Bilaga 1, Tillstånds- åtgärdslista - Nationella riktlinjer strokesjukvård 2009
|
|
- Robert Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A1 Lågt intag av E-vitamin, betakaroten, omega-3-fettsyror via kosten eller höga homocyteinnivåer hos hjärt-kärlfrisk person Kosttillskott med E-vitamin, betakaroten, vitamin B6 och B12 samt omega-3-fettsyror Måttligt ökad risk för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Ingen minskad risk för hjärt-kärlsjukdom efter kosttillskott med E-vitamin eller omega-3- fettsyra. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid kosttillskott med betakaroten. Ökad dödlighet vid högt intag av vitamin E eller betakaroten. Ingen minskad risk för hjärt-kärlsjukdom visad efter kosttilskott med vitamin B6, B12, folsyra. 2 A2 Låg konsumtion av fisk hos hjärt-kärlfrisk person Ökad konsumtion av fisk Måttligt ökad risk för insjuknande, förtida död eller permanent skada. RR för död i kranskärlssjukdom = 0,62 (KI 0,46-0,82) för fisk 5 gånger per vecka respektive 0,85 (95 % KI 0,76-0,96) för fisk 1 gång per vecka jämfört med mindre än 1 gång per vecka. enligt observationsstudier men ej från randomiserade kontrollerade studier A3 Hjärt-kärlfrisk person med ett BMI över 35 Viktreducerande läkemedelsbehandling där kost- och motionsråd inte gett tillräcklig effekt A4 Hjärt-kärlfrisk person med ett BMI över 40 A5 Kirurgisk behandling Hjärt-kärlfrisk patient med systoliskt BT högre än 180 mmhg eller diastoliskt BT högre än 110 mmhg Livsstilsrådgivning samt behandling med ett eller flera generikaläkemedel mot högt blodtryck (diuretika, ACE-hämmare, kalciumantagonister eller betablockerare) RR för strokeinsjuknande = 0,69 (KI 0,54-0,88) för fisk minst 5 gånger per vecka respektive 0,87 (95 % KI 0,77-0,98) för fisk 1 gång per vecka jämfört med mindre än 1 gång per vecka. Måttligt ökad risk för insjuknande och Tillägg med läkemedel ger jämfört med död i hjärtinfarkt samt total dödlighet. placebo 3-4 kg viktnedgång efter 1 år. Studier avseende effekter av läkemedelstillägg på insjuknande och död i hjärtinfarkt, stroke samt total dödlighet saknas. Måttligt ökad risk för insjuknande och Kirurgi vid svår fetma kan leda till kg död i hjärtinfarkt samt total dödlighet. viktnedgång efter 5 år. Hög risk för förtida död eller permanent skada. I en icke randomiserad studie ledde fetmakirurgi till minskad totalmortalitet, men gav ingen effekt avseende död i hjärtinfarkt, stroke eller hjärt-kärlsjukdom. Behandling med tiazdiuretika, ACE-hämmare, Kalciumblockerare och betablockerare minskar insjkuknandet i stroke (RR 0,71 KI 0,63-0,81), hjärtinfarkt (RR 0,87, KI 0,80-0,94) och total död (RR 0,90, KI 0,85-0,95). Atenolol har sämre effekt avseende stroke och total död på patienter 60 år. Måttlig Skattad 9 för viktnedgång Låg till måttlig Skattad 6 Låg Skattad 1
2 A6 Hjärt-kärlfrisk patient med hypertoni och måttligt ökad risk för hjärtkärlsjukdom där livsstilsinsatser uppenbart har haft otillräcklig effekt Måttligt ökad risk för förtida död eller permanent skada. Goda levnadsvanor påverkar blodtryck och blodfetter i gynnsam riktning och minskar behovet av läkemedel. Låg Skattad 1 Fortsatt livstilsrådgivning samt behandling med ett eller flera generikaläkemedel mot högt blodtyck Goda levnadsvanor minskar risken för hjärtkärlsjukdom och förtida död oberoende av andra riskfaktorer. Behandling med tiaziddiuretika, ACEhämmare, kalciumblockerare och betablockerare minskar insjuknande i stroke (RR 0,71 CI 0,63-0,81), hjärtinfarkt (RR 0,87, 95 % KI 0,80-0,94) och total död (RR 0,90, 95 % KI 0,85-0,95). Atenolol har sämre effekt avseende stroke och total död på patienter 60 år. 7 A7 Hjärt-kärlfrisk patient med hypertoni och lätt ökad risk för hjärtkärlsjukdom där livsstilsinsatser uppenbart har haft otillräcklig effekt Lätt ökad risk för förtida död eller permanent skada. Goda levnadsvanor påverkar blodtryck och blodfetter i gynnsam riktning och minskar behovet av läkemedel. Låg Skattad 4 Fortsatt livstilsrådgivning samt behandling med ett eller flera generikaläkemedel mot högt blodtryck Goda levnadsvanor minskar risken för hjärtkärlsjukdom och förtida död oberoende av andra riskfaktorer. Behandling med tiaziddiuretika, ACEhämmare, kalciumblockerare och betablockerare minskar insjuknande i stroke (RR 0,71 KI 0,63-0,81), hjärtinfarkt (RR 0,87, KI 0,80-0,94) och total död (RR 0,90, KI 0,85-0,95). Atenolol har sämre effekt avseende stroke och total död på patienter 60 år. 8 A8 Hjärt-kärlfrisk patient med hypertoni och lätt till måttligt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom där livsstilsinsatser uppenbart har haft otillräcklig effekt Låg till måttligt ökad risk för förtida död eller permanent skada. Goda levnadsvanor påverkar blodtryck och blodfetter i gynnsam riktning och minskar behovet av läkemedel. Hög Skattad 10 Fortsatt livstilsrådgivning samt behandling med ett eller flera icke generiska läkemedel som förstahandsval mot högt blodtryck Goda levnadsvanor minskar risken för hjärtkärlsjukdom och förtida död oberoende av andra riskfaktorer. Behandling med tiaziddiuretika, ACEhämmare, kalciumblockerare och betablockerare minskar insjuknande i stroke (RR 0,71 KI 0,63-0,81), hjärtinfarkt (RR 0,87, KI 0,80-0,94) och total död (RR 0,90, KI 0,85-0,95). Atenolol har sämre effekt avseende stroke och total död på patienter 60 år. 9
3 10 A9 A10 Hjärt-kärlfrisk patient med hypertoni där läkemedelsbehandling är indicerad Behandling med angiontensinreceptor-blockerare (ARB) som förstahandsmedel Hjärt-kärlfrisk patient med blodfettsrubbning och måttligt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom 12 månader efter livstilsråd Fortsatt livstilsrådgivning samt behandling med generiskt statin med dokumenterad effekt Hög risk för förtida död eller permanent skada. Måttligt ökad risk för förtida död eller permanent skada. Blodtrycksbehandling med ARB minskar insjuknande i stroke, hjärtsvikt och hjärtkärlsjukdom, men minskar inte insjuknande i hjärtinfarkt, död i hjärt-kärlsjukdom eller total död. Goda levnadsvanor påverkar blodtryck och blodfetter i gynnsam riktning och minskar behovet av läkemedel. Goda levnadsvanor minskar risken för hjärtkärlsjukdom och förtida död oberoende av andra riskfaktorer. Hög Skattad 10 Hög Skattad 8 Kolesterolsänkande behandling med statiner kan bland friska män med blodfettsrubbning minska insjuknande och död i hjärtinfarkt. Ingen effekt visad på total dödlighet. Gott vetenskapligt 11 A11 Hjärt-kärlfrisk patient med blodfettsrubbning och lätt till måttligt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom 12 månader efter livsstilsråd Fortsatt livstilsrådgivning samt behandling med ett icke-generisk statin som förstahandsval Låg till måttligt ökad risk för förtida död eller permanent skada. Goda levnadsvanor påverkar blodtryck och blodfetter i gynnsam riktning och minskar behovet av läkemedel. Goda levnadsvanor minskar risken för hjärtkärlsjukdom och förtida död oberoende av andra riskfaktorer. Hög Skattad 10 Kolesterolsänkande behandling med statiner kan bland friska män med blodfettsrubbning minska insjuknande och död i hjärtinfarkt. Ingen effekt visad på total dödlighet. Ingen effekt visad för kvinnor. Gott vetenskapligt 12 A12 Hjärt-kärlfrisk person Behandling med acetylsalicylsyra Låg risk för förtida död eller permanent skada. Behandling med acetylsalicylsyra av friska patienter med eller utan hypertoni eller diabetes minskar inte risken för förtida död. Högre kostnad sämre effekt Skattad A13 A14 Förmaksflimmer eller -fladder i mer än 48 timmar med ytterligare minst två måttliga riskfaktorer eller en hög riskfaktor för tromboembolisk komplikation oavsett symtom och mot beaktande av risk för blödning Tromboemboliprofylax med warfarin Förmaksflimmer eller -fladder i mer än 48 timmar med minst ytterligare en måttlig riskfaktor för tromboembolisk komplikation oavsett symtom och mot beaktande av risk för blödning Tromboemboliprofylax med warfarin Låg till måttlig risk för förtida död. Måttlig till hög risk för permanent skada. Litet till stort behov av Liten till stor påverkan på Låg till måttlig risk för förtida död. Måttlig till hög risk för permanent skada. Litet till stort behov av Liten till stor påverkan på Liten till måttlig påverkan på risk för förtida död. Måttlig till stor påverkan på risk för permanent skada. Ingen Liten risk för behandlingsrelaterad komplikation. Liten försämring av Liten till måttlig påverkan på risk för förtida död. Måttlig till stor påverkan på risk för permanent skada. Ingen Liten risk för behandlingsrelaterad komplikation. Liten försämring av Låg God 2 Evidensstyrka 2 Låg God 4 15
4 A15 Förmaksflimmer eller -fladder i mer än 48 tim med minst två måttliga riskfaktorer eller en hög riskfaktor för tromboembolisk komplikation oavsett symtom där warfarin är möjligt Tromboemboliprofylax med acteylsalicylsyra (75-325mg/dag) Låg till måttlig risk för förtida död. Måttlig till hög risk för permanent skada. Litet till stort behov av Liten till stor påverkan på Acetylsalicylsyra ger avsevärt sämre tromboemoliskydd jämfört med warfarin. Den relativa riskreduktionen med warfarin jämfört med acetylsalicylsyra är 37 %. Evidensstyrka 2 16 A16 Förmaksflimmer eller -fladder i mer än 48 timmar eller paroxismalt med minst ytterligare en måttlig riskfaktor för tromboembolisk komplikation oavsett symtom där warfarin inte är lämpligt Tromboemboliprofylax med acetylsalicylsyra (75-325mg/dag) Låg till måttlig risk för förtida död. Måttlig till hög risk för permanent skada. Litet till stort behov av Liten till stor påverkan på Liten påverkan på risk för förtida död. Måttlig Evidensstyrka 2 Låg Skattad 5 påverkan på risk för permanent skada. Ingen Liten risk för allvarlig behandlingsrelaterad komplikation A17 A18 A19 Attackvis förmaksflimmer och minst ytterligare två måttliga eller en hög riskfaktor för tromboembolisk komplikation Tromboemboliprofylax med warfarin Attackvis förmaksflimmer och minst ytterligare en riskfaktor för tromboembolisk komplikation Tromboemboliprofylax med acetylsalicylsyra (75-325mg/dag) Förmaksflimmer ( lone AF ) hos patient utan annan riskfaktor för tromboembolisk komplikation Tromboemboliprofylax med warfarin Låg risk för förtida död. Låg till måttlig risk för permanent skada. Liten till stort behov av Liten till stor påverkan på Liten risk för förtida död. Liten till måttlig risk för permanent skada. Liten till stort behov av Liten till stor påverkan på Låg risk för förtida död eller permanent skada. Liten till stort behov av Liten till stor påverkan på Liten påverkan på risk för förtida död. Liten till Evidensstyrka 2 Låg God 2 stor påverkan på risk för permanent skada. Ingen Liten försämring av Liten risk för allvarlig behandlingsrelaterad komplikation. Acetylsalicylsyra ger avsevärt sämre tromboemoliskydd jämfört med warfarin. Den relativa riskreduktionen med warfarin jämfört med acetylsalicylsyra är 37 %. Evidensstyrka 2 Ingen till liten påverkan på risk för förtida död eller för permanent skada. Ingen Liten försämring av Liten risk för allvarlig behandlingsrelaterad komplikation, som överstiger vinstrisken. 20 A20 Asymtomatisk karotisstenos Populationsbaserad allmän screening med ultraljud halskärl Måttligt ökad risk för stroke. Förbättrad klinisk diagnostisk precision prehospitalt respektive inhospitalt (på akutmottagning). Evidensstyrka A21 Asymtomatisk karotisstenos Undersökning med ultraljud halskärl vid fynd av halsblåsljud Måttligt ökad risk för stroke. Förbättrad klinisk diagnostisk precision prehospitalt respektive inhospitalt (på akutmottagning). Evidensstyrka A22 Asymtomatisk karotisstenos Riktad screening med ultraljud halskärl i gruppen med hög (mer än 20 procent) prevalens av karotisstenos Måttligt ökad risk för stroke. Förbättrad klinisk diagnostisk precision prehospitalt respektive inhospitalt (på akutmottagning). Evidensstyrka 2 4
5 A23 A24 A25 A26 B1 B2 Asymtomatisk karotisstenos Riktad screening med ultraljud halskärl i gruppen med medelhög (5-20 procent) prevalens Asymtomatisk karotisstenos Riktad screening med ultraljud halskärl i gruppen med låg (mindre än 5 procent) prevalens av karotisstenos Asymtomatisk karotisstenos Karotiskirurgi Hjärt-kärlfrisk kvinna Postmenopausal östrogenbehandling (i syfte att minska risken för stroke eller annan kärlsjukdom) Måttligt ökad risk för stroke. Måttligt ökad risk för stroke. Låg risk för förtida död eller stroke. Låg risk för förtida död eller permanent skada. Misstänkt stroke eller TIA Adekvat Bedömningsinstrument prehospitalt för ambulanssjukvårdare, bedömning nödvändig för korrekt sjukvårdsrådgivare eller annan person i närheten av den drabbade behandling med till exempel trombolys. Misstänkt stroke eller TIA Information i massmedier till allmänheten om akuta strokesymtom och åtgärder vid misstänkt stroke Tidsfördröjning initialt kan fördröja Förbättrad klinisk diagnostisk precision prehospitalt respektive inhospitalt (på akutmottagning). Förbättrad klinisk diagnostisk precision prehospitalt respektive inhospitalt (på akutmottagning). Liten påverkan risk stroke eller död. Ökad risk för stroke och död. Förbättrad klinisk diagnostisk precision prehospitalt. Kunskap om akuta strokesymtom ökade i befolkningen med cirka 50 %, och antalet patienter som sökte för akut stroke ökade eller omöjliggöra trombolysbehandling med cirka 10 %. Effekterna minskade inom 5 och andra akuta åtgärder. månader efter kampanjslut. Antalet som sökte för TIA ökade också. Data kring eventuella effekter på antal trombolysbehandlade saknas. Evidensstyrka 2 7 Evidensstyrka 2 9 Måttlig till mycket hög God 6 Gott vetenskapligt Evidensstyrka B3 B4 Akuta strokesymtom Utbildningsprogram hälso- och sjukvårdspersonal Akuta strokerelaterade symtom Vårdprogram för transport samt omhändertagande i ambulans oavsett om personen får trombolys eller inte Tidsfördröjning från insjuknande till ankomst till sjukhus försämrar prognosen. Minskar tidsfördröjning från insjuknande till ankomst till sjukhus. Fördubbling av andelen patienter som söker sjukhus inom första dygnet. Liten till måttlig påverkan risk för förtida död Tidsfördröjning eller från insjuknande till behandling Tidigare diagnostik och behandling minskar försämrar prognosen. komplikationsrisken. (en observationsstudie om utbildning för både hälsooch sjukvårdspersonal samt allmänhet) samt beprövad erfarenhet 2 Beprövad erfarenhet 2 31
6 B5 Möjlig trombolys för person med misstänkt stroke Pre- och inhospitalt vårdprogram för trombolys Liten påverkan på risk för förtida död eller Beprövad erfarenhet 2 Tidsfördröjning aktivitetsbegränsning genom ökad möjlighet från insjuknande till behandling försämrar prognosen. till trombolys. Stor påverkan på risk för förtida död eller aktivitetsbegränsning vid genomförd trombolys. 32 B6 Misstänkt akut stroke med hypoxemi (syrgasmättnad under 95 procent) vid ambulanstransport Liten påverkan på risk för förtida död eller Beprövad erfarenhet B7 B8 Syrgasbehandling med monitorering Misstänkt stroke Bedömning av symtom och medicinsk handläggning med hjälp av telemedicin under akutskedet Misstänkt stroke eller TIA Omedelbar hänvisning till närmaste sjukhus av primärvården Adekvat bedömning nödvändig för korrekt behandling med till exempel trombolys. Mycket stor risk förtida död eller Förbättrad kvalitet av bedömning av strokesymtom med hjälp av telemedicin jämfört med telefonbedömning. Möjlighet att erbjuda trombolysbehandling på sjukhus i glesbygd med god patientsäkerhet. Bedömning på sjukhus krävs för värdering av sjukvårdsbehov och val av åtgärd. ( dock testat under förhållanden som avsevärt skiljer sig från de i Sverige) Låg Skattad Beprövad erfarenhet 1 35 B9 Multisjuk person i palliativ vård som insjuknar i stroke när han eller hon befinner sig i annan vårdform än på strokeenhet Stor nedsättning av Stort behov av Måttlig påverkan på Måttlig Beprövad erfarenhet 2 Läkarbedömning och ställningstagande till omvårdnad och rehabilitering i befintlig vårdform C1 C2 Misstänkt TIA eller stroke efter läkarbedömning Datortomografi Misstänkt TIA eller stroke vid differentialdiagnostiska svårigheter Magnetresonanstomografi hos patient med osäker diagnos efter klinisk bedömning och datortomografi Säker diagnostik krävs för värdering av sjukvårdsbehov och val av åtgärd. Säker diagnostik krävs för värdering av sjukvårdsbehov och val av åtgärd. Låg Skattad 1 Låg Skattad C3 C4 Misstänkt hjärninfarkt Diffusions-MR, perfusions-mr eller perfusions-dt inför behandling Patient med TIA eller lindrig hjärninfarkt med symtom från främre kretsloppet (karotisförsörjt territorium) utan kontraindikation för karotiskirurgi Stor risk för stroke. Inte väl visat att fynd vid diffusions- eller perfusions-mr eller perfusions-dt är av värde för patientselektion till trombolysbehandling. Diagnostik krävs för ställningstagande till åtgärd. Gott vetenskapligt Låg God 2 40 Skyndsamt ultraljud
7 C5 Patient med hjärninfarkt eller TIA utan kliniska misstankar om bakomliggande hjärtsjukdom Låg risk för förtida död eller permanent skada. Mycket sällsynt med fynd som påverkar handläggning eller ändrar behandling. Gott vetenskapligt C6 C7 D1 D2 Ekokardiografi Patienter med kryptogen hjärninfarkt eller stark klinisk misstanke på kardiell embolikälla Ekokardiografi Plötsligt påkommen huvudvärk och misstanke om subaraknoidalblödning Likvorundersökning eller lumbalpunktion om datortomografin inte verifierar subaraknoidalblödning Hjärninfarkt Intravenös trombolys inom 0-3 timmar efter symtomdebut (enligt Läkemedelsverkets gällande kriterier) Hjärninfarkt Intravenös trombolys från 3 till 4,5 timmar efter symtomdebut men för övrigt med samma kriterier som vid nu gällande stroketrombolys* Potentiellt stor risk för återfall i stroke, Påvisande av kardiell embolikälla kan förtida död eller påverka behandling och bedömning av prognos. Mycket stor risk förtida död eller Stor påverkan förtida död eller Stort behov av Stor Stort behov av 3 Säker diagnostik krävs för värdering av vårdbehov och val av åtgärd. Datortomografi har 90 % sensivitet inom första 24 timmarna. Lumbalpunktion ger säker diagnostik upp till tre veckor efter insjuknandet. Beprövad erfarenhet Låg Skattad 1 Måttlig till stor påverkan förtida död eller Stor Evidensstyrka 2 Låg God 1 Evidensstyrka D3 D4 D5 D6 D7 D8 *Denna indikation är under Läkemedelsverkets prövning Misstanke om basilarisocklusion MR- eller CT-angiografi Hjärninfarkt orsakad av basilarisocklusion Intravenös eller Intraarteriell behandling med trombolys Hjärninfarkt inom mediaterritoriet Intraarteriell trombolys och andra endovaskulära tekniker för reperfusion (återställande av blodflöde) Hjärninfarkt i akutskedet Acetylsalicylsyra Hjärninfarkt Högdos ofraktionerat heparin Hjärninfarkt Högdos av lågmolekylärt heparin Potentiellt mycket stor risk för förtida död eller Potentiellt mycket stor risk för förtida död eller Säker diagnostik krävs för värdering av vårdbehov och val av åtgärd. Sannolikt måttlig effekt på död och funktionsförmåga. Vetenskapligt stöd från randomiserade studier saknas, endast observationsstudier med lågt bevisvärde föreligger. Liten påverkan på risk för förtida död. Risk för allvarlig blödning lika stor som blodproppsförebyggande effekt. Förbättrar ej prognos, ökad risk för blödningskomplikation. 3 3 Låg Skattad 2 styrka 1
8 D9 D10 D11 D12 D13 D14 D15 D16 Progredierande stroke Heparinbehandling Basilarisocklusion Heparinbehandling Hopade TIA Heparinbehandling Patient som väntar på karotiskirurgi Korttidsbehandling med antikoagulantia Misstänkt TIA Akut utredning och behandling på sjukhus Subaraknoidalblödning Intensivvård (gäller alla sjukhus) eller utredning och behandling på neurokirurgisk klinik Mycket stor risk för Subaraknoidalblödning Kalciumantagonister Ytligt lobärt intracerebralt hematom (supratentoriellt) med expansiv effekt och påverkad vakenhet Vetenskapligt stöd från randomiserade studier saknas, endast observationsstudier med lågt bevisvärde föreligger. Potentiell risk för blödningskomplikation. Randomiserade studier och observationsstudier saknas. Forskning och utveckling pågår kring interventionell neuroradiologisk behandling. Vetenskapligt stöd från randomiserade studier saknas; endast observationsstudier av lågt bevisvärde föreligger. Vetenskapligt saknas Randomiserade studier och observationsdata Vetenskapligt som talar för effekt saknas. saknas Minskad risk för tidig stroke (ARR 8,2 % vid 90 dagar). Stor påverkan på risk för förtida död eller Liten till måttlig påverkan på risk för förtida död eller Gynnsam effekt på överlevnad och Gott vetenskapligt 1 Beprövad erfarenhet 1 Evidensstyrka 2 Låg Skattad 2 Beprövad erfarenhet 3 59 D17 Neurokirurgi Annan typ av lobärt intracerebralt hematom (supratentoriellt) Neurokirurgi Effekt saknas på risk för förtida död och D18 D19 Expansivt cerebellärt hematom Neurokirurgi Hjärnblödning under behandling med perorala antikoagulantia (warfarin) Risk för hjärnstamskompression och hydrocefalusutveckling. Akut dödlighet 50 procent eller mer. Stor påverkan på risk för förtida död. Snabb reversering av antikoagulantiaeffekt. Osäker effekt på prognos. Beprövad erfarenhet Reversering av antikoagulantiaeffekt med koagulationsfaktorkoncentrat kombinerat med K-vitamin
9 D20 Hjärninfarkt med expansiv effekt (malign mediainfarkt) hos patienter under cirka 60 år Dekompressiv hemikraniektomi inom 48 timmar efter insjuknandet Minskad risk för ogynnsamt utfall med ARR Låg Skattad 2 50 % (NNT 2). Minskad risk för död med ARR 50 % (NNT 2) D21 D22 Hjärninfarkt med expansiv effekt (malign mediainfarkt) hos patienter över cirka 60 år Dekompressiv hemikraniektomi inom 48 timmar efter insjuknandet Expansiv cerebellär infarkt Neurokirurgi (dekompression och ventrikeldränage) Observationsstudier talar för att möjligheten till gynnsamt utfall med operation är mycket liten hos äldre patienter. RCT pågår. Liten till måttlig påverkan på risk för förtida procent död eller utvecklar hjärnödem med hjärnstamskompression och obstruktiv hydrocefalus D23 D24 D25 E1 Dissektion i cerbrala kärl Behandling med antikoagulantia Misstänkt sinustrombos Magnetkameraundersökning Sinustrombos Behandling med antikoagulantia Stroke Vård på strokeenhet Måttlig risk för förtida död eller Måttlig risk för förtida död. Stor risk för Stor försämring av Randomiserade studier saknas av lämpligaste antitrombotiska behandling. En studie pågår. Säker diagnostik krävs för värdering av vårdbehov och val av åtgärd. Måttlig påverkan på förtida död eller Stor påverkan på Vård på strokeenhet jämfört med vård på allmänmedicinsk avdelning ger: lägre dödlighet ARR 3,7 %, minskad risk för död eller funktionsberoende ARR 3,6%, minskad risk för död eller institutionsvård ARR 5,2%. 3 Evidensstyrka 3 Låg Skattad 4 Låg till måttlig 1 69 E2 Stroke Vård på vanlig vårdavdelning eller med mobilt stroketeam vid akut stroke Stor påverkan på Vård på strokeenhet jämfört med vård på allmänmedicinsk avdelning ger: lägre dödlighet ARR 3,7 %, minskad risk för död eller funktionsberoende ARR 3,6%, minskad risk för död eller institutionsvård ARR 5,2% E3 Stroke Bedömning och vid behov träning av ADL-funktion Stor risk Måttlig påverkan på risk för Måttlig påverkan på Måttlig Beprövad erfarenhet 3
10 72 E4 E5 Patient med stroke som efter akutfasen har kvarvarande rehabiliteringsbehov Vård på teambaserad rehabilitering i slutenvård Person med mild till måttlig grad av stroke Tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet med multidisciplinärt rehabiliteringsteam med strokekompetens inklusive läkare som ger rehabilitering i hemmet Måttlig risk för förtida död eller Stor nedsättning av Måttlig risk för förtida död eller Stor försämring Liten påverkan på risk för förtida död eller Måttlig påverkan på Låg Skattad 2 Minskad vårdtid på sjukhus. Minskat funktionsberoende. Minskat behov av institutionsboende. Ökad patientnöjdhet över denna vårdform. Evidensstyrka 2 Låg Skattad E6 E7 E8 E9 E10 E11 E12 E13 Person med hjärninfarkt eller TIA Kliniskt inte motiverad kardioskopövervakning som hindrar tidig mobilisering Hjärninfarkt eller TIA hos person utan kontraindikation mot antikoagulantia Arytmiscreening med Holter-EKG eller Holter-event-recorder för att upptäcka paroxysmalt förmaksflimmer Akut hjärninfarkt Blodtryckssänkande behandling i akutskedet Intracerebral blödning i akutfasen Försiktig blodtryckssänkande behandling Måttligt förhöjt blodsocker vid akut stroke Normalisering av blodsocker med glukos-insulin-dropp Förhöjd kroppstemperatur i akutskedet av ett stroke Utredning och om möjligt behandling av bakomliggande orsak Akut hjärninfarkt Behandling med hypotermi Patient med stroke och syrgasmättnad under 95 procent (med hypoxi ) Måttlig risk för återinsjuknande i stroke. Risk för förtida död eller Måttlig risk för återinsjuknande i stroke. Risk för förtida död eller Måttligt ökad risk för förtida död eller Tidig mobilisering är en av grundprinciperna vid strokeenhetsvård. Mobil övervakningsapparatur finns om hjärtrytmövervakning är kliniskt motiverad. Evidensstyrka 3 Arrytmiscreening med Holter-EKG eller eventrecorder Evidensstyrka 2 Låg Skattad 4 medför att betydligt fler (3,8-8,4%) förmaksflimmer kan identifieras jmf med enstaka vilo-ekg. Vetenskapligt stöd för åtgärden saknas. Flera Vetenskapligt RCT pågår. saknas Liten påverkan på risk för förtida död eller Resultat från RCT vad gäller dödlighet och neurologiskt bortfall är inkonklusiva, ytterligare RCT pågår. Säker diagnos krävs för värdering av vårdbehov och val av åtgärd. Måttlig påverkan på risk för förtida död och 9 Vetenskapligt stöd saknas för effekt av hypotermi inducerat på olika sätt. RCT pågår. Måttlig påverkan på risk för förtida död eller Beprövad erfarenhet 2 Beprövad erfarenhet E14 Diagnostisering av orsak och om möjligt behandling Patient med stroke och syrgasmättnad över 95 procent (utan hypoxi) under akutskedet Syrgasbehandling Liten risk för förtida död eller Ingen effekt. aktivitetsbegränsning relaterad till syrgasmättnaden vid normala nivåer.
11 83 E15 E16 Stroke med försämring Identifiering och behandling av komplicerande faktorer Stroke Bedömning av sväljningsförmåga Stor försämring av Stor försämring av Diagnostik krävs för val av åtgärd. Måttlig påverkan på risk för förtida död eller Måttlig påverkan på Bedömning krävs för värdering av vårdbehov och val av åtgärd. Beprövad erfarenhet 1 (äldre fallkontrollstudier), och beprövad erfarenhet 1 84 E17 Stroke med misstänkt eller verifierad dysfagi Rutinmässig diagnostik med videofluoroskopi eller fiberendoskopi Vetenskapligt stöd saknas för att undersökning förändrar prognos eller komplikationsrisk. RCT pågår. Vetenskapligt saknas E18 E19 E20 Dysfagi vid stroke er för behandling och uppföljning Svårigheter att inta vätska och näring Nasogastrisk sond som sätts in inom tre dygn efter stroke Svårigheter att inta vätska och näring och när nasogastrisk sond inte fungerar Perkutan enteral gastro-sond under den första tiden efter stroke Mycket stor risk för förtida död och Stor påverkan på risk för förtida död. Stor Stor förekomst påverkan aspirationsproblem. Stor aspirationsproblem. Stort behov av Stor påverkan Stor nedsättning Stor påverkan på risk för förtida död och Stort behov av Stor Stor påverkan på risk för förtida död och Stort behov av Stor 3 Låg Skattad 1 Låg Skattad E21 E22 E23 E24 Svårigheter att inta vätska och näring Perkutan enteral gastro-sond som förstahandsval Urinretention Blåstömning Urineringsproblem vid stroke i akutskedet Klinisk bedömning och vid behov icke-invasiv diagnostik med ultraljud Urinerings- och tarmtömningsproblem vid stroke Utredning och åtgärder enligt program för behandling och uppföljning Stor påverkan på risk för förtida död och Stort behov av Stor Stort behov av Stort behov av Stor nedsättning av Stort behov av Stor påverkan på risk för förtida död eller Stor Bedömning krävs för värdering av vårdbehov och för val av åtgärd. Måttlig Måttlig påverkan på Låg Skattad Beprövad erfarenhet 1 Beprövad erfarenhet 2 Beprövad erfarenhet Evidensstyrka 4 för tarmtömning 4
12 E25 E26 E27 E28 E29 E30 Urineringsproblem vid stroke Professionellt omhändertagande (personal med särskild kunskap om inkontinensproblematik på avdelning eller mottagning och strukturerat program) Urininkontinens vid stroke Farmakologisk behandling Risk för trycksår vid stroke Riskbedömning och vid behov förebyggande åtgärder Konstaterade trycksår vid stroke Behandling (vändschema, nutrition, madrasser) Risk för kontrakturer (sängliggande patienter) Vilopositionering för att förebygga komplikationer Risk för kontraktur eller tonusökning Bedömning (neglekt, känsel, tonus, motorik och spasticitet) Potentiellt måttligt behov av Potentiellt måttlig nedsättning av Stort behov av Stor nedsättning av Måttlig risk för Potentiellt stort behov av Potentiellt måttlig nedsättning Måttlig Måttlig påverkan på Måttlig Måttlig påverkan på Bedömning, och vid behov åtgärder, krävs för Evidensstyrka 4 och att förebygga trycksår. beprövad erfarenhet Stor Stor påverkan på Beprövad erfarenhet 2 Osäker. Beprövad erfarenhet 9 Bedömning krävs för värdering av vårdbehov och val av åtgärd. Beprövad erfarenhet E31 E32 E33 E34 E35 Risk för kontrakturutveckling Vidmakthålla ledrörlighet Konstaterad kontraktur Vidmakthålla ledrörlighet Risk för fall hos person med stroke Bedömning och förebyggande åtgärder Akut hjärninfarkt med benpares eller oförmåga att gå Behandling med lågdos lågmolekylärt heparin för att förebygga venös tromboembolism Person som insjuknat i stroke och har nedsatt motorisk förmåga Kompressionsstrumpa som förebyggande behandling mot djup ventrombos Potentiellt måttligt behov av Potentiellt måttlig nedsättning av Stort behov av Stor nedsättning av Potentiell liten risk för Potentiell måttlig risk för fraktur. Lungemboli efter stroke medför stor risk för förtida död. Aktivitetsbegränsing, risk för försämrad Liten Liten påverkan på Liten Liten påverkan på Bedömning krävs för värdering av vårdbehov och val av åtgärd. Minskad risk för venös tromboembolism utan påvisbart ökad blödningsrisk Ingen signifikant skillnad i förekomst av djup ventrombos. Signifikant fler hudkomplikationer i interventionsgruppen. 6 Beprövad erfarenhet 6 Lågmolekylärt heparin (LMWH) vs placebo, styrka 3 LMWH vs ofraktionerat heparin (UFH), mycket gott vetenskapligt Gott vetenskapligt 3 Låg Skattad 2 103
13 E36 E37 F1 F2 Akut stroke med förvirring Neuroleptikabehandling Stroke Analys och kvalitetssäkring av strokesjukvården genom deltagande i kvalitetsregister, som Riks-Stroke, Auricaula, Swedvasc och WebRehab Sweden Lätt minnesstörning vid stroke Kompensatoriska tekniker Svår minnesstörning vid stroke Stor nedsättning av Liten nedsättning av Risk för att biverkningarna försämrar patienten. Plasticiteten i hjärnan kan påverkas negativt. Behandlingen är inte väldokumenterad Måttlig påverkan på Måttlig Liten påverkan på Positiv effekt när patienten är oberoende i ADL och aktivt engagerad. Beprövad erfarenhet 2 8 Stor nedsättning av Positiv effekt saknas F3 F4 F5 Minnesträning Uppmärksamhetsproblem efter stroke Kognitiv träning Spatial neglekt efter stroke Träning i visuell avsökning Störning i problemlösnings- och exekutivförmåga hos person med stroke Stor nedsättning av Stor Viss positiv effekt på uppmärksamhetsnivå i postakut skede. Liten påverkan på Liten påverkan på Liten påverkan på 9 6 Liten påverkan på Evidensstyrka F6 Systematisk träning av problemlösningsstrategier genom kompensatoriska tekniker Nedsatt balans och gångförmåga efter stroke Träning med sjukgymnastik Aktivitetsbegränsning, risk för försämrad Bättre motorisk funktion. Bättre balans. Bättre i ADL. 2 Bättre gångförmåga F7 F8 F9 Nedsatt motorisk förmåga efter stroke Uppgiftsspecifik träning Spasticitet Fysikaliska metoder Spasticitet som orsakar symtom eller komplikationer Farmakologisk behandling Måttlig påverkan Måttlig Osäkert om funktionell nytta finns. Liten påverkan Osäkert om funktionell nytta finns. Liten påverkan på Evidensstyrka 2 3 Beprövad erfarenhet 8 Beprövad erfarenhet 8
14 F10 Grav spasticitet som orsakar symtom eller komplikationer Botulinumtoxin Stor nedsättning av Stort Liten påverkan på Liten behov av Kan leda till Effekt på aktivitetsnivå ej muskel- och ledkontrakturer. utvärderad. Låg till hög Skattad F11 F12 Spasticitet efter stroke Peroralt baklofen Gångproblem efter stroke Träning på automatiserad gångbana med avlastning av kroppsvikt Dokumentation för effekt vid stroke saknas. Risk för förvirring hos personer med hjärnskada. Beprövad erfarenhet Ingen påvisbar effekt. Evidensstyrka F13 F14 F15 F16 F17 F18 F19 F20 F21 Gångproblem efter stroke Träning med elektromekanisk gångträning i kombination med annan sjukgymnastik Avsaknad av viljemässiga muskelkontraktioner vid stroke Funktionell elektrisk stimulering Avsaknad av dorsalflektion i fotleden vid stroke hos patient som ej kan gå på grund av droppfot eller sned belastning Fotledsortos som möjliggör gångförmåga Svårigheter att utföra rörelser vid stroke Biofeedback med EMG Stroke Akupunktur som strokebehandling Nedsatt motorisk förmåga vid stroke Farmakologisk behandling som ska ge bättre motorik Stroke med kvarstående nedsättning av ADL-funktion ADL-träning i hemmet efter utskrivning Stroke Bedömning av kommunikationsförmåga (afasi, pragmatisk språkstörning, dysartri) och information till närstående och vårdpersonal Nedsatt läsförmåga vid stroke Lästräning vid dator Måttlig Liten nedsättning av Måttlig Stor nedsättning av Stor Nedsatt motorik. Måttlig aktivitetsnedsättning. Påverkan på Nedsatt funktion och Risk för försämrad Stor nedsättning av Stort behov av Måttlig förlängning av gångsträcka men inte av gånghastighet. Evidensstyrka 2 8 Ingen påverkan Evidensstyrka 4 10 Ingen effekt på motorisk funktionsnedsättning. Ingen effekt på övrig funktion. Underlättar gångträning. Förbättrad motorik. Osäkerhet om funktionell nytta finns. Ingen effekt på motorisk funktionsnedsättning. Ingen effekt på övrig funktion. Oklart om läkemedel i akutsfasen kan leda till förbättrad återhämtning (om funktionell nytta finns). 5 Evidensstyrka 4 10 Evidensstyrka 3 Förbättrad ADL-funktion. 1 Bedömning krävs för värdering av vårdbehov och val av åtgärd. Beprövad erfarenhet 3 Liten påverkan på Beprövad erfarenhet 9
15 127 F22 F23 Nedsatt kommunikationsförmåga vid stroke Kommunikationsträning Svår afasi vid stroke Intensivgruppbehandling i slutet av eller efter sjukhusvistelse Stor nedsättning av Stort behov av Stor nedsättning av Stort behov av Måttlig Evidensstyrka 4 5 Osäker påverkan på Osäker F24 F25 F26 Dysartri vid stroke Individuell träning och gruppträning Dysartri eller nedsatt kommunikationsförmåga vid stroke Alternativa kommunikationssätt (till exempel hjälpmedel) Ökad emotionalitet efter stroke, depression vid afasi eller depression Stor nedsättning av Stort behov av Liten nedsättning av Liten påverkan på Liten Liten påverkan på Liten Evidensstyrka 3 (i single subject-studier) 8 Beprövad erfarenhet 4 Stor Evidensstyrka 3 Låg Skattad F27 F28 Farmakologisk behandling Dysinhibition och ångest efter stroke Behandling med SSRI Dysinhibition och ångest (till exempel aggressivitet och irritabilitet) vid stroke Stor nedsättning av livskvalitet för närstående. Måttlig påverkan på Måttlig Måttlig påverkan på livskvalitet för närstående. 6 Beprövad erfarenhet F29 F30 F31 F32 F33 Information till närstående Central smärta vid stroke Farmakologisk behandling med tricykliska antidepressiva läkemedel (amitryptilin) eller med lamotrigin Central smärta efter stroke Behandling med andra preparat än tricykliska antidepressiva, exempelvis SSRI-preparat, gabapentin Smärta i skuldran efter stroke Funktionell elektrisk stimulering Smärta i skuldran efter stroke Sensorisk stimulering (med massage) Smärta i skuldran efter stroke TENS, akupunktur Stor nedsättning av Stort behov av Stort behov av Stort behov av Stort behov av Liten Evidensstyrka 4 5 Effekt av andra preparat är ofullständigt studerad, studier pågår. Ingen påverkan på Ingen Förbättrat smärtfritt rörelseomfång samt minskning av subluxation. Minska upplevd smärta. Evidensstyrka 4 10 Måttlig Beprövad erfarenhet 6
16 F34 Risk för smärta i skuldran efter stroke Avlastande hjälpmedel för armen i förebyggande syfte Stort behov av Minskad smärta.fördröjd smärtdebut. Ingen säkerställd effekt om slynga eller tejpning minskar smärtintensitet. Osäkert om funktionell nytta av övriga åtgärder. Evidensstyrka F35 Smärta i skuldran efter stroke Avlastande hjälpmedel för armen som behandling av smärta Stort behov av Minskad smärta. Fördröjd smärtdebut. Ingen säkerställd effekt om slynga eller tejpning minskar smärtintensitet. Osäkert om funktionell nytta av övriga åtgärder. Evidensstyrka F36 Patient som insjuknat i stroke Stor nedsättning av Ökad kunskapsnivå. 4 Strukturerad information och utbildning riktad till närstående F37 F38 G1 G2 Närstående till strokedrabbad person Praktisk handledning och träning Närstående till strokedrabbad person Emotionellt och praktiskt stöd i hemmet Högt eller normalt blodtryck (sekundärprevention) Råd om livsstilsförändringar samt blodtryckssänkning med ACEhämmare och diuretika Höga eller normala blodfetter hos patient med ischemiskt stroke Råd om livsstilsförändringar samt blodfettssänkning med generiskt statin Stor nedsättning av Stor nedsättning av Stor (minst 5 procent) risk för kardiovaskulär död på 10 års sikt. Stor (minst 5 procent) risk för kardiovaskulär död på 10 års sikt. Minskad upplevelse av belastning, ökad emotionell hälsa och hälsorelaterade livskvalitet hos närstående. Motstridiga resultat och inga säkra slutsatser kan dras. 5 9 Liten påverkan på förtida död eller aktivitetsbegränsning (9 färre stroke på behandlade per år). Stor påverkan på risk för förtida död inom 10 år. Evidensstyrka 2 Låg Skattad 2 Minskad risk ischemiskt stroke ARR 1,4-2,4 % per 5 år, RR 20 %. (studierna behandlar både generisk och icke-generiska statiner). Minskad risk major cardiovascular event ARR 3,1-5,1 % per 5 år, RR 17 % (studierna behandlar både generisk och icke-generiska statiner). Låg Skattad G3 Höga eller normala blodfetter hos patient med ischemiskt stroke Råd om livsstilsförändringar samt blodfettssänkning med ickegeneriskt statin Stor (minst 5 procent) risk för kardiovaskulär död på 10 års sikt. Minskad risk ischemiskt stroke ARR 1,4-2,4 % per 5 år, RR 20 % (studierna behandlar både generisk och icke-generiska statiner). Minskad risk major cardiovascular event ARR 3,1-5,1 % per 5 år, RR 17 % (studierna behandlar både generisk och icke-generiska statiner). Måttlig Skattad 7
17 G4 G5 G6 G7 G8 G9 G10 Icke-embolisk hjärninfarkt eller TIA Behandling med acetylsalicylsyra ASA-svikt (acetylsalicylsyrasvikt) hos patienter som saknar kardiell embolikälla Byte till klopidogrel eller antikoagulantia Icke-embolisk hjärninfarkt eller TIA vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra Behandling med klopidogrel Icke-embolisk hjärninfarkt eller TIA Behandling med dipyridamol och acetylsalicylsyra i kombination istället för enbart acetylsalicylsyra Hjärninfarkt eller TIA Långtidsbehandling med klopidogrel i kombination med acetylsalicylsyra Icke-embolisk hjärninfarkt eller TIA Långtidsprofylax med antikoagulantia Förmaksflimmer hos patient med tidigare hjärninfarkt eller TIA Liten påverkan på förtida död eller aktivitetsbegränsning (11 färre stroke per år per behandlade). Vetenskapligt stöd saknas från såväl randomiserade studier som observationsstudier. Liten påverkan på förtida död eller aktivitetsbegränsning (11 färre stroke per år per behandlade). Måttlig påverkan risk för stroke och andra kardiovaskulära händelser (absolut riskreduktion 1 % per år). Låg Skattad 3 Vetenskapligt saknas Kombinationsbehandling ger inte bättre effekt Gott vetenskapligt men dubblerar risken för allvarliga blödningar. Evidensstyrka 3 Måttlig Skattad 3 Låg till måttlig God 4 Antikoagulantia ger inte bättre effekt men kan vara förenat med högre risk för blödningskomplikation. Måttlig risk för stroke inom 1 år. Måttlig påverkan på risk för stroke inom 1 år. Evidensstyrka 3 Låg God 2 Warfarinbehandling G11 G12 Antiokoagulationsbehandling Självmonitorering och självadministrering till selekterade patienter Symtomgivande måttlig karotisstenos (50-69 procent enligt NASCET) utan kontraindikation hos patient med TIA eller lindrig stroke Risk för komplikationer av klaff och Signifikant reduktion av tromboembolier och Evidensstyrka 2 Låg Skattad 3 antikoagulationsbehandling med risk total dödlighet. Ingen säker effekt på allvarlig för allvarlig sjuklighet, handikapp och blödning. död. Stor risk för stroke. Stor påverkan på risk för stroke. Låg till måttlig God G13 Skyndsam karotiskirurgi Symtomgivande höggradig karotisstenos (70-99 procent enligt NASCET) utan kontraindikation hos patient med TIA eller lindrig stroke Mycket stor risk för stroke. Stor påverkan på risk för stroke. Låg Skattad Skyndsam (inom 14 dagar) karotiskirurgi
18 G14 G15 G16 H1 H2 H3 H4 Symtomgivande karotisstenos mindre än 30 procent (stenosgrad enligt NASCET), respektive procent (stenosgrad enligt NASCET) Karotiskirurgi Symtomgivande karotisstenos Behandling med angioplastik (stent) Hjärninfarkt eller TIA Homocysteinsänkande vitaminbehandling för att förebygga nya vaskulära händelser Första året efter stroke Rehabiliterande insatser Patient med stroke mer än ett år efter insjuknandet Uppgiftsspecifik träning Person med stroke i subakut eller kronisk fas och med viss kvarvarande rörlighet i handled och fingrar CIMT (Constraint Induced Movement Therapy) Person med stroke Modifierad CIMT (Constraint Induced Movement Therapy) Måttlig risk för förtida död eller Stor risk för Stor nedsättning av Stort behov av En tredjedel har aktivitetsbegränsningar ett år efter insjuknandet. Måttlig nedsättning av Försämrad ADL. Påverkan på Försämrad ADL. Påverkan på Kirurgi ökade risken för samsidigt stroke vid <30 procent stenos, och var inte bättre än medicinsk behandling vid procent stenos. Vetenskapliga studier har ännu inte visat att Evidensstyrka 2 stent är bättre eller lika bra som karotiskirurgi. Flera RCT pågår. Ingen effekt enligt en RCT, en annan stor RCT pågår. Måttlig påverkan på Måttlig påverkan på Måttlig Oklart om rehabilitering ett år efter insjuknandet kan leda till förbättrad återhämtning (om funktionell nytta finns). Effekt hos patienter i subakut och kronisk fas med viss kvarvarande rörlighet i handled och fingrar. Effekt till patienter i akutfas kan ej påvisas. Effekt hos patienter i subakut och kronisk fas med viss kvarvarande rörlighet i handled och fingrar. 3 Evidensstyrka 3 Evidensstyrka 3 10 Måttlig Skattad 9 Måttlig Skattad 163 H5 Lätt till måttlig stroke med bevarad gångförmåga hos yngre personer med låg risk för hjärtkomplikationer vid träning Nedsatt funktion och Effekt till patienter i akutfas kan ej påvisas. Förbättrad gångförmåga. Ökad arbetskapacitet (kondition). Måttlig Skattad H6 Gånginriktad träning med fokus på styrka och kondition Nedsatt ADL-förmåga Bedömning och utprovning av hjälpmedel inklusive bostadsanpassning Stor risk för Stor nedsättning av Stort behov av Måttlig påverkan på risk för Måttlig påverkan på Måttlig Beprövad erfarenhet 3
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merProcessbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde
Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde Basenhet: Samrehab, Kommun och Primärvård i GGVV Processteam: Anne-Sofie Linderum (arbetsterapeut, Vaggeryds kommun), Carina
Läs merSunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-
Läs merVård vid hjärt- och kärlsjukdomar
Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merNationell utvärdering 2011 Strokevård
Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merVägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0
Vägledning För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning för TIA-registrering i Riksstroke Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2015-01-01 och därefter. Formulärets
Läs merSTROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.
STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt
Läs merStroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS
Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom
Läs merNationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 - Stöd för styrning och ledning 1 ISBN: 978-91-86301-59-0 Artikelnr: 2009-11-4 Omslag: Socialstyrelsen/Tiina Laukkanen Foto: John Henley/Corbis/Scanpix Sättning:
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merDel 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p
Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör
Läs merStroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik
Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande
Läs merRiktlinjer för strokesjukvård 2005 Remiss från Socialstyrelsen Förlängd remisstid till 21 september 2005
Bilaga 16:13 till kommunstyrelsens protokoll den 21 september 2005, 40 PM 2005 RVII (Dnr 325-1811/2005) Riktlinjer för strokesjukvård 2005 Remiss från Socialstyrelsen Förlängd remisstid till 21 september
Läs merVärt att veta om stroke
Värt att veta om stroke Patient - närstående Innehåll Vad är stroke 2 Symtom 7 Utredning och behandling 10 Riskfaktorer 19 Läkemedel 23 Framtiden 26 Ordlista 30 På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter
Läs merStroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik
Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande
Läs merFoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 512 - Medicin 1 I 1. Ingen. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Typ 1 eller II diabetiker, graviditet. Ej behandling med insulin Apidra eller insulin Levemir. F21 FOU 512 Medicin 1 I 1 Underlaget är otillräckligt för att värdera effekt
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merKörschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning
AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna
Läs mers00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag
Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merTIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merNationella riktlinjer för Strokesjukvård
Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Beslutstöd för prioriteringar 2009 Preliminär version Artikelnr 2009-126-35 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Innehållsförteckning Förord 5 1.
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
Läs merRIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Läs merMedicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merVÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund
VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer
Läs merFrågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.
Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär 1 har frågor under varje kriterie som avser att spegla följsamheten
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen
Läs merVägledning för strokeregistrering i Riks-Stroke 14.a
Vägledning för strokeregistrering i Riks-Stroke 14.a Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2014-01-01 och därefter. Akutformulärets ändringar gäller från 2014-01-01 Uppföljningsformulärets
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merSammanfattning. Förutsättningar. Definitioner. Innehållsförteckning
2018-07-11 23193 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen beskriver symtom vid TIA, akut handläggning, utredning och farmakologisk behandling samt reglerar det akuta medicinska och flödesmässiga omhändertagandet
Läs merStrokeenheter i Sverige. kartläggning av dimensionering, praxis och vårdinnehåll
Strokeenheter i Sverige kartläggning av dimensionering, praxis och vårdinnehåll Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det
Läs merLIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården
LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården 2008:7 Juli 2008 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 1.
Läs merStroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merAtt formulera krav som leder i önskvärd riktning
Att formulera krav som leder i önskvärd riktning Exempel från Skåne Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Hälsovalskontoret Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och styr efter? Vårddagar
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se
1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 8.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2018-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merRIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE
Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING
Läs merAppendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska
Läs merKVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell
KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för Strokesjukvård 2009 Bilaga 2
Indikatorer Nationella riktlinjer för Strokesjukvård 2009 Bilaga 2 Innehållsförteckning 1. Strokesjukvårdens resultat...3 INDIKATOR 1.1: Dödlighet efter stroke (letalitet) 3 INDIKATOR 1.2: Dödlighet efter
Läs merSTROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.
STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merRIKS-STROKE - AKUTSKEDET
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - AKUTSKEDET Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn Adress Telefon Valfri uppgift (ex.
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Kjerstin Larsson
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Kjerstin Larsson December 2014 INNEHÅLL INTRODUKTION... 3 Socialstyrelsens nationella riktlinjer. 3 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merOxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merKostnader för insjuknande i stroke 2009 En studie genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Kostnader för insjuknande i stroke 2009 En studie genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Förord Varje år insjuknar 30 000 personer i Sverige av stroke. Sjukdomen orsakar inte bara svårt lidande och
Läs merCerebrovaskulära sjukdomar
374 Per Wester, Umeå Strokecenter, Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet, Umeå Margareta Norberg, Staben för verksamhetsutveckling,
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merNationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård
Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst Dessa riktlinjer är under
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merTrombolys och trombektomi vid ischemisk stroke
Regional medicinsk riktlinje Trombolys och trombektomi vid ischemisk stroke Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-D 3-2016) giltigt t o m mars 2018 Utarbetad av Strokerådet Syfte
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merStroke. Lästips från sjukhusbiblioteket
Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.
Läs mer