Bank. Blickpunkt: En tidskrift för dig som arbetar inom banksektorn. #

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bank. Blickpunkt: En tidskrift för dig som arbetar inom banksektorn. # 2 2014"

Transkript

1 Blickpunkt: Bank En tidskrift för dig som arbetar inom banksektorn. # I detta nummer: Hög tid att planera för nya regler för krishantering. Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde? Enklare myndighetsrapportering med programvaran K-Helix.

2 Innehåll: Hög tid att planera för nya regler för krishantering 04 Företagsskattekommitténs slutbetänkande 08 Dom om momsbeskattning väckte uppmärksamhet inom EU 12 Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde? 15 Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år Bankers hantering av värdepapper som säkerhet ett skatteperspektiv 20 Många omedvetna om cyber-hotet mot svenska företag 24 Enklare myndighetsrapportering med programvaran K-Helix 25 Sverige inför europeisk FATCA redan

3 Ledare: Välkommen till det andra numret av Blickpunkt Bank KPMG:s tanke är att Blickpunkt Bank ska tränga djupare ned i frågeställningarna än vad medierna gör. Våra artiklar skrivs av våra specialister som arbetar med utveckling och problemlösning i bankerna. Vi hoppas att denna tidskrift kan bidra till ännu lite bättre förståelse för lösningar på banksektorns utmaningar. Vi kan konstatera ett den svenska banksektorn lever i en annorlunda värld än bankerna i övriga Europa. De svenska bankerna kommer att få bland de högsta kapitalkraven i Europa. Men där de europeiska bankerna har svårt att klara de lägre kapitalkraven så kommer samtliga större svenska banker och merparten av de mindre bankerna att klara kraven. Anledningen är att de har förberett sig väl under ett antal år. Och när resten av Europa diskuterar bankernas brist på eget kapital diskuterar vi i Sverige i stället en ökning av skatterna på bankerna. Dessutom diskuterar Europa hur man ska få igång en ökad kreditgivning, samtidigt som vi i Sverige diskuterar hur vi kan begränsa densamma, bland annat med hjälp av ökade riskvikter och amorteringskrav. I skenet av detta kommer det att bli mycket intressant att följa hur Sverige väljer att staka ut vägen för de svenska bankerna det kommande året. Gemensamt för både de svenska och de europeiska bankerna är att regelverksagendan är fortsatt händelserik. Nu i höst arbetar finansiella institut bland annat med de nya kapitaltäckningsreglerna, COREP, Återhämtningsplaner och FATCA. I detta nummer skriver vi om våra erfarenheter av Återhämtnings- och Resolutionsplaner (RRP). Vi berättar om hur regelverket kan tolkas samt hur vi ser på implementeringen av en återhämtnings- och resolutionsplan så att den integreras bra med IKU (Intern Kapitalutvärdering) och Riskhanteringen. Rätt implementerad blir planen ett bra verktyg som förbättrar risk och kontroll utan att generera mer arbete när den väl är på plats. Vi skriver även om»europeiska«fatca som kommer att införas 2016 med påverkan på företag som är verksamma inom den finansiella sektorn, däribland banker, försäkringsbolag, fonder och kapitalförvaltare. Det amerikanska regelverket FATCA var bara startskottet för ett ytterligare fördjupat utbyte av information mellan stater inom ramen för Automatic Exchange of Information (AEoI). Vad gäller de nya kraven på myndighetsrapportering enligt CRD IV-paketet (till exempel COREP och FIN- REP) så brottas många företag med komplexiteten i själva inrapporteringen. Företagen är i dag hänvisade till att mata in alla uppgifter via FI:s hemsida, vilket är tidskrävande. Alternativet är att investera i infrastruktur och ta fram en rapporteringsfil enligt standard. Detta är dock dyrt. Vi berättar om ett alternativ som heter K-Helix som har tagits fram av KPMG i England och som kan underlätta rapporteringen för alla banker i Europa. Vi ser fram emot nästa nummer som kommer 2015! Joachim Grebe Head of Banking Joachim Grebe Head of Banking Joachim har mångårig erfarenhet som programledare och finansanalytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den finansiella sektorn. Blickpunkt Bank / 3

4 Hög tid att planera för nya regler för krishantering Finanskrisen 2008 visade att det inte fanns några bra exempel på hur stater kunde hantera systemviktiga banker och försäkringsbolag som hamnade i svåra situationer. En viktig iakttagelse var att det saknades lämpliga verktyg, det vill säga åtgärder som myndigheter kunde sätta in i ett tidigt skede för att mildra konsekvenserna. Det saknades också lämpliga riktlinjer för samarbeten över nationsgränser och planering för de systemviktiga funktioner som stora banker upprätthåller. En annan viktig iakttagelse var avsaknaden av finansiering, vilket innebar att skattebetalarna var utlämnade åt de stora kostnader som följde de desperata räddningsaktionerna. Dessa insikter gav snart upphov till de första utkasten till regler för krishantering, som framför allt gick ut på att planera för att förebygga kapital- och likviditetskriser samt förbättra samordningen mellan finansiella institutioner och tillsynsmyndigheter. En anledning till att kraven på de så kallade Återhämtnings- och Resolutionsplanerna togs fram av globala organisationer är för övrigt att skattebetalare och fordringsägare inte ska betala för dessa kriser. Även mindre institut omfattas av BRRD, och det finns därmed krav på att även dessa tar fram och implementerar en Återhämtningsplan och att en utvald myndighet hanterar Resolutionsplanerna. Mindre institut har dock möjligheten att hänvisa till proportionalitetsregeln för att minska sitt arbete. I lagrådets betänkande skissas det på en viss förenkling, men huvuddragen i planen ska ändå genomföras. Många finansiella aktörer vill också ta sitt samhällsansvar och säkerställa att det finns en beredskap för att hantera kapital- och likviditetskriser på motsvarande sätt som förväntas av storbankerna. Dessutom vill många mindre finansiella institut både värna om och säkra sin självständighet. Återhämtningsplaner är en väg. Planerna regleras globalt De första att omfattas av de nya reglerna var de systemviktiga bankerna. Nu i andra vågen omfattas alla finansiella institut under tillsyn. I tredje vågen så kommer även försäkringsbolagen att omfattas. Återhämtnings- och Resolutionsplaner regleras globalt av Financial Stability Boards (FSB) och EU:s Bank Recovery and Resolution Directive (BRRD). Alla tolkningar är ännu inte klara, vilket innebär att arbetet med planerna kommer att behöva justeras allt eftersom nya tolkningar blir tillgängliga. I Sverige har kraven trots detta formaliserats i en föreskrift, och vi väntar på att BRRD införs som svensk lag. Hög tid att börja planera I väntan på de detaljerade reglerna som väntas komma med införandet av BRRD i svensk lag så förväntar sig Finansinspektionen att samtliga berörda institut redan under hösten har en plan eller ett projekt som visar att de har påbörjat arbetet. Det innebär att alla institut måste sätta sig in i reglerna och analysera hur de ska hantera situationen. För den som inte har påbörjat detta arbete är det hög tid att sätta sig in i området och börja planera. 4 / Blickpunkt Bank

5 Fas 1:»Enklare«återhämtningsplan för att uppfylla nuvarande regelverk. Fas 2:»Enklare«återhämtningsplan för att uppfylla kommande regelverk. 02 augusti 31 december? Beslut av övergripande regeler för ÅRP i Sverige. Uppskattad deadline för redan beslutat regelverk. BRRD-lagen på plats troligen efter årsskiftet men före halvårsskiftet. Blickpunkt Bank / 5

6 Planen bygger på stresstester Återhämtningsplanen grundas på följande principer: Den ska vara riskbaserad. Den ska vara en integrerad del av styr- och beslutsprocesserna. Den ska bygga vidare på stresstester, scenarier och åtgärder beskrivna i Intern Kapitalutvärdeering (IKU). Den ska utvärderas årligen. I IKU beskriver banken ett normalläge samt rimligt stressade situationer. I både IKU och den nya lntern Likviditetsutvärdering (ILU) uppskattas och beskrivs kapitalbehov och likviditet de kommande tre åren. I dessa ingår även ett stresstest som simulerar hur banken påverkas vid en viss stresspåverkan. Återhämtnings- och även Resolutionsplanen är en förlängning av IKU/ILU och hanterar de situationer som uppkommer då bankens kapital- och likviditetssituation försämras allvarligt på grund av icke önskade varaktiga händelser. Beskrivning av vilka lägen som IKU/ILU respektive Återhämtnings- och Resolutionsplanen täcker visas i figuren nedan. Nyckeltal Normalläge Stressläge Avvecklingsläge Återhämtningsläge Stress Analys avgör stressnivå och åtgärder Stress kan uppstå av (1) idiosynkratiska händelser (som enbart berör, eller inträffar på, banken), av (2) systemiska händelser (som berör hela finansiella sektorn, regionen etc.) eller av (3) en kombination av dessa. Anledningen till uppdelningen är att vid systemhändelser så riskerar den önskade effekten av åtgärderna att minska signifikant. Det är i det närmaste omöjligt att förutspå vilka händelser och vilken kombination av dessa som kan komma att vara särskilt farliga för banken. Men med hjälp av till exempel känslighetsanalyser är det möjligt att beräkna hur mycket stress banken klarar av innan man övergår från Normalläge till Stressläge. Tidiga Varningssignaler (TVS): Syftet med Tidiga Varningssignaler (TVS) är att tidigt få en indikation om att banken riskerar att utsättas för händelser som negativt påverkar bankens intjäning samt kapital- och likviditetssituationen. Ett exempel är belåningsgrad och spread mellan in- och utlåning. Åtgärdssignaler (ÅS): Till skillnad från de Tidiga Varningssignalerna är bankens Åtgärdssignaler (ÅS) direkt kopplade till kärnan av bankens fortlevnad, det vill säga kapital och likviditet. Exempel är kapital- och likviditetsindikatorer. Om kapitaltäckningsgraden för Pelare 1 försämras ytterligare, och exempelvis underskrider kapitaltäckningskravet, ska så kallade Åtgärder enligt Återhämtningsplanen vidtas. Finansinspektionen ska fortlöpande underrättas om återhämtningsarbetet, och analys och uppföljning av åtgärdssignaler ska ske omgående. De åtgärder som vidtas under denna fas ska ha effekt inom loppet av ungefär sex månader. Det kan till exempel handla om att öka det egna kapitalet eller minska risken genom att införa restriktioner på utlåning. Samtidigt ska banken förbereda och uppdatera informationsmaterial till berörd myndighet inför en möjlig avveckling. Banken ska sannolikt också uppdatera en så kallad Resolutionsplan (avvecklingsplan) som även ska inkludera en värdering av säljbara tillgångar. Målet är att kunder, finansinstitut, skattebetalare och fordringsägare inte ska drabbas av kostnader. I samband med avveckling kan banken komma att överlämnas till berörd myndighet för avveckling enligt förutbestämda rutiner. 6 / Blickpunkt Bank

7 Joachim Grebe Head of Banking Joachim har mångårig erfarenhet som programledare och finansanalytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den finansiella sektorn. Johan Giertz Director, Financial Risk Management Johan är ansvarig för regelverk för den finansiella sektorn på KPMG. Han har 20 års erfarenhet från finansbranschen både från myndighet och industrin. Han har arbetat på Finansinspektionen som analytiker med huvudsaklig inriktning på bank och kapitaltäckning och på Nordea med implementering av ekonomiskt kapital och Basel II. De senaste åren har Johan som koncernansvarig för regeltolkning jobbat med kapitaltäckning men också försäkringsfrågor inklusive bevakning och till del koordinering inom Solvens II. Blickpunkt Bank / 7

8 Företagsskattekommitténs slutbetänkande I somras presenterade Företagsskattekommittén sitt slutbetänkande»neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet«. Men om vi ser till den finansiella sektorn finns det anledning att ifrågasätta om de lämnade förslagen verkligen återspeglar titeln på slutbetänkandet. Bakgrunden till betänkandet är att kommittén i den tredje och sista etappen har haft följande uppdrag: Att uppnå en beskattning som utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Att öka skattemässig neutralitet mellan eget och lånat kapital. Försvåra att via ränteavdrag föra ut vinster ur Sverige. Att se över regler om underprisöverlåtelser och koncernbidrag. I sitt slutbetänkande föreslår kommittén att de presenterade förslagen ska tillämpas från och med den 1 januari Värt att notera är att det var den förra alliansregeringen som beställde utredningen, och att det ännu är oklart hur efterföljande regering kommer att ställa sig till betänkandet i sin helhet. Nuvarande regering har dock i den nedröstade budgetpropositionen för 2015 uttalat ambitionen att införa en skatt på den finansiella sektorn från och med 1 januari 2016 med särskild hänvisning till intäktsberäk ningar som återfinns i betänkandet. Allmänt om huvudförslaget Finansnetton I sitt slutbetänkande föreslår kommittén att avdrag för negativa finansnetton slopas. Som en följd av detta vill kommittén också avskaffa nuvarande begränsningsregler för ränteavdrag och den så kallade aktiefållan. Positivt/negativt finansnetto utgörs av finansiella intäkter minskat med finansiella kostnader. Enligt förslaget är ett negativt finansnetto inte avdragsgillt och ett positivt finansnetto är skattepliktigt. Finansnettot beräknas per år, och ett eventuellt negativt finansnetto får inte sparas till kommande år. Finansnettot beräknas dock i princip per koncern (koncernbidragsrätt). Termerna finansiell intäkt och finansiell kostnad utgör särskilda skatterättsliga definitioner i förslaget och bör därmed inte sammanblandas med de redovisningsmässiga motsvarigheterna. Termen finansiell kostnad inkluderar bland annat ränta, direkta och indirekta kostnader för kredit och förlust vid avyttring respektive nedskrivning av finansiella instrument. Finansiell intäkt är i princip intäkter av sådant slag som motsvarar finansiella kostnader. Dessvärre riskerar utformningen av definitionerna att leda till betydande tolkningssvårigheter och gränsdragningsproblem, och det kan komma att krävas betydande arbetsinsatser och systemstöd för att avgöra vilka poster som omfattas av reglerna och därmed även för att beräkna finansnettot. För en bank som lider betydande kreditförluster under ett år skulle förslaget kunna leda till att avdrag nekas till den del kreditförlusterna inte matchas av finansiella intäkter. Ett senare beskattningsår när del av samma kreditförluster återvinns skulle motsvarande uppskrivning utgöra skattepliktig intäkt. På grund av denna asymmetri skulle en bank med andra ord komma att beskattas omotiverat hårt i samband med exempelvis en kris på bostadsmarknaden, vilket skulle riskera att ytterligare destabilisera finansmarknaden. Finansieringsavdrag Som motvikt till nekat avdrag för negativt finansnetto föreslår kommittén ett finansieringsavdrag motsvarande 25 procent av positivt skattemässigt resultat före finansieringsavdrag (inklusive koncernbidrag, periodiseringsfonder och underskottsavdrag). Till den del ett ej avdragsgillt negativt finansnetto medför (eller ökar) ett positivt skattemässigt resultat ingår detta således i underlaget för finansieringsavdraget. Finansieringsavdraget innebär ekonomiskt en sänkning av bolagsskattesatsen till 16,5 procent för företag med positivt finansnetto. Om företaget i stället har stora finansiella kostnader som inte matchas av finansiella intäkter kan dock förslaget som helhet leda till en högre effektiv beskattning än vad som är fallet enligt dagens regler. Specifika frågor för banker och kreditinstitut Förslag om»bankskatt«en schablonintäkt I sitt slutbetänkande konstaterar kommittén att banker och kreditinstitut på en normal marknad inte kommer att påverkas av de föreslagna reglerna om avdragsförbud för negativt finansnetto. Däremot kommer bolagen att till fullo kunna utnyttja det föreslagna finansieringsavdraget. Detta innebär enligt kommittén att sektorn kommer att gynnas om inte särskilda regler införs. Kommittén föreslår därför att effekterna av huvudförslaget motverkas genom att en särskild schablonintäkt införs för banker och kreditinstitut och motsvarande utländska bolag som bedriver bank- och finansieringsrörelse i Sverige. Kommittén föreslår att bolagen ifråga ska ta upp en schablonintäkt på 0,24 procent av ett underlag som utgörs av summan av skulder och avsättningar efter avdrag för obeskattade reserver, skulder till andra 8 / Blickpunkt Bank

9 Kommittén föreslår att bolagen ifråga ska ta upp en schablonintäkt på 0,24% av ett underlag som utgörs av summan av skulder och avsättningar efter avdrag för obeskattade reserver, skulder till andra koncernföretag som är skyldiga att ta upp schablonintäkt i Sverige samt efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen. Underlaget motsvarar i stort sett det underlag som tilllämpas för stabilitetsavgiften. Blickpunkt Bank / 9

10 »Under de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsning finns specialregler när ränta betalas till närstående livförsäkringsföretag«finansieringsavdraget innebär ekonomiskt en sänkning av bolagsskattesatsen till för företag med positivt 16,5%finansnetto. 10 / Blickpunkt Bank

11 koncernföretag som är skyldiga att ta upp schablonintäkt i Sverige samt efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen. Underlaget motsvarar i stort sett det underlag som tillämpas för stabilitetsavgiften. Det kan noteras att schablonintäkten inte är riskdifferentierad och att den endast träffar reglerade bolag under Finansinspektionens tillsyn. Detta innebär således att bolag med hög risk i verksamheten (och därmed ofta högre rörelseresultat och motsvarande större finansieringsavdrag) premieras. Dessutom gynnas de bolag som lämnar krediter till allmänheten utan att stå under tillsyn (så kallad skuggbanksverksamhet), eftersom dessa inte omfattas av de föreslagna reglerna. Kommittén föreslår också införandet av proportioneringsregler om räkenskapsåret har varit kortare eller längre än 12 månader. Däremot framgår det inte vad som sker om ett företag under året blir eller upphör att vara exempelvis kreditmarknadsbolag ska då schablonintäkt tas upp för hela året, för en del av året eller inte alls? Ytterligare en reflektion är att schablonintäkten, till skillnad från schablonintäkterna på periodiseringsfond och investeringsfondsandelar, utgår från skuldsidan i balansräkningen. Det är alltså inte tillgångar som ligger till grund för beskattningen för att uppväga en skattemässig förmån. I stället är det fråga om en skatt på skuldsättning. Även om det finns en koppling mellan skulderna och intjäningen hade en schablonintäkt i stället kunnat baseras på ett mått som även fångar riskdifferentieringen mellan skattesubjekten. Eftersom beräkningen av schablonintäkten är baserad på fastställd balansräkning vid räkenskapsårets utgång kan reglerna även vålla svårigheter vid beräkning av skattekostnaden i samband med årsbokslutet. Inte förrän bolagsstämman har godkänt årsredovisningen kan således en korrekt skattekostnad fastställas och en korrekt inkomstdeklaration avlämnas. Schablonintäkten ska enligt förslaget anses utgöra en finansiell intäkt vid beräkningen av finansnettot. Det innebär att schablonintäkten kan kvittas mot exempelvis kreditförluster på lånefordringar och förluster på finansiella instrument. En invändning mot kommitténs förslag är att det riskerar att leda till konkurrenssnedvridning genom att gynna oreglerade respektive mer riskbenägna aktörer. Dessutom berör de föreslagna reglerna, enligt slutbetänkandet, en grupp med endast 133 aktörer, vilket innebär att dessa särskilda regler riktar sig mot en ytterst begränsad grupp skattskyldiga. En berättigad fråga är om det hade varit en lämpligare lösning att undanta bolagen från de föreslagna reglerna i övrigt. Nekat avdrag för ränta på supplementärkapital Ett annat förslag från kommittén är avdragsförbud för räntekostnader hänförliga till kapitalinstrument och efterställda lån som får räknas som supplementärkapital enligt Rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (artikel 62 i förordning 575/2013/EU). Förslaget innebär ett bruttoavdragsförbud, det vill säga att dessa räntekostnader inte får»kvittas«ens mot finansiella intäkter. Enligt kommittén är syftet»att bredda skattebasen och samtidigt ge incitament att höja soliditeten i banksektorn«(s. 317). Här är det noterbart att det från den regulatoriska sidan verkar finnas en vilja att öka antalet emissioner av den här typen av instrument, medan kommitténs förslag, genom skattemässiga regler, gör det dyrare för bankerna att finansiera sig på detta sätt. I det här fallet är det lätt att få uppfattningen att regelkomplexen drar åt olika håll. Den 14 februari 2014 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett mål om så kallade tvingande konvertibler. Frågan var om räntan på de tvingande konvertiblerna var avdragsgill eller inte och i förlängningen om konvertiblerna skattemässigt var att betrakta som en skuld. Högsta Förvaltningsdomstolen konstaterade att en helhetsbedömning måste göras i det enskilda fallet. Det var således tydligt att det inte fanns någon direkt koppling till varken den redovisningsmässiga eller den legala klassificeringen. Genom kommitténs förslag skulle en koppling finnas mellan kapitaltäckningsreglerna och beskattningen. Därmed skulle, enligt förslaget, övriga omständigheter och exakt struktur inte beaktas vid avgörandet om avdragsrätten. Genom kopplingen till en EU-förordning lämnas avdragsrättsfrågan till EU att avgöra. Om EU-förordningen ändras så ändras även den svenska skattemässiga avdragsrätten. Osäker framtid för förslaget Det bör noteras att beskrivningen ovan endast är en översikt av vissa frågeställningar med anledning av kommitténs slutbetänkande. Förslaget riskerar i flera delar att påverka bankers och kreditmarknadsbolags beteendemönster eller i varje fall tillföra ytterligare parametrar som behöver beaktas inför ett affärsbeslut. Liksom redan har påpekats riskerar det också att påverka konkurrensen mellan bolag som verkar på delvis samma marknad. Dessutom riskerar förslaget, utöver de administrativa svårigheter som det medför, att leda till oönskade inlåsningseffekter och/ eller försämrad ekonomisk stabilitet vid en mer omfattande finansiell kris. Vad som kommer att hända med Företagsskattekommitténs förslag givet den politiska situationen är ännu oklart. Klart är dock att flertalet remissinstanser, däribland aktörer på bankmarknaden, har lämnat mycket ne gativa remissyttranden. Förhopp ningsvis kommer remissinstansernas yttrande leda till att ett eventuellt framtida förslag skulle få en annan utformning än de förslag som återfinns i betänkandet. Kristofer Brodin Senior Tax Manager, Financial Services Tax Kristofer Brodin är skattejurist med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Kristofer bistår såväl svenska som internationella klienter med råd om svensk och internationell bolagsbeskattning i samband med exempelvis företagsförvärv, omstruktureringar, investerings/ finansieringslösningar och revisioner. Niklas Bryntse Senior Associate, Financial Services Tax Niklas Bryntse är jurist med särskild inriktning på skattefrågor för den finansiella sektorn. Niklas arbetar främst med svensk och internationell bolagsbeskattning samt sektorspecifika skatter såsom FTT. Blickpunkt Bank / 11

12 Dom om momsbeskattning väckte uppmärksamhet inom EU Den 17 september 2014 meddelade EU-domstolen dom i målet om Skandia America Corporation (C-7/13) och frågan om transaktioner mellan huvudkontor och filial ska momsbeskattas i de fall där filialen ingår i en momsgrupp. EU-domstolens avgörande har fått stor uppmärksamhet inom EU eftersom det kan komma att förändra momsbeskattningen av tjänster mellan huvudkontor och filial om någon, alternativt bägge, ingår i en momsgrupp. Förutsättningarna i målet var att Skandia America Corporation var koncernens globala inköpsbolag för IT-tjänster och distribuerade de externt inköpta IT-tjänsterna bland annat till sin filial som ingick i den svenska momsgruppen. Filialen vidareförädlade de externt inköpta IT-tjänsterna till slutprodukten, IT-produktion, och tillhandahöll tjänsten till bolag inom koncernen, både inom och utom momsgruppen. I sin dom anger EU-domstolen inledningsvis att den svenska filialen inte själv kan anses utgöra en beskattningsbar person i momshänseende eftersom den inte självständigt bedriver ekonomisk verksamhet utan är beroende av huvudkontoret. Med anledning av att filialen ingår i en momsgrupp så utgör den dock tillsammans med övriga medlemmar i gruppen en enda beskattningsbar person, det vill säga momsgruppen. De tjänster som en utomstående tillhandahåller en medlem i momsgruppen ska enligt EU-domstolen anses vara tillhandahållen momsgruppen och inte dess medlem. EU-domstolen gjorde bedömningen att de tjänster som Skandia America Corporation tillhandahöll sin filial som ingick i en momsgrupp utgjorde beskattningsbara transaktioner i momshänseende. I en sådan situation är det momsgruppen i egenskap av köpare som är skyldig att redovisa moms på tjänsterna. Vad innebär EU-domstolens dom i Skandia-målet och vilken räckvidd har domen? Enligt en allmänt accepterad princip inom momsområdet så ska någon momsbeskattning inte ske av tjänster som tillhandahålls Inköp Tredje land Huvudkontor Ovanstående bild illustrerar omständigheterna i Skandia-målet. EU-domstolen gjorde bedömningen att huvudkontoret och filialen utgjorde separata beskattningsbara personer i momshänseende när filialen ingick i en momsgrupp. Huvudkontorets tillhandahållande av tjänster mellan huvudkontor och filial, eftersom de utgör olika etableringar inom samma bolag. Av EU-domstolens dom i Skandia-målet följer att denna princip inte är tillämplig vid tillhandahållande av tjänster från ett huvudkontor till en filial som ingår i en momsgrupp. Huvudkontoret anses i dessa fall tillhandahålla tjänsten till momsgruppen och inte till sin filial, vilket innebär att moms ska redovisas genom så kallad omvänd beskattning av momsgruppen i egenskap av köpare av tjänsten. Den princip som kommer till uttryck i Skandia-målet innebär således att momsbeskattning kan aktualiseras vid transaktioner mellan huvudkontor och filial i de fall någon Sverige Filial Momsgrupp till momsgruppen bedömdes därmed som en beskattningsbar transaktion i momshänseende. Momsgruppen ansågs därmed i egenskap av köpare skyldig att betala moms på inköpet genom omvänd beskattning. 12 / Blickpunkt Bank

13 »EU domstolens avgörande har fått stor uppmärksamhet inom EU eftersom det kan komma att förändra momsbeskattningen av tjänster mellan huvudkontor och filial om någon, alternativt bägge, ingår i en momsgrupp«av dessa alternativt bägge ingår i en momsgrupp. Detta eftersom de momsmässigt anses utgöra separata beskattningsbara personer. För finansiella företag som inte har rätt till fullt avdrag för ingående moms innebär detta att den moms som ska redovisas av köparen helt eller delvis kommer att bli en kostnad i verksamheten. Den kostnadsökning som uppkommer kan dock delvis lindras till följd av att avdragsrätt kan föreligga för ingående moms hos den som tillhandahåller tjänsten. EU-domstolens avgörande avsåg tillhandahållande av externt inköpta tjänster som huvudkontoret utanför EU tillhandahöll till sin svenska filial som ingick i den svenska momsgruppen. Det förekommer också ofta att ett huvudkontor tillhandahåller interna tjänster till sina filialer i andra länder och allokerar kostnaderna för dessa tjänster till respektive filial. Det kan till exempel vara fråga om HR-tjänster, juridiska tjänster och managementtjänster. Huruvida den princip som kommer till uttryck i Skandia-målet också är tillämplig på interna tjänster var inte föremål för EU-domstolens prövning. Det kan emellertid inte uteslutas att ovanstående princip även kommer att vara tillämplig på tjänster som utförs internt av huvudkontoret alternativt filialen. Denna fråga är föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning, och vi kommer förhoppningsvis att få klarhet inom den närmaste tiden. Som framgått ovan behandlar domen komplexa frågeställningar inom momsområdet som inte enbart är aktuella i ett svenskt perspektiv. Detta eftersom effekterna av domen med avseende på tjänster som tillhandahålls mellan etableringar i Sverige och andra EU-länder varav någon eller bägge ingår i en momsgrupp även är beroende av hur skattemyndigheterna i de olika länderna kommer att tolka räckvidden av Skandia-målet samt hur momsgruppsreglerna är utformade i de olika länderna. Avslutande kommentar Visserligen har vissa medlemsländer inom EU, däribland Sverige, redan tidigare varit av den uppfattningen som kommer till uttryck i EU-domstolens avgörande. Men i många andra EU-länder innebär Skandia-målet en förändring av den tidigare allmänt accepterade principen att momsbeskattning inte aktualiseras vid tillhandahållande av tjänster mellan huvudkontor och filial, oavsett om någon eller bägge ingår i en momsgrupp. De företag som har utnyttjat möjligheten till gruppregistrering i Sverige eller har etableringar i andra EU-länder som ingår i en momsgrupp bör således närmare analysera de transaktioner som sker mellan de olika etableringarna och eventuella momskonsekvenser av dessa såväl i Sverige som i det land där huvudkontoret alternativt filialen finns. KPMG kan bistå Vi på KPMG har stor erfarenhet av att hjälpa företag att effektivisera sin momssituation. EU-domstolens avgörande i Skandia-målet innebär ett klargörande om att principen att momsbeskattning inte aktualiseras vid transaktioner mellan huvudkontor och filial inte gäller om någon eller bägge ingår i en momsgrupp. Ur ett företags perspektiv är effekterna av domen inte nödvändigtvis begränsade till momsbeskattningen i Sverige. Med både lokal och internationell expertis till vårt förfogade kan vi biträda i kvalificerade lagtekniska frågor kring effekterna av domen samt i samband med förändringsprocesser för att minska dess effekter. Av Steven Robertson Senior Manager, Financial Services Tax Steven är specialist på indirekt skatt och FATCA relaterade frågor. Han har arbetat med momsfrågor för finansiella företag sedan 2001 och har tidigare bl.a. varit ansva rig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMG:s särskilda grupp för indirekta skatter inom den finansiella sektorn. Av Stefan Wahrenberg Manager, Financial Services Tax Stefan Wahrenberg är skattekonsult med inriktning mot momsfrågor inom den finansiella sektorn. Stefan har lång erfarenhet inom momsområdet och har bland annat varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Blickpunkt Bank / 13

14 14 / Blickpunkt Bank

15 Hur kan företag mäta och redovisa verkligt värde? Många företag brottas med frågeställningen hur de kan kvantifiera värdeskapande ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Är hållbarhetsarbetet verkligen lönsamt? KPMGs metod är ett sätt att synliggöra detta för styrelser, investerare och ägare. I rapporten»a New Vision of Value: Connecting corporate and societal value creation«presenterar KPMG ett verktyg som gör det möjligt att konkret mäta det samhällsvärde ett företag bidrar med till sin omvärld. KPMG:s metod gör det möjligt för företag och organisationer att analysera sitt värdeskapande, att redovisa resultateffekter och att presentera det på ett visuellt och pedagogiskt sätt. Metoden möjliggör väl underbyggda investeringsbeslut men kan också leda till nya möjligheter att skapa ytterligare värde. Företag har i alla tider skapat värde för samhället genom att bedriva sin verksamhet, men också via externa samhällsengagemang (såsom partnerskap, bidrag till olika former av utbildning, sociala program mm). Företag ser till att människor har tillgång till varor och tjänster, de bidrar genom att betala skatt och de bidrar till samhällets välstånd genom att skapa arbetstillfällen. Detta positiva samhällsvärde har emellertid också ett pris i form av externa effekter, då företag exempelvis förbrukar naturresurser eller på annat sätt åstadkommer negativ samhällspåverkan som en följd av sin verksamhet. Sammantaget betyder detta att ett företag har olika stor positiv eller negativ påverkan på sin omvärld. Genom modellen och analysverktyget True Value, som presenteras i»a New Vision of Value«, kan KPMG bistå företagsledare, investerare och ägare med att kvantifiera företagens positiva och negativa effekter på omvärlden och på så vis utvärdera deras verkliga värdeskapande, så kallade True Earnings. Avståndet minskar mellan olika värden I takt med att företagen etablerar ett ansvarstagande angreppssätt blir också sambandet mellan skapandet av aktieägarvärde och samhällsvärde allt starkare. Hållbarhet har flyttat allt högre upp på företagens agenda, och med detta följer även ett ökat tryck på företag att mäta och hantera både positiva och negativa externa effekter, så kallade externaliteter. Fram till nu har dessa till stor del exkluderats från mätningar av företags värdeskapande, eftersom de har haft lite eller inget inflytande på företagens kassaflöden eller riskprofiler. Men med intressenters nya värderingar och krav, en ökande regelbörda och nya marknadsmekanismer internaliseras externa effekter, och då kan företagen inte längre betrakta aktieägarvärde och samhällsvärde som två separata delar. Det är i denna nya värld som KPMG:s True Value-metod kan vara till hjälp för företag, banker och investerare. En central del i analysen är»true Earnings Bridge«som ingår i steg 1. Den syftar till att visualisera företags»verkliga resultat«med hjälp av dess positiva och negativa samhällspåverkan ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Mot bakgrund av denna och underliggande analys kan styrelser och ledningar fatta strategiska investeringsbeslut. Blickpunkt Bank / 15

16 Tre modellföretags verkliga resultat För att demonstrera hur True Value kan användas har KPMG applicerat verktyget på tre modellföretag i olika sektorer runt om i världen: en guldgruva i Sydafrika, ett bryggeri i Indien och en plastfabrik i USA. Dessa företag och regioner är exponerade för varierande utmaningar som får olika konsekvenser för företaget och omgivande samhälle. Resultaten är dramatiska. Bryggeriet i Indien, som har haft en vinstmarginal på fem procent, fick se sina vinster vändas till en fyraprocentig förlust. Guldgruvan i Sydafrika fick se sin vinstmarginal krympa till endast en procent, vilket skulle göra en långsiktig överlevnad ohållbar (se vattenfallsanalys på föregående sida). Det finns också fall där metoden synliggör det omvända. Plastfabriken i USA är bättre skyddad mot negativa externaliteter. Tack vare dess läge och sektorspecifika förhållanden var det verkliga resultatet högre än när hänsyn endast togs till det finansiella resultatet eller aktieägarvärdet. Med KPMG:s nya metod kan företag på detta sätt utveckla strategier som synliggör möjligheter till ett ökat värdeskapande och minskade risker. KPMG har redan använt metoden tillsammans med en handfull kunder. Den mest omfattande analysen har genomförts av Indiska Ambuja, som redovisar sin sociala och miljömässiga resultaträkning samt samhällsvärdet i sin hållbarhetsredovisning för Du kan också ladda ned rapporten på: kpmg.se/sustainablebusiness True Value-modellens tre grundsteg Hur ser då True Value-modellen ut? Modellen är pedagogiskt uppbyggd med tre huvudsakliga steg som var för sig innehåller stödjande verktyg: Steg 1 Bedöm företagets verkliga resultat. Första steget i modellen är att identifiera företagets positiva och negativa externaliteter för att kvantifiera dem i monetära mått. Det ger en tydligare bild av företagets externaliteter och möjliggör en kvalificerad diskussion med företagets intressenter om värdeskapande. Det blir också en utgångspunkt för ett strategiskt tillvägagångssätt baserat på både aktieägarvärde och samhällsvärde. Steg 2 Förstå framtida resultat i förhållande till risker. Det andra steget handlar om att förstå hur de externaliteter som har identifierats i Steg 1 kan komma att internaliseras och på så sätt påverka resultatet. Det möjliggör en förståelse för företagets exponering för negativa externaliteter, och kvantifieringen av potentiella risker för resultatet kan ligga till grund för en strategi för att reducera riskerna. Steg 3 Skapa aktieägarvärde och samhällsvärde. Steg tre hjälper företag att identifiera investeringar som skapar både aktieägarvärde och samhällsvärde på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Genom att ta fram ett Net Present Value (NPV) för en investering, bestående av både negativa och positiva externaliteter, uppnår företaget en mer heltäckande bild av det potentiella värdeskapandet av investeringen. Av Helena Mueller Manager Sustainability Consulting Helena har drygt 15 års erfarenhet av den finansiella sektorn och är idag senior konsult på KPMG. Hon har mer än 10 års erfarenhet av icke finansiell styrning, uppföljning och kontroll och är i dag specialiserad på ansvarsfulla investeringar och hållbar affärsutveckling. Detta med mätbara resultat. En stor del av Helenas roll i dag är att bistå kunder med att kartlägga möjligheter och risker samt att redogöra för hur icke finansiellt värde skapas och rapporteras. True Value-modellen adderar värde till framtidens organisationer För att kunna prestera i dagens affärsmiljö måste företag förstå, mäta och proaktivt hantera det värde de skapar eller förstör: för samhället, för människor och miljön samt för sina aktieägare. True Value-modellen är utformad för att ledande befattningshavare ska ha en metod och ett verktyg för att kvantifiera och hantera de externaliteter som påverkar såväl deras företag som deras omgivning. Det överordnade målet är att möjliggöra för företag och organisationer att bli långsiktigt hållbara och att erbjuda verktyg för att utforma motståndskraftiga och fortsatt framgångsrika affärsmodeller. 16 / Blickpunkt Bank

17 Helt annorlunda försäkrings- och sparprodukter år 2030 Hur kommer försäkringslösningar och fondsparande att se ut år 2030? Att förutsäga framtiden är omöjligt, men en sak är klar finansbranschen kommer att se mycket annorlunda ut jämfört med hur den ser ut i dag. Den värld vi lever och verkar i förändras snabbt. Förändringen drivs av ett antal underliggande krafter megatrender. Magazine descriptor / Magazine Name / 17 Blickpunkt Bank / 17

18 2030 räknar bedömare med att över hälften av alla människor har internet. Stora skiften i demografi, snabb teknologisk utveckling, förändrade konsumentbeteenden samt den allt större frågan om människans påverkan på natur och levnadsmiljö är fyra megatrender som kommer att förändra försäkringsbranschen och kapitalförvaltningen världen över. Tillsammans med en lägre global tillväxt och ett skadat förtroende för finansbranschen efter den internationella finanskrisen är det tydligt att branschen står inför betydande utmaningar det kommande decenniet. I den internationellt utarbetade rapporten»investing in the Future«ställer KPMG:s ledande experter inom finansbranschen ett antal frågor om hur dessa megatrender kommer att förändra affärsmodellen inom sju områden: värdekedja, kunder, produkter och varumärken, marknaden, teknik, bolagsstyrning samt rekrytering av talanger. I rapporten försöker vi inte förutsäga framtiden utan i stället beskriva hur megatrenderna kommer att påverka finansbranschen inom de sju områdena. Vi tror att dessa trender innebär en rad utmaningar, men även stora möjligheter för branschen. För att fånga möjligheterna och undvika riskerna måste de ledande aktörerna i branschen förändra sina affärsmodeller inom ett flertal områden. Vi lever allt längre, och samtidigt har de senaste lågkonjunkturerna och finanskriserna fått allt fler stater att reformera sina pensionssystem i riktning mot minskat statligt ansvar och ökat individuellt ansvar. Konsekvenserna av detta har inte fullt ut sjunkit in hos kunderna. Många av dagens unga yrkesverksamma kommer att få uppleva hur deras föräldrar finner sig svikna av de offentligt finansierade systemen, och de kommer att få en påtaglig insikt om hur oerhört viktig den långsiktiga privatekonomiska planeringen har blivit. Många upplever i dag att de saknar kunskap och redskap för att kunna fatta rätt beslut. Detta innebär stora möjligheter för aktörer inom sparande, försäkring och kapitalförvaltning att få en betydligt mer central roll i människors liv. Det kommer att påverka både affärsmodeller och produkter. En helt ny fråga för en försäkringsaktör kan vara: Vad är viktigast inför pensionen? Kontanta tillgångar, eller en garanterad livsstil? Är ett paket med bil, bostad, semester och sjukförsäkring viktigare än en viss årsinkomst för den som närmar sig pensionsåldern? Beroende på svaret så kommer det att få konsekvenser för vilken typ av pensionssparande människor kommer att efterfråga över tid. Spararna kommer att vara kunder under längre tid. De kommer både att bli kunder tidigare och att vara kvar längre för att hantera sin privatekonomi efter arbetslivet. Kunderna kommer att vara betydligt mer varierade i termer av vilka de är, var de befinner sig i livet och vad de behöver. Detta kommer i sin tur att leda till krav på en kundservice av allt mer skiftande karaktär, men också en större anpassning och profilering av erbjudanden genom databasanalyser. För att kunna dra nytta av dessa möjligheter kommer det att krävas en märkbart förändrad affärsmodell som gör försäkringsbolag och rådgivare för privat sparande mer relevanta för en bredare kundbas. Hur företagen paketerar sina tjänster blir en viktig konkurrensfördel. Detta är en stor utmaning för en bransch som historiskt sett har varit lysande på att använda databaser och analysmodeller för att identifiera investeringar och bygga avancerade produkter, men som har varit betydligt mindre vass på att använda så kallad»big data«för att lära känna sina slutkunder och deras preferenser. Vi har ännu så länge bara sett marginell Sven Höglund Senior Manager, Financial Risk Management Sven är expert på finansiell riskhantering hos KPMG. Han har lång erfarenhet inom finansindustrin och stor erfarenhet av riskhantering, bolagsstyrning, regelverksfrågor och finansiella processer. Sven har bland annat utfört flera uppdrag som projektledare i Solvens / Blickpunkt Bank

19 Redan i dag, år 2014, har 75% av världens befolkning tillgång till mobiltelefoni konkurrens från nya aktörer som utnyttjar ny teknologi och ett kundorienterat arbetssätt för att ta marknadsandelar från gamla och mer trögrörliga aktörer, men det kommer sannolikt att förändras. Man kan göra ett tankeexperiment och fundera över vad som skulle hända om företag med stort förtroende, kundanpassade affärsmodeller och moderna distributionsformer, som Apple, Amazon eller Google, gav sig in i försäkrings- eller kapitalförvaltningsbranschen. Ett exempel är Alibaba som säljer en korträntefond som inom loppet av ett par år har växt till en av världens största räntefonder. En annan fråga är hur kapitalförvaltning för såväl privatkunder som för institutioner påverkas av utmaningarna mot vår levnadsmiljö och mot de grundläggande sociala rättigheterna i utvecklingsländer. Efterfrågan på kvalitetssäkrade sparprodukter och placeringar där man tar hänsyn till människor och miljö kommer att öka. Kraven på rapportering och transparens ökar för varje dag, och bevakningen av efterlevnaden hos företag och institutioner är numera delegerad till allmänheten. Redan i dag, år 2014, har 75 procent av världens befolkning tillgång till mobiltelefoni, och till år 2030 räknar bedömare med att över hälften av alla människor har internet. Det kommer att påverka hur morgondagens kunder söker, värderar och använder information om försäkringar, sparande och hur de bedömer aktörerna som verkar i den finansiella sektorn. Morgondagens kunder är sannolikt mycket olika dina kunder i dag. Detta skapar stora möjligheter för branschen men också helt nya utmaningar. Så frågan är hur din kund kommer att se ut i framtiden? Är din organisation rustad för de förändringar som kommer inom demografi, teknologi och värderingar? KPMG sitter inte inne med alla svaren, men väl med en metod för att identifiera rätt frågor. Globala megatrender Skiften i demografi, snabb tekno logisk utveckling, förändrade konsu mentbeteenden samt allt större påverkan på natur och levnadsmiljö är trender som kommer att förändra försäkringsbranschen och kapitalförvaltning världen över. Ur KPMGs rapport Investing in the Future: Värdekedja Kunder Demografi: Befolkningstilllväxt, åldrande befolkning, längre arbetsliv, urbanisering och större medelklass. Produkter & varumärken Megatrender Miljö: Förändrade värderingar kring ansvarstagande och hållbarhet, osäker resurstillång och ökade miljörisker. Teknologi: Ökad tillgänglighet och datamängd, nya innovationer och snabbare förändringar. Påverka k n på branschen Marknaden Teknik Värderingar, beteende och etik: Sociala mediers påverkan och betydelsen av förtroende, ökade krav på omedelbara och individanpassade lösningar. Rekrytering Bo lagsstyrning Source: KPMG analysis Blickpunkt Bank / 19

20 Bankers hantering av värdepapper som säkerhet ett skatteperspektiv 20 / Blickpunkt Bank

Försäkring. Blickpunkt: En tidskrift för dig som arbetar i försäkringsbranschen. # 2 2014. I detta nummer:

Försäkring. Blickpunkt: En tidskrift för dig som arbetar i försäkringsbranschen. # 2 2014. I detta nummer: Blickpunkt: Försäkring En tidskrift för dig som arbetar i försäkringsbranschen. # 2 2014 I detta nummer: Nya förutsättningar för försäkringsbolag Företagsskattekommitténs slutbetänkande Helt annorlunda

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40)

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi.registrator@regeringskansliet Stockholm Vår referens Dnr 2014-10-24 Annika Fritsch Fi2014/2212 Remissyttrande Företagsskattekommitténs

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson Företagsskattekommitténs förslag Rickard Eriksson Förslaget i korthet Avskaffa avdragsrätten för negativa finansnetton Ersätt med ett generellt avdrag på 25 procent av beskattningsbar vinst (samma effekt

Läs mer

Yttrande över huvudförslaget i Finansdepartementets betänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40)

Yttrande över huvudförslaget i Finansdepartementets betänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 Allmänt PayEx Credit AB ( bolaget ) blev godkänt av Finansinspektionen som kreditmarknadsbolag 2007-12-28 och övertog då den finansiella

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet

Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet Skattepresentation Illustration: Robert Hilmersson Skatt Frigör potentialen att växa Låt våra skattekonsulter ge dig goda råd och öka dina möjligheter till framgångsrika

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt kontor i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram.

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram. Punkt 18 a) b) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 25 mars 2015 angående långfristiga aktieprogram för 2015 Bakgrund SEB vill vara en attraktiv

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

7.2 Ersättningspolicy

7.2 Ersättningspolicy 7.2 Ersättningspolicy Fastställd av styrelsen i Norrbärke Sparbank 2015-06-11 Ersätter tidigare: 2014-10-02 Senast faktaändrad: 2015-05-22 Dokumentägare: VD Fastställelse och revision: Årligen Tillämpliga

Läs mer

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ana Maria Matei, finansinspektör anamaria.matei@fi.se 2011-05-10 Solvens 2-visionen Ny EU-lagstiftning med fokus på riskbaserat kapitalkrav och risk management för försäkringsbolag

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483

Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483 Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483 Bakgrund till riskbedömning Verksamheten i Amrego Kapitalförvaltning AB, org. nr 556646-8483, (i det följande

Läs mer

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009 PP01 PP01 RÄNTOR Klassificeringsfaktorer Utestående belopp Ränta, % Radnr Knr 05 10 05 9 Genomsnittsränta på utlåning JO30000, Kr 10 10 9 Genomsnittsränta på inlåning K02 15 0 Genomsnittsränta på produktivt

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar FI-forum 25 september 2014 Agenda Bakgrund, syfte och sammanhang Kapitaltäckning Kapitalbuffertar Kapitalbuffertar och pelare 2 Offentliggörande av information

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2015-06-17 Tidigare fastställd av styrelsen 2014-05-28 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012 Januari juni 2013 Ekeby Sparbank får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013.01.01 2013-06-30. Sparbankens resultat Ekeby Sparbank redovisar ett rörelseresultat på 9.501

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Månadens skattefråga Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt

Månadens skattefråga Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt 1 (16) Månadens skattefråga Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt 1. Inledning Företagsskattekommittén har haft i uppdrag att lämna förslag på ett nytt system för beskattning av företag.

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Konsoliderad situation för Solidar

Konsoliderad situation för Solidar Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om den konsoliderade

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Delårsrapport, Q 2 2015 2015-08-05

Delårsrapport, Q 2 2015 2015-08-05 Delårsrapport, Q 2 2015 2015-08-05 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Information om ersättningar i Swedbank 2014

Information om ersättningar i Swedbank 2014 Information om ersättningar i Swedbank 2014 Enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 Information om ersättningar i Swedbank 2014

Läs mer

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 RESULTATRÄKNING, Kkr Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 % Ränteintäkter 55 246 69 023-20% 123 920 Räntekostnader -4 935-19 291-74% -27 606 Räntenetto 50 311 49 732 1% 96 314 Erhållna utdelningar

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning

Högre kurs i företagsbeskattning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Neutral Bolagsskatt SOU 2014:40 2015-02-17 Hanna Djerf Inledning Vid ett regeringssammanträde den 13 januari 2011 beslutades Företagsskattekommitténs direktiv 1, enligt

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Med rätt värderingar sedan 1906 Hur bygger man ett företag som förblir stabilt? Man börjar med att lägga en ordentlig grund; en värdegrund.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA-BoS-14/259 SV Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar

Finansiella företagsgruppen Solidar Finansiella företagsgruppen Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

FÖRFRÅGNINGUNDERLAG UPPHANDLING AV KVALIFICERADE JURISTTJÄNSTER

FÖRFRÅGNINGUNDERLAG UPPHANDLING AV KVALIFICERADE JURISTTJÄNSTER Diarienummer: 2015/136 FÖRFRÅGNINGUNDERLAG UPPHANDLING AV KVALIFICERADE JURISTTJÄNSTER BILAGA 1 Kravspecifikation 1. INLEDNING... 3 2. GEMENSAMMA KRAV... 3 2.1 Tillgänglighet... 3 2.2 Kompetensnivåer...

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Delårsrapport. Januari juni 2014

Delårsrapport. Januari juni 2014 Delårsrapport Januari juni 2014 sid 1 (5) Delårsrapport för januari - juni 2014 Styrelsen för Sparbanken Göinge AB, 516406-0716, får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Trygghet genom hela livet SEB erbjuder pensionsförsäkringar och trygghet under livets olika skeden för

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720 SALA SPARBANK Ersättningspolicy POL 720 Datum för fastställelse 2014-10-03 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation och ansvar...

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i %

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Sid 3 RESULTATRÄKNING tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Ränteintäkter 99 476 121 484 Räntekostnader - 30 787-49 722 Räntenetto 68 689 71 762-4,3% Erhållna utdelningar 10 197 6 702 Provisionsintäkter

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Punkt 19 a) c) Bakgrund

Punkt 19 a) c) Bakgrund Punkt 19 a) c) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 29 mars 2012 angående långfristiga aktieprogram för 2012 Bakgrund SEB:s ersättningsstrategi

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Fortsatt positiv utveckling för koncernen Resultatet efter finansnetto ökade med 19 procent till 13 Mkr (11) Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 32 procent

Läs mer

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Depåförsäkring Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Gillar du enkelhet och smidighet när det handlar om ditt sparande? Då har vi en god nyhet. Nu kan du samla ditt sparande i strukturerade

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar

Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar EIOPA-BoS-15/113 SV Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel.

Läs mer