FRAN ARKEBISKOP TILL FAKIR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAN ARKEBISKOP TILL FAKIR"

Transkript

1 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA o FRAN ARKEBISKOP TILL FAKIR Gäv les Vasaskola och dess elever under fem sekler ( ) GEVALIENSES av AlfUddholm. "' FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA

2 Uppsala Universitetsbibliotek Bläsenhusbiblioteket t :l: c fr) FRÅN ÄRKEBISKOP TILL FAKIR GÄ VLES V ASASKOLA OCH DESS ELEVER UNDER FEM SEKLER [ ] GEVALIENSES

3 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORlA ÅRGÅNG LXXVI 1996 VOLYM 184 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM F ÅN ÄRKEBISKOP TILL FAKIR Gävles Vasaskola och dess elever under fem sekler ( ) GEV ALIENSES av Alf.Uddholm

4 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Redaktör: Docent Stig G Nordström Adress: Box 2056, Uppsala Telefon: Fax: Postgiro: Medlemsavgift: 150 kr. o Tidigare utgivna volymer kan beställas och t man av tillgång expedieras från ovanstående adress. Utgiven med ekonomiskt stöd från Magn Bergvalls stiftelse Föreningen för svensk undervisningshistoria och förf. ISBN ISSN Reprocentralen HSC Uppsala 1996 Innehåll Inledning Källor Bibliografi Förklaringar och förkortningar Temastudier Släkt- och personforskning Matrikelspråk. Personnamn och ortnamn Öknamn Namnet Uppland Gävles kvartersnamn Invandrare och utvandrare Relationen mellan skola, elever och lärare. A v hoppare Välljud och vetenskap. Läramas bisysslor Skolans yttre nätverk Skolans inre arbete och organisation Elevernas fria aktiviteter Gamla och nya yrken Social bakgrunc1 och ståndscirkulation Aickors utbildning. Kvinnorna på Vasaskolan Examensåt der. Vuxenelever och underbarn Gossen är mannens fader, flickan är kvinnans moder Livet och döden (medelålder, dödsorsaker) Reformers problem Händelser och besök Ett minne varaktigare än bronsen (bild-, text- och objektsdokumentation av personer) Epoker och människor Tiden före stiftsskolan Prästskolan Trivialskolan Gymnasium och trivialskola Gymnasium och trivialskola Gymnasium och trivialskola Gymnasium och trivialskota Gymnasium och lärdomsskola Det förenade läroverket Högre allmänt läroverk Från läroverk till grund- och gymnasieskola Personregister lo

5 Förord Inledning Denna bok är ny version av mitt arbete Gev~!ien~~s C9ävle 1_?88). För dess utgivning tackar jag. varmt. styrelsen for F.?repm~.en for svensk undervisningshistoria och mte mmst redaktoren for arsböckerna docent Stig G Nordström Gävle i oktober 1996 Alf Uddholm 6 Källor l VASASKOLAN. Historiskt sett har undervisningsanstalten omfattat fyra enheter: Gävle (trivial)skola senare kallad lärdomsskola o.l (GS), Gävle gymnasium (GG), den sammanslagna enheten Gävle högre allmänna läroverk (hal) och efter 1966 den kommunaliserade gymnasieskolan Vasaskolan, tidvis med delar av Gävle grundskolas högstadium, (gysk, grsk). Vasaskolans arkiv, bevarat se?an 1639, är enligt den senaste förteckningen 1971 uppdelat efter provemens från trivialskolan (tr), gymnasiet (gy), läroverket (Iv) och den nuvarande gymnasieskolan (Va gysk). De tre första depåerna förvaras sedan 1984 i Härnösands landsarkiv. Skolans bibliografi är samlad i Vasaskolans redogörelser 1968/69 och LÄRARNA. Förutom till skolans kataloger och matriklar och lärarföreningarnas årsböcker hänvisas till Selggrenska handskrifterna nris 20, 21, 30, 31, 33 på Vasas kolan, ti Il lektorsbiografierna i gymnasiets rnatri kel DI: l (finns översatta bl. a. i Uppsala UB och Härnösands LA) samt till Lunden s.279f. 3 ELEVERNA. Gävledjäknar nämns tidigast i brev och testimonier, t.ex. J. Niurenius brev 25 april1631 (UUB N 479f 121f.), och i ägaranteckningar i böcker. Efter 1639 nämns eleverna i skolans räkenskaper, framför allt i de s. k. distributionslistorna, där de enskilda elevernas bekomna andelar av insamlade djäknepengar förtecknas. Sådana listor citeras för år 1647 (A. Uddholm, i: Från Gästrikland 1968; arkivvolym tr Gl:l,jfr Hall s.10-l2) samt åren (tr GI: l) och (tr GI:2). Trivialskolans intagningsmatrikel (GS) upptar sporadiskt elever inskrivna (tr Gl:l), (tr DI:l) och fullständigt, i kronologisk ordning, ( i Dl:l, i DI:2, i DI:3 och i DI:5). Gymnasiets intagningsmatrikel (GG) upptar elever inskrivna och har utgivits av A. Lenner och E. Wiken (se bibl.). För tiden efter 1850 hänvisas till löpande matriklar. Numera sker immatrikuleringen på data. Lättast tillgängliga källa torde vara de tryckta skolkatalogerna som utgetts terminsvis fram till 1906 och därefter läsårsvis. För biografiska data hänvisas till högskole- och nationsmatriklar, herdaminnen och personhistoriska handböcker. En studentmarikel med bilder föreligger i verket "Gävle högre allmänna läroverk " (se bibl.). Elevöden kan även studeras i gravtal t.ex. över O. Kråke, O. af Wannquist, några rektorer, samt i de memoarer och biografier som citeras i resp. elev notiser. Sannolikt finns många av elevernas privatarkiv och dagböcker bevarade runt om i landet och några upptäcks efter hand, bl.a. under den inventering av gårdsarkiv som Gävleborgs Folkrörelsearkiv utför Ufr J. Kabb 1689, E. Alrot 1706, P. Rönnholm 1721, J. Renvall1725, P. 7

6 Rönquist 1777, A. Bomquist 1790, J. Selggren 1801-, G. E. Kurtz 1805, Olof Blom 1809, Sven Norell 1825, G. Klintberg 1850-). Jag har likaså utnyttjat vissa gravinskrifter (Gävle stads kyrkor s. 56, Märla Lindeberg i Från Gästrikland 1936 s , S. Wraner i Från Gästrikland 1937 s. 41 samt egna uppteckningar från Gamla kyrkogården i Gävle). Många elever, ända från början av 1800talet, återfinns i Wilhelm Lindebergs "Gävle- ett bildgalleri". Av stor betydelse men inte alltid tillförlitliga är matriklarnas tillagda notiser om elevöden. För senare tider har jag använt mig av tidningsklipp och muntlig information av elevernas släkt och kamrater, oftast vid examensjubileer. Bibliografi (Titelförkortningar inom parentes) Alrot E, De Gestricia 1-2, Upsala Översatt i Medd. Gästr. kulturhist. fören Appelgren E, Vallonernas namn Arbetarbladet, Gävle (Arbb.) Arvidson S, Hudiksvalls läroverks historia Hudiksvall 1951 Bjelkeborn G, Minnen bland fjällens viden. Återblickar i Västra Härjedalens historia. l991 Brännman E. Lenner A., Gävle stads dombok Gävle 1982 Burman E., Enångers socken. Hälsinglands museum 1975 Collijn 1., Sveriges bibliografi intill år Uppsala Sveriges bibliografi 1600talet. Uppsala Dagens Nyheter, Sthm (DN) Ekström G., Västerås stifts herdaminne. Falun (E) Elgenstierna G., Svenska adelns ättartavlor. Sthm 1925f. (Elg) Englund N., Hantverkarsläkter i Gävle på 1700talet. Gävle 1932 Fant J. E. Låstbom A. Th., Uppsala ärkestifts herdaminne. Uppsala 1842f. Fant 4 = Nyström L., Uppsala ärkestifts herdaminne 4. Uppsala 1893 Från Gästrikland, årsbok, tidigare betitlad Meddelanden från Gästriklands kulturhistoriska förening. Gävle Frölen F., Gymnasiet i Gävle för femtio år sedan. 1: Ge fl e Dagblad /12 Fyhrvall 0., Gefle stads historia och beskrifning. Gävle 1901 Gefle Dagblad, Gävle (GO) Gevaliensis = Eneroth C. (pseudonymen Chicot), artiklar i bl.a. GO Ghasetten, organ inom Gästrike-Hälsinge nation. Uppsala Glysisvallur av 01. Broman II ( ). JEttqvist med kommentarer av A. Grape s.881 f. Gävle högre allmänna läroverk (studentmatrikel mm). Ungern 1974 Hall B. R., Till Gefle läroverks historia ÅSU (1943) Hall Bo G., Gästrike-Hälsinge nation 350 år- en jubileumsskrift. Uppsala 1996 Henneson I, Lindblad H, Tur och retur America. WSOY Finland 1995 Hermeren H., Uppsala katedralskola och dess rektorer under senare delen av 1500talet. I: Lychnos 1942 s.164f. Hlilphers Abr., Gestriklands herdaminne. 1: Samlingar till en beskrifning öfwer Norrland: Gestrikland. Västerås 1793 Kabbreus J., Anteckningar om Gävlestudenter i Gästrike nation i Uppsala. Handskrift i Selggrens samling nr 35, Vasaskolan (Kabb) Kjöllerström S., Striden kring kalvinismen. Lund Lenner A., Wiken E., Gävle gymnasiums matrikel Gävle 1%9 Liedgren E., Norrländska psalmer och psalmister, i: Julhälsning från ärkestiftet 1932 s.45f. Lindeberg Märla, Gefle på 1600talet. Gävle 1932 (Lindeberg) Lindeberg Wilh., Gävle- ett bildgalleri (W. Lindeb.) Lunden G. E., Bidrag till Gävle skolors historia. Läroverket. Gävle 1930 Mun~e ll J: F., Westerås stifts herdaminne. Uppsala 1843 (Mu) Nordtn-Gnp Ingeborg, Sknfter av Erik Wennresius. Diss. Uppsala 1934 Nordlander J., Katolsk propaganda inom en svensk skola. Bilaga till Gävle hal:s redogörelse Olsson N. William & Wiken E., Swedish Passenger Arrivals in the United S tates Acta Bibl.Reg.Stockholm. LV, 1995 Palmgren H., Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala Sthm 1913 (Roos C. 0.) Skolgång. och djekneg~n g. Hågkomster.från skolan af en f.d. skolgosse. Gefle Aven utgtven 1: ASU 37 och Fran Gästrikland 1991/92 Rönquist P., Ett år med Per. Dagbok I: Från Gästrikland 1975 Samuelsson S., H.a.läroverket i Uppsala. Uppsala 1952 Sandblad H., När Gävle var svenskt kul turcentrum. J: Svenska Turistföreningens årsskrift 1982 s.284f. von Scheele F., Anteckningar om Gestri ke och Helsinge nationer i Uppsala. Gävle 1877 Sehlberg E., G~fle och dess slägter (Sehlbergska släktboken), handskrift Vasaskolan. Kop1or 1 Gävle stadsbibliotek, Riksarki vet m.fl. Selggren J., olika nrtiklar samt Vasaskolans handskriftsamling nris , 33 '. Sjöholm Ö:, Kulturhärdarna. 1: Uppsala stifts herdaminne J, l stilhistoriska perspektiv. Uppsala 1980 s.36f. Svenska Dagbladet, Sthm (SvD) Söderbaum Hj., I skola och på gymnasium i Gävle (Hågkomster och livsintryck 3, 1923, s. 32f) Söderberg Kj. E. G., Ulvöhamn. Gbg 1995 (Ulv) Söderström E., Mina Gefleminnen. Sthm 1940 Thimon G., Gävle.gymnasiums matrikel... Rec. i: Lychnos s.359f. Thtmon G., Matnkel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala Uppsala 1963 Uddhol":l A., Anteckningar till den äldre boksamlingen vid Vasaskolan i Gävle. Stencllupp1agor 1976, 1988 Uddholm A., Vasaskol!ln i. Gävle. Skolarkiv och historiografi. J: Arkiv 1 Norrland 7 (Landsarkivet 1 Härnösand 1986) s.120f. Ulvichius J., Lovtal och lovsång till Gävle stad J: Från Gästri kland 1982 Uppsala universitet: inskrivningsmatriklar och kataloger (UU) Wtckberg E., Bland kåkar och gränder på Gamla Söder. Gävle 1%2 Wtkrnark G., Carl Johan Blomberg. ÅSU 150 (bl.a.om skolli vet på 1850-talet) Wllner P. 0., Svenskar vtd tyska universitet under 1500tale t. J: Samlaren 1904 s.7-21 q dman P.J., Kontrasternas spel Sthm 1995, s.363f. (rektor Unonius tid) Odmann Sam., Minnen och anteckningar från flydda dagar. Sthm

7 Förklaringar och förkortningar Eleverna upptas i kronologisk ordning efter intagningsår (före 1850) resp. avgångsår (efter 1850). Arta! i.nom parente.s ef~er e~t namn anger. ~tt vederbörande nämns som elev vtd skolan angtvet ar. Vtd byte av famjijenamn redovisas under sista namnet, t.ex. Lars Persson/Berg under Berg. Gifta kvinnor redovisas under sitt flicknamn, t.ex. Eva Persson-Berg under Persson. adj. = (pastors-, gymnasie-, läroverks)adjunkt Ang. = Angermannus, ångermanlännmg DHS diplomerad från handels(hög)skola disp. = disponent; disputerat för doktorsgrad eller motsvarande dr = doktor; Dr Med.Sc. = Doctor of Medical Science (medicine doktor) d u. dotter till F: = faders yrke och ev. namn Gev. = Gevaliensis "från Gävle" OG = (intagen i) Gävle gymnas.ium.. OH (intagen i) Gästrike-H~smg~ n~.tton(er) 1 Upps~~.. genistip. = fått Bergstens slipendtum t1ll lyckligaste gem (basta studentbetyg) g. m. gr sk g y sk os hal hed.dr i ng. jub.dr kh kom m. Komvux KTH M: mag. NE NF prof. r x SMK s. t. stud. SX u u ÅSU ä b 10 = gift (sambo) med = grundskola, gymnasieskola.. = (intagen i) Gävle (tnvtal)skola = (intagen i vederbörande) högre allmänna läroverk hedersdoktor, docter honoris causa ingeniör jubeldoktor (firat SOårsjubileum som promoverad doktor) kyrkoherde = komminister = kommunala vuxengymnasiet = (examen vid) Kungl. Tekniska Högskolan i Sthm = moders yrke och ev. namn... = promoverad filosofie magister (före 1863); ftl.mag. (lararexamen efter 1863) = Nationalencyklopedien = Nordisk Familjebok uppl.2; Naturvetenskapltga Forenmgen vtd Vasaskolan = professor = avlagt realexamen = Svenska Män och Kvinnor (uppslagsverk). Sthm I942f. = son till = studerat; blivit student vid universitet (före 1864) = avlagt studentexamen (nofll!alt ~id läroverk, ) = (.inskrivits vid) Uppsala Umversttet.. = Årsböcker i svensk undervtsmngshtstona. Sthm = ärkebiskop Temastudier Denna bok vill i första hand vara en översiktlig skol- och kulturhistoria, som bör läsas i ett sammanhang i sin helhet eller epokvis. Den skall även ge material för såväl individforskning som problemforskning. Några lämpliga temata redovisas nedan, men det finns säkert fler frågor att uppställa och besvara utifrån matrikelns data. Släkt- och personforskning Skolkanslierna får ofta förfrågningar från släktforskare och författare till biografier eller andra specialstudier. Trots sitt smala urval vill denna bok möta deras önskemål bl.a. genom att ange föräldraskap och andra släktskapsförhållanden. Man kan så ofta följa 3, 4 generationer (Anthelius på 1600talet, fiskarsläkterna Boman och Söderberg på och 1800talet, senare Wijk-Eifvik, Frisk, Hildebrand, Höjer~ både Höjersdalssläkten och rektorssläkten -,Forssell, Kjellerstedt, Lindström, Wahlberg), i vissa fall 5, 6, 7 (Aurivillius, Stenfelt, Strömbeck, Isreus, Klintberg, Åsbrink, Sjöström, Hultin med Hans Hultins dotter Lina 1996), ja upp till 11 generationers skolgång i Gävle (Grubb). Rektor Mikael Kolrnadins ättlingar återkom till skolan i 7:e eller 8:e led (Bohlin 1905, Ingelög 1965). Också andra notiser i elevernas minibiografier, om giftermål, yrke, resor, skrifter etc, kan intressera den individuella personforskningen. För detaljerade uppgifter om en persons aktiviteter i och efter skolan hänvisas dock till arkiven i Gävle och Härnösand och till angivna tryckta eller handskrivna källor. Matrikelspråk. Personnamn och ortnamn Gymnasiets matrikelspråk är latin fram till 1750,.9å man övergår till svenska och börjar ordna elevernas data i kolumner. Aven i trivialskolans matriklar görs då uppställningar i kolumner, men här har man från första början mest skrivit på svenska, med ett viktigt undantag: personnamn. Trivialskolan fortsätter nämligen långt in på 1700talet den gamla munktraditionen att sätta förnamnen i deras latinska form. Härtill fogas första tiden faderns latinska namn i genitiv, patronymicum, som kan kompletteras och senare ersätts med ett familjenamn och/eller ett ord som anger hemort eller födelseort. Exempel: Jonas Petri Collinus Gestridus Jon Persson Collin från Gästrikland. De vanligaste patronymica är Petri (Pettersson), Olai (Olsson), Erici (Eriksson), Andrer-e (Andersson), Johannis (Hansson eller Johansson), Jonae (Jonsson), medan Joannis (Jönsson) är ovanligt. Dagens son-namn i Gävletrakten överensstämmer i stort i frekvens; dock förekommer de nu vanliga "kungsnamnen" Gmtavsson och Karlsson nästan inte alls på 1600talet. Il

8 Familjenamn blir vanliga först på 1700talet och förutsattes, om man ville vinna burskap i städerna. Förutom svenska namn förekommer sedan 1600talet också skotska (Elis, Honnon, Voleke r< Walcrave, Mackey, Ennes). Med tyska hantverkare inkommer något senare familjenamn som Eisenbart, Rudolphi!Rudman, Stenfält, Behm, Hasselhuhn, Retlig och med vallonerna en rad namn som vållat rektorerna mycket huvudbry, som Boive/Befve, Lemoine/Lemon, Ravoitz/Ravoes!Raus, Hilbinette, Mineur, Pierre!Pira, Gau.ffin!Gojweng, Pousette. Yrken ligger bakom namn som Bössman, Hammarstedt, Hammarström, Ståhlstedt (smeder), Cuprin (kopparslagare), Schiermacher (krukmakare), Thei<telonarius (tullnär). En sen latinisering: Harry Armini, son till Herman Andersson. En folklig tradition i trakten, belagd sedan 1500talet, låter ett ortnamn definiera ett förnamn, t.ex. Mårtsbo-Slim. I skolan finner vi familjenamn, som på samma sätt bygger på ett ortsnamn i svensk eller latinsk form. Det är dessa familjenamn som ger Gävleskolan dess speciella lokalfärg, alltså namn som Almenlus från Allmänni nge, Elfbrink, Eljstrand från Alvkarleby, Gevalt i från Gävle, Gestrin från Gästrikland, Hember g, Hemlin från Hemlingby, Hit/berg, Hillman, Hillström från Hille, Selggren från Säljemar, Själander från Själevad, Wahlberg, Wahlström från Val bo, Hollinder från Hållnäs, Norelius!Norell från Norrala, Thörnell från Trönö, Ferlin från Färila, Portuan (portus = hamn) från Söderhamn, Gallenlus (gallus = tupp, hane) från Hanebo, Tjernell från Tjärnäs i Torsäker men Tjerneld från Västtjärn i Ilsbo. För att slippa nämna hednaguden vid namn döpte man om Torsäker till Torgsåker och tog namn som Torger, Torgström, lat. Emporagrius (emporium= torg, ager =åker). De latinska namnen började under 1700talet moderniseras genom att stryka -us: Linnceus>Linne, Fontelius>Fontell, von Tell. Matrikeln ger ett rikt material för namnstugier. Beträffande djäknenamnens historia hänvisas till K. Fr. Karlsson, Orebro skolas historia 4 s. 218f. samt Bror Olsson, Svenskt lärt namnskick (Lund 1956). Under 1870talet börjar patronymica ersättas av fasta son-n~mn, som snart dominerar stort, även av typ Blombergsson (1811), Omansson (1808), Hammarson (redan 1714). Familjenamnen blir mer stabila; tidigare hade man ibland bytt namn både en och två gånger, såsom framgår av matrikeln. Under 1900talet ersätts efter hand alldagliga familjenamn med olika nyskapelser. Man kan utgå från faderns förnamn (Esbjörn, Hildeman<Hilding) eller tillgripa fantasinamn utan anknytning till personen (Råberger, Bending, Ingelög, Gunnilstam). Av praktiska skäl söker man gärna behålla initialerna (Porrvik<Pettersson, Lamborn<Larsson, Alvenhag och Annerhag<Andersson, Nilvander<Nilsson, Orehag <Olsson). Jämlikt nya lagar kan man även överta morsnamnet (G.F. Leufven 1889, N. Bergsten 1899, B. Hedell, A. Trest, Rössner 1961). Trots dessa innovationer finner man i telefonkatalogerna rader av personer med samma namn, 10 stycken Åke Andersson etc. Man tvingas särskilja sig med initialer typ Lars B. Larsson eller göra smeknamn officiella: Rås för Rose, Ninni för Ingrid, Traste för Mats. Ett behov att hävda sin 12 identitet? Vasaskolan utsätter sedan 1976 elevernas födelsenummer i skolkatalogen, dock icke fullständiga personnummer, av integritetshänsyn. - Namnortografiska mysterier: varför skrivs Lundahl, Lindahl, Nordahl oftast med ett d, Wahlund från Valbo med ett l, Åström från Ås med ett s? Varför börjar familjenamn nästan aldrig på Ä? Öknamn I skolans värld frodas vid sidan av vanliga hypokorismer som Betlan för Elisabet, Jo.c;ke för Joakim en vildvuxen flora av öknamn på kamrater och lärare. Oknamnen är som regel mycket individuella och härleds av vederbörandes tal eller andra egenheter eller anknytning till kända perso~ager, t.ex. då två fransklärare kallades Tjojrassa resp. Orvar efter favontfraserna Toute la phrase! resp. Au revoir. En svensklärare fick alltid heta "Klevas" eller "Kleven" efter sitt föredrag om Gallehushornens runristare Hlewagastir. Många andra exempel ges vid redovisningen av lärare och elever under 1900talet. Namnet Uppland Under 1700talet angavs förutom de inskrivna elevernas hemort också deras h~mlandskap. I:Iärigenom kan belysas, hur landskapet Upplands namn vax~r fram. Enligt prof. Torsten Andersson i Uppsala var Uppland u_~spru~gh_gen Roslagsbornas namn på "det övre landet" (en annan f?rklanng 1 NE)_. La?dskapets st~derande är både vid Uppsala universitet fore 1829 och Vid Gavle gymnasium före 1800 uppdelade på tre nationer, Roslagen, Uppland dvs Attundaland och Tiundaland, samt Fjärdhundra i väster :?0 inskrevs 26 elever som Upl. (l Tierp, l Wässland, 5 Nora, 3 Våla, 3 Alvkarleby, l Löfsta), 10 som Roslagenses (6 Vässland, 1 Hållnäs, l Norrtälje) samt 3 som Fjerdhundr. (l Norby, l Nora). Tiden inskrevs 61 Upl., 6 Fjerdhundr., 2 Roslagenses. Materialet bekräftar alltså att Roslagen under 1700talet först betraktas som ett eget landskap men att Roslagssocknarnas gymnasister sedan efter hand övergår till att betrakta sig som upplänningar. Gävles kvartersnamn Stadsingeniören Gunnar Sjöberg gav o.1920 ett antal kvarter i centrala G_ävle namn som han hämtat från Vasaskolans historia, såsom ApologLS"ten, Kollegc;-n, Lektorn, Prima, Tertia, Bordsgossen, Kustos, Fingerkladan, de tva forsta rektorerna Gestricius och Nicolai. Se Inga-Britt Skoglund, Kvartersnamn i Gävle (Sandviken 1994)! Invandrare och utvandrare Folket i sjöstaden Gävle har alltid varit rörligare än i de slutna inlandsstäderna. På 1500talet pendlade birkarlar och fiskare mellan övre Norr Iapds hamnplatser och Gävle. Som redan familjenamnen visar invandrade nagot senare skottar, valloner och tyskar. Också några ryska krigsfångar 13

9 från Karl XII:s krig stannade kvar i vår stad (se E. Wickberg i GD 1%2Ki3). Efter 1960 kommer nya invandrare, adopterade barn från Korea eller Afrika, flyktingar från Jugoslavien, Sydamerika, kurder, iranier, gästarbetare från Grekland eller Finland. Samtidigt har årligen en rad utbytesstudenter från främst USA och Australien studerat vid Vasaskolan. Så internationell som under dessa år har skolans elevkår aldrig varit! Den mycket stora invandringen i Sverige på och 1990talen har som bekant ställt stora krav också på skolan, på undervisning i svenska, i svensk kultur och i religion. Varför utnyttjar man inte erfarenheterna från inskolningen av valloner och tyskar på och 1700talen? Dessa invandrare bevarade en tid sin egen kultur och sina språk i hemmen men är ju nu sedan länge helt integrerade med den svenska befolkningen. Deras kapital och deras yrkeskunskaper gav dem ofta goda positioner i det svenska samhället. Fram till trettioåriga krigets utbrott brukade Gävles första studenter fortsätta sina studier vid Wittemberg, Rostock och andra tyska universitet. Under 1700talet företogs enligt bevarade dagböcker s.k. bildningsresor till kontinenten. Några f.d. Gävleelever promoverades till magistrar i den då ännu svenska staden Greifswald. Ett par Gävledjäknar, som gick till sjöss, råkade i slaveri i Barbareskstaterna. Vid mitten av 1700talet kan vi belägga en tidigare föga beaktad emigration via Holland till Ostindien (P. Printz, A. Strömbeck, J. Grise, P. Depken, J. Kiäll, P. Berggraf, S. Gestrin, H. Schröder, J. M. Lastbom, J. G. Kindberg). Utvandringen till "Norra Amerika" börjar på 1690talet (A. Rudman, A. Sandel) men tar riktig fart först på 1800talet, då sjömän rymmer i hamnarna och reguljär överskeppning av först jordbrukare och hantverkare, längre fram industriarbetare, tar vid. De första skeppen med Erikjanssare avseglade från Gävle Gävle var då Sveriges största emigranthamn, större än Vilhelm Mobergs Karlshamn! Numera har ju världen krympt med de snabba kommunikationerna. I alla Vasaskolans stora studentårgångar efter 1960 återfinns som regel flera personer som yrkesutövare eller hemmamakar utomlands, mest i USA. Lektor Erik Wiken vid Vasaskolan har blivit ett känt namn inom emigrantforskningen, som även har ett länscentrum i Ockelbo. Relationen mellan skola, elever och lärare. Avhoppare Vardagsutbildningen får man ju i hemmet av föräldrar, syskon och andra äldre. Yrkesutbildningen fick man förr genom att delta i arbetet, ofta i faderns yrke. Nödiga teoretiska kunskaper inhämtades i de offentliga skolorna, som äldst mest var ett slags yrkesskolor för präster. Därvid fick dock de flesta också privatundervisning av informatorer o.l., såsom Magnus von Platen visat i sin studie "Privatinformation i skolan" (Umeå 1981). Detta stöd i form av privatlektioner och ferieskolor upphörde så gott som helt, då läroverken avskaffades på 1960talet, trots att skolan även i fortsättningen skriver ut betyg och utfärdar kompetensbevis. Skolan fick också ta ansvar för elevernas lekamliga underhåll genom sockengång, djäknepe~g~r, donationer och i vår tid statligt studiestöd, k?~munal frukostbes~tsmng och läromedelsanskaffning. Grundvalen för tnvtalskolan~.. ekonomt var O_Lofsgärden, som uppbars från alla hushåll i Norrland. Djaknepengarna ttllkom genom 1624 års plakat. I början av 1600talet fick et.t par djä~ar underh?ll ur Gävleborgs förråd. Enskilda gåvor, exempelvts 5 daler da en skuta aterkom till hemmahamnen, eller då djäknarna "sjöng för lik", nämns ofta. Den första räntebärande donationen tillkom )703 (bibeln hindrade länge ränteinbringande lån, jfr 5. Mo ~eb. 23: 19). Ann u på 1850talet gick jul sångare, fattiga skolpojkar, omkring t stadens gårdar och sjöng för att få gåvor.. N~r började man skolan och hur länge gick man där? Matrikelns uppgtfter ka? ge viss vägledning. Borgarbarnen i Gävle och bondpojkarna från Htlle och Valbo började ofta i 7-8-årsåldern med att lära läsa o~h skri~a b~de latinsk och "svensk" stil (dvs tysk fraktur). Därpå överg!ck de ttll r~~eklassen, var~ lär~re kallades apologist, eller direkt till de sa. kallade nanng.arna. En mtnontet studerade latin, grekiska, sång oeh kr~.stendom upp tt.~l re~torsklassen, där man i flera år förberedde sig för prast~.allet under ovennseende av stadens kyrkoherde. Pojkar från andra l~ndsandar, Dalarna, Norrland, lärde sig elementa i hemorten, gärna med hjälp av socknens präst, och inskrev sig sedan i skolans rektorsklass. Gymnasiet i Västerås tillkom bl.a. för att ersätta Gävles rektorsklass som sedan också förlrxade rätten att sända sina elever till universit~t då Stockh~lms gymnasium flyt~des till Gävle Gävle gymnasium fick sedan s111a elever huvudsakltgen från Gävles och Hudiksvalls trivials.~olor, tills Hurliksvall fi~~ ~get ~ymnasium I Gävles nioklassiga laroverk slutade många fnvtlltgt pa halva vägen för att gå till yrkena. För deras behov infördes realexamen Även realskolan var en krävande s~olform, som. alla inte o~kad~ me~. A v hopparna var dock unga nog att htnna. ~k~fa stg yrkesutbtld.ntng pa annat håll och bli t.ex. ingeniörer. Ock~a t la~ov~rkets gymn~stum slutade en och annan på vägen, främst spe~t.albegavmn~ar s~m blivande musiker, skådespelare eller konstnärer, polttt~er som ~tck ttll ungdomsförbundens partiskolor eller vanliga teo~ettker som vt~!e komm~. fortare fram i vuxengymnasiet. I dagens gymn.astesko~a och hagskola vantar ofta arbetslöshet dem som inte fullföljer stna studter (~h dessvärre också en del färdigutbildade). Efter skolttdens slut behölls viss kontakt mellan elever och skola. ~~udenter återv.~n~e till skolan för att vikariera som lärare något år eller for att stanna da.r ltvet ut som. behöriga pedagoger. För andra kom tiden i skolan att lysa t barndomsmtnnenas ljus, särskilt om de studerat där i mång~ år. Härom vittnar. nostalgi~ka memoarer och examensjubileernas tal. Nagra tackade med gavo~, arkiater Bräms med glasfönster till det nya skolhuset 1671, konsul Brodtn med kupolen över skolans observatorium 1914, fabrikö~ Matta.? med Osslundmålningen i aulan samma år, sjökapten~r med exotiska snackar och grosshandlare med stipendiefonder. Tyvärr haller denna anda på att försvinna i en del av dagens skolor, där tvärtom 14 15

10 ett dolt skolhat ibland tar sig uttryck i mobbing, vandalism och anlagda skolbränder. Även tidigare förekom det dock att besvikna eller "kuggade"elever rev sönder betyg, slängde bläckhorn mot skolans väggar osv. Vi glömmer ofta att skolan har en relationsskapande funktion för eleverna. Här knyts bestående vänskapsband och bekantskaper som kan betyda mycket för framtiden. När exempelvis målaren S. A. Blombergsson på 1800talet fick många beställningsarbeten av brukspatron P. C. Rettig är det ett relevant faktum att han varit klasskamrat med brukspatronens son. Just klassen, arbetslaget med i stort sätt jämnåriga, är den elevgrupp som fungerar bäst i skoldemokratiska sammanhang oc~ sol!l håller ihop längst senare i livet. De försök som skolreformatorer i ovist m t gör att ersätta klassenheten med tillfälliga grupper och enskilda studier kan skada sammanhållningen och demokratin. I klassen varierar individernas relationer. Ofta tyr man sig till en "bästis", kanske en kamrat från samma kvarter eller ort, som då A. Breck och S. Breher efter gemensam privatundervisning hemma i Söderhamn 1726 kom till Gävle och sedan till universitetet. Sådan vänskap består ofta efter skolan, exempelvis mellan E. Bergman och E. Hedin (1907; jfr filmen "Den goda viljan"), eller då f.d. klasskamraterna och hustimmermännen J. Berglin och E. Grönwall (GS 1766) de!ade gård. på. Sö~er. E~ ann.an kategori är syskongruppen, som uppstår da syskon 1 olika aldrar mskrivs i klump och bildar eget skolhushåll Ufr bröderna Gris 1679, Renvall 1769, biskop Bohlin och hans bröder på 1900talet). Med matrikelns hjälp kan vi kartlägga hela nätverk kring aktörerna under 1700tale.~ oc~ senare och finna nya förklaringar för deras h~ndlande (se t.ex. P. Ronqu1sts dagbok 1781 i Från Gästrikland 1975). Aven i dagens Sverige spelar skoltillhörighet en viss roll för personalarbetet i olika branscher. En journalist som Kerstin Bergqvist-Monk i Gävle har funnit många intervjuobjekt och artikeluppslag bland sina talrika skolkamrater ute i landet. En annan fråga värd att utforska är hur mycket skolan och klassen betydde som äktenskapsförmedling, när flickorna fick tillträde till läroverket. Känslan för det totala skolkollektivet, kårandan, har växlat talas det om en numerus personarum scholae, en korporation där gränsen mellan lärare och elever i samma djäknepenningsuppbörd inte är så skarp. I den gamla skolan fördes ett sla~s klasskan;p mellan latinarn~ _och räkneklassens "griffelstumpar". Stnden blev hardare och fick politiska konsekvenser då trivialskolan bröts sönder i en folkskola och ett läroverk. "Kissar:' och "råttor" pucklade på varandra så ofta man kom åt långt in på 1900talet. Därigenom skapades dock en speciell kåranda inom varje skola, som ytterligare stärktes vid idrottstävlingar o.l. där man hejade på de sina. I den nya gymnasieskolan har morgonböner och andra gemensamma aktiviteter försvunnit, eleverna är splittrade på olika yrkesförberedande och allmänteoretiska linjer, sammanhållningen är svagare. Vasaskolan har här förmånen att äga många föreningar för litteratur, foto, idrott etc. som kan överbrygga. 16 Relationen mellan lärare och elever växlar ju också. Många elever, inte minst flickor, kan i sin lärare se en faders- eller modersgestalt som de saknar i hemmet och många kanske barnlösa lärare följer sina elevers livsöden med stort intresse. Dureformen 1970 närmade otvivelaktigt personal och elever till varandra. Elev Svensson och "lektorn" blev Bosse och Kalle. Numera betraktar dock eleverna sig själva gärna som kunder, som inte ska behöva öppna fönster och sudda på tavlan eller annat som förr var ett självklart elev jobb. Sånt ska "peoonalen",alltså läraren, sköta! Nå~on uttömma~de undersökning av ett lärarkollegiums sociologi har val knappast gjorts, men memoarer och skönlitteratur berättar åtskilligt. Vi kan fö!märka vissa spänningar i lektorskåren på 1700talet och mellan konservativa humanister och "lättsinniga" naturvetare på talet, och det vore ju underligt annars i en trång krets av människor som går och nöter mot varandra i flera decennier. På läroverkstiden umgicks man mycket i hemmen, ordnade bokcirklar och barnfester och den patriarkaliske rektor Falk gav en sparbanksbok med insatt tvåkrona till varje nyfött "kollegiebarn". I den stora gymnasieskolan däremot söker lärarna oftare sitt umgänge bland vänner och grannar ute i förorterna eller i föreningar. Välljud och vetenskap. Lärarnas bisysslor Lärare har ofta deltagit i det lokala kulturarbetet och föreningslivet samt i kommunalpolitiken, t.o.m. i 1792 års riksdag i Gävle. Man framträdde med tal och tryckta program (finns nu bl.a. i Uppsala universitetsbibliotek se ~ven. t.ex. Ulvichios 1617 och Olof Broman 1705). Lärare med vetensk~p IIga Intressen har även kunnat publicera sina resultat i bilagor till skolans redogörelser (se förteckning i redogörelsen ). Vi nämner följande som exempel: Lars Gestring, rektor , Epitaf över sjöhjällen Peder Axelsson Baner (Samlaren 9) Olaus Andrere Helsingius, rektor , Almanack för år 1600 Olaus Petri Niurenius, rektor o , skrev en katekes på samiska, Samenolmay catechesis, och en avhandling om Lappland, Laplandia (se SMK) Olaus Jonae Skough, rektor , nio tryckta predikningar Kollega Nils Å bygge/hiller blev rector cantus vid Stockholms storkyrka på talet director musices Lydert Dijkrnan 1678 tonsatte J. Rönquists sorgekväde över Magnus Gabriel de la Gardie och blev senare organist vid Stockholms storkyrka. lektor Peter Elis kopierade Järvstas runsten på 1710talet (S. B. Jansson Gästriklands runinskrifter s.l31) ' konrektor J. Kabb, Anteckningar om Gävlestudenter i Gästrike nation. Ms Vasaskolan Joh. Berger, Underdånigt fägnekväde då Adolf Fredrik besökte Gelle stad 1744 lektor C. Bergsten, Tal vid HKH kronprinsens bröllop

11 lektor G. G. Tybelius, Underdånigt minne av Gustaf den förstes förtjänster Andreas Tegman, De lingva primaeva (om urspråket). Gyronasiedissertation 1769 Nils Nybellin, Tirocinium thesium logicarum (teser i logik). Gyron. diss lektor J. Schönstedt, Minnestal över Adolf Fredrik 1771 lektor C. Bergsten, Historia renascentis in Europa litteraturae Graecae et Hebreae (om den grekiska och hebreiska litteraturens återfödelse i Europa) lektor Johan Wikström, Tal vid änkedrottning Lovisa Ulrikas frånfälle 1783 C. Bergsten, S. Gestrin, Diss. de Schola Triviali Gevaliensi (om Gävle trivialskola) S. Gestrin, Diss. de Gyronasia Regio Gevaliensi (om Gefle gymnasium) J. Schönstedt, J. Wikström, Peter Ekströmer, Sergetal efter Gustav III.1792 Nils Berg sten, Till 300-årsminnet av Luthers ref ormation.1817 C. E. Aurivillius, Magnos litterarum patronos... (till 1000-årsminnet av kristendomens införande i Sverige) P. J. Emanuelsson, Af skedssång till gymnasii ungdomen den 31 mars 1843 C. O. Björling, Tal på 25-årsdagen av Karl XIV Johans kröning c. A. Forssell, Rektorsbyte och redogörelse med personalia, elevstatistik, läroplaner.l843 C. O. Björling, Tal i anledning av Karl XIV Johans död C. J. Unström, Arskedsord till Gefle gymnasii ungdom den 25 april 1846, då han lemnade filosofiska lektionen. J. Selggren, Om läroverket i Gefle före C. F. Wiberg, Till kännedomen om Grekers och Romares förbindelse med Norden.1861 C. F. Wiberg, Berättelse över en pedagogisk resa i Danmark. sommaren C. F. Wiberg, Om Grekernas och Etruskernas inverkan på Bronskul turen K. L. östergren, Kantat vid invigning af det nya läroverkshuset i Gefle N. P. Ödman, Om det högre undervisningsväsendet i Frankrike E. W. Pettersson, Om bisatsers konstruktion i nyhögtyska skriftspråket Hj. Kempff, Bild- och Runstenen i Ockelbo K. P. Nordlund, Studier i Algebra Ludv. Bergström, Eskatologiens historia O. Fyhrvall, K. V. Lundqvist, Tvenne föredrag till minne av Uppsala möte Hj. Kempff, Pineuslejonets Runristningar I-II. 1894, 1897 Fr. Hall, V reta kloster L Damm, Inledning till den projektiva geometrien.1906 A. Heintze, Vertebraterna i Gäfle h.a.läroverks museum Aug. Johansson, Till Götiska förbundets minne. Föredrag 1911 M. Sterner, R. Liljefors, Kantat vid invigningen av Gefle h.a. läroverks ombyggnad H. P. Kindberg, Experimentell deduktion av Ohms lag Sven Norrbom, Underbetyg i läsämnen vid h.a. läroverket i Gävle F. Arfwidsson, Pesten och försvaret av Östersjöprovinserna A. Uddholm, Gefle trivialskolas äldre urkunder A. Olerud, Den svenska morgonbönens historia Th. Dahlgren, Astronomi i Gävle förr, nu och i framtiden A. Lenner E. Wiken, Gävle gymnasiums matrikel A. Uddholm, Vadstenahandskrifter i Vasaskolans bibliotek A. Uddholm, Litterära krigsbyten i Vasaskolans bibliotek B. Berglund, Om romerska mynt i Vasaskolans samling A. Uddholm, Hur trivs Vasaskolans nya elever? 1978 A. Uddholm, Vasaskolans donationsfonder med historik A. Olerud, Religions- och filosofiundervisning förr, nu och i framtiden E. Brännman, A. Lenner, Gävle stads dombok L. Ödeen, Från istiden till Gunder Hägg. Glimtar ur Gästriklands historia. GD 1986 På senare tid har jubileer och högtidstal stått tillbaka för utställningar av elevarbeten i olika konstarter och hantverk samt uppvisningar i dans, musik, cirkuskonst m.m. Läroverkens samlingar av böcker, etnografica, mynt och biologica har under 190Dtalet ofta överförts till kommunala bibliotek och museer. Universitetens leveranser till läroverken av doktorsavhandlingar och program upphörde på 195otalet och gymnasielärarnas vetenskapliga ambitioner har nu i allmänhet överförts på de lokala högskolomas forskare. Får dessa högskolor r~surser för forskning? I äldre tider var nästan alla lärare prästvigda, deltog i ortens kyrkliga arbete och erhöll ersättning för detta. Ett naturligt sätt att dryga ut magra lärarlöner var givetvis också informatorsverksamhet i förnäma familjer, senare ferieskolor och annan privatundervisning som ibland kunde inbringa nästan lika mycket som den statliga lönen men nästan helt upphörde efter skolreformerna på l96otalet. Det var också vanligt att elever inackorderades i lärarhem, med underförstådd avsikt att de skulle få vederbörlig tillsyn och kanske läxhjälp. Att författa läroböcker och populärvetenskapliga artiklar ger kanske mindre avans men tillfredställer ärelystnaden. På sina håll har lärare grundat och redigerat tidningar, exempelvis läroverkskollega Rudolf Grandien i Söderhamn och adjunkt G. }'hune i Haparanda. Aven mer borgerliga binäringar noteras.teologie lektorn Jakob Grubb drev avverkningar i Hilleskogarna och inspekterade som delägare 1691 Ljusnedals kopparverk Rektor Petrus Gris levererade på l740talet tegel till kyrkan från sitt tegelbruk i Gavleån, i nuv. Stadsträdgården. Rektor A. G. Klintbe:g och adjunkten R. Ström drev på 1800talet en framgångsrik bokhandel t Gävle. Gymnastikläraren major G. Swedlund var länge vicevärd för Gavlegårdarna. I början av l900talet innehade flera lärare försäkringsagenturer, något som dock senare förbjöds av jävskäl Numera har mångsysslerier upphört, utom möjligen konsultuppdrag bland lärare i tekniska ämnen. Lärarna ska nöja sig med den lön arbetsgivaren beviljar dem, basta! 19

12 Skolans yttre nätverk Eleverna och deras föräldrar utgör således stommen i skolans nätverk. På landsbygden påmindes man om skolans existens när präst- eller bondebarnen for till Gävle för att studera och inte minst när eleverna bar upp djäknepengar eller Olofsgärd och medverkade i gudstjänsterna. När sedan eleverna återkom som präster, lärare eller länsmän, fungerade de som skolans språkrör ute i socknarna. Härom vittnar bl.a. de elevarkiv som bevarats ute i länet (jfr om källorna ovan!) och som vittnar om en viss folklig respekt för djäknelärdomen. De många präster i ärkestiftet och Västerås stift som utbildats vid Gävle skola under 1500talet b!prog säkert till den snabba spridningen av Uppsala mötes ideer Annu 1781 hade c:a 50 av de 350 personer som Per Rönquist enligt dagboken träffade i länet och Uppland anknytning till Gävle skola och gymnasium. Av de c:a 3800 studenterna vid Gävle läroverk stannade c:a 1000 i hemstaden, 1000 kom till Stockholm och de övriga spreds ut över landet eller emigrerade. I Gävle kände alla till stadens skola, även som leverantörer av olika nyttigheter och som åhörare till olika arrangemang där. När sedan nya läroverk tillkom i Norrland och även i det växande Gävle, krympte Vasaskolans nätverk till att endast omfatta staden med kringliggande landsbygd. Läroverken i Norrland hade fortfarande ett visst samröre med varandra genom idrottstävlingar och litterära pristävlingar, men när läroverken slutligen ersattes med isolerade högstadier och konturlösa gymnasieskolor, blev visserligen den lokala kontakten med föräldrarna mer intensiv men gemenskapen mellan den större regionens invånare sannolikt försämrad. Många intressanta problem finns här att reda ut. Vad blir det exempelvis av gymnasieskolans elever numera? Kommunikationen mellan skolan och dess intressenter bestod sedan medeltiden av rektors rekommendationsbrev för vageraode eller flyttande elever. I staden användes djäkneklockan, ra.stklockans föregångare, för att meddela upprop och skoltider, och sedan 1700talet spreds tryckta program för skolevenemang. Ute i sockenkyrkorna upplästes vid vissa tillfällen kungörelser om skolgång, t.ex. då vårterminen 1792 framsköts p.g.a. att skolhuset användes vid riksdagen i Gävle. Annonsering i dåtidens massmedier! Överheten utgjordes äldst av kyrkan genom eforus och domkapitel i Uppsala samt en lokal inspektor som fortsatte att utöva representation fram till Efter 1693 fick landshövding och länsstyrelse insyn i skolans ekonomiska förvaltning, medan skolöverstyrelsen efter 1919 och länsskolnämnden efter 1958 ansvarade för det inre arbetet. Via censorerna vid examina fick skolan stimulerande kontakt med högskolor och institutioner. Staden skulle främst hålla med rektorsbostad och senare även ansvara för skolhus, städning m.m. Efter 1991 har statens detaljengagemang i de lokala skolorna upphört, varför numera kommunen ensam genom sina styrelser och förvaltningar har fått det fulla ansvaret för dessa. Omorganisationerna under 1900talet har än mer krympt skolans kontaktnät och försämrat läramas status, men även medfört kontakter mec;t n~a gruppe;, exempel v~~ politiker vid deras skolbesök i val tider, soctalvardsmyndtgheter etc. Aven härvidlag har skolhistorikerna mycket att notera. Den 6 december 1993 fick gymnasister och vårdelever i Gävle en rejäl frågestund med statsminister Carl Bildt som kom direkt från konferenser på tu man hand med Sovjets utrikesminister Kozyrev i Murmans.k <;c~. USA:s.!?resident Bil~ Clinton i Washington. En ny tid: skolan mttt t varldspohgken! Inte mmst med en statsminister som varit elevrådsordförande vid Ostra Real i Stockholm under skolkonflikten 1~ Skolans inre arbete och organisation Den dagliga arbetstiden i skolan följde tidigast i princip kyrkans tideböner med tretimmarspass från kl. 5 f.m. till kl. 5 e.m. och ännu o.l900 började man enligt Folke Frölen kl. 7 på morgonen införde skolans kollegium småt:~ster, till att börja med om 5 minuter, klassböcker och klassföreståndare. Aven skolåret var anpassat efter kyrkoårets många h~lgdagar och eleve~nas dj~knegång under tre, senare två uppbördstermmer (sommar- och JUltermmer), vartill kom skurlov och lov för marknader och enbärsplockning under 1600talet. I vår tid anpassas skoltiderna efter väderlek (friluftsdagar), kommunikationer (kvällspass), lärarnas studiedagar och föräldrarnas fritid ( vårvinterlov sedan 1940, femdagarsvecka sedan 1968). Skolstadier. Klassernas antal och genomgångstid har starkt varierat genom seklerna men man kan ändå konstatera att den gamla trivialskolans fyra "kretsar" eller klasser tycks väl motsvara de fyra stadierna (låg-, mellan-, hög- och gymnasium) i dagens svenska skola... studiegruppernas storlek. På 1600talet kunde nybörjarklasserna ha over 30-talet elever räknas rentav 70 a 80 elever i lägsta klassen - ~en i de ~ögre.jatin~lassema.reducerades antalet snabbt genom utgallnng eller overgang till apologtstklassen. Denna räknade alltsedan t~~et genomgående bortåt elever och hade 1842, innan den uppborde, 64 elever. Klassen var mycket heterogen, med både gamla latinelever och rena nybörjare, men uppdelades efter elevernas kunskaper i matematik i tre ~rul?per, bland vilka de s.k. bordsgossarna var mest avancerade. Undervtsmngen bestreds av en enda lärare med biträde av äldre elever, monitorer, en heroisk pedagogisk gärning! Också i läroverket kunde de lägre klasserna ha upp till 35 ~lever, gymnasiet upp till 30 men oftast avsevärt lägre hade exempelvis realskoleklasserna i Gävle i s.nitt ~6 elever, gyronasieklasserna 15. I grundskolan sänktes elevantalet ~dl m!~dre ä~.30 och bi~hölls dä~ i de högre klasserna eftersom utgallring mte langre forekom. Pa gymnasieskolans teoretiskt inriktade linjer har elevantalet varit högst 30 fram till 1992, då flera kommuner av ekonomiska skäl ville öka elevantalet i klasserna till och på sina håll till ~?rt~t 4,0. l!.: ~~agogis~. synvinkel innebär detta naturligtvis en stark forsa~~tng Ja~fort med.~orhållandena i läroverket. Yrkeslinjerna har ofta med hansyn ttll det begransade antalet maskiner haft elever i varje klass. 21

13 Läroböcker införskaffades på 1500talet från Tyskland eller inköptes på distingen i Uppsala för att inbi.ndas i Gäv~e: 168~. köpt~s och mo~.terades 6 "landtavlor" (kartor) av Ptscators edttt~;m. Arkebtskop~r skankte då och då klassuppsättningar av katekesen. Nar staden 1761 fatt ~tt eget tryckeri lät gymnasiet där fr~mställa egna böcker, program.?ch dtsputationsteser. Andra kunde fås 1 stadens bokhandlare, som s~otte anskaffningen, tills kommunens egen l~rom_ed~lscent:_al.~og bv~r o Blyertsanteckningar förekommer 1 ark1va!terna for fo~sta gangen och gåspennorna för bläckskrift ersattes o.1830 med stålpennor. Ra~n~klassens lärare och elever klagade bittert över kritdammet från tavlan 1 s~n sal och 1703 inköpte rektor Unonius därtör griffeltavlor, vilkas bruk mahä~da förklarar att skrivstilen under 170otal:t blev så regel.bunden forekernmer anilinkopiering i e~ame~sup~gifter oc~ 1~02 mkommer de första maskinskrivna breven, gtvetvts fran ecklestasttkdepartemel!t.et har rektor Nilsson skaffat sig en vä!dig telefonappa~~t på ex~d~~ionen. Gävles rundradiostation inledde s!n ver~sa_mhet hogst upp.i ~a~overksbyggnaden 14 dec.l925. Da~ens ljus~opte~ng~apparater, mmu~nare, TV, radio och bandspelare mnebar givetvts bade.arbe~sbesparmg och konkretisering i studiearbete~, och m~n tyc.ker ~.ekt!onstt~en borde kunna reduceras, när man nu slipper otidsenliga ovmngar t manuell skrivning huvudräkning och logaritmräkning. Under iäroverkstiden åvilade elevernas försörjning hemmet, som även fick stötta skolan med terminsavgifter till olika kassor. I gymnasieskolan får däremot eleverna ekonomiskt stöd av stat och kom~un, som ovan nämnts. Goda studieresultat belönas med bok- eller penmngremier, men av ekonomiska eller ideolog!ska skäl har man nu blivit n:.er Äterhållsam i detta avseende. För korrektzoner av de elever som var. f<:rsumliga i studier eller uppträdande fanns förr en s~~affskala, allt!!ran relegation, eller förvaring i skolans prubba - et} skolfangelse fanns ann~ på I800talet- till aga på bara k~o~pen (s.k. vat stut) ocho handplagg. pa vänster hand (skrivhanden fick JU mte skadas!). ~nnu pa rek!o~.~lmtbergs tid hölls varje lördag veckoräfst, s.k. stuta~ote, med ty alfoljande bestraffning. I ett kollektiv kunde man t.o.m. en!igt skol~tad~an lotta.. ut en elev att bestraffas i allas ställe, om den verkltgt skyldige mte påträffades. Betygen i ordning och uppförande. a~sk~fades 196~.; det fi~ns de som anser att den tilltagande ungdomskrtmmahteten och okad otillåten frånvaro från arbetet är en konsekvens av detta... o I skolans äldre räkenskaper nämns emellanåt bårdskarer som fatt betalt for att bistå djäknar. En skolläkare näm~s i katalogen 188?, och 1944 får han till sin hjälp en skolsköterska, Ingnd Hansson, som aven fungerar som kurator tills en heltidsanställd sådan tillsättes I den ga~la skolan ålåg det eleverna ~tt biträda med skolans sk~)ts~l, eldning, städning etc. efter uppgjord turhsta. I det nya skolhuset VId an anställdes däremot efter 1816 en särskild vaktmästare, kallad Krukan, eftersom han ofta sågs hämta vatten i ån i en sådan. Men först 1901 får vaktmästare Asplund en plats med petitstil i skolans katalog. 22 Elevernas fria aktiviteter Vad sysslade då eleverna med på icke-skoltid? Alla torde ha biträtt i olika delar av släktingars yrkesliv och sålunda fått vad som motsvarar våra dagars praktiska yrkesorientering, PRYO, särskilt i lantbruket som nästan alla svenskar före 1850 var förtrogna med. I övrigt nämns då som nu olika former av idrott, spel och andra nöjen. skridskoåkning på fjärdens isar och skolans egen bana i ån vid början av 1900talet föregick skolans senare rikssegrar i bandy och hockey. Då förekom även isdans till regementsmusik vid Boulognerskogen vintertid och kallbad vid badhuset Najaden lite längre nerströms sommartid. Skolan ägde också en tid en egen kapproddbåt betitlad Ormen Långe men sjösporten koncentrerades efter hand till segelsällskapet på Huseliharen Ufr A Åkerson 1961). Per Rönquist nämner 1781 promenader i Proståkern (nuv. Stadsträdgården) och ut till Hille kyrka. Att rida var ett måste för forna tiders svenskar. Borgama klagade över ungdomens okynnesritter på stadsgatorna på 1670talet. I en senare tid har framför allt flickorna övertagit hästintresset, exempelvis vid Cleveståls stallar i Tolvfors, medan pojkarna sedan 1930talet främst ägnat sig åt motorcyklar och begagnade bilar. På 170otalet hade skolgossar och gymnasister för vana att spela brännboll (slå boll) på en stor plan vid Tolvfors. Skolans första fotboll inköptes Senare fick Vasaskolan dispositionsrätt till Nynäs idrottsplan. Vasaskolans idrottsförening är en av de äldsta i landet, bildades 1882, med stans första idrottsarena på skolgården, och dess medlemmar vann segrar både i Olympiska spel och i skolungdomens tävlingar i Stockholm. En pådrivande kraft var majoren G. Swedlund, som även uppmuntrade fäktning i gymnastikhuset och skytte ute på Rönningen i Sätra. Båda vapensporterna hade gamla traditioner, fäktningen sedan studentvärjomas tid på 1700talet och skyttet sedan början av 1800talet, då Immanuel Nobel uppfann minan och Jonas Offren den första revolvern, men deras utövande krävde dödsoffer bland eleverna (C. Myrstedt 1713, C. F. Aurivillius 1843). I simning vann Vasaskolans elever särskilt stora framgångar, när man efter 1960 fick tillgång till det nya Strömbadet (som nu skall byggas om till Musikens hus). Skidlöpningen fick fördel av sportstugan i Åbyggeby, som tillkom på rektor Norrboms initiativ. Skolungdomens av Olaus Magnus omvittnade intresse för snöbollskrig och ogudaktigt spel ute på gator och torg beläggs även i Gävle genom den enorma men för glasmästaren glädjande åtgången av fönsterrutor samt den stora räfsten 1679, då både skoldjäknar och borgarnas drängar spelade kort och kronpenning vid Stapeltorget. Spel om penningar, som ju redan bannlystes av kyrkofäderna, odlades flitigt i djäknestugorna men förbjöds i ordningsstadgorna läroverkstiden ut. Vårarnas mer oskyldiga kulspel fortlever emellertid, och därmed kommer vi in på rasternas nöjen. Vi minns 1920talet, då de små realskoliterna satt längs väggama och lät fickspeglamas solkatter spela in genom fonstren eller brännglasen bita hål i papper och film. Blev framstående ingenjörer med tiden! Eller de ivriga samlama av frimärken, fotbollsspelarbilder och mynt 23

14 -blivande museimän? eller småpojkar som rullade tunnband eller åkte sparkcykel eller spelade jojo eller sköt med ståltrådspistol varje tid har sin hobby! Vasaskolans profil är dess många föreningar. Verdandi sysslar med litteratur, musik och disputationer och påstås fortsätta traditioner från 1700talet. Flickorna har sin motsvarighet i Runa. Naturvetenskapliga föreningen, NF, har betytt mycket för att väcka intresse för natur och vetenskap, med föredrag och exkursioner. Vi skall inte ägna större utrymme åt elevernas mer eller mindre festliga nöjen, otillåtna besök på stadskällaren under 1700talet, Järvstakatasen på 1800talet, de värdiga gymnasistbalerna på stadshuset, utan i stället till slut konstatera, att det i alla tider funnits många ting i skolelevernas värld, både i och utanför skolan, som- inte minst de senare- haft avgörande betydelse för både elevernas och vårt lands framtid. Viktig är framför allt elevernas kreativitet och den får inte hämmas av att vi vuxna i ovist nit tar över och lämnar dem i ett slags inlärd osäkerhet. Barn har kunnat organisera sina lekar själva, långt före lekis och fritis! Några byråkratiska kurser i "självverksamhet" behövs inte. Gamla och nya yrken Matriklamas notiser speglar yrkens uppkomst, utveckling, specialisering eller bortvittring, alltifrån ärkebiskopens till cirkusartistens. Dagens skoreparatör. har föga gemensamt med den köpslående skomakaren på Norrlandsfiske I alla yrken ersätts nu kroppsarbete och monotona skrivrutiner med en alltmer sofistikerad teknik. Religion och ideologi kan dock inte skötas med datorer. Prästens kall hägrade för de flesta Gävledjäknarna före Vasaskolan tog del i 1500talets religionsstrider och stod länge som en högborg för lutersk ortodoxi, där sex blivande ärkebiskopar och en lång rad biskopar befäste sin tro. Kryptokatoliker och kättare bestraffades med döden (Z. Anthelius, N. Campanius, Ericus Petri, J. Ram). Från Gävle rekryterades präster både till övre Norrland under 1600talet och senare till Amerika (Rudolph, Sandel, Sandin, Norlind, Thorell, Esbjöm, Kull berg). Pietismen, som kom till Gävle med Petter Schrefer, påverkade både rektor (Unonius) och elever (Werving). På 1800talet kom baptismen (A. Wiberg), Erikjansarna (C. G. Blombergsson), nykterhetsrörelsen (0. Pettersson), missionen i andra världsdelar (J. E. Nyström), missionsförbundet (Waldenström, Ekman, D. Nyvall, Marg. Litzell 1964 och T. Litzell 1971) och fritänkeriet (Lennstrand), senare pingströrelsen (Beting 1913, Mellquist 1914) och Oxfordrörelsen (B. Jonzon 1939). Gävle är känt som en frireligiös stad! Flera saker, bl.a. de många fiskarkapellen, vittnar om en stark gudstro hos havets arbetare, ännu i våra dagar; flera fiskarpojkar blev också präster. Under det omtumlande 1800talet övergick dock påfallande många söner av gamla prästsläkter till industriyrken eller offentlig tjänst. Under 1900talet konstaterar vi en fortgående sekularisering med avskaffande av kyrkplikt 1919, av eforusinstitutionen 1958 och morgonbönen Därefter har troslivet för vissa elever kommit att inrymma även marxistisk ateism, kristen mysticisim, katolicism, islam, buddism, meditation, asatro och satanism (de senare kanske mest hos ungdomsrörelser avsedda att chockera). Vasaflickor har blivit diakonissor och präster i svenska kyrkan. Prästen var ofta humanist och lärare. Vasaskolan kan visa på psalmdiktare (Laurentius Jonae, J. Åström, J. E. Nyström), på egna skolkomedior (Thomas Petri Gevaliensis) men också profan vitterhet på latin och svenska (Lars Gestring, Ulvichius, J. Rönqvist, lektor Tybelius, C. J. Lenström, C. J. Blomberg, I. Willgert). Främst nämner vi E. Wennresius, som också inleder den långa raden hembygds- och runforskare fram till Kempff, A. Grape och E. Wickberg. Bland kända språkforskare kan nämnas Elaus Helsingius 1587, Bureus, Anders Uppström, Elof Hellquist. Under 1700talet blev många elever klockare och pedagoger (bamalärare) i bondsocknarna, liksom folkskollärare efter 1840 och särskilt på 1960talet grundskollärare. Bland skolreformatorer och skoladministratörer framstår N. Casström, J. Murberg, geografen D. Djurberg, P. G. Boivie som införde studentexamen vid läroverken, språkpedagogen Q. Elfstrand, SÖ-chefen L. Orehag, pedagogikhistorikern G. Richardson. Overlärarna gick, rektorerna kom Musiken spelade en viktig roll i både gudstjänst och sällskapsliv. På 1600talet höll sig skolan med två musiklärare, en rector cantus (sångrektor) för figurativ musik och en kantor för koralsång. Flera framstående musiker och sångare har utgått från Vasaskolan (Nioolaus Åbygge-Hiller, C. E. Stolpe, "Tonernas" kompositör C. Sjöberg, H. Lundvik, I. Liljefors). Bildkonsten kom däremot först sent på 1800talet in på skolschemat Konstintresserade elever fick utbilda sig privat Aveelens kopparstick för Svedaverket 1715 väckte tydligen intresse i Gävle (J. Rudman, J. Hammar, Cuprin). Diisseldorfama representeras av August Jernberg, Hälsinglands landskapsmåleri av S. A. Blombergsson, den politiska satiren av F. Tollin, modernt måleri av Pelle Svedlund och Mona Söderberg, konstteorin av Nationalmuseets chef B. Dahlbäck. Ortens tidningar - den första utkom har lockat många till journalistyrket, delvis redan som gymnasister. Gävlestudenter står även som grundare av tidningar (Lodins, A. Hillman, Lambom i USA). Inom andra massmedier introducerade radiopionjären A. Annerstedt ett medium som gjort flera gamla Vasaelever till s.k. kändisar (Bo Willners, H. Unsgaard, Ove Joanson), vilket även gäller TV (P. Edin, A. Arnö). Journalistyrket har numera också hög status, såsom framgår av antagningspoängen till utbildningarna. Vasakungarna fortsatte den medeltida traditionen att använda klerker för sekreterar- och diplomatuppdrag (jfr Martinus Helsingus, B. Kjällström, Z. Anthelius), men en ämbetsmannaklass i egentlig mening uppstod först när kollegier, landshövdingar med kanslier, juridiskt skolade borgmästare började tillsättas efter På lägre nivå tillkom postmästare (P. Wahlman) med postiljoner, tullkontrollörer (G. Elis) med besökare, brokikare, visitatörer och jaktlöjtnanter. Länsmän nämns sedan 1600talet 24 25

15 som vanliga studentyrken, likaså vågmästare med vågskrivare och vägare. Då lönerna var klena, innehade samma person under 1700talet ofta flera befattningar: länsmannen P. Altberg var postmästare i Bollnäs, organisten J. Ström tillika postmästare i Delsbo. Efter 1850 blev en lång rad Gävleelever stinsar eller telegraftjänstemän. Ropande tornväktare och nattvakter ersattes i Gävle 1878 av polis- och brandkårer, den senare numera en del av räddningstjänsten. Också i den svällande statsapparatens topp hittar vi Gävleadepter som statsråd, generaldirektörer, domare eller justitianer (Lilliencrantz, E. Sparre, Lundeberg, Hans Forssell, Eliel Löfgren, Lundvik, Ove Rainer, Inga-Britt Grigholm-Ahlenius, Bo Bylund, J. Rangrost, G. Lund). Liksom i romersk kejsartid har även i Sverige vägen till höga ämbeten ofta gått över trogen tjänst nära centralmaktens herrar. Som fältpräster torde Gävledjäknar ha deltagit i alla svenska krigsföretag sedan Nordiska sjuårskriget Det egentliga militäryrket valdes i större utsträckning först då Hälsinge regemente förlagts till Mohed, och då ofta av präst- och bondsöner i grannsocknarna, som kunde bli förare, mönsterskri vare, profosser, väblar, kaptenlöjtnanter. Karl XII:s krig drabbade Gävleskolan hårt genom svält, ryska plundringar, nöd bland soldatänkor och deras barn i skolan. Också kriget dokumenteras genom talrika värvningar till krigsflottan. När Hälsinge regemente var förlagt till Gävle, kom två av landets överbefålhavare (Swedlund, Ljung) från Gävle läroverk. F.d. Gävleelever deltog också som frivilliga i polska frihetskriget 1864, nordamerikanska inbördeskriget och de finskryska krigen och Efter andra världskriget har påfallande många Gävleadepter deltagit i internationellt hjälparbete och arbetat i SIDA eller FNtjänst (S. Tillberg 1927, Stenström 1929, Rosenius 1931, Thalen 1932, Nittve 1933, Lefvert och Rosenius 1934, Hild 1942, Carsborg 1949, S. Wiberg 1951, Röhstö 1951, Jageli 1957, S. Eriksson 1963, Marg. Litzell 1964, R. Dahlström 1965). Sverige hade ju kunnat utbilda exp,crter i lugn och ro, långt från kriget! A ven utbildning i naturkunskap, teknik och medicin kan härledas ur kyrkans redan på medeltiden dokumenterade intresse för kyrkoårets kalenderräkning ( computus ecclesiasticus ), örtkännedom, byggenskap och sjukvård. Hans Larsson Rizanesander och A:3gidius Aurelius skrev Sveriges första räkneläror. Professor Martin Gestrin introducerade på allvar matematikens studium i vårt land, lektor Rudman bortträngde med sitt planetarium den geocentriska världsbilden ur skolan och lektor Nils Bergsten stärkte skolmatematikens ställning, både som skolsakkunnig och indirekt genom sina lärjungar T. Bergman, H. Falk; J. Kjellin, A. Kjelldahl, J. Delander och C. A. Forssell. Linneanerna Bäck, Balck och Acharius fick sin grundutbildning vid Gävleskolan, liksom senare botanistema Hartman (far och söner), J. A. Wiström, bröderna Theel, C. Mebius, S. Ahlner och T. Krokström. Intresset för tekniska uppfinningar stimulerades troligen då skolan 1816 blev granne till Bångska varvet, där Immanuel Nobel praktiserade innan han uppfann sjöminan.tiden var intresserad av skjutvapen (jfr J. Offrell). Rahms apoteksinredningar, Lundelis fläktar, Göranssons bessemerblåsning och Rennerfelts ljusbågsugnar fick enorm betydelse för storindustrins framväxt. Under 1900talet efterfrågades våra väg- och vattenbyggare också utomlands (C. Bjuke, E. Garberg, S. Liibeck, U. Drangel). Likaså uppvisar skolan en stor skara duktiga läkare alltifrån S. Bräms, Poppelman, Bäck, Elff, Wallner, J. W rem. Enbart efter 1950 torde flera hundra medicinare, sköterskor som läkare, ha fått sin grundutbildning på Vasaskolan. Tidigare var bårdskärare och fältskärer vanliga yrkestitlar bland f.d. elever. Under 1960talet utexaminerades årligen mer än hundra realstudenter vid Gävle läroverk, med en rekordstor utbildning av ingenjörer, läkare och andra naturvetare som konsekvens. I den nya gymnasieskolan sinade strömmen påtagligt, bl.a. till följd av rigid betygssättning och rigida intagningsrutiner. I stället har den växande skaran flickor blivit rekryteringsbas för sjuksköterskor, kuratorer, terapeuter, logopeder, socionomer, foniatrer, psykologer, hemsamariter och andra yrken som sammantagna illustrerar vård- och servicesektorns ökande betydelse i dagens Sverige. Varför nämns så sällan modemäringen lantbruket i matriklarna, trots de många bondsönerna och trots att bevisligen många lämnade skolan för att bli bönder, arrendatorer eller hemmansägare? Troligen för att alla yrkesutövare, också lärarna, förr i någon form bedrev lantbruk i sina täppor och ämbetsvretar. Matrikelskrivarna såg inte träden för bara skog! Attjiske, sjöfart och handel var viktiga hanteringar i sjöstaden Gävle påminns man däremot om på varje sida i matriklarna. Det vimlar av fiskare, laxnotsdrängar, sillpackare, kofferdifarare, båtsmän, skeppare, styrmän, lotsar, hökare, boddrängar, bokhållare, handelsmän och grosshandlare. Fisket, som ju bedrevs sommartid vid Gävlebohamnama längs Norrlandskusten, hade gamla anor- ännu på 1600talet kunde fiskeflottorna enligt HUlphers segla inomskärs genom Eskö sund och Iggö sund- men upplevde sin storhetstid under och 1800talen (Själander; Ulv). Senare övergick näringen till små fiskelägen i ytterskärgården, där "strandfiskare" med lägre status tog vid. Den sista fjärrfiskaren E. A. Grellsons galeas Anna blev pråm strax efter 1900, men gamla fiskarsläkter som Högberg och Särlerberg äger ännu hus på Skeppsmalen och Ulvön och fortsatte kustsjöfartens traditioner med Sveabolagets fartyg. Under talet motoriserades strandfiskarnas båtar och ersattes senare av kuttrar med ekolod och nylonnät (jfr L. Berglund 1967). segelskeppens brutalt utnyttjade människomaterial ersattes av ångkraft - hjulångare nämns efter men ännu långt in på 1900talet lockade sjömanslivet Vasaskolans elever ut på de sju haven. Hamnen gav också brödfödan åt många Gävlepojkar, mätare, jämbärare, baggarkarlar, timmermän, segelsömmare, repslagare, skeppsbyggmästare som Bång och Brodin, senare stuvare, lagerarbetare och kranskötare. Landkommunikationerna sysselsatte gatläggare, hovslagare, vagnmakare, gästgivare. Bilen kom till Gävle o.l910 (jfr Lamborn) och efter hand omvandlades de gamla kungsvägarna med anor från drottning Kristinas tid till moderna Europavägar, under 26 27

16 ledning av vägdirektören Birger Johnson. Flera av flygets pionjärer kom från Gävle (G. Carlsson, S. Gibson, S. Tillberg, G. Unger) och fick efterföljare, flygkaptener och flygvärdinnor, i den civila flygtrafiken. Det var trivialskolans praktiska räkneklasser som fram till 1843 gav nödig teoriutbildning åt utövare av de s.k. näringarna. Till dessa räknar vi hantverkarna, ofta tyskar som flyttade in under och 1700talen, klensmeder, kopparslagare, krukmakare, konstdrejare, sämskare, remsnidare, längre fram perukmakare, tobaksspinnare, brännmästare och drängar vid brännvinsbränneriet i Srömsbro. En storskalig produktion togs upp av de många brukens patroner en av de sista var Ali Söderhielm på Tolvfors- inspektorer, smeder och mekaniker (se Bräms, Strömbeckama, J. Stenfelt, Bennet, Petre, af Uhr). I staden utvecklades parallellt härmed stora företag och handelshus (P. Brändström, Ennes, Muren, Elfbrink, Rettig, Matton, Ahlgrens, Sture Eriksson). Ur bruken har dagens storindustrier som Sandviks AB under ledning av Göranssönerna och Korsnäs AB vuxit fram. Vasaskolan förmedlar arbetskraft: ingenjörer, civilekonomer, systemmän, personalkonsulenter och laboratorieassistenter. Social bakgrund och ståndscirkulation Matrikelnotiserna ger material för många detaljstudier av yrkeslivet i Gävle och Sverige under gångna tider. Man måste därvid dock beakta att elevernas sociala bakgrund varierade i tiden, som framgår av notiserna om fäderna, och att därför många yrken, både högre ämbeten och enklare kroppsarbeten, sällan nämns i matriklarna. Redan på 150otalet skilde sig de välklädda köpmanssönerna i Gävle från djäknestallarnas bondpojkar med vadmalströjor och matsäck hemifrån. Prästsöner och bondsöner dominerade bland eleverna fram till 1800talet, då barn till brukstjänstemän och bergsmän samt sjökaptener blir allt fler. Hantverkarsöner och enstaka barn till arbetare och torpare förekommer hela tiden. Vasaskolan var ingen "finskola", eftersom adeln och högre ämbetsmän oftast höll sina barn med privatundervisning i hemmet, men sedan folkskolan tillkommit framstod elementarläroverket efter hand främst som överklassens och medelklassens skola. Liksom tidigare kunde dock begåvade ynglingar från bonde- och arbetarklass genom skolans s.k. snilleval stiga socialt, via prästyrket eller direkt, som då arbetarpojken Olof Wannquist blev adlad och polismästare i Stockholm, bondsonen Lars Landgren biskop i Härnösand och färgarsonen C. P. Klintberg adlad som chef för kommerskollegium. Sådan ståndscirkulation ökar påtagligt i vårt material efter vissa politiska beslut, som då adelns företräde till högre ämbeten avskaffats 1789, och efter rösträttsreformen 1921, då flickorna får tillträde tillläroverket under 1920talet och sedan barn från socialgrupp 3 under 1930talet erövrar realskolan och under och 1960talen gymnasiet. I grundskolan och den nu nära nog obligatoriska gymnasieskolan har undervisning för alla blivit en rättvisefråga men det krävs mycket höga betygspoäng för fortsatta högre studier (tills vidare i vart fall) och studievänliga hemförhållanden får därigenom åter ökad betydelse för framgång i livet. Hur mycket kan endast detaljstudier av matriklarna klarlägga. En översikt av förhållandena vid den äldre Vasaskolan gav lektor E. Brännman ("De som nötte bänkarna", i Arbbl /3). Numera finns brantare karriärstigar utanför skolan, exempelvis i politiken och den fackliga hierarkin. Förbindelser och anställningsintervjuer betyder ofta mer än betygssatta kunskaper. Matriklarna är mera försiktiga med att notera, då elevernas hamnar i social misär eller kriminalitet. Mörkertalet är därför stort och av materialet framgår väl egentligen bara att nöd och brottslighet ökar under och efter k.tig. Med flickornas tillträde till skolan uppstod andra känsliga problem. Annu på 1930talet lämnade gravida skolflickor alltid skolan. Senare såg skolan mindre fördomsfritt på dessa frågor. Med den förbättrade födelsekontrollen, särskilt efter P-pillrens och ungdomsmottagningarnas tillkomst, blev graviditet mer ovanlig bland skolflickor. Den ökande ~ngdomsbrottsligheten efter 1970 ter sig gåtfull och har av forskare satts 1 samband med det nya drogmissbruket, inflyttningen till storstäder, hemmens splittring samt oordning och våld i skolorna. Pojkar utan pappor i familjen och med en majoritet lärarinnor i skolan möter kanske inte en enda vuxen man i sin uppväxtmiljö och det är inte bra. De trivs inte i "flickskolor" och gäng med aggressiv "pojkkultur" lockar mera. Flickors utbildning. Kvinnorna på Vasaskolan Vi glömmer så lätt, att det för 70 år sedan varken fanns kvinnliga lärare eller kvinnliga elever vid den idag kvinnadominerade Vasaskolan. Hur utbildades då flickorna förr? Prästdöttrar och borgardöttrar fick först nöja sig med privatinformationen i hemmen. Det var faktisktfolkskolan som först införde kollektiv undervisning för flickor, vilket faktum ofta inte beaktas. Gävles flickor fick en egen folkskola, Södra flickskolan vid Södermalmstorg, som 1880 efter branden ersattes med Stora Islandsskolan. Då hade redan de små privata flickpensionerna i Gävle ersatts av ett slags motsvarighet till gossläroverket, nämligen Bergska flickskolan, som startade 1859 och sedan gick upp i Karolina Själanders flickskola vid Esplanaden. Några av flickskolans elever avlade studentexamen som privatister 1887, 1889, 1897, eller senare vid Enskilda läroverket i Uppsala. Sedan läroverkets realskola öppnats för flickor 1928, erbjöd flickskolan (av läroverkspojkarna lite överlägset kallad "Hönsis", Hönshuset så även i Västerås) i stället ett alternativ med lugnare studi och bred språklig orientering för s.k. normalskolekompetens. Gäv flickskola lades ned 1968, då den nya gymnasieskolans facklinjer ansågs ge samma studieinriktning. Vad blev det då av de första flickskoleeleverna? Länge dominerade "~~mmafruyrket", som d.?ck för exempelvis borgmästarinnan Anna BJorkman-Berggren och for manga andra chefsfruar och prästfruar inne 28 29

17 bar omfattande representationsplikter, där deras allmänbildning kom väl till pass. Andra blev kamrerer, tandläkare, postfröknar. De flesta yrkeskvinnorna förblev ogifta - yrkesrollen var ännu svår att förena med ett familjeliv. Samma mönster iakttas hos läroverkets första kvinnliga elever: de blev hemmafruar eller ogifta yrkeskvinnor. Först efter andra världskriget slår jämlikheten igenom, så att man och hustru båda yrkesarbetar och delar på hemsysslorna. Efter 1960 har även Vasaskolans flickor nått höga chefsposter i samhället t.ex. Inga-Britt Grigholm, Vivianne Rössner, Barbro Hegrelius, Margareta Larsson, Eva Gill ström. Läroverkspojkar och flickskoleflickor resp. Vasapojkar och Vasaflickor gifte sig ofta med varandra: skolan förmedlar äktenskap, dock annorlunda än då de privatläsande flickorna under och 1700talen gifte sig med sina avsevärt äldre informatorer och blev prästfruar. Den moderna dubbelarbetande familjen förutsätter barntillsyn på "dagis", "lekis" och "fritis": kvinnoyrken skapar nya kvinnoyrken. Sammanhangen skola > äktenskap > dubbelarbete > förskola> dagmammor har inte utretts ordentligt ännu. Under 1990talet tycks svårigheten att få jobb eller komma in på högskolor återigen ha medfört att många flickor tidigt bildar familj och arbetar i hemmet. Examensålder. Vuxenelever och underbarn När övergick man från skolan till högskolan? Redan i Gävles gamla prästskola före 1670, där rektorsklassen motsvarade det senare gymnasiet, var medelåldern vid övergången (beräknat på 22 elever) 19,4 år, men både 15åringar och vuxna karlar på 26 a 27 år förekom (universitetets s.k. barnstudenter medräknas icke): "Ett stort rum med 3 a 400 skolgossar, av vilka en del voro helt unga, andra åter vuxna män med stort skägg" (B. Whitelockes dagbok om Skara skola 1653). Också i (präst)gymnasiet varierade examensåldern starkt mellan 15 och 23 år; under åren var medelåldern 18,9 år och endast 19 % av de examinerade var 19åringar (räknat efter födelseåret). Man konstaterar lätt att de yngsta studenterna kommit till skolan från privatundervisning i bättre präst- och borgarhem. Kunskapskraven skiftade sannolikt från skola till skola och prestationerna vid disputationer och andra verbala prov bedömdes subjektivt. I läroverken normerades däremot kraven efter införande av censurerad studentexamen, vilket medförde att examensåldern genom kvarsittning och tillkomsten av flickskolor och realskolor som bas höjdes till 19,6 åren och så ännu , samtidigt som antalet 19åringar ökade till resp. 35,5% och 42,9 %, i takt med att allt större del av barnkullarna och även flickorna fick tillgång till gymnasiet. I gymnasieskolans treåriga teoretiska linjer sjunker avgångsåldern till 19,2 åren , då antalet nittonåriga studenter är 71 % och examensåldern ligger i fältet De som här är äldre än 19 år har i regel varit permitterade något år för utiandsstudier e.l. Innebär gymnasieskolans ocensurerade betygssättning en standardsänkning av kunskaperna? I ett inspektionsprotokoll från 1639 nämns "en gammal gift djäkne" vid Gävles trivialskola. Prästens kall men också rätten till understöd och möjligheten att slippa krigstjänst kunde locka vuxna personer dit bad rektor att studenterna vid gymnasiet skulle få utnyttja studentprivilegiet och slippa gå ut i det pågående kriget, fastän värvarna slog sina lovar kring dem. Matrikeln nämner flera överåriga tjugoåringar som med skiftande framgång började studera vid skolan (Dalmarck 1695, Harmen 1735, Bergner 1784, Sundsten 1803, Wäsström 1809, M. Arbom 1814, Söderman 1875 m.fl.) återfanns en 30åring och 1937 en 25åring i latinring I. Strax efter skolreformerna på 1960talet var vuxenstuderande inte ovanliga i gymnasiet (Gunnel Virtanen 1969) och det förekom att mor och döttrar var skolkamrater och t.o.m. klasskamrater. Efter tillkomsten av Komvux (Vuxengymnasiet) har de vuxenstuderande helst gått till denna skolform, men i vissa ämnen måste också Komvux bilda gemensamma grupper med ungdomsskolan. Andra elever fullbordade tvärtom sina gymnasiestudier vid ovanligt unga år, t.ex. Sven Gestrin (1692), Lars Breher (1716), Sven Breher (1726), Abr. Bäck (1726), P. Ennes (1770), Erik Elff (1772), C. D. afuhr (1784), P. G. Boive (1790), P. A. Söderström (1817), L. Landgren (1819), C. J. Lenström (1820), J. A. Särlergren (1821), "genistipendiaten" A. Brändström (1822), J. A. Lagerträd (1827), G. Klintberg (1827), Erik Sparre (1828), C. A. Ekstedt (1846), Nathan Särlerblom (i Hurliksvall 1883), Erik Wikström (1891), N. Delin (1894), A. Lundevall (1906), "genistipendiaterna" Stig Rundquist (1946), Jaan Puhvel (1949) och Peter Landelius (1960), Pia Sandeskog (1973), alla 17 år gamla; Erik Wallström (1730), E. Acharius (1770), J. Levren (1793), Isr. Bergman (1805), J. Zenius (1808), J. Selggren (1815), Hans Forssell (1859) 16 år; Daniel Behm (1620t.), D. Wettersten (1736), L. Balck (1739), C. Bergste~ (1770), Per Rönquist (1777), O. Zenius (1780),.. C. Nordblad (1789), E. S. Odmann (1798) och "genistipendiaten" S. M. Odmann (1832) 15 år samt matematikerna N. Bergsten (1770) och H. Falk (1798) 14 år gamla. Samtliga dessa avancerade sedan snabbt och högt. Vågar man konstatera ett samband? Det fanns ju andra mindre framgångsrika 15-, 16- och 17åriga studenter i prästgymnasiet I ämnet jfr H. Sjövall, Skolljus och strykpojkar (Lund 1943) s.115. I tidigare skolsystem kunde överpresterande elever hoppa över en klass, medan andra vid behov kunde ta om ett år eller välja en lugnare studieväg som i flickskolan eller avbryta skolgången för att utbilda sig på något specialområde. Man måste fråga sig, om inte ett sådant skolsystem var bättre anpassat till både den enskildes och samhällets behov än dagens, där man i princip förutsätter lika lång skolgång för alla, oavsett intresse och fallenhet. Att avkräva en hel årskull samma prestationer, som tidigare endast en i ålder anpassad elit kunde åstadkomma, vittnar om dålig kännedom om den mänskliga naturen och kan göra betygssättningen till ett tortyrredskap eller en humbug. Har Sverige råd att hålla tillbaka och försinka sina begåvningar? Frågan borde vara fundamental för orädda forskare och ansvarskännande skol politiker! 30 31

18 Gossen är mannens fader, flickan är kvinnans moder ~n människas karaktär och livsintresse grundläggs ofta i tonåren. Matnkeln kan flerfaldigt bekräfta lärarerfarenheterna bakom denna åsikt. S~eciatecknaren Aveelens verksamhet i Gävle kan ha väckt kopparsttc~aren Johan Hammarsons (GS1714) konstintresse, på samma sätt som NatiOnalmuseets chef Bengt Dahlbäck (1935) inspirerades av Osslunds målning i skolaulan. skoltidningsredaktörer väljer gärna journalistbanan. Många f.d. elever säger sig ha valt yrke efter någon lärares påverkan. skolans elevföreningar har väckt bestående intresse för litteratur naturvetenskaplig forskning, musik, teologi, scenkonst hos många and;a. Från föreningarna Verdandi och Runa kom en rad skådespelare och studentspexare (Bo Hall s.190f.). De elever som belönats med s.k. genistipendier (för bä~ ta betyg) har som regel också lyckats väl i livet Gfr Harald Sjövall s ovan citerade arbete). Omvänt lämnade flera tekniska specialbegåvningar latinskolan i förtid Gfr Nobel 1811, Göransson 1829). Man kan också konstatera att karaktärsdrag ofta röjer sig redan under skoltiden. Gymnasister med smak för våghalsiga sporter har sedan som flygare störtat efter chanstagningar. Carl Haddberg (GG 1681) bestraffades i gymnasiet för fylleri och intrång och fortsatte i samma stil som präst. En flicka som snattat i skolan fälldes som vuxen flera år senare för stölder på sin arbetsplats. Exemplen kan mångfaldigas Gfr Nreselius 1821). Men man får därför icke misströsta om möjligheter till bättring. Under puberteten lockas många lättpåverkade ungdomar av varandra in på fel vägar, men om de uppmärksammas i tid kommer nästan alla att bli vanliga laglydiga vuxna. Skolans, lärarnas och föräldrarnas ansvar är här entydigt. Tyvärr har dagens skola inte längre resurser och myndighet att hjälpa tillräckligt snabbt och effektivt. Livet och döden För lärare och elever med här belagda levnadsår var medelåldern vid dödsfallet under 1600talet 62 år, under 1700talet o. 56,5 år och under 1800talet o. 57 år. För hela folket var enligt tillgängliga uppgifter medellivslängden a 50 år, ,5 år för män, 44,2 år för kvinnor. Matrikelns notiser måste naturligtvis användas försiktigt, då de dels inte bygger på rent slumpurval, dels saknar uppgifter om levnadsår i 60 % av fallen. Uppenbarligen levde dock de lärde i sina skyddade miljöer och fria från krigstjänst längre än andra medborgare. I början av 1800talet dör soldater och sjömän påtagligt unga, vilket sänker medellivslängden för detta sekel. Under 1900talet tycks Gävleadepternas medelålder vid dödsfallet (70,4 år) i stort vara densamma som för andra svenskar ( ,3 år för män, 78,2 för kvinnor). Bland de långlivade kan nämnas prosten i Torsåker Jonas Fluur ( ), död 1668 vid 96 års ålder, prästen Johan Strandberg (GS 1769) som blev 94 år, överste Bertil Lilliehöök (sx 1889) 97 år, adjunkt Dan Åkerblom (sx 1909) 98 år och hans studentkamrat lektor Josef Englund nära 100 år, likaså "Sveriges siste häradshövdin&" n~ra.~und~aårige ~ustaf Beling (sx 1913). Tydligen var denna generatton 1 Gavle livskraftig: flickskoleeleven senare lärarinnan Signe L~ndgren blev 104 år gammal (GD /11)! Möjlig ~mak: m~ndre kroppsskad~r. tack vare nya tekniska hjälpmedel men ännu Icke kemiskt nersmutsad miljö. Bland dödsorsakerna utgör i vårt material "ond bråd död'' under 170?talet o. 10%, under 1800talet o. 6% och under 1900talet o. 2 %, men trafi~jäkt och miljöförgiftningar kan hota denna positiva utveckling. Trafikolyckorna s~eglar kommunikationernas utveckling. Före 1900 noteras 32 drunkmngsolyckor, säkert bara en bråkdel av dem som drabbade sjömännen och fiskarna från Gävle, efter 1900 bara 5. Före 1910 noteras ett par tre dödsolyckor, då hästar råkat i sken men efter 1910 beläggs i stället 6 bil- och MC-olyckor samt 6 flyghaveri~r. Krigen krävde minst 13 Gävledjäknars liv under 1700talet och 3 under 1800talet 4 av~ät~des under 1600~et. Vapenlek eller självmord gjorde slut på mtnst 5 liv fore 1900, sannolikt avsevärt fler, eftersom mörkertalet här är stort. Ef~e~ ~900 försvi~ner delvis flera av dessa dödsorsaker, men död genom smc1dmm eller valdsbrott, ofta under inflytande av droger är dessvärre fortfarande en påtaglig aktualitet. ' ~n~ra fen?men som kan studeras i matrikelnotiserna är sjukdomars sp_n?mn.~, svalt, pe~t?ch kolera, samt barnrikedom, barndödlighet och tvillingfodslar (ett tvillingpar redovisat 1898, minst 9 efter 1900). Reformers problem S~ol~n anpassas till sa~.hällets förändring stegvis genom i sig nödvandiga reformer. Ofta mots dessa av motstånd och rädsla för det okända n~~ och de kan också, o en!igt v!rt material, vålla problem för enskilda. Gavles ky~koherdar frangick salunda mycket motvilligt sitt direkta engage~ang I s~oiarbetet efter 1~9 års reform. Gymnasiets tillkomst 1669 medforde fleranga kompetenstvister mellan lektorerna och trivialskolans rektor. Flera rektorsklassister tvingades återvända från universitetet för a.~t studera vid gymnasiet. Länsstyrelsens anmärkningar mot skolans rakenskaper efter 1693 frestade hårt på rektor Unonius tålamod. Efter 1850 dröjde det nästan ett decennium innan lärare och elever helt accepte~at san;manslagningen av skola och gymnasium.vid läroverkets avvecklin~. pa 1960talet avgick lärare i förtid, medan de radikalare eleverna valkomnade reformen men hade mycket svårt att acceptera det nya betygss~stemet, som de första åren innehöll en blandning av bokstavs-?ch SI~ferbetyg. Flera ny~ bestämmelser var dåligt genomtänkta o~h maste goraso om, exempelvis om fri flyttning och fritt tillträde till hogskolorna... Manga elever fick sina framtidsplaner kullkastade. Man koan ka~~ke ~aga, att reformer kommer till sin rätt endast efter en ganska l~ng p~ovo!id ell~r genom spontan framväxt i verksamheten. Förbättnnga~.I sm~ steg 1 ~kt med omvärldens utveckling tycks vara att föredra framfor radikala skrivbordsreformer uppifrån

19 Händelser och besök I krönikan om skolutveckling och elevöden skymtar ofta små och ~tora händelser som märken på historiens väg både i världen och den tr!lnga skolestugan. Vi har nämnt flera, mest krig. Här kommer en mer detaljerad lista: Gustav Vasas dödsbädd Nordiska SJUars k nget. - E n 'k XIV.s dödsläger Johan III:s begravning Uppsala fl!öte 1593 samt jubileerna 1793 och Stig~~n_nen i Odm?,rden pa 1620tale!. Kyrkbygget i Gävle Inforhvandet av lamtland :.Taget över Stora Bält Häxbränningen i Gävle Karl XI:s brohop 6 maj Hadorphs antikvi!etsrannsakni~~~r på 1680talet. - M~gnus Gabriel de la Gardies begravmng Komgsmarc~s och ~enetlanarnas krigståg mot turkarna i Grekland Legationen till Moskva Nordiska kriget med ryska plundrmgar. - Pesten Karolinernas dödsmarsch över norska fjällen Kronpnnse~san Lovisa Ulrikas intåg i Stockholm 4 oktober Pommersk~ knget Hernquists veterinärinstitut i Skara ~ordamen~a~~ka frihetskriget Slaget vid Svensksund Riksdagen t.. Ga.vle Kolonin St Barthelemy Gustav IV Adolfs avsattmng J.J. Berzelius forskningsarbete.. Götiska förbundet 1811 Militärläroverket i Marieberg Walhns psalmbok Mordet på länsmannen i Valbo ~rl XIV. Jo~ns ju~ileum Oskar I: s begravning Nordamenkans~a ~~bördesknget Representationsreformen Koleran 1 Ga~le Uppsala~~de~tema~ sångarfård till Paris Stadsbranden t Gävle :- StreJk 1 G~vle I:a 1870talet. - Världsutställningen i Paris Olymp1ska spelen 1 Pans 1900, Athen 1906, Stockholm 1912, Antwerpen 1920, Los Ang~les 1932, Berlin 1936 Grenoble Oskar II:s och tyske kejsaren Wtlhelm II:s möte vid BÖnan utanför Gävle Unionsfö~handlingarn~ i.karl~tad 1905 Svenska skolan i Berlin Utväxlingen av kngsmvahde~ över Gävle hamn efter Elsa Brändström med Röda korset I Ryssland Fynden efter Andres Nordpolsexpedition_ Nationernas Förbund och Förenta Nationerna. - ~an~rmg och nybyggnation i Gävle på och 1960talen. :-- Omrostnmgen. om kärnkraft Kriget Iran-Irak Pn~se~san Madel~mes födelse Halleys komet Massakern pa Htmmelska Fndens torg i Peking Estoniakatastrofen Som f.d. kunglig skola och ärkestift~gy"!nasmm. har Vasas k~ la~. helt naturligt fått besök av representanter for bade statlig och kyrkltg overhet. Följande har belagts:... Äb Petrus Kenicius på visitationsresa till Norrland 1616 och ab Laurentius Paulinus på visitationsresa till Norrland 1645 (se Hall s.89~. Drottning Kristina äb L. Stigzelius Karl XI 1673, 1684 ab J. Baazius äb O. Svebilius 1684, äb H. Spegel ~2 -Adolf Fredrik 1744, äb H. Benzelius 1752, C.G. Tessm 1757 Gustav III 1768, äb U. von Troil 1791, 1792, Gustav 34 IV Adolf äb J.A. Lindblom 1811, 1813, 1816 (Hall s.92)- Karl XIV Johan äb H. Reuterdahl 1861, äb A.N. Sundberg 1873, äb J.A. Ekman 1903, 1905 Gustaf V läroverksöverstyrelsens överdirektör Aug. Falk äb N. Särlerblom , 1929 Gustaf VI Adolf äb E. Eidem generaldir. N. G. Rosen äb Y. Brilioth 1953, generaldir. H. Löwbeer generaldir. L. Orehag Carl XVI Gustaf och drottning Silvia 1987 Ett minne varaktigare än bronsen? Varje människa ser sig själv som ett unicum, man vägrar att bli glömd som en död fluga, man vill bevara sin identitet också hinsides graven, få ett minne varaktigare än bronsen, med skalden Horatius ord. I denna krönika behandlas c:a 2800 personer. Krönikören har emellanåt reflekterat över, hur ojämlikt de bevaras i eftervärldens minne, och har rentav försökt att efter olika kriterier stegvis gruppera våra döda kamraters bleknande eller helt konturlösa gestalter för mitt inre öga. Först nämner jag då dem som jag känt personligen, bortgångna lärarkolleger och elever, människor vars utseende, gester och tal lever lika starkt som andra ännu levandes, vilka jag dock genom flyttning o.l. förlorat kontakten med ("partir c'est mourir un peu"). Av matrikelns c:a 380 personer som avlidit under 1900talet lever på detta sätt c:a 100 kvar i mitt minne och 6 av dem gick i skola här redan på 1800talet. Lika intensivt levde ju också ett myller av gamla elever och kolleger kvar i "nuet" hos Jonas Selggren och andra som kastade in sina tilläggsnotiser i matriklarna. Som gamla ser vi tillbaka på det gångna seklets människor hos Jonas Selggren och andra som kastade in sina tilläggsnotiser i matriklarna. Som gamla ser vi tillbaka på det gångna seklets människor med minnets ögon men kan också uppleva våra ungdomar och barnbarn som kanske ska vara yrkesverksamma till mitten av nästa sekel. Så tycker vi oss leva i fem generationer och ett par sekler. Och en lärare lever kvar i det kollektiva minnet, tills hans siste elev har dött! Modern teknik kan förlänga vår "odödlighet" påtagligt. I gamla journalfilmer och t.ex. en privatfilm från studentexamen 1941 återuppstår bortgångna kamrater och lärare som majoren G. Swedlund eller adjunkten Karin Berglöf. Tystnade röster talar åter i ljudband; i Edisons fonogram kan vi höra personer födda 1810! Exceptionell i skolans värld är kanske den stenografiska uppteckning av en lektion som en elev gjorde 1904 (se R Täckholm L ). Statyer och porträtt kan aldrig levandegöra en person fullt ut. Ansiktet sägs ju spegla själen det var därför som kristna bildstormare slog sönder de hedniska filosofernas huvuden men också kroppslängd påverkar våra värderingar, som man lätt konstaterar, då man får se någon TVkändis utanför "lådan". Relativt många porträtt av präster, ämbetsmän och borgare utgångna frän Vasaskolan finns bevarade, också någon staty eller byst (Muren, Landgren) och från 1700talet några siluettbilder, 35

20 men en genomgripande bilddokumentation börjar först med fotografering av lärare (1866) och skolklasser (alltifrån 1870talet). Karikatyrer och personbeskrivningar kan inträda som bilders komplement eller supplement. En hel del lära!'p0rträ!t har tecknats i?its~a memoarer. el.ler med träffande öknamn. Pnvatarkiv kan bevaras 1 slakten och bh tillgängliga långt efter vederbörandes död. Sentida släktingar ~ar plötsligt kunnat berätta traditioner från 1800talet om t.ex. rektor Wmberg eller rektor Klintberg. Personligheter kan belysas av anekdoter eller äldre herdaminnens något skvalleraktiga karaktäristiker. Andra kan studeras i sina egna bevarade verk, citat, skrifter, konstver~, byggnader, såsom flerfaldigt skall visas i vår krönika. Därför bör man vara så aktsam med gamla ting. När man rev södra Gävle på 1950talet rev man också minnen av många generationer Gävlebor. Det fanns bland kåkarna en gammal smedja, där mäster Baltasar smidde spik till skolhuset I det nuvarande skolhuset lever forna lärare och djäknar kvar i böcker, porträtt, album, kalenderanteckningar. Bevara det gamla med det nya i skolan! Oftast återstår av Vasaskolans svunna generationer endast namn utan ansikten och personlighet. Ja, vi vet ju inte ens namnen på de flesta av skolans elever före De är dränkta i glömskans hav, likt den snö som föll i fjol. Det saknas inte tecken i skyn som säger att också vi snart kan möta samma öde. Dagens dåliga bokpapper håller inte många decennier. En kortslutning eller en felmanöver utplånar på en sekund flera tusen namn ur ett datorminne. Fiender vill tiga ihjäl dig. Du får behålla din gravsten i femtio år men sen ska den ge plats för andras. Tydligen måste man, liksom Horatius, göra vissa förbehåll inför eftermälet. Möjligen kan vi anknyta till Portuans gravdikt över rektor Unonius 1725: Ert värv skall aldrig i Er hembygds hävder glömmas så länge SKOLA nämns i Norrlands huvudstad. 36 Epoker och människor Tempara mutantur Tidenw förändras och vi med dem Tiden före 1557 I redogörelsen för Erik den heliges mirakler (Scriptores rerum Sveticarum 2 s. 300) nämns att en studerande från Hälsingland (quendam de Helsingania scalarem), som varit svårt sjuk, tillfrisknat sedan han på sin husfars inrådan burits in i Uppsala domkyrka påskdagen Notisen visar, dels att Uppsala domkyrka redan då bedrev den prästutbildning, som sedan gav upphov till Uppsala skola, dels att hälsingar fanns med bland de studerande. Till Uppsala skola betalade norrlänningarna efter 1314 den s.k. Olof s gärden, formellt för att bekosta mässor, i praktiken ett underhåll till skolans djäknar. En Johannes Ek, född i Gästrikland 1469 (Doctor Johannes Oka de Gesteria) uppges ha varit kaplan hos Jakob IV av Skottland och senare arg motståndare till Gustav Vasa (0. Isakssson S. Hallgren, Öriken, 1981) Petrus de Rogstada, kh Bergsjö, död 1481 (Fant l s.132) Efter reformationen kunde ju präster bilda familj. Tre prästmän blev stamfäder för släkter som genom sekler studerade vid Vasaskolan: Ericus Olai Helsingus , kh Österåker, varav namnet Acrelius (Fant 3 s.370) Ericus Petri Helsingus , kh Segersta och Hanebo, från Skale by i Söderala (släkterna Scalinus och Bröms. Släkten Schalin kvarlever i Finland. Fant 2 s.435, Sjöholm s.38) Canutus Petri från Ovansjö o , kh Lena, varav släktnamnet Lenams. Far till äb Johannes Lemeus, hovpredikant hos Erik XIV (Kabb) Många gästrikar och hälsingar skrevs in vid tyska universitet, främst i Wittenberg och Rostock (Wflner). De hade väl fått sin grundutbildning av socknens kyrkoherde eller genom privatläsning i någon borgarfamilj och sedan rundat av i Uppsala skola eller någon annan katedralskola. Bland Wittenbergsmagistrarna har två par (se nedan) främst äran av Gävle trivialskolas tillkomst och snabba evolution: Johannes Helsingus, mag. Wittenberg 1534 (Selggren ms 30) Martinus Helsingus, mag. Wittenberg 1539 (Selggren ms 30) Olaus Petri Medelpadius (1), mag. Wittenberg 1546, rektor vid Uppsala skola , kh Rasbo (Fant 2 s.397, Hermen~n s.167), deltog i Uppsala möte 1593 Nicolaus Olai Helsingus, inskr. i Leipzig 1545, mag. Wittenberg 1550, kh Gävle 1555, ordinarlus i Gävle 1557, biskop Strängnäs 1562, död 1585 Martinus Olai Helsingus (Mårten Helsing), inskr. i Wittenberg 1547 (Lunden), mag.wittenberg 1550 med goda vitsord av själve Melanchton (brev , se Gästr.Häls.bibl.katalog 1902 s.8; Bo G. Hall s.30), kanslisekreterare och diplomat, författade tal och relationer på latin och svenska samt troligen en bönbok (Collijn; Walde i Ny Tidskr. Bok- och Bibl.väs.l926:4 s.l76); översatte till latin (Paris 1560) ett berömt franskt fredstal av G. Aubert från Poitiers (Selggren m s 30 Analecta); blev ihjälslagen med en eldgaffel av Erik XIV....Då jag kom till Frankrike och började förstå lite av landets språk och tyckte att det ägde något av grekiskans rikedom, behag och elegans, ägnade jag eftermiddaganuz åt att studera språket grundligare, fast jag ju insåg att dess användbarhet hemma i Sverige är obetydlig eller ingen alls, eftersom där ytterst få talar franska lika ledigt som de talar svenska, latin och tyska... (Martinus i sitt företal 1560) 37

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999)

Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999) Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Stig Hellsten föddes i Uppsala 1913 som son till majoren Nils Hellsten och

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Läroverkens utveckling i Sverige

Läroverkens utveckling i Sverige Läroverkens utveckling i Sverige Författare: Sven Salin Läroverkens föregångare var lärdomsskolan som uppstod under medeltiden. Boklig bildning ansågs då behövas enbart av präster och de fåtal adelsmän

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Böcker och skrifter i Forskarrumet på Österfärnebo bibliotek

Böcker och skrifter i Forskarrumet på Österfärnebo bibliotek Andersson, Bernt Olov Drömmar om rosor och järn: Metalls fackliga kamp i Metalls avdelning 1935, Sandviken, 2006 Sandviken 1906 2006 Andersson, Bertil, red Kräbäck: Dokumentation gjord av bybor Österfärnebo

Läs mer

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas.

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas. REGEL 7 A r b e t e Staterna bör se till att personer med funktionshinder får arbeta. De måste ha lika stora möjligheter till arbete både i stan och på landet. Det får inte finnas lagar och regler som

Läs mer

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015.

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Skolplanscher väcker nostalgi hos många som känner igen dem från klassrummet

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

HÖGAKTUELLT. Nummer 3, läsåret 01/02 Bromma 020502. Utgivare av detta nummer är Skolan

HÖGAKTUELLT. Nummer 3, läsåret 01/02 Bromma 020502. Utgivare av detta nummer är Skolan HÖGAKTUELLT Nummer 3, läsåret 01/02 Bromma 020502 Utgivare av detta nummer är Skolan REKTOR FORTFARANDE SJUKSKRIVEN Gunnar Ygberg som har varit sjukskriven sedan slutet av januari kommer ej att återkomma

Läs mer

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare: VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna Lättläst vuxna Välkommen till Moderna Museet! På Moderna Museet finns konst från sent 1800-tal fram till idag. I samlingen finns ca 130 000 konstverk. Det finns till exempel 5000 målningar och 100 000

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö.

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Studieresa till Örebro

Studieresa till Örebro Studieresa till Örebro För att låta finlandssvenska hörselskadade skolelever med föräldrar bekanta sig med utbildningsmöjligheter i Sverige ordnade DHBS i samarbete med hörselpedagog Eivor Larpes ett studiebesök

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar

Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar KAPITEL 1 Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar Den allra första skolordningen är daterad 1571 och var en del av kyrkoordningen. Skolutbildningen dominerades helt av kyrkan

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Verksamhetsberättelse för

Verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för verksamhetsåret 2013, Rädda Barnens lokalförening i Skellefteå Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens

Läs mer

Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport

Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport 2009-01-01 2010-12-31 Idédag i Tällberg söndagen den 29 mars 2009. Civilförsvarsförbundet Gävleborg Civilförsvarsförbundet Gävleborg har verksamhet i hela länet

Läs mer

Del 2 De första åren i Sverige

Del 2 De första åren i Sverige Del 2 De första åren i Sverige 1 Del 2 Här följer bilder och kommentarer till estlandssvenskarnas första tid i Sverige Bildtexterna är alla exakt avskrivna från albumet. Familjen Österbloms hem i Spånga

Läs mer

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School Välkommen till Du som nu börjar dina studier vid är naturligtvis nyfiken på skolan. Det här häftet innehåller viktig information om sådant du behöver veta om skolan. Informationen finns även på skolans

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BESLUT. 7 Meddelat i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Region Skånes beslut den 16 november 2012, se bilaga A. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

BESLUT. 7 Meddelat i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Region Skånes beslut den 16 november 2012, se bilaga A. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning l BESLUT 7 Meddelat i Göteborg Sida l (4) Mål nr 8666-12 KLAGANDE Andreas Jelvefors TV4 Malmö Södergatan 22 211 34 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE s beslut den 16 november

Läs mer

PROGRAM HUDIKSVALL RPG

PROGRAM HUDIKSVALL RPG PROGRAM HUDIKSVALL RPG HÖSTEN 2015 VARFÖR BILDADES RPG? Jo, så här var det! För drygt 40 år sedan beslutade de ekumeniska organen samt kyrkor och samfund att bilda en gemensam pensionärsförening vars huvudsakliga

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Ramseleforsskyttet Fältskytte Resultat 2004-03-20

Ramseleforsskyttet Fältskytte Resultat 2004-03-20 Ramseleforsskyttet Fältskytte Resultat 2004-03-20 Klass F Elit Särskj 1 Petter Eriksson Moälven/Modo 6 6 6 5 6 0 6 6 1 36 6 6 + 5 2 Rolf Modig Övertorneå 6 6 6 2 6 1 6 6 4 36 7 6 + 3 3 Leif Sandberg Kalix

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg

Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg KALLELSE TILL ÅRSMÖTE FÖR POSK I Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg Kaffe och smörgås till självkostnadspris serveras kl.

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

Enkät, ht 2012. 1. Ålder. f % 1. -19 år 228 20. 2. 20-25 år 659 58. 3. 26-30 år 117 10. 4. 31-35 år 54 5. 5. 36-45 år 69 6. 6.

Enkät, ht 2012. 1. Ålder. f % 1. -19 år 228 20. 2. 20-25 år 659 58. 3. 26-30 år 117 10. 4. 31-35 år 54 5. 5. 36-45 år 69 6. 6. Enkät, ht 2012 1. Ålder 1. -19 år 228 20 2. 20-25 år 659 58 3. 26-30 år 117 10 4. 31-35 år 54 5 5. 36-45 år 69 6 6. 46- år 16 1 Antal EAS: 5 av 1148 (=0,44%). Antal svarande: 1143. 2. Kön 1. Kvinna 585

Läs mer

Skolråd 2014-10-15. Information från skolledningen. Skolutveckling, kommunal nivå:

Skolråd 2014-10-15. Information från skolledningen. Skolutveckling, kommunal nivå: Skolråd 2014-10-15 Rektor Anna Ronquist öppnade mötet med att hälsa alla välkomna och passade på att säga att skolledningen inte känner igen sig i den skoldebatt som varit under valet. Personalen på Kyrkskolan

Läs mer

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael Fors 147 89 236 Donald Johansson

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006

Welcome Hotel skyttestafett 2006 Welcome Hotel skyttestafett 2006 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN. -kunskap och hjärta. Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30

DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN. -kunskap och hjärta. Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30 DANDERYDS KOMMUN MÖRBYSKOLAN -kunskap och hjärta Välkommen till Öppet hus 19 januari kl. 10.30 13.30 Trygghet Vi-känsla Arbetsglädje Hej! Jag heter Harri Koski och är rektor för Mörbyskolan, en av de bästa

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer