År 2014 Årgång 27 Nr 1-2 Vinternumret. Råd till patienter med T1DM som vill träna Johan Jendle, Peter Adolfsson 21

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "År 2014 Årgång 27 Nr 1-2 Vinternumret. Råd till patienter med T1DM som vill träna Johan Jendle, Peter Adolfsson 21"

Transkript

1 DIABETOLOGNYTT Medlemstidning för Svensk Förening för Diabetologi År 2014 Årgång 27 Nr 1-2 Vinternumret Ordförande har ordet 4 Redaktören har ordet 6 NDR-Nytt 7 Tvärkulturell diabetesvård Lene Povlsen 8 Svår hypoglykemi och rädsla Therese Anderbro 12 Patientcentrerad diabetesvård Janeth Leksell 16 Årets experimentella diabetesavhandling Sofia Salö 18 Råd till patienter med T1DM som vill träna Johan Jendle, Peter Adolfsson 21 C-peptid studie John Waren 23 Föreslagit vårdprogram från Nationellt Programråd för Diabetes 25 Kvalitetskrav HbA1c-instrument för screening Gunnar Nordin 28 Teddy studien Årsrapport Åke Lernmark 30 Diabetesporträtt Kerstin Brismar 41 Stress, gen, individ, samhälle. Recension bok 45 Hört och sett. 46 Endodiabetes SFD, Program, Anmälan. Helsingborg 9-11/4 76 Kongresskalender 82 Redaktör Doc Stig Attvall stig.attvall@medicine.gu.se Ansvarig utgivare Prof Mona Landin-Olsson Endokrinologiska kliniken Universitetssjukhuset Lund Adress till redaktionen Doc Stig Attvall Diabetescentrum, Blå Stråket 5 SU/Sahlgrenska Göteborg Annonsansvarig info@willstedt.se Plusgiro Foto omslag Anders Ebefeldt Internet med dagliga uppdateringar av diabetesnyheter Nästa nummer av DiabetologNytt Planerad utgivning Deadline för bidrag Tryck & layout Litorapid Media AB Miljömärkt Trycksak DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2 3

2 Ordföranden har ordet Det händer mycket inom svensk diabetologi just nu, både bra och dåliga saker. För att börja med det tragiska så har under det gångna året 2013 svensk diabetologi mist två personer som betytt mycket för vården. I oktober avled Britt-Marie Carlsson, ordförande för Svensk Förening för Sjuksköterskor inom Diabetesvården (SFSD) och verksam som diabetessköterska i Skene. Britt-Marie var hängiven sitt yrke och en eldsjäl i sin strävan att förbättra diabetesvården. I december avled Carl-David Agardh, fd ordförande i SFD, en av initiativtagarna till Nationella Diabetes Registret och med många uppdrag inom svensk sjukvård bakom sig. Båda lämnade livet alltför tidigt och tomrummet efter dem är stort. I samband med Världsdiabetesdagen den 14 november firade Svenska Diabetesförbundet sin 70 årsdag med pompa och ståt i Stadshallen i Stockholm. Tidigare under dagen hade det senaste inom forskning och utveckling presenterats i ett späckat program. Hela det Nationella Diabetes Teamet (SDF, SFD, SFSD, Barndiabetesläkarna och dietisterna) var på plats och dagen var mycket lyckad. I december upphörde insulinpumparna att vara nationellt subventionerade eftersom de då togs ur TLV s förmånssystem som kostnadsfria hjälpmedel. Pumparna ska nu bekostas av respektive landsting. Vi har redan oroande tecken på att landstingen inte hunnit handla upp pumpar och att utbudet av pumpar varierar högst väsentligt beroende på bostadsort. Vi följer med uppmärksamhet den vidare utvecklingen. Nyligen framkom att landstingen köpt in operationsrobotar för 380 miljoner kronor samtidigt som kostnaden per operation ökar utan att studier har visat någon kvalitetsförbättring och än mindre ökad överlevnad. Detta är att jämföra med 60 miljoner kronor i kostnad för dagens insulinpumpar som utan tvekan betyder mycket för patienternas livskvalitet. Det nya året 2014 har startat Styrelsen för SFD - Från vänster till höger står Anders Kempe, Stina Lindmark, Stig Attvall, Soffia Gudbjörnsdottir, Mikael Lilja, Mona Landin-Olsson, Johan Jendle, Michael Alvarsson, Stefan Jansson och Annelie Carlsson. 4 DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

3 Lavskrika i toppen av en vintrig björk. Ekorre i granen, skalades kottar eller görandes något annat hyss. med att vi infört HbA1c på 48 mmol/mol eller högre som ett nytt diagnoskriterium för diabetes typ 2. Sverige har en av världens mest pålitliga och stabila metoder för analys av HbA1c och metoden erbjuder därför många fördelar jämfört med glukos i plasma. Vi kommer att följa upp hur det har gått och en preliminär rapport kommer att presenteras vid SFD s vårmöte. Från myndigheternas håll är det mycket på gång inom diabetesvården i Sverige. De nationella riktlinjerna för diabetesvården som Socialstyrelsen publicerades 2010 håller på att uppdateras. Projektet initierades 2013 och beräknas klart år Socialstyrelsen räknar med att ca 40 procent av alla patienter med diabetes inte behandlas i enlighet med riktlinjerna gällande blodtryck och blodfetter. Man vill därför integrera riktlinjerna i journalsystemet både för att öka medvetenheten men också för att möjliggöra maskinell bearbetning och samkörning med andra datakällor. Socialstyrelsen är också i färd med att ta fram målvärden som ska användas inom stroke-, hjärt- och diabetesvård och inkluderar bland annat HbA1c, LDL och blodtryck. Arbetet beräknas vara klart under februari Nationella programrådet för Diabetes arbetar på uppdrag SKL och är en ny expertfunktion inom diabetesområdet som ska främja utveckling av en kunskapsbaserad och jämlik diabetesvård i landet. Man fokuserar på förbättringsområden där man med rätt kunskap och rätt tillvägagångssätt ska kunna sätta in optimala åtgärder. En av dessa angelägna uppgifter är att ta fram behandlingsstrategier för typ 1, typ 2 samt barn och ungdomar med ett HbA1c över 70 mmol/mol. På uppdrag av ett antal landsting arbetar institutet för värdebaserad ersättning, IVBAR, med att ta fram modeller för vårdflöde för att optimera utbytet av pengar i vården. Man avser att följa upp kostnader genom hela vårdprocessen/vårdepisoden och ersätta för hälsoutfall. Den vårdgivare som åstadkommer de bästa utfallen och de nöjdaste patienterna med den lägsta resursåtgången tjänar mest pengar. Projektet ska svara på hur man ska organisera sig för att säkerställa bästa möjliga hälsoutfall med lägsta möjliga resursförbrukning. Förutom diabetes så undersöker man ett stort antal andra frekvent förekommande sjukdomstillstånd. Sammantaget så är det just nu väldigt många aktörer som på olika sätt arbetar med resurser, upplägg och mål inom diabetesvården. Det är viktigt att dessa projekt samordnas, att patienter såväl som profession får vara med i processen och i besluten. Vill ni höra mera som är på gång inom diabetologi så kom till vårmötet som i april kommer att hållas i Helsingborg tillsammans med Svenska Endokrinologföreningen. Programmet bjuder på många hot topics som t ex substitutionsbehandling med D-vitamin och testosteron till patienter med metabolt syndrom och omhändertagande av patienter med diabetes bland invandrare och unga vuxna, grupper som dessvärre rymmer individer med den sämsta metabola kontrollen. Nytt för i år är att deltagarna kommer att ha möjlighet att presentera egna pågående forskningsstudier och projekt i form av postrar och fria föredrag. Vi vill därför uppmuntra alla medlemmar och blivande medlemmar att skicka in sina bidrag till föreningens vetenskaplige sekreterare Michael.alvarsson@karolinska.se. Sist men inte minst vill jag påminna er om att betala medlemsavgiften på 200 kr för 2014 till postgiro eller via Läkaresällskapets inbetalning. Medlemskapet ger dig DiabetologNytt fyra gånger per år och du kan deltaga i föreningens vår- och höstmöte till kraftigt rabatterat pris. Se sid 81. Mona Landin-Olsson Ordförande SFD DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2 5

4 Redaktörspalten En Ny Bättre Tid För Diabetesvården 2014 Ja, diabetesvården i Sverige är verkligen inne i en mycket spännande utvecklingsfas. Socialstyrelsens nya målnivåer blir klara under våren. Samtidigt avslutas arbetet framåt sommaren med en första version på remiss av uppdateringen av de nationella riktlinjerna för diabetes. Regeringen ska sjösätta sin strategi för livslånga sjukdomar med 450 miljoner under fyra år. Sveriges Kommuners och Landstings nationella programråd (NPR) för diabetes ska se till att visionerna förs ut och förverkligas i sjukvården. Årets första nummer av DiabetologNytt presenterar en del av aktuell klinik och forskning inom diabetesområdet. Tvärkulturell diabetesvård får allt större betydelse i Sverige, både på vårdcentrals- och sjukhusdiabetesnivå. En bra analys gör Lene Povlsen. Sofia Salö, som fick förtjänstfull pris under 2013, för bästa experimentella diabetesavhandling, ger oss en populärvetenskaplig presentation av sitt prekliniska arbete. Av tradition brukar vi också i DiabetologNytt ha med Årsrappoprt av TEDDY-studien, signerad Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning och ledare för den svenska delen av TED- DY-studien. TEDDY är världens största studie om typ 1 diabetes hos barn. Syftet är att ta reda på varför vissa barn med förhöjd genetisk risk insjuknar, när andra med samma risk klarar sig från diabetes. Studien har pågått i 10 år och ska fortsätta i ytterligare tio år. 30 personer är heltidsanställda i Skåne med studien - och det finns också 5 andra forskningscentra i Europa och även USA deltar. TEDDY står för The Enviromental Determinants of Diabetes in the Young, Omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av typ 1 diabetes hos barn. Vilka råd ska vi ge till våra patienter med typ 1 diabetes med önskemål om mer omfattande fysisk aktivitet? Johan Jendle och Peter Adolfsson ger oss insikt och kunskap kring detta. Ett stort antal patienter har vistats på ett träningsläger och använt kontinuerlig glukosmätare (CGM). Under Hört och Sett finns frontlinjen av diabetes, forskning och rapport kring kliniska studier inklusive olika myndigheters beslut. Varje vecka och faktiskt varje dag händer något stort inom diabetesområdet. Därför sker ofta uppdatering av diabetesnyheter dagligen på Har Du något som Du själv vill rapportera? Egen forskning? Något som Du läst och som väckt reflektioner eller tankar? Vetenskapligt möte som Du besökt? Maila till redaktionen så tar vi in det på Så får andra kollegor också ökad kunskap. En del publiceras i nästa nummer av DiabetologNytt. Nya diabeteskolleger utbildas och kommer in i diabetesvården, ST-läkare och sedan färdiga specialister i allmänmedicin och diabetologi/endokrinologi. Kolleger i gränssnittet till diabetes, njurmedicin, kardiologi, psykiatri etc medverkar i både klinik och forskning. 100 nya diabetessköterskor utbildas varje år. Diabetesdietister, diabetesfotvårdare etc - många nya kommer till varje år. Erbjud Din kollega att bli medlem i Svensk Förening för Diabetologi (SFD). Första året är ett friår; få DiabetologNytt 4-5 nr per år inklusive Årsrapoort från NDR och kunna få deltaga i SFDs vår- och höstmöte med reducerad kostnad. Maila namn och adress, yrke till samuelsson@mac.com så kommer tidningen under ett år utan kostnad - och vid önskan om att sluta prenumerationen så lämnas bara inbetalningskortet ett år senare på 200 SEK åt sidan. Tidningen slutar då att komma. DiabetologNytt har en upplaga på prenumeranter - men SFD vill gärna rekrytera fler nya medlemmar. Tillsammans med Svensk Förening för Psykiatri har SFD, Svensk Förening för Allmänmedicin är också med, ett inplanerat tvärprofessionellt vetenskapligt möte i Stockholm i 9-10/10 om somatisk ohälsa vid psykiatrisk sjukdom. Landstingens och regeringens samordnare kring psykiatrisk sjukdom stöder också mötet. Patienter med psykos och depression har års förkortad livslängd pga ökad risk för hypertoni, övervikt, hyperlipidemi, typ 2 diabetes och hjärtkärlsjukdom - och vid samtidig psykiatrisk sjukdom behövs förbättrat omhändertagande ur flera olika perspektiv. Detta diskuteras på mötet, som är öppet för många professioner inom vården. Krav på tidiga förebyggande åtgärder och mer jämlik vård finns från våra beslutsfattare. Mötet ska inspirera till nya krafttag i denna riktning. Boka redan nu in 9-10/10 i Din almanacka. Önskan om ett bra Det Bästa Året! stig.attvall@medicine.gu.se redaktör DiabetologNytt 6 DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

5 NDR-nytt Nu skriver vi 2014 och med ett nytt år följer ett förbättrat NDR. Vår hemsida, vars utseende i stort sett varit oförändrat sen 2002, kommer att få utökat innehåll, nya funktioner och delvis även ett nytt utseende. Detta förbättringsarbete kommer att ske succesivt under hela året. Variation i resultat är en underutnyttjad källa för lärande En av nyheterna är ett online-verktyg med vars hjälp man kan göra jämförelser mellan landstingen samt följa den egna kliniken över tid och i jämförelse med andra kliniker inom landstinget. Svensk diabetesvård har kommit långt vad gäller kvalitetsjämförelser och dessa visar fortfarande på relativt stora skillnader i resultat och måluppfyllelse mellan olika landsting. Många landsting beställer regelbundet data från NDR för egna djupanalyser och dessa landsting har ofta de bästa resultaten. NDR vill med den nya funktionen underlätta och möjliggöra för professionen och landstingen att få omedelbar tillgång till egna data för det egna förbättringsarbetet och också för att kunna ta lärdom av varandra. Denna statistik är möjlig att bryta ner till vårdcentralsnivå för lokala jämförelser och man kan också jämföra det egna landstinget med riket. Statistiken ska på ett självinstruerande sätt kunna anpassas efter lokala/regionala behov beträffande urval och presentation. Indikatorer och målnivåer Det är viktigt att vi alla samarbetar kring val av indikatorer och olika målnivåer, t.ex de som används i årsrapporten och i SKLs Öppna Jämförelser, professionen måste ta ansvar för registret och hur det används. Kanske är det dags att börja registrera och redovisa individuella målnivåer? I detta sammanhang vill vi citera kloka ord från professor Nina Rehnqvist, Läkartidningen : Hela vårdprocessen är av betydelse för slutresultatet för patienten. För det krävs ett ledarskap som klarar av att se inte bara den egna verksamheten utan som förstår att tolka och hantera komplexa samband. Det kräver dessvärre, förutom kompetens, både mod och tid. Som tur är finns forskning som tyder på att alla vinner i längden om man tar sig tiden och har modet och kompetensen att samarbeta över gränserna och inte ställer upp på mål som styr fel på grund av kortsiktighet och för snäva avgränsningar Andra projekt som vi kommer att arbeta med under året är kvalitetssäkringen av insulinpumpar, vilket vi kommer att rapportera mer om framöver. Vidare arbetar vi med pilotprojekt där patienterna kan registrera PROM (patientrapporterade utfall). Utöver det så kommer diabetesprofilen att bli föremål för en uppgradering. Som för oss alla är det mycket på gång och nu närmast ligger sammanställningen av årsrapporten för Vi vill passa på och tacka er alla för allt arbete med NDR och önska er lycka till i förbättringsarbetet. Soffia Gudbjörnsdottir registerhållare NDR Pär Samuelsson utvecklingsledare par.samuelsson@registercentrum.se DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2 7

6 Tvärkulturell diabetesvård Lene Povlsen, Doktor i folkhälsovetenskap, Nordic School of Public Health NHV i Göteborg Denna artikel är främst baserad på mitt doktorsavhandlingsarbete , men även på mina erfarenheter som barn-diabetessjuksköterska i Danmark i ca 25 år. Bakgrunden för mitt avhandlingsarbete var, att vi vid den diabetesklinik för barn och unga 0-18 år i Köpenhamn där jag arbetade, upplevde svårigheter med att undervisa familjer med annan etno-kulturell bakgrund. Trots ofta väsentligt ökad tidsförbrukning för dessa familjer var resultaten av undervisning och behandling bristfälliga, och samtidigt fanns det sparsamt med relevant litteratur i ämnet. Målgruppen för mina studier var invandrare från länder utom Västeuropa, Nordamerika och Australien (ungefär 6 % av den danska befolkningen) som hade barn 0-18 år med typ 1 diabetes. En analys av nationella registerdata 2001 visade att dessa barn och unga hade en signifikant sämre metabolisk kontroll än etniskt danska barn (p = 0,018). Barnens föräldrar kom från många olika etniska grupper och nationaliteter, och deras förutsättningar för att lära sig att ta hand om ett barn med en kronisk sjukdom skilde sig väsentligt från danska föräldrars. Till exempel hade 62 % av de föräldrar, som skulle delta i en senare interventionsstudie på kliniken i Köpenhamn, maximalt gått tio år i skola - mot 25 % av genomsnittet etnisk danska; och endast 28 % hade en yrkesutbildning - mot 65 % av genomsnittet etnisk danska. Många familjer var dessutom socioekonomiskt belastade på grund av att föräldrarna t.ex. var arbetslösa eller långtidssjukskrivna. Trots att flertalet var tidigare arbetsimmigranter och hade bott i Danmark mer än 25 år, uttryckte 64 % av föräldrarna behov av tolk vid kontakt med diabetes teamet. Interventionsprojektet Ett interventionsprojekt vid diabeteskliniken i Köpenhamn inkluderade utveckling av ett anpassat undervisningsmaterial som blev översatt till arabiska, urdu, turkiska och somali, samt re-undervisning av föräldrarna i grupper indelade efter språk och med deltagande av erfarna professionella tolkar. Dessutom var det en grupp för barn år och en för unga flickor år. Interventionen, som pågick över tio månader, visade att det var möjligt att optimera undervisningen och förbättra den metaboliska kontrollen signifikant, men effekten var tyvärr kortsiktig liksom att det fanns betydliga skillnader mellan familjerna. Frågan var därför om orsaken enbart var bristande inlärning och/eller implementering, eller om det möjligen också fanns andra faktorer i förhållande till kontakt och samarbete mellan familjer och behandlare, som var väsentliga för att uppnå och bibehålla ett bra resultat. Figuren nedan blev i min avhandling använt till att illustrera vilka faktorer som enligt mitt synssätt ingår i begreppet diabetes-undervisning, där den blå cirkeln visar det möjliga problemfältet, som jag uppfattade det. Det, att effekten av interventionen inte var övertygande och varaktig, reste frågor som främst var relaterade till föräldrarna och i vilken grad de eventuellt fortsatt var påverkade av vanor, 8 DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

7 normer och traditioner från sitt ursprungsland samt till diabetes teamets förmåga att hantera detta. De sista tre studierna i avhandlingen syftade därför till att beskriva problemställningar och erfarenheter i relation till stöd, behandling och undervisning om diabetes som dessa uppfattades av föräldrar, unga vuxna med diabetes sedan barn/ungdomen, och professionella inom hälso- och sjukvården. Dessa studier omfattade primärt kvalitativa intervjuer. Citat från dessa är insatta i texten nedan som illustration. Relationen mellan föräldrarna och diabetesteamet Samarbetet mellan föräldrarna och diabetesteamet kring barnets sjukdom och behandling blev av de involverade beskrivet som både annorlunda och komplicerat, av en rad olika orsaker. Diabetesteamet upplevde bland annat att föräldrar med invandrarbakgrund ofta hade svårigheter att acceptera diabetes som en sann kronisk sjukdom, och att detta påverkade deras motivation för utbildning och lärande. Vad de vill veta är, när barnet blir botat. Vissa säger det varje gång. Även om familjerna närvarade vid undervisningssessioner och verkade förstå innehållet, misslyckades de ofta i att implementera rekommendationerna. Tidigare utbildning blev dessutom ofta antingen missförstådd eller glömd, precis som att adekvata rutiner förändrades utan varsel som resultat av rekommendationer från andra eller information erhållen från tvprogram från hemlandet: Andra har mer att säga till om än vi. Den turkiska/kurdiska tolken, som var anställd vid sjukhuset och hade lång erfarenhet av undervisning och övrig kontakt i kliniken med familjer med barn med diabetes, var av den meningen att det var ett stort ansvar för turkiska och kurdiska föräldrar att hantera en kronisk sjukdom som diabetes. Diabetes teamet måste därför stödja dem extra mycket: Utbildning är inte tillräckligt, de behöver stöd hela tiden. Dessutom underströk hon att ifall föräldrarna inte var trygga och hade tilltro till diabetes teamet, kunde det riskera att påverka både deras motivation för utbildning och engagement i behandlingen, de kommer vara mer frånvarande; missa att komma till kliniken. I en av studierna intervjuade jag arabiska föräldrar med barn med diabetes i Köpenhamn och matchade föräldrar i Cairo/Egypten. Här blev det mycket tydligt vilka konsekvenser det kunde få när föräldrar och diabetesbehandlare kommer från olika etno-kulturella bakgrunder. Föräldrarna i Köpenhamn kom primärt från Irak och Libanon, och merparten hade bott i Danmark i 15 år eller mer. Jämfört med föräldrarna i Egypten upplevde de emellertid tydliga problem i förhållandet till det danska diabetesteamet: Om du är i ditt hemland, så är du inte ensam och du litar på doktorn, du kan prata med doktorn, för du har språket, förståelsen och bakgrunden gemensamt. Samtidigt saknade familjerna tillit till de danska behandlarna. Baserat på information från familj och vänner från hemlandet och/eller från arabiska tv-kanaler upplevda flera, att diabetesteamet saknade uppdaterad information om diabetes och att det tog lång tid för informationen att nå dem. En mamma sa t.ex. att hon inte kunde helt lita på vad jag hör från dem (de danska behandlarna); jag känner att de inte känner till den senaste utvecklingen. Svårigheter att lära sig leva med ett barn med en kronisk sjukdom En del föräldrar hade svårt att hantera och lära sig leva med ett barn med en kronisk sjukdom. En irakisk mamma berättade hur det att hennes son blivit diagnostiserad med diabetes två år tidigare, hade påverkat henne: Livet har blivit extremt deprimerande. För mig är det slutet på livet, det är samma känsla. Föräldrarna var eniga om att det var bättre att bo i Danmark med ett sjukt barn, där möjligheterna att få insulin och andra hjälpmedel var tillgängliga, men samtidigt förklarade en mamma, att i Irak skulle hon inte vara ensam. Där skulle hon ha sin mor, systrar, mostrar och familjen omkring sig, så att om jag var trött så kunde de avlösa mig, ta över. Det var även svårt för föräldrarna att hantera sjukdomen i förhållande till deras barn; flera förklarade att de upplevda detta som i strid mot deras kultur. En irakisk pappa som arbetade som läkare i Danmark berättade att han upplevde det onaturligt att han skulle neka sin 12-åriga dotter t.ex. (mycket) frukt eller godis som en konsekvens av sjukdomen. En kurdisk pappa som hade levt i Danmark i många år och hade en pojke på 13 år med diabetes sedan åtta-årsåldern beskrev det på följande sätt: Min kultur talar om för mig att jag ska behandla min pojke kärleksfullt, men detta är utanför sjukdomen; här måste jag vara hård mot honom. Jag måste reagera på ett annat sätt. Vid intervjuerna av unga vuxna år med diabetes sedan års ålder kom det fram, att flera hade upplevt att föräldrarna inte hade klarat av att ge dem tillräckligt stöd efter det att de hade blivit diagnostiserade. Detta förklarades både med föräldrarnas problem med att prata danska: Det fanns ingen poäng i att de skulle delta i undervisning; de förstod inte vad DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2 9

8 som sas, och med annorlunda traditioner: När jag var på sjukhuset, så kom hela min familj för att besöka mig och de grät allihop. Jag tänkte Sluta med det där; jag är inte död eller döende, jag har bara fått diabetes. Men jag tänkte att det är så det är med invandrare; de börjar gråta och så vidare, det är så vi gör det. Om någon är sjuk: Åh nej. En ung kvinna som genom hela sin tid med diabetes hade haft en fruktansvärt dålig metabolisk kontroll, berättade hur hon hade upplevt det svårt inte att få tillräcklig stöd från sin familj, till exempel kring maten: Min familj skulle lära sig att äta denna nya, hälsosamma mat, men det var svårt för dem. De tyckte inte det smakade likadant, det smakade tråkigt... Så till slut, gjorde min mamma mat för mig utan allt det, så de fortfarande kunde ha den ursprungliga maten. Det var ganska irriterande att jag inte kunde äta samma som de andra eller att de inte kunde äta samma som jag - eller, de kunde, men brydde sig inte. Här måste självklart även läggas ett stort ansvar på diabetesteamet, i detta fall inte minst den kliniska dietisten, som uppenbart inte hade fäst vikt vid att ta utgångspunkt i familjens mattraditioner vid undervisningen och kanske heller inte hade understrukit hur väsentligt det var att familjen ställde sig solidariska med barnet med diabetes. Möjliga konklusioner Konklusionen, baserad på resultaten av de fem studier som ingick i avhandlingen, var att utom-västliga invandrare med ett barn med diabetes i princip har behov som är ganska lika etnisk danska familjers, nämligen en förtroendefull relation till diabetes teamet; undervisning och stöd som är anpassad till deras individuella förutsättningar och behov; och att det används ett språk som främjar dialog och lärande. En annan, och kanske mer korrekt konklusion var, att utom-västliga invandrare utgör en annorlunda och sårbar grupp, och att det finns en självklar risk för ojämlikhet i hälsa bland barn och unga med utom-västlig bakgrund och typ 1 diabetes. Särskilt i de fall diabetes teamet inte klarar av att överbrygga de många barriärer som finns i förhållande till utbildning och adaptation till sjukdomen, främst bland föräldrarna. Ovan nämnda barriärer blev presenterade på följande sätt: Rekommendationer kring vårdpedagogik och kommunikation Följande rekommendationer, baserade på resultaten av avhandlingens studier, blev uppställda för vårdpedagogik och kommunikation mellan diabetesteamet och föräldrarna/familjerna: Undervisning och stöd ska anpassas noga till individuella förutsättningar och behov. Mödrarna kräver speciell uppmärksamhet därför att det ofta är de som har huvudansvaret för barnets behandling. Undervisaren måste vara extra uppsökande i förhållande till behov för ny kunskap och måste kontrollera förståelse och omsättning till praxis i en (mycket) annan utsträckning än vanligt. Användande av professionella tolkar måste noga övervägas. Föräldrarna har speciellt behov att lära sig hantera problem i förhållande till sin föräldraroll, och hur de bäst kan stödja sina barn; till detta bör peer education övervägas. Peer education Peer education är ett begrepp som ofta används inom undervisning i att lära sig hantera en kronisk sjukdom, och betyder att en person med en längre sjukdomsvaraktighet delar av sina erfarenheter till nydiagnosticerade personer. Peer education används speciellt för emotionellt stöd och till att hjälpa deltagarna att nå en eller annan form av acceptans av en ny situation (Thorne & Paterson 2001). I detta sammanhang kan det betyda att teamet kopplar en förälder/familj med en liknan- 10 DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

9 de etno-kulturell bakgrund, som har lärt sig att ta hand om ett barn med diabetes på et bra sätt, till undervisningen av en familj med ett nydiagnostiserat barn eller en familj med problem att acceptera och/eller hantera sjukdomen (Chachkes & Christ 1996; Eng, Parker & Harlan 1997). Rekommendationer kring relationer och samarbete Med hänsyn till relationer och samarbete mellan familjerna och diabetesteamet var rekommendationerna följande: En tät, stödjande och förtroendefull relation mellan familjerna och behandlare är nödvändig för att främja lärande, adaptation till sjukdomen och ett bra samarbete. Familjerna ska introduceras noga till teamens behandlingsprincip. Diabetesteamets medlemmar måste vara tillgängliga, flexibla och rymliga, och bör tillägna sig kulturell kompetens. Ackulturation och kulturell kompetens Sammanfattningsvis kom mitt avhandlingsarbete därför att handla mycket om ackulturation eller den ömsesidiga påverkan som sker i kontakten mellan olika kulturer, samt, inte minst, om kulturell kompetens, som Dunn (2002) definierar på följande sätt: En fundamental förändring i det sätt människor upplever, förstår och interagerar med världen, som inkluderar att vara nyfiken och att efterfråga förklaringar för att främja en bättra förståelse, och att vara villig att anpassa klinisk praxis till patientens förutsättningar. Några vill sannolikt hävda att kulturell kompetens i så fall måste vara ett krav för båda parter i en relation, medan andra vill ha den uppfattningen att hälso-sjukvårdspersonal har speciella förpliktelser i förhållande till mer sårbara grupper. Avslutningsvis måste det understrykas att det självklart är väsentligt i alla mänskliga möten - och kanske än mer inom hälso-sjukvården, att alltid fokusera på det allmänmänskliga. Samtidig är det viktigt att erkänna att vanor, normer och traditioner har ett betydande inflytande på upplevelse, kommunikation och prioritering, inte minst i samband med hälsa och sjukdom. Lene Povlsen Universitetslektor, docent/senior lecturer, DrPH Studierektor/Director of Advanced Studies Nordic School of Public Health NHV, Göteborg Referenser Chachkes E, Christ G (1996). Cross cultural issues in patient education. Patient Education and Counseling; 27: Dunn AM (2002). Culture competence and the primary health provider. Journal of Pediatric Health Care; 16: Eng E, Parker E, Harlan C (1997). Lay health advisor intervention strategies: A continuum from natural helping to paraprofessional helping. Health Education & Behavior; 24: Thorne SE, Paterson BL (2001). Health care professional support for selfcare management in chronic illness: insights from diabetes research. Patient Education and Counseling; 42: Artiklarna i min avhandling: Povlsen L, Ringsberg KC (2009). Learning to live with a child with diabetes problems related to immigration and cross-cultural diabetes care. Scandinavian Journal of Caring Sciences; 23(3): Povlsen L, Ringsberg KC (2008). Learning to live with type 1 diabetes: The perspective of young non-western immigrants in Denmark. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness (in association with Journal of Clinical Nursing); 17: Povlsen L, Karlberg I, Ringsberg KC (2008). Support and education of immigrants with chronically ill children: Identified needs from a case study of Turkish and Kurdish families. Health Education Journal; 67: Povlsen L, Olsen B, Ladelund S (2005). Educating families from ethnic minorities in type 1 diabetes - experiences from a Danish intervention study. Patient Education and Counselling; 59(2): Povlsen L, Olsen B, Ladelund S (2005). Diabetes in children and adolescents from ethnic minorities in Denmark - barriers to education, treatment and good metabolic control. Journal of Advanced Nursing; 50(6): DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr

10 Svår hypoglykemi och rädsla för hypoglykemi Ingress Svår hypoglykemi och rädsla för hypoglykemi vid typ 1 diabetes På senare år har hypoglykemi uppmärksammats allt mer som den mest begränsande faktorn till att nå tillfredsställande sjukdomskontroll vid typ 1 diabetes. Det är också den komplikation som personer med diabetes känner störst rädsla för. Studier visar att upp till 50% av personer med insulinbehandlad diabetes upplever rädsla för hypoglykemi som ett stort hinder. Tidiga simplistiska modeller pekade på ett enkelt samband där rädsla utlöst av en hypoglykemisk episod ledde till undvikande av hypoglykemi på bekostnad av den glykemiska kontrollen. Forskning har dock på senare år visat att På problemet senare år med har hypoglykemi rädsla för hypoglykemi mer är nog mycket i påståendet mer komplext att de kliniska implikationerna inte går att till hyperglykemi. än så. har i sin tur, för vissa, istället lett uppmärksammats allt mer som Artikeln kommer att belysa forskningsläget den mest begränsande faktorn överdriva vad och gäller att problem rädsla kopplat för hypoglykemi Trots med att vi avseende känner till på att AH konsekvenser för personens livskvalitet, till hypoglykemier sjukdomskontroll troligen och är hälsa de så och väl RFH som prediktorer utgör stora problem och vet till att nå tillfredsställande sjukdomskontroll vid typ 1 diabetes. möjliga interventioner för att minska största problemet. kliniska utmaningarna för vi fortfarande för lite om RFH diabetesvården i dagsläget. som begrepp. Vad är egentligen Det Det är är också väl känt den att komplikation allvarlig hypoglykemi Hypoglykemi (AH) och rädsla är förenat hypoglykemi med RFH? (RFH) utgör de största som hindren personer för optimal med diabetes sjukdomskontroll känner störst rädsla för. Studier visar kvenser: obehagliga symtom, kog- utgick från den inlärningsteoretis- en rad vid negativa diabetes. och De farliga flesta konse- instämmer nog Tidiga i påståendet antaganden att om de RFH kliniska implikationerna inte går att överdriva och att problem kopplat till hypoglykemier troligen är att upp till 50% av personer med nitiva störningar. social genans, ka modellen av fobisk ångest där de största kliniska utmaningarna för insulinbehandlad diabetes upplever rädsla för hypoglykemi som konflikter diabetesvården i relationer, i dagsläget. fara för hälsa så som medvetslöshet, olyckor, ett skrämmande stimulus, t ex en anfallande varg, leder till rädsla Hypoglykemi är förenat med en rad negativa och farliga konsekvenser: obehagliga symtom, kognitiva skador och i värsta fall död. Inte och därefter flykt/undvikande av ett störningar. stort hinder. social Tidiga genans, simplistiska och modeller i värsta pekade fall död. på Inte ett enkelt bara personer bas av med de dessa diabetes konsekvenser drabbas. av Det de dessa modell konsekvenser applicerad på. RFH Det är skulle konflikter bara i relationer, personer med fara för diabetes hälsa drab- så som det medvetslöshet, skrämmande olyckor, stimulit. skador Denna samband även belagt där att rädsla partner utlöst till av personer en är med även typ belagt 1 som att har partner återkommande till personer sömnstörningar. med typ 1 som Föräldrar har återkom- till barn kemisk med episod diabetes utlöser vittnar rädsla, också vil- sålunda AH, upplever innebära ökad att en rädsla, hypogly- hypoglykemisk ökade konflikter episod kring ledde diabetes till samt undvikande av hypoglykemi på mande AH, upplever ökad rädsla, ket i sin tur leder till att personen om stark oro för att barnet ska drabbas av hypoglykemi, särskilt nattetid och i de situationer då bekostnad av den glykemiska ökade konflikter kring diabetes försöker undvika hypoglykemi i föräldrarna är ifrån barnet. RFH drabbar kontrollen. Forskning har dock på samt sålunda sömnstörningar. inte bara Föräldrar vuxna, barn framtiden och ungdomar genom med att höja typ glukosnivån med typ hjälp 2, särskilt av ökat de matin- som 1 utan också familjemedlemmar, föräldrar till och barn andra med närstående. diabetes vittnar Även också om stark oro för att barnet ska tag och eller minskad insulindos. personer senare år visat att problemet med är insulinbehandlade, berörs av RFH. rädsla för hypoglykemi är mycket drabbas av hypoglykemi, särskilt Undvikandestrategierna skulle mer Sedan komplext införandet än så. av intensiv insulinbehandling, nattetid och i som de möjliggör situationer ett då närmande därpå leda av till euglykemi förhöjd glukosnivå. för Artikeln personer kommer med typ att 1 belysa diabetes, har frekvensen föräldrarna hypoglykemier är ifrån barnet. dessvärre RFH ökat. Försök att förebygga forskningsläget vad gäller rädsla drabbar sålunda inte bara vuxna, Vi vet nu att denna modell är förenklad och inte fångar in hela be- eller undvika dessa hypoglykemier har i sin tur, för vissa, istället lett till hyperglykemi. för hypoglykemi med avseende barn och ungdomar med typ 1 på Trots konsekvenser att vi känner för till personens att AH och RFH utan utgör också stora familjemedlemmar, problem vet vi fortfarande greppet för RFH. lite om Det RFH som som stämmer föräldrar och andra närstående. med modellen är att RFH har en livskvalitet, begrepp. Vad sjukdomskontroll är egentligen och RFH? Även personer med typ 2, särskilt känslomässig komponent bestående av ångest eller oro kopplat hälsa så väl som prediktorer och de som är insulinbehandlade, berörs av RFH. till att uppleva hypoglykemi och möjliga Tidiga antaganden interventioner om för RFH att utgick från den inlärningsteoretiska modellen av fobisk ångest där ett minska skrämmande problemet. stimulus, t ex en anfallande Sedan varg, införandet leder till av rädsla intensiv och därefter dess negativa flykt/undvikande konsekvenser av det samt skrämmande stimulit. Denna modell insulinbehandling, applicerad på RFH som skulle möjliggör leder ett närmande till att personen av euglykemi försöker undvika vill säga hypoglykemi beteenden som i framtiden utförs för sålunda en innebära beteendemässig att en komponent, hypoglykemisk det Det episod är utlöser väl känt rädsla, att allvarlig vilket i hypoglykemi genom att (AH) höja och glukosnivån rädsla för med hy- hjälp personer av ökat med matintag typ 1 diabetes, och eller har minskad att undvika insulindos. eller förebygga hy- sin tur poglykemi (RFH) utgör de största frekvensen hypoglykemier dessvärre ökat. Försök att förebygga konsekvenser. Det mest använda poglykemier och dess negativa Undvikandestrategierna skulle därpå leda till förhöjd glukosnivå. hindren för optimal sjukdomskontroll vid diabetes. De flesta instäm- eller undvika dessa hypoglykemier och utvärderade måttet på RFH, Bild på inlärningsteoretisk modell över RFH: Bild på inlärningsteoretisk modell över RFH: Hypoglykemi Rädsla Undvikandebeteende Förhöjd glukosnivå 12 DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

11 Hypoglycemia Fear Survey (HFS) utgår också ifrån dessa två komponenter och består därför av delskalorna oro och beteende/undvikande. Formuläret är övesatt till över 50 språk och finns validerat på svenska. HFS har använts i många studier som bl a syftat till att identifiera prediktorer för RFH men också som utfallsmått efter olika interventioner. Den svenska versionen av HFS består av 23 påståenden där patienten får ta ställning till i vilken grad påståendet stämmer för honom/henne på en 5-gradig skala från 0= aldrig till 4= alltid. Poängen summeras sedan ochtolkas så att högre poäng innebär högre grad av RFH. Vilka är det då som utvecklar RFH? Det är framförallt två prediktorer som har mycket starkt stöd i forskning; tidigare erfarenhet av hypoglykemier och ångestbenägenhet. Prediktorn tidigare hypoglykemier är ett samlingsnamn för olika mått såsom återkommande AH, symptomatiska hypoglykemier, medveteslöshet, kramper, besök till akuten och hypoglykemisk omedvetenhet. Ångestbenägenhet har även det mäts med mått på olika begrepp som ångestpersonlighet, social ångest och rädsla för ångestsymtom. Bör då RFH alltid minskas? Svaret kan tyckas enkelt; att rädslan självklart måste minskas då bådeflertalet studier och den kliniska erfarenheten säger oss att RFH har negativ psykosocial och klinisk påverkan. I själva är det kanske det dock inte är så enkelt. Det stämmer förvisso att RFH ökar den psykologiska bördan av diabetes då det är associerat med ökad ångest, oro, diabetes-specifik stress och negativ påverkan på livskvalitet och relationer. RFH kan också ha negativ påverkan på sjukdomskontrollen. Men RFH är också adaptivt och adekvat för människor med diabetes eftersom hypoglykemi kan utgöra ett hot mot hälsan och därför bör förebyggas och åtgärdas. Att Bild av funktionell/adekvat rädsla uppleva en viss oro kan sägas vara sunt då det kan skapa motivation för individen att vidta effektiva, adekvata åtgärder för att förutse och förebygga hypoglykemier. Problemet kanske snarare handlar om att avgöra vad en sund eller adekvat oro är. Vi vet att för mycket rädsla är bekymmersamt då det kan leda till för kraftiga åtgärder eller ett starkt undvikande/passivitet. För låg grad av rädsla/oro är dock inte heller bra eftersom drivkraften till att förebygga hypoglykemier troligen blir väldigt låg. Personen kan i dessa fall hamna i farliga situationer om den inte bryr sig om att förebygga och behandla hypoglykemier. Bild av funktionell/adekvat rädsla Vad är då adekvat rädsla? Detta går inte att bedöma utan att ta hänsyn till vilken risk personen har för att drabbas av AH. Den som har hög risk för AH bör vara bekymrad i högre grad än den som har låg risk för AH (se bild). Att inkludera en riskbedömning var något vi tog hänsyn i en studie där vi ville titta på prediktorer för RFH i syfte att identifiera viktiga faktorer att inkludera i en potentiell behandling för RFH. Vi tittade på fyra subgrupper indelade på basis av grad av rädsla och risk för AH (se bild) Det vi såg var bl a att båda subgrupper med hög RFH hade signifikant högre ångest jämfört med subgrupperna med låg RFH.. Gruppen med s k adekvat rädsla uppvisade också signifikant högre HbA1c än resterande grupper.en slutsats att dra utifrån dessaa resultat är att vi utöver risk för AH också behöver bedöma patientens ångestbenägenhet och glukoskontroll för att utforma en adekvat behandling Det är dessutom centralt att kartlägga vilka kunskaper och färdigheter patienten har med avseende på att förutse, förebyg- Vad är då adekvat rädsla? Detta går inte att bedöma utan att ta hänsyn till vilken risk personen har för att drabbas av AH. Den som har hög risk för AH bör vara bekymrad i högre grad än den som har låg risk för AH (se bild). Låg Låg Risk för allvarlig hypoglykemi Rädsla för hypoglykemi Hög Hög DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr Att inkludera en riskbedömning var något vi tog hänsyn i en studie där vi ville titta på prediktorer för RFH i syfte att identifiera viktiga faktorer att inkludera i en potentiell behandling för RFH. Vi tittade

12 ga och behandla hypoglykemier. Troligen behöver flertalet patienter lära sig mer om detta. Utifrån en sammantagen bedömning av dessa faktorer (risk för AH, grad av RFH, ångestbenägenhet och färdigheter) föreslår vi följande möjliga interventioner för olika subgrupper: Grupper med hög risk för AH behöver primärt interventioner som syftar till riskreduktion. De personer som också har hög grad av RFH kan utöver det behöva interventioner för ångesthantering, till exempel kognitiv beteendeterapi Gruppen med s k adekvat rädsla, som vid första anblicken kan te sig oproblematisk då de har låg risk för AH och låg RFH, kan innefatta individer som en gång blivit skrämda av hypoglykemier och därefter använder sig av överdrivna strategier för att undvika hypoglykemier, med sämre glukoskontroll som långsiktig konsekvens (i linje med den inlärningsteoretiska modellen för RFH ovan). Genom sitt överdrivna undvikande blir risken för AH så låg att oron minskar i betydande grad. Dessa individer kan trots lågt skattad RFH behöva interventioner för ångesthantering och kunskap / färdigheter i att förebygga hypoglykemier på ett adekvat sätt i de fall då de kan motiveras att förbättra glukoskontrollen. Slutligen, RFH är ett mycket komplext problem där forskningen fortfarande är i sin linda. Framförallt behövs resurser till att utveckla och utvärdera bedömningsgrunder och behandlingsinterventioner. Mycket talar för att interventionerna behöver skräddarsys utifrån ovan nämnda parametrar och att dessa interventioner för en stor del patienter behöver innehålla psykologiska behandlingskomponenter. Therese Anderbro leg psykolog, leg psykoterapeut, Med.Dr Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds Sjukhus, Stockholm Referenser 1. Amsberg S, Anderbro T, Wredling R, Lisspers J, Lins P-E, Adamson U, Johansson U-B. A cognitive behavior therapy-based intervention among poorly controlled adult type 1 diabetes patients - A randomized controlled trial. Patient Education Counseling; 2009, 77(1), Anarte Ortiz MT, Caballero FF, Ruiz de Adana MS, Rondan RM, Carreira M, Dominguez-Lopez M, et al.. Development of a new fear of hypoglycemia scale: FH-15. Psychol Assess. 2011;23(2): Anderbro T, Amsberg S, Wredling R, Lins P-E, Adamson U, Lisspers J, Johansson U-B. Psychometric evaluation of the Swedish version of the Hypoglycemia Fear Survey. Patient Education Counseling; 2008, 73(1), Anderbro T, Amsberg S, Adamson U, Bolinder J, Lins P-E, Wredling R, Moberg E, Lisspers J, Johansson U-B. Fear of hypoglycemia in adults with type 1 diabetes. Diabet Medicine; 2010, 27(10), Anderbro T, behavior change intervention and fear of hypoglycemia in type 1 diabetes. Doktorsavhandling Cryer PE. Hypoglycemia: still the limiting factor in the glycemic management of diabetes. Endocr Pract. 2008;14(6): Bradley C, editor. Handbook of psychology: A guide to psychological measurement in diabetes research and management. Singapore: Harwood Academic Publishers.; Cox DJ, Irvine A, Gonder-Frederick L, Nowacek G, Butterfield J. Fear of hypoglycemia: quantification, validation, and utilization. Diabetes Care. 1987;10(5): Hermanns N, Kubiak T, Kulzer B, Haak T. Emotional changes during experimentally induced hypoglycaemia in type 1 diabetes. Biol Psychol. 2003;63(1): McCrimmon RJ, Frier BM, Deary IJ. Appraisal of mood and personality during hypoglycaemia in human subjects. Physiol Behav. 1999;67(1): Gold AE, MacLeod KM, Frier BM, Deary IJ. Changes in mood during acute hypoglycemia in healthy participants. J Pers Soc Psychol. 1995;68(3): McCrimmon RJ, Ewing FM, Frier BM, Deary IJ. Anger state during acute insulin-induced hypoglycaemia. Physiol Behav. 1999;67(1): Merbis MA, Snoek FJ, Kanc K, Heine RJ. Hypoglycaemia induces emotional disruption. Patient Educ Couns. 1996;29(1): Wild D, von Maltzahn R, Brohan E, Christensen T, Clauson P, Gonder-Frederick L. A critical review of the literature on fear of hypoglycemia in diabetes: Implications for diabetes management and patient education. Patient Educ Couns. 2007;68(1): Cryer PE. Hypoglycemia, functional brain failure, and brain death. J Clin Invest. 2007;117(4): Cox DJ, Gonder-Frederick LA, Shepard JA, Campbell LK, Vajda KA. Driving safety: concerns and experiences of parents of adole- 14 DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

13 scent drivers with type 1 diabetes. Pediatr Diabetes. 2012;13(6): Cox DJ, Ford D, Gonder-Frederick L, Clarke W, Mazze R, Weinger K, et al.. Driving mishaps among individuals with type 1 diabetes: a prospective study. Diabetes Care. 2009;32(12): Green LB, Wysocki T, Reineck BM. Fear of hypoglycemia in children and adolescents with diabetes. J Pediatr Psychol. 1990;15(5): Irvine AA, Saunders JT, Blank MB, Carter WR. Validation of scale measuring environmental barriers to diabetes-regimen adherence. Diabetes Care. 1990;13(7): Irvine AA, Cox D, Gonder-Frederick L. Fear of hypoglycemia: relationship to physical and psychological symptoms in patients with insulin-dependent diabetes mellitus. Health Psychol. 1992;11(2): Polonsky WH, Davis CL, Jacobson AM, Anderson BJ. Correlates of hypoglycemic fear in type I and type II diabetes mellitus. Health Psychol. 1992;11(3): Polonsky WH, Davis CL, Jacobson AM, Anderson BJ. Hyperglycaemia, hypoglycaemia, and blood glucose control in diabetes: symptom perceptions and treatment strategies. Diabet Med. 1992;9(2): Gonder-Frederick LA, Fisher CD, Ritterband LM, Cox DJ, Hou L, DasGupta AA, et al.. Predictors of fear of hypoglycemia in adolescents with type 1 diabetes and their parents. Pediatr Diabetes. 2006;7(4): Di Battista AM, Hart TA, Greco L, Gloizer J. Type 1 Diabetes Among Adolescents: Reduced Diabetes Self-Care Caused by Social Fear and Fear of Hypoglycemia. Diabetes Educ Brod M, Christensen T, Thomsen TL, Bushnell DM. The impact of non-severe hypoglycemic events on work productivity and diabetes management. Value Health. 2011;14(5): Leiter LA, Yale, J-F., Chiasson, S.B., Kleinstiver, P., and Sauriol, L. Assessment of the Impact of Fear of Hypoglycemic Episodes on Glycemic and Hypoglycemia Management. Canadian Journal of Diabetes. 2005;29(3): Pramming S, Thorsteinsson B, Bendtson I, Binder C. Symptomatic hypoglycaemia in 411 type 1 diabetic patients. Diabet Med. 1991;8(3): Clarke WL, Gonder-Frederick A, Snyder AL, Cox DJ. Maternal fear of hypoglycemia in their children with insulin dependent diabetes mellitus. J Pediatr Endocrinol Metab. 1998;11 Suppl 1: Cox DJ, Gonder-Frederick L, Antoun B, Clarke W, Cryer P. Psychobehavioral metabolic parameters of severe hypoglycemic episodes. Diabetes Care. 1990;13(4): Green L, Feher M, Catalan J. Fears and phobias in people with diabetes. Diabetes Metab Res Rev. 2000;16(4): Shiu AT, Wong RY. Fear of hypoglycaemia among insulin-treated Hong Kong Chinese patients: implications for diabetes patient education. Patient Educ Couns. 2000;41(3): Gonder-Frederick L, Cox D, Kovatchev B, Julian D, Clarke W. The psychosocial impact of severe hypoglycemic episodes on spouses of patients with IDDM. Diabetes Care. 1997;20(10): Marrero DG, Guare JC, Vandagriff JL, Fineberg NS. Fear of hypoglycemia in the parents of children and adolescents with diabetes: maladaptive or healthy response? Diabetes Educ. 1997;23(3): Patton SR, Dolan LM, Henry R, Powers SW. Fear of hypoglycemia in parents of young children with type 1 diabetes mellitus. J Clin Psychol Med Settings. 2008;15(3): Patton SR, Dolan LM, Smith LB, Thomas IH, Powers SW. Pediatric Parenting Stress and Its Relation to Depressive Symptoms and Fear of Hypoglycemia in Parents of Young Children with Type 1 Diabetes Mellitus. J Clin Psychol Med Settings Stahl M, Berger W, Schaechinger H, Cox DJ. Spouse s worries concerning diabetic partner s possible hypoglycaemia. Diabet Med. 1998;15(7): Jorgensen HV, Pedersen-Bjergaard U, Rasmussen AK, Borch-Johnsen K. The impact of severe hypoglycemia and impaired awareness of hypoglycemia on relatives of patients with type 1 diabetes. Diabetes Care. 2003;26(4): Gonder-Frederick LA, Schmidt KM, Vajda KA, Greear ML, Singh H, Shepard JA, et al.. Psychometric properties of the hypoglycemia fear survey-ii for adults with type 1 diabetes. Diabetes Care. 2011;34(4): DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr

14 Patientcentrerad diabetesvård Några reflektioner gällande Patientcentrerad- eller personcentrerad vård 2014 Vad är det? Ja, det säger väl sig självt, eller hur? Är vården inte alltid centrerad kring patienten? Vi som har varit med i vårdsvängen under lång tid kan nog tycka att så är fallet. Man kan ibland fråga sig varför ordet personcentrerad vård eller patientcentrerad vård (PCV) finns på allas läppar i detta nu. En förklaring kan ses ur ett historiskt perspektiv, hur vården organiserats har skiftat genom årtionden. Jag har under min tid som verksam i vården varit med om olika organisationsförändringar från professionsinriktad vård via organisationsinriktad vård (till exempel gruppvård) till personcentrerad/patientcentrerad vård. En annan förklaring är att vården kommer att genomgå stora förändringar. Vården kommer att bli mer angelägen om att ge patienterna mer information till följd av den nya patientmaktslagen. Vården ställs inför en demografisk förändring med en åldrande befolkning som ofta vill bo kvar i det egna boendet. Med en åldrande befolkning följer fler livslånga sjukdomar som exempelvis diabetes, reumatoid artrit, hjärtsvikt. Därtill kommer nya behandlingsstrategier som leder till att fler människor lever längre. Förmodligen avspeglar sig vår livsstil, exempelvis ett stillasittande arbete, i en ökning av sjukdomar som diabetes. Hälsa som utfallsmått snarare än begreppet frisk kommer att synliggöras i framtida lagar, den nuvarande Hälso-och sjukvårdslagen är under omarbetande där betoningen på hälsa tydliggöras. Förändrade kommunikationsvägar kommer att bli en realitet, till exempel användning av sociala medier, vilket förmodligen avspeglar sig i de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen. Detta sammantaget leder fram till en slutsats där samhällsmedborgare tar ett ökat ansvar om sin egen hälsa. I linje med det passar ju begreppet personcentrerad/ patientcentrerad vård väl in. Det pågår spännande projekt ute i landet avseende hur diabetesvården ska organiseras för att benämnas personcentrerad eller patientcentrerad diabetesvård. Begreppet värdebaserad diabetesvård diskuteras och nya arbetsformer implementeras. Därtill förs samtal hur den nya tekniken och sociala medier ska användas i diabetesvården. Nationella Diabetes Registret leder ett doktorandarbete gällande patientrapporterade utfallsmått (PROM). Projektet ska mynna ut i ett antal frågor som berör patientens perspektiv på egenvården. Dessa frågor kan med fördel i en framtid användas för att diskutera hur patientens liv med diabetes fungerar. På något sätt handlar väl förhållningssättet om att se och förstå personen bakom sjukdomen för att som profession kunna stödja och vägleda patienten. Patienten är expert på sin sjukdom och professionen är expert på sjukdomen och dess behandling. Den etiskt intresserade medarbetare kanske reflekterar omkring det etiska i förhållningssättet, är det inte integritetskränkande? Om vården kränker en patients integritet är ju inte vården personcentrerad, ellerhur? Därtill krävs lyhördhet från professionens sida. Ibland vill patienten bara ha en kontroll av sina värden och ibland känner patienten en vanmakt då diabetessjukdomen och egenvården har gått över styr. Diabetesriktlinjerna har kritiserats från riksrevisionen. Dessa riktlinjer bedöms som ej till fylles avseende patientcentrering. Å andra sidan är det Socialstyrelsens roll att ta fram evidensbaserade riktlinjer. Hur kan då evidens och patientcentrering förenas i det enskilda mötet mellan profession och patient? Ett svar är patientsäkerhet, dvs att en evidensbaserad vård erbjuder en vård som är säker. Men, ibland kanske patienten inte vill ha den erbjudna vården, exempelvis har inget intresse av gruppbaserad patientutbildning. Eller att patienten vill ha insulinpump och CGM, fast han eller hon inte uppfyller kriterierna för hjälpmedlet eller behandlingen. Hm, hur tänker vi som vårdare? Jag gissar att patientens röst respekteras? Slutsatsen i en avhandling från Umeå Universitet är att diabetessjuksköterskor i primärvården strävar efter en närhet i vårdrelationen till personer med typ 2-diabetes men att utmaningar inom deras profession är svåra att uppfylla och en distans är därmed också närvarande. Med en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå för att uppnå en personcentrerad vård kan diabetessjuksköterskan möjliggöra att 16 DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

15 varje patient i större utsträckning ses som en unik person och därmed bättre stödja dennes egenvård. Är då innebörden att professionen lever i en illusion av att vården är personcentrerad men patienten tycker inte det? Hur får vi veta det? Även här må ju patienten tillfrågas. Vilka frågor ska användas? Måhända kan det tidigare nämnda PROM formuläret vara till hjälp. En annan förklaring kan vara att varje profession i teamet vill arbeta personcentrerat men ledningen ger inte förutsättningar. Rapporten från Nationella Programrådet Diabetes visar tydligt att det är viktigt att företrädare från Diabetesvården får adekvat stöd från ledningen. En annan variant på temat patient/personcentrerad vård är det facto att många patienter är idag mycket aktiva som helt enkelt tar makten över den egna hälsan. Ett exempel är att en första konferensen benämnd Quantified Self Europe Conference går av stapeln i Amsterdam Det är en mötesplats där patienter delar erfarenheter och kreativa intiativ som att hantera fatigue vid MS till svängande blodsocker. Att byta erfarenheter med andra i liknande situationer sägs ge livskraft. Nedanstående citat har hämtats från inbjudan till ovanstående konferens: These are personal stories of self tracking. They are focused on what individuals have done using self-tracking in their own lives and what they ve learned from self-tracking. As well as helping to track finances and organize social lives, smartphones are encouraging some people to monitor their health and wellbeing. By recording and logging data about their lifestyles, these self-trackers aim to better understand problems ranging from snoring to depression. Det som oroar mig för år 2014 och framgent är om den personcentrerade vården bidrar till en två tredjedels vård. Låt mig förklara: vi lever idag i ett två tredjedels samhälle där en tredjedel befinner sig utanför samhället. Kan samma fenomen uppkomma i skenet av patientcentrerad vård? Om patienten inte har förmåga eller möjlighet eller inte vill ha en patientcentrerad vård, ska dessa patienter då lämnas utanför vården. Nej, förmodligen inte. Eller hur? Ja, det säger ju sig självt. Janeth Leksell, PhD Akademin Hälsa och samhälle Högskolan Dalarna/Dalarna University Falun, jle@du.se Avhandlingen visar positiva effeketer av långtidsbehandling behandling av typ 2 diabetes - minskande dödlighet över 33 år. Stefan Jansson, Örebro, Uppsala Universitet. Bakgrund Världen över rapporteras om en diabetesepidemi och att personer med diabetes har betydande överdödlighet jämfört med personer utan diabetes. Många patienter har dessutom redan hunnit få komplikationer vid diagnos. Screening för tidigare upptäckt rekommenderas därför av många myndigheter. Forskningen är baserad på ett lokalt diabetesregister där alla patienter som diagnosticerats med diabetes i Laxå mellan 1972 till 2001 har införts. Laxåregistret innehåller närmast världsunika data över samtliga diabetespatienter på en liten ort. Det följer dem i deras kliniska vardagssituation under trettio år. Resultat Alla individer i Laxå som var mellan 35 år till 79 år ingick i screeningen som upprepades i cykler om fem år. Vi fann ingen signifikant skillnad i dödlighet eller insjuknande i kardiovaskulär sjukdom mellan de screeningrespektive kliniskt diagnosticerade patienterna, berättar Stefan Jansson. Studien visar vidare att läkemedelsbehandling mot diabetes minskar risken för att få hjärt-kärlkomplikationer. I ett av avhandlingens delarbeten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia (2007, 50: ) visar Stefan Jansson att den åldersjusterade frekvensen av nyinsjuknande och förekomst av diabetes inte ökade över tid. Totalt upptäcktes 776 nyinsjuknade patienter med diabetes, 36 med typ 1- och 740 med typ 2-diabetes. En annan tidigare publicerad studie i avhandlingen visar att patienter med diabetes uppvisade en 17 procent högre död oavsett orsak jämfört med personer utan diabetes, den hittills lägst rapporterade överdödligheten i världen. För kvinnor och män med diabetes var motsvarande siffror 22 procent och 13 procent. Trenden över tid visade att hjärt-kärldödligheten för personer utan diabetes samt män med diabetes har minskat medan ingen sådan positiv effekt kunde påvisas hos kvinnor med diabetes (diabetes Care 33: ). Avhandlingen försvarades i Wilandersalen, Örebro universitetssjukhus den 17 januari Jansson, Stefan P.O., A Longitudinal Study of diabetes Mellitus: With Special Reference to Incidence and Prevalence, and to Determinants of Macrovascular Complications and Mortality, Acta Universitatis Upsaliensis, ISBN: Nyhetsinfo SENASTE NYTT DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr

16 Årets experimentella diabetesavhandling Diabetes, eller sockersjukan som den kallades förr, kan uppstå när att blodets insulinnivå inte är hög nog för att kunna åstadkomma en tillräcklig sänkning av blodsockret. Effekterna av diabetes är väl definierade, men fortfarande vet vi inte riktigt varför och hur diabetes uppstår. Vi har arbetat enligt hypotesen att bukspottskörtelns produktion av insulin vid diabetes kan vara helt funktionell men att distributionen av hormonet är förändrat Efter produktionen inne i cellens kärna skall insulinet kapslas in och transporteras till cellväggen där kapseln på given signal smälter ihop med cellväggen för att på så sätt släppa ut hormonet till blodet utanför cellen. Processen när kapsel och cellvägg smälter samman kallas för exocytos, och det är denna process vi studerat närme. Våra studier visar att flera faktorer kan leda till att de bakomliggande mekanismer som styr exocytosen förändras; från mutationer i gener till funktionen av proteiner. Vi visar också att försämrad exocytos direkt samverkar med försämrad insulinfrisättning. Sammantaget kan dessa omständigheter bidra till de förhöjda sockernivåerna i typ 2 diabetes. Genom att noggrant utreda de exakta mekanismerna som styr den försämrade exocytosen hoppas vi att framtidens medicinering kan bli mer individualiserad och bättre riktad mot specifika proteiner eller processer för att förebygga, eller underlätta behandlingen av, skadligt förhöjda blodsockernivåer vid typ 2 diabetes. Socker är en viktig energikälla, men lagom är bäst Socker i mat förs ut till blodet och används som energi i kroppen. Bukspottskörteln är det enda organet i kroppen som aktivt kontrollerar, och reglerar, sockerbalansen. Utan detta organ skulle blodsockerhalten kunna vara konstant förhöjd vilket på kort sikt leder till påverkan på salt-och vattenbalans och på lång sikt skadar blodkärl i hela kroppen med risk för bland annat hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och ögonskador. För låga energinivåer å andra sidan, skulle kunna leda till koma på grund av akut energibrist i hjärnan. Bukspottskörteln har sensorer som känner av sockernivån i blodet och motverkar för högt eller för lågt socker genom hormonfrisättning. Vid höga sockernivåer frisätts hormonet insulin vilket signalerar att fettet, musklerna, levern och hjärnan skall samla upp socker från blodet så att mängden fritt socker minskar. Ifall sockernivån sjunker till för låga nivåer upphör bukspottskörteln att frisätta insulin och börjar istället leverera ett annat hormon, glukagon, som signalerar till framförallt levern att den skall frisätta socker till blodet. På så sätt balanserar bukspottskörteln, via insulin och glukagon, hela tiden blodets sockernivå. Tre källor till skadligt höga sockernivåer hos diabetiker Vid typ 2 diabetes är tre skeden framtädande, antingen var och en för sig eller i kombination: 1. Frisättningen av insulin från bukspottskörteln försämras vilket leder till att inte tillräckligt med insulin finns i omlopp för att sänka blodsockret. 2. Frisättning av glukagon trots normala eller förhöjda blodsockernivåer leder till att ytterligare öka sockerhalten 3. Högt sockerintag leder till ökad frisättning av insulin vilket kan leda till en slags utbrändhet i fettet och musklerna som ständigt stimuleras, och dessa blir till slut resistenta mot insulin I denna avhandling har jag främst undersökt det första skedet: Olika faktorer som kan leda till att frisättningen av insulin försämras. Hur insulin hamnar i blodet Exocytos Bukspottskörteln byggstenar består av olika typer av celler; de celler som innehåller insulin kallas för betaceller. Inuti betacellerna ligger insulinet förpackat i kapslar, och utanpå cellens skal sitter sensorer- 18 DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

17 na som känner av sockerhalten i blodet utanför. När sensorerna i skalet känner av höga sockernivåer startas ett händelseförlopp inuti cellen som leder till att de insulinbärande kapslarna smälter ihop med cellens skal så att insulinet spills ut till blodet. Det är denna sammansmältning mellan kapsel och cellskal som i vetenskapliga termer kallas för exocytos. Nobelprisade snaror Årets nobelpris i Fysiologi eller Medicin tilldelades James E. Rothman, Randy W. Schekman och Thomas C. Südhof för deras upptäckter av det maskineri som reglerar vesikeltransporten. Min avhandling bygger vidare på detta maskineri, och studerar det i detalj. För att sammansmältningen mellan kapslarna och cellskalet ska kunna ske måste kapslarna först häftas fast vid skalet. Årets nobelpristagare upptäckte att transporten och inhäftningen av kapslarna sker med hjälp av snaror på kapselns yta som trasslar in sig med snaror fästa i cellens skal. De två snarorna som är förankrade i cellskalet heter SNAP25 och Syntaxin 1A. För att ytterligare stärka snarornas inknytning till varandra finns det strukturer (t.ex Synaptotagminer) som agerar klister. Vår hypotes är att olika delar av denna sammansmältning (exocytosen) är försämrad vid typ 2 diabetes vilket leder till att mindre insulin frisätts. Transporten av kapslar för att frisätta hormon är inte unikt för cellerna i bukspottskörteln, liknande mekanismer används till exempel för att nerverna skall kunna kommunicera information till och från hjärnan. I sammanhanget kan ju nämnas att kosmetisk injektion av botox fungerar genom att nervgiftet botox klyver SNAP25, en av de snaror som behövs för att nervens kapslar skall kunna fästa in. Det leder till att det injicerade områdets nerver inte längre kan kommunicera med närliggande muskler, så att dessa muskler inte kan spännas. Det är därför skådespelares ökande ålder verkar stå i direkt korrelation till minskande ansiktsmimik. Men det är ett helt annat forskningsområde, åter till min avhandling. Typ 2 diabetes i vårt DNA SNAP25, Stx1A och Synaptotagminer är exempel på olika proteiner som behövs för att den för oss livsviktiga exocytosen skall fungera normalt. Informationen som kroppen behöver för att skapa protein finns lagrat i våra gener, i spiraler av DNA-strängar inuti varje enskild cell. Hos alla människor sker spontana förändringar, mutationer, i DNA-strängarna. I de flesta fall gör dessa mutationer inte någon skillnad, men ibland förbättras eller försämras funktionen hos de proteiner som bildats från en muterad gen. Risken att utveckla typ 2 diabetes är delvis ärftlig. Därför försöker man undersöka generna för att se om det finns mutationer som är extra vanliga hos människor med diabetes typ 2, och i så fall, om mutationerna gör att motsvarande proteins funktion har förändrats. DNA-strängarna består inte enbart av proteinbildande gener, det finns också delar av DNA som bildar ytterst små partiklar som inte är protein. Dessa kallas för microrna och deras huvudsakliga uppgift är faktiskt att finjustera mängden protein som bildas, oftast genom att minska nivåerna av protein. Fem studier av Exocytos I denna avhandling har jag i fem delar studerat olika aspekter av den exocytotiska processen: 1. Insulin frisätts för att sänka förhöjda blodsockervärden. För att insulinet skall kunna frisättas måste den insulinbärande kapseln fästa vid cellens skal. Vi har närmre studerat strukturen och funktionen av infästningsproteinet SNAP25 och kommit fram till att skilda delar av SNAP25 bidrar till olika steg under exocytosen av insulin. 2. Glukagon frisätts vid lågt blodsocker för att återställa sockervärden till det normala. Glukagonet ligger likt insulin förpackat i kapslar som måste fästa in till cellens skal med hjälp av samma infästningsprotein som behövs för att förankra insulinkapslarna. Vi har studerat om det finns mindre SNAP25 och Syntaxin1A i skalet vid förhöjda sockernivåer i de celler som bär på glukagon. Vi kom fram till att deras placering i cellen varierar beroende på sockernivåerna, och att de är nödvändiga för att exocytosen av glukagon skall fungera normalt. DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr

18 3. Vidare har jag undersökt proteinmänger hos personer med typ 2 diabetes. Vi fann att individer med typ 2 diabetes generellt har mindre Syntaxin 1A och Synaptotagmin, och att människor som har färre av dessa proteiner tenderar att ha högre blodsockernivåer. Detta tolkar vi som att de har en försämrad exocytos som bidrar till att de har mindre insulin i blodet. 4. Flera forskare har visat att fyra gener ofta är muterade hos människor med typ 2 diabetes. Vi undersökte om dessa gener parallellt ger en större effekt än om man har varje muterad gen för sig. Vi kom fram till att ju fler av dessa muterade gener en individ har, desto sämre fungerar insulinfrisättningen. 5. En tidigare studie har visat att råttor med diabetes har högre halter av ett specifikt micror- NA som minskar mängden av ett protein som ingår i exocytosen. När vi förhindrade funktionen av detta micror- NA bildades mer av proteinet och exocytosen förbättrades i insulininnehållande celler. MicroRNA är ett relativt nytt forskningsområde så mer experiment behöver göras för att kunna avgöra om microrna bidrar till att ge diabetes, eller om förhöjda mängder micror- NA uppstår som en konsekvens av sjukdomen Illustration: Sammanfattning över processer vi undersökt som kan påverka exocytosen i bukspottskörtelns betaceller (för tydlighetens skull är objekten i figuren inte skalenliga) Sofia Salö, Postdoc Institut for Natur, Systemer og Modeller Universitetsvej 1, 17.2 DK-4000, Roskilde, Danmark, sofias@ruc.dk SENASTE NYTT 30th Anniversary of the Diabetes Control and Complications Trial (DCCT) and the Epidemiology of Diabetes Interventions and Complications (EDIC). Jubileumsnummer. Diab Care Jan 2014 ADA Diab Care har ett jubileumstema i nr av Diab Care läs det utan lösenord på The diabetes Control and Complications Trial (DCCT) and the Epidemiology of diabetes Interventions and Complications (EDIC) remain the most highly cited diabetes research trials and have truly altered the course of diabetes management forever. Thus, in celebration of the 30th anniversary of the DCCT and follow-up study, EDIC, our editorial team is truly honored to feature the summary findings to date. In this online collection of articles, which appear in the January 2014 issue of diabetes Care, we present eight articles that provide the overview of the study, the latest summary findings regarding macro- and microvascular complications, and future directions of the study. Nyhetsinfo 16 januari DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

19 Råd till patienter med diabetes T1DM som vill träna Fysisk aktivitet har många positiva hälsorelaterade effekter, bland annat minskad risk för kardiovaskulära sjukdomar hos befolkningen i allmänhet (1). Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas även vid typ 1 diabetes, detta minskar å ena sidan risken för morbiditet och mortalitet, men är å andra sidan associerat till ett ökat antal hypoglykemier (2-10). Detta medför att vissa personer med typ 1 diabetes inte tränar i den utsträckning de önskar eller borde(11). Den primära orsaken till hypoglykemier i samband med fysisk aktivitet, är för mycket insulin och/eller ett för lågt intag av kolhydrater. Den svenska och den internationella diabetesvården har idag inga konkreta riktlinjer om hur insulindos och kolhydratintag ska justeras inför, under och efter träning. Betydelsen och av att erhålla riktlinjer inom detta område är viktigt. Med tydliga riktlinjer skulle diabetesteamen och idrottsrörelsen få mer handfasta råd om vilka förändringar som är lämpliga att genomföra inom området kolhydrater och insulin. Därmed inte bara rådet om att på egen hand pröva en ökning eller minskning av kolhydratintaget och/eller insulindoser, utan råden skulle kunna uttryckas mer tydligt och konkret. För individer med typ 1 diabetes kommer ett stabilare blodsocker under och efter fysisk aktivitet öka glädjen i sig, men det ger även ett betydande stöd till alla de som försöker genomföra en elitsatsning inom sin idrott. Förklaringen till den ökade risken för hypoglykemier under och/eller efter fysisk aktivitet hos personer med typ 1 diabetes rör sig om en förändring av insulinkänsligheten (14). Den ökade insulinkänsligheten som uppstår efter fysisk aktivitet kan modifieras genom intag av kolhydrater efter fysisk aktivitet hos friska (15, 16). Låg glykogenfyllnad i lever och muskulatur kan därför öka risken för hypoglykemier och glykogenfyllnaden efter ett träningspass står i direkt relation till den fysiska aktivitetens intensitet och duration, samt tillförd mängd kolhydrater (17,18). För individer med typ 1 diabetes finns en generell rekommendation och ett aktuellt förhållningssätt för att minska risken för hypoglykemier. Detta består av att inta extra mängder av kolhydrater. Trots detta har man inte undersökt hur mängden och tidpunkten av detta kolhydratintag påverkar den efterföljande glukosregleringen (14). Det finns inte några studier som undersökt sambandet mellan kvällsträning och storleken på det efterföljande kolhydratintaget och dess påverkan på efterföljande hypoglykemirisk. Om det är så att tillförseln av kolhydrater efter kvällsträning är viktig för att nå en stabil glukosreglering under natten, då är det även viktigt att utforma riktlinjer om hur mycket kolhydrater som kan vara lämpligt att inta efter olika typer av träningspass som utförs under sen eftermiddag/kväll. Det finns idag mycket få publicerade arbeten som ger kliniska råd till patienter och vårdgivare. För att undersöka på vilket sätt mängden kolhydrater, tillfört före- under och efter fysisk aktivitet pågår en studie på idrottande typ 1 diabetiker. Studien avser även att undersöka hur justeringen av insulindoser före- under efter fysisk aktivitet, påverkar risken för nattliga hypoglykemier och glukosvariabiliteten under och efter fysisk aktivitet pågår en studie. Målet med studien är att skapa en modell för idrottsutövare med typ 1 diabetes med konkreta råd vad beträffar justeringar av insulin och kolhydrater i samband med fysisk aktivitet och därigenom ökade möjligheter till att nå en god glukosreglering. Under lägret som genomförs under en förlängd helg använder deltagarna kontinuerlig glukosmätning (CGM) i realtid, tillsammans med en modell för insulinjustering och kolhydrattillförsel inför-, under- samt efter träning, för att minska risken för både hypoglykemier och glukossvängningar. Lägret vänder sig till personer med typ 1 diabetes som normalt utövar uthållighetsidrott på motions- eller elitnivå. För ytterligare information se; selmaspa.se/startsidan Ytterligare delmål med studien är att även skapa kunskap kring vilka specifika råd som vården kan behöva ge till individer med typ 1 diabetes som tränar. Hur används befintlig teknik och dess möjligheter idag vad gäller pumpar, CGM och nedladdning/ coachning? Föreligger skillnader inom landet? Finns det behov av DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr

20 vidareutbildning för vårdpersonal för att förbättra råden och behandlingen i anslutning till fysisk aktivitet? Dessa utbildningar saknas idag i Sverige och finns bara tillgängliga inom barnmedicin samt utomlands. Dags för en nationell nystart? Johan Jendle, bitr prof, ÖL, endokrin och diabetes centrum, Karlstad Fakulteten för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitetssjukhus Peter Adolfsson, Dr Med Sci, ÖL, Barndiabetesmott Kungsbacka sjukhus Referenser 1. Reddigan, J.I., Ridell, M.C. The joint association of physical activity and glycaemic control in predicting cardiovascular death and all-cause mortality in the US population. Diabetologia. 2012;55: Tansey MJ, Tsalikian E, Beck RW, Mauras N, Buckingham BA, Weinzimer SA et al. And Diabetes Research in Children Network (DirecNet) Study Group. The effects of aerobic exercise on glucose and counterregulatory hormone concentrations in children with type 1 diabetes. Diabetes Care 2006; 29: Rabasa-Lhoret R, Bourque J, Ducros F, Chiasson JL. Guidelines for premeal insulin dose reduction for postprandial exercise of different intensities and durations in type 1 diabetic subjects treated intensively with a basal-bolus insulin regimen (ultralente-lispro). Diabetes Care 2001; 24: Riddell MC, Bar-Or O, Ayub BV, Calvert RE, Heigenhauser GJ. Glucose ingestion matched with total carbohydrate utilization attenuates hypoglycemia during exercise in adolescents with IDDM. Int J Sport Nutr 1999; 9: Tuominen JA, Karonen SL, Melamies L, Bolli G, Koivisto VA. Exercise-induced hypoglycaemia in IDDM patients treated with a short-acting insulin analogue. Diabetologia 1995; 38: Whitelaw BC, Choudhary P, Hopkins D. Evaluating rate of change as an index ofglycemic variability, using continuous glucose monitoring data. Diabetes technology & therapeutics 2011;13(6): Riddell MC. Type 1 Diabetes and Vigorous Exercise: Applications of Exercise Physiology to Patient Management. Canadian Journal of Diabetes 2006;30(1): Iscoe KE, Corcoran M, Riddell MC. High rates of nocturnal hypoglycemia in a unique sports camp for athletes with type 1 diabetes: lessons learned from continuous glucose monitoring. Can J Diab 2008; 32: Iscoe KE, Campbell JE, Jamnik V, Perkins BA, Riddell MC. Efficacy of continuous realtime blood glucose monitoring during and after prolonged high-intensity cycling exercise: spinning with a continuous glucose monitoring system. Diabetes Technol Ther 2006; 8: Tsalikian E, Mauras N, Beck RW, Tamborlane WV, Janz KF, Chase HP et al. and Diabetes Research In Children Network Direcnet Study Group. Impact of exercise on overnight glycemic control in children with type 1 diabetes mellitus. J Pediatr 2005; 147: Kapitza C, Hövelmann U. Continuous Glucose Monitoring during Exercise in Patients with Type 1 Diabetes on Continuous Subcutaneous Insulin Infusion. Journal of Diabetes Science and Technology. Volume 4, Issue 1, January Iscoe KE, Campbell JE, Jamnik V, Perkins BA, Riddell MC. Efficacy of continuous realtime blood glucose monitoring during and after prolonged high-intensity cycling exercise: spinning with a continuous glucose monitoring system. Diabetes Technol Ther 2006; 8: Tsalikian E, Mauras N, Beck RW, Tamborlane WV, Janz KF, Chase HP et al. and Diabetes Research In Children Network Direcnet Study Group. Impact of exercise on overnight glycemic control in children with type 1 diabetes mellitus. J Pediatr 2005; 147: McMahon SK, Ferreira LD, Ratnam N, Davey RJ, Youngs LM, Davis EA et al. Glucose requirements to maintain euglycemia after moderate-intensity afternoon exercise in adolescents with type 1 diabetes are increased in a biphasic manner. J Clin Endocrinol Metab 2007; 92: Kaila A. Holtz, Brooke R. Stephens. The Effect of carbohydrate availability following exercise on whole-body insulin action. Appl. Physil. Nutr. Metab. 2008; 33: Black SE, Mitchell E. Improved insulin action following shortterm exercise training: role of energy and carbohydrate balance. J Appl Physiol. 2005; 99: David H. Wasserman. Four grams of glucose. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2009; 296: E11 E DiabetologNytt 2014 Årgång 27 Nr 1-2

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med. Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Ledtal för diabetessjuksköterskor Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Regionala diabetesrådet (RDR)

Regionala diabetesrådet (RDR) Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje

Läs mer

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research

Läs mer

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016. ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Carl Rogers; terapeut

Carl Rogers; terapeut Carl Rogers; terapeut Människan strävar efter utveckling. Strävan är konstruktiv och social Utvecklas i positivt riktning under vissa förhållanden och negativt under andra. Rodgers C (1961) On becoming

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar Theo 5 år Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag tips innan jag ramlar ihop. Vi får

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället. Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället. Idag lever minst 450.000 svenskar med diabetes. Av dessa har 85-90% typ2-diabetes, därutöver finns

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Uppmärksamma den andra föräldern

Uppmärksamma den andra föräldern Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Lära om diabetes eller lära för livet

Lära om diabetes eller lära för livet Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes

EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE Utbildning till personer med typ 2 diabetes Åsa Hörnsten Professor Institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Diabetesforum 2017-04-27 Utbildning eller support Begreppet

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete Lena Hanberger, Linköpings Universitet Diabetesforum Oslo 2017-04-27 Lena.hanberger@liu.se HbA1c: 50

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!

1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari! 2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer