Utbildningsstruktur. Studiegång. Allmän linje. Kandidatexamen /25 max 25 25/0 180 Magisterexamen /25 max 25 35/ KANDIDATEXAMEN ÅR 1

Transkript

1 Musikvetenskap Studier i musikvetenskap ger en bred kunskap om musikens varierande stilar genom tiderna och i olika kulturer. Ämnet innefattar allt från konstmusik till jazz-, populär-, folk, världs- och finlandssvensk musik. Musikvetenskapen ger medel för att förstå det som händer omkring oss i musiklivet idag, samtidigt som man får nya insikter i musikens förflutna. Analysmetoderna och infallsvinklarna kan variera stort. Inom musikteori och musikanalys utgår man från musikstycken och studerar deras formprinciper och stildrag. I den kulturellt inriktade musikforskningen och musikantropologin ligger fokus på musikens samband med det omgivande samhället och kulturen. Man kan också närma sig musiken ur ett historiskt eller psykologiskt perspektiv. Studierna i musikvetenskap stöds framför allt av studier i historia, etnologi, folkloristik, religionsvetenskap, filosofi, sociologi, kvinnoforskning och psykologi. Sibeliusmuseum och dess arkiv, som ligger i samma byggnad som ämnet musikvetenskap, ger möjligheter att tillgodogöra sig studier i museologi och arkivkunskap. Flera tjänster i musiklivet förutsätter också goda språkliga färdigheter samt god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. De studerande som väljer musikvetenskap förutsätts ha praktisk erfarenhet av musik eftersom detta krävs i samband med en del av grundstudierna. En examen i musik vid yrkeshögskola kan med hjälp av s.k. brostudier möjliggöra direkt antagning till studierna i musikvetenskap på magisternivå. Musikvetenskapen vid Åbo Akademi har nära kontakter med ämnet musikvetenskap vid Åbo universitet och med Konstakademin vid Åbo yrkeshögskola, bl.a. inom ramen för nätverket Musicare. Genom detta samarbete har studerande möjlighet att välja från ett ännu större kursutbud än vad som finns i ämnets egen kursplan. Läroplanen i musikvetenskap består i första skedet av grundstudier, som ger en introduktion i vetenskapligt tänkande och en allmän presentation av olika musikstilar. I ämnesstudierna ingår metodkurser och specialkurser som ger en inblick i musiklivets praktiska utformning. De fördjupade studierna ger den studerande en möjlighet att specialisera sig inom olika musikvetenskapliga delområden med pro gradu-avhandlingen som slutmål. Biämnesstuderande har fritt tillträde till kurser i musikvetenskap. Vid Åbo Akademi verkar studentkörerna Brahe Djäknar och Florakören samt Akademiska orkestern, som alla studerande vid universitetet kan söka till genom skilda urvalsprov. Rörelseförhindrade kan ta sig in i Sibeliusmuseum med rullstol genom huvudingången. Musikvetenskapens egen dörr är otillgänglig i detta avseende. Huvudingången stängs kl

2 Utbildningsstruktur Allmän linje Examen Huvudämne Biämne Biämne Andra Valbara Summa 1 2 studier studier Kandidatexamen /25 max 25 25/0 180 Magisterexamen /25 max 25 35/ Studiegång KANDIDATEXAMEN ÅR 1 Grundstudier i huvudämne Kommunikationsprocesser Svenska/finska Språk nivå 4 Studieorientering Annat, t.ex.: Extra i huvudämnet Språkstudier ÖPU-studier 25 sp 3 sp 5 sp 5 sp 2 sp 20 sp 60 sp ÅR 2 Ämnesstudier i huvudämne Grundstudier i biämne ÅR 3 Kandidatseminarium i huvudämne Ämnesstudier i biämne Vetenskapligt skrivande Vetenskapsfilosofi Annat, t.ex.: Extra i huvudämnet Språkstudier ÖPU-studier 35 sp 25 sp 60 sp 10 sp 35 sp 2 sp 3 sp 10 sp 60 sp 201

3 Kursbeskrivningar GRUNDSTUDIER Obligatoriska Musikvetenskapens arbetsfält (7 sp) Att ge grundläggande kunskaper om musikvetenskapligt tänkande och ämnet olika delområden. Terminologi, material och metoder presenteras översiktligt. Syftet är att bekanta studeranden med grundläggande studie- och arbetssynsätt vid universitetet. Kursen ger även en allmän förtrogenhet med musiklivets centrala drag i Finland. Föreläsningar och litteratur som belyser olika sätt att vetenskapligt närma sig olika musikarter och presenterar musikforskningens centrala frågeställningar och metoder. Därtill bekantar man sig med Sibeliusmuseum och dess instrumentsamling och musikarkiv och besöker ett par musikinstitutioner i Helsingfors. Kunskaper Kursen ger kunskap om musikforskningens centrala inriktningar, såsom musikhistoria, musikantropologi, musikteori och -analys, kulturforskning i musik och instrumentforskning. Kursen ger också kunskap om musikvetarnas arbetsfält och om kulturlivets mekanismer i musikbranschen. Uppnådda färdigheter Preliminära färdigheter i att läsa och lyssna kritsikt och analytiskt samt i att söka information, skriva inlärningsdagböcker, referater och recensioner samt i att ge muntliga presentationer, delta i gruppdiskussioner och i grupparbete. Första årets huvudämnesstuderande och biämnesstuderande i musikvetenskap. Antal deltagare min/max 5/16 Litteratur - Bengtsson. Musikvetenskap. En översikt Nordsteds tryckeri. - Eerola-Louhivuori-Moisala (red.). Johdatus musiikintutkimukseen Suomen musiikkitieteellinen seura. - Palonen, Osmo. Aspects of Musical Life and Music Education in Finland Annat kursmaterial Ges under kursens gång. Föreläsningar (16.00h), Uppsatser (35.00h), Exkursion (12.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h), Litteratur (finska) (12.00h), Seminarietillfällen (12.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (35.00h), Aktivt deltagande, 202

4 Presentation (30.00h) Musikanalys 1 (6 sp) Kursens mål att studeranden lär sig grunder i musikteori samt tillägnar sig grundfärdigheter i att analysera musik -grunder i musikteori -övningar i partiturläsning, enkla övningar i transkribering -övningar i analytiskt musiklyssnande Kunskaper grunder i musikteori kännedom om notation inom konstmusik inledande kännedom om olika musikanalytiska betraktelsesätt och metoder Uppnådda färdigheter Studenten bör kunna läsa konstmusikpartitur, göra enkla transkriberingar, genomföra analyser med användande av genomgångna analyssystem Studerande som avlagt teori 3/3 vid musikskolor eller propedeutisk kurs i musikteori. Det rekommenderas att kursen avläggs under det första läsåret för huvudämnesstuderande Beskrivning över andra Propedeutisk kurs i musikteori/teori 3/3 vid musikinstitut och musikskolor Litteratur - Mellnäs, Arne m.fl.. Det musikaliska hantverket. Sveriges Radios Förlag. - Mattila, Anssi. Harmonia- ja muoto-opin perusteet Ostinato. - Nybo, Alf. Handbok i musiklära FSSMF. - Tabell, Max. Jazzmusiikin harmonia Yliopistopaino. Föreläsningar (32.00h), Kurstentamen (4.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (74.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h), Tentamensförberedelser (16.00h) Västerländsk konstmusik (6 sp) Att göra studerande bekanta med den västerländska konstmusikens specifika drag och stilutveckling. Studerande erhåller en utvidgad repertoarkännedom eftersom tyngdpunkten i kursen ligger på klingande musikexempel som ligger till grund för vidare resonemang och analyser. Den västerländska konstmusikens historia med utgångspunkt i den klingande musiken. Kunskaper Allmän kännedom om den västerländska konstmusikens 203

5 historia och dess relation till den samtida sociala och kulturella kontexten. Kunskaper om musikhistoriens kanon, hur den formats och hur man kritiskt kan ifrågasätta den. Uppnådda färdigheter Förmåga att lyssna analytiskt och verbalisera sin analys med hjälp av en ämnesadekvat vokabulär och terminologi, både skriftligt och muntligt. Förmågan att genom att lyssna och med hjälp av notskrift och litteratur kunna ta fasta på de olika stilepokernas specifika egenskaper och utvecklingslinjer. Huvudämnesstuderande i musikvetenskap. Biämnesstuderande som avlägger studieveckor i ämnet musikvetenskap. Övriga anmärkningar Kursen ingår i studiehelheten musikkännedom. Tid: , Ti 10-12, On Antal deltagare min/max 4/30 Litteratur Erik Kjellberg (red.). Natur och kulturs musikhistoria Bokförlaget Natur och Kultur. Annat kursmaterial Jan Ling: Europas musikhistoria Esselte Studium AB Föreläsningar (32.00h), Allmän tent (skriftlig) (8.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (53.00h), Aktivt deltagande (28.00h), Förberedelser (25.00h) Tentamensrätt uppnås 80 % närvaro på föreläsningarna Tentamensrätt upphör Hjälpmedel vid tentamen Walkman (vid behov) Populär- och jazzmusik (2 sp) Kursen strävar till att ge en översikt av populärmusikens och jazzens historia, allmänna drag och forskningsläge. Föreläsningar, litteraturstudier och musiklyssnande. Kunskaper Populärmusikens och jazzens olika genrer. Uppnådda färdigheter Kursdeltagarna lär sig att placera musiken i rätt genre, tidsperiod samt geografisk och sociokulturell kontext. Första årets huvudämnesstuderande och biämnesstuderande i musikvetenskap. Litteratur - Bruér, Jan & Westin, Lars. Jazz. Musik, människor, miljöer. (läses i samband med kassetten) Brolinsson, Per-Erik och Larsen, Holger. Good Vibrations. Stilar och trender i rockmusiken. En historik. (och kassett) Föreläsningar (16.00h), Kurstentamen (2.00h), Tentamensförberedelser (20.00h), Förberedelser (15.00h) Tentamensrätt uppnås 80 % närvaro på föreläsningarna 204

6 Folkmusik i Europa (2 sp) Att göra kursdeltagarna förtrogna med den Europeiska folkmusikens olika stilar, uttrycksmedel, historia och ideologiska sammanhang. Folkmusiken presenteras utgående från klingande musikexempel, föreläsningar och självstudier. Kunskaper Folkmusikens olika genrer och stilmedel, instrument, historia samt funktion. Uppnådda färdigheter Kursdeltagarna skall erhålla en utvidgad repertoarkännedom och genom analytiskt lyssnande kunna identifiera och beskriva folkmusik från olika delar av Europa. Huvudämnesstuderanden i musikvetenskap. Biämnesstuderanden som vill avlägga kurser i musikvetenskap. Övriga anmärkningar Kursen ingår i studiehelheten Musikkännedom. Antal deltagare min/max 4/30 Litteratur Jan Ling. Europas musikhistoria - Folkmusiken Esselte studium. Akademiförlaget. Annat kursmaterial Meddelas under kursens gång. Föreläsningar (14.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (16.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (22.00h), Aktivt deltagande Tentamensrätt uppnås 80 % närvaro på föreläsningarna Tentamensrätt upphör Utomeuropeisk musik (2 sp) Kursen syftar att ge de studerande kännedom om olika utomeuropeiska musikkulturer och de olika genrernas centrala musikanalytiska drag samt sociokulturella kontext. Kursen erbjuder också den studerande en inblick i hur man inom den västerländska forskningen närmar sig utomeuropeiska musikkulturer. Studerande får också lära sig att skriva inlärningsdagbok utgående från föreläsningar samt öva sig i att analytiskt iaktta musik och musikframföranden samt att verbalisera iakttagelserna. Föreläsningar med beskrivningar av utomeuropeisk musik och genomgång av audiovisuellt samt teoretiskt material. Skrivuppgifter. Kunskaper Studerande får en allmän bild av världens musikaliska mångfald. Vidare klarar studerande av att analytiskt iaktta musik, också sådan som tidigare varit obekant. Uppnådda färdigheter Studerande klarar av att med hjälp av inlärningsdagbok 205

7 Beskrivning över andra Övriga anmärkningar Litteratur Annat kursmaterial verbalisera sina iakttagelser och koppla samman dem med teoretiska kunskaper. Huvudämnesstuderande: första årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av musik eller utomeuropeiska kulturer. Avsedd för studerande inom biämnet kultur- och socialantropologi. Godkänt inträdesförhör och antagning till studier i ämnet. Fritt inträde för biämnesstuderande. Kursen ingår i helheten Grundstudier III: Musikkännedom. - Elizabeth May (red.). Musics of many cultures: an introduction Berkeley: University of California. - Jeff Todd Titon (red.). Worlds of music: an introduction to the music of the world's peoples New York: Schirmer. - Manuel, Peter. Popular musics of the non-western world: an introductory survey / Peter Manuel New York: Oxford U. P., cop Videomaterial och inspelningar. Litteratur (engelska) (16.00h), Hemtentamen (36.00h) Valbar Propedeutisk kurs i musikteori (3 sp) Kursens mål att studeranden lär sig grunder i musikteori övningar i musikteoretiska grundbegrepp Kunskaper grunder i musikteori känndeom om notation inom konstmusik inledande kännedom om olika musikanalytiska betraktelsesätt och metoder Uppnådda färdigheter Studerande bör kunna läsa standardnotation inom västerländsk konstmusik bör kunna analysera enkla harmoniföljder bör kunna identifiera intervall bör kunna dur- och mollskalor i alla tonarter bör kunna de vanligaste taktarterna Studerande som vill inleda studier i musikvetenskap men som inte avlagt 3/3 i teori vid musikskolor eller motsvarande Litteratur Jaakkola, Malin. Musikteori från grunden. Fssmf. Föreläsningar (16.00h), Kurstentamen (4.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (38.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (10.00h), Tentamensförberedelser 206

8 (10.00h) Tentamensrätt upphör ÄMNESSTUDIER Obligatoriska Musikanalys 2 (3 sp) Kursens mål att studeranden får kännedom om centrala musikanaytiska metoder för olika sorters musik och övar sig i att själv utföra sådana analyser. Vid kursen behandlas centrala musikanalytiska metoder. Kunskaper Studeranden bör känna till centrala musikanalytiska betraktelsesätt och metoder Studeranden bör kunna granska olika musikanalytiska metoder kritiskt och jämföra dem med varandra. Uppnådda färdigheter Studeranden bör kunna utföra analyser med några centrala musikanalytiska metoder. Studerande som avlagt Musikanalys 1. Beskrivning över andra Musikanalys 1 Litteratur Cook, Nicholas. A Guide to musical analysis. 1. J. M. Dent & Sons LTD. Föreläsningar (18.00h), Kurstentamen (6.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (22.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (10.00h), Tentamensförberedelser (10.00h), Seminarietillfällen (12.00h) Tentamensrätt upphör Analys av gehörsmusik (3 sp) Kursen syftar att ge de studerande kännedom om olika analysmetoder tillämpliga vid analys av gehörsbaserad musik. Seminariearbete, analytiskt läsande av given litteratur, aktivt deltagande i diskussioner, analysuppgifter. Kunskaper Studerande får en allmän bild av hur man kan analysera gehörsmusik med hjälp av bl.a. transkription, visualiseringar och verbal framställning, samt hur man forskat kring olika fenomen som berör gehörstradering. Uppnådda färdigheter Studerande får grundläggande kunskaper om bl.a. transkription och verbalisering av musikaliska fenomen. Huvudämnesstuderande: andra årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av musikanalytiska frågor 207

9 Beskrivning över andra Övriga anmärkningar Litteratur Annat kursmaterial Avlagd Musikanalys 1 Kursen ingår i helheten Ämnesstudier I: Musikanalys II. Kursen motsvarar Analys av gehörsbaserad musik i det gamla studieprogrammet. - Lilliestam, Lars. Gehörsmusik: blues, rock och muntlig tradering Göteborg: Akademiförlag. - Kvifte, Tellef. Musikkteori for folkemusikk: en innføring Oslo: Norsk musikforl. Litteratur enligt överenskommelse med föreläsare. Boktentamen/Litteraturtentamen Kvalitativa analysmetoder (2 sp) Kursen ger en allmän inledning till musikvetenskaplig metodologi och presenterar översiktligt centrala kvalitativa analysmetoder, som kan tillämpas i analys av musikskrifter. En översikt av centrala delområden, teorier och analysmetoder samt en allmän förtrogenhet med forskningsområdets centrala litteratur. Kunskaper Kunskap om valda kvalitativa sätt att analysera musikrelaterade texter och deras tillämpningsmöjligheter. Uppnådda färdigheter Preliminära färdigheter i att använda kvalitativa analysmetoder. För ämnesstuderande i musikvetenskap, särskilt för dem som ämnar delta i proseminarium. Litteratur - Winter-Jörgensen, Mariann och Louise Phillips. Diskursanalys som teori och metod Berger, Arthur Asa. Kulturstudier. Nyckelbegrepp för nybörjare Studentlitteratur. - Trost, Jan. Enkätboken Studentlitteratur. Mäkelä, Klaus (red.). Kvalitatiivisen aineiston analyysi ja tulkinta Annat kursmaterial Ges under kursens gång. Föreläsningar (6.00h), Uppsatser (10.00h), Litteratur (engelska) (10.00h), Tentamensförberedelser (10.00h), Allmän tent (skriftlig) (2.00h), Seminarietillfällen (8.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (6.00h), Aktivt deltagande Tentamensrätt upphör

10 Fältarbete (3 sp) Målet är att deltagarna vet vilka metoder som kan användas i etnografiskt fältarbete. De lär sig att genomföra en tematiskt strukturerad intervju. Studeranden får en bild av de metoder som ett etnografiskt fältarbete innebär. Deltagarna övar sig i att planera och genomföra en intervju som de inspelar på en c-kassett eller mini-disc. Strax efter intervjun övar man sig i att göra ett intervjuprotokoll och transkribera en del av intervjun. Deltagarna får feedback på intervjumanualer, -utskrifter och -protokoll. Uppnådda färdigheter Formulering av forskningsfrågor och bearbetande av en intervjumanual med ingångsfrågor och följdfrågor. Avfattning av ett intervjuprotokoll. Skrivande av en intervjuutskrift. Huvudämnesstuderande i musikvetenskap Rörelsehinder kan försvåra genomförandet Man kan ta sig in i Sibeliusmuseum med rullstol genom huvudingången. Musikvetenskapens egen dörr är otillgänglig. Huvudingången stängs kl. 16. Litteratur Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.). Etnologiskt fältarbete Studentlitteratur. Ramsten, Märta & Ternhag, Gunnar. Spela in! Hur man samlar och bevarar röster och ljud Sveriges hembygdsförbund & Språk- och folkminnesinstitut. Society for Ethnomusicology. A manual for documentation fieldwork & preservation for ethnomusicologists. 2nd ed./2001. Bloomington, Ind.: Society for Ethnomusicology. Kursens hemsida Föreläsningar (4.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (70.00h), Seminarietillfällen (4.00h) Tentamensrätt upphör Musikhistorieskrivning (2 sp) Att göra studerande bekanta med olika former av musikhistorieskrivning, musikhistorisk terminologi samt musikhistorieskrivningens vetenskapshistoriska sammanhang. Olika former av musikhistorieskrivning, musikhistorisk terminologi, vetenskapshistoriskt sammanhang, olika aspekter på den musikhistoriska kanon. Musikhistorisk metodologi, problemformulering, informationssökning och källkritik. Kunskaper Allmän kännedom om musikhistorieskrivningen och dess 209

11 utveckling. Historiografi, begrepp, problem och olika musikhistoriska delområden. Kännedom om den centrala musikhistoriska litteraturen. Källkritikens grunder. Uppnådda färdigheter Studerande bör känna till olika typer av musikhistorieskrivning samt kunna utnyttja denna kunskap för vidare studier i ämnet musikvetenskap. Förmåga att analytiskt kunna läsa och ifrågasätta musikhistorisk litteratur. Huvudämnesstuderande i musikvetenskap. Biämnesstuderande som vill avlägga kurser i musikvetenskap. Övriga anmärkningar Kursen är en del av studiehelheten Forskningsmetoder. Antal deltagare min/max 4/30 Litteratur - Josh Tosh. Historisk teori och metod Studentlitteratur. Sidorna 8-11 samt Tuomas Eerola. Johdatus musiikintutkimukseen Suomen musiikkitieteellinen seura. Sidorna Annat kursmaterial Övrig kurslitteratur delas ut på föreläsningarna. Föreläsningar (2.00h), Hemuppgifter (inlämnas), Boktentamen/Litteraturtentamen (48.00h), Aktivt deltagande (2.00h), Förberedelser (12.00h) Tentamensrätt upphör Metoder inom populärmusikforskning (2 sp) Kursen syftar till att ge de studerande kännedom om olika metoder som används inom populärmusikforskning förmåga att förstå och använda sig av centrala metodologiska begrepp i området. Seminariearbete, aktivt deltagande i diskussioner, hemuppgifter. Kunskaper Studerande får en allmän bild av hur man kan analysera populärmusik med hjälp av olika metoder. Uppnådda färdigheter Studerande får grundläggande färdigheter i att förstå centrala metodologiska principer samt en förmåga att diskutera och motivera olika metodval. Huvudämnesstuderande: andra årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av metodologiska frågor inom musikvetenskap. Övriga anmärkningar Kursen ingår i helheten Ämnesstudier II: Forskningsmetoder: Kvalitativa analysmetoder. Annat kursmaterial Litteratur enligt överenskommelse med föreläsare. Föreläsningar (6.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (23.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (23.00h) 210

12 Tentamensrätt uppnås 80% Tentamensrätt upphör Proseminarium med uppsats (6 sp) Studerande skall lära sig forskningsmetodikens grunder med fokus på musikvetenskaplig forskning. Kursdeltagaren skall skriva en biämnesuppsats. Föreläsningar med övningsuppgifter. Självständigt forskningsarbete med handlett seminariearbete och opponentskap. Kunskaper Studerande bekantar sig med de vanligaste analysmetoderna och teoribildningarna som kan behövas när man angriper et musikvetenskapligt forskningsproblem. Uppnådda färdigheter Studerande skall behärska de ämnesspecifika formalia som kännetecknar en vetenskaplig uppsats och lär sig hitta och samla in ett forskningsmaterial för att på så sätt kunna bedriva forskning. Biämnesstuderande i musikvetenskap Litteratur Gunnar Ternhag. Avhandlingar och uppsatser i musikvetenskap. Råd och anvisningar. Författaren. Annat kursmaterial Meddelas under kursens gång. Föreläsningar (16.00h), Seminarietillfällen (32.00h), Uppsats/Essä (80.00h), Aktivt deltagande, Informationssökning (18.00h) Proseminarium och kandidatavhandling (10 sp) Studerande skall lära sig forskningsmetodikens grunder med fokus på musikvetenskaplig forskning. Kursdeltagaren skall skriva en kandidatavhandling som bör godkännas av både språk- och fackgranskare. Föreläsningar med övningsuppgifter. Självständigt forskningsarbete med handledning samt seminariearbete och opponentskap. Kunskaper Studerande bekantar sig med de vanligaste analysmetoderna och teoribildningarna som kan behövas när man angriper ett musikvetenskapligt forskningsproblem. Uppnådda färdigheter Studerande skall behärska de ämnesspecifika formalia som kännetecknar en vetenskaplig text och lär sig hitta och samla in ett forskningsmaterial för att på så sätt kunna bedriva självständig forskning. Antal deltagare min/max 4/30 Litteratur Gunnar Ternhag. Avhandlingar och uppsatser i 211

13 Annat kursmaterial musikvetenskap. Råd och anvisningar Författaren. Meddelas under kursens gång Föreläsningar (16.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (21.00h), Opponentskap (4.00h), Handledning (10.00h), Seminarietillfällen (32.00h), Kandidatavhandling (161.00h), Aktivt deltagande, Informationssökning (16.00h) Valbara En kurs väljs Musei- och arkivarbete (5 sp) Kursens mål är att ge den studerande en inblick i musei-, konsert- och arkivverksamhetens grundprinciper samt ge praktiska färdigheter som behövs då man jobbar vid ett arkiv eller museum med musikanknytning. Kursen bygger på arbetspraktik vid Sibeliusmuseum. Allmän presentation om musei-, arkiv- och konsertverksamhetens allmänna principer. Därefter självständigt praktiskt arbete (eller grupparbete) inom någon av sektorerna med privat handledning under arbetets gång. Slutrapport och utvärdering. Kunskaper En allmän inblick i musikmuseologiskt tänkande, konsertverksamhet och principer inom arkivkunskap. Skapa kopplingar mellan å ena sidan teorier i museologiskt tänkande och arkivkunskap, å andra sidan musikspecifik verksamhet i området. Uppnådda färdigheter Grundläggande färdigheter i att tillvarata det materiella kulturarvet inom musik, i att arkivera information om musik, eller i konsertarrangemang. Färdigheter i kunskapsförmedling och service inom musei-, konsert- eller arkivsektorn. Huvudämnesstuderande: andra årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av musikarkiv och musikmuseum eller konsertverksamhet. Övriga anmärkningar Kursen ingår i helheten Ämnesstudier IV: Praktisk orientering. Kursen ersätter delvis 8366 Praktisk orientering i musiklivet i det gamla studieprogrammet. Annat kursmaterial Enligt överenskommelse med examinator Föreläsningar (10.00h), Handledning (36.00h), Rapport/Slutrapport (24.00h), Praktik (60.00h) Tentamensrätt upphör

14 Praktik i musiklivet (5 sp) Kursen ger studerande en möjlighet att bekanta sig med musiklivets olika praktiska sidor. Kursen kan avläggas t ex genom att utföra en projekt vid Sibeliusmuseum, eller att bekanta sig med musiklivets arbetsrutiner eller genom ett års aktivt deltagande i kör- och orkesterverksamheten vid Åbo Akademi. Kunskaper Kunskap om musik- eller konsertlivets arbetsrutiner eller musei- och arkivverksamhet. Övriga anmärkningar Studeranden bör alltid på förhand diskutera med examinator om hur arbetspraktiken kan räknas till godo i kursen. Annat kursmaterial Ges under kursens gång. Rapport/Slutrapport (20.00h), Praktik (110.00h) Tentamensrätt upphör Valbara 15 sp väljs Populärmusikens forskningsområden (3 sp) Kursen syftar till att ge den studerande en allmän introduktion i de centrala forskningsområdena inom populärmusik. Kursen har också som mål att med hjälp av litteraturstudier ge den studerande en bild av de teoretiska grundpremisser och metodval som förekommit allmänt inom området samt hur olika forskare presenterat sina rön. Föreläsningar, uppgifter utgående från litteratur, seminariediskussioner. Kunskaper Kunskap om hur man har närmat sig populärmusik som forskningsobjekt och om de centrala forskningsteorier och - metoder som använts i området. Kännedom om den mest centrala litteraturen i området. Kunskap om valda forskares infallsvinklar samt en insikt om deras sätt att behandla sitt material och framställa sina rön i skriftlig form. Uppnådda färdigheter Färdigheter att iaktta och analysera populärmusik samt att placera genrens fenomen i ett större samband. Förmåga att analytiskt läsa vetenskaplig litteratur, formulera forskningsproblem och planera en lämplig materialinsamling. Huvudämnesstuderande: andra eller tredje årets studerande. Kursen lämpar sig också för andra studerande som är intresserade av frågor som berör populärmusikforskning och populärkultur. Övriga anmärkningar Kursen är en valbar kurs i helheten Ämnesstudier III: 213

15 Litteratur Annat kursmaterial Specialisering II. Kursen kan ersätta kursen Populärmusikforskning i det gamla studieprogrammet. ed. by Simon Frith, Will Straw and John Street. The Cambridge companion to pop and rock CUP. Litteratur enligt överenskommelse med föreläsaren. Boktentamen/Litteraturtentamen Vår tids konstmusik (3 sp) Den studerande får fördjupad insikt i västerländsk konstmusik efter år Den studerande bekantar sig med periodens centrala musikverk, med periodens kompositionstekniker, och notation. Kursen innehåller, föreläsningar, referat- och analysuppgifter samt musiklyssnande. Kunskaper Studeranden bör känna till centrala stilriktningar och musikverk inom västerländsk konstmusik efter år Uppnådda färdigheter Studeranden kan identifiera viktiga musikverk och kompositörer och beskriva centrala kompositionstekniker inom västerländsk konstmusik efter år Studerande kan läsa partitur med vanlig notation inom perioden. Studerande som avlagt grundstudier, men även biämnesstuderande med grundläggande notläsningsförmåga kan delta. Litteratur Morgan, Robert P.. Twentieth-century music Norton. Föreläsningar (24.00h), Kurstentamen (6.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (24.00h), Litteratur (svenska, nord. språk), Tentamensförberedelser (24.00h), Seminarietillfällen Tentamensrätt upphör Renässansmusik (3 sp) Kursen syftar till att ge en inblick i den mångfald av musikaliska kulturer och sammanhang som existerade parallellt och växelverkan dem emellan under renässansen. Kursen behandlar de olika musikkulturer som existerade under renässansen i olika områden och samhällsskikt. Tonvikten ligger på den italienska renässansen, men också övriga Europa tangeras. Kunskaper Överblick över det musikaliska livet i Italien och övriga Europa under renässansen, samt fördjupade kunskaper om valt specialområde inom ämnesramarna. Uppnådda färdigheter Ökad förståelse för kulturhistorisk granskning av en specifik 214

16 period, samt för de varierande bilder av perioden som framträder beroende på vilka inslag som granskas och vilka utgångspunkter som väljs. Huvudämnesstuderande i musikvetenskap, biämnesstuderande, övriga med intresse för musikhistoria. Övriga anmärkningar Kursen kan ersätta antingen , eller en dela av 8368 i gamla undervisningsprogrammet. Antal deltagare min/max 3/30 Litteratur - Atlas, Allan W.. Renaissance Music. Music in Western Europe, W&W Norton & Co.. - Fenlon, Iain (red.). The Renaissance The Macmillan Press Ltd. Annat kursmaterial Enligt överenskommelse med föreläsaren. Föreläsningar (18.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (35.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (25.00h), Aktivt deltagande Musikantropologi (3 sp) Kursen ger en inledning till musikantropologiska tanke- och analyssätt, forskningsfält och arbetsmetoder. Musikantropologins frågeställningar, forskningsfält och teoribildningar, olika synvinklar till att betrakta "musik som kultur", kultursensitiva arbets- och analysmetoder samt inblick i central litteratur. Kunskaper Kursen ger förtrogenhet med musikantropologins historia och utveckling, inriktningar, centrala begrepp och analysmetoder. Uppnådda färdigheter Kursen ger analytiska och metodologiska färdigheter i att undersöka musik som ett kulturbundet fenomen. Kursen är avsedd för att alla som vill förstå hur den omgivande kulturen formar ljudet/musiken och hur musiken påverkar samhället, särskilt för andra och tredje års studerande. Övriga anmärkningar Kursen kan ersättas med kursen "Etnomusikologian lähtökohdat" vid Åbo universitet. Litteratur - Wade, Bonnie. Thinking Musically Lundberg-Ternhag. Musiketnologi. 1. Studentlitteratur. - Blacking, John. How Musical is Man? UWP. Föreläsningar (16.00h), Tentamensförberedelser (59.00h), Allmän tent (skriftlig) (3.00h) 215

17 Kulturforskning i musik (3 sp) Kursen ger insikter i hur man kan studera västerländska musikfenomen som kontextuella, lokaliserade och kulturella fenomen utgående från den allmänna kulturforskningens teorier och frågeställningar. En översikt av centrala delområden, teorier och analysmetoder samt en allmän förtrogenhet med forskningsområdets centrala litteratur. Kunskaper Kunskap om valda inriktningar inom kulturforskning i musikens område: bl. a. om ny musikvetenskap (new musicology), kritisk musikvetenskap (critical musicology), musikkritik (music criticism), identitet och musik samt musiken i vardagen. Uppnådda färdigheter Preliminära analytiska färdigheter att skriva analytiskt om musik utgående kulturforskningens teorier och metoder. För alla som intresserar sig antingen i nutida globala och lokala musikkulturers mekanismer eller musikhistoria och - analys från kultur- och socialhistoriens synvinkel. Övriga anmärkningar Kursen kan avläggas endast som en läskurs eftersom undervisning inte är till förfogande under läsåret Eftersom endast valda delar av de ovannämnda böckerna bör tentas, kontakta läraren före anmälningen till tentamen. Kurslitteratur kan också avläggas genom att skriva essäer eller inlärningsdagböcker. Litteratur - Clayton et al. (eds.). The Cultural Study of Music Frith, Simon. Performing Rites. On the value of popular music HUP. - Cook and Everist (red.). Rethinking Music OUP. Litteratur (engelska) (78.00h), Aktivt deltagande Tentamensrätt upphör Finlandssvensk musik (3 sp) Att göra de studerande bekanta med den finlandssvenska musiken för att ge beredskap att kunna verka och arbeta inom det finlandssvenska musiklivets olika delområden. Kursen behandlar forskning kring finlandssvensk musik, både historisk och nutida, samt det finlandssvenska musiklivets olika aspekter ss. genrer, institutioner, aktörer o.s.v. Kursen belyser musiken som en väsentlig del av den finlandssvenska kulturen. Kunskaper Kunskaper om finlandssvensk musik ss. insamling och publicering av finlandssvensk folkmusik, det finlandssvenska musiklivets infrastruktur samt kännedom 216

18 om finlandssvenska musikutövare inom olika genrer. Uppnådda färdigheter Studerande bör kunna utnyttja de kunskaper som erhållits under kursens lopp för vidare studier i ämnet musikvetenskap. Studerande bör vara bekant med forskningen kring finlandssvensk musik samt känna till det finlandssvenska musiklivet. Studerande bör kunna positionera sig inom det finländska musikvetenskapliga fältet ss. finlandssvensk musikvetare. Huvudämnesstuderande i musikvetenskap. Biämnesstuderande som vill avlägga kurser i musikvetenskap. Övriga anmärkningar Kursen är en del av studiehelheten specialisering I och kan med extra uppgifter även avläggas som en specialiseringskurs II (5p) i fördjupade studier. Krav: 80 % närvaro på föreläsningarna. Antal deltagare min/max 4/30 Annat kursmaterial Kurslitteratur delas ut på föreläsningarna. Föreläsningar (18.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (14.00h), Handledning (4.00h), Projektarbete (ensam) (24.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (18.00h) Satslära/Harmonilära (3 sp) Studeranden får kännedom om olika stilar i västerländsk konstmusik. Studeranden övar sin förmåga att själv skriva musikalisk sats i olika stilar. Analyser, Musiklyssnande, övningsuppgifter i att skriva sats. Kunskaper Kännedom om centrala stildrag inom västerländsk konstmusik ca Uppnådda färdigheter Att själv kunna skriva enkel 2-4-stämmig sats i åtminstone tre stilar för kör eller/och instrument. Att i analys kunna identifiera olika stildrag. Beskrivning över andra Musikanalys 1, musikkännedom Litteratur De La Motte, Diether. Epokernas harmonik Reimers. Föreläsningar (12.00h), Kurstentamen (4.00h), Hemuppgifter (inlämnas) (52.00h), Litteratur (svenska, nord. språk), Tentamensförberedelser (10.00h), Seminarietillfällen Tentamensrätt upphör

19 ( ) Kulturmöten inom musik (Valbar specialkurs) (3 sp) Cultural Meetings in Music Kursen ges på engelska / The course is taught in English Den studerande lär sig att analytiskt betrakta mångkulturella situationer och processer i musik. Grundläggande teorier om kulturmöten inom musik, centrala aspekter i mångkulturell musikverksamhet och - musikpedagogik, centrala drag i diasporamusik samt i minoriteters, invandrares och flyktningars musikkulturer. Den studerande bekantar sig också med ett par valda mångkulturella musikprojekt, som baserar sig på musikantropologiskt fältarbete. Kunskaper Grundläggande teorier om kulturmöten inom musik, centrala aspekter i mångkulturell musikverksamhet och - musikpedagogik, centrala drag i diasporamusik samt i minoriteters, invandrares och flyktningars musikkulturer. Den studerande bekantar sig också med ett par valda mångkulturella musikprojekt, som baserar sig på musikantropologiskt fältarbete. Uppnådda färdigheter Kultursensitiva betraktelse- och arbetssätt i förhållande till musik. Kultur- och musikstuderande på ämnes- och fördjupade nivåer samt för alla som intresserar sig för musikverksamhet i den mångkulturella världen. Övriga anmärkningar Kontakta läraren om tentlitteratur innan du anmäler dig till tenten. Litteratur - Shehan Campbell, Patricia. Teaching Music Globally. Experiencing Music, Expressing Culture Lundberg, Dan, Krister Mal och Owe Ronström. Musik, medier, mångkultur: förändringar i svenska musiklandskap Wallis, Roger och Krister Malm. Big Sounds from Small People Moisala-Antikainen. Kulttuurikohtaamisia musiikissa. 1. Sibelius-Akatemia. Delprestationer Med extra uppgifter kan kursen ge 5 sp. Föreläsningar (12.00h), Demonstrationer (4.00h), Tentamensförberedelser (22.00h), Allmän tent (skriftlig) (3.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (11.00h), Uppsats/Essä (26.00h) 218

20 ( ) Utförandepraxis (3 sp) Kursens mål är att kursdeltagarna får kännedom om centrala skeenden och metoder inom området utförandepraxis. Vid kursen behandlas genom föreläsningar, diskussioner, musiklyssnande och övningsuppgifter olika problemställningar kring hur västerländsk konstmusik framförts och framförts. Kunskaper Studeranden bör känna till centrala skeenden, källor, metoder inom området utförandepraxis. Uppnådda färdigheter Studeranden bör kunna ta ställning till olika sorters notation och editioner, söka i viktiga källor. Beskrivning över andra Musikanalys 1, musikkännedom Övriga anmärkningar OBS! Kursen anordnas inte i år. Litteratur - Mayer Brown, Howard och Sadie, Stanley (utg.). Performance practice Norton. - Harnoncourt, Nikolaus. Musik als Klangrede. - Klingfors, Gunno. Bach går igen. Kurstentamen (6.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (36.00h), Tentamensförberedelser (36.00h), Seminarietillfällen Tentamensrätt upphör Feministisk musikforskning (3 sp) Deltagarna lär sig känna inriktningar inom feministisk musikforskning och tolka situationer där det finns musik ur olika feministiska synvinklar. Musik och kön analyseras i förhållande till sexualitet, etnicitet och handikapp. Målet är att deltagarna utvecklar strategier för kritiskt läsande och skrivande och övar sig i vetenskaplig argumentation. Deltagarna blir förtrogna med frågor kring maktrelationer, musik och könsskillnader genom att ställa texter i dialog med varandra. Kursen kombinerar föreläsningar och seminariearbete. Under kursen håller deltagarna diskussioner med hjälp av läraren. Detta innebär förberedande av korta inledningar, frågor och uppehållande av diskussion. Så här lär man sig fungera som ordförande i arbetsgrupper och seminarier. Deltagarna skriver en uppsats i ett valbart ämne där feministiska teorier och metoder används. Studerande i musikvetenskap och kvinnovetenskap Antal deltagare min/max 3/15 Rörelsehinder kan Sibeliusmuseum kan man ta sig in i med rullstol genom 219