En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013"

Transkript

1 UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie

2 Sammanfattning Bakgrund och syfte Föreliggande rapport är en utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb (UKSU) mellan åren Bakgrunden till satsningen var att en privat aktör donerade 20 miljoner kronor till kommunen som oavkortat skulle gå till ungdomslöner. Denna donation blev något av en igångsättare för satsningen. En annan bidragande orsak var en ökad medvetenhet om vikten av förebyggande insatser. Ytterligare en bidragande orsak var att kommunstyrelsen, genom satsningen, ville uppmärksamma ungdomsarbetslösheten som samhällsproblem, bl.a. den ökade risken för socioekonomisk marginalisering. Dessutom fanns det stora utmaningar i kommunen vad gäller framtida rekrytering av personal. Därför sågs satsningen även som en möjlighet att motivera ungdomar att söka sig till kommunen som arbetsgivare. Syftet med utvärderingen var att undersöka intentionerna, genomförandet och resultatet av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren Utvärderingen besvarar fyra frågeställningar: Q1: Hur förväntades satsningen fungera och på vilken grund? Q2: Genomfördes de avsedda aktiviteterna? Q3: Vilka resultat ledde satsningen till för ungdomarna? Q4: Vad kan antas ha bidragit till resultaten? Metod För att besvara studiens frågeställningar användes ett flertal datainsamlingsmetoder: befintlig statistik, skrivna dokument, kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer och ungdomar samt enkätundersökningar. Olika typer av data användes för att besvara olika frågeställningar. Vilka data som användes för att besvara de olika frågeställningarna såg ut på följande sätt. Frågeställning Data Q1: Hur förväntades satsningen fungera och -Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer på vilken grund? -Dokumentation Q2: Genomfördes de avsedda aktiviteterna? -Dokumentation -Befintlig statistik Q3: Vilka resultat ledde satsningen till för ungdomarna? Q4: På vilket sätt kan insatserna antas ha bidragit till resultaten? -Förtydligande samtal med nyckelaktörer. -Enkät riktad till ungdomar som haft ungdomsjobb respektive sökt, men inte fått ungdomsjobb. -Intervjuer med ungdomar som haft ungdomsjobb Resultat Resultaten presenterades i fyra olika kapitel. I det första resultatkapitlet redovisades hur UKSU var tänkt att fungera. Av resultaten framgick att insatserna i första hand var tänkt att omfatta avtalsenliga löner, en intresseorienterad rekrytering samt lärande och stödjande arbetsplatser. Dessutom skulle ungdomsjobben utgöra s.k. plusjobb, d.v.s. de skulle inte ersätta ordinarie personal utan vara en resursförstärkning i verksamheterna. Utifrån analysen framträdde ett flertal omedelbara och mellanliggande resultat. Bland annat antogs ungdomarna utveckla yrkesrelaterade färdigheter och en ökad motivation 2

3 till arbete och utbildning inom det yrkesområde de varit verksamma i. Slutresultatet av satsningen skulle vara att kommunen fick ökade rekryteringsmöjligheter samt att ungdomar fick ökade möjligheter till försörjning, främst genom vikariat och sommarjobb. I det andra resultatkapitlet skildrades hur rekryteringsprocessen gick till. Där framgick att ungdomar rekryterades i tre omgångar; 2010, 2011 och De olika omgångarna visade upp både likheter och olikheter, vilka såg ut på följande sätt: Formella meriter Kvotering av ungdomar från ungdomstorget Försörjningsstöd Spännvidd i verksamhetsområden Kön Bakgrund Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Rekrytering utifrån Ej krav på formella Ej krav på formella formella meriter meriter meriter Ej kvotering Kvotering Kvotering 16% gick från försörjningsstöd till arbete 21% gick från försörjningsstöd till arbete 20% gick från försörjningsstöd till arbete Stor spännvidd Stor spännvidd Liten spännvidd Större andel kvinnor Större andel kvinnor Större andel kvinnor 11% hade utomnordisk 5% hade utomnordisk Ingen uppgift bakgrund bakgrund Medan den första omgången i större utsträckning riktade sig till ungdomar nära arbetsmarknaden, i termer av konkurrens och formella meriter, hade de två efterföljande omgångarna en tydligare orientering mot ungdomar längre från arbetsmarknaden. Det framgick också att till den första omgången rekryterades fler kvinnor än män trots att det var en större andel unga män än unga kvinnor som var arbetslösa. Detta var inte i enlighet med intentionerna med den första omgången eftersom rekryteringen skulle vara representativ för arbetslösa unga vuxna vad gäller kön. Förklaringen till avvikelsen stod att finna i att de stora rekryteringsområdena var äldreomsorg samt skola och barnomsorg. Inom dessa yrkesområden var det endast ett fåtal män som sökte, varför det till övervägande del var unga kvinnor som rekryterades. I det tredje resultatkapitlet presenterades vilka förändringar i ungdomarnas livssituation som satsningen bidrog till. Av resultaten framgick ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de som haft ett ungdomsjobb och de som sökt, men inte fått ett ungdomsjobb, vad gäller försörjning eller sysselsättning. Inte heller fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan dessa grupper beträffande motivation till arbete eller utbildning. På basis av detta går det inte att hävda att de ungdomar som haft ungdomsjobb har lättare att få in en fot på arbetsmarknaden än ungdomar som sökt, men inte fått ett ungdomsjobb. Inte heller går det att hävda att de som haft ett ungdomsjobb är mer motiverade till arbete och utbildning än dem som sökt, men inte fått ett ungdomsjobb. Däremot förefaller det finnas stöd för att ungdomsjobb, i likhet med andra jobb, kan bidra till både ökad motivation till arbete och utbildning, och ökad tilltro till sin egen förmåga. Av resultaten framgår även att en relativt stor andel ungdomar ca 20% av dem som hade haft ungdomsjobb rekryterades till den kommunala organisationen efter att de deltagit i UKSU. Däremot är det inte möjligt att veta huruvida detta beror på satsningen eller om en stor andel ungdomar hade rekryterats till kommunen även om satsningen inte genomförts. Det framgick också att det var fler tillsvidareanställda från 3

4 omgång 1 än från övriga omgångar. En möjlig förklaring till detta kan vara skillnader i rekryteringskriterier och gruppernas sammansättning. I omgång 1 utgick rekryteringen från formella meriter. Eftersom det krävs utbildning för vissa tillsvidaretjänster, exempelvis undersköterskeutbildning inom äldreomsorgen eller socionomutbildning för andra delar i socialt arbete kan en förklaring vara att det var fler ungdomar med lämplig utbildningsbakgrund som rekryterades i den första omgången. I det sista resultatkapitlet presenterades hur ungdomarna i satsningen relaterade deras motivation till arbete och utbildning till interventionerna i UKSU. Lönen, dokumenterad arbetslivserfarenhet, arbetsuppgifternas innehåll samt om det fanns en lärande och stödjande miljö på arbetsplatsen påverkade deras uppfattningar om jobbet, men också i vilken utsträckning de utvecklade färdigheter för att klara av arbetsuppgifterna. Uppfattningarna om jobbet och upplevelsen av att ha utvecklat nya färdigheter var i sin tur något som påverkade deras motivation till arbete och utbildning inom det yrkesområde de varit verksamma. Samordnade och riktade insatser en möjlig väg Om man på basis av rapporten reflekterar över vad man kan göra på lokal nivå för att motverka marginalisering och långtidsarbetslöshet bland unga vuxna kan samordnade och riktade insatser mot dem som står längre från arbetsmarknaden vara en möjlig väg. Dessa insatser skulle kunna omfatta samordnad yrkespraktik och riktade utbildningsinsatser i förhållande till prognostiserade rekryteringsbehov på den lokala arbetsmarknaden. Därmed skulle interventionen inte enbart kunna väcka intresse hos unga vuxna utan också bidra till att de har formella meriter som motsvarar de krav som ställs på arbetsmarknaden. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Inledning Bakgrunden till satsningen Syfte och frågeställningar Rapportens fortsatta disposition 11 2 Ungdomsarbetslöshet Ungdomsarbetslöshetens konsekvenser Ungdomsarbetslöshetens orsaker Olika ungdomsgrupper, olika insatser Insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Vad kan staten göra? Vad kan kommunen göra? Framgångsfaktorer för ökade förutsättningar till arbete eller utbildning 16 3 En interventionsteoretisk ansats 18 4 Metod Översiktlig beskrivning av datainsamlingsmetoder Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer Dokument, befintlig statistik och förtydligande samtal med nyckelpersoner Enkätundersökningen Enkätens utformning Enkätstudiens upplägg och urval Deltagare Bortfallsanalys Kvalitativa intervjuer med ungdomar som hade haft ett ungdomsjobb Etiska överväganden Utvärderarrollen 26 5 Hur var UKSU tänkt att fungera? Problem och orsaker Insatserna och deras relation till tänkta resultat Relationen mellan insatser och omedelbara resultat Relationen mellan omedelbara och mellanliggande resultat Relationen mellan mellanliggande resultat och slutresultat Finns det stöd för interventionsteorin? Utvärderingens resultatmått 33 6 Rekryteringen av ungdomarna Rekryteringsprocessen Omgång 1: Baltic-satsningen Omgång 2: UKSU Omgång 3: UKSU Sammanfattande reflektioner 36 7 Förändringar i ungdomarnas arbetslivssituation Ungdomarna 38 5

6 7.1.1 Deltagarnas kommentarer Rekryteringen till kommunala verksamheter Sammanfattning och kommentarer 44 8 Vad bidrog till resultaten, enligt ungdomarna? Faktorer som påverkade ungdomarnas motivation Främjande faktorer Hindrande faktorer Insatsernas betydelse Faktorer som påverkade upplevelserna av försörjningsmöjligheter Faktorer som påverkade trivseln Faktorer som påverkade tilltron till sin förmåga Avslutande reflektioner 50 9 Diskussion Villkorade möjligheter Arbete som skyddsfaktor, men för vem? Samordnade och riktade insatser en möjlig väg Begränsningar och framtida kunskapsbehov 56 Referenser 57 Bilagor BILAGA 1. Intervjuguide, intervjuer med nyckelaktörer 61 BILAGA 2. Intervjuguide, intervjuer med ungdomar 62 BILAGA 3. Analys av intervjuer med ungdomar 63 6

7 Förkortningar och begreppsdefinitioner AKU: Arbetskraftsundersökningarna. AKU vid Statistiska Centralbyrån (SCB) är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbetslösheten för Sveriges befolkning i åldern år och står för det officiella arbetslöshetstalet. AKU tar fram månatlig, kvartalsvis och årlig statistik. (SCB Arbetskraftsundersökningarna, 2012). Arbetslöshet: AKU:s definition av arbetslöshet baseras på FN-organet ILO:s rekommendationer som också är antagna av Eurostat. Enligt denna definition är innebörden av arbetslös en person som ingår i arbetskraften men som inte är sysselsatt, vilket också innefattar heltidsstuderande som söker arbete. En person räknas som arbetslös om denna (1) inte är sysselsatt (2) kan börja ett arbete inom 14 dagar (3) aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna (inklusive mätveckan) eller inväntar att börja nytt arbete inom tre månader efter mätveckan. Att innefatta arbetssökande heltidsstuderande i definitionen (och därmed i statistiken) är nytt sedan 2008, vilket gör att senare uppmätt arbetslöshet med nödvändighet blir högre än tidigare (samtidigt som den uppmätta arbetskraften blir högre). Därutöver har åldersspannet också vidgats från år till år. Ett annat mått på arbetslöshet redovisas fortsatt av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som, i syfte att ge underlag för planering av arbetsmarknadspolitiken, begränsar sin registerbaserade statistik till personer som är inskrivna som arbetssökande på arbetsförmedlingen (Konjunkturinstitutet, 2012). Arbetslöshetsstatistik: Den officiella svenska arbetslöshetsstatistiken redovisas av AKU, SCB:s Arbetskraftsundersökningar. Syftet med AKU är att ge en bild av hela arbetsmarknaden och undersökningarna bygger på enkätuppgifter som baseras på ett slumpmässigt urval av befolkningen. Statistiken belyser såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa (SCB Arbetskraftsundersökningarna, 2012). Arbetsmarknadsinsatser: Arbetsmarknadspolitiska program eller arbetsmarknadspolitiska insatser (åtgärder) är benämningen på samhälleliga interventioner som syftar till att höja de arbetslösas kompetens för att hjälpa dem att komma tillbaka till arbetsmarknaden (Ekonomifakta, 2012). De kan innefatta praktik, arbetsträning, stöd i att söka arbete eller motivationsstöd till fortsatta studier. Ofta ges insatserna inom ramen för tidsbegränsade så kallade ungdomsprojekt. De angivna målen är i allmänhet att hjälpa ungdomar in på arbetsmarknaden och att motverka utanförskap (Ungdomsstyrelsen, 2005). Genomförande: Omsättandet av insatser, eller aktiviteter, under tiden för en intervention (Lindgren, 2010). Informationsansvaret: kommunernas lagstadgade skyldighet att hålla sig informerade om de ungdomar år som inte följer något nationellt gymnasieprogram (Olofsson et al., 2012). Intervention: (lat. intervenere) den aktuella insatsen eller åtgärden inom en given intervention, det vill säga det som kommer emellan det som annars skulle ha hänt (Lindgren, 2010). 7

8 Personer med utländsk bakgrund: Detta avser utrikes födda personer som själva invandrat, men också personer som är födda i Sverige med minst en utrikes född förälder. Om båda föräldrarna är födda utrikes har personen enbart utländsk bakgrund (Ds 2000:43). Resultat: Det som kommer ut av en intervention, det vill säga prestationer som i sin tur leder till förändringar för människor. (Lindgren, 2010) UKSU: En förkortning av Umeå kommuns Satsning på Ungdomsjobb. Ungdom (ung vuxen): Här avses målgruppen för den utvärderade interventionen, det vill säga personer mellan 18 och 24 år. För den kvoterade gruppen gäller dock år. I utvärderingen kommer begreppen ungdom och ung vuxen att användas synonymt. När vi talar om unga, ungdomar eller unga vuxna avses personer mellan 18 och 25 år, förutom vad gäller den kvoterade gruppen. Utanförskap: I en svensk kontext har utanförskap länge använts som begrepp för det samlade antalet personer som står utanför arbetsmarknaden på grund av exempelvis arbetslöshet, ekonomisk försörjning, förtidspension, eller sjukdom. När AKU (SCB) fick regeringens uppdrag att redovisa arbetslöshet enligt den ovan den internationella standarden blev arbetslöshetssiffrorna och utanförskapssiffrorna emellertid inte längre jämförbara (Ekonomifakta). Därmed har officiella mätningar av utanförskap, i denna mening, ebbat ut. En annan innebörd av utanförskap är social exkludering, så som en blockering från arbetsmarknaden (Rantakeisu et al., 2002). Interventionsteori (programteori, verksamhetsteori): Antaganden och idéer om hur en satsning förväntas fungera (Hansen & Vedung, 2011). Författarnas bidrag till färdigställandet av slutrapporten Jan Hjelte har varit huvudförfattare och ansvarat för redigering och slutlig sammanställning. Hjelte har även ansvarat för analysen av intervjuerna med nyckelaktörer och ungdomar. Därutöver har Hjelte författat kapitel 5, 8 och 9 samt delar av kapitel 4 och 6. Kristina Westerberg har författat kapitel 7 och delar av kapitel 4 samt ansvarat för den statistiska analysen av det kvantitativa materialet. Kajsa Svanevie har författat kapitel 1, 2 och 3 samt huvuddelen av kapitel 6. Dessutom har Svanevie ansvarat för huvuddelen av insamling och analys av dokument och befintlig statistik. 8

9 1 Inledning Umeå kommun ligger i Västerbottens län och har cirka invånare. kommunen är norra Sveriges befolkningsrikaste och ungefär hälften av invånarna i Umeå stad är inflyttade. I kommunen finns Umeå Universitet som är Sveriges femte största, med studenter. Medelåldern är 38 år. Umeå kommun blev utnämnd till årets tillväxtkommun år 2008 och har även fått utnämningar som årets ungdomskommun och Sveriges kvalitetskommun. I kommunen finns cirka företag. Den största arbetsgivaren är emellertid Umeå kommun, med över anställda, varav drygt 80 procent inom skola, vård och omsorg (Andersson & Eriksson, 2006). Andra stora arbetsgivare i kommunen är Västerbottens läns landsting, Umeå Universitet, Volvo lastvagnar, Posten och Ålö AB. År 2010 initierades en särskild satsning i Umeå kommun på kommunala ungdomsjobb. Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb (UKSU) genomfördes i tre omgångar med start 2010, 2011 respektive 2012 och där den sista omgången avslutades Syftet med UKSU var att ge unga vuxna fotfäste på arbetsmarknaden och minska risken för utanförskap (social och ekonomisk marginalisering). Ungdomarna skulle också stimuleras till att välja en yrkesbana inom offentlig sektor. Satsningen vände sig generellt till ungdomar mellan 18 och 24 år som var inskrivna vid arbetsförmedlingen, men även specifikt till unga vuxna mellan 18 och 29 år med flera myndighetskontakter. 1.1 Bakgrunden till satsningen Bakgrunden till UKSU var att en privat aktör gick in som något av en igångsättare. Under 2009 kontaktades kommunstyrelsens ordförande av ägaren av det största privata fastighetsbolaget i Umeå, Baltic-gruppen, som ville donera 20 miljoner kronor till kommunen. Donationen skulle oavkortat gå till ungdomslöner. Ägaren hade först kontaktat arbetsförmedlingen, men de ansåg sig inte kunna ta emot donationen eftersom de är en statlig myndighet. Umeå kommun tog emellertid emot donationen. Detta var upptakten till den första rekryteringsomgången av tre inom ramen för Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb. En annan bidragande orsak till satsningen var en ökad medvetenhet inom kommunen om vikten av preventiva insatser till följd av att forskning påvisade värdet av detta (se t.ex. Nilsson & Wadeskog, 2010). Ett konkret avtryck av den ökade medvetenheten var att kommunfullmäktiges år 2010 beslutade om sociala investeringar på 200 miljoner kronor, vilket möjliggjordes av ett budgetöverskott. Av denna summa öronmärktes 60 miljoner till ungdomsjobb, vilket öppnade upp för en flerårig satsning. Ytterligare en bidragande orsak var att kommunstyrelsen, genom satsningen, ville uppmärksamma ungdomsarbetslösheten som ett allvarligt samhällsproblem med långtgående konsekvenser för både individ och samhälle. Ökade risker för socioekonomisk marginalisering av ungdomar hade bl.a. indikerats av ökande kostnader för försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd). Det arbetsmarknadspolitiska huvudansvaret är visserligen statligt, men ansvaret faller även delvis på kommunerna. Enligt Socialtjänstlagen (2001:53) har kommunerna det yttersta ansvaret för individers trygghet och välfärd. En arbetslös ungdom utan egen försörjning och som står utanför trygghetssystemet (a-kassa) faller under den kommunala socialtjänstens ansvar när det gäller ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). En fjärde delförklaring till satsningen var de framtida rekryteringsutmaningar som kommunen stod inför. Enligt den rekryteringsprognos som fanns att tillgå vid tiden för satsningen skulle det finnas ett stort kompetensförsörjningsbehov i framtiden, både till följd av volymökningar och till följd av pensionsavgångar. När det gäller Umeå kommuns 9

10 kompetensförsörjningsbehov finns en rekryteringsprognos, en beräkningsmodell utarbetad av Sveriges kommuner och Landsting (SKL), för åren (Andersson & Eriksson, 2006). Enligt rekryteringsprognosen skulle Umeå kommun behöva anställa drygt nya medarbetare under tidsperioden, givet att servicenivån var oförändrad jämfört med basåret. De stora rekryteringsområdena var vård och omsorg respektive förskola. Andersson och Eriksson (a.a.) menade emellertid att det fanns ett par samverkande omständigheter som kunde försvåra nyrekryteringen. Konkurrensen om vård- och omsorgspersonal antogs hårdna och strategier för att möta denna utveckling sågs därför som viktiga. Samtidigt bedömde författarna att det skulle finnas begränsade ekonomiska förutsättningar för nyrekrytering. Enligt Andersson och Eriksson (2006) är en allmän tendens att det sker en höjning av utbildningsnivåerna för olika yrken, bland annat till följd av ett förändrat arbetsinnehåll. Inom förskolan har andelen förskollärare ökat och andelen barnskötare i motsvarande grad minskat. Inom vård- och omsorgsområdet har andelen undersköterskor på motsvarande sätt ökat, samtidigt som andelen vårdbiträden minskat. Dessutom menar författarna att det ofta efterfrågas personal med högre utbildningsnivå även för yrkesgrupper där de formella utbildningskraven inte har förändrats. Sammantaget medför ökad konkurrens och högre utbildningsnivåer även högre lönekostnader och därmed ett minskat ekonomiskt utrymme för nyrekrytering. På Umeå kommuns förfrågan, via kommunstyrelsens personalutskott, tog Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå socialtjänst (UFFE) på sig uppdraget att genomföra en utvärdering av den då redan initierade och pågående kommunala satsningen på ungdomsjobb. Mot bakgrund av det generella kunskapsbehov som finns idag när det gäller innehållet i och resultaten av åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, och av det lokala kunskapsbehov som identifierats i samråd med projektets ledning i Umeå kommun, är huvudfrågan för utvärderingen hur UKSU har fungerat i förhållande till dess övergripande syften. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen var att undersöka intentionerna, genomförandet och resultatet av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb Utvärderingen besvarar följande frågeställningar: Q1: Hur förväntades satsningen fungera och på vilken grund? Q2: Genomfördes de avsedda aktiviteterna? Q3: Vilka resultat ledde satsningen till för ungdomarna? Q4: Vad kan antas ha bidragit till resultaten? Utvärderingens första frågeställning är orienterad mot det som benämns interventionsteori (verksamhetslogik eller programteori). Med detta avses centrala antaganden om hur satsningen ska fungera. (Hansen & Vedung, 2011). Den andra frågeställningen fokuserar på satsningens genomförande. Med genomförande åsyftas omsättandet av insatser, eller aktiviteter (jfr Morén & Blom, 2003). Här är det av intresse för utvärderingen att kontrastera satsningens genomförande mot dess underliggande interventionsteori. Den tredje frågeställningen är inriktad mot satsningens resultat. Med detta avses förbättringar i avnämarnas livssituation. Sådana förbättringar kan ta sig kvalitativa (livstillfredsställelse eller vidgade val- och handlingsmöjligheter), men också kvantitativa uttryck som t.ex. arbete, ekonomi eller boende (Morén & Blom, 2003). Utvärderingen intresserar sig med andra ord för vad 10

11 satsningen resulterat i, mot bakgrund av vad interventionsteorin framhållit som centrala målsättningar. Den fjärde och sista frågeställningen riktar i stället blickarna mot förhållandet mellan insatser och resultat, d.v.s. på vilket sätt insatserna kan antas ha bidragit till resultatet. 1.3 Rapportens fortsatta disposition I syfte att nå en fördjupad förståelse av problemområdet ungdomsarbetslöshet presenteras i kapitel 2 en mindre kunskapsöversikt utifrån aktuell forskning på området. Vilka kunskaper finns om ungdomsarbetslöshet, dess orsaker och konsekvenser, men också om lösningar på denna problematik? I kapitel 3 beskrivs utvärderingens teoretiska utgångspunkter i termer av en interventionsteoretisk ansats. Kapitel 4 skildrar studiens metodansats. Där framgår att utvärderingen bygger på en mixad metodansats som omfattar intervjuer, dokumentstudier, statistik och enkätundersökning. Kapitel 5 återger UKSU:s interventionsteori, d.v.s. hur satsningen var tänkt att fungera. Kapitel 6 beskriver hur rekryteringen av ungdomar till satsningen gick till samt vilka ungdomar som rekryterades. I kapitel 7 återges vilka förändringar i ungdomarnas livssituation som, utifrån satsningens tänkta resultat, framträdde efter att UKSU avslutats. Kapitel 8 skildrar sedan på vilket sätt insatserna i UKSU kan antas ha bidragit till dessa förändringar. Kapitel 9 är utvärderingens diskussionskapitel. Här sammanfattas och diskuteras studiens resultat. 11

12 2 Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten bland ungdomar (15-25 år) har varit två till tre gånger högre än arbetslösheten i åldersgruppen under minst 40 år ( ). Den relativa ungdomsarbetslösheten i Sverige har samtidigt ökat allt sedan Ungdomar som har avslutat gymnasieskolan utan examen är i högst utsträckning drabbade av arbetslöshet, medan de med längre utbildning eller yrkeskompetensgivande utbildning har en lägre arbetslöshet. Ju mindre arbetslivserfarenhet och ju längre arbetslöshetsvaraktighet, desto svårare är det att etablera sig på arbetsmarknaden. När det gäller den officiella statistiken över ungdomsarbetslöshet visar den hur många ungdomar i åldersgruppen år som är arbetslösa som andel av arbetskraften. Den aktuella statistiken inkluderar alla ungdomar i åldern år som antingen är sysselsatta eller aktivt söker jobb, d.v.s. är arbetslösa. Den offentliga statistik som finns att tillgå presenteras på läns- och inte på kommunnivå på grund av för få observationer i många kommuner låg nivån i Västerbottens län på 25%, d.v.s. samma nivå som riksgenomsnittet. arbetsförmedlingen har dock egen statistik över inskrivna ungdomar i Umeå kommun. I december 2009, d.v.s. i anslutning till att UKSU startade, såg ungdomsarbetslösheten i kommunen ut på följande sätt. Tablå 1. Arbetslösa ungdomar i Umeå kommun, december Arbetslösa ungdomar Man 836 (59%) Kvinna 586 (41%) Summa 1422 Umeå kommun (Af:s statistik dec -2009) Utomnordisk 99 (11%) 53 (9%) 152 (11%) Med funktionshinder 46 (5,5%) 16 (3%) 62 (4%) Med gymnasieutb. 669 (80%) 426 (73%) 1095 (77%) (fullständiga eller icke fullständiga betyg) Med högskoleutb. 43 (5%) 61 (10%) 104 (7%) Som framgår av tablån var det en större andel unga män (59%) än unga kvinnor (41%) som var arbetslösa. 11% av ungdomarna hade utomnordiskt ursprung och 4% hade någon form av funktionshinder. 2.1 Ungdomsarbetslöshetens konsekvenser Ungdomsarbetslöshet är ett mycket allvarligt samhällsproblem med komplexa orsaksmönster. Att vara ung och arbetslös innebär att vara utan försörjning, av att stå utanför en arbetsgemenskap och av att hamna eller riskera att hamna utanför trygghetssystemen. Ett blockerat inträde till arbetsmarknaden innebär en form av social exkludering. Exkludering i detta avseende innebär i sig en risk för svårigheter även inom andra centrala livsområden som exempelvis begränsade ekonomiska resurser, begränsade möjligheter att leva som andra, social isolering och begränsning när det gäller boende (Rantakeisu et al., 2002). Arbetslöshet innebär med andra ord en ökad risk för en marginaliseringsprocess som kan leda till ett mer omfattande socialt utanförskap. På bärande punkter innebär arbetslöshet ett frånsteg från samhällsnormen om ett fullt medborgarskap och delaktighet i samhället. För individen innebär arbetslöshet en överhängande, och med tiden tilltagande, risk att uppleva att inte få bidra till samhället, att inte vara betydelsefull och av att vara utanför. Arbetslöshet kan väcka känslor av skam och riskerar en förlust av framtidshopp, med känslor av hopplöshet och brist på 12

13 mening. Utanförskapet kan över tid bidra till en vanmakt, som ytterst tar sig negativa sociala, psykologiska och kroppsliga uttryck. Unga arbetslösa lider av exempelvis huvudvärk, magbesvär, sömnsvårigheter och nervösa besvär i större utsträckning än icke-arbetslösa. Idag är det också väl belagt att ekonomisk svårighet till följd av arbetslöshet är relaterad till psykisk ohälsa. Eftersom psykisk ohälsa i sig minskar möjligheten att få arbete finns en uppenbar risk för att man som ung vuxen hamnar i något av ett ekorrhjul om man står utanför arbetsmarknaden (Hammarström, 2002). Man kan också se att ungdomsarbetslöshet förefaller påverka den psykiska hälsan mer negativt än arbetslöshet som inträffar senare i livet. Enligt Strandh et al. (2014) får ungdomsarbetslöshet inte enbart kortsiktiga utan även långsiktiga konsekvenser för den psykiska hälsan även senare i livet i termer av nervösa symptom, sömnproblem och depressiva symptom. Detta kan enligt författarna vara en följd av att ungdomstiden är en känslig period där exponering för arbetslöshet riskerar att leda till permanenta konsekvenser för den psykiska hälsan. För samhället är kostnaderna för utanförskap stora i termer av direkta försörjningskostnader, indirekta välfärdskostnader på kort sikt, ökade välfärdskostnader på lång sikt, uteblivna produktionsvärden samt uteblivna välfärdsintäkter. (Nilson & Wadeskog, 2010). 2.2 Ungdomsarbetslöshetens orsaker Ungdomsarbetslöshetens orsaker är komplexa och kan återfinnas på både samhälls- och individnivå. På samhällsnivå är låga investeringsnivåer, strukturrationaliseringar och lågkonjunktur orsaker till arbetslöshet bland alla grupper, men på grund av LASreglerna har ungdomar en högre risk än andra att bli arbetslösa i en lågkonjunktur och många ungdomar har dessutom tidsbegränsade anställningar (Håkansson, 2011). Även bristande överensstämmelse mellan utbildningsutbud och den lokala arbetsmarknaden kan bidra till ungdomsarbetslöshet. Om utbildningsutbudet inte överensstämmer med den lokala arbetsmarknadens behov och om det saknas eller råder brist på omskolningsmöjligheter så ökar risken för mer manifest arbetslöshet. Kontextuella omständigheter av mer tillfälligt slag kan också försvåra ungdomsgruppers möjligheter att få jobb (d.v.s. öka konkurrensen om jobben) så som större ungdomskullar, samtidigt som antalet sökbara jobb är oförändrat eller minskande. En annan orsak till ungdomsarbetslöshet är ökade kvalifikationskrav på arbetsmarknaden, vilket nämnts tidigare. Med ökade kvalifikationskrav minskar vissa ungdomsgruppers tillträde till arbetsmarknaden genom att konkurrensen ökar (Olofsson et al., 2012). Skärpta krav kan handla om formella kvalifikationer, dokumenterad erfarenhet och referentuppgifter, men också om personliga egenskaper som framåtanda. Om arbetsgivare inte vågar satsa på oprövade kort drabbas särskilt ungdomar. Med krav på språkkunskaper och/eller bristande möjlighet att förena språkundervisning med ett ingångsjobb så minskar tillträdet till arbetsmarknaden för nyanlända (Hammarström, 2002). Följaktligen har även ungdomar som med utländsk bakgrund en ökad risk att gå in i arbetslöshet. (Hammarström, 2002; Hammarström & Janlert 2002; Håkansson, 2011). Även faktorer som på ett mer konkret sätt relaterar till ungdomars individuella livssammanhang kan bidra till arbetslöshet. En sådan faktor är ingen eller ofullständig gymnasieutbildning. Om den unge inte påbörjar eller hoppar av gymnasiet t.ex. till följd av erfarenheter av skolmisslyckanden (bristande stöd från hem, skola och samhälle under barndom och uppväxt i svåra livssituationer eller på grund av bristande vägledning inför gymnasiet), minskar deras tillträde till arbetsmarknaden i synnerhet 13

14 med höjda kvalifikationskrav. Det kan också vara så att ungdomar utbildar sig inom områden med stort överskott på arbetskraft och då minskar chansen att få jobb. Ytterligare en orsak kan stå att finna i ungdomarnas uppväxtmiljö. De som under sin uppväxt erfarit social och ekonomisk marginalisering (i hem- och närmiljö) exempelvis med exponering av missbruk, våld, kriminalitet och där tidiga ändamålsenliga/tillräckliga samhälleliga stödinsatser saknats eller brustit, löper en förhöjd risk för ohälsa, psykosocial problematik och skolmisslyckanden. Med detta reduceras både upplevda och reella möjligheter i förhållande till arbetsmarknaden Bakom det synliga problemet, att en ungdom inte får något arbete kan det, med andra ord, finnas en multifaktoriell problematik. 2.3 Olika ungdomsgrupper, olika insatser På ett analytiskt plan kan tre olika grupper av arbetslösa ungdomar urskiljas (SOU 2007). Den första gruppen karaktäriseras av en närhet till arbetsmarknaden. Ungdomarna går mellan arbeten eller mellan arbete och studier, med kortare uppehåll som arbetssökande. Ungdomarna i denna grupp har i allmänhet avslutade gymnasiestudier, är målmedvetna och fortsätter ofta till vidare studier. Den andra gruppen består av ungdomar som i allmänhet avslutat gymnasieskolan, men med ofullständiga betyg (till exempel på grund av felval). De saknar i allmänhet arbetslivserfarenhet och kan vara osäkra på sina möjligheter att få arbete och på relationen mellan egna resurser och arbetsgivares potentiella krav och förväntningar. Den tredje gruppen består av ungdomar som ofta har avbrutit gymnasiet. För vissa kan det föreligga en problematisk social situation. De ungdomar som i högst utsträckning är drabbade av arbetslöshet är också de med begränsade resurser i form av utbildning, hälsa och uppväxtmiljö (Nilsson & Wadeskog, 2010). Givet att olika grupper av arbetslösa ungdomar har olikartad livssituation när det gäller exempelvis utbildning och social situation har de också olika behov av stöd i förhållande till arbetslöshet. Angående gruppen ungdomar närmast arbetsmarknaden (Grupp 1) har de inte behov av att delta i något arbetsmarknadspolitiskt program, vilket snarare skulle riskera inlåsning. Ungdomar längre ifrån arbetsmarknaden (Grupp 2) kan ha behov av kartläggning, vägledning, information, och personligt stöd där t.ex. utbildning varvas med praktik. För ungdomar i sårbara livssituationer som befinner sig långt från arbetsmarknaden (Grupp 3) är det centralt att det finns ett samordnat system (för myndighetskontakter), ett välfungerande och motiverande personligt stöd, men också ett system som förutsätter att det alltid är en enskild professionell som har ett personligt ansvar för helheten för den enskilda ungdomen. (SOU 2007:18). 2.4 Insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Som nämnts tidigare kan både stat och kommuner ha ett ansvar i förhållande till arbetslösa ungdomar. Arbetsmarknadsområdet ligger under statens ansvar, men det kan bli en kommunal angelägenhet genom att lagstiftning föreskriver att det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för medborgarna (SoL), men även genom att informationsansvaret kräver att kommunerna följer upp ungdomar som hoppat av skolan (SFS 2010:800, kap 29, 9). 1 Vad kan då dessa båda aktörer göra för att motverka arbetslöshet? 1 Varje kommun i Sverige har ett informationsansvar enligt Skollagen (SFS 2010:800, kap 29, 9) som innebär att en hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt (åk 9), inte har ett slutbetyg från gymnasiet samt ej fyllt 20 år, är sysselsatta. Detta i syfte för att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. 14

15 2.4.1 Vad kan staten göra? Statliga interventioner kan handla om insatser för att behålla och skapa arbetstillfällen i landet eller i enskilda kommuner, men också matchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad och tillförsäkrande av exempelvis språkkunskaper. Det kan också handla om att locka företag att behålla produktion, gynna etablering av produktion och gynna innovation för ny produktion. Det kan vara frågan om att stimulera en utvidgning av den offentliga verksamhet där staten har ett ansvar. Även utbildningspolitiska insatser kan skapa arbete genom att etablera ett utbildningsutbud som överensstämmer med arbetsmarknadens behov eller att skapa ett system för omskolning till bristyrken. Om man lokalt skapar ingångar till arbetsmarknaden för ömsesidig prövning så förbättras möjligheten för både arbetstagare och arbetsgivare att få prova på, under trygga förhållanden. Arbetsmarknadspolitiska program är en vanligt förekommande samhällelig intervention i Sverige. Programmen utformas i allmänhet i form av arbetspraktik, eller arbetsskapande åtgärder av inpressningstyp och har preliminärt visat sig inverka på chanserna att få arbete (Hammarström, 2002). Vid jämförelse mot kontrollgrupp har arbetsmarknadsutbildning visat på bättre resultat i jämförelse med öppen arbetslöshet. På motsvarande sätt har arbetspraktik visat på bättre resultat än ungdomsgarantin. Detta visar sammantaget att denna typ av interventioner har visst vetenskapligt stöd. Av en utvärdering genomförd av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) framgår att deltagande i den så kallade ungdomsgarantin ledde till att en större andel ungdomar gick till studier jämfört med ungdomar som deltagit i andra program. De långsiktiga effekterna var dock inte mer positiva än för kontrollgruppen (Hall & Liljeberg, 2011). Forskare har samtidigt konstaterat att: internationellt sett är det inte obetydliga resurser som gått till exempelvis ungdomsgarantin. Men precisionen i den förefaller inte vara överdrivet stor. (SOU 2007:18, sid. 237). Mot bakgrund av detta menar man att ett alternativ istället kan vara att finna kombinationsformer för arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning, men också ett lokalt utbud av olika yrkesinriktade utbildningar med praktikinslag Vad kan kommunen göra? När det gäller tidiga och proaktiva insatser ligger kommunerna ansvar framförallt i att skapa förutsättningar för barn och unga att nå skolans kunskapsmål och för att fånga upp ungdomar som hoppat av skolan. I en statlig arbetsmarknadspolitisk utredning (SOU 2013:13) argumenteras för att en skola som på ett bättre sätt identifierar och stödjer barn och ungdomar på sikt skulle kunna minska behoven av särskilda arbetsmarknadsinsatser för ungdomar år. Tillgänglig forskning pekar, enligt utredarna, entydigt på fördelarna med tidiga insatser. Effektiva insatser för att barn och unga ska uppnå skolans lärandemål och erhålla fullständiga betyg bygger på att individuella behov systematiskt klarläggs och följs upp i förhållande till lärandemål. Proaktivt agerande för att motverka risk för skolmisslyckande bygger på kvalitetssäkring av förskola, av skola och av studie- och yrkesvägledning. En väl fungerande socialtjänst (rätt insatser, utförda på rätt sätt i förhållande till målgruppers och individers behov) är det yttersta skyddet för barn som far eller riskerar att fara illa när det gäller deras hälsa och utveckling. Kommunen kan agera proaktivt mot ungdomsarbetslöshet genom tidig upptäckt av social och ekonomisk utsatthet bland barn och unga, genom tidiga insatser och genom systematisk 15

16 uppföljning. Detta förutsätter en kontinuerligt säkrad kvalitet av samhällsservicen så att insatserna fungerar på avsett sätt. Kommuner kan också bedriva uppsökande verksamhet beträffande de ungdomar som hoppar av gymnasieskolan. Informationsansvaret syftar till att fånga upp ungdomar befinner sig längst från arbetsmarknaden. Med uppsökande och uppföljande verksamhet när det gäller ungdomar som inte påbörjat, hoppat av respektive inte fullföljt gymnasiet så kan chanserna för denna grupp förbättras. Insatser kan vara motivationsorienterade samtidigt som det behövs utbildning som uppfattas som relevant, som förbättrar chanserna till arbete och som motsvarar gymnasiekompetens. (Olofsson et al., 2012; SOU 2007:18). En särskild grupp som är angelägen för kommunen att identifiera i förhållande till den lagstadgade skyldigheten är ungdomar i utsatta livsoch arbetssituationer som befinner sig utanför myndigheternas system. För denna målgrupp behövs särskilda insatser. Det krävs kvalificerad uppsökande verksamhet och systematisk uppföljning över tid. Det kan också handla om att skapa arenor för möten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta kan ske genom att möjliggöra lokalt kontaktskapande till exempel genom att gynna lokalt föreningsliv, skapa lokala (och nationella) mötesplatser mellan potentiella arbetsgivare och arbetstagare, vilket ökar chanserna till arbete. Så kallade kompetenshöjande insatser är en annan möjlighet när det gäller flera aktuella grupper, men detta kräver tydliga definitioner och systematiskt klarläggande av huruvida ungdomarna själva upplever verksamheter som kompetenshöjande. Enligt en statlig utredning (SOU 2007:18) kan det behöva utvecklas system för att systematiskt och regelmässigt undersöka om de aktiviteter som erbjuds ungdomar är anpassade efter deras behov och framtidsplaner eller till arbetsmarknadens behov. Avsaknaden av systematisk uppföljning av satsningar gör att potentiella lärdomar inte tas till vara. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för att kunna erbjuda relevant verksamhet till enskilda individer borde det vara ett krav att genomföra uppföljning och utvärdering för att få kunskap om innehållet i och resultatet av insatser (SOU 2007:18). 2.5 Framgångsfaktorer för ökade förutsättningar till arbete eller utbildning Trots att kunskaperna inom området är begränsade har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Bland annat har det framhållits att det är av vikt att sätta in insatser i ett tidigt skede, att ha en fungerande samverkan kring individen samt att bygga insatser på frivillighet och individuella val och lösningar. Det är angeläget att systematiskt kartlägga varje enskild ungdoms situation och behov, i syfte att utforma en för individen meningsfull och realistisk handlingsplan med tydliga målsättningar. Vid individuell planering bör fokus läggas på individuella färdigheter, på frivillighet, personliga önskemål och val. Individanpassade insatser bör sättas in så tidigt som möjligt för att motverka risken för passivisering och utanförskap. Målsättningarna ska syfta till egen försörjning på lång sikt och inte enbart till kortsiktig sysselsättning. Program som erbjuds bör innehålla utbildningsinslag med möjlighet för individen att utveckla sina färdigheter och kompetenser och resultera i intyg eller betyg. Metoder som tvingar in deltagare i ett projekt kan vara förödande. Regler för program bör istället vara flexibla så att en individuell anpassning kan göras i förhållande till individuella behov och förutsättningar. Under ett pågående program behöver risken för inlåsningseffekter motverkas (exempelvis genom parallellt jobbsökande). Ungdomar som bedöms stå långt från arbetsmarknaden kan behöva extra stöd 16

17 innan de är mogna att börja en utbildning eller gå ut på praktik för att på sikt få ett arbete. Det kan krävas små grupper för att ungdomarna ska känna trygghet. För att påverka attityderna bland socialt utsatta ungdomar kan det behövas påverkan från mentorer över lång tid. Vid praktik är engagerade handledare sannolikt en framgångsfaktor. Det behövs valideringssystem för att dokumentera kunskaper. Särskilt viktigt är detta för ungdomar som har praktiska erfarenheter, men bristfälliga teoretiska kunskaper från ett yrkesområde. På en mer övergripande nivå har man slutit sig till att effektiva program har en nära anknytning till den lokala arbetsmarknaden. Ett aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter kan leda till starka nätverk med lokala arbetsgivare. Därutöver finns det skäl att samla en organisation där olika aktörer samverkar kring den enskilda individen. Formella hinder för samverkan mellan aktörerna kring arbetssökande ungdomar är få. Däremot kan informella hinder såsom revirtänkande, finansieringsfrågor och skilda målsättningar behöva överbryggas på lokal nivå (SOU 2007:18). 17

18 3 En interventionsteoretisk ansats Reformer och sociala programsatsningar utformas med syfte att skapa förändring. Därmed blir det i allmänhet en central uppgift för utvärderare att ta reda på om denna förändring uppnåtts och om i så fall programmet har bidragit till detta. Utvärderingsforskaren Hanne Kathrine Krogstrup (2011) argumenterar för vikten av att ta hänsyn till interventionens karaktäristika, men också till karaktäristiken hos det behov eller det problem som interventionen syftar till att möta. Med detta gör hon en distinktion mellan tama eller lättavgränsade problem och enkelt definierade interventioner å ena sidan, och vilda eller mer kontextberoende problem och komplexa interventioner å andra sidan. Hon argumenterar för att den första kategorin lämpar sig bättre för experiment genom exempelvis randomiserade kontrollerade studier, medan den andra kategorin kräver en annan forskningsmetodik. I detta fall kan den problematik som den kommunala satsningen syftar till att hantera betecknas som av kontextberoende karaktär, och att interventionen är komplex, föränderlig över tid och samverkande med andra insatser. Som framgått i det föregående kan faktorer på olika nivåer statlig, lokal, familj och individ bidra till arbetslöshet likväl som att förekomster av insatser från olika aktörer, ibland i samverkan, påverkar resultaten. För att besvara frågan om hur kommunens satsning på ungdomsjobb har fungerat har utvärderingen därför utformats som en så kallad interventionsteoretisk utvärdering. Med detta bygger utvärderingens metodik i huvudsak på två komponenter: 1. Rekonstruktion av en interventionsteori, d.v.s. hur insatsen är tänkt att fungera. 2. Empirisk prövning av interventionsteorin, d.v.s. huruvida satsningen genomförts i enlighet med intentionerna, och med vilka resultat. Interventionsteori (även benämnt verksamhetslogik eller programlogik) är enligt Vedung (2009) sannolikt samhällsvetenskapens främsta bidrag till utvärderingsforskningen. Metodiken bygger på att utvärderaren identifierar, beskriver och använder de underliggande antaganden som en verksamhet vilar på för att planera utvärderingar och för att ta reda på hur verksamheter fungerat i praktiken. (Vedung 2009, Donaldson 2007, Weiss 1997). Interventionsteorin gör den underliggande logiken i den utvärderade verksamheten tydlig och denna logik kan sedan ligga till grund för en analys där rimligheten i tänkta orsak-verkan-samband värderas i förhållande till forskning. Utvärderare kan använda en rekonstruerad interventionsteori till att skräddarsy en utvärdering som granskar om verksamheten fungerat på avsett sätt och varför (Weiss 1997). Rekonstruktion av interventionsteori bygger på att utvärderaren identifierar det eller de problem som ska lösas eller hanteras med interventionen. Utvärderaren behöver identifiera antaganden om orsak och verkan beträffande hur problemet kan lösas eller hur situationen kan förbättras. Dessa antaganden har sin grund i hur satsningens nyckelarkitekter tänker sig att orsak och verkan hänger ihop. Theory-based Stakeholder Evaluation (TSE) bygger på att den teori som ligger bakom en intervention återskapas (rekonstrueras). Rekonstruktionen utgår från det formella beslutet för interventionens genomförande. Outtalade logiska implikationer görs explicita och grundsynen på förhållandet mellan problemförståelse och lösningsförslag klarläggs. Tillvägagångssättet innebär att rekonstruktionen görs på basis av starkast tänkbara och mest solida argumentation, vilket omfattar bästa tillgängliga forskningsstöd (Hansen & Vedung, 2011). 18

19 Själva rekonstruktionen innefattar tre olika komponenter: Situationsteori, kausal teori och normativ teori. Situationsteori fångar det som är kännetecknande för sammanhanget så som problemets omfattning, problemets utveckling fram till den rådande situationen samt problemets konsekvenser vid tidpunkten för programmets utformning och i framtiden om ingenting görs. Kausal teori beskriver hur interventionen, genom implementering och generering av utfall, direkt eller indirekt påverkar orsakerna till det underliggande problemet så att det blir löst, minskar i omfattning eller förhindras att öka i omfattning. Den kausala teorin omfattar också interventionens möjliga påverkan även inom andra områden under hela processens gång. Normativ teori motiverar varför de aspekter av situationen som ska påverkas av interventionen är önskvärda eller inte (oberoende av interventionen sätts in eller inte eller om en annan intervention sätts in). Weiss (1998) framhåller vikten av att i nästa led jämföra interventionsteorin med den faktiska utvecklingen. Genom arbetsgången jämförs teoretiska förväntningar med empiriska data. Den empiriska prövningen bidrar i föreliggande utvärdering dels till kunskap om på vilket sätt kommunens satsning fungerat i förhållande till målsättningar, dels till en analys av vad som kan antas ha bidragit till resultatet. Tanken med tillvägagångssättet är att både undersöka förekomsten av så kallade teorifel och genomförandefel. Teorifel innebär att en satsning bygger på felaktiga premisser, medan genomförandefel innebär att initiativet inte genomförts i enlighet med grundidén. (Weiss, a.a.). Utvärderingen gör med andra ord en empirisk prövning av projektets interventionsteori i förhållande till det faktiska genomförandet och resultaten. 19

20 4 Metod 4.1 Översiktlig beskrivning av datainsamlingsmetoder Studien har genomförts med stöd av en s.k. mixad metodansats. Det innebär att ett flertal datainsamlingsmetoder har använts utifrån om de ansetts lämpliga för att besvara studiens frågeställningar. Studiens empiri omfattar därför befintlig dokumentation, befintlig statistik, enkäter riktade till ungdomar och intervjuer med ungdomar som deltagit i satsningen, men också med nyckelpersoner i utformning och genomförande av UKSU. I den nedanstående tablån beskrivs vilka av studiens frågeställningar som respektive datainsamlingsmetod relaterar till. Tablå 2. Frågeställningar samt data som använts för att besvara respektive frågeställning. Frågeställning Data Q1: Hur förväntades satsningen fungera och -Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer på vilken grund? -Dokumentation Q2: Genomfördes de avsedda aktiviteterna? -Dokumentation -Befintlig statistik -Förtydligande samtal med nyckelaktörer. Q3: Vilka resultat ledde satsningen till för -Enkät riktad till ungdomar som haft ungdomarna? ungdomsjobb respektive sökt, men inte fått Q4: På vilket sätt kan insatserna antas ha bidragit till resultaten? ungdomsjobb. -Intervjuer med ungdomar som haft ungdomsjobb Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer och dokumentation utgjorde den huvudsakliga grunden för att få kunskap om satsningens interventionsteori, d.v.s. hur satsningen förväntades fungera och på vilken grund. Frågor i blickfånget var bakgrunden till satsningen, dess tänkta innehåll, vilket resultat man ville uppnå med UKSU samt på vilket sätt insatserna antogs bidra till resultaten. Dokumentation, befintlig statistik och förtydligande samtal med nyckelaktörer var ett underlag för att få kunskaper om huruvida de avsedda aktiviteterna genomfördes. Hur skedde annonseringen, hur gjordes urvalet av ungdomar som kunde vara aktuella, men också hur många och vilka grupper av ungdomar som fått ungdomsjobb. Med en enkät som riktade sig till de ungdomar som sökt ungdomsjobb var det möjligt att få kunskaper om satsningens resultat i termer av förändringar i ungdomarnas livssituation. De resultat som stod i blickfånget var huvudsakligen de som framträdde i satsningens interventionsteori, d.v.s. motivation till utbildning/arbete, försörjning samt tilltro till den egna förmågan. Genom intervjuer med ungdomar som haft ungdomsjobb var det avslutningsvis möjligt att få ökade kunskaper om på vilket sätt ungdomarna själva upplevde att satsningen bidrog till resultaten. 4.2 Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer Elva nyckelaktörer kontaktades via mail för förfrågan om intervju beträffande satsningens bakgrund och hur den var tänkt att fungera. Med andra ord var syftet med datainsamlingen att rekonstruera interventionsteorin (jfr Hansen & Vedung, 2010). Ett informationsbrev bifogades där syfte och genomförande preciserades. Intervjuerna var riktade öppna till sin karaktär (se bilaga 1). Samma grundstruktur hölls för respektive intervju utifrån ett antal temaområden. Varje område var i sin tur 20

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 206 Ett åttiotal fler fick arbete i oktober Under oktober månad erhöll 390 personer

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län november 2013 9 326 (8,2 %) 4 225 kvinnor (7,8 %) 5 101 män (8,5 %)

Läs mer

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan Kommunstyrelsen 2007-02-12 50 87 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 13 29 Personalkontoret 03.422 008 febkf14 Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan

Läs mer

Datum 2013-11-15. Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning i kommunal verksamhet

Datum 2013-11-15. Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning i kommunal verksamhet KS 15 5 MARS 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hansen Gro Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-0260 Kommunstyrelsen Motion av Liza Boëthius (V) om att anställa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013 Falun 8 november 2013 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län oktober 2013 9 945 (7,5 %) 4 468 kvinnor (7,1 %) 5 477 män (7,8 %) 2 484 unga 18-24 år (16,2 %) (Andel

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd"

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak okänd Arbetsmarknadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-12-05 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 december 2013 Ärende 9 Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd" Förvaltningens förslag

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Anders Kessling Tillträdande unga (16 30 år) på arbetsmarknaden samt åldersavgångar, 2008 2025 De

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-19 ÅR Halvårsrapport maj 2014 Datum: 2014-05-08 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Karolina Grip, Verksamhetscontroller Sammanfattning I Ungdoms-

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Kommunala informationsansvaret

Kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Sofia Regnell Kommunala informationsansvaret Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad. Arbetslösheten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga:

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga: Regeringsbeslut II:2 2012-02-23 S2011/9837/FST (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att kartlägga kommunernas och Arbetsförmedlingens insatser för personer med ekonomiskt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 Sundbyberg 28 jan 2015 Dnr: af- 2015/006156 Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Arbetsförmedlingen Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2013 9 159 (8,1 %) 4 294 kvinnor (8,0 %) 4 865 män (8,2 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer