KALLELSE/DAGORDNING Kommunfullmäktige sammanträder den 16 september 2015, kl. 18:30, Stora Tjörnsalen, Kommunhuset i Skrähamn

Transkript

1 333 Kommunfullmäktige KALLELSE/DAGORDNING Kommunfullmäktige sammanträder den 16 september 2015, kl. 18:30, Stora Tjörnsalen, Kommunhuset i Skrähamn Inledning 1 Information 2 Upprop 3 Val av justerare 4 Fastställande av dagordning Beslutsärenden 5 Begäran om entledigande från uppdrag som representant i stiftelsen Tjörns Ishall (S) 2015/ Val av representant i stiftelsen Tjörns Ishall (S) 7 Entledigande av styrelseledamot i Tjörns kommunala Förvaltnings AB 2015/ Val av styrelseledamot i Tjörns kommunala Förvaltnings AB (Glädjepartierna) 9 Val av ersättare i Socialnämnden (MP) 10 Val av nämndemän till Uddevalla tingsrätt (8 st.) 11 Svar på motion från Benny Andersson (S) om anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering 11 Svar på motion från Gert Kjellberg (TP), Daniel Loch (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) angående VA-investeringar och säkerställande av att dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd 2015/ / /

2 Begäran om ramjustering, Barn- och utbildningsnämnden 13 Bekräftelse av borgensförbindelse Kommuninvest 14 Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest 15 Årsredovisning av Insamlingsstiftelsen Nordiskt Akvarellmuseum 2015/ / / / Risk- och sårbarhetsanalys / Antagande av detaljplan Tubberöd 1:201, m.fl. Buskär 2015/ Anmälan av motion från Benny Andersson (S) angående initiativ om att verka för en ny Sjöräddningsstation i Skärhamn 19 Svar på motion från Benny Halldin (S) om uppstart av ett proaktivt arbetsmiljöarbete och uppdatering av kommunens arbetsmiljöpolicy. 20 Anmälan av motion från Gert Kjellberg (TP), Cyril Esbjörnsson (TP) och Daniel Loch (TP) begäran om folkomröstning avseende Bleketskolans och Långekärrsskolans framtid 21 Interpellation från Benny Halldin (S), ställd till Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP), gällande investeringshantering 22 Anmälan av interpellation från Benny Halldin (S) ställd till Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP), gällande färjelägesutredning 23 Anmälan av revisionsrapport, granskning av föreningsbidrag 2015/ / / / / / För kännedom 2

3 Registreringsbevis, fusion TMAB 2014/ Dom från Förvaltningsrätten i mål om fullmäktigebeslut gällande folkomröstning om simhall 26 Beslut från Högsta förvaltningsdomstolen gällande laglighetsprövning om pris vid försäljning av vattenområde på kommunal fastighet 27 Beslut från Högsta förvaltningsdomstolen gällande laglighetsprövning om markpolicy 28 Beslut från Högsta förvaltningsdomstolen gällande laglighetsprövning om revidering av avgift för upplåtelse av mark för sjöbod/förråd 29 Informations- och prognosbrev om behovet av platser för mottagandet av nyanlända samt om det aktuella läget i bosättningsarbetet 30 Dom från Kammarrätten i laglighetsprövning avseende verkställighet av avtal - Almö livs 2014/ / / / / Välkomna! Anders G Högmark ordförande Kajsa Cardevik kommunsekreterare 3

4 Lilla Askerön Jag avsäger mig mitt uppdrag som kommunens representant i Ishallsstiftelsen. Se bifogad fil ang utredningen som pågår. Bert-Inge Nordberg Socialdemokraterna Tjörn

5 5

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Entledigande av styrelseledamot i Tjörns kommunala Förvaltnings AB 2015/519 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta entlediga Jan Johansson (-) från sitt uppdrag som styrelseledamot i Tjörns Kommunala Förvaltnings AB. Reservation Samtliga ledamöter och tjänstgörande ersättare tillhörande (S) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Gert Kjellberg (TP) reserverar sig enligt skriftlig reservation som redovisas sist i paragrafen. Sammanfattning Bo Bertelsen (M) lyfter fråga om entledigande av styrelseledamot i Tjörns Kommunala förvaltnings AB. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, 124 den 20 augusti 2015 Ajournering Ajournering begärs och mötet ajourneras kl. 18:40 18:53. Förslag till beslut på sammanträdet Bo Bertelsen (M) och Inga-Lill Hast (M) yrkar bifall till förslag till beslut med motiveringen: Uddevalla Tingsrätt beslutade genom domstol per den om en förlikning mellan Jan Johansson och Tjörns kommun. En förlikning innebär rent allmänt att man så att säga släpper frågan/ärendet, och förlikar sig med domslutet. Enligt majoritetens mening har Jan Johansson bland annat agerat i strid mot kommunfullmäktiges beslut avseende omorganisationen där Tjörns Miljö AB avvecklas samt mot verkställande direktör och andra styrelseledamöter i de kommunala bolagen vilket gör att majoriteten saknar förtroende för Jan Johansson som styrelseledamot. Benny Andersson (S) och Gert Kjellberg (TP) yrkar att ärendet ska avslås. Benny Halldin (S) yrkar återremiss för att utreda ärendet ytterligare. Beslutsgång 1 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att det ska avgöras idag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för att ärendet ska avgöras idag. Nej- röst för att ärendet ska avgöras senare. Omröstningsresultat 1 8 ja-röster, Martin Johansen (FP), Christina Widlund (FP), Inga-Lill Hast (M), Bo Bertelsen (M), Mike Hansson (M), Miia Vuolama (M), Mats Kristensson (C) och Emelie Holgersson (C). 7 nej-röster, Benny Andersson (S), Jeanette Lagervall (S), Benny Halldin (S), Gunilla Nordberg (S), Claes Jansson (S), Leif Göbel (S), Gert Kjellberg (TP) Förslaget att ärendet ska avgöras idag väljs. Beslutsgång 2 Ordförande ställer Bo Bertelsens (M) och Inga-Lill Hasts (M) förslag mot Benny Anderssons (S) och Gert Kjellbergs (TP) förslag och Bo Bertelsens (M) och Inga-Lill Hasts (M) förslag väljs. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Bo Bertelsens (M) och Inga-Lill Hasts (M) förslag Nej- röst för Benny Anderssons (S) och Gert Kjellbergs (TP) förslag Omröstningsresultat 2 8 ja-röster, Martin Johansen (FP), Christina Widlund (FP), Inga-Lill Hast (M), Bo Bertelsen (M), Mike Hansson (M), Miia Vuolama (M), Mats Kristensson (C) och Emelie Holgersson (C). 7 nej-röster, Benny Andersson (S), Jeanette Lagervall (S), Benny Halldin (S), Gunilla Nordberg (S), Claes Jansson (S), Leif Göbel (S), Gert Kjellberg (TP) Bo Bertelsens (M) och Inga-Lill Hasts (M) förslag att bifalla förslag till beslut väljs. Skriftlig reservation Gert Kjellberg (TP) reserverar sig enligt följande: Jag Gert Kjellberg ledamot i kommunstyrelsen för Tjörnpartiet reserverar mig starkt mot beslut taget den i kommunstyrelsen, Entledigande av styrelseledamot i TFKAB. Detta är personlig förtalskampanj från Bo Bertelsen (m) mot styrelseledamoten Jan Johansson(-). Bo Bertelsen har inför kommunstyrelsen framlagt dokument med direkt felaktiga omständigheter som inte är sanna om tidigare förhållande gällande ett annat bolag Tjörns Miljö AB detta bolag existerar inte längre. På de osakliga och felaktiga påståenden om Jan Johansson som Bo Bertelsen (m) har uppgett som skäl för ett entledigande av Jan Johansson har Bo Bertelsen vilselett kommunstyrelsens ledamöter. Jan Johansson (-) har inte genom sitt agerande som ledamot i styrelsen för skadat bolaget Tjörns förvaltnings AB på något sätt. Bo Bertelsen(m) har inte heller kunnat påvisa några omständigheter att Jan Johansson genom dennes agerande som Justerandes sign Utdragsbestyrkande 7

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen styrelseledamot har brutit mot bolagsordning, ägaredirektiv, styrelsen arbetsordning för Tjörns förvaltnings AB. Jan Johansson(-) har endast deltagit i ett styrelsemöte i det kommunala aktiebolaget Tjörns förvaltnings AB i juni Ingen av de andra ledamöterna i bolagsstyrelsen för Tjörns förvaltnings AB har påtalat att Jan Johansson(-) skulle ha agerat i strid mot bolagets intressen vid det mötet. Det har inte heller framkommit några övriga omständigheter att Jan Johansson på något sätt har som styrelseledamot agerat i strid mot Aktiebolagslagen. Det motiveringar som Bo Bertelsen lämnade skriftligt och de omständigheter gällande ett helt annat kommunalt bolag som Bo Bertelsen(m) uttalade på kommunstyrelsen sammanträde den utgör inga lagliga skäl för att entlediga en styrelseledamot. Bo Bertelsen(m) genom dåligt omdöme som ledamot och genom sitt agerande skadat det kommunala bolaget Tjörns Förvaltnings AB genom att angripa och förtala en annan styrelseledamot i detta bolag. Detta förfarande är inte acceptabelt i kommunens bolag, Det strider mot fullmäktiges ägare direktiv. Som kommunstyrelseledamot har jag ansvar för de kommunala bolagens skötsel. och Fullmäktige som ägare till de kommunala bolagen bör istället fullmäktige rekommenderas att Bo Bertelsen(m) bör lämna sin plats som styrelseledamot i bolaget Undertecknad tar kraftigt avstånd från majoriteten i kommunstyrelsen bifall till beslut och att de deltager i en förtalskampanj mot en kommuninnevånare som är vald av fullmäktige som styrelseledamot i ett kommunalt bolag. Kommunstyrelsen har inte följt sin uppsiktsplikt. Kommunstyrelsen har agerat mot dess delegation. Protokollsanteckning Martin Johansen (FP) lägger protokollsanteckning enligt följande: Jag anser inte att reservationen är lagenlig eftersom den går utöver det som reservationsrätten medger. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 8

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Entledigande av styrelseledamot i Tjörns kommunala Förvaltnings AB 2015/519 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att besluta entlediga Jan Johansson (-) från sitt uppdrag som styrelseledamot i Tjörns Kommunala Förvaltnings AB. Benny Andersson (S) och Jeanette Lagervall (S) deltar inte i beslutet. Sammanfattning Bo Bertelsen (M) lyfter fråga om entledigande av styrelseledamot i Tjörns Kommunala förvaltnings AB. Förslag till beslut på sammanträdet Bo Bertlesen (M) yrkar att Jan Johansson (-) ska entledigas från sitt uppdrag som styrelseledamot i Tjörns Kommunala Förvaltnings AB. Protokollsanteckning På grund av att handlingar och motivering saknas kan Socialdemokraterna inte delta i beslut av detta ärende. Benny Andersson (S) Justerandes sign Utdragsbestyrkande 9

10 10

11 ANDELEN YNGRE NÄMNDEMÄN I SVERIGE ÄR FÖR LÅG Målsättningar för nämndemannavalet 2015 vi behöver din hjälp Nu är det aktuellt att välja nämndemän igen. I de allra flesta domstolar behövs fler nämndemän i åldersgruppen mellan 18 och 44 år. Kanske kan ditt parti sätta upp ett eget mål för att ni ska lyckas nominera nämndemän ur de grupper som idag är underrepresenterade? Vi hoppas att ditt parti vill bidra till att vi får nämndemän som speglar befolkningen. Statistik över nämndemännen i den lokala domstolen. Ni har en nyckelroll Viktigast av allt är att vi får nämndemän som är väl lämpade för uppgiften. Vi söker personer som har gott omdöme och är självständiga, och som har olika bakgrund och perspektiv. Lämpliga nämndemän ökar sannolikheten för att såväl rättssäkerheten som förtroendet för domstolarna ökar. Er insats är av avgörande betydelse om detta ska lyckas. Här kan ni hitta nya nämndemän Flera medlemmar i ert lokala ungdomsförbund har säkert egenskaper som gör dem lämpliga som nämndemän. Denna generations perspektiv är värdefullt för domstolarna. Medlemmarna i ungdomsförbundet kommer att få information om nämndemannavalet. Välkomna personer som inte är aktiva i partiet men som ni anser är omdömesgilla och självständiga. Använd nomineringskommitténs hela kontaktnät. I år liksom förra året genomför vi en bred informationskampanj riktad till allmänheten. Kanske hör människor av sig och anmäler sitt intresse. Vi hoppas att ni välkomnar även dem som inte är medlemmar i partiet. Att vara nämndeman är inte ett politiskt uppdrag. Läs mer på Nämndemän i åldern år % 45% Så här många är över 65 år AKTUELL STATUS SÅ HÄR SER åldersfördelningen UT i din domstol KLICKA HÄR 11

12 From: Domstolsverket Sent: 25 Jun :30: To: Tjörns kommun Subject: Viktig information inför nämndemannavalet För webbversion klicka här. 25 juni 2015 Dags för nämndemannaval Snart är det dags att välja de nämndemän som tillsammans med juristdomare ska döma i mål och ärenden i Sveriges Domstolar under perioden Vi vill göra några medskick till er i fullmäktige inför detta viktiga val. En god fördelning mellan yngre och äldre nämndemän ger en kår med bredare erfarenheter av samhället och djupare insikt i de frågor som de ska vara med och avgöra. Genom länken nedan får ni en överblick över den nuvarande åldersfördelningen i varje domstol. Vi hoppas att ni vill ta ansvar för att ge domstolen nämndemän med en jämnare åldersfördelning. Statistik över nämndemännen i den lokala domstolen. Fler utan partitillhörighet Att vara nämndeman är ett opolitiskt uppdrag. Därför är det viktigt att även personer utanför partipolitiken kan väljas till nämndemän. I slutet av augusti startar Domstolsverket en ny informationskampanj till allmänheten där intresserade personer uppmanas att ta kontakt med ett parti för att meddela sitt intresse. Partierna behöver därför redan nu förbereda sig på hur de ska öppna upp för allmänhetens kommande intresseförfrågningar. Lämplighet är avgörande Viktigast av allt är nämndemän som är väl lämpade för uppgiften och som förstår vad uppdraget innebär. Som ett led i detta kommer samtliga nämndemän som väljs att genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning vid domstolen. På finns detaljerad information om uppdraget, om villkor samt krav och regler för nämndemän. Där finns också kontaktuppgifter till domstolarna och till oss på Domstolsverket för den som har frågor. Vidarebefordra gärna den här informationen till de personer i fullmäktige som kommer att bereda valet av nämndemän! 12

13 Med vänliga hälsningar Martin Holmgren Generaldirektör vid Domstolsverket Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon:

14 14

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Svar på motion från Benny Andersson (S) om anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering 2015/38 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad med vad som anförs i det politiska svaret. Sammanfattning Benny Andersson (S) har väckt en motion enligt följande: Bakgrund I socialdemokraternas budget de senaste åren har vi tillfört extra resurser för att förstärka kommunens miljöarbete samt kompetens. Vi tar nu ytterligare steg i den riktning som vi anser att framtiden kräver av en modern och framsynt kommun, att tillföra en kommunekolog. En kommunekologs kunskaper behövs inom den kommunala framtidsplaneringen. Det gäller förutom kompetensförstärkning av miljöarbetet främst inom samhällsbyggnadsfrågor som behöver en ekologs kompetens för att kunna avgöra om en strandskyddsdispens ska kunna ges eller om ett bygglov ska beviljas. Se nedan utdrag ur Plan och Bygglagen kap 1 och 2. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. Justerandes sign 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 1 Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1 8 miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862). 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja Utdragsbestyrkande 15

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1 5. Lag (2013:867). 4 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Även i översiktsplanearbetet som ska göras varje mandatperiod behövs en kommunekologs kompetens. I många ärenden som har passerat är vi övertygade om att en ekologs kompetens hade varit av godo. Privatisering av kommunens mark och vattenområden i känsliga kommundelar är ett av många exempel där en kommunekologs värdering är av vikt för framtiden. Detaljplaneringen i våra hamnområden, Malagaområdet, Klädesholmen som exempel, småbåtshamnsutbyggnad, Goviken, är andra exempel som behöver klok planering. Även inom kommunstyrelsen finns ärenden där en ekologs unika kompetens vore önskvärd. I en framtid med allt större problem pga. klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är vi övertygade om att tillgång till denna kompetens kommer att förstärka kommunens varumärke. Vi föreslår att ekologen placeras på kommunstyrelseförvaltningen för att kunna användas kommunövergripande, främst inom samhällsbyggnadsplanering. Begreppet Sveriges lustgård förpliktar. I en lustgård är de biologiska värdena bevarade med kunskap och aktiv medvetenhet som riktmärke för all planering. Vi är medvetna om att en liten kommun som Tjörn kan ha svårt att tillföra en ny tjänst om som kommunekolog på egen hand och att vi därmed anser att en heltidstjänst som kommunekolog med fördel kan göras i samarbete med t.ex. Orust. Med ovan beskriven bakgrund yrkar socialdemokraterna Att kommunen tillför kompetensen kommunekolog till kommunstyrelsens förvaltning. Att kontakt tas med Orust kommun för samarbete om ny tjänst kommunekolog. Den politiska majoriteten har lämnat svar enligt följande: Redogörelse av ärendet som arbetats fram med förvaltningen Motionen är lämnad av Benny Andersson (S). Socialdemokraterna yrkar i inlämnad motion; Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Att kommunen tillför kompetensen kommunekolog till Kommunstyrelsens förvaltning - Att kontakt tas med Orust kommun för samarbete om ny tjänst, kommunekolog. Miljöavdelningens synpunkter; I dagsläget finns en god kompetens hos miljö- och hälsoskyddsinspektörerna och bygglovs-handläggarna inom samhällsbyggnads-sektorn att ta beslut i strandsskyddsfrågor. Omvärldsbevakning och utbildning utförs kontinuerligt för gällande lagstiftning och domar som blir praxis. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat (KF 141, 2013/ ) om Lokala miljömål för Tjörns kommun och att prioritera åtta nationella miljökvalitetsmål som bedöms som särskilt relevanta för kommunen. Syftet med att utarbeta lokala miljömål är att Tjörn kommun ska identifiera sitt ansvar i arbetet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta samt att minska miljöpåverkan utanför landets gränser. Lokala miljömål för Tjörns kommun ska fungera som ett övergripande dokument där kommunens förvaltningar, nämnder och kommunala bolag får i uppdrag att aktivt arbeta med de lokala miljömålen. I dagsläget ser samhällbyggnadssektorn och främst miljöavdelningen över de resurser som finns tillgängliga inom verksamheten och planerar för både en miljöstrateg samt en kommunekolog för år Skillnaden mellan en ekolog och en strateg är att ekologen har specialistkompetens inom ett specifikt område och mindre del av hela miljömålsarbetet. Strategen arbetar med att leda och samordna kommunens strategiska miljöarbete. Detta medför att behovet är större av anställa en miljöstrateg inom kommunen än en kommunekolog om en prioritering skulle kräva. Miljö-ekologen kan ha en betydligt lägre sysselsättningsgrad än miljöstrategen. För att kunna anställa en miljöstrateg och kommunekolog bör Samhällssektorn se över de tillgängliga resurserna. Kontakt bör även tas med övriga kommuner inom SOLTAK AB för eventuellt samarbete med delad ekolog. Tidigare beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott 155 den 19 augusti 2015 Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott 129 den 16 juni 2015 Kommunstyrelsen 133 den 28 maj 2015 Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott 99 den 12 maj 2015 Kommunfullmäktige 23 den 29 januari 2015 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Politiskt svar den 15 juni 2015 Tjänsteutlåtande den 30 april 2015 Motion den 20 januari 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) och Leif Göbel (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 18

19 1 (2) Politiskt svar på motion från Benny Andersson (S) gällande anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att avslå motionen. Redogörelse av ärendet som arbetats fram med förvaltningen Motionen är lämnad av Benny Andersson (S). Socialdemokraterna yrkar i inlämnad motion; - Att kommunen tillför kompetensen kommunekolog till Kommunstyrelsens förvaltning - Att kontakt tas med Orust kommun för samarbete om ny tjänst, kommunekolog. Miljöavdelningens synpunkter; I dagsläget finns en god kompetens hos miljö- och hälsoskyddsinspektörerna och bygglovs-handläggarna inom samhällsbyggnads-sektorn att ta beslut i strandsskyddsfrågor. Omvärldsbevakning och utbildning utförs kontinuerligt för gällande lagstiftning och domar som blir praxis. TJÖRN1000, v1.0, Kommunfullmäktige har tidigare beslutat (KF 141, 2013/ ) om Lokala miljömål för Tjörns kommun och att prioritera åtta nationella miljökvalitetsmål som bedöms som särskilt relevanta för kommunen. Syftet med att utarbeta lokala miljömål är att Tjörn kommun ska identifiera sitt ansvar i arbetet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta samt att minska miljöpåverkan utanför landets gränser. Lokala miljömål för Tjörns kommun ska fungera som ett övergripande dokument där kommunens Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 19

20 2 (2) Dnr 2015/38- förvaltningar, nämnder och kommunala bolag får i uppdrag att aktivt arbeta med de lokala miljömålen. I dagsläget ser samhällbyggnadssektorn och främst miljöavdelningen över de resurser som finns tillgängliga inom verksamheten och planerar för både en miljöstrateg samt en kommunekolog för år Skillnaden mellan en ekolog och en strateg är att ekologen har specialistkompetens inom ett specifikt område och mindre del av hela miljömålsarbetet. Strategen arbetar med att leda och samordna kommunens strategiska miljöarbete. Detta medför att behovet är större av anställa en miljöstrateg inom kommunen än en kommunekolog om en prioritering skulle kräva. Miljöekologen kan ha en betydligt lägre sysselsättningsgrad än miljöstrategen. För att kunna anställa en miljöstrateg och kommunekolog bör Samhällssektorn se över de tillgängliga resurserna. Kontakt bör även tas med övriga kommuner inom SOLTAK AB för eventuellt samarbete med delad ekolog. Politiska majoriteten Tjörn Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 20

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och samhällsbyggnadsutskott Svar på motion från Benny Andersson (S) om anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering 2015/38 Beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att motionen är besvarad med vad som anförs i politiska svaret. Sammanfattning Inkommen motion från Benny Andersson (S) enligt följande: Bakgrund I socialdemokraternas budget de senaste åren har vi tillfört extra resurser för att förstärka kommunens miljöarbete samt kompetens. Vi tar nu ytterligare steg i den riktning som vi anser att framtiden kräver av en modern och framsynt kommun, att tillföra en kommunekolog. En kommunekologs kunskaper behövs inom den kommunala framtidsplaneringen. Det gäller förutom kompetensförstärkning av miljöarbetet främst inom samhällsbyggnadsfrågor som behöver en ekologs kompetens för att kunna avgöra om en strandskyddsdispens ska kunna ges eller om ett bygglov ska beviljas. Se nedan utdrag ur Plan och Bygglagen kap 1 och 2. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. Justerandes sign 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 1 Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1 8 miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862). 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden Utdragsbestyrkande 21

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och samhällsbyggnadsutskott främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1 5. Lag (2013:867). 4 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Även i översiktsplanearbetet som ska göras varje mandatperiod behövs en kommunekologs kompetens. I många ärenden som har passerat är vi övertygade om att en ekologs kompetens hade varit av godo. Privatisering av kommunens mark och vattenområden i känsliga kommundelar är ett av många exempel där en kommunekologs värdering är av vikt för framtiden. Detaljplaneringen i våra hamnområden, Malagaområdet, Klädesholmen som exempel, småbåtshamnsutbyggnad, Goviken, är andra exempel som behöver klok planering. Även inom kommunstyrelsen finns ärenden där en ekologs unika kompetens vore önskvärd. I en framtid med allt större problem pga. klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är vi övertygade om att tillgång till denna kompetens kommer att förstärka kommunens varumärke. Vi föreslår att ekologen placeras på kommunstyrelseförvaltningen för att kunna användas kommunövergripande, främst inom samhällsbyggnadsplanering. Begreppet Sveriges lustgård förpliktar. I en lustgård är de biologiska värdena bevarade med kunskap och aktiv medvetenhet som riktmärke för all planering. Vi är medvetna om att en liten kommun som Tjörn kan ha svårt att tillföra en ny tjänst om som kommunekolog på egen hand och att vi därmed anser att en heltidstjänst som kommunekolog med fördel kan göras i samarbete med t.ex. Orust. Med ovan beskriven bakgrund yrkar socialdemokraterna Att kommunen tillför kompetensen kommunekolog till kommunstyrelsens förvaltning. Att kontakt tas med Orust kommun för samarbete om ny tjänst kommunekolog. Tidigare beslut Kommunfullmäktige 23 den 29 januari 2015 Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott 99 den 12 maj 2015 Kommunstyrelsen 133 den 28 maj 2015 Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott 129 den 16 juni 2015 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 22

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och samhällsbyggnadsutskott Beslutsunderlag Motion den 20 januari 2015 Tjänsteutlåtande den 30 april 2015 Politiskt svar den 15 juni 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Leif Göbel (S) föreslår beslutstexten Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att motionen är besvarad med vad som anförs i politiska svaret. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 23

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och samhällsbyggnadsutskott Svar på motion från Benny Andersson (S) om anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering 2015/38 Beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott beslutar att bordlägga ärendet. Sammanfattning Remiss har inkommit från Kommunfullmäktige med begäran om svar på motion gällande anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering. Tidigare beslut KF Justerandes sign Utdragsbestyrkande 24

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Svar på motion från Benny Andersson (S) om anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering 2015/38 Beslut Kommunstyrelsen beslutar återremittera ärendet till Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott för att kompletteras med politiskt svar. Sammanfattning Benny Andersson (S) har väckt en motion enligt följande: Bakgrund I socialdemokraternas budget de senaste åren har vi tillfört extra resurser för att förstärka kommunens miljöarbete samt kompetens. Vi tar nu ytterligare steg i den riktning som vi anser att framtiden kräver av en modern och framsynt kommun, att tillföra en kommunekolog. En kommunekologs kunskaper behövs inom den kommunala framtidsplaneringen. Det gäller förutom kompetensförstärkning av miljöarbetet främst inom samhällsbyggnadsfrågor som behöver en ekologs kompetens för att kunna avgöra om en strandskyddsdispens ska kunna ges eller om ett bygglov ska beviljas. Se nedan utdrag ur Plan och Bygglagen kap 1 och 2. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 1 Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1 8 miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862). 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1 5. Lag (2013:867). 4 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Även i översiktsplanearbetet som ska göras varje mandatperiod behövs en kommunekologs kompetens. I många ärenden som har passerat är vi övertygade om att en ekologs kompetens hade varit av godo. Privatisering av kommunens mark och vattenområden i känsliga kommundelar är ett av många exempel där en kommunekologs värdering är av vikt för framtiden. Detaljplaneringen i våra hamnområden, Malagaområdet, Klädesholmen som exempel, småbåtshamnsutbyggnad, Goviken, är andra exempel som behöver klok planering. Även inom kommunstyrelsen finns ärenden där en ekologs unika kompetens vore önskvärd. I en framtid med allt större problem pga. klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är vi övertygade om att tillgång till denna kompetens kommer att förstärka kommunens varumärke. Vi föreslår att ekologen placeras på kommunstyrelseförvaltningen för att kunna användas kommunövergripande, främst inom samhällsbyggnadsplanering. Begreppet Sveriges lustgård förpliktar. I en lustgård är de biologiska värdena bevarade med kunskap och aktiv medvetenhet som riktmärke för all planering. Vi är medvetna om att en liten kommun som Tjörn kan ha svårt att tillföra en ny tjänst om som kommunekolog på egen hand och att vi därmed anser att en heltidstjänst som kommunekolog med fördel kan göras i samarbete med t.ex. Orust. Med ovan beskriven bakgrund yrkar socialdemokraterna Att kommunen tillför kompetensen kommunekolog till kommunstyrelsens förvaltning. Att kontakt tas med Orust kommun för samarbete om ny tjänst kommunekolog. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 23 den 29 januari 2015 Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott, 99 den 12 maj 2015 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 30 april 2015 Motion den 19 januari 2015 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 26

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Förslag till beslut på sammanträdet Bo Bertelsen (M) yrkar att ärendet ska återremitteras till Kommunstyrelsens miljöoch samhällsbyggnadsutskott för att kompletteras med politiskt svar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 27

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott Motion om anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering 2015/38 Beslut I dagsläget finns det en god kompetens hos Samhällsbyggnadssektorn för att ta beslut i strandskyddsfrågor. Omvärldsbevakning och utbildning utförs kontinuerligt för gällande lagstiftning och domar som blir praxis. Yrkande Leif Göbel (S) yrkar att en gemensam tjänst inrättas med Orust, Tjörn och Stenungsund. Christina Widlund (FP) yrkar bifall till förslag till beslut. Proposition Ordförande ställer proposition på de båda yrkandena och finner att KMSU beslutar enligt förslag till beslut. Reservation Oppositionen reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Remiss har inkommit från kommunfullmäktige med begäran om svar på motion gällande anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering. Tidigare beslut KF Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 12 maj Justerandes sign Utdragsbestyrkande 28

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Sektor Samhällsbyggnad Lina Johansson Miljöchef Miljöavdelningen lina.johansson@tjorn.se Dnr 2015/ KMSU Tjänsteutlåtande motion gällande anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering Förslag till beslut I dagsläget finns det en god kompetens hos miljö- och samhällsbyggnadssektorn för att ta beslut i strandskyddsfrågor. Omvärldsbevakning och utbildning utförs kontinuerligt för gällande lagstiftning och domar som blir praxis. Miljö- och samhällsbyggnadssektorn arbetar för att i tidigt skede i planprocessen kunna bedöma lämpligheten för bebyggelse utifrån ett naturvårdsperspektiv och att värdesätta allmänna intressen. God kompetens finns för naturvårds- och miljömålsarbete inom sektorn. För att kunna få ett kraftfullt strategiskt miljö- och naturvårdsarbete i kommunen som är hållbart över tid krävs ytterligare resurser, där en miljöstrateg eller miljösamordnare arbetar med dessa frågor ut i hela organisationen. Det är ett politiskt prioriterat mål och resurser är äskat för miljö- och naturvårdsarbete inför år Sammanfattning Remiss har inkommit från kommunfullmäktige med begäran om svar på motion gällande anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering. Tidigare beslut KF Beslutet skickas till Kommunfullmäktige TJÖRN1000, v1.0, Kristina Christiansson Sektorchef Lina Johansson Miljöchef Miljöavdelningen Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 29

30 30

31 31

32 Till kommunfullmäktigemötet den 29 januari Motion: Anställning av kommunekolog för förbättrad miljöplanering. Bakgrund I socialdemokraternas budget de senaste åren har vi tillfört extra resurser för att förstärka kommunens miljöarbete samt kompetens. Vi tar nu ytterligare steg i den riktning som vi anser att framtiden kräver av en modern och framsynt kommun, att tillföra en kommunekolog. En kommunekologs kunskaper behövs inom den kommunala framtidsplaneringen. Det gäller förutom kompetensförstärkning av miljöarbetet främst inom samhällsbyggnadsfrågor som behöver en ekologs kompetens för att kunna avgöra om en strandskyddsdispens ska kunna ges eller om ett bygglov ska beviljas. Se nedan utdrag ur Plan och Bygglagen kap 1 och 2. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 1 Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att markoch vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1 8 miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862). 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1 5. Lag (2013:867). 4 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Även i översiktsplanearbetet som ska göras varje mandatperiod behövs en kommunekologs kompetens. I många ärenden som har passerat är vi övertygade om att en ekologs kompetens hade varit av godo. Privatisering av kommunens mark och vattenområden i känsliga kommundelar är ett av många exempel där en kommunekologs värdering är av vikt för framtiden. Detaljplaneringen i våra 32

33 hamnområden, Malagaområdet, Klädesholmen som exempel, småbåtshamnsutbyggnad, Goviken, är andra exempel som behöver klok planering. Även inom kommunstyrelsen finns ärenden där en ekologs unika kompetens vore önskvärd. I en framtid med allt större problem pga. klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är vi övertygade om att tillgång till denna kompetens kommer att förstärka kommunens varumärke. Vi föreslår att ekologen placeras på kommunstyrelseförvaltningen för att kunna användas kommunövergripande, främst inom samhällsbyggnadsplanering. Begreppet Sveriges lustgård förpliktar. I en lustgård är de biologiska värdena bevarade med kunskap och aktiv medvetenhet som riktmärke för all planering. Vi är medvetna om att en liten kommun som Tjörn kan ha svårt att tillföra en ny tjänst om som kommunekolog på egen hand och att vi därmed anser att en heltidstjänst som kommunekolog med fördel kan göras i samarbete med t.ex. Orust. Med ovan beskriven bakgrund yrkar socialdemokraterna Att kommunen tillför kompetensen kommunekolog till kommunstyrelsens förvaltning. Att kontakt tas med Orust kommun för samarbete om ny tjänst kommunekolog. Benny Andersson (S) Oppositionsråd 33

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Svar på motion från Gert Kjellberg (TP), Daniel Loch (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) angående VA-investeringar och säkerställande av att dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd 2015/168 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå yrkandena i motionen, med hänvisning till att majoriteten i budget 2016 redan har gett ett uppdrag att kommunens investeringspolicy skall revideras. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP), Daniel Loch (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) har lämnat in en motion angående VA-investeringar och säkerställande av att dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd, enligt följande: Tjörns kommuns flera stora VA-projekt har konsekvent överskridit beviljade medel med kostnader på över 100 miljoner kronor vilket påvisar att kommunstyrelsens arbetsutskott (f.d. presidiet) inte klarar att hantera kontroll och uppföljning av beviljade medel för VA-projekt. Ledamöter i KSAU har inte agerat på det sätt som borde förväntas av dom när kommunen genom förvaltningarna spränger projektbudgetar och kommunen måste höja Sveriges dyraste vatten-taxa gång på gång. Fullmäktige måste nu omgående besluta om åtgärder för att säkerställa att kostnaderna för VA projekten inte ytterligare skenar iväg. Med beskriven bakgrund yrkar Tjörnpartiets fullmäktige ledamöter på att: 1. Godkännande av ett VA-projekt med investeringskostnad på över 1 miljon skall det underställas fullmäktige att ge bevilja starttillstånd och budgetram. Alla nya och pågående VA-projekts fortlöpande kostnadsutveckling skall avrapporteras varje månadsslut till kommunstyrelsen av ansvarig förvaltningschef. Berörda förvaltningschefer skall tillse att projekt som närmar sig det av fullmäktige beviljade budgettak eller starttillstånd skall omedelbar stoppas så dessa inte överskrids och meddela kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen skall därefter bereda ett förslag till åtgärd till fullmäktige om kostnad för projektets slutförande överskrider 10 % av fullmäktiges beviljade ekonomiska medel för projektet. Vid VA-investeringsprojekt med en beräknad ökad kostnad för projektets slutförande vilken understiger 10 % får kommunstyrelsen själv besluta om åtgärd och därefter avrapportera åtgärd till fullmäktige. 2. Denna motions handläggning bör påskyndas av beredande nämnder/förvaltningar pga. av gällande omständigheter med drastiska ökade kostnader för pågående VA-projekt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 34

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Tidigare beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskotts beslut, 152 den 19 augusti 2015 Kommunfullmäktiges beslut, 69 den 26 mars 2015 Beslutsunderlag Motion den 27 mars 2015 Politiskt svar den 11 augusti 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) yrkar bifall till förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 35

36 1 (1) Politiskt svar på motion angående VAinvesteringar och säkerställande av att dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att avslå yrkandena i motionen, med hänvisning till att majoriteten i budget 2016 redan har gett ett uppdrag att kommunens investeringspolicy skall revideras. Redogörelse av ärendet som arbetats fram med förvaltningen Motionens andemening att noggrann och aktiv uppföljning av investeringsprojekten behövs, är vällovlig och är helt i linje med det arbete som redan pågår. Under den senaste femårsperioden har förvaltning och förtroendevalda stegvis utvecklat och förbättrat rutinerna för uppföljning av pågående projekt. Investeringsuppföljning rapporteras nu kontinuerligt till KSAU. Riktlinjer för investeringshantering har antagits av KF Riktlinjerna syftar bland annat till att tydliggöra rutiner för kontroll och uppföljning. I antagen budget 2016 (sida 8) har getts ett uppdrag att kommunens investeringspolicy skall revideras. Politiska majoriteten Tjörn TJÖRN1000, v1.0, Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 36

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och samhällsbyggnadsutskott Motion från Tjörnpartiet angående VA-investeringar och säkerställande av att dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd 2015/168 Beslut Kommunstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att avslå yrkandena i motionen, med hänvisning till att majoriteten i budget 2016 redan har gett ett uppdrag att kommunens investeringspolicy skall revideras. Reservation Socialdemokraterna reserverar sig skriftligt till förmån för eget yrkande. Redovisas i slutet av paragraf. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP), Daniel Loch (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) har lämnat in en motion angående VA-investeringar och säkerställande av att dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd, enligt följande: Tjörns kommuns flera stora VA-projekt har konsekvent överskridit beviljade medel med kostnader på över 100 miljoner kronor vilket påvisar att kommunstyrelsens arbetsutskott (f.d. presidiet) inte klarar att hantera kontroll och uppföljning av beviljade medel för VA-projekt. Ledamöter i KSAU har inte agerat på det sätt som borde förväntas av dom när kommunen genom förvaltningarna spränger projektbudgetar och kommunen måste höja Sveriges dyraste vatten-taxa gång på gång. Fullmäktige måste nu omgående besluta om åtgärder för att säkerställa att kostnaderna för VA projekten inte ytterligare skenar iväg. Med beskriven bakgrund yrkar Tjörnpartiets fullmäktige ledamöter på att: 1. Godkännande av ett VA-projekt med investeringskostnad på över 1 miljon skall det underställas fullmäktige att ge bevilja starttillstånd och budgetram. Alla nya och pågående VA-projekts fortlöpande kostnadsutveckling skall avrapporteras varje månadsslut till kommunstyrelsen av ansvarig förvaltningschef. Berörda förvaltningschefer skall tillse att projekt som närmar sig det av fullmäktige beviljade budgettak eller starttillstånd skall omedelbar stoppas så dessa inte överskrids och meddela kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen skall därefter bereda ett förslag till åtgärd till fullmäktige om kostnad för projektets slutförande överskrider 10 % av fullmäktiges beviljade ekonomiska medel för projektet. Vid VA-investeringsprojekt med en beräknad ökad kostnad för projektets slutförande vilken understiger 10 % Justerandes sign Utdragsbestyrkande 37

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och samhällsbyggnadsutskott får kommunstyrelsen själv besluta om åtgärd och därefter avrapportera åtgärd till fullmäktige. 2. Denna motions handläggning bör påskyndas av beredande nämnder/förvaltningar pga. av gällande omständigheter med drastiska ökade kostnader för pågående VA-projekt. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 69 den 26 mars 2015 Beslutsunderlag Motion den 27 mars 2015 Politiskt svar den 11 augusti 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Lars Carlsson (M) yrkar bifall till förslag till beslut. Jeanette Lagervall (S) yrkar att det omgående avsätts resurser för en controller för kontinuerlig uppföljning av investeringsprojekt. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och Lars Carlssons förslag väljs. Skriftlig reservation Socialdemokraterna reserverar sig enligt: Socialdemokraternas förslag till beslut Det kvarstår 5 månader av året. Det har förekommit frekventa avvikelser under året. Några har redan redovisats. Riktlinjer som antogs av KF har inte gett någon verkan och vi ser det som nödvändigt att det omgående anordnas kraftfulla verktyg för att stoppa risken för en ytterligare negativ ekonomisk utveckling avseende investeringar och vi menar då alla typer av investeringar. Om den politiska majoriteten anser att riktlinjerna är tillfyllest så tillämpas inte reglerna på avsett sätt tillika med att styrningen inte är tillräcklig. Återrapportering ska ske till KS vilka bereder vidare för Kommunfullmäktige enligt motionens intentioner i de fall avvikelser sker från budget. Yrkande - att det omgående avsätts resurser för en controller för kontinuerlig uppföljning av investeringsprojekt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 38

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Motion från Tjörnpartiet angående VA-investeringar och säkerställande av att dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd 2015/168 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen får väckas och remitteras till Kommunkansliet för behandling. Sammanfattning Gert Kjellberg (TP), Daniel Loch (TP) och Cyril Esbjörnsson (TP) har lämnat in en motion angående VA-investeringar och säkerställande av att dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd, enligt följande: Tjörns kommuns flera stora VA-projekt har konsekvent överskridit beviljade medel med kostnader på över 100 miljoner kronor vilket påvisar att kommunstyrelsens arbetsutskott (f.d. presidiet) inte klarar att hantera kontroll och uppföljning av beviljade medel för VA-projekt. Ledamöter i KSAU har inte agerat på det sätt som borde förväntas av dom när kommunen genom förvaltningarna spränger projektbudgetar och kommunen måste höja Sveriges dyraste vatten-taxa gång på gång. Fullmäktige måste nu omgående besluta om åtgärder för att säkerställa att kostnaderna för VA projekten inte ytterligare skenar iväg. Med beskriven bakgrund yrkar Tjörnpartiets fullmäktige ledamöter på att: 1. Godkännande av ett VA-projekt med investeringskostnad på över 1 miljon skall det underställas fullmäktige att ge bevilja starttillstånd och budgetram. Alla nya och pågående VA-projekts fortlöpande kostnadsutveckling skall avrapporteras varje månadsslut till kommunstyrelsen av ansvarig förvaltningschef. Berörda förvaltningschefer skall tillse att projekt som närmar sig det av fullmäktige beviljade budgettak eller starttillstånd skall omedelbar stoppas så dessa inte överskrids och meddela kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen skall därefter bereda ett förslag till åtgärd till fullmäktige om kostnad för projektets slutförande överskrider 10 % av fullmäktiges beviljade ekonomiska medel för projektet. Vid VA-investeringsprojekt med en beräknad ökad kostnad för projektets slutförande vilken understiger 10 % får kommunstyrelsen själv besluta om åtgärd och därefter avrapportera åtgärd till fullmäktige. 2. Denna motions handläggning bör påskyndas av beredande nämnder/förvaltningar pga. av gällande omständigheter med drastiska ökade kostnader för pågående VA-projekt. Beslutsunderlag Justerandes sign Utdragsbestyrkande 39

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Motion den 27 mars 2015 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 40

41 Motion: Till Fullmäktige den Angående VA investeringar och säkerställa dessa följer budgetramar och beviljade starttillstånd: Tjörns kommuns flera stora VA-projekt har konsekvent överskridit beviljade medel med kostnader på över 100 miljoner kronor vilket påvisar att kommunstyrelsens arbetsutskott (f.d. presidiet) inte klarar att hantera kontroll och uppföljning av beviljade medel för VA-projekt. Ledamöter i KSAU har inte agerat på det sätt som borde förväntas av dom när kommunen genom förvaltningarna spränger projektbudgetar och kommunen måste höja Sveriges dyraste vatten-taxa gång på gång. Fullmäktige måste nu omgående besluta om åtgärder för att säkerställa att kostnaderna för VA projekten inte ytterligare skenar iväg. Med beskriven bakgrund yrkar Tjörnpartiets fullmäktige ledamöter på att: 1. Godkännande av ett VA-projekt med investeringskostnad på över 1 miljon skall det underställas fullmäktige att ge bevilja starttillstånd och budgetram. Alla nya och pågående VA-projekts fortlöpande kostnadsutveckling skall avrapporteras varje månadsslut till kommunstyrelsen av ansvarig förvaltningschef. Berörda förvaltningschefer skall tillse att projekt som närmar sig det av fullmäktige beviljade budgettak eller starttillstånd skall omedelbar stoppas så dessa inte överskrids och meddela kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen skall därefter bereda ett förslag till åtgärd till fullmäktige om kostnad för projektets slutförande överskrider 10 % av fullmäktiges beviljade ekonomiska medel för projektet. Vid VA-investeringsprojekt med en beräknad ökad kostnad för projektets slutförande vilken understiger 10 % får kommunstyrelsen själv besluta om åtgärd och därefter avrapportera åtgärd till fullmäktige. 2. Denna motions handläggning bör påskyndas av beredande nämnder/förvaltningar pga. av gällande omständigheter med drastiska ökade kostnader för pågående VA-projekt. För Tjörnpartiet: GERT KJELLBERG CYRIL ESBJÖRNSSON DANIEL LOCH TJÖRNPARTIET 41

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Begäran om ramjustering, Barn- och utbildningsnämnden 2015/378 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna ramjustering med 2,5 miljoner kronor för Barn- och utbildningsnämnden för år Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslöt , 42, att begära att kommunfullmäktige justerar nämndens ram 2015 med anledning av ökat antal barn i förskolan som ger ett underskott med 2,5 miljoner kronor. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämndens beslut, 42 den 20 maj Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 12 augusti 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 42

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Begäran om ramjustering, Barn- och utbildningsnämnden 2015/378 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige besluta att godkänna ramjustering med 2,5 miljoner kronor för Barn- och utbildningsnämnden för år Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslöt , 42, att begära att kommunfullmäktige justerar nämndens ram 2015 med anledning av ökat antal barn i förskolan som ger ett underskott med 2,5 miljoner kronor. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämndens beslut, 42 den 20 maj Beslutsunderlag Protokoll från Barn och utbildningsnämndens sammanträde Tjänsteutlåtande den 12 augusti 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) och Benny Andersson (S) yrkar att Kommunstyrelsens arbetsutskott ska föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige besluta att godkänna ramjustering med 2,5 miljoner kronor för Barn- och utbildningsnämnden för år Justerandes sign Utdragsbestyrkande 43

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Kommunstyrelsen Dnr 2015/ Johan Fritz Kansliavdelningen johan.fritz@tjorn.se Barn- och utbildningsnämndens begäran om ramjustering Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Att inte utöka Barn- och utbildningsnämndens budgetram för år Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslöt , 42, att begära att kommunfullmäktige justerar nämndens ram 2015 med anledning av ökat antal barn i förskolan som ger ett underskott med 2,5 miljoner kronor. I den av kommunfullmäktige antagna budgeten framgår att budgeten lägger ett stort ansvar på nämnder och styrelser att lösa uppgifterna på ett kvalitetshöjande och ekonomiskt klokt sätt. Nämnden och styrelsen tar ansvar för att planera verksamheten inom de ekonomiskt givna ramarna. Vidare sägs: Med givna ramar ingår hela nämndens verksamhet där även oförutsedda kostnader hanteras. Med detta som grund i den ekonomiska styrningen av nämnderna och dess ekonomiska ramar är ramarna låsta och verksamhetens kostnader ska anpassas så att den givna budgeten hålls. Därför bör inte ramjusteringar göras under löpande budgetår. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämndens beslut TJÖRN1000, v1.0, Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 44

45 2 (3) Dnr 2015/ Bilagor Protokoll från Barn och utbildningsnämndens sammanträde Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden, ekonomiavdelningen Ärendet Barn- och utbildningsnämndens delårsbokslut visar på ett underskott om 3 miljoner kronor om inte åtgärder vidtas. En av anledningarna till underskottet är att fler barn är placerade i barnomsorgen än vad som beräknades. 580 barn var placerade vårterminen 2015 och budget var byggd på 549 barn. För hösten beräknar förvaltningen att placera 546 barn och budget för höstterminen 2015 är planerad för 526 barn. Antal placerade barn blir då c a 25,5 barn mer än budgeterat vilket innebär att förskolan mot budget ligger c a 2,5 miljoner kronor fel i relation till de budgetförutsättningar finns innevarande år. Placeringarna som gjorts styrs av 4-månadersregeln vilken reglerar kommunernas skyldighet enligt lag att tillgodose placering inom barnomsorgen inom denna tidsrymd. Med detta som bakgrund beslöt Barn- och utbildningsnämnden , i 42, att begära att kommunfullmäktige justerar nämndens ram 2015 med anledning av ökat antal barn i förskolan. I den av kommunfullmäktige antagna budgeten framgår att budgeten lägger ett stort ansvar på nämnder och styrelser att lösa uppgifterna på ett kvalitetshöjande och ekonomiskt klokt sätt. Nämnden och styrelsen tar ansvar för att planera verksamheten inom de ekonomiskt givna ramarna. Vidare sägs: Med givna ramar ingår hela nämndens verksamhet där även oförutsedda kostnader hanteras. Med detta som grund i den ekonomiska styrningen av nämnderna och dess ekonomiska ramar är ramarna låsta och verksamhetens kostnader ska anpassas så att den givna budgeten hålls. Därför bör inte ramjusteringar göras under löpande budgetår. Därför föreslår förvaltningen att Kommunfullmäktige inte utökar Barn- och utbildningsnämndens budgetram för år Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 45

46 3 (3) Dnr 2015/ Johan Fritz Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 46

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Delårsbokslut (budgetuppföljning) januari - april samt helårsprognos 2015 Dnr 2015/88 Beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner delårsbokslutet till och med april Nämnden noterar informationen om den ekonomiska uppföljningen samt helårsprognos Uppdra till förvaltningen att utreda förutsättningarna att bedriva samtliga IMprogram som inte regleras inom ramen för samverkansavtalet i egen regi. 4. Begära att kommunfullmäktige justerar nämndens ram 2015 med anledning av ökat antal barn i förskolan. Barnkonventionen Nämnden har använt Tjörns kommuns barnchecklista och kommit fram till att beslutet inte påverkar, får konsekvenser för eller på annat sätt berör barn. Sammanfattning Samtliga nämnder och förvaltningar ska vid delårsboksluten redogöra för arbetet med kommunfullmäktiges mål. I tillägg till detta ska även en prognos för budgetens utfall presenteras. Utöver detta redogörs även för relevant personalstatistik. Förvaltningen redovisar delårsbokslutet till och med april Förvaltningen informerar också om den ekonomiska uppföljningen samt helårsprognos för 2015 samt att fler önskar förskoleplats än vad som budgeterats. Samverkan Ärendet har samverkats muntligt vid sammanträde 6 maj Beslutsunderlag Förvaltningens sammanställning över måluppfyllelse, ekonomiskt utfall och budgetprognos samt personalstatistik. Tjänsteutlåtande, daterat 13 maj Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 47

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Bekräftelse av borgensförbindelse Kommuninvest 2015/429 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Tjörns kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 5 april 1995 ( Borgensförbindelsen ), vari Tjörns kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Tjörns kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. 2. Martin Johansen (kommunstyrelsens ordförande) och Johan Fritz (kommunchef) utses att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Sammanfattning Kommuninvest ekonomisk förenings upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ( Kommuninvest ). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, 126 den 20 augusti 2015 Kommunfullmäktiges beslut, 12 den 9 februari 1995 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 2 juli 2015 Skrivelse från Kommuninvest den 5 mars Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 48

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Bekräftelse av borgensförbindelse Kommuninvest 2015/429 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige besluta: 1. Tjörns kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 5 april 1995 ( Borgensförbindelsen ), vari Tjörns kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Tjörns kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. 2. Martin Johansen (kommunstyrelsens ordförande) och Johan Fritz (kommunchef) utses att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Sammanfattning Kommuninvest ekonomisk förenings upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ( Kommuninvest ). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 12 den 9 februari 1995 Beslutsunderlag Skrivelse från Kommuninvest den 5 mars Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M), Bo Bertelsen (M), Benny Andersson (S) och Jeanette Lagervall (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 49

50 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kommunstyrelsen Katarina Hillberg Ekonomichef Ekonomiavdelningen katarina.hillberg@tjorn.se Dnr 2015/ Kommuninvest Borgensförbindelse Kommuninvest Förslag till beslut Tjörns kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 5 april 1995 ( Borgensförbindelsen ), vari Tjörns kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Tjörns kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. Martin Johansen (kommunstyrelsens ordförande) och Johan Fritz (kommunchef) utses att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Tidigare beslut Kommunfullmäktiges beslut, 12 den 9 februari 1995 Bilagor Skrivning från Kommuninvest Angående borgensförbindelse. Beslutet skickas till Advokatfirman Lindahl, Box 143, Örebro. TJÖRN1000, v1.0, Ärendet Föreningens upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ( Kommuninvest ). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 50

51 2 (2) Dnr 2015/ Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna. Kommuninvest har infört nya rutiner för att säkerställa att medlemmarnas borgensåtaganden vidmakthålls. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks och ska för kommuner föregås av ett beslut i kommunfullmäktige. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den vikt borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Tjörns kommun snarast möjligt fattar ett beslut i kommunfullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen ( Bekräftelsen ). När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod. En motsvarande bekräftelse kommer enligt den nya rutinen att göras vart tionde år. Konsekvens Medlemskapet i Kommuninvest förutsätter att kommunen iträder sig borgensansvar. Medlemskapet innebär att kommunen kan vid upphandling av krediter få förmånliga villkor via Kommuninvest. Johan Fritz Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 51

52 Svenska kommuner och landsting i samverkan Tjörns kommun Att: Katarina Hillberg katarina.hillberg@tjorn.se Angående borgensförbindelse Vi skriver till Dig som kontaktperson för Tjörns kommun som är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening ( Föreningen ). Föreningens upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ( Kommuninvest ). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna. Kommuninvest har infört nya rutiner för att säkerställa att medlemmarnas borgensåtaganden vidmakthålls. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks och ska för kommuner föregås av ett beslut i kommunfullmäktige. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den vikt borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Tjörns kommun snarast möjligt fattar ett beslut i kommunfullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen ( Bekräftelsen ). När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod. En motsvarande bekräftelse kommer enligt den nya rutinen att göras vart tionde år. En checklista har upprättats över åtgärder som ska vidtas vid tecknandet av Bekräftelsen. För att enhetlighet i dokumentationen för samtliga medlemmar (i dagsläget ca 280 st) ska uppnås är det viktigt att samtliga medlemmar följer checklistan. Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: Styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, Örebro Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: Fax: E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se Internet: 52

53 Svenska kommuner och landsting i samverkan Tjörns kommun ska vidta följande åtgärder. 1. Kommunfullmäktige ska fatta ett beslut med följande lydelse: Kommunfullmäktige beslutar Att Tjörns kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 5 april 1995 ( Borgensförbindelsen ), vari Tjörns kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Tjörns kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. att utse [NN] och [NN] att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. 2. Protokoll från fullmäktiges möte (innehållande beslutet om att bekräfta ingången borgensförbindelse) ska anslås på kommunens anslagstavla i enlighet med reglerna i kommunallagen. Observera att vad gäller anslagsbevis måste justeringen av protokollet ha anslagits tre veckor från uppsättandet, dvs. 3 veckor + 1 dag räknat med dagen då det sattes upp. Som tumregel gäller att om protokollet anslås en måndag ska det tas ned en tisdag. Observera dock att förlängning av denna tid måste ske då sista dagen i fristen infaller på en lördag, en allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Kontakta gärna Advokatfirman Lindahl (kontaktuppgifter nedan) om ni har några frågor med anledning av detta. 3. När anslagstiden löpt ut ska lagakraftsbevis begäras från förvaltningsrätten i Göteborg. 4. När kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft ska slutligen Bekräftelsen undertecknas av de två företrädare för Tjörns kommun som kommunfullmäktige bemyndigat i sitt beslut. 5. Tjörns kommun ska därefter till Advokatfirman Lindahl översända följande: A) Lagakraftvunnet protokoll Kopia av lagakraftvunnet protokoll med fullmäktiges beslut enligt punkten 1 ovan (inklusive anslagsbevis och lagakraftbevis). B) Bekräftelsen i original v4 53

54 Svenska kommuner och landsting i samverkan Kommuninvest önskar att undertecknad Bekräftelse tillställs Advokatfirman Lindahl senast den 15 januari Vi har uppdragit åt Advokatfirman Lindahl att biträda oss i arbetet rörande borgensbekräftelserna och vid frågor rörande dessa ber vi er därför att kontakta Ida Karlsson på Advokatfirman Lindahl via telefon eller via e-post ida.karlsson@lindahl.se. Handlingar skickas till: Advokatfirman Lindahl Box Örebro Med vänlig hälsning Fredrika Norman KOMMUNINVEST I SVERIGE AB (PUBL) v4 54

55 Svenska kommuner och landsting i samverkan Bekräftelse av borgensförbindelse och fullmakt att kommunicera borgensförbindelse Härmed bekräftas att ingången borgensförbindelse av den 5 april 1995 ( Borgensförbindelsen ), vari Tjörns kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller. Härmed bekräftas att Kommuninvest äger företräda Tjörns kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests borgenärer och blivande borgenärer. / Ort Datum För Tjörns kommun Kommunstyrelsens ordförande Namnförtydligande Företrädare för kommunen Namnförtydligande v4 55

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest 2015/428 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Särskild medlemsinsats år 2015 tecknas i Kommuninvest ekonomisk förening med upp till 50 procent av den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inbetalning till Kommuninvest görs med kronor. Sammanfattning Kommuninvest består av två delar. Aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB erbjuder krediter (lån) till medlemmar, Kommuninvest ekonomisk förening äger aktiebolaget. Tjörns kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening liksom 90% av landets kommuner. Till följd av finanskrisen har nya regelverk skapats som gör att Kommuninvest behöver förstärka sin kapitalbas (kapitalstorlek i förhållande till balansräkningens storlek, sk bruttosoliditetsgrad). Kommunerna erbjuds att teckna särskild medlemsinsats under år Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, 127 den 20 augusti 2015 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 5 augusti 2015 Skrivelse från Kommuninvests den 21 maj 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 56

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest 2015/428 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta: Särskild medlemsinsats år 2015 tecknas i Kommuninvest ekonomisk förening med upp till 50 procent av den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inbetalning till Kommuninvest görs med kronor. Sammanfattning Kommuninvest består av två delar. Aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB erbjuder krediter (lån) till medlemmar, Kommuninvest ekonomisk förening äger aktiebolaget. Tjörns kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening liksom 90% av landets kommuner. Till följd av finanskrisen har nya regelverk skapats som gör att Kommuninvest behöver förstärka sin kapitalbas (kapitalstorlek i förhållande till balansräkningens storlek, sk bruttosoliditetsgrad). Kommunerna erbjuds att teckna särskild medlemsinsats under år Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 5 augusti 2015 Skrivelse från Kommuninvests den 21 maj 2015 Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M), Bo Bertelsen (M), Benny Andersson (S) och Jeanette Lagervall (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 57

58 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kommunstyrelsen Katarina Hillberg Ekonomichef Ekonomiavdelningen katarina.hillberg@tjorn.se Dnr 2015/ Kommunstyrelsen Särskild medlemsinsats år 2015 Kommuninvest Förslag till beslut Särskild medlemsinsats år 2015 tecknas i Kommuninvest ekonomisk förening med upp till 50 procent av den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inbetalning till Kommuninvest görs med kronor. Bilagor Kommuninvests förfrågan om särskild medlemsinsats år Beslutet skickas till Kommuninvest Ärendet Kommuninvest består av två delar. Aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB erbjuder krediter (lån) till medlemmar, Kommuninvest ekonomisk förening äger aktiebolaget. Tjörns kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening liksom 90% av landets kommuner. Till följd av finanskrisen har nya regelverk skapats som gör att Kommuninvest behöver förstärka sin kapitalbas (kapitalstorlek i förhållande till balansräkningens storlek, sk bruttosoliditetsgrad). Kommunerna erbjuds om att teckna särskilds medlemsinsats under år TJÖRN1000, v1.0, Miniminivå på insatskapital är 200 kronor per invånare och högsta nivån är 900 kronor per invånare. Tjörn har vid 2015 års slut 359 krononor per invånare. Återbäring (ränta) på krediter tagna i Kommuninvest av kommunen eller kommunens bolag läggs som en ökning av insatskapitalet. Tjörns kommun erlade vid ingångsåret kronor som insatskapital vilket återfinns i kommunens balansräkning. Därefter har insatskapitalet växt med den årliga återbäringen till kronor per Om kommunen väljer att teckna extra medlemsinsats motsvarande 50% av högsta nivån ska kommunen inbetala kronor innan årsskiftet. Kommunen får därefter behålla 50% av den årliga återbäringen Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 58

59 2 (2) Dnr 2015/ (räntan) som ett positivt utfall i resultaträkningen. Övriga 50% återförs till Kommuninvest som förstärkning av kommunens insatskapital. Ränta på insatskapitalet är för närvarande 2,5%. Om kommunen vill nå 75% av högstanivån ska kronor inbetalas och vid högsta nivån ska kronor inbetalas. När högsta insatsnivån är uppnådd får kommunen behålla all återbäring. Om ingen särskild medlemsinsats inbetalas kommer insatskapitalet öka varje år på samma sätt som nu med återbäring på krediter tagna i Kommuninvest. Inbetalning av särskild medlemsinsats hanteras som en ökning av andelen Kommuninvest ekonomisk förening under värdepapper och andelar i balansräkningen. Konsekvens Genom att erlägga särskild medlemsinsats uppnår Kommuninvest en starkare kapitalbas vilket göra att Tjörns kommun och kommunens bolag kan fortsätta erhålla fördelaktiga villkor på lån. Johan Fritz Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Årsredovisning av Insamlingsstiftelsen Nordiskt Akvarellmuseum 2015/472 Beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att notera informationen. Sammanfattning Insamlingsstiftelsen Nordiskt Akvarellmuseum har till Kommunfullmäktige insänt årsredovisning för år Tidigare beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, 129 den 20 augusti 2015 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 12 augusti 2015 Årsredovisning 2014 för Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum Verksamhetsberättelsen 2014 för Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) yrkar bifall till förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 70

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Årsredovisning av Insamlingsstiftelsen Nordiskt Akvarellmuseum 2015/472 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige besluta att notera informationen. Sammanfattning Insamlingsstiftelsen Nordiskt Akvarellmuseum har till Kommunfullmäktige insänt årsredovisning för år Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 12 augusti 2015 Årsredovisning 2014 för Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum Verksamhetsberättelsen 2014 för Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M), Bo Bertelsen (M), Benny Andersson (S) och Jeanette Lagervall (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 71

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Kommunstyrelsen Dnr 2015/ Johan Fritz Kansliavdelningen johan.fritz@tjorn.se Årsredovisning för Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Att notera informationen Sammanfattning Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum har till kommunfullmäktige insänt årsredovisning för år Bilagor Årsredovisning för Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum Beslutet skickas till Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum Ärendet Insamlingsstiftelsen Nordiska Akvarellmuseum har till kommunfullmäktige insänt sin årsredovisning för år TJÖRN1000, v1.0, Johan Fritz Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Tjörns kommun Kroksdalsvägen 1 Fax BG Skärhamn E-post kommun@tjorn.se Internet 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 84

85 BILAGA 6 NORDISKA AKVARELLMUSEET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Nordiska Akvarellmuseet Södra Hamnen Skärhamn info@akvarellmuseet.org 85

86 Nordiska Akvarellmuseet Verksamhetsberättelse 2014 Sammanställning: Eva Blume & Anna Berglund Foto: Nordiska Akvarellmuseet 2 86

87 INLEDNING I ett bildfixerat samhälle växer en ny generation upp som primärt har bilden som grund, inte texten. Detta måste vi fånga upp på konstinstitutionerna. Vårt uppdrag blir att ge en bakgrund och skapa förutsättningar för en diskussion kring den visuella världen. Vi vill försöka främja tolerans och förståelse för bilder genom dialog och samtal över kulturella och religiösa gränser. Året 2014 på Nordiska Akvarellmuseet dominerades av tre fantastiska utställningar. Samtliga var stora satsningar där vi satte fokus på vårt nordiska perspektiv, men vi blickade också långt ut i världen. För första gången i museets historia visades konst från Asien. Våren startade med en omfattande retrospektiv med verk av en av Finlands stora efterkrigskonstnärer, Olli Lyytikäinen. Under sommaren visades en storslagen utställning med Lars Lerins senaste verk. Kinesiskt tuschmåleri med internationellt välkända konstnärer var höstens stora konsthändelse. Att producera våra egna utställningar är ett krävande arbete, som samtidigt stärker museets identitet och bidrar till dess framgång. Både Olli Lyytikäinen och Kinas landskap i förändring turnerade vidare, vilket gav museet ett stort erkännande och spred kännedom om utställningar och övrig verksamhet. Under året hade museet besökare och 1149 aktiviteter (visningar, verkstäder, skolbesök, kurser, kulturarrangemang och externa aktiviteter). Det är ett nytt rekord som ger oss medarbetare en viktig stimulans och positiv energi att ta med in i framtiden. Museet är dess besökare. Utan dem finns inget museum. Vi är oerhört tacksamma för var och en som kommit till museet sedan den 17 juni år 2000, totalt 2,2 miljoner besök. Men vi behöver också våra vänner och stödgrupper, konstnärer, kulturarbetare, föreningar, sponsorer, partners, bidragsgivare, politiker och lokala eldsjälar som underlättar verksamheten. Vårt breda stöd har alltid varit museets styrka och framgångsfaktor fyller Nordiska Akvarellmuseet 15 år. Det är på samma gång en mycket kort tid och en mycket lång tid. Det har inte alltid varit lätt, men det gedigna arbetet och dedikationen från alla involverade från början har gett otroliga resultat för museets vidkommande. I samband med jubileumsåret inleds en långsiktig satsning på att i bokform visa museets konstsamling av nordisk samtidskonst med utgångspunkt i vattenfärgstekniker. Med bokserien vill museet uppmärksamma samlingen ur olika perspektiv. Arbetet med att bygga upp en konstsamling som en samtida konstskatt och ett framtida kulturarv har pågått från verksamhetens första dag. Samlingen utgår från museets tre olika metoder att undersöka akvarellen: traditionell akvarell, akvarellen som uttryck och akvarellen som koncept. Den har två tydliga spår: den nordiska samtidskonsten med fördjupning och det visuella berättandet i bilderbok och serier. Samtidigt som vi fortsätter att följa konstnärer som finns representerade i samlingen, söker vi hela tiden nya, spännande konstnärskap. Syftet med samlingen är att bredda bilden av vad vattenfärgskonst kan vara, innehålla och uttrycka. Samlingen är navet i museets 3 87

88 verksamhet, inte enbart i utställningsform, utan även som forskningsunderlag och som redskap i det konstpedagogiska arbetet. Samlingen blir vårt viktiga verktyg för att främja diskussionen kring den visuella kulturens betydelse. Förmågan till bildtolkning och förståelse över generationer, etniska gränser och ideologiska uppfattningar är idag viktigare än någonsin. Bilder både brukas och missbrukas i många sammanhang. Det är bara genom att upplysa, utbilda och samtala om konstens historiska rötter, dess nutida utryck och framtida utvecklingsmöjligheter som vi kan stävja konflikter och istället främja tolerans och förståelse för varandra oavsett bakgrund. Detta är vårt viktiga uppdrag i framtiden. BERA NORDAL Museichef 4 88

89 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Ett nordiskt och internationellt centrum för akvarell och vattenfärgskonst 1.1 Nordiska Akvarellmuseets samling s Utställningar 2014 s Konstbildning - konstpedagogisk utveckling 2.1 Basverksamhet s Pedagogiska utvecklingsprojekt s Kontaktskapande och utvecklande samarbeten s Konstnärligt utvecklingsarbete 3.1 Västra Götalandsregionens internationella gästateljéstipendium s Kortstipendieprogrammet 7dagar s Övrigt utvecklingsarbete s Kulturarrangemang 2014 s Museibutik, Restaurang Vatten Gourmet & Café, Vänföreningen Nordiska Akvarellmuseet s Miljöarbete, forskning & utvecklingsprojekt 6.1 Miljöarbete s Forskning s Utvecklingsprojekt s Näringslivssamarbete s Samarbete med kulturpolitiska uppdragsgivare 8.1 Uppdrag från Västra Götalandsregionen/Statens kulturråd s Uppdrag från Tjörns kommun s Kommunikation & marknadsföring s Bilagor 10.1 Verksamhetsuppgifter 2014 s Inköpt konst 2014 / Utlånad konst 2014 s Utställningskataloger 2014 s Kurser 2014 s Kulturarrangemang 2014 s Stiftelsen Nordiska Akvarellmuseet s Personal 2014 s. 45 NAM=Nordiska Akvarellmuseet 5 89

90 1. ETT NORDISKT OCH INTERNATIONELLT CENTRUM FÖR AKVARELL OCH VATTENFÄRGSKONST 1.1 NORDISKA AKVARELLMUSEETS SAMLING En av Nordiska Akvarellmuseets (NAM) målsättningar är att synliggöra akvarelltekniken som ett levande och estetiskt kraftfullt inslag i vår samtids visuella kultur. Vi vill initiera en diskussion om akvarellens möjligheter och sprida kunskap om hur konstnärer idag och i historien använt vatten och pigment för att skapa konst. I det arbetet undersöker vi akvarellen utifrån tre olika perspektiv: traditionell akvarell, akvarellen som uttryck och akvarellen som koncept. Samlingen utgör en vital del av museets verksamhet. Museet har genom åren köpt in drygt verk av ett hundratal konstnärer. De flesta inköpen görs i samband med museets separatutställningar. Avsikten är också att följa några utvalda nordiska konstnärskap över tid för att långsiktigt forska kring vad som sker i uttryck, teknik, motiv och materialval genom åren. KONSTINKÖP TILL SAMLINGEN 2014: Under året har 12 verk köpts in till NAM:s samling. (2013: 20 verk) Bilaga 10.2 UTLÅN AV KONST FRÅN SAMLINGEN 2014: Under året har NAM lånat ut 2 verk ur samlingen till andra utställare. (2013: 12 verk) Bilaga

91 1.2 UTSTÄLLNINGAR 2014 MARTIN JACOBSON / EXKURSIONER Martin Jacobson (f. 1978) samlar myter i sitt måleri. Utställningen Exkursioner bjöd på ett strövtåg i hans laddade fantasilandskap. Färgernas intensitet förstärkte känslan av dröm och fiktion. Varje skogsglänta, insjö och trädstam viskade sin hemliga berättelse, insvept i ljus och skugga. Alla verk skapades speciellt för utställningen och visades för första gången. Jacobson söker sina förlagor bland övergivna bildvärldar, i gamla bok- och tidningsillustrationer från 1800-talets senare del. Han återvänder, plockar isär och pusslar ihop disparata bildelement, tecknar och målar i tusch och akvarell. Så konstruerar han långsamt egna detaljrika, imaginära världar. Till utställningen producerades en omfattande katalog och en dokumentär film om konstnären. 7 91

92 BILDERBOKENS NYA SKEPNADER En bra bilderbok handlar om ett magiskt möte mellan bild och text som tillsammans skapar en berättelse. Detta möte blev ett nav för aktiviteter på museet under hösten 2013 och förvåren Vi bjöd in tolv unga nordiska bilderboksskapare till en utställning, publicerade en skrift om bilderboken som konstform och fyllde museet med aktiviteter (föreläsningar och samtal). Vi undersökte vilka berättelser som skapas just nu. Urvalet handlade om skönlitterära bilderböcker med ett barnperspektiv. MEDVERKANDE KONSTNÄRER: DANMARK: Hanne Bartholin, Kamila Slocinska SVERIGE: Joanna Hellgren, Mats Jonsson, Klara Persson, Rui Tenreiro NORGE: Stian Hole, Mari Kanstad Johnsen, Gry Moursund, Øyvind Torseter FINLAND: Virpi Talvitie OLLI LYYTIKÄINEN FLYENDE HAMLET I en omfattande retrospektiv utställning presenterade museet en unik konstnär som förenade popkonstens skämt med surrealismens djup, sökte inspiration i musiken och behandlade Kalle Anka med samma allvar som Hamlet. Olli Lyytikäinen ( ) var målare, tecknare och fotograf. I hans fantasieggande akvareller går humor och klarsyn hand i hand. Sedan debuten i början av 1970-talet har hans skicklighet och säregna uttryck uppskattats av såväl publik som kritiker. Genombrottet kom 1973 med utställningen Från Afrika till evigheten. Trots Lyytikäinens relativt korta liv är hans konstnärskap omfattande och tidlöst intressant. Hans uppfinningsrika bildvärld är Olli Lyytikäinen, Kontrapunkt/Counterpoint, 1997 ständigt aktuell, särskilt idag när det figurativa måleriet vinner alltmer mark. I utställningen ingick verk från hela konstnärskapet, inlånade från museer och privatpersoner i Norden. Utställningens curator var Björn Springfeldt. I samband med utställningen producerades en film om konstnären och en omfattande katalog med texter av Björn Springfeldt och Esa-Pekka Salonen. Utställningen fortsatte till Salo konstmuseum i Finland. 8 92

93 EXPONERINGAR UR SAMLINGEN I vårens urval visades verk som anknyter till den fotografiska tekniken. Fotografiet kallades ursprungligen för ljusskrift. Att se på världen genom en kameralins har också förändrat vår blick. Akvarellbilden är spår av ett möte mellan pigment och vatten. Både akvarellen och det analoga fotografiet är beroende av tid under framställningen. Varken fotografen eller akvarellmålaren kan gå tillbaka mitt i sin skapandeprocess. Båda tvingas att välja mellan att fortsätta eller avbryta och lämna bilden i det stadium där den befinner sig. I hudnära studier framkallas drömlika scenarier med inneboende tvetydigheter. MEDVERKANDE KONSTNÄRER: SVERIGE: Lena Mattsson, Gunnel Wåhlstrand, Maria Nordin, Anna Ling, Mats Gustafson, Cecilia Edefalk FINLAND: Petri Hytönen, Saara Ekström NORGE: Anne Katrine Dolven LARS LERIN: KULISSER Efter ett drygt decennium återkom Lars Lerin till Nordiska Akvarellmuseet. I sina nya verk fortsätter han att ge kropp åt stämningar medan han skildrar den yttre världen. Hans akvareller med det mästerliga ljusdunklet är som en besvärjelse. Hans bilder etsar sig fast i minnet utan att uppvisa några sällsyntheter. Blicken löper över detaljer: husfasader, björkstammar, snöfläckar, ödegårdar och industristäder, Lofotens kyla och Indiens värme, barndomens värmländska skogar och Irans okända 9 93

94 marker. Nära och fjärran finns på samma plats för Lars Lerin. Under de senaste åren har konstnären börjat tolka motiv från Alfred Hitchcocks och Werner Herzogs kända filmklassiker. Lerin har även börjat arbeta i serier där han går i dialog med klassiskt oljemåleri av Markus Larsson och Arnold Böcklin. Hans nyaste bildsviter har karaktär av filmsekvenser som utvecklas och fortsätter allteftersom. Utställningen fångade några av dessa nya spår i Lars Lerins skapande. Utställningen, som var en publiksuccé i museets historia, åtföljdes av en omfattande katalog med en essä av Bera Nordal. En film om konstnären av Gunvor och Rolf Nordin visades. Julie Nord, Utan titel (Dockvagnen), 2010 BERÄTTELSER UR SAMLINGEN Nordiska Akvarellmuseets samling består av skilda uttryck och berättelser. Verken är berättande på olika sätt, vissa är klara och tydliga medan andra är mer abstrakta och undanglidande. Sommarens urval utgjordes av personliga och charmigt spretiga verk, där det mörka allvaret mötte det lätta och lekfulla. Utställningen omfattade även två konstverk utanför själva utställningsrummet: den gröna fyren i viken och den berättelse som finns inristad längs bryggkanten. MEDVERKANDE KONSTNÄRER: SVERIGE: Eva Berge, Eva Lindström, Eva Vilne, Gunilla Hansson, Karin Wikström, Lisa Jeannin, Martin Jacobson, Mauritz Karström, Svenrobert Lundqvist NORGE: Gry Moursund DANMARK: Julie Nord, Peter Land FÄRÖARNA: Zacharias Heinesen TYSKLAND: Wolfgang Winter, Berthold Hörbelt 10 94

95 KINAS LANDSKAP I FÖRÄNDRING SAMTIDA KINESISK TUSCH Tuschmåleriet är en av de äldsta, traditionella formerna av kinesisk konst. Intresset för denna urgamla konstart, som för närvarande genomgår en renässans, har aldrig varit större. Yngre konstnärsgenerationer söker sig tillbaka till rötterna, anammar de gamla teknikerna och experimenterar med dem för att skapa nya uttryck. Utställningen Kinas landskap i förändring samtida kinesisk tusch visade hur de gamla men livskraftiga mönstren omtolkas, förnyas och används i nya kreativa sammanhang och tekniker. Utställningen producerades tillsammans med professor Mark D. Johnson (San Francisco University) och curator Simon Kirby (Beijing). Till utställningen producerades en omfattande katalog med inledning av Bera Nordal och en essä av professor Mark D. Johnson. Utställningen fortsatte till Amos Anderson konstmuseum i Helsingfors, Finland. MEDVERKANDE KONSTNÄRER: Ah Xian, Cai Guo-Qiang, Li Huayi, Li Jin, Qiu Zhijie, Samson Young, Wang Dongling, Wucius Wong, Xu Bing, Yang Jiechang, Yang Yongliang, Yuan Jai. UTSTÄLLNINGAR I THORDÉNRUMMET Se konstpedagogiska utvecklingsprojekt kapitel

96 2. KONSTBILDNING KONSTPEDAGOGISK UTVECKLING Konst och lärande är centrala begrepp i NAM:s verksamhet. Den konstpedagogiska avdelningen arbetar med fokus på verkstadsarbetets metodik och samtalet som metod. I egen regi och i samverkan med andra vill vi undersöka och utveckla konsten som kunskapsväg. Målet är att ta tillvara den fysiska mötesplatsens unika kvaliteter för att skapa känslomässiga och intellektuella möten mellan konsten och publiken likväl som med andra konstbetraktare och utövare. Under 2014 har akvarellmåleriet som uttryck och mötet med den kinesiska kulturen präglat arbetet. Vi har fortsatt att utveckla formerna för hur vi möter museibesökaren. Samarbetet med Tjörns kommun och skolan har fördjupats ytterligare. Parallellt har vi arbetat inom nätverk på olika nivåer. 2.1 BASVERKSAMHET ALLMÄNNA VISNINGAR Mötet med en kunnig och engagerad guide är en uppskattad och viktig del av den publika verksamheten. Under 2014 erbjöd museet under höst, vinter och vår tre allmänna visningar per vecka. För att öka kontakten med museets besökare introducerades familjevisningar på sommaren. De gav en möjlighet för barn och vuxna att uppleva konst tillsammans. Totalt hölls fem visningar per dag. De allmänna visningarna ingår i entrépriset. Totalt genomfördes 442 allmänna visningar (2013: 348). Bilaga

97 ÖVRIGA VISNINGAR En grupp kan beställa en separat visning vid en tidpunkt som passar det egna programmet. Totalt genomfördes 141 specialbeställda visningar (2013: 53). Bilaga 10.1 VOLONTÄRER/UTSTÄLLNINGSVÄRDAR I samarbete med Vänföreningen Nordiska Akvarellmuseet gavs under året en kortare utbildning för ett tjugotal volontärer som under sommarmånaderna och vissa helger under vår och höst fanns tillgängliga för att svara på publikens frågor. Vänföreningen har under året lagt ner hundratals frivilliga arbetstimmar på museet. FÖRDJUPNINGSMATERIAL Till varje utställning utarbetas ett fördjupningsmaterial och väggtexter tillsammans med utställningsansvarig och aktuell konstnär. För tredje året i rad erbjöds ett pedagogiskt verktyg som vi kallar Upptäckarväskan, vars innehåll varieras för att passa utställning och period. Med den vill vi aktivera besökaren att upptäcka museet och konsten på nya sätt PRODUCERADE MUSEET FÖLJANDE FILMER: Flyende Hamlet i huvudet på Olli Lyytikäinen, en film där den framlidne konstnärens historia tecknas genom intervjuer med vänner. Kinas landskap i förändring, en introduktionsfilm till kinesisk konst och de deltagande konstnärerna i samlingsutställningen Kinas landskap i förändring - samtida kinesisk tusch. Häxan och katterna, en filmatisering av ett bilderboksprojekt på Kållekärrs skola. ÖPPEN VERKSTAD Besökaren provar färger och penslar med hjälp av en ateljévärd. Öppet lördag söndag under höst, vinter och vår, skollov tisdag söndag. På sommaren är verkstaden öppen dagligen. Öppen verkstad har hållits vid 180 tillfällen (2013: 141). Totalt deltog 7200 besökare. Bilaga 10.1 HELG- OCH LOVAKTIVITETER FÖR BARN Under skolloven erbjöds utökade öppettider i Öppna verkstaden och särskilda program riktades till skollediga barn: Sportlovsverkstad , påsklovsverkstad , höstlovsverkstad Totalt deltog 1600 besökare. KURSER FÖR VUXNA Kursverksamheten för vuxna med vattenfärgsteknikerna i centrum erbjuder kurser om tre till fyra dagar. De riktar sig till både nybörjare och mer erfarna målare. I baskurserna utforskas vattenfärgstekniken och i temakurser samlas deltagarna kring ett ämne tillsammans med en konstnär. Sex akvarellkurser genomfördes. (2013: 14). Bilaga 10.4 PROVA PÅ-DAGAR FÖR VUXNA NYBÖRJARE En halvdagskurs ger grunderna i akvarellmåleri och samtal om konsten i huset. Under året genomfördes fyra Prova på-dagar. (2013: 4) Bilaga

98 KURSER FÖR BARN & VUXNA TILLSAMMANS Kurserna för barn och vuxna tillsammans är uppdelade i åldersgrupperna 3-6 år och 7-12 år genomfördes även kursen vuxen-tonår med åldersgruppen år. Pedagogiken fokuserar på gemensam upptäckarglädje över åldersgränserna. Sex kurser genomfördes (2013: 6). Bilaga 10.4 SOMMARKONSTSKOLA Under tre dagar i juni arrangerades en kurs för barn 7-12 år med upptäckarglädjen och måleriet i centrum. (2013: 1). Bilaga 10.4 PEDAGOGISKT PROGRAM Inför varje utställning producerar museets pedagoger ett pedagogiskt program som utgår från frågeställningar som konstverken tar upp. Samtalsövningar och workshop-aktiviteter som stimulerar utforskande och eget skapande anpassas efter ålder och gruppstorlek. SAMVERKAN MED TJÖRNS KOMMUN Samarbetet med Tjörns kommun har knutits till det gemensamma arbetet med handlingsplanen för barn- och ungdomskultur. Kommunens processledare arbetar med en samverkansgrupp där en av museets konstpedagoger ingår. Gruppen planerar för gemensamma aktiviteter och möten som syftar till att öka kontakten mellan skolor och andra organisationer för att skapa så bra verksamhet som möjligt för kommunens barn och unga

99 UPPDRAG GENTEMOT SKOLAN NAM:s mål är att elever och lärare vid Tjörns skolor ska känna sig hemma på museet och ta del av utställningar och verksamhet på ett naturligt sätt. NAM arbetar med ett särskilt uppdrag för skolan på Tjörn och erbjuder även verksamhet till övriga Västra Götalandsregionen. Förutom frekventa besök av Tjörns skolor gästades museet av grundskolor från Uddevalla, Angered, Orust och Örebro. Museet är en samarbetspartner och resurs i utvecklingsarbetet kring lärande med konst och skapande som grund och erbjuder även kompetensutveckling och lärarfortbildning. Under 2014 hölls 6 lärarvisningar med 34 deltagare. FOKUSSKOLOR OCH MÅLGRUPPER Uttrycket fokusskola innebär att museet samarbetar med alla klasser i en skola under en utställningsperiod. Lärarlaget får en presentation av utställningen och samtliga klasser besöker museet och arbetar med pedagogerna. Samarbetet avslutas med en gemensam presentation. Under hösten var högstadieskolorna Häggvallskolan och Bleketskolan i fokus. Alla elever från årskurs 6-9 och deras lärare har besökt utställningen Kinas landskap i förändring samtida kinesisk tusch och arbetat tillsammans med museets pedagoger. SAMARBETE MED TJÖRNS KULTURSKOLA Kommunens bildpedagog arbetar med ett akvarellprojekt inom grundskolan. En dag i veckan tar hon del av museets pedagogiska verksamhet, introduceras i arbetsmetoder och utställningar och genomför egna program i verkstaden tillsammans med de elever hon arbetat med på skolorna. Hon tjänstgör också i museets temaverkstäder under skollovsveckorna. KONSTPEDAGOGIK OCH TILLGÄNGLIGHET NAM arbetar kontinuerligt med att öka tillgängligheten för besökare med olika former av funktionsnedsättningar. Under 2014 hölls visning och verkstad med Neuroförbundet Kaprifol och Svenska Downföreningen. Inom ramen för Alzheimerfondens projekt Möten med minnen hölls en visning för vårdtagare vid Valåsens äldreboende på Tjörn. TRÄBÅTSFESTIVALEN BESÖKER NORDISKA AKVARELLMUSEET I samband med den årliga Träbåtsfestivalen i Skärhamn arrangerade NAM en temaverkstad där träbåten stod i fokus. Öppna verkstaden inspirerade till bildskapande genom träbåtsmodeller och båttillbehör. Här fanns också möjlighet att bekanta sig med båtmodellsbyggande i trä. Antal besökare: 80. FRIA VERKSTADEN / LANDSKAP 7.7, 14.7, 21.7 & 28.7 Under fyra måndagar i juli höll museets fria verkstad öppet för after beach-workshop i kvällningen. Med utgångspunkt i Lars Lerins bilder utforskades olika möjligheter att arbeta med landskap. Antal besökare: 35. VATTENVERKSTAD / VÄSTERHAVSVECKAN För tredje året i rad flyttade museet ut sin verkstad och arbetade med det omgivande havet både inomhus och utomhus. Antal besökare:

100 ÖPPNA VERKSTADEN / FÅNGA LJUSET Under tre dagar i juli var alla nyfikna besökare välkomna att öva sig att se och skildra ljuset i motivet. Det målades flödande, torrt, heltäckande och med utsparningar. Olika material och arbetssätt provades. Antal besökare: 430. AKVARELLTIMME I GÄSTHAMNEN 16.7, 23.7, 30,7 & 13.8 Under fyra onsdagseftermiddagar flyttade museet ut sin akvarellverkstad till gästhamnen i Skärhamn. Båtgäster och förbipasserade erbjöds att prova på akvarellmåleri. Antal besökare: 95. AKVARELLTRIATHLON 30.8 För att locka besökare till museet under helgen för Tjörn Triathlon anordnade museet en sportig verkstad, Akvarelltriathlon. Deltagarna fick ett stort akvarellpapper som skulle medföras till tre stationer. Det skvättes akvarellfärg med cykelhjul, målades med pensel i sprint och avslutades med akvarellmålning i öppna verkstaden. Antal besökare: 100. PRATA /SKAPA KONSTKVÄLLAR PÅ NORDISKA AKVARELLMUSEET Under året introducerades aktiviteten Prata/Skapa som är ett sätt att vidareutveckla vårt arbete med den egna samlingen. En torsdagskväll i månaden plockas ett verk ur samlingen fram ur arkivet och visas i Fria verkstaden. Konstverket blir utgångspunkt för konstsamtal och skapande verkstad. Antalet deltagare per tillfälle har varierat mellan 4-12, flera återkom från gång till gång och en deltagare medverkade vid alla tillfällena. Antal besökare: 94. DEN STORA TECKNINGSFESTEN I SKÄRHAMN 23.8 För tredje året i rad arrangerade museet The Big Draw Den stora Teckningsfesten. Totalt hölls åtta öppna konstnärsledda workshops. MEDVERKANDE KONSTNÄRER: ARTBIKE/Johan Eyssen, Johan Bloom, Henri Gylander, Maria Qvarford Brising/Elin Flognman, Jesper Norda. Antal besökare:

101 WORKSHOP / ATT MÅLA SKRIFT KINESISK KALLIGRAFI Anna-Lena Hansen visade tekniker och material inom kinesisk kalligrafi Antal besökare: ca 200. POP-UP: AKVARELLVERKSTÄDER UTANFÖR HUSET Go To Sea i Nordstan, Göteborg 27.2 Sillens dag på Klädesholmen 6.6 Kulturkalaset i Göteborg Totalt deltog ca 2400 personer

102 2.2 PEDAGOGISKA UTVECKLINGSPROJEKT UTSTÄLLNINGAR I THORDÉNRUMMET Ett antal mindre utställningsprojekt genomfördes av den pedagogiska avdelningen i Thordénrummet på museets övre plan. På sommaren presenterades projektet Att teckna är stort, som summerades med en publikation. Hösten delades in i fyra kortare perioder. Först visades ett stort antal verk ur Michael Kviums serie Flora Danica, och besökarna uppmanades anta utmaningen Kviumhärmis och ta en selfie tillsammans med något av porträtten. På höstlovet förvandlades rummet till ett allkonstverk och besökarna fick måla linjer och landskap över alla väggar. Därefter visades utställningen Vi museer smakprov från kulturföreningar på Tjörn. Elin Sundbergs vänförening, Klädesholmens museum, Skärhamns sjöfartsmuseum, Säbygården, Tjörns Hembygdsförening och Åstols Hembygdsmuseum medverkade. En mingelkväll för Tjörns kulturföreningar genomfördes Ca 30 personer deltog. Det pedagogiska arbetet med högstadiet på Tjörn som pågått hela hösten fick sin presentation i utställningen Namn-teckning. M/S MIRA TJÖRN, VECKA NAM deltog som en av aktiviteterna i M/S Mira Tjörn, en kurs som ska fungera som introduktion till det svenska samhället för ensamkommande unga flyktingar. Aktiviteten innebar en halvdag med konstsamtal och skapande utifrån temat Plats. KULTURPLANETERNA NAM deltog i kommunens daglägerverksamhet för barn i ekonomisk och/eller social utsatthet. Aktiviteterna genomfördes tillsammans med personal från Tjörns Kommun och Svenska kyrkan. 2.3 KONSTAKTSKAPANDE & UTVECKLANDE SAMARBETEN SEMINARIER OCH FORTBILDNINGAR 17.2 Alzheimerfonden - Möten med minnen. Röhsska museet, Göteborg Eva Blume, Jonte Nynäs och Linnéa Axelsson 18.3 Riksförbundet Sveriges museer, Visionsseminariet - Känn dig som hemma på mångfaldens museum. Vision Historiska museet, Stockholm. Jonte Nynäs Samtidskonstdagar 2014 Fluid Encounters between Art and Science i Umeå, Sliperiet, Konstnärligt campus, Umeå universitet. Jonte Nynäs, Linnéa Axelsson och Kristian Berglund 1.12 Nätverksträff för Konstpedagoger i väst, Alingsås konsthall, Linnéa Axelsson ÖVRIGT NÄTVERKSARBETE 15.1 I samarbete med Restaurang Vatten anordnades en träff för guideföreningarna i Västra Götalandsregionen. Totalt deltog 35 guider

103 Work-in-progress. Alma Söderberg och Hendrik Willeken förbereder sin föreställning Idioter. 3. KONSTNÄRLIGT UTVECKLINGSARBETE I NAM:s uppdrag ingår att stimulera till möten mellan konstnärer och till konstnärlig och kreativ utveckling. Här spelar museets fem gästateljéer, belägna på Bockholmen mitt emot museet, en viktig roll. De används i första hand för NAM:s konstnärliga och konstvetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojekt, men är också tillgängliga för konstnärer och allmänheten. Två stipendieprogram är förlagda hit, Västra Götalandsregionens internationella gästateljéprogram och NAM:s kortstipendium 7dagar. 3.1 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS INTERNATIONELLA GÄSTATELJÉSTIPENDIUM Det internationella gästateljéprogrammet innebär att konstnärer från regionen ges tillfälle att bo och arbeta i ateljéer i Egypten, Kina och Mexiko, samt att stipendiater från dessa länder erbjuds en vistelse i museets ateljéer. Arbetsperioderna är tre månader. STIPENDIATER 2014: Hu Jun från Kina februari-april Tania Quezada från Mexiko september-november

104 3.2 KORTSTIPENDIEPROGRAMMET 7DAGAR Under 2014 genomfördes sex stipendievistelser. Åtta konstnärer vistades i ateljéerna under sju dagar av arbete och reflektion. Stipendiaterna har i samband med detta presenterat sig själva och sitt konstnärskap för museets personal och har intervjuats för museets dokumentation. STIPENDIATER 2014: Anna Viola Hallberg / Björn Perborg, Tarja Szaraniec, Sara Wallgren, Karin Esbjörnsson, Kristina Meiton, Mattias Gunnarsson / Helena Jirenfelt. Sex nya stipendiater för 2015 utsågs under hösten ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE IDIOTER / GÖTTEBORGS DANS- OCH TEATERFESTIVAL I samarbete med Göteborgs Dans- och Teaterfestival bjöds Alma Söderberg och Hendrik Willekens in för att under två veckor arbeta med förställningen Idioter som senare hade premiär på festivalen. Residenset utgjorde också ett experiment för att se hur den Fria verkstaden fungerar som lokal för självständigt konstnärligt utforskande. Alma och Hendrik presenterade i slutet av vistelsen sitt arbete i en öppen Work-in-progress föreställning AKADEMI VALAND Hösten 2014 inleddes ett arbete med Akademi Valand Film. Masterstudenterna på Filmisk gestaltning vistades två dagar på museet och diskuterade den pågående utställningen med museets pedagogiska personal. Ett samarbete med Högskolan för Design och Konsthantverk inleddes också, och det är vår förhoppning att museet i framtiden kan vara en spännande samarbetspart för de konstnärliga högskoleutbildningarna. AGERA DIGITALT Ett samarbetsprojekt mellan Interaktiva Institutet och Nordiska Akvarellmuseet med stöd från Västra Götalandsregionen tog sin början och har efter hand utvecklats till ett större projekt (Kulturen i vården) som kommer att genomföras Agera digitalt är ett utforskande projekt kring hur modern teknologi kan användas i pedagogik, förmedling och konstnärligt undersökande. AIR VÄSTRA GÖTALAND Nordiska Akvarellmuseet var värd för ett av regionens nyinstiftade konstnärsresidens med stöd av AIR Västra Götaland. Konstnärerna Harriët van Reek (Nederländerna), Kitty Crowther (Belgien) och Nadja Fejtö (Frankrike) vistades i Skärhamn under en intensiv arbetsvecka tillsammans med den svenska konstnären Eva Lindström. I februari 2015 återvände de för att fortsätta sitt samarbete. Arbetet presenterades i publikationen Elk me och i utställningen Det var fyra gånger

105 4. KULTURARRANGEMANG 2014 I arbetet med kulturarrangemangen strävar museet efter att fördjupa och bredda konstupplevelsen, ge lust och kunskap och stimulera intresset för konst och kultur hos besökarna. Programmen anknyter till museets grundidéer och till den konst som visas. Vidare arbetar vi gränsöverskridande och nyskapande med utgångspunkt i vårt nordiska och internationella verksamhetsområde. Vi samarbetar med det lokala och regionala kulturlivet, belyser kulturens roll i samhället och uppmuntrar till debatt. Arrangemangen är ett viktigt forum för dialog med museets publik och stärker museet som mötesplats. SAMARARRANGEMANG NAM är mestadels initiativtagare och huvudarrangör, men spelar också rollen som medarrangör vid andra organisationers program. Insatsen består då av lokal, planering, informationsinsatser, vaktmästarhjälp, biljettbokning och annat praktiskt arbete har museet arrangerat konstföreläsningar och samtal i egen regi och kulturprogram i samarbete med Restaurang Vatten Gourmet & Café, Vänföreningen Nordiska Akvarellmuseet, Tjörns kultur- och fritidsförvaltning, Svenska kyrkan på Tjörn, Tjörns kulturskola, Billströmska folkhögskolan, Sensus studieförbund, ABF Sydvästra Götaland, Orusts folkdansgille, Tjörns kultur- och teaterförening, Tjörns Visans Vänner, arrangörsföreningarna Koloni och Levande Musik samt The Oriental Ceramic Society of Sweden

106 PROGRAMÅRET 2014 Fokus under året har varit konstföreläsningar och samtal som fördjupat kunskapen kring utställningarna med tyngdpunkt på höstutställningen Kinas landskap i förändring, estradsamtal kring samhälls- och existentiella frågor och en bred musikverksamhet. Museet fortsätter att bygga upp kulturverksamhet sommartid i och med att samlingssalen efter utbyggnaden blivit tillgänglig även under denna period på året. Restaurang Vatten Gourmet & café och Vänföreningen Nordiska Akvarellmuseet fortsätter att arrangera kulturarrangemang i egen regi. Bilaga 10.5 KONSTFÖRELÄSNINGAR & SAMTAL Våren inleddes med två föreläsningar om Kvinnor i konsten av museichef Bera Nordal, som också höll två föreläsningar om akvarellens grundförutsättningar i juni och juli. Under hösten låg tyngdpunkten på föreläsningar om Kinas konst- och samhällsliv i samband med den kinesiska utställningen. Sommarbesökarna bjöds på en föreläsning om Evert Taube som konstnär. Konstsamtal hölls i samband med utställningen Bilderbokens nya skepnader och Kinas landskap i förändring. Konstföreläsningarna är uppskattade och besöksantalet växer stadigt. Föreläsare och samtalsledare skapar god kontakt med besökarna, vilket har stor betydelse för tillgänglighet och marknadsföring. Bilaga 10.5 KINAS LANDSKAP I FÖRÄNDRING ETT NYTT SÄTT ATT ARBETA I samband med höstens utställning förnyades arbetssättet kring kulturprogrammen. En arbetsgrupp bestående av kulturansvarig och övriga medlemmar i museets informationsgrupp samt kursansvarig planerade och genomförde tillsammans ett brett program som omfattade hela utställningsperioden. Resultatet blev ett antal föreläsningar om traditionell och samtida kinesisk konst, om Sveriges kontakter med Kina på 1700-talet, om kinesisk politik och kinesiskt samhällsliv. Två musikarrangemang med kinesiska musiker genomfördes och en workshop kring kinesisk kalligrafi. I samarbete med Restaurang Vatten och Malmös mest kända kinarestaurang Kin Long arrangerades en kinesisk festmiddag med ett intressant föredrag om kinesisk matkultur. Bilaga

107 ESTRADSAMTAL KRING SAMHÄLLS- OCH EXISTENTIELLA FRÅGOR Vårens s.k. Amensamtal hade temat Den ljusnande framtid. Marika Griehsel, journalist och dokumentärfilmare, samtalade om Afrika, framtidens kontinent. Tom Alandh, dokumentärfilmare, samtalade kring sitt mångåriga arbete med att gestalta människor på film. I samband med sin utställning berättade konstnären Lars Lerin om sitt konstnärskap. Johan Ernstson, kyrkoherde på Tjörn, ledde samtalen. Programmens ämnesområden, dess enkla och öppna karaktär och de fyra arrangörernas olika kontaktnätverk bidrog till ett högt besökarantal. Restaurang Vatten hade extra öppet och erbjöd en specialmeny för att skapa möjligheter till reflexion och samvaro kring samtalen. Bilaga 10.5 PUBLIKEN Kulturarrangemangen har breddat museets publikunderlag under året. Besökare som kanske inte i första hand tänkt se utställningen gör det ofta i samband med ett intressant program (och tvärtom!). Föreläsningarna kring Kinas konst- och samhällsliv och vårens estradsamtal har ökat intresset för samhällsdebatt och existentiella frågor, vilket lockar en månghövdad och blandad publik vad gäller ålder, samhällsgrupp och yrkesområde. Genom att samarbeta med Tjörns kulturskola och Billströmska folkhögskolan når museet barn och ungdom, som också får möjlighet att se pågående utställning. Det breda kultursamarbetet gör att vi når nya besöksgrupper. Vi har haft extra öppet i utställningen under programkvällarna och museicaféet har haft öppet när det varit möjligt

108 5. MUSEIBUTIK, RESTAURANG VATTEN GOURMET & CAFÉ, VÄNFÖRENINGEN NORDISKA AKVARELLMUSEET MUSEIBUTIK Butiken speglar NAM:s verksamhet. Ledord för bassortimentet är akvarellfärg, papper, penslar och idéer kring kreativitet och skapande processer. Butiken fångar också upp och fördjupar pågående utställningstematik och tankar, och utöver egen katalogförsäljning för butiken litteratur och andra varor som anknyter till pågående utställningar och varieras delvis efter säsong. Under året har butiken aktivt sökt ekologiskt hållbara produkter. Man har också förstärkt informationen om ev. giftinnehåll i vissa färger. NAM har tryckt och salufört tre utställningskataloger. RESTAURANG VATTEN GOURMET & CAFÉ Restaurang Vatten Gourmet & Café ägs och drivs av Anders Arena och lokalen hyrs ut av NAM. Museet och restaurangen samarbetar kontinuerligt kring konferenser, kulturprogram, vernissager m.m. Restaurangen arrangerar, förutom jazz- och popmusikprogram, även vinprovningskvällar med tillhörande måltid och andra aktiviteter. Man strävar efter att arbeta med ekologiska och lokala råvaror och samarbetar bl.a. med småskaliga ölbryggerier i Göteborg. VÄNFÖRENINGEN NORDISKA AKVARELLMUSEET Föreningens ändamål är att genom olika tjänster stödja Nordiska Akvarellmuseet. Detta gör man bl.a. genom ett 25-tal volontärer som ger information om föreningen, museet och pågående utställning vid sin disk i receptionen. Föreningen ger ut informationsbladet Akvarellspegeln fyra gånger per år, arrangerar konstresor och ett konstlotteri. Man arrangerar också föreläsningar och konserter. Under året har föreningen haft 1008 medlemmar i hela Norden. Ordförande 2014 var Per Jensnäs

109 6. MILJÖARBETE, FORSKNING OCH UTVECKLINGSPROJEKT 6.1 MILJÖARBETE MILJÖCERTIFIERING Nordiska Akvarellmuseet har under 2014 arbetat med miljöfrågor och blev i december 2014 miljöcertifierat enligt standarden i Svensk Miljöbas. Miljöabetet kommer att fortgå och årliga miljömål kommer att sättas upp. Under 2015 ska NAM bl.a. minska vattenförbrukningen genom olika åtgärder samt uppmuntra kollektivt resande till museet. Inför certifieringen har NAM tagit fram en miljöpolicy, inköpspolicy och resepolicy som hjälp i det fortsatta arbetet. VERNISSAGEBUSS / SAMÅKNING NAM chartrar en buss Göteborg Skärhamn t/r inför varje vernissage. Under 2014 har trycket på platserna varit hårt och bussen blev snabbt fullbokad. 145 personer utnyttjade erbjudandet. Diskussioner har också förts med Västra Götalandsregionen om att vidareutveckla museets egen samåkningstjänst We Art Together. Tjänsten kommer att utökas och bli bokningsbar för ett 20-tal kulturinstitutioner i länet

110 6.2 FORSKNING Både närings- och övriga samhällslivet är viktiga samarbetspartners för att stärka museets roll som utvecklingsfaktor i regionen. För att forskningsanknyta verksamheten arbetar museet tillsammans med Göteborgs universitet och andra lärosäten i Norden. SAKS (STUDIER AV KONSTNÄRLIGT SEENDE) 2014 startade ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Nordiska Akvarellmuseet kring SAKS, Studier Av Konstnärligt Seende, där forskare filmar museets konstpedagoger i praktiskt arbete med förskolebarn och skolelever. Hösten 2015 planeras en nordisk konferens på NAM kring ämnet. Idag saknas en högre utbildning för konstpedagoger. Forskning kring konstnärligt seende och hur det kan användas som kunskapsväg är därför både outforskat och ett viktigt område att ta sig an

111 6.3 UTVECKLINGSPROJEKT EN NORDISK KONSTINSTITUTION SOM DRIVKRAFT I EN REGIONAL UTVECKLING NAM arbetar för att stärka samarbetet mellan Tjörns kommun och Västra Götalandsregionen kring frågan om marknadsföring av museet och regionen gentemot Europa. SAMARBETE KRING KULTURTURISM Ett samarbete mellan museet och Södra Bohuslän Turism AB, Västsvenska turistrådet, Göteborg & CO och Sveriges turistråd är utvecklat och pågick även under detta år. SWEDISH WELCOME / HÅLLBAR BESÖKSNÄRING Swedish Welcome är ett projekt som utvecklar ett integrerat kvalitets- och hållbarhetssystem för hela Sveriges besöksnäring. Det omfattar både boende och upplevelser. Utvecklingen av systemet bygger på kunskap och erfarenheter från de mest erfarna inom området såväl i Sverige som internationellt. Även 2014 fick museet besök av representanter från Hållbar besöksnäring vid ett antal tillfällen och de granskade byggnaden, personalens bemötande, restaurangen och helheten. Även i år fick museet högsta betyg, Enastående besöksmål. BILDARKIV Arbetet med dokumentering och fotografering fortsätter. Samtliga vernissager och de flesta kulturprogrammen dokumenterades i bild. NYHETSBREV I december introducerades museets nya hemsida, lättmanövrerad med modern design och baserad på bild och konst. Den är anpassad till mobila enheter, främst mobiltelefoner, som idag blivit främsta vägen att hämta information. I samband med nya hemsidan startade museet under våren ett digitalt nyhetsbrev en gång per månad. SAMARBETE MED VÄNFÖRENINGEN OCH ANDRA FÖRENINGAR Vänföreningen betyder mycket för marknadsföringen, bl.a. via sitt medlemsblad och bemanning vid disken i entrén sommartid. Museet samarbetar i olika sammanhang med lokala föreningar som bl.a. har möjlighet att använda NAM:s lokaler. Nya samarbeten som introducerades under året var bl.a. arrangörsföreningen Levande Musik och Tjörns hembygdsföreningar. SAMARBETE MED TJÖRN TRIATHLON Tillsammans med Tjörn Triathlon och Tjörns kommun producerade museet en bilaga som distribuerades med Göteborgs-Posten. Där marknadsfördes kommunen, tävlingen och museet med kopplingen konst och idrott. Under själva tävlingen hade alla deltagare gratis entré till utställningen och en workshop i Öppna verkstan. Nytt för 2014 var workshopen Akvarelltriathlon som hölls utanför museet

112 7. NÄRINGSLIVSSAMARBETE Ett utvecklande samarbete med näringslivet är ett viktigt sätt för museet att få inspiration, nå ut till nya grupper och att förankra verksamheten hos aktörer utanför kultursfären. NAM försöker kontinuerligt att skapa nya möten mellan kultur- och näringslivet på olika sätt och i skilda sammanhang. SAMARBETE MED BOHUSLÄNS FAVORITER, BESÖKSMÅL I BOHUSLÄN NAM samarbetar med Havets Hus i Lysekil, Bohusläns Museum i Uddevalla, Vitlycke Museum i Tanum, Kosterhavets Naturum på Sydkoster och Nordens Ark utanför Hunnebostrand. Vi marknadsför våra verksamheter genom en gemensam plattform på samt vi hjälper varandra med informationsspridning och under året togs en gemensam folder fram. Foldern kommer att moderniseras och vidareutvecklas under SAMARBETE MED SKÄRHAMNS SMÅFÖRETAGARFÖRENING Genom samarbetet med föreningen visar NAM sin roll i det lokala samhället. Befolkningen på Tjörn och lokala företagare är våra viktigaste ambassadörer. Vi deltar tillsammans med lokala företagare på mässor och lokala träffar inom besöksnäringen. De lokala företagarna bjuds in till museet kort efter varje utställnings öppnande, där vi får tillfälle att berätta om verksamheten. Sedan januari 2014 har NAM en representant i företagarföreningens styrelse. NAM samarbetar också med lokala boendeanläggningar genom att vara en del av de paketlösningar som anläggningarna erbjuder. NÄRINGSLIVSPARTNERS Huvudpartners: Göteborgs-Posten, Shout Advertising. Partners: Barbro Osher Suecia Foundation, Tjörns Sparbank, ICA Nordevik, Nordiska Akvarellmuseets Vänförening. Tillägg: Under slutet av året avslutade Shout Advertising sin roll som huvudpartner. Ett avtal skrevs med Språkbolaget AB, ny huvudpartner tillsammans med Göteborgs- Posten

113 8. SAMARBETE MED KULTURPOLITISKA UPPDRAGSGIVARE Museet har ett nära samarbete med de kulturpolitiska uppdragsgivarna Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Statens kulturråd och Tjörns kommun. Regionen är borgenär för museets fastighetslån och har åtagit sig ett långsiktigt ansvar för museets verksamhet. De kulturpolitiska uppdrag som museet har ansvar för finns med i de visionsmål som museets styrelse har tagit. De ingår även som bas i museets framtidsstrategier och verksamhetsplaner. 8.1 UPPDRAG FRÅN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN / STATENS KULTURRÅD , år 2014 STRATEGISKA MÅL Mål 1: Kontaktytorna mot omvärlden ska öka Mål 2: Öka kvaliteten i verksamheten Mål 3: Verksamheten ska bidra till konstnärlig utveckling Mål 4: Ökad jämställdhet Mål 5: Fysisk och intellektuell tillgänglighet ska öka INDIKATORER MÅL 1 hur har ni arbetat för att uppnå visionen att bli europas mest nyskapande museum och hur kan man se att nam har lyckats om t.ex. fem år? Inom museet finns en stark medvetenhet om vision och mål. Medarbetarna och ledningen gör regelbundna uppföljningar av strategier för att nå dessa. Likaså färgas arbetet av en ständig omvärldsanalys och flexibilitet. Verksamhetens bredd med utställningar, pedagogik, forskning, projekt och arrangemang stärker visionen. NAM försöker kontinuerligt att hitta nya samarbeten och projekt, sammanhang och forskning som leder museet framåt mot nya kunskaper och idéer. Under har den konstpedagogiska ambitionen stärkts ytterligare, dels genom att aktivt bjuda in elever från kommuner utanför Tjörn, dels genom undersökning och utveckling av nya konstpedagogiska metoder i praktiken. NAM utvecklar ständigt nya former för inkludering av olika grupper i samhället genom samverkan med särskola, flyktingboende, äldreboenden och förskolor samt Delta, den kommunala ungdomsverksamheten. Beskriv hur det interna arbetet med arkiv, samling och databas har ökat kvaliteten i den utåtriktade verksamheten Samarbete med skolor och inbjudna grupper ur lokalbefolkningen kring exempelvis projekt som utgår från museets samling. En utökning av systemet Museum Plus för att visa samlingen på webben planeras

114 Tack vare utbyggnaden och Fria verkstaden med egen ingång och eget larmsystem kan museet arrangera kvällsaktiviteter även i verkstan startade konstpedagogerna projektet Prata/Skapa, där ett verk ur samlingen valdes en torsdagskväll i månaden för att prata och skapa kring. Inför 15-årsjubilet har texter om samlingens konstnärer producerats under året och omarbetats för den bok som ska ges ut sommaren Därmed startar en publikationsserie om samlingen utifrån olika teman och perspektiv. I samband med varje utställning väljer en medarbetare ett verk ur samlingen, vilket presenteras tillsammans med motivering. På så vis ökar personalens kunskap och känsla för samlingen. Beskriv arbetet med att nå nya grupper och öka mångfalden, bl.a. genom strategiskt valda samarbetspartners Museet strävar kontinuerligt efter att bredda publikunderlaget och att nå nya grupper. Några exempel: Satsningen på den årliga Den stora Teckningsfesten. Ett omfattande samarbete med Tjörns skolor och det kommunala nätverket kring barnkultur. Verksamhet förlagd utanför museet, t.ex. Kulturkalaset i Göteborg, Träbåtsfestivalen i Skärhamn och Sillens dag på Klädesholmen samt vid kommunens årliga barn-och ungdomsfestival Frivolt och Pop-upverkstäder. Gränsöverskridande pedagogiskt arbete gentemot musik/dans/teater. Gratis vernissagebuss Göteborg-Skärhamn t/r. Det interkulturella perspektivet ligger inbyggt i museets verksamhet. Grunden är nordisk med en starkt framträdande internationell inriktning. Utställande konstnärer kom 2014 från hela Norden samt Kina. Utställningskatalogerna skrivs på svenska och engelska. Utställningsvisningar sker på svenska och på beställning engelska. Västra Götalandsregionens stipendieprogram, där två konstnärer från Egypten, Kina alternativt Mexiko tillbringar tre månader i gästateljéer varje år. I samband med Kinautställningen undersöktes ett nytt sätt att arbeta med kulturprogrammen där vi ännu tydligare knöt an till utställningens tema och land. Denna framgångsrika arbetsmodell med fördjupande program kommer även att tillämpas under 2015 i samband med utställningen Urkraft-Island i färg och vatten. Beskriv internationaliseringsarbetet, marknadsföring, forskning och antal EUsamarbeten. Några exempel: Samarbete med Västsvenska Turistrådet initierar besök av utländska journalister. Swedish Welcome har kontinuerligt besökt oss, gett råd och tips till utveckling och förbättringar. Både 2013 och 2014 fick museet omdömet Enastående besöksmål. Samarbetet med Göteborgs universitet kring forskningsprojektet SAKS (Studier Av Konstnärligt Seende)

115 INDIKATORER MÅL 2 Beskriv de konkreta och abstrakta effekterna av nybyggnationen, t.ex. processen att arbeta med samlingen: forskning, publicering, göra den tillgänglig på nätet Ett urval ur museets samling är utställd året om. Samlingen initierar utvecklande delaktighetsprojekt och fördjupande föreläsningar. Tack vare Fria verkstan har museet kunna hålla öppet under kvällstid för samtal och eget skapande kring verk ur samlingen. Antal besökare före och efter nybyggnationen Antalet besökare varierar beroende på intresset för utställningarna. Dock har den nästan fördubblade utställningsytan gett våra besökare en större och rikare upplevelse av museet var ett rekordår med ca besökare. INDIKATORER MÅL 3 Beskriv det konstnärliga utvecklingsarbetet Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs bl.a. genom två stipendieprogram. Västra Götalandsregionen har ett stipendiatutbyte med bl.a. Mexiko, Kina och Egypten, och museets kortstipendieprogram 7dagar. Konstnärer hyr gästateljéerna till reducerat pris under lågsäsong. Konstnärer inbjuds att samarbeta kring museets samling. I flera år har museet bedrivit ett omfattande projekt kring den nordiska bilderboken, med ambitionen att skapa en mötesplats och kreativ plattform för de nordiska bilderboksskaparna. I samarbete med regionens residensprogram Air kunde NAM bjuda in fyra europeiska bilderboksskapare till workshop i november 2014, vilken resulterade i utställningen Det var fyra gånger våren Arbetet med bilderboken fortsätter nu med vidare blickar ut i världen. Museet har också bjudit in till Work in Progress, där personer inom olika konstarter får bo och arbeta i museets gästateljéer och lokaler. Beskriv samarbetet med Akademin I samband med seminariet En fanfar för bilderboken knöts nya kontakter med HDK, vars studenter hade arbetsseminarium på museet. Samarbetet fortgår i det fortsatta arbetet inom bilderboken inleddes arbetet med SAKS, Studier Av Konstnärligt Seende, tillsammans med Göteborgs universitet

116 INDIKATORER MÅL 4 Antal aktiviteter med genusaspekt Museet strävar i all verksamhet efter jämställdhet mellan könen och försöker i utställningar, kulturprogram, pedagogisk verksamhet och andra sammanhang lyfta frågan kring jämlikhet, inte bara mellan könen, utan även utifrån etnicitet, klass och sexuell läggning. Museet strävar efter en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga anställda, utställare, artister och kursledare. Bland besökare och kursdeltagare är kvinnor i majoritet. Utställande konstnärer, könsfördelning: 2012: 25 män, 27 kvinnor 2013: 34 män, 33 kvinnor 2014: 24 män, 23 kvinnor. INDIKATORER MÅL 5 Beskriv åtgärder för att underlätta fysisk och intellektuell tillgänglighet NAM har hög tillgänglighet för funktionshindrade. Bevakning av området sker kontinuerligt. Museet var 2014 länkat till Västsvenska Turistrådets tillgänglighetsdatabas med detaljerad information för besökare. En ny version av databasen är under uppbyggnad och införs Museets utbyggnad ökar möjligheterna till konstupplevelser och kursverksamhet för alla. En ny, mer tillgänglig webbsida har sjösatts. Museet producerar lättläst information till alla utställningar. Kostnadsfri vernissagebuss Göteborg-Skärhamn t/r lanserades den webbaserade samåkningstjänsten We Art Together, skapad av reklambyrån Shout i syfte att få besökare att samåka till Nordiska Akvarellmuseet kommer ett 20-tal kulturinstitutioner i regionen anslutas till websidan

117 8.2 UPPDRAG FRÅN TJÖRNS KOMMUN NORDISKA AKVARELLMUSEET SKA VARA EN RESURS FÖR ATT UPPNÅ KOMMUNENS KULTURPOLITISKA MÅL NAM ger Tjörns invånare och besökare möjligheter till konstupplevelser, eget skapande och tillgång till en konstplattform för internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer. Lågt pris på årskortet ökar förutsättningarna för besökarna att besöka museets utställningar obegränsat antal gånger per år och ta del av visningar och konstföreläsningar utan extra kostnad. Tillgång till kurser och öppna verkstäder för barn och vuxna året runt. Alla barn i kommunen får ta del av verksamheten genom skolan samt under helger och lov. Kulturarrangemang i samarbete med kommun och föreningar. Som mötesplats i öppna verkstadskvällar för olika åldersgrupper. Delaktighet i kommunala nätverk och sammanhang

118 EN RESURS INOM KOMMUNENS UTBILDNINGSVERKSAMHET Den konstpedagogiska verksamheten på museet är en resurs för skolan. Museets målsättning är att elever och lärare vid Tjörns skolor ska känna sig hemma på NAM och naturligt ta del av utställningar och verksamhet. Skolorna deltar i nordiska utvecklingsprojekt och museet är en samarbetspartner och resurs i skolutvecklingsarbetet kring lärande med konst och skapande som grund. Museet bedriver ett aktivt arbete med kompetensutveckling och lärarfortbildning. En knytning till universiteten stimulerar utbildningen i kommunen. Arbetet med den konstpedagogiska verksamheten utvecklades kraftfullt under året. Folkbildningen inom kommunen får del av NAM:s utbud, bl.a. utställningar, kulturarrangemang, verkstäder och kostnadsfria konstföreläsningar året runt. EN RESURS I KOMMUNENS MARKNADSFÖRING, NÄRINGSLIVS- OCH TURISMUTVECKLING NAM:s verksamhet bidrar till att göra Tjörn än mer attraktivt som besöksort och som lokaliseringsort för företagande. Som en internationell kulturinstitution stimulerar NAM småföretagen inom kommunens turism/besöksnäring året runt. Genom Pop-Upverkstäder i bl.a. Nordstan i Göteborg sprids kännedomen om NAM, Skärhamn och Tjörn. Genom medverkan på turistmässor, i diverse marknadsföringskanaler och genom Göteborg & Co:s broschyrdistribution nås drygt 70 boende- och besöksanläggningar i Göteborgsområdet av information om NAM och kommunen. Via hemsida, sociala medier och samåkningstjänsten We Art Together ökar kunskapen om NAM och Tjörn. Via internationella kanaler och projekt sprids information om NAM:s verksamhet, kommunen och naturen kring museet. Museet producerade för tredje året Göteborgs-Postens bilaga Tjörn där konst och Triathlon möts för att marknadsföra kommunen som attraktiv att leva och bo i. Museet är också en del av Konstresan, ett turistfrämjande projekt inom kommunen

119 9. KOMMUNIKATION & MARKNADSFÖRING 2014 Marknadsföring sker i form av information i sociala medier, på hemsidan, vernissageutskick, pressmeddelanden, annonsering, trycksaker som foldrar, kataloger och affischer, genom direktkontakter, Vänföreningen samt våra samarbetspartners och sponsorer. Marknadsföring sker på olika nivåer; lokalt, regionalt och nationellt, gentemot konst- och kulturscenen samt genom turistorganisationer som Södra Bohuslän Turism AB och Västsvenska Turistrådet. HEMSIDAN ( Under året har vi fortsatt att utveckla hemsidan och efter diskussioner internt har vi beslutat att den ska byggas ut under 2015, bl.a. ska museets samling göras mer tillgänglig och menyer ska förbättras och göras mer synliga. Antal unika besökare 2014: INTERNET / SOCIALA MEDIER Aktuell information om vad som händer på museet läggs kontinuerligt ut på hemsidan samt på Facebook, Instagram och Twitter. Antalet följare i museets sociala kanaler ökar stadigt. Tydligast ökning syns på museets Instagram där antalet följare under året ökat från ett hundratal till drygt 1200 personer. Information från museet finns också tillgänglig på andra internetsidor, bl.a. på Tjörns kommuns hemsida (tjorn.se), museets pressrum på My News Desk ( och Göteborgs-Postens evenemangskalender ( Västsvenska Turistrådet marknadsför NAM genom sina kanaler både inom och utanför Sverige. WEBBSIDOR DÄR NAM ÄR HUVUDAKTÖR UTSKICK Riktade utskick sker dels fysiskt, dels via e-post. Inför varje utställning har pressmeddelanden och inbjudningar till pressvisning och vernissage skickats till ca 3000 adresser över stora delar av världen. I samband med särskilda program har information och pressmeddelanden skickats ut. KALENDARIER Utskick har gjorts till kalendarier i Göteborgs-Posten, STtidningen, Lokaltidningen STO, Bohusläningen, Södra Bohuslän, Svenskt Kulturarv, Artforum, Kulturguiden. Digitala kalendrar på bl.a och uppdateras flera gånger årligen. MÄSSOR & EXTERNA ARRANGEMANG 2014 deltog Nordiska Akvarellmuseet med välbesökta målarverkstäder på Båtmässan, GoToSea i Nordstan och Kulturkalaset i Göteborg. NAM har också medverkat med föreläsningar om museet i olika sammanhang, bl.a. på ett seminarium om ett framtida vävcentrum i Sjuhärad på textilmuseet i Borås och på Bohusbiennalen i Uddevalla

120 AFFISCHER Under året har åtta utställningsaffischer tagits fram. De har sålts i museets butik och skickats ut till turistbyråer lokalt. ANNONSERING Genom sponsoravtal med Göteborgs-Posten annonserar NAM kontinuerligt i tidningen om pågående utställningar och program. Annonsering sker även i STtidningen, lokala Annons-Nytt samt i olika tidningar och tidskrifter utifrån aktuell utställning. Under året har NAM annonserat kontinuerligt i Nöjesguiden Göteborg, en satsning för att nå yngre publik. I ett samarbete mellan NAM och Tjörns kommun har museet annonserat digitalt på Göteborg City Airport och på Filmen på som NAM tog fram tillsammans med Tjörns Kommun och Tenson Tjörn Triathlon nådde drygt tittare. KATALOGER NAM har under 2014 producerat tre utställningskataloger, Olli Lyytikäinen Flyende Hamlet, Lars Lerin och Kinas landskap i förändring. Katalogerna har sålts i museets fysiska butik och i museets webshop. Genom utbyte har katalogerna skickats till strategiskt utvalda mottagare i Sverige, Norden och världen i övrigt. Utbytet omfattar ca 800 ex. Bilaga 10.3 FOLDRAR OCH FLYERS Tre tryckta foldrar med information om museet, utställningar, kurser och programverksamhet har producerats. Dessa finns tillgängliga i receptionen samt på turistbyråer, museer, bibliotek etc. Museets sommarfolder spreds i ex av Göteborg & CO. Under året har NAM också producerat en tidlös folder om sin verksamhet sedan starten år I samband med arrangemang har museet tagit fram flyers, t.ex. inför Den stora Teckningsfesten. MEDIAL UPPMÄRKSAMHET 2014 har artiklar och reportage om museets verksamhet publicerats i bl.a. Expressen, GT, Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Zenit, Affärsvärlden, DN, SvD, SR P4 Göteborg, SR:s Kulturnytt, Artitude m.fl

121 10. BILAGOR BILAGA 10.1 VERKSAMHETSUPPGIFTER Totalt antal besökare inkl. bortaarenor Totalt antal besökare exkl. bortaarenor Totalt antal barn inkl. bortaarenor Totalt antal barn exkl. bortaarenor Totalt antal guidningar 583 Allmänna guidningar 442 Guidningar spec. grupp 141 Förbokade grupper utan guide 38 Konferenser 57 Fritidsgrupper 3 Förskolegrupper 2 Grundskolegrupper 97 Gymnasiegrupper 2 Grupper övr. utbildningar 5 Kurser, vuxen 6 Kurser barn 1 Kurser barn/vuxen tillsammans 6 Företagsgrupper i verkstad 18 Seminarier 3 Lärargrupper 2 Öppen verkstad, tillfällen 180 Öppen verkstad, deltagare 7200 Kulturarr. inkl. rest Vatten 54 Kulturarr. exkl. rest. Vatten 46 Presenterade konstnärer 47 Unika besökare på hemsidan

122 BILAGA 10.2 INKÖPT KONST 2014 Fredrik Söderberg 2 verk Das Haus des C.G Jungs mit Geist, 2013 Sverige Der Traum, x 144 cm, 196 x 144 cm Martin Jacobson 4 verk Skogsstig, starkt ljus, 2012 Sverige Solljus, Bro, 2012 Bokskog, 2012 Björkar, kväll II, 2012 Gry Moursund 4 verk Från boken Bockarna Bruse på badhuset Norge (Gåva från Vänföreningen) Arne Isacson 2 verk Utan titel Sverige UTLÅNADE VERK 2014 Låntagare: Nässjö Konsthall Berndt Koberling, Tyskland/Island Blooming Melancholy (11), 2008 Akvarell 90 x 70 cm NAM 589 Blooming Melancholy (28), 2008 Akvarell 90 x 70 cm NAM

123 BILAGA 10.3 UTSTÄLLNINGSKATALOGER 2014 Flyende Hamlet i huvudet på Olli Lyytikäinen Redaktör: Joanna Persman Inledning : Bera Nordal Artiklar: Björn Springfeldt och Esa-Pekka Salonen Grafisk form: Patrick Waters / Waters Löwenielm 195 sidor, inbunden, mjuk pärm Svenska / engelska, 2014 ISBN Kulisser / Lars Lerin Redaktör: Joanna Persman Inledning: Bera Nordal Grafisk form: Lotta Jörgensen / Fool Agency 104 sidor, inbunden, hård pärm Svenska / engelska, 2014 ISBN Kinas landskap i förändring - samtida kinesisk tusch Redaktör: Joanna Persman Inledning: Bera Nordal Artikel: Mark D. Johnson Grafisk form: Patrick Waters / Waters Löwenhielm 124 sidor, inbunden, hård pärm Svenska / engelska 2014 ISBN URVAL UR SAMLINGEN Till samtliga utställningar med urval ur samlingen har NAM producerat en folder med information och bakgrund kring medverkande konstnärer

124 BILAGA 10.4 KURSER 2014 KURSER FÖR BARN & FAMILJ KURSLEDARE Sommarkonstskola för barn Barn & vuxen tillsammans , , Museets pedagoger KURSER FÖR VUXNA Prova på för vuxna nybörjare 15.6, 6.7, 17.8, Ewa Evers Förenklingens kraft Trond E.S. Indsetviken Fält- & ytmåleri i akvarell Anders Wallin Färg, kontrast & abstraktion , Anna Törnqvist Akvarell & gouache Ia Säflund Intensiv grundkurs Ewa Evers STATISTIK Antal Deltagare Kvinnor Män Sommarkonstskola Barn & vuxen tillsammans Prova på f. vuxna nybörjare Tre/fyradagarskurser, vuxna VERKSTÄDER & ÖPPEN VERKSTAD Antal dagar Antal deltagare Lovverkstäder Öppen verkstad (flera pass per dag) WORKSHOP Antal KURSLEDARE Kinesisk kalligrafi, Anna-Lena Hansen VERKSTÄDER UTANFÖR HUSET Antal Antal deltagare INSTÄLLDA KURSER 2014 KURSLEDARE Teckning & flödande akvarellfärg Monica Månsson Kinesisk tusch & nordiska landskap , Lena Rydén

125 BILAGA 10.5 KULTURARRANGEMANG 2014 ANTAL ARR. Konstföreläsningar 11 Konstsamtal 8 Övr. föreläsningar 1 Musik 17 Musik på vernissage 1 Dans 1 Amen/estradsamtal 3 Teater 1 Arrangemang i rest. Vattens regi 8 KONSTFÖRELÄSNINGAR MEDVERKANDE Kvinnor i konsten Bera Nordal Kvinnor i konsten Bera Nordal Klangvärldar en musikalisk föreläsning Kaija Saariaho och Esa-Pekka Salonen 5.4 Boel Adler Vatten, färg & papper akvarellens historia Bera Nordal Vatten, färg & papper Bera Nordal Evert Taube som konstnär en resa i diktarens kölvatten 23.7 Maria Taube, David Anthin, Martin Bagge Vad är möjligt i den kinesiska samtidskonsten? Si Han Pekingsyndromet Kina, makten, pengarna Ola Wong Svenska Ostindiska Compagniet Lars-Olof Lööf Det blåvita guldet en introduktion till kinesiskt porslin 6.11 Björn Gremner Principles of chinese painting Uta Lauer KONSTSAMTAL Samtal kring bilderboken 8.2 Klara Persson Bilderbokssamtal till lunch 15.1, 22.1, 29.1, 5.2, 12.2 Renässans för det kinesiska tuschmåleriet 27.9 Vad sker i den kinesiska samtidskonsten? 28.9 Mark D Johnson, Wang Dongling, Li Huayi Mark D Johnson, Li Huayi

126 ÖVRIGA FÖRELÄSNINGAR Med Explorer of Sweden genom Nordostpassagen Per Magnus Sander MUSIK Konsertserie, Billströmska folkhögskolan Folkhögskolans musikelever En popmusikalisk resa genom 60-talet 22.3 The Sleepwalkers Taube i våra hjärtan 9.3 Tjörns Visans Vänner Visor så in i Norden 23.3 Elever från Nordiska Folkhögskolan Samisk musik från Finland 30.3 Ulla Pirttijärvi, Ulda Balderett, baldertvå & Baldertre Tjörns kulturskola Baby Dee, USA 11.4 Baby Dee Musik till kaffet: Vier Brillen 26.4 Vier Brillen Konstert: WHITE+ (PEKING) Zhang Shouwang, Wang Xu Lördagsswing med Jazzå vi 1.11 Jazzå vi Pianokonsert Niklas Sjölund Tomas di Leva Tomas di Leva MUSIK PÅ VERNISSAGE Musik på vernissage 1.3 Alex Hambleton DANS Orusts folkdansgille 6.6 Orusts folkdansgille AMEN / ESTRADSAMTAL Afrika framtidens kontinent 10.4 Marika Griehsel, Johan Ernstson Att bära en berättelse 5.5 Tom Alandh, Johan Ernstson Det mörka ljuset 15.5 Lars Lerin, Johan Ernstson TEATER Ja tack! Föreställning om Sonja Åkesson 6.4 Fia Adler Sandblad, Sanna Källman ÖVRIGA PROGRAM Värdering av kinesiskt porslin 6.11 Björn Gremner Kinesisk mat & nordiska drycker Chien-Chung Wang, Anders Arena ARRANGEMANG I RESTAURANG VATTENS REGI Pop på restaurang Vatten 11.7, 8.8 Diverse artister Jazz på restaurang vatten 10.7, 17.7, 24.7, 31.7, 7.8,

127 ANTAL BESÖKARE Konstföreläsningar 500 Konstsamtal 200 Övr. föreläsningar 120 Musik 1070 Musik på vernissage 200 Dans 30 Amensamtal 480 Teater 40 Övr. program 50 Program på Restaurang Vatten 700 TOTALT

128 BILAGA 10.7 STIFTELSEN NORDISKA AKVARELLMUSEET Nordiska Akvarellmuseet leds av en stiftelse från de nordiska länderna. Stiftare är Nordiska Akvarellsällskapet och Tjörns kommun. STYRELSE 2014 ORDFÖRANDE Björn Springfeldt, Värmdö, Sverige LEDAMÖTER Eva Bertilsson-Styvén, Rönnäng, Sverige Gunilla Bornmalm-Jardelöw, Göteborg, Sverige Anne Ebbing, Oslo, Norge Anders G Högmark, Tjörns Kommuns representant, Skärhamn, Sverige Kai Kartio, Helsingfors, Finland Morten Løbner Espersen, Köpenhamn, Danmark Susanne Spicar, Göteborg, Sverige Peter Vilhelm Nielsen, Aalborg, Danmark Evert Svenningsson, VGR:s representant, Partille, Sverige Styrelsen har haft fyra sammanträden under året. VISION Nordiska Akvarellmuseet strävar efter att bli Europas mest nyskapande konstmuseum. MISSION Nordiska Akvarellmuseet skall vara en plats för möten mellan konst, människor och natur

129 BILAGA 10.8 PERSONAL 2014 TILLSVIDAREANSTÄLLD PERSONAL 2014 Bera Nordal Benita Nilsson Kerstin Reinli Jonte Nynäs Linnéa Axelsson Kristian Berglund Roine Andersson Ulrika Fosser Annita Martinsson Eva-Lena Mattiasson Britt-Marie Olofsson Sofia Olofsson Joanna Persman Daniel Lindell Anna Berglund Eva Blume Museichef Strategisk rådgivare Administrativ chef Konstpedagog, pedagogisk ledare Konstpedagog Konstpedagog, mediaproducent Museitekniker Receptions- och butiksansvarig Lokalvårdare Utställningssekreterare Receptionist Kommunikatör Museiintendent Kommunikatör, webbmaster Fundraiser, projekt, dokumentation Samordnare, kulturarrangemang, språkgranskning och tillgänglighet

130 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys /172 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Fastställa Tjörns kommuns Risk- och sårbarhetsanalys Nämnder, styrelser, och förvaltningar särskilt ska beakta de åtgärder beskrivna i kap 7 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Sammanfattning Enligt lag (2006:544) om Kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är kommunen skyldig att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys omfattande hela det geografiska områdesansvaret. Risk- och sårbarhetsanalysen ska redovisas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län senast Tidigare beslut Kommunstyrelsens säker- och tryggutskotts beslut, 26 den 4 juni 2015 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande den 8 maj 2015 Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Tjörns kommuns riskbild utifrån Lagen om skydd mot olyckor Förslag till beslut på sammanträdet Inga-Lill Hast (M) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att 1. Fastställa Tjörns kommuns risk- och sårbarhetsanalys Nämnder, styrelser, och förvaltningar särskilt ska beakta de åtgärder beskrivna i kap 7 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Justerandes sign Utdragsbestyrkande 130

131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Säker- och tryggutskottet Risk- och sårbarhetsanalys /172 Beslut KSTU föreslår att Kommunstyrelsen godkänner och vidare sänder ärendet till Kommunfullmäktige för: att fastställa Tjörns kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015 att upphäva fastställd risk- och sårbarhetsanalys för Tjörns kommun Dnr.2011/ KF 122 att nämnder, styrelser, och förvaltningar särskilt beaktar de åtgärder beskrivna i kap 7 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Sammanfattning Enligt lag (2006:544) om Kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap är kommunen skyldig att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys omfattande hela det geografiska områdesansvaret. Risk- och sårbarhetsanalysen ska redovisas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län senast Tidigare beslut Kommunfullmäktige fastställde en för mandatperioden gällande övergripande risk- och sårbarhetsanalys. Beslutsunderlag Risk och sårbarhetsanalys Tjörns kommun 2015 Tjörns kommuns riskbild utifrån lagen om skydd mot olyckor (LSO) Tjänsteutlåtande daterat 3 juni Justerandes sign Utdragsbestyrkande 131

132 Risk- och sårbarhetsanalys Tjörns kommun 2015 Kommunkansliet, Räddningstjänsten Patrick Sällinen Tjörn Möjligheternas ö

133 133

134 Innehåll 1 Övergripande beskrivning av Tjörns kommun och dess ansvarsområde Om Tjörns kommun Kommunens ansvar för krisberedskap Principer för krishantering Lagar och förordningar Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Kommunens ambitionsnivå Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Syfte och mål Arbetsprocess och metod Sammanställning av underlag och risk- och sårbarhetsanalys LOTS-gruppens samarbete Disposition enligt MSBFS 2015: Avsteg från MSBFS 2015: Identifiering samhällsviktig verksamhet Identifiering av risker och konsekvenser samt riskvärdering Risker och riskområden Riskvärdering Riskmatriser Förmågebedömning Generell förmågebedömning Scenariospecifika förmågebedömningar Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Validitet Nya arbetsprocesser Västra Götalandsmodellen Regional handlingsplan för klimatanpassning Förväntat resultat Avgränsningar LEH + LSO = SANT Om sekretess Politiskt antagande av Risk- och sårbarhetsanalys Sida 3 (66) RSA - Tjörns kommun

135 3 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom Tjörns kommuns geografiska område Identifiering av samhällsviktig verksamhet Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Identifiering av kritiska beroenden Övergripande beskrivning av kommunens kritiska beroenden Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Natur- och väderrelaterade händelser Länets framtida klimat Översvämningar Ras och skred Olyckor och samhällsstörningar Sjötrafiken Vatten och hamnområden Oljeutsläpp Brand Trafik Terräng och särskild miljö Publika tillställningar, festivaler och evenemang Kommunens förmåga att hantera händelser sommartid Industrin i Stenungsund Infrastruktur och försörjningsystem Trafik och transporter Vatten och avlopp Informationssäkerhet och elektronisk kommunikation Sociala risker Sjukdomar Sammanfattning Sida 4 (66) RSA - Tjörns kommun

136 6 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Generell förmågebedömning Scenariospecifika förmågebedömningar Sociala risker Krisledningsövning Helvar Identifierade sårbarheter och brister Oljepåslaget i september Identifierade sårbarheter och brister Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Planerade åtgärder Pågående åtgärder Genomförda åtgärder Förslag på ytterligare åtgärder och rekommendationer. 66 Bilagor 1. Tjörns kommuns riskbild utifrån Lagen om skydd mot olyckor Sida 5 (66) RSA - Tjörns kommun

137 Sammanfattning Om risk- och sårbarhetsanalysen Kommunen har sammanställt en risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MSBFS 2015:5 4. Efter fastställande av Kommunfullmäktige kommer analysunderlaget att rapporteras till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Risk- och sårbarhetsanalysen ska, i de delar som är relevanta, vara förankrad och känd hos beslutsfattare, anställda inom kommunen och berörda aktörer inom det geografiska området. Ett syfte med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att minska sårbarheten i verksamheten och/eller stärka kommunens krishanteringsförmåga. Om kommunens beredskap I kommunen finns en Tjänsteman i Beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. TiB kan kontaktas framför allt vid händelser som kan resultera i samhällsstörningar. TiB-funktionen ingår som en del av kommunens arbete inom ramen för Säker och Trygg kommun. Kommunen skall fastställa en plan för hur krishanteringsarbetet organiseras vid händelse av en allvarlig samhällsstörning. Planeringen ska fastställa hur kommunens krisorganisation aktiveras, organisera sig, leda, samordna, samverka samt säkerställa samband under en extraordinär händelse samt vilka lokaler som disponeras vid en extraordinär händelse. Det ska även klargöras vilket mandat krisledningsorganisationen har med syfte att kunna verkställa operativ ledning, samverkan, omvärldsbevakning, framtagande av lägesbild, kriskommunikation samt analys på kort och lång sikt. I planeringen ska det även framgå vilka interna/externa materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en extraordinär händelse. Till denna plan ska även en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden kopplas. LOTS-gruppen är en samverkansform där kommunerna Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsund ingår och samverkar kontinuerligt kring säkerhets- och krisberedskapsfrågor. Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse sker i samverkan med LOTS-kommunerna och Göteborgs Regionens kommuner. Det finns rutiner för deltagande i regionala samverkanskonferenser och för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas. Det finns rutiner för spridning av information till allmänheten via sociala medier, kommunens webbplats, Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA), kommunens upplysningscentral, informationsnumret samt Sveriges Radio P4. Sida 6 (66) RSA - Tjörns kommun

138 Kommunen har tillgång till WIS och Rakel för att ta emot och dela information vid extraordinära händelser till Länsstyrelsen och andra kommuner. Inom ramen för kommunens geografiska områdesansvar finns det ett krishanteringsråd i vilket representanter för kommunen och aktörer involverade i arbetet med att förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område ingår och som möjliggör att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Kommunen har upprättat avtal med Frivilliga Resursgruppen (FRO) och Frivilliga Radioorganisationen (FRO) för att på ett effektivt sätt kunna aktivera dessa frivilliga förstärkningsresurser, vilka kan bistå kommunen vid händelse av en samhällsstörning, eller då ett behov föreligger. Brister och sårbarheter Kommunen har i dag ingen fullständig bemanning av krisledningsorganisationen. De ledningsplatser som används är utrustade och testade med avseende på elförsörjning, med möjlighet till reservkraftförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en uthållighet om minst 72 timmar. Ordinarie lokaler för krishantering har idag reservlösningar avseende el för IT-försörjning, tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. via Rakel och WIS), men saknar tillgång till vatten för hantering av mat och dryck samt för hygien som medger uthållighet om minst en vecka. Det finns ingen utpekad alternativ lokalisering för kommunens krisledningsorganisation. Kommunen saknar fullständiga rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom kommunens geografiska område avseende extraordinära händelser. Kommunen saknar i stort alternativa lösningar, särskilt med avseende på it-, tele- och radiosystem, för att upprätthålla kommunens prioriterade kommunikation inom kommunen, till länsstyrelsen och andra kommuner, samt till allmänheten vid inträffad händelse. Utbyggnaden av Rakel internt inom kommunen är bristfällig. Det saknas i vissa verksamheter rutiner och planer (kontinuitetsplaner) för att upprätthålla de mest prioriterade samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver eller ansvarar för. Sida 7 (66) RSA - Tjörns kommun

139 Praktisk erfarenhet, utbildning och övning Under 2014 utbildades och/eller övades följande funktioner för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid; krisledningsstaben och dess stödfunktioner, informationsfunktionen, berörda förvaltningsledningar, POSOM samt Tjänsteman i beredskap. Kommunen har inte säkerställt att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Kommunen har under det gångna året deltagit i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövning på delregional nivå, övning Helvar. I övningen deltog LOTS-kommunerna samt externa aktörer inom kommunens geografiska område. Övningen rörde bland annat rutiner för samlad lägesbild, deltagande i samverkanskonferenser och samordning av information till allmänheten vid en extraordinär händelse. Övningen utvärderades av Länsstyrelsen och bland annat dessa erfarenheter ligger till grund för risk- och sårbarhetsanalysen. Samtliga övningar under 2014, även mindre funktionsövningar, utvärderas och det finns befintliga rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar. Sida 8 (66) RSA - Tjörns kommun

140 1 Övergripande beskrivning av Tjörns kommun och dess ansvarsområde 1.1 Om Tjörns kommun Tjörns kommun ligger i södra kustbandet av Bohuslän, där ca 75 % av kommunen utgörs av vattenområde. Landarealen uppgår till 168,2 km2. På Tjörn bor ungefär människor där huvuddelen av dessa är koncentrerad till några större tätorter såsom Skärhamn, Rönnäng, Klädesholmen, Åstol, Kållekärr, Myggenäs och Höviksnäs. Merparten av Tjörn och de omgivande öarna är dock glest befolkade. Tjörn omfattas av ca öar, där den största s.k. huvudön, är Tjörn. Andra större, angränsande öar som ingår i kommunen är Mjörn, Härön, Stora och Lilla Dyrön och Lilla Askerön. Invånarantalet har ökat något de senaste åren samtidigt som åldersfördelningen har förskjutits från unga till äldre. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än i riket i stort. Likaså gäller för andelen barnfamiljer med låg inkomst. Andelen utrikesfödda inom kommunen är 7,1 procent jämfört med riket där siffran är 16,5 procent. Kommunen genomkorsas av länsväg 160, via denna passerar en stor andel av den totala trafiken. Trafiken slussas sedan vidare på väg 169 och/eller väg 723. Sida 9 (66) RSA - Tjörns kommun

141 All sjöfartstrafik som ska in och ut från Östersjön passerar Tjörns kustband. Farleden på Marstrands- Älgö och Hakefjorden in till hamnarna vid Wallhamn, Stenungsund och Uddevalla är intensivt trafikerade med sjötrafik. Tjörn täcks av ett stort antal varierande naturtyper som tillsammans bildar ett småskaligt mosaiklandskap. Särskilt värdefulla är de områden som präglats av generationers hävd av naturliga gräsmarker genom bete och slåtter. Den småbrutna topografin har gjort jordbruket småskaligt, vilket har gjort att det finns få jordbruk som idag drivs på heltid. Tjörns kommun kännetecknas, liksom hela Bohuskusten av sprickdalslandskap med brant avgränsade berg och sedimentfyllda dalgångar. Även under havsytan finns det skyddsvärd natur, inte minst i form av grunda havsområden med betydelsefulla lek- och uppväxtmiljöer för fisk. Särskilt ålgräsängarna är värdefulla inte bara för fisk utan även för stora skaror övervintrande sjöfågel. Tjörns innefattar bara två egentliga sjöar, Bö tjärn och Tolleby tjärn, (15 respektive 5 ha) och har ett stort antal vattendrag. Enligt kommunens vattenöversikt från 1993 är dessa indelade i 18 stycken avrinningsområden, varav ett utgörs av Bö tjärn/tolleby tjärn. De flesta avrinningsområdena består av ett vattendrag som mynnar ut i havet samt saknar sjöar > 5 ha i storlek. De flesta vattendrag är att betrakta som diken eller små bäckar. Näringslivet på Tjörn kännetecknas av små och medelstora företag. Det finns företag inom de flesta näringarna men de största är shipping, beredning av fisk, transport och turism. Flest företag är registrerade inom juridik, ekonomi, vetenskap och ekonomi samt bygg eller handel. Andelen anställda inom handel/kommunikation är betydligt större på Tjörn än i riket i övrigt. Totalt finns omkring 1900 företag på Tjörn, varav majoriteten har färre än tio anställda. Turismen är en stor och växande bransch. Tjörn ingår i Södra Bohuslän Turism AB som är ett gemensamt utvecklingsbolag för Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Orust. Bolaget ansvarar för turistverksamheten i de fyra kommunerna. Målet är att göra dessa området till Sveriges mest attraktiva besöksdestination. Antalet besökare, turister och sommarboende på Tjörn gör att det under de mest intensiva sommarveckorna kan finnas mellan vistande inom Tjörns geografiska område. Den kommunala organisationen leds från kommunhuset i Skärhamn. Kommunens egen verksamhet finns över hela det geografiska ansvarsområdet. Exempel är hemtjänst, utbildning, förskola, VA och räddningstjänst. Detta innebär att det i händelse av en samhällsstörning ställs stora krav på information, samverkan, en fungerande Sida 10 (66) RSA - Tjörns kommun

142 infrastrukturtur och beredskap för att kunna nå ut till alla verksamheter med de resurser som krävs för att driva verksamheten vidare. 1.2 Kommunens ansvar för krisberedskap Utgångspunkterna för hela samhällets krisberedskapsarbete är de av regeringen framtagna nationella målen för Sveriges säkerhet och krisberedskap: Värna befolkningens liv och hälsa. Värna samhällets funktionalitet. Värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Principer för krishantering Av propositionen 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle framgår att det svenska krishanteringssystemet bygger på tre vägledande principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala omständigheter även har det i händelse av kris. Krisberedskapens utgångspunkt är således den enskilda förvaltningens planering för att upprätthålla verksamheten och hantera tillkommande uppgifter. Det innebär också att kommunallagen (1991:900) och övrig lagstiftning som ställer krav på kommunens åtaganden är vägledande för verksamheten före, under och efter en allvarlig samhällsstörning. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering skall se likadan ut i fred som under kris och vid krig, i den mån som möjligt. Förändringarna i organisationen ska inte vara större än vad som krävs för att hantera krisen. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Sida 11 (66) RSA - Tjörns kommun

143 1.2.2 Lagar och förordningar Kommunens ansvar för krisberedskap regleras i: Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Förordning (2006:637) om extraordinära händelser (FEH) Lagstiftning inom olika sakområden där kommunen har särskilt ansvar LEH 2006:544 Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) reglerar kommunernas åtaganden vilka syftar till att kommuner ska minska sårbarheten i sin verksamhet. Kommunen ska systematiskt vidta åtgärder inför och vid extraordinära händelser inom följande arbetsområden: Risk- och sårbarhetsanalyser Planering Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) förkortas fortsättningsvis LEH. I LEH definieras extraordinär händelse som en händelse: som avviker från det normala och som medför, eller riskerar medföra, en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och därför kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Enligt LEH 2 kap 1 skall en risk- och sårbarhetsanalys ha upprättats för kommunen. Kommunen ska identifiera och analysera de händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur identifierade oönskade händelser kan påverka kommunens verksamhet. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Sida 12 (66) RSA - Tjörns kommun

144 Kommunen skall baserat på den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen inför varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur krishanteringsarbetet organiseras vid händelse av en allvarlig samhällsstörning. Planeringen ska redogöra följande delområden: En beskrivning av hur kommunens krishanteringssystem är organiserat En beskrivning av hur kommunens centrala krisledningsorganisation organiseras vid händelse av en samhällsstörning. En beskrivning av viktiga resurser vilka kommunen kan disponera för att motstå och hantera samhällsstörningar som drabbar flera verksamhetsområden samtidigt. FEH 2006:637 Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap innehåller bestämmelser som ansluter till LEH (2006:544). Förordningen betonar kommunernas rapporteringsskyldighet till statliga myndigheter. Kommunen ska i samband med en samhällsstörning förse Länsstyrelsen i Västra Götalands län med lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Sammanfattning Kommunens arbete med krisberedskap omfattar mer än arbetet med uppgifterna i LEH. För att fullgöra åtagandena enligt LEH och annan lagstiftning, t.ex. kommunallagen, socialtjänstlagen och lag om skydd mot olyckor, förutsätts det att kommunen bedriver ett grundläggande trygghets- och säkerhetsarbete. Arbetet harmonierar även med vissa arbetsområden inom ramen för kommunens arbete med Säker och Trygg kommun Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Överenskommelse om kommunernas krisberedskap är ett avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och preciserar statens förväntningar på hur uppgifterna enligt LEH ska genomföras i form av målbeskrivningar och anger riktlinjer för hur verksamhet och statlig ersättning ska följas upp. Statens ersättning till kommunerna är beräknad utifrån att den ska finansiera verksamhet som är till nytta för mycket omfattande och svåra händelser som allvarligt kan påverka kommunens verksamhet. Sida 13 (66) RSA - Tjörns kommun

145 Statens förväntningar på hur uppgifterna enligt LEH ska genomföras Överenskommelse om kommunernas krisberedskap preciserar statens förväntningar på hur uppgifterna enligt LEH ska genomföras i form av följande målbeskrivningar: Risk- och sårbarhetsanalyser Planering Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten Bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. En beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som enligt LEH och överenskommelse om kommunernas krisberedskap, och hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden. En plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: o Hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse. o Hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse. o Vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Sida 14 (66) RSA - Tjörns kommun

146 Geografiskt områdesansvar Kommuner ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. Olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. 2. De krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas. 3. Informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Mål för kommunens arbete med det geografiska områdesansvaret är att: Kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå. Kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas. Kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas. Utbildning och övning Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Mål med kommunens arbete med utbildning och övning är att: Det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning, krisstöd m.m. ska vara utbildade och övade. Kommunen bl.a. utifrån de brister som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen ska genomföra och utvärdera minst två Sida 15 (66) RSA - Tjörns kommun

147 övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod. Varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer. Rapportering Kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer (Länsstyrelsen i Västra Götalands län) informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel (kap. 2 i LEH) och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Mål för kommunens arbete med rapportering är att: Kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris samt att: Kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare ska kommunen ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse. Höjd beredskap Kommuner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att: Säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Sida 16 (66) RSA - Tjörns kommun

148 1.2.4 Kommunens ambitionsnivå En säker och trygg kommun Tjörns kommuns förvaltningar, bolag och politisk ledning, skall verka för att alla människor som bor, verkar och vistas i kommunen skall ha en säker och trygg miljö. Förebyggande och främjande åtgärder skall vidtas som riktas mot dessa grupper. Den 17 september 2011 certifierades Tjörns kommun som medlem i WHO:s register som en Säker och Trygg kommun. Certifieringen gäller till och med Arbetet med återcertifiering kommer att påbörjas under Tillsammans med medborgare och medarbetare har Tjörns kommun valt att prioritera fem arbetsområden: Barn och ungdomar Drogförebyggande insatser Trygghetsinsatser (allmänna och äldre) Trafikfrågor Insatser för medarbetare i Tjörns kommun Sammanfattning Kommunens arbete inom ramen för Säker och Trygg kommun ställer krav på att ett förebyggande arbete bedrivs inom kommunens samtliga verksamhetsområden. Arbetet är också bidragande till att kommunens totala förmåga att motstå och hantera vardagsolyckor samt att förebygga att samhällsstörningar ökar. Sida 17 (66) RSA - Tjörns kommun

149 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Kommunen ska analysera risker och sårbarheter som kraftigt kan försämra förmågan till verksamhet inom ramen för kommunens geografiska områdesansvar. Risk- och sårbarhetsanalysen ska beakta händelser som inträffar hastigt utan förvarning och som kräver skyndsamma beslut samt samverkan med andra aktörer. Arbetet ska resultera i ökade förutsättningar för kommunen att hantera olika typer av samhällsstörningar. 2.1 Syfte och mål Syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra en grund för krisberedskapsarbetet i kommunen. Vidtagande och planering av förebyggande åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetensanalysens resultat syftar till att stärka kommunens totala förmåga att motstå och hantera allvarliga samhällsstörningar genom att: Ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Ligga till grund för genomförande av verksamhetsspecifika riskoch sårbarhetsanalyser. Utgöra underlag för planering och genomförande av förebyggande åtgärder vilka syftar till en reducering av identifierade hot och risker på verksamhetsnivå. Bidra till att ge en riskbild av kommunens geografiska område och hur kommunens verksamheter kan påverkas. Ge ett underlag för information om samhällets risker. Mål Målet med den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska ge berörda parter inom Tjörns geografiska område och aktörer inom länet en förståelse för vad som är skyddsvärt samt vilka hot och risker som identifierats i kommunens geografiska område. Analysen ska också ge en bild av vilken förmåga i kommunen som finns för att förebygga och hantera olika typer av samhällsstörningar. Sida 18 (66) RSA - Tjörns kommun

150 2.2 Arbetsprocess och metod Kommunens risk- och sårbarhetsanalys baseras bland annat på följande källor: Tidigare risk- och sårbarhetsanalyser och sammanställningar. Inhämtning av underlag från kommunens olika verksamheter med specifika kunskaper inom riskområdena. Underlag och analyser från andra lokala, regionala och nationella aktörer. Underlag från kommunens system för avvikelserapportering. Utvärderingsunderlag från tidigare genomförda övningar. Erfarenheter från inträffade oönskade händelser. Resultatet av den dagliga omvärldsbevakning som bedrivs med syfte att följa trender och hur händelser som inträffar i omvärlden kan påverka kommunens verksamheter, beaktas också i kommunens sammanställning av analyser. Under arbetsprocessens gång har dialog med berörda handläggare och verksamhetsansvariga upprättats för inhämtning av underlag från kommunens olika verksamheter med specifika kunskaper inom det berörda området Sammanställning av underlag och risk- och sårbarhetsanalys Inhämtning av underlag och sammanställning av kommunens risk- och sårbarhetsanalys samordnas och sammanställs centralt av kommunens beredskapssamordnare, eller motsvarande funktion på avdelningen för räddning och säkerhet. Upprättandet av kommunens risk- och sårbarhetsanalys sker i enlighet med angivelser och riktlinjer från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) LOTS-gruppens samarbete Utgångspunkten för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har varit att inom LOTS-gruppen (Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsund) skapa en enhetlig form/mall för kommunernas respektive analyser. Det är dock viktigt att understryka att varje kommuns egna riskbilder och förmågor återspeglas i analysen. Sida 19 (66) RSA - Tjörns kommun

151 2.3 Disposition enligt MSBFS 2015:5 Risk- och sårbarhetsanalysen består av totalt sju kapitel och en sammanfattning. Analysen följer till stora delar den disposition som anges i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2015:5) om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, vilket trädde i kraft den 26 januari Avsteg från MSBFS 2015:5 Kommunens ambition är att risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra ett planeringsunderlag och beslutsunderlag inför oönskade längs med hela hotskalan, inte bara inför samhällsstörningar vilka enligt definition betraktas som en extraordinär händelse. Därför görs medvetet ett avsteg från den snäva definition som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap slår fast i MSBFS 2015:5. Detta i linje med de direktiv som ligger till grund för myndighetens verksamhets- och ansvarsområde. Kommunen motiverar avstegen genom att hänvisa till målbeskrivningen enligt ovan och betonar vikten av att risk- och sårbarhetsanalysen ska ge berörda parter som tar del av underlaget, en bild av vilken förmåga som finns att motstå och hantera olika typer av samhällsstörningar. Det ligger i kommunens intresse att risker och samhällsstörningar vilka inte omfattas av definitionen en extraordinär händelse också belyses i analysen. 2.4 Identifiering samhällsviktig verksamhet När kommunen identifierar samhällsviktig verksamhet inom Tjörns geografiska område görs detta utifrån tre steg: 1. Identifiering av samhällssektor 2. Identifiering av viktig samhällsfunktion 3. Identifiering av samhällsviktig verksamhet Ambitionen med sammanställningen av samhällsviktig verksamhet är att den ska vara kommunövergripande och så heltäckande som möjligt med anledning att underlaget ska kunna utgöra ett stöd i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser på verksamhetsnivå. Arbetet med att fastställa allt det som kan betraktas som skyddsvärt, efterföljs av att i nästa steg identifiera kritiska beroenden och möjliga risker samt konsekvenser som kan drabba det skyddsvärda negativt. Sida 20 (66) RSA - Tjörns kommun

152 2.5 Identifiering av risker och konsekvenser samt riskvärdering Risker och riskområden Beskrivning av identifierade hot och risker sker inom fem olika riskområden vilka i stort, med vissa lokala modifikationer, utgår från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. De fem områdena är: Natur- och väderrelaterade händelser Olyckor och samhällsstörningar Infrastruktur och försörjningsystem Sociala risker Sjukdomar Riskvärdering Kommunen har valt att frångå den traditionella riskvärderingsmodellen där sannolikhet och konsekvens uppskattas. Istället värderas kommunens hanteringsförmåga samt den konsekvens en händelse kan få. Orsaken till att sannolikhetsbegreppet inte används i riskvärderingen är: Det finns stora osäkerheter i, och därmed inget intresse av, hur man sannolikhetsbedömer en händelse som aldrig har inträffat En händelse som bedöms kunna inträffa en gång per hundra år kan likväl inträffa i morgon Riskmatriser Vissa bedömningar redovisas även grafiskt i så kallade riskmatriser. I riskmatrisen är den sammantagna bedömningen färgkodad med följande innebörd: Sida 21 (66) RSA - Tjörns kommun