En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013"

Transkript

1 UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie

2 Sammanfattning Bakgrund och syfte Föreliggande rapport är en utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb (UKSU) mellan åren Bakgrunden till satsningen var att en privat aktör donerade 20 miljoner kronor till kommunen som oavkortat skulle gå till ungdomslöner. Denna donation blev något av en igångsättare för satsningen. En annan bidragande orsak var en ökad medvetenhet om vikten av förebyggande insatser. Ytterligare en bidragande orsak var att kommunstyrelsen, genom satsningen, ville uppmärksamma ungdomsarbetslösheten som samhällsproblem, bl.a. den ökade risken för socioekonomisk marginalisering. Dessutom fanns det stora utmaningar i kommunen vad gäller framtida rekrytering av personal. Därför sågs satsningen även som en möjlighet att motivera ungdomar att söka sig till kommunen som arbetsgivare. Syftet med utvärderingen var att undersöka intentionerna, genomförandet och resultatet av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren Utvärderingen besvarar fyra frågeställningar: Q1: Hur förväntades satsningen fungera och på vilken grund? Q2: Genomfördes de avsedda aktiviteterna? Q3: Vilka resultat ledde satsningen till för ungdomarna? Q4: Vad kan antas ha bidragit till resultaten? Metod För att besvara studiens frågeställningar användes ett flertal datainsamlingsmetoder: befintlig statistik, skrivna dokument, kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer och ungdomar samt enkätundersökningar. Olika typer av data användes för att besvara olika frågeställningar. Vilka data som användes för att besvara de olika frågeställningarna såg ut på följande sätt. Frågeställning Data Q1: Hur förväntades satsningen fungera och -Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer på vilken grund? -Dokumentation Q2: Genomfördes de avsedda aktiviteterna? -Dokumentation -Befintlig statistik Q3: Vilka resultat ledde satsningen till för ungdomarna? Q4: På vilket sätt kan insatserna antas ha bidragit till resultaten? -Förtydligande samtal med nyckelaktörer. -Enkät riktad till ungdomar som haft ungdomsjobb respektive sökt, men inte fått ungdomsjobb. -Intervjuer med ungdomar som haft ungdomsjobb Resultat Resultaten presenterades i fyra olika kapitel. I det första resultatkapitlet redovisades hur UKSU var tänkt att fungera. Av resultaten framgick att insatserna i första hand var tänkt att omfatta avtalsenliga löner, en intresseorienterad rekrytering samt lärande och stödjande arbetsplatser. Dessutom skulle ungdomsjobben utgöra s.k. plusjobb, d.v.s. de skulle inte ersätta ordinarie personal utan vara en resursförstärkning i verksamheterna. Utifrån analysen framträdde ett flertal omedelbara och mellanliggande resultat. Bland annat antogs ungdomarna utveckla yrkesrelaterade färdigheter och en ökad motivation 2

3 till arbete och utbildning inom det yrkesområde de varit verksamma i. Slutresultatet av satsningen skulle vara att kommunen fick ökade rekryteringsmöjligheter samt att ungdomar fick ökade möjligheter till försörjning, främst genom vikariat och sommarjobb. I det andra resultatkapitlet skildrades hur rekryteringsprocessen gick till. Där framgick att ungdomar rekryterades i tre omgångar; 2010, 2011 och De olika omgångarna visade upp både likheter och olikheter, vilka såg ut på följande sätt: Formella meriter Kvotering av ungdomar från ungdomstorget Försörjningsstöd Spännvidd i verksamhetsområden Kön Bakgrund Omgång 1 Omgång 2 Omgång 3 Rekrytering utifrån Ej krav på formella Ej krav på formella formella meriter meriter meriter Ej kvotering Kvotering Kvotering 16% gick från försörjningsstöd till arbete 21% gick från försörjningsstöd till arbete 20% gick från försörjningsstöd till arbete Stor spännvidd Stor spännvidd Liten spännvidd Större andel kvinnor Större andel kvinnor Större andel kvinnor 11% hade utomnordisk 5% hade utomnordisk Ingen uppgift bakgrund bakgrund Medan den första omgången i större utsträckning riktade sig till ungdomar nära arbetsmarknaden, i termer av konkurrens och formella meriter, hade de två efterföljande omgångarna en tydligare orientering mot ungdomar längre från arbetsmarknaden. Det framgick också att till den första omgången rekryterades fler kvinnor än män trots att det var en större andel unga män än unga kvinnor som var arbetslösa. Detta var inte i enlighet med intentionerna med den första omgången eftersom rekryteringen skulle vara representativ för arbetslösa unga vuxna vad gäller kön. Förklaringen till avvikelsen stod att finna i att de stora rekryteringsområdena var äldreomsorg samt skola och barnomsorg. Inom dessa yrkesområden var det endast ett fåtal män som sökte, varför det till övervägande del var unga kvinnor som rekryterades. I det tredje resultatkapitlet presenterades vilka förändringar i ungdomarnas livssituation som satsningen bidrog till. Av resultaten framgick ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de som haft ett ungdomsjobb och de som sökt, men inte fått ett ungdomsjobb, vad gäller försörjning eller sysselsättning. Inte heller fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan dessa grupper beträffande motivation till arbete eller utbildning. På basis av detta går det inte att hävda att de ungdomar som haft ungdomsjobb har lättare att få in en fot på arbetsmarknaden än ungdomar som sökt, men inte fått ett ungdomsjobb. Inte heller går det att hävda att de som haft ett ungdomsjobb är mer motiverade till arbete och utbildning än dem som sökt, men inte fått ett ungdomsjobb. Däremot förefaller det finnas stöd för att ungdomsjobb, i likhet med andra jobb, kan bidra till både ökad motivation till arbete och utbildning, och ökad tilltro till sin egen förmåga. Av resultaten framgår även att en relativt stor andel ungdomar ca 20% av dem som hade haft ungdomsjobb rekryterades till den kommunala organisationen efter att de deltagit i UKSU. Däremot är det inte möjligt att veta huruvida detta beror på satsningen eller om en stor andel ungdomar hade rekryterats till kommunen även om satsningen inte genomförts. Det framgick också att det var fler tillsvidareanställda från 3

4 omgång 1 än från övriga omgångar. En möjlig förklaring till detta kan vara skillnader i rekryteringskriterier och gruppernas sammansättning. I omgång 1 utgick rekryteringen från formella meriter. Eftersom det krävs utbildning för vissa tillsvidaretjänster, exempelvis undersköterskeutbildning inom äldreomsorgen eller socionomutbildning för andra delar i socialt arbete kan en förklaring vara att det var fler ungdomar med lämplig utbildningsbakgrund som rekryterades i den första omgången. I det sista resultatkapitlet presenterades hur ungdomarna i satsningen relaterade deras motivation till arbete och utbildning till interventionerna i UKSU. Lönen, dokumenterad arbetslivserfarenhet, arbetsuppgifternas innehåll samt om det fanns en lärande och stödjande miljö på arbetsplatsen påverkade deras uppfattningar om jobbet, men också i vilken utsträckning de utvecklade färdigheter för att klara av arbetsuppgifterna. Uppfattningarna om jobbet och upplevelsen av att ha utvecklat nya färdigheter var i sin tur något som påverkade deras motivation till arbete och utbildning inom det yrkesområde de varit verksamma. Samordnade och riktade insatser en möjlig väg Om man på basis av rapporten reflekterar över vad man kan göra på lokal nivå för att motverka marginalisering och långtidsarbetslöshet bland unga vuxna kan samordnade och riktade insatser mot dem som står längre från arbetsmarknaden vara en möjlig väg. Dessa insatser skulle kunna omfatta samordnad yrkespraktik och riktade utbildningsinsatser i förhållande till prognostiserade rekryteringsbehov på den lokala arbetsmarknaden. Därmed skulle interventionen inte enbart kunna väcka intresse hos unga vuxna utan också bidra till att de har formella meriter som motsvarar de krav som ställs på arbetsmarknaden. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Inledning Bakgrunden till satsningen Syfte och frågeställningar Rapportens fortsatta disposition 11 2 Ungdomsarbetslöshet Ungdomsarbetslöshetens konsekvenser Ungdomsarbetslöshetens orsaker Olika ungdomsgrupper, olika insatser Insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Vad kan staten göra? Vad kan kommunen göra? Framgångsfaktorer för ökade förutsättningar till arbete eller utbildning 16 3 En interventionsteoretisk ansats 18 4 Metod Översiktlig beskrivning av datainsamlingsmetoder Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer Dokument, befintlig statistik och förtydligande samtal med nyckelpersoner Enkätundersökningen Enkätens utformning Enkätstudiens upplägg och urval Deltagare Bortfallsanalys Kvalitativa intervjuer med ungdomar som hade haft ett ungdomsjobb Etiska överväganden Utvärderarrollen 26 5 Hur var UKSU tänkt att fungera? Problem och orsaker Insatserna och deras relation till tänkta resultat Relationen mellan insatser och omedelbara resultat Relationen mellan omedelbara och mellanliggande resultat Relationen mellan mellanliggande resultat och slutresultat Finns det stöd för interventionsteorin? Utvärderingens resultatmått 33 6 Rekryteringen av ungdomarna Rekryteringsprocessen Omgång 1: Baltic-satsningen Omgång 2: UKSU Omgång 3: UKSU Sammanfattande reflektioner 36 7 Förändringar i ungdomarnas arbetslivssituation Ungdomarna 38 5

6 7.1.1 Deltagarnas kommentarer Rekryteringen till kommunala verksamheter Sammanfattning och kommentarer 44 8 Vad bidrog till resultaten, enligt ungdomarna? Faktorer som påverkade ungdomarnas motivation Främjande faktorer Hindrande faktorer Insatsernas betydelse Faktorer som påverkade upplevelserna av försörjningsmöjligheter Faktorer som påverkade trivseln Faktorer som påverkade tilltron till sin förmåga Avslutande reflektioner 50 9 Diskussion Villkorade möjligheter Arbete som skyddsfaktor, men för vem? Samordnade och riktade insatser en möjlig väg Begränsningar och framtida kunskapsbehov 56 Referenser 57 Bilagor BILAGA 1. Intervjuguide, intervjuer med nyckelaktörer 61 BILAGA 2. Intervjuguide, intervjuer med ungdomar 62 BILAGA 3. Analys av intervjuer med ungdomar 63 6

7 Förkortningar och begreppsdefinitioner AKU: Arbetskraftsundersökningarna. AKU vid Statistiska Centralbyrån (SCB) är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbetslösheten för Sveriges befolkning i åldern år och står för det officiella arbetslöshetstalet. AKU tar fram månatlig, kvartalsvis och årlig statistik. (SCB Arbetskraftsundersökningarna, 2012). Arbetslöshet: AKU:s definition av arbetslöshet baseras på FN-organet ILO:s rekommendationer som också är antagna av Eurostat. Enligt denna definition är innebörden av arbetslös en person som ingår i arbetskraften men som inte är sysselsatt, vilket också innefattar heltidsstuderande som söker arbete. En person räknas som arbetslös om denna (1) inte är sysselsatt (2) kan börja ett arbete inom 14 dagar (3) aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna (inklusive mätveckan) eller inväntar att börja nytt arbete inom tre månader efter mätveckan. Att innefatta arbetssökande heltidsstuderande i definitionen (och därmed i statistiken) är nytt sedan 2008, vilket gör att senare uppmätt arbetslöshet med nödvändighet blir högre än tidigare (samtidigt som den uppmätta arbetskraften blir högre). Därutöver har åldersspannet också vidgats från år till år. Ett annat mått på arbetslöshet redovisas fortsatt av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som, i syfte att ge underlag för planering av arbetsmarknadspolitiken, begränsar sin registerbaserade statistik till personer som är inskrivna som arbetssökande på arbetsförmedlingen (Konjunkturinstitutet, 2012). Arbetslöshetsstatistik: Den officiella svenska arbetslöshetsstatistiken redovisas av AKU, SCB:s Arbetskraftsundersökningar. Syftet med AKU är att ge en bild av hela arbetsmarknaden och undersökningarna bygger på enkätuppgifter som baseras på ett slumpmässigt urval av befolkningen. Statistiken belyser såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa (SCB Arbetskraftsundersökningarna, 2012). Arbetsmarknadsinsatser: Arbetsmarknadspolitiska program eller arbetsmarknadspolitiska insatser (åtgärder) är benämningen på samhälleliga interventioner som syftar till att höja de arbetslösas kompetens för att hjälpa dem att komma tillbaka till arbetsmarknaden (Ekonomifakta, 2012). De kan innefatta praktik, arbetsträning, stöd i att söka arbete eller motivationsstöd till fortsatta studier. Ofta ges insatserna inom ramen för tidsbegränsade så kallade ungdomsprojekt. De angivna målen är i allmänhet att hjälpa ungdomar in på arbetsmarknaden och att motverka utanförskap (Ungdomsstyrelsen, 2005). Genomförande: Omsättandet av insatser, eller aktiviteter, under tiden för en intervention (Lindgren, 2010). Informationsansvaret: kommunernas lagstadgade skyldighet att hålla sig informerade om de ungdomar år som inte följer något nationellt gymnasieprogram (Olofsson et al., 2012). Intervention: (lat. intervenere) den aktuella insatsen eller åtgärden inom en given intervention, det vill säga det som kommer emellan det som annars skulle ha hänt (Lindgren, 2010). 7

8 Personer med utländsk bakgrund: Detta avser utrikes födda personer som själva invandrat, men också personer som är födda i Sverige med minst en utrikes född förälder. Om båda föräldrarna är födda utrikes har personen enbart utländsk bakgrund (Ds 2000:43). Resultat: Det som kommer ut av en intervention, det vill säga prestationer som i sin tur leder till förändringar för människor. (Lindgren, 2010) UKSU: En förkortning av Umeå kommuns Satsning på Ungdomsjobb. Ungdom (ung vuxen): Här avses målgruppen för den utvärderade interventionen, det vill säga personer mellan 18 och 24 år. För den kvoterade gruppen gäller dock år. I utvärderingen kommer begreppen ungdom och ung vuxen att användas synonymt. När vi talar om unga, ungdomar eller unga vuxna avses personer mellan 18 och 25 år, förutom vad gäller den kvoterade gruppen. Utanförskap: I en svensk kontext har utanförskap länge använts som begrepp för det samlade antalet personer som står utanför arbetsmarknaden på grund av exempelvis arbetslöshet, ekonomisk försörjning, förtidspension, eller sjukdom. När AKU (SCB) fick regeringens uppdrag att redovisa arbetslöshet enligt den ovan den internationella standarden blev arbetslöshetssiffrorna och utanförskapssiffrorna emellertid inte längre jämförbara (Ekonomifakta). Därmed har officiella mätningar av utanförskap, i denna mening, ebbat ut. En annan innebörd av utanförskap är social exkludering, så som en blockering från arbetsmarknaden (Rantakeisu et al., 2002). Interventionsteori (programteori, verksamhetsteori): Antaganden och idéer om hur en satsning förväntas fungera (Hansen & Vedung, 2011). Författarnas bidrag till färdigställandet av slutrapporten Jan Hjelte har varit huvudförfattare och ansvarat för redigering och slutlig sammanställning. Hjelte har även ansvarat för analysen av intervjuerna med nyckelaktörer och ungdomar. Därutöver har Hjelte författat kapitel 5, 8 och 9 samt delar av kapitel 4 och 6. Kristina Westerberg har författat kapitel 7 och delar av kapitel 4 samt ansvarat för den statistiska analysen av det kvantitativa materialet. Kajsa Svanevie har författat kapitel 1, 2 och 3 samt huvuddelen av kapitel 6. Dessutom har Svanevie ansvarat för huvuddelen av insamling och analys av dokument och befintlig statistik. 8

9 1 Inledning Umeå kommun ligger i Västerbottens län och har cirka invånare. kommunen är norra Sveriges befolkningsrikaste och ungefär hälften av invånarna i Umeå stad är inflyttade. I kommunen finns Umeå Universitet som är Sveriges femte största, med studenter. Medelåldern är 38 år. Umeå kommun blev utnämnd till årets tillväxtkommun år 2008 och har även fått utnämningar som årets ungdomskommun och Sveriges kvalitetskommun. I kommunen finns cirka företag. Den största arbetsgivaren är emellertid Umeå kommun, med över anställda, varav drygt 80 procent inom skola, vård och omsorg (Andersson & Eriksson, 2006). Andra stora arbetsgivare i kommunen är Västerbottens läns landsting, Umeå Universitet, Volvo lastvagnar, Posten och Ålö AB. År 2010 initierades en särskild satsning i Umeå kommun på kommunala ungdomsjobb. Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb (UKSU) genomfördes i tre omgångar med start 2010, 2011 respektive 2012 och där den sista omgången avslutades Syftet med UKSU var att ge unga vuxna fotfäste på arbetsmarknaden och minska risken för utanförskap (social och ekonomisk marginalisering). Ungdomarna skulle också stimuleras till att välja en yrkesbana inom offentlig sektor. Satsningen vände sig generellt till ungdomar mellan 18 och 24 år som var inskrivna vid arbetsförmedlingen, men även specifikt till unga vuxna mellan 18 och 29 år med flera myndighetskontakter. 1.1 Bakgrunden till satsningen Bakgrunden till UKSU var att en privat aktör gick in som något av en igångsättare. Under 2009 kontaktades kommunstyrelsens ordförande av ägaren av det största privata fastighetsbolaget i Umeå, Baltic-gruppen, som ville donera 20 miljoner kronor till kommunen. Donationen skulle oavkortat gå till ungdomslöner. Ägaren hade först kontaktat arbetsförmedlingen, men de ansåg sig inte kunna ta emot donationen eftersom de är en statlig myndighet. Umeå kommun tog emellertid emot donationen. Detta var upptakten till den första rekryteringsomgången av tre inom ramen för Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb. En annan bidragande orsak till satsningen var en ökad medvetenhet inom kommunen om vikten av preventiva insatser till följd av att forskning påvisade värdet av detta (se t.ex. Nilsson & Wadeskog, 2010). Ett konkret avtryck av den ökade medvetenheten var att kommunfullmäktiges år 2010 beslutade om sociala investeringar på 200 miljoner kronor, vilket möjliggjordes av ett budgetöverskott. Av denna summa öronmärktes 60 miljoner till ungdomsjobb, vilket öppnade upp för en flerårig satsning. Ytterligare en bidragande orsak var att kommunstyrelsen, genom satsningen, ville uppmärksamma ungdomsarbetslösheten som ett allvarligt samhällsproblem med långtgående konsekvenser för både individ och samhälle. Ökade risker för socioekonomisk marginalisering av ungdomar hade bl.a. indikerats av ökande kostnader för försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd). Det arbetsmarknadspolitiska huvudansvaret är visserligen statligt, men ansvaret faller även delvis på kommunerna. Enligt Socialtjänstlagen (2001:53) har kommunerna det yttersta ansvaret för individers trygghet och välfärd. En arbetslös ungdom utan egen försörjning och som står utanför trygghetssystemet (a-kassa) faller under den kommunala socialtjänstens ansvar när det gäller ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). En fjärde delförklaring till satsningen var de framtida rekryteringsutmaningar som kommunen stod inför. Enligt den rekryteringsprognos som fanns att tillgå vid tiden för satsningen skulle det finnas ett stort kompetensförsörjningsbehov i framtiden, både till följd av volymökningar och till följd av pensionsavgångar. När det gäller Umeå kommuns 9

10 kompetensförsörjningsbehov finns en rekryteringsprognos, en beräkningsmodell utarbetad av Sveriges kommuner och Landsting (SKL), för åren (Andersson & Eriksson, 2006). Enligt rekryteringsprognosen skulle Umeå kommun behöva anställa drygt nya medarbetare under tidsperioden, givet att servicenivån var oförändrad jämfört med basåret. De stora rekryteringsområdena var vård och omsorg respektive förskola. Andersson och Eriksson (a.a.) menade emellertid att det fanns ett par samverkande omständigheter som kunde försvåra nyrekryteringen. Konkurrensen om vård- och omsorgspersonal antogs hårdna och strategier för att möta denna utveckling sågs därför som viktiga. Samtidigt bedömde författarna att det skulle finnas begränsade ekonomiska förutsättningar för nyrekrytering. Enligt Andersson och Eriksson (2006) är en allmän tendens att det sker en höjning av utbildningsnivåerna för olika yrken, bland annat till följd av ett förändrat arbetsinnehåll. Inom förskolan har andelen förskollärare ökat och andelen barnskötare i motsvarande grad minskat. Inom vård- och omsorgsområdet har andelen undersköterskor på motsvarande sätt ökat, samtidigt som andelen vårdbiträden minskat. Dessutom menar författarna att det ofta efterfrågas personal med högre utbildningsnivå även för yrkesgrupper där de formella utbildningskraven inte har förändrats. Sammantaget medför ökad konkurrens och högre utbildningsnivåer även högre lönekostnader och därmed ett minskat ekonomiskt utrymme för nyrekrytering. På Umeå kommuns förfrågan, via kommunstyrelsens personalutskott, tog Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå socialtjänst (UFFE) på sig uppdraget att genomföra en utvärdering av den då redan initierade och pågående kommunala satsningen på ungdomsjobb. Mot bakgrund av det generella kunskapsbehov som finns idag när det gäller innehållet i och resultaten av åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, och av det lokala kunskapsbehov som identifierats i samråd med projektets ledning i Umeå kommun, är huvudfrågan för utvärderingen hur UKSU har fungerat i förhållande till dess övergripande syften. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen var att undersöka intentionerna, genomförandet och resultatet av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb Utvärderingen besvarar följande frågeställningar: Q1: Hur förväntades satsningen fungera och på vilken grund? Q2: Genomfördes de avsedda aktiviteterna? Q3: Vilka resultat ledde satsningen till för ungdomarna? Q4: Vad kan antas ha bidragit till resultaten? Utvärderingens första frågeställning är orienterad mot det som benämns interventionsteori (verksamhetslogik eller programteori). Med detta avses centrala antaganden om hur satsningen ska fungera. (Hansen & Vedung, 2011). Den andra frågeställningen fokuserar på satsningens genomförande. Med genomförande åsyftas omsättandet av insatser, eller aktiviteter (jfr Morén & Blom, 2003). Här är det av intresse för utvärderingen att kontrastera satsningens genomförande mot dess underliggande interventionsteori. Den tredje frågeställningen är inriktad mot satsningens resultat. Med detta avses förbättringar i avnämarnas livssituation. Sådana förbättringar kan ta sig kvalitativa (livstillfredsställelse eller vidgade val- och handlingsmöjligheter), men också kvantitativa uttryck som t.ex. arbete, ekonomi eller boende (Morén & Blom, 2003). Utvärderingen intresserar sig med andra ord för vad 10

11 satsningen resulterat i, mot bakgrund av vad interventionsteorin framhållit som centrala målsättningar. Den fjärde och sista frågeställningen riktar i stället blickarna mot förhållandet mellan insatser och resultat, d.v.s. på vilket sätt insatserna kan antas ha bidragit till resultatet. 1.3 Rapportens fortsatta disposition I syfte att nå en fördjupad förståelse av problemområdet ungdomsarbetslöshet presenteras i kapitel 2 en mindre kunskapsöversikt utifrån aktuell forskning på området. Vilka kunskaper finns om ungdomsarbetslöshet, dess orsaker och konsekvenser, men också om lösningar på denna problematik? I kapitel 3 beskrivs utvärderingens teoretiska utgångspunkter i termer av en interventionsteoretisk ansats. Kapitel 4 skildrar studiens metodansats. Där framgår att utvärderingen bygger på en mixad metodansats som omfattar intervjuer, dokumentstudier, statistik och enkätundersökning. Kapitel 5 återger UKSU:s interventionsteori, d.v.s. hur satsningen var tänkt att fungera. Kapitel 6 beskriver hur rekryteringen av ungdomar till satsningen gick till samt vilka ungdomar som rekryterades. I kapitel 7 återges vilka förändringar i ungdomarnas livssituation som, utifrån satsningens tänkta resultat, framträdde efter att UKSU avslutats. Kapitel 8 skildrar sedan på vilket sätt insatserna i UKSU kan antas ha bidragit till dessa förändringar. Kapitel 9 är utvärderingens diskussionskapitel. Här sammanfattas och diskuteras studiens resultat. 11

12 2 Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten bland ungdomar (15-25 år) har varit två till tre gånger högre än arbetslösheten i åldersgruppen under minst 40 år ( ). Den relativa ungdomsarbetslösheten i Sverige har samtidigt ökat allt sedan Ungdomar som har avslutat gymnasieskolan utan examen är i högst utsträckning drabbade av arbetslöshet, medan de med längre utbildning eller yrkeskompetensgivande utbildning har en lägre arbetslöshet. Ju mindre arbetslivserfarenhet och ju längre arbetslöshetsvaraktighet, desto svårare är det att etablera sig på arbetsmarknaden. När det gäller den officiella statistiken över ungdomsarbetslöshet visar den hur många ungdomar i åldersgruppen år som är arbetslösa som andel av arbetskraften. Den aktuella statistiken inkluderar alla ungdomar i åldern år som antingen är sysselsatta eller aktivt söker jobb, d.v.s. är arbetslösa. Den offentliga statistik som finns att tillgå presenteras på läns- och inte på kommunnivå på grund av för få observationer i många kommuner låg nivån i Västerbottens län på 25%, d.v.s. samma nivå som riksgenomsnittet. arbetsförmedlingen har dock egen statistik över inskrivna ungdomar i Umeå kommun. I december 2009, d.v.s. i anslutning till att UKSU startade, såg ungdomsarbetslösheten i kommunen ut på följande sätt. Tablå 1. Arbetslösa ungdomar i Umeå kommun, december Arbetslösa ungdomar Man 836 (59%) Kvinna 586 (41%) Summa 1422 Umeå kommun (Af:s statistik dec -2009) Utomnordisk 99 (11%) 53 (9%) 152 (11%) Med funktionshinder 46 (5,5%) 16 (3%) 62 (4%) Med gymnasieutb. 669 (80%) 426 (73%) 1095 (77%) (fullständiga eller icke fullständiga betyg) Med högskoleutb. 43 (5%) 61 (10%) 104 (7%) Som framgår av tablån var det en större andel unga män (59%) än unga kvinnor (41%) som var arbetslösa. 11% av ungdomarna hade utomnordiskt ursprung och 4% hade någon form av funktionshinder. 2.1 Ungdomsarbetslöshetens konsekvenser Ungdomsarbetslöshet är ett mycket allvarligt samhällsproblem med komplexa orsaksmönster. Att vara ung och arbetslös innebär att vara utan försörjning, av att stå utanför en arbetsgemenskap och av att hamna eller riskera att hamna utanför trygghetssystemen. Ett blockerat inträde till arbetsmarknaden innebär en form av social exkludering. Exkludering i detta avseende innebär i sig en risk för svårigheter även inom andra centrala livsområden som exempelvis begränsade ekonomiska resurser, begränsade möjligheter att leva som andra, social isolering och begränsning när det gäller boende (Rantakeisu et al., 2002). Arbetslöshet innebär med andra ord en ökad risk för en marginaliseringsprocess som kan leda till ett mer omfattande socialt utanförskap. På bärande punkter innebär arbetslöshet ett frånsteg från samhällsnormen om ett fullt medborgarskap och delaktighet i samhället. För individen innebär arbetslöshet en överhängande, och med tiden tilltagande, risk att uppleva att inte få bidra till samhället, att inte vara betydelsefull och av att vara utanför. Arbetslöshet kan väcka känslor av skam och riskerar en förlust av framtidshopp, med känslor av hopplöshet och brist på 12

13 mening. Utanförskapet kan över tid bidra till en vanmakt, som ytterst tar sig negativa sociala, psykologiska och kroppsliga uttryck. Unga arbetslösa lider av exempelvis huvudvärk, magbesvär, sömnsvårigheter och nervösa besvär i större utsträckning än icke-arbetslösa. Idag är det också väl belagt att ekonomisk svårighet till följd av arbetslöshet är relaterad till psykisk ohälsa. Eftersom psykisk ohälsa i sig minskar möjligheten att få arbete finns en uppenbar risk för att man som ung vuxen hamnar i något av ett ekorrhjul om man står utanför arbetsmarknaden (Hammarström, 2002). Man kan också se att ungdomsarbetslöshet förefaller påverka den psykiska hälsan mer negativt än arbetslöshet som inträffar senare i livet. Enligt Strandh et al. (2014) får ungdomsarbetslöshet inte enbart kortsiktiga utan även långsiktiga konsekvenser för den psykiska hälsan även senare i livet i termer av nervösa symptom, sömnproblem och depressiva symptom. Detta kan enligt författarna vara en följd av att ungdomstiden är en känslig period där exponering för arbetslöshet riskerar att leda till permanenta konsekvenser för den psykiska hälsan. För samhället är kostnaderna för utanförskap stora i termer av direkta försörjningskostnader, indirekta välfärdskostnader på kort sikt, ökade välfärdskostnader på lång sikt, uteblivna produktionsvärden samt uteblivna välfärdsintäkter. (Nilson & Wadeskog, 2010). 2.2 Ungdomsarbetslöshetens orsaker Ungdomsarbetslöshetens orsaker är komplexa och kan återfinnas på både samhälls- och individnivå. På samhällsnivå är låga investeringsnivåer, strukturrationaliseringar och lågkonjunktur orsaker till arbetslöshet bland alla grupper, men på grund av LASreglerna har ungdomar en högre risk än andra att bli arbetslösa i en lågkonjunktur och många ungdomar har dessutom tidsbegränsade anställningar (Håkansson, 2011). Även bristande överensstämmelse mellan utbildningsutbud och den lokala arbetsmarknaden kan bidra till ungdomsarbetslöshet. Om utbildningsutbudet inte överensstämmer med den lokala arbetsmarknadens behov och om det saknas eller råder brist på omskolningsmöjligheter så ökar risken för mer manifest arbetslöshet. Kontextuella omständigheter av mer tillfälligt slag kan också försvåra ungdomsgruppers möjligheter att få jobb (d.v.s. öka konkurrensen om jobben) så som större ungdomskullar, samtidigt som antalet sökbara jobb är oförändrat eller minskande. En annan orsak till ungdomsarbetslöshet är ökade kvalifikationskrav på arbetsmarknaden, vilket nämnts tidigare. Med ökade kvalifikationskrav minskar vissa ungdomsgruppers tillträde till arbetsmarknaden genom att konkurrensen ökar (Olofsson et al., 2012). Skärpta krav kan handla om formella kvalifikationer, dokumenterad erfarenhet och referentuppgifter, men också om personliga egenskaper som framåtanda. Om arbetsgivare inte vågar satsa på oprövade kort drabbas särskilt ungdomar. Med krav på språkkunskaper och/eller bristande möjlighet att förena språkundervisning med ett ingångsjobb så minskar tillträdet till arbetsmarknaden för nyanlända (Hammarström, 2002). Följaktligen har även ungdomar som med utländsk bakgrund en ökad risk att gå in i arbetslöshet. (Hammarström, 2002; Hammarström & Janlert 2002; Håkansson, 2011). Även faktorer som på ett mer konkret sätt relaterar till ungdomars individuella livssammanhang kan bidra till arbetslöshet. En sådan faktor är ingen eller ofullständig gymnasieutbildning. Om den unge inte påbörjar eller hoppar av gymnasiet t.ex. till följd av erfarenheter av skolmisslyckanden (bristande stöd från hem, skola och samhälle under barndom och uppväxt i svåra livssituationer eller på grund av bristande vägledning inför gymnasiet), minskar deras tillträde till arbetsmarknaden i synnerhet 13

14 med höjda kvalifikationskrav. Det kan också vara så att ungdomar utbildar sig inom områden med stort överskott på arbetskraft och då minskar chansen att få jobb. Ytterligare en orsak kan stå att finna i ungdomarnas uppväxtmiljö. De som under sin uppväxt erfarit social och ekonomisk marginalisering (i hem- och närmiljö) exempelvis med exponering av missbruk, våld, kriminalitet och där tidiga ändamålsenliga/tillräckliga samhälleliga stödinsatser saknats eller brustit, löper en förhöjd risk för ohälsa, psykosocial problematik och skolmisslyckanden. Med detta reduceras både upplevda och reella möjligheter i förhållande till arbetsmarknaden Bakom det synliga problemet, att en ungdom inte får något arbete kan det, med andra ord, finnas en multifaktoriell problematik. 2.3 Olika ungdomsgrupper, olika insatser På ett analytiskt plan kan tre olika grupper av arbetslösa ungdomar urskiljas (SOU 2007). Den första gruppen karaktäriseras av en närhet till arbetsmarknaden. Ungdomarna går mellan arbeten eller mellan arbete och studier, med kortare uppehåll som arbetssökande. Ungdomarna i denna grupp har i allmänhet avslutade gymnasiestudier, är målmedvetna och fortsätter ofta till vidare studier. Den andra gruppen består av ungdomar som i allmänhet avslutat gymnasieskolan, men med ofullständiga betyg (till exempel på grund av felval). De saknar i allmänhet arbetslivserfarenhet och kan vara osäkra på sina möjligheter att få arbete och på relationen mellan egna resurser och arbetsgivares potentiella krav och förväntningar. Den tredje gruppen består av ungdomar som ofta har avbrutit gymnasiet. För vissa kan det föreligga en problematisk social situation. De ungdomar som i högst utsträckning är drabbade av arbetslöshet är också de med begränsade resurser i form av utbildning, hälsa och uppväxtmiljö (Nilsson & Wadeskog, 2010). Givet att olika grupper av arbetslösa ungdomar har olikartad livssituation när det gäller exempelvis utbildning och social situation har de också olika behov av stöd i förhållande till arbetslöshet. Angående gruppen ungdomar närmast arbetsmarknaden (Grupp 1) har de inte behov av att delta i något arbetsmarknadspolitiskt program, vilket snarare skulle riskera inlåsning. Ungdomar längre ifrån arbetsmarknaden (Grupp 2) kan ha behov av kartläggning, vägledning, information, och personligt stöd där t.ex. utbildning varvas med praktik. För ungdomar i sårbara livssituationer som befinner sig långt från arbetsmarknaden (Grupp 3) är det centralt att det finns ett samordnat system (för myndighetskontakter), ett välfungerande och motiverande personligt stöd, men också ett system som förutsätter att det alltid är en enskild professionell som har ett personligt ansvar för helheten för den enskilda ungdomen. (SOU 2007:18). 2.4 Insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Som nämnts tidigare kan både stat och kommuner ha ett ansvar i förhållande till arbetslösa ungdomar. Arbetsmarknadsområdet ligger under statens ansvar, men det kan bli en kommunal angelägenhet genom att lagstiftning föreskriver att det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för medborgarna (SoL), men även genom att informationsansvaret kräver att kommunerna följer upp ungdomar som hoppat av skolan (SFS 2010:800, kap 29, 9). 1 Vad kan då dessa båda aktörer göra för att motverka arbetslöshet? 1 Varje kommun i Sverige har ett informationsansvar enligt Skollagen (SFS 2010:800, kap 29, 9) som innebär att en hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt (åk 9), inte har ett slutbetyg från gymnasiet samt ej fyllt 20 år, är sysselsatta. Detta i syfte för att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. 14

15 2.4.1 Vad kan staten göra? Statliga interventioner kan handla om insatser för att behålla och skapa arbetstillfällen i landet eller i enskilda kommuner, men också matchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad och tillförsäkrande av exempelvis språkkunskaper. Det kan också handla om att locka företag att behålla produktion, gynna etablering av produktion och gynna innovation för ny produktion. Det kan vara frågan om att stimulera en utvidgning av den offentliga verksamhet där staten har ett ansvar. Även utbildningspolitiska insatser kan skapa arbete genom att etablera ett utbildningsutbud som överensstämmer med arbetsmarknadens behov eller att skapa ett system för omskolning till bristyrken. Om man lokalt skapar ingångar till arbetsmarknaden för ömsesidig prövning så förbättras möjligheten för både arbetstagare och arbetsgivare att få prova på, under trygga förhållanden. Arbetsmarknadspolitiska program är en vanligt förekommande samhällelig intervention i Sverige. Programmen utformas i allmänhet i form av arbetspraktik, eller arbetsskapande åtgärder av inpressningstyp och har preliminärt visat sig inverka på chanserna att få arbete (Hammarström, 2002). Vid jämförelse mot kontrollgrupp har arbetsmarknadsutbildning visat på bättre resultat i jämförelse med öppen arbetslöshet. På motsvarande sätt har arbetspraktik visat på bättre resultat än ungdomsgarantin. Detta visar sammantaget att denna typ av interventioner har visst vetenskapligt stöd. Av en utvärdering genomförd av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) framgår att deltagande i den så kallade ungdomsgarantin ledde till att en större andel ungdomar gick till studier jämfört med ungdomar som deltagit i andra program. De långsiktiga effekterna var dock inte mer positiva än för kontrollgruppen (Hall & Liljeberg, 2011). Forskare har samtidigt konstaterat att: internationellt sett är det inte obetydliga resurser som gått till exempelvis ungdomsgarantin. Men precisionen i den förefaller inte vara överdrivet stor. (SOU 2007:18, sid. 237). Mot bakgrund av detta menar man att ett alternativ istället kan vara att finna kombinationsformer för arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning, men också ett lokalt utbud av olika yrkesinriktade utbildningar med praktikinslag Vad kan kommunen göra? När det gäller tidiga och proaktiva insatser ligger kommunerna ansvar framförallt i att skapa förutsättningar för barn och unga att nå skolans kunskapsmål och för att fånga upp ungdomar som hoppat av skolan. I en statlig arbetsmarknadspolitisk utredning (SOU 2013:13) argumenteras för att en skola som på ett bättre sätt identifierar och stödjer barn och ungdomar på sikt skulle kunna minska behoven av särskilda arbetsmarknadsinsatser för ungdomar år. Tillgänglig forskning pekar, enligt utredarna, entydigt på fördelarna med tidiga insatser. Effektiva insatser för att barn och unga ska uppnå skolans lärandemål och erhålla fullständiga betyg bygger på att individuella behov systematiskt klarläggs och följs upp i förhållande till lärandemål. Proaktivt agerande för att motverka risk för skolmisslyckande bygger på kvalitetssäkring av förskola, av skola och av studie- och yrkesvägledning. En väl fungerande socialtjänst (rätt insatser, utförda på rätt sätt i förhållande till målgruppers och individers behov) är det yttersta skyddet för barn som far eller riskerar att fara illa när det gäller deras hälsa och utveckling. Kommunen kan agera proaktivt mot ungdomsarbetslöshet genom tidig upptäckt av social och ekonomisk utsatthet bland barn och unga, genom tidiga insatser och genom systematisk 15

16 uppföljning. Detta förutsätter en kontinuerligt säkrad kvalitet av samhällsservicen så att insatserna fungerar på avsett sätt. Kommuner kan också bedriva uppsökande verksamhet beträffande de ungdomar som hoppar av gymnasieskolan. Informationsansvaret syftar till att fånga upp ungdomar befinner sig längst från arbetsmarknaden. Med uppsökande och uppföljande verksamhet när det gäller ungdomar som inte påbörjat, hoppat av respektive inte fullföljt gymnasiet så kan chanserna för denna grupp förbättras. Insatser kan vara motivationsorienterade samtidigt som det behövs utbildning som uppfattas som relevant, som förbättrar chanserna till arbete och som motsvarar gymnasiekompetens. (Olofsson et al., 2012; SOU 2007:18). En särskild grupp som är angelägen för kommunen att identifiera i förhållande till den lagstadgade skyldigheten är ungdomar i utsatta livsoch arbetssituationer som befinner sig utanför myndigheternas system. För denna målgrupp behövs särskilda insatser. Det krävs kvalificerad uppsökande verksamhet och systematisk uppföljning över tid. Det kan också handla om att skapa arenor för möten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta kan ske genom att möjliggöra lokalt kontaktskapande till exempel genom att gynna lokalt föreningsliv, skapa lokala (och nationella) mötesplatser mellan potentiella arbetsgivare och arbetstagare, vilket ökar chanserna till arbete. Så kallade kompetenshöjande insatser är en annan möjlighet när det gäller flera aktuella grupper, men detta kräver tydliga definitioner och systematiskt klarläggande av huruvida ungdomarna själva upplever verksamheter som kompetenshöjande. Enligt en statlig utredning (SOU 2007:18) kan det behöva utvecklas system för att systematiskt och regelmässigt undersöka om de aktiviteter som erbjuds ungdomar är anpassade efter deras behov och framtidsplaner eller till arbetsmarknadens behov. Avsaknaden av systematisk uppföljning av satsningar gör att potentiella lärdomar inte tas till vara. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och för att kunna erbjuda relevant verksamhet till enskilda individer borde det vara ett krav att genomföra uppföljning och utvärdering för att få kunskap om innehållet i och resultatet av insatser (SOU 2007:18). 2.5 Framgångsfaktorer för ökade förutsättningar till arbete eller utbildning Trots att kunskaperna inom området är begränsade har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Bland annat har det framhållits att det är av vikt att sätta in insatser i ett tidigt skede, att ha en fungerande samverkan kring individen samt att bygga insatser på frivillighet och individuella val och lösningar. Det är angeläget att systematiskt kartlägga varje enskild ungdoms situation och behov, i syfte att utforma en för individen meningsfull och realistisk handlingsplan med tydliga målsättningar. Vid individuell planering bör fokus läggas på individuella färdigheter, på frivillighet, personliga önskemål och val. Individanpassade insatser bör sättas in så tidigt som möjligt för att motverka risken för passivisering och utanförskap. Målsättningarna ska syfta till egen försörjning på lång sikt och inte enbart till kortsiktig sysselsättning. Program som erbjuds bör innehålla utbildningsinslag med möjlighet för individen att utveckla sina färdigheter och kompetenser och resultera i intyg eller betyg. Metoder som tvingar in deltagare i ett projekt kan vara förödande. Regler för program bör istället vara flexibla så att en individuell anpassning kan göras i förhållande till individuella behov och förutsättningar. Under ett pågående program behöver risken för inlåsningseffekter motverkas (exempelvis genom parallellt jobbsökande). Ungdomar som bedöms stå långt från arbetsmarknaden kan behöva extra stöd 16

17 innan de är mogna att börja en utbildning eller gå ut på praktik för att på sikt få ett arbete. Det kan krävas små grupper för att ungdomarna ska känna trygghet. För att påverka attityderna bland socialt utsatta ungdomar kan det behövas påverkan från mentorer över lång tid. Vid praktik är engagerade handledare sannolikt en framgångsfaktor. Det behövs valideringssystem för att dokumentera kunskaper. Särskilt viktigt är detta för ungdomar som har praktiska erfarenheter, men bristfälliga teoretiska kunskaper från ett yrkesområde. På en mer övergripande nivå har man slutit sig till att effektiva program har en nära anknytning till den lokala arbetsmarknaden. Ett aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter kan leda till starka nätverk med lokala arbetsgivare. Därutöver finns det skäl att samla en organisation där olika aktörer samverkar kring den enskilda individen. Formella hinder för samverkan mellan aktörerna kring arbetssökande ungdomar är få. Däremot kan informella hinder såsom revirtänkande, finansieringsfrågor och skilda målsättningar behöva överbryggas på lokal nivå (SOU 2007:18). 17

18 3 En interventionsteoretisk ansats Reformer och sociala programsatsningar utformas med syfte att skapa förändring. Därmed blir det i allmänhet en central uppgift för utvärderare att ta reda på om denna förändring uppnåtts och om i så fall programmet har bidragit till detta. Utvärderingsforskaren Hanne Kathrine Krogstrup (2011) argumenterar för vikten av att ta hänsyn till interventionens karaktäristika, men också till karaktäristiken hos det behov eller det problem som interventionen syftar till att möta. Med detta gör hon en distinktion mellan tama eller lättavgränsade problem och enkelt definierade interventioner å ena sidan, och vilda eller mer kontextberoende problem och komplexa interventioner å andra sidan. Hon argumenterar för att den första kategorin lämpar sig bättre för experiment genom exempelvis randomiserade kontrollerade studier, medan den andra kategorin kräver en annan forskningsmetodik. I detta fall kan den problematik som den kommunala satsningen syftar till att hantera betecknas som av kontextberoende karaktär, och att interventionen är komplex, föränderlig över tid och samverkande med andra insatser. Som framgått i det föregående kan faktorer på olika nivåer statlig, lokal, familj och individ bidra till arbetslöshet likväl som att förekomster av insatser från olika aktörer, ibland i samverkan, påverkar resultaten. För att besvara frågan om hur kommunens satsning på ungdomsjobb har fungerat har utvärderingen därför utformats som en så kallad interventionsteoretisk utvärdering. Med detta bygger utvärderingens metodik i huvudsak på två komponenter: 1. Rekonstruktion av en interventionsteori, d.v.s. hur insatsen är tänkt att fungera. 2. Empirisk prövning av interventionsteorin, d.v.s. huruvida satsningen genomförts i enlighet med intentionerna, och med vilka resultat. Interventionsteori (även benämnt verksamhetslogik eller programlogik) är enligt Vedung (2009) sannolikt samhällsvetenskapens främsta bidrag till utvärderingsforskningen. Metodiken bygger på att utvärderaren identifierar, beskriver och använder de underliggande antaganden som en verksamhet vilar på för att planera utvärderingar och för att ta reda på hur verksamheter fungerat i praktiken. (Vedung 2009, Donaldson 2007, Weiss 1997). Interventionsteorin gör den underliggande logiken i den utvärderade verksamheten tydlig och denna logik kan sedan ligga till grund för en analys där rimligheten i tänkta orsak-verkan-samband värderas i förhållande till forskning. Utvärderare kan använda en rekonstruerad interventionsteori till att skräddarsy en utvärdering som granskar om verksamheten fungerat på avsett sätt och varför (Weiss 1997). Rekonstruktion av interventionsteori bygger på att utvärderaren identifierar det eller de problem som ska lösas eller hanteras med interventionen. Utvärderaren behöver identifiera antaganden om orsak och verkan beträffande hur problemet kan lösas eller hur situationen kan förbättras. Dessa antaganden har sin grund i hur satsningens nyckelarkitekter tänker sig att orsak och verkan hänger ihop. Theory-based Stakeholder Evaluation (TSE) bygger på att den teori som ligger bakom en intervention återskapas (rekonstrueras). Rekonstruktionen utgår från det formella beslutet för interventionens genomförande. Outtalade logiska implikationer görs explicita och grundsynen på förhållandet mellan problemförståelse och lösningsförslag klarläggs. Tillvägagångssättet innebär att rekonstruktionen görs på basis av starkast tänkbara och mest solida argumentation, vilket omfattar bästa tillgängliga forskningsstöd (Hansen & Vedung, 2011). 18

19 Själva rekonstruktionen innefattar tre olika komponenter: Situationsteori, kausal teori och normativ teori. Situationsteori fångar det som är kännetecknande för sammanhanget så som problemets omfattning, problemets utveckling fram till den rådande situationen samt problemets konsekvenser vid tidpunkten för programmets utformning och i framtiden om ingenting görs. Kausal teori beskriver hur interventionen, genom implementering och generering av utfall, direkt eller indirekt påverkar orsakerna till det underliggande problemet så att det blir löst, minskar i omfattning eller förhindras att öka i omfattning. Den kausala teorin omfattar också interventionens möjliga påverkan även inom andra områden under hela processens gång. Normativ teori motiverar varför de aspekter av situationen som ska påverkas av interventionen är önskvärda eller inte (oberoende av interventionen sätts in eller inte eller om en annan intervention sätts in). Weiss (1998) framhåller vikten av att i nästa led jämföra interventionsteorin med den faktiska utvecklingen. Genom arbetsgången jämförs teoretiska förväntningar med empiriska data. Den empiriska prövningen bidrar i föreliggande utvärdering dels till kunskap om på vilket sätt kommunens satsning fungerat i förhållande till målsättningar, dels till en analys av vad som kan antas ha bidragit till resultatet. Tanken med tillvägagångssättet är att både undersöka förekomsten av så kallade teorifel och genomförandefel. Teorifel innebär att en satsning bygger på felaktiga premisser, medan genomförandefel innebär att initiativet inte genomförts i enlighet med grundidén. (Weiss, a.a.). Utvärderingen gör med andra ord en empirisk prövning av projektets interventionsteori i förhållande till det faktiska genomförandet och resultaten. 19

20 4 Metod 4.1 Översiktlig beskrivning av datainsamlingsmetoder Studien har genomförts med stöd av en s.k. mixad metodansats. Det innebär att ett flertal datainsamlingsmetoder har använts utifrån om de ansetts lämpliga för att besvara studiens frågeställningar. Studiens empiri omfattar därför befintlig dokumentation, befintlig statistik, enkäter riktade till ungdomar och intervjuer med ungdomar som deltagit i satsningen, men också med nyckelpersoner i utformning och genomförande av UKSU. I den nedanstående tablån beskrivs vilka av studiens frågeställningar som respektive datainsamlingsmetod relaterar till. Tablå 2. Frågeställningar samt data som använts för att besvara respektive frågeställning. Frågeställning Data Q1: Hur förväntades satsningen fungera och -Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer på vilken grund? -Dokumentation Q2: Genomfördes de avsedda aktiviteterna? -Dokumentation -Befintlig statistik -Förtydligande samtal med nyckelaktörer. Q3: Vilka resultat ledde satsningen till för -Enkät riktad till ungdomar som haft ungdomarna? ungdomsjobb respektive sökt, men inte fått Q4: På vilket sätt kan insatserna antas ha bidragit till resultaten? ungdomsjobb. -Intervjuer med ungdomar som haft ungdomsjobb Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer och dokumentation utgjorde den huvudsakliga grunden för att få kunskap om satsningens interventionsteori, d.v.s. hur satsningen förväntades fungera och på vilken grund. Frågor i blickfånget var bakgrunden till satsningen, dess tänkta innehåll, vilket resultat man ville uppnå med UKSU samt på vilket sätt insatserna antogs bidra till resultaten. Dokumentation, befintlig statistik och förtydligande samtal med nyckelaktörer var ett underlag för att få kunskaper om huruvida de avsedda aktiviteterna genomfördes. Hur skedde annonseringen, hur gjordes urvalet av ungdomar som kunde vara aktuella, men också hur många och vilka grupper av ungdomar som fått ungdomsjobb. Med en enkät som riktade sig till de ungdomar som sökt ungdomsjobb var det möjligt att få kunskaper om satsningens resultat i termer av förändringar i ungdomarnas livssituation. De resultat som stod i blickfånget var huvudsakligen de som framträdde i satsningens interventionsteori, d.v.s. motivation till utbildning/arbete, försörjning samt tilltro till den egna förmågan. Genom intervjuer med ungdomar som haft ungdomsjobb var det avslutningsvis möjligt att få ökade kunskaper om på vilket sätt ungdomarna själva upplevde att satsningen bidrog till resultaten. 4.2 Kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer Elva nyckelaktörer kontaktades via mail för förfrågan om intervju beträffande satsningens bakgrund och hur den var tänkt att fungera. Med andra ord var syftet med datainsamlingen att rekonstruera interventionsteorin (jfr Hansen & Vedung, 2010). Ett informationsbrev bifogades där syfte och genomförande preciserades. Intervjuerna var riktade öppna till sin karaktär (se bilaga 1). Samma grundstruktur hölls för respektive intervju utifrån ett antal temaområden. Varje område var i sin tur 20

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Unga riskerar att falla mellan stolarna

Unga riskerar att falla mellan stolarna Kvalitetsgranskning Rapport 2014:07 Unga riskerar att falla mellan stolarna Kortrapport om kommunens informationsansvar Skolinspektionens rapport 2014:07 Diarienummer 403:2012:5130 Stockholm 2014 Unga

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan Kommunstyrelsen 2007-02-12 50 87 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 13 29 Personalkontoret 03.422 008 febkf14 Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Pressträff 25 maj 2015 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Infrastruktur Forskning Bostäder

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Klippans kommun

Revisionsrapport. Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Klippans kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet Adrian Göransson revisionskonsult Klippans kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsfråga

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

Tio frågor på temat #LagaVälfärden

Tio frågor på temat #LagaVälfärden Tio frågor på temat #LagaVälfärden En frågesport om välfärden Vi har förberett tio frågor om välfärden. Ni kan så klart ändra, lägga till eller ta bort efter behag. Efter frågorna finns en sida med svarstalong

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Ambitionsnivåer hos kommunerna

Ambitionsnivåer hos kommunerna KRISTIANSTAD 22/11 Osäkra övergångar Brett forskningsprojekt kring ungdomar med avbruten gymnasieskola En enkät om hur landets kommuner hanterar sitt lagstadgade ansvar att hålla sig informerad om unga

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Företagsbidrag istället för jobb

Företagsbidrag istället för jobb Företagsbidrag istället för jobb En utvärdering av regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften för unga Handels utredningsgrupp juni 2010 Linnéa Björnstam & Josefine Boman 1 2 Innehåll sid Sammanfattning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län

Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län 1(24) Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län Förord Hösten 2012 påbörjade Regionförbundet FoUrum ett arbete i Jönköpings läns i syfte att kartlägga kommunala arbetsmarknadsenheternas (AME) målgrupper,

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer