Att undervisa på distans

Transkript

1 Högskolan Kristianstad Enheten för kompetensutveckling Att undervisa på distans Erfarenheter och tankar efter tre års arbete med webbaserade distanskurser. Anders Eklöf (red), Åsa Kronkvist, Lars Lundström och Lars-Erik Nilsson Maj 2002

2 1 DISTANSKURSER EN ANALYS FRÅN ENHETEN FÖR KOMPETENS- UTVECKLING. 4 2 PEDAGOGISKT CREDO - SAMMANFATTNING Kommunikation o konstruktivism 4 3 WEBBKURSEN SOM LÄRANDEMILJÖ Kursytan på webben Det första intrycket Närvarokänsla Administration Nyheter Teknisk Stabilitet 7 4 ATT VARA LÄRARE PÅ WEBBASERAD DISTANSKURS Fysiska möten Hjälpsidor och manualer Kommunikation Chatt Caféets vara eller icke vara Den trådade diskussionen Kursmaterial Scitz Total flexibilitet i tid - är det möjligt? Att vara tillgänglig utan att jobba ihjäl sig? Hur lägger jag mig på en vettig nivå för att stötta deltagarna? Teoretiska delkurser Praktiska delkurser Egen fördjupning Hur håller man kontrollen? Att arbeta med grupper Deltagarna som en resurs Opposition Att jobba med feedback Hur hanterar vi "smitare" 16 Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 2

3 4.18 Att jobba själv eller att dela ansvaret 16 5 ATT INLEDA EN KURS 17 6 ATT AVSLUTA EN KURS ELLER DELKURS Examination on-line? Att hitta ett riktigt slut Möjligheter att fortsätta kommunikation studerande emellan 18 7 ATT DRIVA EN KURS Tid Ekonomi 18 8 ATT VARA DELTAGARE PÅ WEBBASERAD DISTANSKURS Frihet i tid och rum - möjlighet och problem Kontakter med kurskamrater Kontakter med lärare/handledare Att komma åt material och veta vad som förväntas Tekniken 22 9 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH KVARVARANDE PROBLEM 23 Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 3

4 1 Distanskurser en analys från enheten för kompetensutveckling. Denna rapport är ett försök att sammanfatta våra tankar kring att driva distanskurser via Internet. Den bygger tre års, ca tio kurser och fyra handledares samlade erfarenheter 2 Pedagogiskt credo - sammanfattning Vår grundläggande idé har alltid varit att eftersom vi arbetar på distans med ett medium som erbjuder nya möjligheter, skall vi också göra en kurs som utgår från de möjligheter som detta medium faktiskt kan erbjuda. Detta blir naturligt om kursen heter IKT och lärande, men är inte lika självklart om det är en kurs kring t.ex. EU's handelsrätt. Grunden måste vara att de möjligheter som den breda informations- och kommunikationstekniken erbjuder skall vara en integrerad del av kursen. Detta är absolut inte lätt. Det är mycket enklare att göra sina uppgifter, lägga ut dem på en kursyta, låta studenten svara på dem och sedan samla in svaren. Enligt vår syn bör distanskurser vara mer än att lägga kursböcker på nätet. Ibland, t.ex. om målsättningen med distansutbildningen i första hand är att överbrygga avstånd, kan det vara en bra metod.. Flera av de gymnasieskolor som har elever utomlands arbetar på detta sätt. När man har elever som pga. sjukdom läser hemifrån eller på ett sjukhus kan detta också vara en användbar form. Har man däremot tankar kring delaktighet och att lära tillsammans, måste man öppna för helt andra metoder. Konstruktionen av uppgifter är det första svåra momentet. I och med att man inte har möjlighet att komplettera det skriftliga med det muntliga och allting annat som finns i det fysiska mötet, måste man vara mycket tydligare. Frågor i forum t.ex. måste vara formulerade på ett sådant sätt, att de verkligen river tag i läsaren. Vi tror, att man har mycket att hämta från hur man konstruerar övningar i PBL och Case-studier. Vi måste också bli mycket bättre på att plocka in andra typer av program i utbildningen. Exempel på detta kan vara Netmeeting, där man kan arbeta med delade dokument över nätet, Videomötet, som Multimediabyrån på Skolverket erbjuder, vilket ger mig möjlighet att koppla bild och ljud till chatt, och gemensamt surfande. 2.1 Kommunikation o konstruktivism Den kunskapssyn vi utgår ifrån skiljer sig inte från den som är dominerande i skolans styrdokument. Vi försöker möta eleverna med uppgifter som kräver reflektion och eget ställningstagande för att kunna lösas. Produktionsaspekten ligger som en tung del i våra kurser i och med att man alltid måste redovisa det man har gjort över ett avstånd. Det blir mycket lite av direkta övningar som är avklarade i och med att man har gjort dem. Variation blir också ett nyckelbegrepp. Variation av verktyg måste vi ha för att det inte skall bli en kurs som är böcker på nätet. En grundläggande idé hos oss har hela Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 4

5 tiden varit att bygga på de kommunikativa kvaliteterna i ett nätbaserat lärande. Här har vi lagt mycket energi och strävar fortfarande efter att hitta arbetssätt som än mer stimulerar till kommunikation mellan kursdeltagarna. 3 Webbkursen som lärandemiljö Vi ser en lärandemiljö som samspelet mellan den fysiska miljö där lärandet utspelar sig och den syn på lärande som genomsyrar lärandet. I en kurs som ges via Internet är den virtuella kursytan på webben en viktig del av den fysiska miljön. Naturligtvis finns också en icke virtuell del av den fysiska miljön - alltså deltagarens fysiska arbetsmiljö. Denna tar vi upp under rubriken Att vara deltagare på en webbaserad distanskurs. På den virtuella kursytan kan ställas en lång rad krav. Ännu har vi inte hittat någon distansplattform som fullständigt svarar upp mot alla krav. 3.1 Kursytan på webben Det första intrycket Det första intryck vi får av ett rum är alltid betydelsefullt, oavsett om det rör sig om ett fysiskt eller ett virtuellt rum. Vår fysiska omgivning talar ett språk som vi lärt oss att tolka och förstå sedan småbarnstiden. Ett klassrum ger oss omedelbara signaler om vilken syn på lärande som råder genom att vi omedvetet registrerar till exempel hur arbetsplatser är placerade i förhållande till varandra, vilket arbetsmaterial som exponeras och hur det finns tillgängligt samt vilka spår av aktivitet som syns. En välorganiserad miljö ger oss också ledtrådar till hjälp att tolka det okända. Den som aldrig sett en smygvinkel kan i den välorganiserade järnhandeln där den placerats bredvid vinkelhaken förstå vad verktyget ska användas till. I en virtuell kursyta på Internet har vi inte lika vida referensramar att vända oss till för att hämta hjälp att tolka det vi ser. Det är därför särskilt viktigt att tala ett tydligt språk i strukturerna. Mappar, moduler eller konferenser bör döpas med omsorg, så att det är tydligt för deltagarna var man kan förvänta sig att hitta olika material. I våra kurser har vi ofta valt att försöka göra innehållsmässig indelning snarare än en tidsmässig. Vi bygger ofta vår struktur på några få huvudmoduler som sedan kan innehålla två eller flera undermoduler. De olika huvudmodulerna bör om möjligt ha samma uppbyggnad. Även när jag kommer ner i mappstrukturen bör jag möta en liknande layout på delar som hör ihop. Sidorna som presenterar delkursens uppgifter har en egen stil osv. Balansen mellan överskådlighet och tillgång till ett rikt material kan vålla problem. Det är viktigt för deltagarna att redan vid kursstarten få en överblick över vilka krav som kommer att ställas under kursen, men att lägga ut en detaljerad planering är inte alltid av godo. Vår erfarenhet av den första kurs vi höll, där vi lade ut en mycket lång och detaljerad studiehandledning, var att så mycket information i början av kursen faktiskt skrämde bort en del av deltagarna. Kursinformationen bör vara koncis och Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 5

6 inte uppta mer än på sin höjd några få sidor text. Eftersom skärmen vid normal upplösning inte visar mer än ungefär en halv A4-sida upplevs långa texter ofta som längre och tyngre än vad de är. Liksom våra sinnen ger oss en upplevelse av ett fysiskt rum vi träder in i, är den estetiska aspekten på en virtuell kursyta viktig för det första intrycket. En luftig och väldisponerad sida med samstämda färger och lättlästa teckensnitt ger ett gott intryck. Det är också önskvärt att kursledaren möter på ett personligt vis, till exempel genom en välkomsttext och en bild Närvarokänsla Minst lika viktigt som det första intrycket av kursytan är känslan av närvaro. Det gäller både att kursledaren upplevs som närvarande och att deltagaren känner att hon är synlig i kursytan. Under den allra första tiden bör kursledaren bemöda sig om att uppmärksamma när deltagarna loggat in och skicka ett kort personligt meddelande med innebörden Välkommen in på kursytan". Tveka inte att höra av dig om det är något du behöver hjälp med. Naturligtvis kan inte kursledaren vara inloggad ständigt. Genom att i kursens inledningsfas ofta lägga in nyheter, svar på frågor eller inlägg i diskussioner signalerar kursledaren att hon finns tillgänglig. Om kursytan har en kalender kan också den användas för att fokusera på var aktiviteter finns. Det är önskvärt att distansplattformen har en funktion där man lätt kan se vilka som är on-line. Att se att det finns andra inloggade samtidigt ger en samhörighetskänsla och gör det lättare att ta kontakt. Man bör som kursledare se till att man är tillgänglig när man är inloggad. Det är enkelt att plocka upp sin kursyta i ett browserfönster på morgonen och sedan bli liggande inloggad hela dagen. Detta kan väcka irritation. Kursdeltagaren ser att handledaren finns inne på ytan, men får inte några omedelbara svar på sina frågor. Då är det mycket bättre att logga ut och in flera gånger under samma dag. Det måste vara mycket lätt att kontakta såväl kursledare som kurskamrater. Önskvärt är att det finns tillgång till både ett meddelandesystem och ett system för direktsamtal Administration Kursytan måste vara enkel att bygga och förändra. Det händer att man behöver lägga till eller ta bort delar när kursen är igång, vilket måste gå att göra utan att man påverkar andra delar. Ett tydligt modulsystem är att föredra. Det är också viktigt att man kan lägga dessa moduler hierarkiskt, så att man som deltagare enkelt ser vad som är överordnat och vad som hänger ihop med en tidigare uppgift. Man skall givetvis kunna logga den enskilda eleven på många olika sätt. Det skall vara enkelt att flytta delar mellan olika kurser. Man bör, som lärare, på ett enkelt sätt kunna komma åt elevernas egen portfolio. Det har hänt ganska ofta att vi blir ombedda att titta på något som inte fungerar och som en elev har i sin mapp. Man måste då på ett enkelt sätt kunna komma rakt ner i hans mapp. Det skall också vara enkelt att bygga grupper av deltagarna med olika behörighetsnivåer och att enkelt kunna ändra dessa behörigheter, t.ex. om man vill slå ihop olika grupper för att bearbeta texter. Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 6

7 3.1.4 Nyheter I en webbaserad kurs har tiden sina egna regler - hur lång tid som förflutit mäts snarare i vad som hänt sedan senaste besöket i kursytan än i hur många dagar det är sedan besöket. När deltagaren återvänder in i kursytan behöver hon snabbt se vad som hänt för att kunna orientera sig. En del distansplattformar har en funktion inbyggd som ger ett välkomstmeddelande med information om vad som publicerats sedan senast, andra har ett system med markörer som visar var det finns nytt material. Om ingen funktion finns inbyggd bör kursledaren vara noga med att meddela nyheter på ett sätt som gör att det faller i ögonen vid inloggning. Tekniskt sett bör den delen av kursytan där man kommunicerar nyheter vara sådan att det är enkelt att arbeta med bilder, färger, ljudfiler mm. Eftersom nyhetssidan blir kursen ansikte är det viktigt att man kan variera den på många olika sätt. Att varje gång man kommer in bara mötas av en text blir lite tråkigt i längden. Dessutom blir det inte lika tydligt att något nytt faktiskt har hänt Teknisk Stabilitet A och O för en kursyta på nätet är givetvis att den är tekniskt stabil och lätt att arbeta med. En krånglande kursyta i början av en kurs är direkt förödande. Det är många hinder man måste komma över när man för första gången skall börja arbeta med en distansutbildning över nätet. Det är för de flesta en ny form av studier. Den ställer stora krav på egna initiativ och kontroll av den egna tiden. För många är det stora tekniska hinder som man skall komma över när man skall lära sig hur verktyget fungerar. Det krävs inte så många felmeddelanden och misslyckade försök innan man lägger av. Alla erfarenheter visar att det är i inledningen av kurserna som vi har de stora avhoppen. Många av dessa beror på att de studerande aldrig kommer underfund med tekniken. Om en osäker deltagare misslyckas med inloggningen eller med att lägga in en uppgift på grund av tekniska fel i distansplattformen är risken stor att hon tror att felet beror på hennes egen otillräcklighet och avbryter kursen. En bra kursyta skall erbjuda möjlighet att arbeta med många olika undervisningsformer och skall därför kunna hantera många olika filtyper. Man skall kunna hantera all digital information inifrån ytan, även film, ljud, multimediaprodukter. Värdefullt är om man kan integrera kursytan med andra administrativa system.,t.ex. Ladok-koppling - deltagarinfo ut och betygsrapportering in borde kunna automatiseras. Single login, single autentication är den term som brukar användas internationellt för denna funktion. 4 Att vara lärare på webbaserad distanskurs 4.1 Fysiska möten Vår erfarenhet är att fysiska möten har en mycket stor betydelse för gruppkänslan. Vi erbjuder alltid ett fysiskt möte vid kursens början. Vi har upplevt detta som mycket givande. Inte minst är det viktigt Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 7

8 för handledaren, som får möjlighet att få ett ansikte och ett personligt intryck att koppla till alla texter som man kommer att se under kursens gång. Vi har valt att inte göra detta första fysiska möte obligatoriskt, även om vi trycker ganska hårt på att det är viktigt att folk kommer till det. Att vi har valt att inte ha några obligatoriska träffar beror på att vi då stänger ut en del människor. Vi har på våra kurser haft deltagare från Norrbotten och resekostnader m.m. blir alltför stora. Viktigt när det gäller fysiska möten är att det meddelas i mycket god tid. Redan när vi skickar ut det första informationsbrevet kommer inbjudan till det första fysiska mötet. Viktigt är också att det första mötet, inte bara används till information om kursen och tekniken, utan att det faktiskt har ett för kursen viktigt innehåll och att man kommer förberedd och startar upp diskussioner som man sedan kan fortsätta på nätet. Att dra ihop folk till rena informationsmöten är inte kostnadseffektivt. Ett sätt att uppnå detta kan vara att ha den första fysiska träffen någon vecka in i kursen, när man redan har kommit igång med arbetet. På våra kurser har vi än så länge bara haft en sådan träff, men i längre kurser tror vi detta är för lite. Minst en träff per termin bör man nog erbjuda.. När studenterna har långa perioder av självständigt arbete är det lätt att tappa styrfart och en välplanerat fysiskt möte kan vara det som ger kursen en ny skjuts. 4.2 Hjälpsidor och manualer Många deltagare är oroade över om de ska klara av eventuella tekniska problem. Hjälpsidor och manualer bör finnas lätt tillgängliga och vara mycket tydliga. Det måste också vara mycket klart uttryckt att ingen fråga om teknik är för dum för att ställas. Som handledare måste man alltså ta sig tid att göra hjälpfiler och manualer till alla moment som kan innebära problem. Detta kan vara en ganska betungande uppgift, Men om man arbetar i samma system under en längre tid, kan man oftast återanvända sitt material i nya kurser. Det skall vara enkelt att placera ut hjälpfilerna så att det märks att det är överordnade dokument. Ytan måste alltså ha en tydlig struktur så man ser att det finns olika nivåer. 4.3 Kommunikation För oss är kommunikationen en av de allra viktigaste delarna i en webbaserad distanskurs. Vi är övertygade om att man behöver en dialog med andra för ett meningsfullt lärande. Vi är också övertygade om att mångfalden i en diskussion med kurskamrater ger ett stort mervärde jämfört med en dialog enbart med kursledaren. En bra distansplattform bör innehålla flera olika möjligheter till kommunikation, både för gruppkommunikation och parvis kommunikation. Att få till stånd en givande kommunikation mellan kursledare och kursdeltagare är inte så svårt. Den verkliga utmaningen för en kursledare är att skapa en miljö så att kommunikationen och samarbetet verkligen kommer igång mellan kursdeltagarna. Det finns flera inbyggda hinder när vi talar om datorstödd kommunikation. Det Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 8

9 är t.ex. mycket svårare att känna engagemang och gemenskap (vilket återigen belyser vikten av det fysiska mötet). Uppgifterna måste formuleras på ett sådant sätt att de både river tag och uppmuntrar till en verklig kommunikation. Skall man arbeta med gruppuppgifter bör dessa vara additiva (resultatet är summan av medlemmarnas ansträngningar) eller konjunktiva (alla måste lyckas för att gruppen skall lyckas). Att kommunikationen är teknikberoende är också en faktor som gör att det för många inte känns som en naturlig kommunikationsform. Att det sagda blir permanent på ett helt annat sätt än vid det talade ordet är också en faktor som gör att många drar sig för att komma igång med kommunikationen. Det sagda finns kvar och det är inte så lätt att ändra eller ta tillbaka en ståndpunkt. Vi måste också vara medvetna om att den datorstödda kommunikationen är utmärkt för vissa saker som t.ex. att diskutera en text men kan upplevas som en trög form när det gäller andra saker, som t.ex. att fatta beslut om en arbetsordning. 4.4 Chatt Det bör finnas en riktig IRC kopplad till en kursyta. Webbchatten är för långsam. Det är mycket viktigt att chatten kan sparas i en enkel form som gör den läsbar för dem som inte deltog. En funktion för att moderera/begära ordet är till stor hjälp i vissa lägen. Möjlighet att prata privat med en enskild är också viktig, speciellt om man är två handledare. Att använda chatten i undervisningen är inte lätt. Man riskerar att det blir segt och att ovidkommande saker tar upp tiden. Chatten är också mycket känslig för tekniska problem eftersom man arbetar synkront. För att den skall fungera måste den struktureras mycket hårt. Det skall finnas klart avgränsade frågeställningar. Det måste också finnas en tydlig ledare i chatten. Att låta studenterna leda chatten, eller delar av den kan användas som ett alternativ till att läraren gör det. Vi försöker alltså vara sparsamma med chattar. Videochatten är ett område som vi har använt mycket lite och som borde kunna utvecklas mer. Chatten ger en stark närvarokänsla, men kan ofta vara svår att använda för en djupare diskussion. Om man förväntar sig en djup diskussion bör gruppen begränsas till maximalt tio personer, helst färre, och studenterna bör ha möjlighet att förbereda ställningstaganden innan diskussionen. Chatten kan fungera som ett verktyg för att förstärka gemenskapen i en grupp som inte har fysiska träffar. På ett par kurser har vi provat att ha en fast men inte obligatorisk chat-tid en gång i veckan. Vid denna tid har deltagarna kunnat känna sig säkra på att träffa någon annan inne i kursytan. Det har alltid funnits en handledare till hands vid dessa chattar, vilket också gett möjlighet att ställa frågor. Utfallet av dessa försök är inte odelat positiva. Chattar av typen nu träffas vi och kollar av om någon vill diskutera något.. är tidskrävande och kan ge ganska lite. För de flesta som läser på distans är just möjligheten att styra sitt arbete till de tider som passar en själv bäst mycket viktig. Vi försöker vara sparsamma med att lägga in tillfällen där man skall måste logga in sig vid en viss tidpunkt. Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 9

10 4.5 Caféets vara eller icke vara Det är mer eller mindre allmänt accepterat att det skall finnas någon form av fri diskussionsyta i en distanskurs. Här har vi inte nått någon riktig samsyn. Caféet kan ha en viktig funktion i början av kursen, eftersom den ger utrymme för att skriva på ett mer opretentiöst sätt. Den kan vara bra för att följa aktuell debatt och allting som ligger lite i utkanten av kursen egentliga innehåll. Kursledaren behöver inte ha ansvaret för att debatten skall hållas levande i sådana fria ytor. Risken finns dock att caféet blir ett dött utrymme i kursen. Ett fritt diskussionsutrymme som inte innehåller någon diskussion kan fungera demoraliserande. 4.6 Den trådade diskussionen Med trådade diskussioner menar vi diskussionsforum där inläggen kopplas ihop rent grafiskt så att man kan se vilka inlägg som hör ihop i en hierarkisk struktur. Diskussionsforum, anslagstavlor eller konferenser är en av de grundstenar våra kurser vilar på. De flesta större textuppgifterna diskuteras i forumform. Det medför en kommunikation som är relativt oberoende av tid. Det är inget som hindrar att en och samma fråga diskuteras under lång tid. Man har också möjlighet att återvända till diskussionen långt senare och reflektera över om man ändrat sitt synsätt. Viktigt är att diskussionerna kan sparas och sammanfattas enkelt. 4.7 Kursmaterial Att kursen ges via Internet ger möjlighet att distribuera delar av, eller kanske till och med allt, kursmaterial via nätet. Det ger också mycket goda möjligheter att använda aktuellt material från Internet som kursmaterial. Inifrån kursytan kan man länka till artiklar, forskningsrapporter och annat material som är intressant i kursen. I våra litteraturlistor har vi alltid skrivningen aktuellt material från Internet tillkommer och i valet mellan en tryckt källa och en som finns på Internet väljer vi vanligen den senare om de i övrigt kan anses likvärdiga. Även om allt material i princip kan digitaliseras finns det också ibland skäl att avstå. Först och främst måste man som lärare alltid vara medveten om upphovsrätten. Det är inte tillåtet att digitalisera tryckt material för att sprida det via nätet, inte ens inom en begränsad kursgrupp. Vill man använda tryckta artiklar som man har rätt att kopiera får dessa samlas och skickas till de studerande i ett vanligt brev eller delas ut vid en fysisk träff. Det kan också finnas tekniska skäl att avstå från att distribuera material via nätet. I en av våra kurser hade vi tillstånd att sprida ett par föreläsningar till våra deltagare. Vi avstod från att lägga dem i kursytan eftersom det skulle kräva allt för mycket av deltagarnas Internetuppkoppling att kunna se dem med god kvalité. Istället valde vi att skicka ut föreläsningarna på ett vanligt VHS-band. I de fall man väljer att digitalisera eget material är det lämpligt att hålla sig till några få distributionsformat. Dessa format ska fungera på alla operativsystem och bör inte kräva annat än gratis Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 10

11 plugin för att läsas. Vanligtvis håller vi oss till HTML och PDF. Format från Office-programmen använder vi bara efter att ha kontrollerat att alla deltagare har tillgång till den programvara som krävs för att läsa dem (Word, Excel och PowerPoint). Det är viktigt att kursytan ger deltagarna en god överblick över kursmaterial och kursuppgifter. En sammanställning över kursmaterial inne i kursytan är lämplig. Denna sammanställning ska ta upp så väl tryckt litteratur som länkar och eventuella andra media som utnyttjas i kursen Scitz Scitz (påhittade deltagare som kan gå in och provocera/inspirera i en diskussion) kan vara värdefulla, men innebär ett etiskt problem. Sådana personer bör inte användas i chatt, vilka är röriga nog som de är, men kan vara värdefulla i forum. 4.9 Total flexibilitet i tid - är det möjligt? Om man ska kunna läsa kurserna under precis den period man vill, tappar man en hel del av möjligheten till kommunikation mellan studerande. Vi vill inte uppmuntra till den typen av kurser. Då hamnar vi på texter utlagda på nätet utan kommunikation. Precis som man har närvarokrav på vanliga kurser måste man ha tidskrav i en distanskurs. Här är det mycket viktigt att man som kursledare klart deklarerar hur mycket som normalt krävs att de studerande skall vara inloggade per vecka. Vi träffar ofta på studenter som är obotliga tidsoptimister. Många tar distanskurser vid sidan om heltidsstudier eller heltidsarbete och räknar med att de skall kunna glida igenom. I den första informationen bör man vara ganska tydlig med att en kurs på kvartsfart innebär att man skall arbeta med kursen ca 10 timmar i vecka. En del av denna tid kommer det att krävas att man är inloggad Att vara tillgänglig utan att jobba ihjäl sig? En väl fungerande distanskurs innebär att den studerande känner att handledaren i stort sett alltid är tillgänglig. Detta innebär inte att handledaren faktiskt är det, men att man ger en känsla av att vara det, att de studerande alltid känner sig välkomna, att någon tar deras arbete på allvar. En väl fungerande distanskurs innebär också att man skapar realistiska förväntningar hos de studerande på vilken typ av handledning de kan få. Detta är givetvis två motstående storheter som är mycket svåra att balansera. Av detta följer att man som handledare måste göra en ganska noggrann kalkyl av hur mycket tid man har att disponera och i sin planering lägga ut ett ramverk. Det är lätt att man just för att man vill vara tillgänglig lägger alldeles för mycket tid i skeden när man kanske kan hålla sig mer osynlig och sedan får jobba på övertid när det verkligen behövs mycket tid för att handleda studenterna. Psykologiskt är det svårt att acceptera att man vissa perioder har ganska lite Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 11

12 kontakt. Det är då lätt att man går in med extra material eller aktiviteter för att visa att man faktiskt finns. Om den yta man arbetar med har ett bra system för att kolla upp om folk är inloggade, får man lite hjälp av det, men många arbetar med t.ex. fördjupningar utan att vara inloggade. Då får man ha lite is i magen Några praktiska förhållningsregler som vi har försökt tillämpa är: * Att man som handledare snabbt svarar på frågor och inlägg som är direkt riktade till handledaren är givetvis den första punkten. Ett bra förhållningssätt har vi funnit är att om man inte kan svara direkt, att man skickar ett visst jag har fått ditt brev men behöver lite mer tid för att svara -brev. Samma sak med feedback på färdiga arbeten. Detta bör vara ett prioriterat område. Här är det viktigt att kvalitet är viktigare än kvantitet. När det gäller inlägg i forum kan man vara lite mer sparsmakad. Det är inte nödvändigt att man deltar överallt. En fungerande diskussion där man inte har något specifikt att framföra kan man lämna därhän. Någon gång lägger vi in en liten kommentar av typen intressant, kolla denna sida på nätet, mest i syfte att visa att vi faktiskt finns inne och läser. Förstasidan är viktig. Optimalt är givetvis om det alltid finns något nytt på förstasidan, men detta är inte realistiskt. Här gäller det att hitta en bra balans, ett par tre dagar mellan inläggen kan vara lagom, det beror givetvis på längd och intensitet i kursen. Viktigt för att behålla känslan av tillgänglighet är också att meddela om man inte är tillgänglig och alternativa sätt att komma i kontakt med handledaren. Det är viktigt att man klargör vilka regler som gäller för förstasidan: Varje måndag kommer information om osv. Tydligheten är viktigare än att det står något klämmigt varje dag. * Att lägga in arbetsloggar som en del av uppgifterna är också en metod som i botten handlar om huruvida man som handledare upplevs som tillgänglig allting som på något sätt tvingar in den studerande på kursytan hjälper till att lyfta bilden av handledaren som tillgänglig. * Att vara noggrann med att lägga ut sidor som sammanfattar varje gång man har bett folk göra ett val. När de till exempel väljer fördjupningar har man en webbsida som heter hitintills valda fördjupningar. Det är en förhållandevis liten arbetsinsats, men ger en känsla av att handledaren hela tiden finns närvarande. När alla har valt försvinner denna sida och i stället kommer en sida som heter fördjupningsgrupper. * Att inte lägga ut för mycket material från början. Det är mycket bättre att materialet kommer ut precis innan det skall användas (någon vecka innan, det får inte vara för nära för då skapas en osäkerhet). Även om man har gjort materialet behöver det inte publiceras Hur lägger jag mig på en vettig nivå för att stötta deltagarna? På många traditionella kurser är det helt och hållet de studerandes ansvar att kontakta handledaren om man behöver hjälp. Vi har inte jobbat så. Vi har varit mer aktiva som handledare. Men det tar tid! Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 12

13 Man kan inte utgå från att det bara är den studerandes eget ansvar. Detta kan man inte heller göra på en traditionell kurs. Mycket av den enskilda handledningen bör komma på den enskildes initiativ. En av anledningarna till att dessa kurser känns så tidskrävande är att man lägger sig för nära studenterna. Detta har mycket med psykologi att göra. (se stycket om tid ovan). Viktigt i en distanskurs är dock att man formaliserar lärarkontakterna. Att man är mycket tydlig med när och hur man vill ha obligatoriska avstämningar och att man är mycket tydlig med att huvudansvaret däremellan ligger hos de studerande Teoretiska delkurser I teoretiska delkurser är det ett mindre problem med att hitta rätt nivå. Här har man ofta en mycket fast struktur. Vissa texter eller uppgifter skall göras och presenteras vid en viss tid. Olika bearbetningsformer är schemalagda. Utöver detta behövs oftast ganska lite kontakt. Det som blir väldigt tidskrävande i teoretiska delkurser är att skriva feedback på studenternas uppgifter. Här har jag som handledare ett stort ansvar. Ett av distanskursernas raison détre är just den mer personliga och utförliga feedback man kan begära på skriftliga uppgifter (från handledare och helst från övriga i gruppen). I traditionell undervisning motsvaras detta av tiden för att förbereda och genomföra opposition och seminarium kring inlämnade uppgifter Praktiska delkurser I praktiska delkurser behövs oftast mer tid för kontakt. Praktiska uppgifter utgår ofta från en manual, som alltid är tidskrävande att konstruera, och några övningar kopplade till detta. Viktigt här blir att koppla in frågor och miniövningar som gör det möjligt för de studerande att själva kontrollera. Då får de lättare att ta kontakt om de känner att de har missat något. Ett sätt att lösa detta är att lägga upp praktiska moment i lektioner och se till att alla lektioner inte är anslagna från början Egen fördjupning Den egna fördjupningen ställer de största kraven på handledaren. Här är det lätt att man tappar studenter. Det är vanligt att man skjuter uppgifter framför sig när man inte har seminarier eller fasta mötespunkter. Mycket av det som beskrivs under punkt är i högsta grad tillämpligt i detta skede. Vi försöker helt enkelt som handledare skapa virtuella mötespunkter. I detta skede jobbar vi nästan uteslutande med den direkta e-postkommunikationen med deltagarna. Vi har ingen speciell hjälp av systemets kontrollfunktioner eftersom det är fullt möjligt att arbeta under en längre tid utan att använda sig av kursytan. Ett sätt att få de studerande att komma till kursytan är att kräva att man lägger ut kontinuerliga arbetsloggar. Att handledaren lägger ut tydliga telefontider kan också fungera som ett bra komplement. Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 13

14 4.12 Hur håller man kontrollen? Genom en medveten konstruktion av övningar underlättas kontrollen. Tidsplanen, som skall vara tydligt presenterad i början av kursen, ger en överblick. Inför varje moment skall finnas en detaljerad tidsplan. Inom längre moment lägger vi ofta in ett par olika avcheckningar. En genomtänkt tidsplan ger flera fördelar. Vi ser vi om folk inte lämnar in i tid, men den genererar också många brev av typen, nu hinner jag inte till måndag, kan jag lämna in på onsdag i stället?. En bra statistikfunktion där man kontinuerligt loggar och ser hur mycket folk har varit aktiva är viktig. Man kan lägga upp dessa loggar i ett kalkylblad och ställa det så att man automatiskt ser hur mycket folk har varit inne sen senaste tillfället. Om sedan någon sackar efter i kombination med att uppgifter inte lämnas in skickas ett personligt brev. Ett par gånger per termin görs dessutom mer generella kontroller av uppgifterna och brev går ut till dem, som ligger efter med en uppmaning att ta kontakt med handledaren för att diskutera en eventuell tidsplan Att arbeta med grupper. Att arbeta med grupper via en kursyta har visat sig vara mycket svårt. Naturliga grupper (t.ex. ett arbetslag) har ju ingen anledning att arbeta med de gruppfunktioner som finns på kursytan. Grupper som skapas virtuellt har ofta haft svårt att få igång ett spontant arbete. Bäst har det fungerat i de fall då någon eller några gruppdeltagare redan innan kursen haft goda erfarenheter av kommunikation och samarbete på distans. Uppgiftens karaktär har också stor inverkan på gruppens arbete. I de fall då det är praktiskt möjligt att göra grupparbetet till ett pussel av flera enskilda arbeten, till exempel då en text ska produceras, är tendensen stor att man löser uppgiften genom att dela upp i avsnitt som var och en skriver enskilt. I bästa fall avslutar gruppen med ett gemensamt redaktionellt arbete. En utmaning för läraren är att formulera uppgifter som kräver ett samarbete för att lösas. Ett konkret exempel från en av våra kurser är när vi hade som uppgift att deltagarna skulle lära sig och sedan tillsammans utvärdera ett gruppstödssystem. Där var de tvungna att samarbeta för att till exempel kunna pröva meddelande- och chatfunktioner. Svårigheterna med gruppsamarbete är inte bara att utnyttja de tekniska möjligheter till samarbete som finns på Internet. Att arbeta med grupprocesser är en stor pedagogiskt utmaning oavsett om det sker på Internet eller i det fysiska rummet Deltagarna som en resurs En utmaning är att få deltagarna att känna sig som en resurs i kursen. De diskussionsgrupper som har fungerat bäst är när fysiska grupper befinner sig på olika platser (t.ex. lärarstuderande på praktik). Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 14

15 I de fall då de studerande har fler gemensamma intressen än enbart att de går en kurs tillsammans är också tendensen att de blir resurser för varandra större. Ett exempel från våra kurser är när vi i kursen Att handleda och förändra med IKT hade flera deltagare som var ITiS-handledare i sina respektive hemkommuner. Dessa studerande hade praktiska problem som de delade och hade därför behov av att nätverka med varandra. Till viss del får man nog acceptera att en del av de som väljer att gå en distansutbildning väljer att läsa ensamma eller i första hand tillsammans med någon person som man har sökt kursen tillsammans med. Vi har försökt med att ha länkskafferier där studenterna har uppmanats att lägga in tips mm. Vi har också uppmanat studerande med liknande intresseområden att stötta varandra, men tyckt att resultatet verkat magert Opposition Att opponera är en viktig del av kurserna. Vi har lagt in mer och mer av opposition allt eftersom kurserna har gått. I senaste kursen valdes en metod där man skulle skicka en skriftlig opposition direkt till respondenten och dessutom lägga ut en sammanfattning koncentrerad kring några frågor i ett oppositionsforum. Vi har dessutom testat att lägga ut frågor ur vår egen feedback i oppositionsforum. En annan form som fungerade mycket bra var att lägga en oppositionschatt. I feedback till studenterna talade vi om vilka frågor ur deras arbete jag ville lyfta upp i en chatt. De kunde då förbereda sig lite mer. Vi har också använt oss av att eleverna lägger ut sina texter i en mapp som bara respondent, handledare och opponent har tillgång till. Oppositionen kan då göras mer privat och respondenten kan lägga ut sin text så att alla kan läsa den efter att förändringar är gjorda med hänsyn tagen till oppositionen. Denna metod har fungerat mycket bra. Den ger handledaren en möjlighet att följa oppositionen Att jobba med feedback. Att ge en ordentlig feedback på allting som skickas in är A och O i en distanskurs. Den skriftliga feedbacken ersätter i en distanskurs så mycket som man kan ge i en vanlig kurs på campus. Att skriva feedback kan i en kurs med många studenter bli en mycket betungande uppgift för handledaren. Det är viktigt att man använder sig av många olika former av feedback i en distanskurs. Från handledare till student ges kvalitetsfeedback på alla skriftliga uppgifter. Detta tar tid men är en av de viktigaste formerna. Vi har också arbetat med att vissa frågeställningar från deras arbeten läggs upp till diskussion i chatt eller forum. Denna typ av återkoppling har fungerat bra eftersom man då också får in synpunkter från medstudenterna i den diskussion som förhoppningsvis blir följden. Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 15

16 Låter man studenterna skriva arbetsloggar kan man ge feedback genom att följa dessa och skicka förslag ( som studenterna inte har bett om) Slutligen, den kanske viktigaste formen att man svarar på sådant som studenterna ber om. Studenterna på en distanskurs skall känna att de har nära till handledaren. Kan man inte svara direkt är det en god rutin att skicka ett meddelande i stil med Jag har fått din fråga, jag svarar så snabbt jag kan. Man skall aldrig behöva sitta och undra om handledaren har fått frågan. En annan form av återkoppling är den som sker mellan studenterna. Här har vi provat med feedback i form av opposition på skriftliga uppgifter. Det har förts diskussioner huruvida dessa skall vara offentliga. Vi har testat både att oppositionen sker direkt via e-post till respondenten och att öppna grupper i kursplattformen för opponent och respondent, där de kan diskutera innan arbetet läggs ut i sin slutform så att alla kan läsa det. En typ av feedback som fungerat bra är att studenterna förbereder frågor till chattar och forum rörande andras arbeten. Vi har också haft en generell uppmaning till studenterna att använda den inbyggda feedbackmöjligheten även på sådant som man inte opponerar på, vilket tyvärr inte fungerat särskilt väl, då så få har utnyttjat den möjligheten. Ett sätt att försöka få igång diskussionen mellan studenterna har varit att försöka skapa grupper kring likartade ämnen. Återkopplingen mellan student och lärare har vi mestadels skött med regelbundet återkommande utvärderingsformulär. Vi har testat andra former som regelbundet återkommande chattar där man tar upp kursen eller delkursen till diskussion. Nyhetssidan är viktig när det gäller denna form av feedback. Där kan man som handledare lägga ut frågor kring saker som man vill ha svar på och uppmana studenterna att svara via e-post. Ett öppet diskussionsforum kan också vara en viktig del av återkopplingen från student till handledare Hur hanterar vi "smitare" En av finesserna med distansutbildning via nätet är att man kommer närmare den enskilda studentens arbete. Detta kan innebära att man lite tidigare upptäcker och kan diskutera med de som försöker glida igenom kursen Att jobba själv eller att dela ansvaret Om man är två får man vanligen dela på den budget som är satt för en handledare., trots att varje lärare egentligen behöver göra mer än halva jobbet. Men att dela en kurs ger en helt annan säkerhet. Ett av problemen i att handleda en distanskurs är att man känner sig ganska ensam. Har man flera kurser på gång samtidigt är detta ett verkligt problem. En mycket stark rekommendation är att vara två handledare och dela tiden. Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 16

17 5 Att inleda en kurs En kurs måste ha en mycket tydlig början. Ett personligt brev bör gå ut i god tid med alla uppgifter för inloggning och uppgifter om vad som kommer att hända först i kursen. I detta brev finns också information om den inledande fysiska träffen. Vi har testat lite olika system. Man kan ha en längre period där studenterna kan logga in och botanisera på kursytan. Vi har också testat att ha en webbplats kopplat till kursen (en liten förkurs) där man kan få information inför kursstarten. Fördelen är att man på detta vis kan samla upp gruppen och se till att de flesta tekniska problem är lösta redan innan kursen börjar. När sedan den egentliga kursen börjar kan man kräva att alla loggar in på den riktiga kursytan inom en ganska kort tidsperiod, och på så vis kommer man igång med lite fart och kläm. En uppgift på förkursytan bör vara att skicka e-post till läraren. På så vis säkerställer man att man kan nå alla kursdeltagare elektroniskt. På förkursytan kan också finnas en enkel studieplan som gör att de som så önskar kan komma igång med kurslitteratur och andra uppgifter. Att låta folk nosa in under en längre period har inte varit så lyckat. Modellen att ha en förkursyta fungerade bra. Introduktionsträffen är till för att etablera kontakter, inte för att lära ut teknik. En av de första uppgifterna man lägger ut bör vara ett göra en mer gedigen personlig presentation. Speciellt för dem som inte kan vara med på den inledande fysiska träffen är detta mycket värdefullt. 6 Att avsluta en kurs eller delkurs 6.1 Examination on-line? Många distanskurser avslutar med en vanlig tentamen på campus. Vi har valt att inte ha en sådan, utan anser att man skall kunna klara av hela kursen on-line. I våra kurser har vi oftast använt en större rapport som slutuppgift. Det grundläggande har varit att producera en text eller någon annan produkt. Texterna har sedan diskuterats och vi har arbetat med opposition på texterna. Under kursens gång har vi använt oss av flera olika former för kontroll/del examination. Det kan vara frågor i forum - diskussion - deltagande i diskussion, eller att studenterna lägger ut frågor i forum med utgångspunkt i opposition. Vissa moment har vi examinerat genom att använda en lärarstyrd chatt. Någon gång har vi låtit studenterna bli chattledare med utgångspunkt från frågor de plockat fram ur andras texter (opposition). 6.2 Att hitta ett riktigt slut Liksom början behöver vara markerad behöver man ha ett tydligt slut. Den lärarledda insatsen måste avslutas. Annars får man snart hundratals brevvänner. Vi har laborerat med såväl avslutningschatt som ett personligt meddelande till var och en där man tackar för deltagandet. Ingångssidan på kursytan Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 17

18 skall utnyttjas för att markera avslutad kurs. Finns möjlighet tror vi att ett avslutande fysiskt möte kan vara mycket bra. 6.3 Möjligheter att fortsätta kommunikation studerande emellan Beroende på hur kursen är utformad bör man hålla kursytan öppen ganska länge efter kursens avslutande. Det är viktigt att man ganska länge kan gå tillbaka, hämta ner sådant man har gillat osv. Distanskurser som bygger på t.ex. en grupp som fysiskt träffas med jämna mellanrum men har delar av sin kurs utlokaliserad (t.ex. studerande på ett lärarprogram) har mycket stor behållning av att kursytan hålls öppen. 7 Att driva en kurs 7.1 Tid Hur mycket tid är rimligt att lägga på en kurs? Denna fråga är givetvis omöjlig att svara på. På ett generellt plan kan vi slå fast att man inte genomför distanskurser för att man skall spara lärartimmar på det. Tvärtom är det snarare så att man måste lägga mer timmar på en distanskurs än på motsvarande kurs på Campus. Vi har testat med 180 timmar för en fempoängskurs med ca 20 elever. Den tiden räcker för den ambitionsnivå och det upplägg vi har haft. Vi har också testat med ca 140 timmars utlägg, vilket var lite snålt tilltaget. Om man utgår från ca 150 timmar som bas för en 20-grupp och sedan funderar över ett tillägg för varje elev därutöver, hamnar man på ett realistiskt timuttag. Intressant är också att om antalet deltagare sjunker under 20, minskar inte behovet av lärartid. 7.2 Ekonomi Det är faktiskt en del kostnader som man INTE har när kursen är till största delen webbaserad - som lokaler - detta skulle kanske kunna komma kursen till del i tid. När gör budgeten för kursen måste man bestämma sig för när handledaren ska vara tillgänglig, det finns exempel på de, som anger måndag till fredag. Anser man att flexibilitet i tid är viktig, får man försöka hitta en annan lösning, dock måste det avtalas om vad man förväntar sig. Räknar man med att handledaren ska arbeta utanför normal tjänstetid, måste man se till att han har en vettig Internetuppkoppling och en bra dator på hemmaplan. Om man räknar med videokonferenser, får man lägga till driftskostnaden för sådana, då dessa ofta sker över ISDN (mot "lärcentra") och också kan behöva extra insats av tekniker. Dessutom finns det en kostnad för kursytan, som man också måste lägga in i den ekonomiska kalkylen. Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 18

19 8 Att vara deltagare på webbaserad distanskurs Under åren 1999 och 2002 har vi gett ett antal 5 och 10 poängskurser som helt Internetbaserade distanskurser. Vi har vid tre olika tillfällen gett kursen Att handleda och förändra med IKT, 5p, Dessa avsnitt om att vara deltagare på en webbaserad distanskurs bygger på utvärderingar från dessa tre kursgrupper. 8.1 Frihet i tid och rum - möjlighet och problem En anledning att deltagare väljer en webbaserad distanskurs är friheten i tid och rum. I kursen Att handleda och förändra med IKT valde vi att inte ha någon obligatorisk träff. Vi hade en introduktionsträff som vi med emfas uppmanade deltagarna att komma till, men vi talade samtidigt om att det var möjligt att tillgodogöra sig innehållet i introduktionen via webben om man var beredd att lägga ner extra energi på kursen i början. Vi har varit mycket sparsamma med aktiviteter som krävt att hela gruppen varit inloggad samtidigt. Vi hade några få obligatoriska chattar, allt annat kunde man välja att göra närhelst det passade. Även när det gällde chattarna hade vi alternativa chattider, där deltagarna fick välja mellan två eller tre olika chattgrupper. Ett skäl var att vi ville ge deltagarna frihet att arbeta på de tider som passade dem. Ett annat var att vi ville ha chattarna i lite mindre grupper för att alla skulle få komma till tals. Men det var också en krass anpassning till tekniken - systemet klarade inte en chatt med alla deltagare inloggade samtidigt. Då blev väntetiderna alldeles för långa. Jag har fått nya erfarenheter, eftersom jag aldrig tidigare kursat på distans med hjälp av sådan här teknik. Denna form passar mej ypperligt eftersom jag har lite svårt för att åka iväg på en bestämd dag i veckan. Nu kan jag göra jobbet hemma och jag kan göra det när jag vill på dygnet. Samtliga inlämningsuppgifter och diskussionsuppgifter hade en deadline eftersom vi ville kunna följa upp varje uppgift med diskussioner som byggde vidare på det genomförda. Vi kursledare kände oss ofta ganska tjatiga med våra deadlines. Vi skrev i kurskalendern, la in nyhetsnotiser och skickade gruppmeddelanden för att påminna om vilka datum som gällde. Mycket bra med deadlines (talar emot det egna ansvaret) Krav på att vi lämnar in, checkar tillbaka mot dig. Kanske att man i grupperna skulle ha en moderator eller liknande som styr upp gruppen tidigare. Frihet i när arbetet ska utföras är inte alltid av godo. Det är lätt hänt att man halkar efter och plötsligt har väldigt mycket att göra för att hinna allt innan deadline. En deltagare skriver som svar på frågan Vad har gjort dig besviken?: Inget som ni kan rå på. =Besviken för att jag gjorde uppgifterna till v 31 så sent som i v 30 så jag missade en massa härliga soltimmar:-(. Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 19

20 Det är också lätt hänt att man skjuter upp det som inte känns lika nödvändigt. Vi har på så gott som alla inlämningsuppgifter haft som krav att man också ska lämna respons till en eller flera kurskamrater. Detta har de flesta deltagare prioriterat och genomfört. Vi har fått många signaler på att det varit positivt med dessa responser. Däremot har det inte varit lätt att hinna läsa allt annat som skrivits av kurskamraterna. Vi har låtit kursytorna ligga öppna ett par månader efter att kursen avslutats för att man skulle kunna läsa och hämta hem material i lugn och ro. Egentligen har jag bara varit missnöjd med mig själv. Att jag inte lagt ned mer tid på allt detta som är så viktigt. Skulle vilja hinna läsa mer av allas PM och testa allas handledningar o.s.v. Men det kan man ju göra under våren! 8.2 Kontakter med kurskamrater Vi har lagt stor energi på att få igång diskussioner mellan kursdeltagarna och ett klimat där alla deltagare ska se varandra som resurser. Alla kurser har startat med diskussionsuppgifter där vi emellanåt försökt vara provokativa för att få igång en debatt. I början tyckte jag det var jobbigt att diskutera med någon man inte såg, kroppsspråket säger så mycket och detta missar man. Fördelarna överväger trots allt. Man kan diskutera och kommunicera med människor långt bort och man kan göra det när man vill. En del deltagare har med iver kastat sig in i diskussionerna redan från början. Andra har tagit det mer försiktigt. Ibland har det varit osäkerhet på tekniken som spökat, men det har också varit en osäkerhet i att börja diskutera med okända kurskamrater i skriftlig form. Det kan upplevas som utelämnande att skriva i ett diskussionsforum. Jag tycker också att det har varit en positiv upplevelse att läsa på distans, men ändå med kommunikation mellan kursledare/deltagare/deltagare. Förnämligt när man väl kommit dithän att våga lägga in tankar och synpunkter, utan att behöva känna sig utlämnad. Att chatta hör inte till det lättaste. Det har heller inte underlättats av den kursyta vi använde, där chatten är en av de svagaste komponenterna. Den uppdaterar långsamt och har inget stöd för att skapa talarlistor eller på annat vis bringa ordning i en diskussion. Gruppchatten var för mig en riktigt negativ erfarenhet. Hönsgård. Å andra sidan är det en erfarenhet man kanske bör ha med sig... Även om chatten ofta upplevts frustrerande kan den bidra till att fylla ett behov av att få umgås på ett mer lättsamt sätt med sina kurskamrater. Vi har allt mer gått ifrån de formella kurschattarna och istället haft en mötestid någon kväll i veckan med informell chatt. Den informella chatten har varit helt frivillig och använts som ett sätt att få umgås med kurskamraterna. I stora drag bra. Men ibland önskar man att det varit en "traditionell" diskussion där man kunde prata lite i munnen på varandra. Men sammantaget över förväntan. Enheten för kompetensutveckling Högskolan Kristianstad 20