna överleva som ort. För kommunen handlar det om en prioritering av verksamheter för ortens attraktivitet och överlevnad. En utveckling föreslås av Vuoskonjärvi verksamhetsområde, vilket ligger inom riksintresset, men bedöms ligga i anslutning till befintligt verksamhetsområde och behöver prioriteras för framtida verksamheter framför riksintresset enligt kommunens bedömning. Kontor och handel Områdets huvudinriktning föreslås vara ett industriområde för verksamheter utan större inslag av handel. Företag med inriktning på tillverkning/tjänster som till viss del även har industriell/tyngre försäljning mot i huvudsak andra företag, skall vara möjligt inom området. 13 (24)

14 Områdets trafikstruktur och stora andel tunga transporter lämpar sig inte för handel som riktar sig mot privata konsumenter. Ingen ytterligare butiksförsäljning eller partihandel bör lokaliseras till området. Kommunens intention är att på sikt styra skrymmande försäljning och partihandel mot Malmheden, öster om programområdet. Kontor bedöms kunna integreras med verksamheter om krav och riktlinjer för kontorsverksamhet i anslutning till väg och järnväg kan följas (främst buller och säkerhetsfrågor). Kontorsbyggnader kan med fördel placeras i områdets utkanter, närmast bostäder, eftersom kontor i regel är mindre störande. Bostäder På grund av områdets tunga trafik, farligt godstransporter och buller bedöms området inte lämpligt för ytterligare bostäder. Befintlig bostadsplan (som ej bebyggts), från 1988 i norra delen av programområdet, föreslås finnas kvar. Området kan i framtiden bli aktuellt för bebyggelse som flyttas från Malmberget. Natur och rekreation Naturområden lämnas oexploaterade i norr och nordöst mot befintlig bostadsbebyggelse. Området mellan järnvägsspåren i väster föreslås fortsätta vara naturområde för att bibehålla kontakten mellan Vassaraträsk och grönområden väster om Vuoskonjärvi. Trafik Föreslagna ny områden för verksamheter föreslås att trafikmatas från det befintliga vägnätet enligt de svarta pilar som visas på programskissen. En trafikutredning bör genomföras i fortsatt planeringsarbete för att utreda vägarnas mer exakta sträckning och behovet av eventuella åtgärder i det befintliga trafiknätet. En utökning av verksamhetsområdet kan medföra att trafiknätet i framför allt korsningar och vid övergångar behöver ses över. Kommunens trafiknätsanalys (Trafiknätsanalys Gällivare kommun 2005) föreslår exempelvis en cirkulationsplats i korsningen Vuoskonjärvivägen och Cellulosavägen. Föreslaget verksamhetsområde i Stallarområdet kan trafikmatas över befintlig järnvägsövergång i höjd med Härkvägen. Trafiksäkerheten i järnvägskorsningen kan behöva förbättras i samband med utbyggnad av verksamheter och eventuella expansion av bostäder längs Vassaraträsk (enligt föreslagen fördjupad översiktsplan) samt utbyggnad av sj-området. Skulle det i framtiden föreligga behov av spåranslutning eller omlastningsmöjligheter från tåg till bil/lastbil ligger området fördelaktigt i anslutning till järnvägen. Tillgången till kollektivtrafik är delvis begränsad i området. I samband med fortsatt planering bör behovet av ytterligare busshållsplatser intill/inom programområdet utredas. Planlagt bostadsområde i de norra delarna av programområdet trafikmatas från norr, via Mellanvägen. Gång- och cykeltrafik, skoterleder Vid en utbyggnad av verksamheter i området bör möjligheter ges för gång- och cykeltrafikanter att kunna nå Vuoskonjärvi verksamhetsområde såväl från Gällivare som från Malmberget/Mellanområdet på ett smidigt och säkert sätt. 14 (24)

15 En ny separat gång- och cykelväg föreslås längs Cellulosavägen i kommunens trafiknätsanalys (Trafiknätsanalys Gällivare kommun 2005). I fortsatt planeringsarbete bör en trafikutredning bedöma behovet av ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att höja säkerheten för gång- och cykeltrafikanter. Programförslaget påverkar en befintlig skoterled (i nordvästra delen), vilken därmed måste dras om. Gestaltning Området har idag ingen sammanhängande gestaltning. Området är relativt ostrukturerat och kan på flera ställen upplevas som stökigt. En viktig del i den framtida gestaltningen är att bibehålla så mycket grönska som möjligt. En fortsatt fördjupad planering bör uppmärksamma gestaltningen och bedöma behovet av ett gestaltningsprogram. Grundläggning I fortsatt planarbete bör geotekniks undersökning genomföras. Områden som uppskattas ha delvis bristande grundläggningsförhållanden bör särskilt utredas och har markerats på kartan 7 nedan. Dessa områden består delvis av torv/myrmark och omfattande uppfyllnader kan krävas. Material från järnvägsbankar som ska tas bort kan eventuellt användas som uppfyllnad av låglänta tomter. Vuoskon Nya industriområdet Vuoskonjärvi Vassaraträsk Stallar området Karta 7 Teckenförklaring: Områden vars grundförhållanden särskilt måste utredas i fortsatt fördjupad planering. Programområdet omfattas av riksintresse för järnmalm, vilket stora delar av tätorten gör. Avståndet från föreslagna nya områden för verksamheter till nuvarande gruvverksamhet och undersökningstillstånd är cirka 3 respektive 1,5 km. Detta medför att en eventuell framtida påverkan från gruvan kan komma att ske lågt fram i tiden. Riksintresset är geografiskt omfattande och bedöms inte begränsa en behövlig utbyggnad av centrala verksamhetsområden i Gällivare. 15 (24)

16 Teknisk försörjning Ny bebyggelse föreslås anslutas till det allmänna VA-nätet och till de befintliga el- och telenätet. Kapacitet finns i fjärrvärmenätet som sträcker sig i Vuoskonjärvivägen. Beroende på framtida verksamheters omfattning kan näten behöva byggas ut och förstärkas. Inriktningen i fortsatt planering bör vara att dagvattnet i möjligaste mån renas lokalt med naturliga metoder som infiltration till grundvattnet eller avdunstning. För att minska den hydrologiska belastningen bör man minimera de hårdgjorda ytorna samt tillskapa goda förutsättningar för rening och vattenavgång med vegetationens hjälp. Förutsättningarna för infiltration av dagvatten inom programområdet bör undersökas i fortsatt planarbete. Det är kommunens skyldighet att omhänderta avfall från verksamheter omfattande hushållsavfall och därmed jämförligt avfall enligt Gällivare Kommuns renhållningsordning. För branschspecifikt samt farligt avfall ligger ansvaret hos avfallsproducenten själv. KONSEKVENSER Redovisningen nedan beskriver programförslagets eventuella konsekvenser, indirekta eller direkta. Eftersom förslaget inte är så detaljerat, kan heller inte eventuella medföljande konsekvenser beskrivas i detalj. Konsekvenser av planens genomförande beskrivs även i den bilagda behovsbedömningen som är ett verktyg för att avgränsa och bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Arbetet med behovsbedömningen har resulterat i slutsatsen att den föreslagna förändringen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser enligt 5 kap. 18 i PBL. Noterbart: I nästa steg, detaljplaneprocessen, när en mer detaljerat och konkret planförslag tas fram (detaljplan) kan det visa sig behövlig att upprättas en separat miljökonsekvensbeskrivning. Konsekvenser för miljön Natur Marker som idag utgör grönområden kan komma att hårdgöras och bebyggas med verksamheter. Grönområdena inom programområdet är inte klassade som värdefull natur. Gröna stråk lämnas mot bostadsbebyggelse. Programområdets nordöstra hörn korsas av en bäck som ingår i Torne- och Kalix älvsystem, vilket är klassat som Natura 2000-område. Bäcken ligger inom naturområde och föreslås bevaras i samma sträckning som den har idag. Bäckens träcker sig även längs med planområdets norra gräns. Nya verksamhetstomter föreslås som närmast cirka 300 meter från bäcken, vilket inte bedöms påverka bäcken. Inom planområdet förekommer även andra bäckar som rinner ut i Vassaraträsk, som även ingår i Torne- och Kalix älvsystem. Bäckarna behöver beaktas i fortsatt detaljplaneskede. Åtgärder som påverkar vattendraget kräver samråd med länsstyrelsen. 16 (24)

17 Vattendrag/bäckar /åar Torne- och Kalix älvsystem Programområde Vassaraträsk Karta 8 vattendrag/bäckar/åar inom programområdet Riksintresse för rennäringen berörs. Det område som berörs föreslås som natur i programförslaget och markanvändningen förändras därmed ej från nuvarande markanvändning. Friluftsliv/ rekreation Programförslaget medför en mycket begränsad påverkan på befintligt friluftsliv och rekreation inom eller i anslutning till programområdet. Inga vandringsstråk bedöms påverkas. En befintlig skoterled (i nordvästra delen) påverkas och måste dras om. Geoteknik Området kommer att ha en stor andel hårdgjorda ytor och omfattade byggnader. Omhändertagande av dagvatten är då särskilt viktigt för att minimera påverkan på områdets hydrologi. Området kan delvis ha svåra grundförhållanden (se rubrik grundläggning). Detta måste särskilt beaktas i fortsatt planering så att konsekvenser inte uppstår, så som exempelvis sättningar efter uppfyllnader. Undersökning av eventuell förekomst av förorenad mark kan göras i samband med geoteknisk undersökning. Konsekvenser för hälsa och säkerhet Antalet bostäder i anslutning till expansionsområden för verksamheter är relativt få. Avståndet mellan befintliga verksamheter och bostäder varierar i området, men ligger kring meter. Förslag till nya områden för verksamheter har placerats cirka 50 meter från befintliga bostäder i Vuoskon och cirka 80 meter från bostäder i söder (vid Stallarområdet). Boverket rekommenderar ett skyddsavstånd på 50 till 200 meter mellan verksamheter och bostäder. Avståndet beror av verksamheternas art, d.v.s. vika typer av störningar verksamheterna ger upphov till som t.ex. buller, lukt, utsläpp eller trafik. Kontor kan exempelvis placerad närmare bostäder än en verksamhet med produktion eller stor andel tunga transporter. Vilka typer av verksamheter som kan komma att etablera sig i området är ännu ej känt. Generellt avstånd mellan bostäder och verksamheter bör studeras närmare i detaljplaneskedet. Mer exakt skyddsavstånd som bör tillämpas kan först bedömas när en verksamhet söker bygglov eller tillstånd för platsen. 17 (24)

18 Större industrietableringar placeras med fördel i områdets västra delar, där avståndet till bostäder är längre. Miljöstörande eller riskhöjdande verksamheter, med omfattande skyddsavstånd, bör inte etablera sig i området, med tanke på dess närhet till bostäder och centrala Gällivare. Kontor kan med fördel placeras i områdets utkanter. Banverkets rekommendation att 30 m från spårmitt (närmaste spår) bör vara bebyggelsefritt, beaktas i fortsatt planarbete. Buller Bostäder kan komma att störas av en expansion av verksamhetsområdet. Vid fortsatt planering inom programområdet måste skyddsavstånd mellan befintliga bostäder och verksamheter beaktas. Riktvärden för buller ska beaktas (Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 för buller från verksamheter). Planterade områden och vegetationsskärmar kan visuellt avskärma verksamheterna från bostäderna. Eventuella åtgärder i form av till exempel vegetationsskärmar mellan bostäder och verksamheter kan bli aktuellt och får utredas under fortsatt planering En utökning av verksamhetsområdet medför ökad trafik och därmed ökat trafikbuller. Riktvärden för trafikbuller ska eftersträvas (infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Dessa riktvärden gäller för nybyggnation av bostäder, men skall även eftersträvas för befintliga bostäder. Målsättningen inom verksamhetsområdet skall vara att byggnader utformas så att 40 dba ekvivalent nivå i arbetslokaler inte överskrids. Luftföroreningar Avståndet till bostäder bedöms som godtagbart för att miljökvalitetsnormer för luftmiljön inte skall överstigas, om området expanderar med den typ av verksamheter som finns i området idag. Verksamheter som förorenar luft med giftiga utsläpp bör prövas restriktivt vid framtida tillståndsbedömningar för att hindra störningar för närmast boende. Ytterligare verksamheter inom programområdet bidrar till ökade trafikflöden och därmed ökade luftföroreningar. Vuoskonjärvi och Nya industriområdet är strategiskt placerade intill större vägar och järnvägar vilket minimera transporter genom områden där fler människor uppehåller sig. Transporter med farligt gods Området berörs av både väg- och järnvägsleder för farligt gods. Antalet transporter med farligt gods på järnväg bedöms som ringa, det i huvudsak består av LKAB:s järnmalmstransporter per dag. Ytterligare verksamheter i anslutning till lederna kan ge en förändrad riskbild, vilket bör beaktas vid fortsatt planering. En riskbedömning alternativt riskanalys (mer fördjupad) kan bli aktuellt att genomföra i detaljplaneskedet. Efterföljande detaljplan/detaljplaner bör uppmärksamma rekommenderade skyddsavstånd från Boverket, länsstyrelsen, vägverket och Banverket. Skyddsavstånd mellan bebyggelse och led för farligt gods varierar beroende på bland annat områdets topografi, förhärskande vindriktning, bebyggelsens täthet, byggnadernas innehåll och personintensitet. Transportleder med farligt gods måste beaktas i fortsatt planarbete. Elektromagnetiska fält Det finns befintliga bostäder intill kraftledningen i Stallarområdet och planlagda bostäder intill kraftledningen söder om Vuoskon bostadsområde. Detta bör utredas vidare i fördjupad planering. 18 (24)

19 Bedömningen är att verksamhet där människor inte vistas under längre stunder under dygnet, inte påverkas på samma sätt av kraftledningar. Kraftledningarnas närhet till arbetsplatser bedöms därför som godtagbart. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kan påverkas samband med en utökning av verksamhetsområdet. Kombinationen av bostadstrafik och verksamhetstrafik kan innebära konflikter. Förslag till åtgärder för att öka trafiksäkerheten kan uppkomma i den fortsatta detaljplaneprocessen. Osäkerheten är stor i nuläget angående framtida trafikmängder vid ett fullt utbyggt Vuoskonjärvi, eftersom det är oklart i nuläget vilken typ av verksamheter, storlek på verksamheter och därmed vilken trafik avses som kan genereras i framtiden. En särskild analys för Vuoskonjärvi bör göras i samband med fortsatt planarbete när vetskapen om områdets innehåll är närmare klarlagt. Järnvägen måste beaktas i fortsatt planarbete. Med den ringa mängd av tåg som passerar på järnvägen (15-20 tåg per dygn enligt kommunens bedömning) bedömer kommunen det som acceptabelt med övervakade plankorsningar i de båda etablerade plankorsningar som finns inom programområdet. Otillåtna passager måste beaktas i fortsatt planarbete där verksamheter närmast spåret bör få bestämmelse om krav på stängsel eller dylikt vid upprättande av detaljplan. Sociala konsekvenser Området har relativt begränsad tillgång till kollektivtrafik och gc-nätet är inte fullt utbyggt. Att ta sig till området och inom området sker lättast med bil. Yngre personer utan tillgång till bil/körkort samt äldre personer har därmed sämre tillgänglighet till området. Området kan kvälls- och nattetid kännas otryggt med storskaliga och folktomma miljöer. Närheten mellan verksamhetsområdet och bostäder kan upplevas som otryggt. Det är därför viktigt att området är väl belyst och har goda gång- och cykelvägar. Marknivåer och underlag måste beaktas i det fortsatta detaljplanearbetet för att kunna skapa god tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Kulturella konsekvenser Arkeologin bör klarläggas i samband med byggande via kontakt med antikvarisk myndighet. Om man vid markarbeten påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt till länsstyrelsen enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap 10 Kulturminneslagen). Byggnadsarbetet måste omedelbart stoppas och arkeologisk expertis tillkallas. SLUTSATSER OCH FORTSATT PLANERING Följande fördjupade utredningar har föreslagits i programmet: - Geotekniskundersökning undersöka grundförhållanden och eventuella grundläggningstekniker. - Dagvattenutredning - undersöka möjliga metoder för omhändertagande och rening av dagvatten. - Trafikutredning - bedöma behovet av nya anslutningar och trafikåtgärder. - Riskbedömning eller riskanalys bedöma riskerna och erforderliga skyddsavstånd mellan verksamheter och leder för farligt gods. 19 (24)

20 I fortsatt planering ska det bedömas om ett gestaltningsprogram behöver tas fram för området övergripande utformning. Arkeologin bör klarläggas i samband med byggande. Karta 9 Teckenförklaring: Område där detaljplan helt eller delvis bedöms behöver ändras. Område för vilket ingen detaljplan finns och ny detaljplan föreslås behövar tas fram För att möjliggöra programmets intentioner behöver detaljplaner tas fram för de områden som idag saknar detaljplan. De områden som idag inte är planlagda har markerats med heldragen linje på kartan 9 ovan. Befintliga detaljplaner kan även behöva ändras i samband med att området expanderar. Befintliga detaljplaner som i första hand bedöms behöva ändras har markerats med streckad linje på kartan 9 ovan. Det fortsatta arbetet kan visa att ytterligare områden och detaljplaner kan behöva ändras. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Efter det att kommunfullmäktige antagit programmet kan den fortsatta planeringsprocessen inledas med detaljplaneförfarande. Vissa delar av programområdet behöver inte följas av detaljplaneläggning då de faktiska förhållandena stämmer med gällande detaljplan. En översiktlig tidplan kommer att upprättas i respektive detaljplaneskeden. I det fortsatta detaljplanearbetet bör följande beaktas: - Programförslaget medför att nya etableringar föreslås dels på kommunal mark, dels på redan fastighetsbildade privata fastigheter. - Genomförandetiderna på befintliga planer har gått ut (eller är äldre planer utan genomförandetid). - Ledningar av olika slag passerar i området, även genom tomtmark. Ledningsrätter för bl.a. kraftledning och tele ska beaktas i fortsatt arbete. 20 (24)

21 - Det krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område (7 kap 28a Miljöbalken). I programförslaget bedöms Torne- och Kalix älsystem inte påverkas. - Kommunen är väghållare för vägarna inom programområdet, vilket bör beaktas i detaljplanearbetet. Medverkande Planhandlingarna har utarbetats av WSP Samhällsbyggnad med Bengt Gustavsson som uppdragsansvarig samt Frida Sjöblom, Johannes Nilsson och Birgitta Johansson. Planen har utarbetats i samverkan med tjänstemän i Gällivare kommun. Kjell Sundvall Miljö- och byggchef (24)

22 BILAGA 1 BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MKB Denna checklista utgör arbetsunderlag för att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning samt för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan som behöver beskrivas. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna i denna checklista måste omvärderas. Kan påverkas Påverkas ej Kommentarer Gällande regleringar och skyddsvärden Förordnanden X Cellulosavägen är transportväg för farligt gods. Riksintressen och Natura områden X Ingen registrerad fornlämning finns inom programområdet. Järnvägen till LKAB är av riksintresse. Ingen påverkan på riksintresset bedöms ske med planförslaget. Riksintresset för värdefulla ämnen omfattar programområdet. Detta riksintresse täcker större delen av tätorterna. En komplettering i Vuoskonjärvi verksamhets- område bedöms vara möjligt trots riksintresset. Vattendrag som ingår i Torne- och Kalix älvsystem finns inom programområdet. Älvsystemet är klassat som Natura 2000-område. Älsystemet bedöms inte påverkas av förslaget. Särskild hänsyn bör tas till dagvattenhantering i området. Naturvårdsplan o liknande Ekologiskt känsliga områden X X Riksintresse för rennäring berörs, men sparas som natur i programmet. Naturvårdsplan eller liknande saknas för kommunen. Inga områden (förutom vattendragen som ingår i Natura 2000) har bedömts ha värdefull eller känslig natur. Fornlämningar X Ingen registrerad fornlämning finns inom programområdet. Arkeologin bör klarläggas i samband med byggande via kontakt med antikvarisk myndighet. Skyddsavstånd X Ett skyddsavstånd med byggnadsfri mark bör upprätthållas mellan ny bebyggelse och järnvägen/cellulosavägen med tanke på transport av farligt gods. Denna fråga bör särskilt beaktas i fortsatt planering. Effekter på miljön Mark X Marken består delvis av torv och myrmarker och kan ha bristande grundläggningsförhållanden. De geotekniska 22 (24)

23 förutsättningarna bör undersökas i detaljplaneskedet. Undersökning av eventuell förorenad mark bör göras. Luft och klimat X Tillskottet av emissioner bedöms inte bli så stort att miljökvalitetsnormer överskrids. Detta beror av vilka typer av verksamheter som etablerar sig i området. Vatten X Området planeras att anslutas till det allmänna VA-nätet. Omhändertagande av dagvatten bör utredas i detaljplaneskedet för att minimera påverkan på hydrologin i området. Vegetation X På oexploaterade områden kommer vegetation att tas bort vid byggnation. Grönytorna i områdets utkanter föreslås behållas. Djurliv X Djurlivet begränsat. Föreslagna grönstråk ger dock förutsättningar för spridningskorridorer för djur. Landskapsbild X Området är bebyggt med delvis omfattande byggnader. Området föreslås expandera över stora markytor, vilket kommer att påverka landskapsbilden. Fortsatt detaljplanearbete för uppmärksamma gestaltningen av området. Miljöpåverkan från omgivningen Hälsoeffekter Utsläpp, buller, vibrationer X X Buller uppstår från väg- och järnvägstrafiken. Med hjälp av byggnadstekniska åtgärder bedöms bullernivåerna enligt gällande riktvärden kunna klaras för arbetslokaler. Bostäder intill verksamheter kan störas av både buller och lukt. Bostäder kan även störas visuellt. Detta bör utredas vidare i detaljplaneskedet. Ny bebyggelse föreslås närmast 50 meter från befintliga bostäder. Naturvårdsverkets råd och riktlinjer för externt industribuller bör ej överskridas och bör beaktas vid detaljplaneläggning i området. Eventuell bullerpåverkan från väg- och järnvägstrafik på arbetslokaler bör beaktas i detaljplanearbetet. Området berörs av flygbuller. Ingen ny bostadsbebyggelse föreslås. Ljus X Ingen påverkan bedöms ske angående ljus. Detta måste bedömas i detaljplaneskedet. Säkerhet X Parkering och leder för farligt gods finns inom programområdet. Skyddsavstånd från väg- och järnväg med farligt gods skall upprätthållas. Trafiksäkerheten i området är delvis bristfällig och kan försämras med en utbyggnad. Trafiksäkerhetsåtgärder kan behöva genomföras inom programområdet. En trafikutredning kan klargöra detta i detaljplaneskedet. Allergier X Ett avstånd på mer än 900 meter hålls till ridanläggningen vid Malmbergsleden, vilket bedöms som fullt tillräckligt. Hushållning med mark, vatten och andra resurser Mark- och vattenanvändning X Antagen fördjupad översiktsplan anger huvudinriktningen industri. Marken är delvis 23 (24)

24 ianspråktagen av verksamheter idag. En del av programområdet är sedan tidigare planlagt för bostäder. Marken utgör riksintresse för värdefulla ämnen och järnmalm. Föreslagen expansion är inte förenligt med riksintresset men bedöms kunna ske ändå. Naturresurser X Se ovan Transporter X En utbyggnad av verksamheter medför ökad trafik. Området är strategiskt lokaliserat i kommunen för att minimera transporter. Målsättningen bör vara att kollektivtrafiken till området utvecklas. Befintliga stickspår in i området har/ska tas bort. Detta begränsar möjligheten för miljövänligare transporter och omlastning från tåg till lastbil. Möjligheter att ordna spåranslutning vid framtida behov kan vara möjligt inom området. Rekreation X Påverkan på det rörliga friluftslivet förväntas bli liten. Kulturmiljö X Ingen kulturmiljö berörs. Miljöbalken 3 & 4 kap. X Planen bedöms vara förenlig med 3 kap MB. Programmet bedöms vara förenligt med de riksintresseområden som berörs, med undantag för riksintresse för järnmalm. Förslaget bedöms ta rimlig hänsyn till natur- och kulturvärden i övrigt. Programområdet berörs inte av bestämmelser enligt 4 kap MB. 5 kap. X Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas. Miljökvalitetsnormer Anmälan, tillstånd X Samråd måste ske med länsstyrelsen om exploatering eller andra åtgärder avses ske som kan påverka vattendragen som ingår i Natura 2000-områden. Tillståndsprövning enligt MB kan komma att ske för verksamhet beroende på verksamhetens art. Övergripande miljömål Nationella miljömål X Planen bedöms inte stå i motsättning till de nationella Kommunala miljömål X miljömålen. Planen bedöms inte stå i motsättning till de kommunala miljömålen. Slutsatser Den aktuella detaljplanen bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Detta under förutsättning att kommande detaljplaner utformas så att Natura 2000-området Torne och Kalix älv inte påverkas negativt och med hänsyn till att stora delar av programområdet redan är ianspråktaget för industriell verksamhet. Någon MKB enligt kap. 18 PBL bedöms därför inte vara nödvändig. Dock behövs fördjupade utredningar göras i samband med detaljplanearbete. Dessa beskrivs under rubriken slutsatser och fortsatt planering. En begränsad redovisning av miljökonsekvenser har gjorts under rubriken konsekvenser. 24 (24)

25