Securing the Price Hedging of Incoming and Outgoing Goods in Agricultural Businesses

Transkript

1 Securing the Price Hedging of Incoming and Outgoing Goods in Agricultural Businesses Matilda Johansson FINAL THESIS 2014 Mechanical Engineering, Industrial and Production Management Postadress: Besöksadress: Telefon: Box Jönköping Gjuterigatan (vx)

2 Prissäkring Säkra priset på inkommande och utgående gods i jordbruksföretag Matilda Johansson EXAMENSARBETE 2014 Maskinteknik, Industriell Ekonomi och Produktionsledning Postadress: Besöksadress: Telefon: Box Jönköping Gjuterigatan (vx)

3 Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet Maskinteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författaren svarar själv för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Uppdragsgivare: Examinator: Jörgen Dernroth Nicklas Bengtsson Omfattning: 15 poäng (grundnivå) Datum: Arkiveringsnummer Postadress: Besöksadress: Telefon: Box Jönköping Gjuterigatan (vx)

4 Abstract Abstract Within agricultural businesses the enterprises have to deal with fluctuating costs both for incoming and outgoing goods, respectively. This means financial uncertainties and risks that may also impede future investments. Incoming goods, such as fertilizers, and outgoing goods, such as grain, exhibit large cost swings over time. With regard to outgoing goods, duplication of the price during a 12 month period is not unusual. This high volatility creates uncertainties both on the expense side and, to an even higher degree, on the income side as prices on end-products become difficult to forecast. To handle these uncertainties there are today a number of financial instruments for risk management. In Sweden, this situation is a relatively new one and only a limited amount of tools are being used by a select few market facilitators. The number of raw materials and end products are, in addition, few. An awareness of the magnitude of price volatility as well as of the financial tools that are available to both minimize the risks and increase the return of investment, are prerequisites for a successful risk management. Even though Swedish data are still limited, retrospective analyses of, e.g., international hedging of grain products, in most cases, are preferable compared to spot-market trading. From both trade organizations and individual farmers there is an expressed need of a better knowledge within the area in order to have more businesses successfully utilize different price securing strategies. Key words: price risk, income variation, return on investment, price securing, hedging, risk management, spot price, future. 1

5 Sammanfattning Sammanfattning Inom lantbruket har företagare att förhålla sig till fluktuerande kostnader på inkommande gods respektive priser på utgående gods. Detta innebär ekonomiska osäkerheter och risker och som också kan begränsa framtida investeringar. Inkommande gods, som gödningsmedel, och utgående gods, som spannmål, uppvisar stora kostnadssvängningar över tid. För utgående gods är dubbleringar inom 12-månadersperioder inte ovanliga. Denna höga volatilitet skapar osäkerhet både på utgiftssidan och, i än högre grad, på inkomstsidan då priserna på producerade produkter blir svåra att prognostisera. För att hantera dessa osäkerheter finns idag ett antal finansiella instrument för riskhantering. I Sverige är denna företeelse relativt ny och endast ett begränsat register av verktyg används av några få marknadsaktörer. Antalet råvaru- och slutprodukter är dessutom få. En medvetenhet om dels prissvängningarnas stora betydelse och dels de finansiella verktyg som finns för att både minska riskerna och dessutom öka avkastningen är en förutsättning för en lyckad riskhantering. Även om svenska data ännu är relativt begränsade visar retrospektiva analyser av exempelvis internationella terminssäkringar av vete att, i de flesta fall, någon form av prissäkring är att föredra framför att köpa och sälja till dagspris. Från såväl branschorganisationer som enskilda lantbrukare finns ett uttalat behov av en bättre kunskap inom området så att fler företagare rätt kan utnyttja olika prissäkringsstrategier. Nyckelord: prisrisk, intäktsvariation, avkastning, prissäkring, riskhantering, spotpris, terminer, futures-kontrakt. 2

6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION BEGREPP OCH DEFINITIONER Metod och genomförande TEORI OCH LITTERATURSTUDIER DATAINSAMLING INTERVJU ANALYS VALIDITET OCH RELIABILITET Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR DEFINITION AV RISK RISKHANTERING PRODUKTIONS-, FINANSIELLA OCH POLITISKA RISKER RÅVARURISKER Inkommande gods Utgående gods RISKATTITYDER PRISRISKHANTERINGSSTRATEGIER Spotpris Poolavtal Terminshandel Forwardkontrakt Futureskontrakt Optioner på futureskontrakt MARKNADSAKTÖRER Internationella handelsplatser för terminshandel Svenska handelsplatser Svenska Lantmännen Svenska Foder Handelsbanken SEB Resultat PRISSÄKRINGSSTRATEGIER ANALYS AV MARKNADSPRISER Fundamental analys Teknisk analys INTERVJU MED LANTBRUKARE Diskussion och slutsatser RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Referenser Sökord

7 Innehållsförteckning 8 Bilagor Figurförteckning Figur 1. Avkastning i förhållande till risk, T Iwarson, 2012, egen bearbetning Figur 2. Osäkerhet och risk / möjligheter Figur 3. Växelkursutveckling (Riksbanken) Figur 4. Inkommande gods, prisutveckling och PM-index från Figur 5. Utgående gods och A-index från Figur 6. Terminspriser för spannmål, Svenska Lantmännen Figur 7. Prisutveckling oljeväxter, Svenska Foder Figur 8. Handelsbanken, prisutveckling vete Figur 9. Avräkningspris för mjölk i Sverige Figur 10. CBOT, vete spotpris Figur 11 CBOT, vete, futureskontrakt för förfallodatum juli Figur 12. Prisutveckling Europa 2011, omvärldspåverkan Figur 13. Prisutveckling 5 år, Matif, egen bearbetning Tabellförteckning Tabell 1. Produktionsmedelsprisindex (PM-index) Tabell 2. Avräkningsprisindex (A-index) Tabell 3 CBOT, vete, spotpris jämfört med terminskontrakt juli Tabell 4: CBOT, vete, spotpris jämfört med terminskontrakt juli

8 Inledning 1 Inledning Inom lantbruket har företag och organisationer att förhålla sig till fluktuerande priser både vad gäller inkommande och utgående gods. Detta skapar osäkerhet och kan innebära risker för verksamheten. Detta examensarbete är en del i den treåriga ingenjörsutbildningen inom ämnesområdet maskinteknik på Tekniska Högskolan i Jönköping. 1.1 Bakgrund och problembeskrivning Inom jordbruket på landsbygden i Jönköpings län har entreprenörer och företag att förhålla sig till fluktuerande priser på både inkommande gods, t.ex. foder i ett lantbruk, och även utgående gods, t.ex. köttet som produceras. Dessutom utgör EU-stödet i många fall en obestämd faktor eftersom storleken är beroende på en utländsk valutakurs. Sammantaget gör detta företagandet osäkert och kan leda till att investeringar och nysatsningar hämmas inom länet. För lantbruksindustrin i Jönköpings län finns ett flertal inkommande gods, t.ex. olika sorters foder i ett lantbruk, som varierar i kostnad över tiden. Vilka är de olika kostnadsslag som har ekonomisk betydelse, och hur ser dessas volatilitet ut över tiden? På samma sätt kan frågan ställas för utgående gods; vilka är de slutprodukter som lantbruket levererar och hur ser dessas volatilitet ut. Företagarna behöver därför fatta ett antal ekonomiska beslut både med avseende på inkommande och utgående gods som kommer att ha påverkan på såväl kostnader som inkomster och därmed verksamhetens långsiktiga överlevnad. 1.2 Syfte och frågeställningar Examensarbetet beskriver de olika övergripande risker lantbrukare har att förhålla sig till och hur dessa kan hanteras. Därefter beskrivs mer i detalj olika produkters volatilitet: Inkommande gods; vilka kostnadsslag påverkar verksamheten Utgående gods; vilka kostnadsslag påverkar verksamheten Eftersom båda dessa produkttypers volatilitet skapar en osäkerhet hos lantbrukaren, och i sämsta fall riskerar att underminera hela verksamheten, finns ett stort behov av att hantera dessa risker. De strategier som kan användas för att fatta mer välgrundade ekonomiska beslut kan sammanfattas i två syften: En minskning av riskerna En ökning av intäkterna och på så sätt få en större avkastning på investerat kapital 5

9 Inledning Med en bättre kännedom om tillgängliga metoder, kan företagen i regionen minska risker, förbättra lönsamheten och därmed också öka möjligheterna för framtida investeringar. 1.3 Avgränsningar Rapporten fokuserar på lantbrukets huvudsakliga inkommande och utgående gods. Skogsbruksprodukter behandlas inte specifikt även om samma ekonomiska verktyg kan användas. 1.4 Disposition Rapporten inleds med en beskrivning av vilka metoder som använts. Därefter görs en översikt av de företagsekonomiska förutsättningar lantbrukaren har att hantera och hur osäkerhetsfaktorer kan påverka det ekonomiska utfallet. Olika typer av risker gås igenom och speciellt fokus läggs på råvarurisker, både för inkommande och utgående gods. Storleken av dessa produkters prissvängningar diskuteras. En översyn av ett flertal ekonomiska instrument beskrivs som kan hjälpa lantbrukaren hantera prisrisker och vilka marknadsaktörer som tillhandahåller dessa verktyg och på vilka handelsplatser. I resultatdelen beskrivs olika prissäkringsstrategier och hur dessa kan påverka slutresultatet. Här behandlas också erfarenheter från enskilda lantbrukares användning av prissäkring. Rapporten avslutas med en diskussion om resultaten, rekommendationer och vad som bör studeras vidare. 1.5 Begrepp och definitioner Rapporten fokuserar på lantbrukets huvudsakliga inkommande och utgående gods samt vilka prissäkringsstrategier som bör användas. 6

10 Metod och genomförande 2 Metod och genomförande I detta kapitel beskrivs hur studien har genomförts och vilka metoder som använts. Dessutom diskuteras hur resultaten tagits fram och rapportens tillförlitlighet. 2.1 Teori och litteraturstudier För att sätta in ämnet, prissäkring i jordbruksföretag, i en större kontext, har en genomgång gjorts av företags affärsmodeller. Speciellt fokus har lagts vid risker och hur risker kan hanteras på ett systematiskt sätt. Dessa teorier är inte specifika för inkommande respektive utgående gods i jordbruket men ger en insikt i hur riskhantering är, eller borde vara, en naturlig komponent i varje lantbrukares affärsverksamhet. De olika finansiella instrument som beskrivs har använts, utan undantag, i stor omfattning på olika globala finansiella marknader i flera år. De teorier och den litteratur som använts och som rapporten refererar till får anses vara av hög kvalitet då de bl.a. fungerat som kurslitteratur vid nordiska universitet. De teorier och de referenser som använts för att detaljstudera det specifika området avseende inkommande och, speciellt, utgående gods prissäkring är av senare datum. I arbetet har också använts material från flera finansiella institutioner liksom från olika branschorganisationer. 2.2 Datainsamling Denna rapport är en teoretisk studie av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Litteratur från områdena riskhantering och finansiella instrument har kompletterats med jordbruksområden som inkommande och utgående gods. Detta har resulterat i en god koppling mellan övergripande teoretiska modellers användbarhet inom en specifik del av jordbruket. Eftersom området är relativt nytt inom den svenska jordbruksnäringen är omfattningen av historiska data begränsad. I stället har använts kvantitativa data från en av världens största handelsplatser på området, amerikanska CBOT. Denna information är av kategorin sekundärdata. 7

11 2.3 Intervju Metod och genomförande Som komplement till ovanstående teoretiska analyser har även en begränsad mängd intervjufrågor ställts för att belysa hur en lantbrukare ser på området och vilka praktiska erfarenheter som finns. Denna del ger en kvalitativ uppfattning om de begränsningar som upplevs finnas för att kontinuerligt och i större skala använda de olika instrument som finns till förfogande. För att få ett kvantitativt underlag skulle en större mängd intervjuer i form av enkäter behövt göras och detta bedömdes som av mindre intresse än att redogöra för de olika strategier som finns. 2.4 Analys Rapporten beskriver de risker det innebär för jordbrukare att inte med säkerhet kunna förutsäga kostnaderna för produktionen och inte heller de priser man kommer att kunna ta ut vid den senare försäljningen av produkterna. Hur dessa risker kan hanteras gås ingående igenom. För att kvantitativt demonstrera vad olika strategier och angreppssätt skulle ge för ekonomiskt utfall har historiska data, liksom referenser till andra studier, använts. Dessa analyser kan naturligtvis bara ge en bild av hur olika strategier hade fungerat för en viss produkt, under en viss tidsperiod och på en specifik handelsplats. Syftet med rapporten är dock att peka på att olika angreppssätt oftast ger signifikant olika resultat. I kapitlet med intervjufrågor ges en kort beskrivning av en enskild lantbrukares erfarenhet av prissäkring och vilka förbättringsmöjligheter, t.ex. information och utbildning, som skulle öka användningen i framtiden. 2.5 Validitet och reliabilitet Med validitet avses relevansen och giltigheten av det som avhandlas dvs hur väl frågeställningarna och innehållet i rapporten speglar det aktuella problemet. De teoretiska modeller som använts i denna rapport är väl beprövade och har använts under många år av olika finansiella aktörer. Dessa teorier och instrument har inte heller förändrats nämnvärt och grunderna för t.ex. terminssäkring kan spåras så långt tillbaka som till 1800-talet. För prissäkring inom lantbruket finns inte samma historik men validiteten i dessa teorier, instrument och strategier har applicerats utan nämnvärda förändringar. Validiteten i rapporten kan därför hävdas vara hög. 8

12 Metod och genomförande Reliabilitet avser tillförlitligheten i de uppgifter och data som används. En hög grad av reliabilitet är en förutsättning för att också få en hög grad av validitet. Vad gäller de teoretiska modeller som rapporten använder måste reliabiliteten anses vara hög då dessa modeller är väl dokumenterade, erkända och har använts under lång tid. De numeriska data som använts i denna rapport är i huvudsak amerikanska data i avsaknad av tillräckliga mängder svenska data. Den svenska marknaden har dessutom tills nyligen haft ett delvis reglerat marknadspris varför historiska trender inte alltid är relevanta. Det måste därför anses att de amerikanska data som använts ger en tillräckligt hög reliabilitet för att kunna dra generiska slutsatser om strategier men samtidigt bör man vara observant på att kommande svenska datamängder kan komplettera slutsatserna. 9

13 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket 3 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Historiskt har lantbruket fokuserat på de olika risker som är förknippade med själva produktionen. Hit räknas exempelvis risker som väderberoende. Detta har varit naturligt då priserna varit mer stabila och utsattheten för produktionsrisker varit större då motåtgärder inte kunnat appliceras i tillräcklig omfattning. I samband med en alltmer globaliserad och avreglerad marknad, och med större tekniska möjligheter att förbättra effektiviteten i produktionen, har dock prisrisken, dvs det man får betalt för den slutliga produkten, vuxit fram som den stora risken. Även inkommande gods oförutsägbara kostnader har blivit mer fokuserad. 3.1 Ekonomiska förutsättningar I denna framställning koncentreras resonemanget kring lantbrukaren och dennes situation och i mindre grad till andra aktörer som professionella köpare av exempelvis spannmål. I varje affärsverksamhet kan det ekonomiska utfallet, vinsten, förenklat sammanfattas i denna formel: Ekonomiskt utfall = intäkter kostnader Intäkter kan delas upp i följande faktorer: Intäkter = Pris x Volym I många fall ska på intäktssidan även tas upp andra positiva bidrag som jordbruksstöd från t.ex. statliga eller europeiska organ. Eftersom dessa intäkter, i allt väsentligt, inte kan påverkas och därmed inte heller innebär en risk har jag valt att bortse från dem i den fortsatta framställningen. Volym är det utfall som fås efter exempelvis en skörd. Tidigare har vi behandlat de faktorer som kan påverka detta utfall, exempelvis vädrets påverkan. Denna faktors påverkan på slutresultatet är större i andra delar av världen med mer extrema väderleksförhållanden men även i Sverige har detta börjat uppmärksammas. Exempelvis erbjuder Lantmännen ett s.k. Torkavtal. Med ett sådant säkrar man tork-kostnaden för sin spannmål redan innan skörden. Avtalet kan tecknas fram till 1 juni och innebär en fast torkningskostnad på alla skördeleveranser [1]. 10

14 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Kostnader är framförallt beroende på de olika kostnadsslagen för inkommande gods. Dessa behandlas översiktligt nedan. Den stora påverkansfaktorn för Ekonomiskt utfall är därmed Pris och denna parameter kommer därför att vara i centrum i den fortsatta studien. 3.2 Definition av risk Det Ekonomiska utfallet ovan kan också beskrivas på ett annat sätt [2]: Låt oss ta två exempel: Avkastning på risk = Ekonomiskt utfall / Risk - antag först att det Ekonomiska utfallet är 10% och risken 20%. Då blir Avkastning på risk 0.5. Normalt strävar lantbrukaren efter att maximera det Ekonomiska utfallet för att få en så hög Avkastning på risk som möjligt. - ett annat sätt är ju dock att sänka risken. Låt oss anta att vi halverar risken, i det här fallet till 10%. I formeln ovan blir då den nya Avkastning på risk hela 1.0, dvs en avsevärt högre siffra. Detta är viktigt att komma ihåg då, för att maximera Avkastning på risk, både ett högt Ekonomiskt utfall (pris) och en låg Risk måste vara med i beräkningen för att maximera vinsten. Lantbruk kan, naturligtvis, ses som en investering som vilken som helst. I alla näringsgrenar kan dess avkastning ses i förhållande till den risk det innebär att bedriva just den verksamheten. Normalt förväntas en ökad risk också innebära en större avkastning, T Iwarson har sammanfattat detta i figur 1. I extremfallet med minimal, eller närmast 0 %, risk, kan vi likna detta vid ett sparande på bank med en låg men säker avkastning. Allteftersom företagaren är beredd att ta en större risk förväntar vid oss också möjligheten till en större avkastning. Även om detta inte alltid stämmer är det dock det mest förekommande och kan återfinnas exempelvis på tillväxtmarknaderna och dess aktiekurser. I fallet med lantbrukare och prissäkring kan vi dock göra en hel del för att minska risken utan att försämra avkastningen. I figur 1 kan detta demonstreras genom att säkra ett visst pris för en framtida skörd. På så sätt minskas risken, en förflyttning av från punkt A till B, men utan att avkastningen försämras. 11

15 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Avkastning Prissäkring B A Ingen prissäkring X Risk Figur 1. Avkastning i förhållande till risk, T Iwarson, 2012, egen bearbetning. 3.3 Riskhantering I en alltmer globaliserad värld har marginalerna för de flesta jordbruksprodukter krympt. Dessutom har svängningarna för både inkommande och utgående gods blivit både större, högre volatilitet, samt snabbare. Tillsammans innebär detta att osäkerheten för verksamheten ökar. Denna osäkerhet om vad verksamhetens framtida kostnader kommer att vara, samt de priser man kan ta ut av slutkunden, innebär även inom denna bransch att succesivt lära sig hantera dessa osäkerheter. Det är dock viktigt att komma ihåg att den osäkerhet som företagaren utsätts för också kan vändas till en fördel genom att, med ett mer heltäckande underlag, kunna ta ett väl avvägt beslut för att passa den riskprofil som man för varje situation vill ha. Företagande inom jordbruksnäringen innebär att kunna sin verksamhet och ha en god överblick över vilka faktorer som påverkar utgifter respektive inkomster. 12

16 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Som ett generellt första steg måste företagets verksamhet gås igenom med avseende på inkommande respektive utgående gods. För varje kostnads- och pristyp görs en analys av följande faktorer: Hur stor påverkan har respektive kostnad/pris på företagets slutliga resultat Hur stor osäkerhet och volatilitet har dessa kostnader/priser Möjligheter; ökad avkastning Utfall Förväntat medelvärde Risker; minskad avkastning Sannolikhet Figur 2. Osäkerhet och risk / möjligheter Risken i exemplen ovan är sin tur också en produkt av två faktorer: Risk = Sannolikheten x Utfallet Sannolikheten kan i normalfallet minskas av lantbrukaren genom att minska exponeringen genom att t.ex. prissäkra en viss del av skörden och på så sätt minska Sannolikheten och därmed Risken. Sammanfattningsvis kan sägas att risker kan hanteras till stor del om lantbrukaren är medveten om dessa ekonomiska förutsättningar. Det är också rimligt att anta att hantering av risker, som en inbäddad del av varje företagares verksamhet, i framtiden kommer att bli en lika naturlig del som kvalitetsarbetet är idag [3]. 13

17 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket 3.4 Produkt, finansiella och politiska risker Traditionellt har jordbruket fokuserat på olika produktionsrisker. Hit räknas bl.a. följande områden [4]: Väderberoenden som regn, torka, temperatur Växtsjukdomar som drabbar grödan Sjukdomar som drabbar boskapen Finansiella risker kan delas in i [4]: Ränterisk: framtida räntor på lån Belåningsvärdet på olika säkerheter Låga kassaflöden som negativt kan påverka förmågan att amortera av skulder Dessutom påverkas de flesta verksamheter av valutarisker [6]. De kan bestå av exempelvis storleken på olika stödåtgärder som tillhandahålls av EU, av import av olika slag av råvaror som verksamheten behöver för att kunna drivas samt exportpriser på slutliga produkter. Figur 3. Växelkursutveckling (Riksbanken) 14

18 3.5 Råvarurisker Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Råvarurisker inom jordbruket består av ekonomiska risker då jordbrukaren köper, säljer eller lagerhåller antingen inkommande eller utgående gods [7]. Eftersom den framtida kostnaden för de råvaror som behövs för framställning av jordbruksprodukter och dessutom marknadspriset för slutprodukten är okända faktorer innebär detta en osäkerhet i hur företagets finansiella resultat kommer att bli. Detta kan i sin tur ha en negativ påverkan på investeringsviljan och därmed företagets långsiktiga lönsamhet Inkommande gods För inkommande gods har tre produkter studerats, se figur 4: Gödnings- och jordförbättringsmedel Energi och smörjmedel Djurfoder Figur 4. Inkommande gods, prisutveckling samt PM-index fr.o.m. år 2005 (2005 = 100) Speciellt gödnings- och jordförbättringsmedel uppvisar stora svängningar. Under åren steg index med närmare 100% för att därefter falla med ca 50%. 15

19 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Även om produkten Gödnings- och jordförbättringsmedel inom inkommande gods är det kostnadsslag som har den största volatiliteten, är dess andel av den totala produktionsmedelkostnaden endast 7.6%, se tabell 1 och bilaga 1. Inom detta kostnadsslag finns heller inga etablerade marknader med verktyg för framtida priskontrakt. För ett fåtal av de övriga inkommande kostnadsslagen finns delvis, exempelvis för elförsörjning, möjligheter att teckna avtal som ger företagaren en känd framtida kostnad. Lantbruk inkommande gods. Prisindex 2005=100 Gödnings- och jordförbättringsmedel Vägningstal (%) Apr 2009 Apr 2010 Apr 2011 Apr Diff, % Apr10- Apr11 7,6 181,7 143,6 113,7 167,0 104,9 112,5 135,5 +20,4 TOTAL INSATSFÖRBRUKNING INVESTERINGSVAROR OCH -TJÄNSTER 78,9 128,3 122,1 119,9 127,0 106,3 117,2 128,9 +10,0 21,1 113,4 119,5 121,6 111,3 106,5 122,1 123,0 +0,8 TOTALT 100,0 125,2 121,5 120,3 123,7 106,3 118,2 127,7 +0,8 Tabell 1. Produktionsmedelsprisindex (PM-index) 16

20 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Utgående gods På samma sätt har prisutvecklingen för några utgående kostnadsslag studerats, figur 5. Figur 5. Utgående gods samt A-index, index fr.o.m år 2005 (2005 = 100) Prisrörelserna de senaste åren har varit kraftiga för flera produkter, speciellt för spannmål och oljefröer. Under skedde en pristopp och inte förrän under senare delen av 2010 har samma höga nivå uppmäts. En mer detaljerad prisutveckling ser man i tabell 2 och bilaga 2. 17

21 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Diff, % Lantbruk utgående gods. Prisindex 2005=100 Vägnings- tal (%) Apr 2009 Apr 2010 Apr 2011 Apr Apr10- Apr11 Spannmål 10,6 167,7 113,7 162,2 213,9 133,1 109,3 208,8 +91 VEGETABILIE- PRODUKTION ANIMALIE- PRODUKTION 38,5 136,7 117,7 138,2 144,3 125,1 120,2 156, ,5 125,5 114,2 123,0 124,0 113,5 117,2 125,9 +7 TOTALT 100,0 129,8 115,5 128,8 131,8 118,0 118,4 137,7 +16 Tabell 2. Avräkningsprisindex (A-index) 3.6 Riskattityder Liksom företagare generellt kan jordbrukare delas in i tre grupper beroende på hur man ser på risksituationer [4]: riskaversiva personligheter, dvs man försöker undvika risksituationer i möjligaste mån. Dessa företagare tar det säkra före det osäkra även om detta exkluderar högre lönsamhet riskbenägna personligheter. Dessa gör affärer i syfte att maximera vinsten även om sannolikheten för förlust ökar. Riskneutrala, dvs en personlighetstyp mellan de två ovan nämnda kategorierna Viss litteratur menar att dessa riskattityder är personlighetsberoende och permanenta [8]. Andra menar att situationen avgör riskaptiten [9]. 18

22 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket 3.7 Prisriskhanteringsstrategier Försäljning av jordbruksprodukter kan, generellt sett, ske med hjälp av tre olika strategier [6]: spotpris poolpris terminspris Spotpris En direkt spegling av det aktuella marknadspriset fås genom ett s.k. spotpris [6]. Detta ger jordbrukaren möjlighet, genom att själv noga följa marknadssvängningarna, för att därigenom påverka slutresultatet. Spot-avtalet innebär att man förbinder sig att leverera en vara närmsta tiden till ett förutbestämt pris. Olika detaljerade regler gäller för olika mäklare och/eller produkter. Lantmännen erbjuder kontrakt för ett drygt fyrtiotal produkter [10] Poolavtal Med ett poolavtal lämnar odlaren/säljaren över arbetet att bevaka marknaden och att göra försäljningen av, t.ex., spannmålen. Detta innebär att köpare och säljare måste komma överens om vilken vara, vilken kvantitet och under vilken tid som denna slutliga försäljning ska ske. Försäljningen av den överenskomna kvantiteten behöver inte ske vid ett enda tillfälle utan kan ske löpande alltefter marknadssituationen [10] Terminshandel Terminsavtal tecknas på samma sätt som spotavtal men med den skillnaden att här gäller leverans för en framtida avtalad terminsperiod. Även här innebär avtalet att man förbinder sig att leverera en vara till ett förutbestämt pris [10]. Prisrisken tas i detta fall över från odlaren till köparen. Som tidigare nämnts är terminskontrakt ett instrument som ger odlaren/säljaren ett avtal för en viss vara, för leverans till ett förutbestämt datum och pris. I en marknad med stillastående prisbild kommer priset i ett sådant kontrakt normalt att vara högre ju längre bort leveransen ska ske eftersom odlaren/säljaren måste stå för lagringskostnader och räntor [11]. Terminshandeln förekommer av naturliga skäl där varan omsätts i stora volymer och där priser varierar mer än för andra varor. Särskilt viktig blir denna handel i underliggande varor där prisbilden kan förändras på ett oförutsett sätt. 19

23 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Forwardkontrakt Som namnet antyder är detta ett kontrakt som binder säljare och köpare till att göra en affär i framtiden. Datum, volym och pris är förutbestämt. Detta slags avtal är oftast inte standardiserat utan utformat på så sätt att datum/volym/pris anpassas, i huvudsak, efter vilken volym som säljaren anser sig kunna och vilja leverera vi ett senare tillfälle [11]. Det är därför viktigt ur säljarens synpunkt att inte lova en leverans större än den hen med säkerhet kan leverera. Detta kontrakt är det vanligast förekommande på den svenska marknaden. Aktörerna här är oftast, när det gäller säljare respektive odlare/producent vanliga lantbrukare och köpare en organisation som Lantmännen Futureskontrakt Futureskontrakt handlas på olika börser och exempelvis Handelsbanken agerar som mäklare på olika handelsplatser för ett flertal spannmålsprodukter [12]. Till skillnad från ett forwardkontrakt är ett futureskontrakt standardiserat så att datum eller förfallodag, pris och volym följer vissa givna mallar för dessa tre faktorer. En annan skillnad mot ett forwardkontrakt är att för ett futureskontrakt, när förfallodagen infaller, levereras vanligtvis ingen vara utan det ekonomiska utfallet regleras efter hur det verkliga marknadspriset är denna dag. Denna typ av affär är därför i huvudsak en värdepappersaffär [11] och ger också möjlighet att gå ur avtalet genom att göra kvittningsaffär. Priset i ett futureskontrakt beror i huvudsak på följande faktorer [11]: Hur marknadspriset för den underliggande varan, t.ex. ett visst spannmål, är Tiden; ju längre bort förfallodatum ligger, desto högre pris Räntan; ju högre ränta, desto högre pris Lagringskostnad för den underliggande varan Optioner på futureskontrakt Ett optionskontrakt fungerar på samma sätt som ett futureskontrakt, ovan, men med skillnaden att innehavaren inte är tvingad att köpa eller sälja ett futureskontrakt till ett i förväg bestämt pris när tiden löper ut för optionen [11]. 20

24 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket 3.8 Marknadsaktörer Internationella handelsplatser för terminshandel Terminskontrakt för lantbruksprodukter handlas på ett flertal börser över världen, exempelvis: NYSE New York Stock Exchange, USA CBOT Chicago Board of Trade, USA RMX Risk Management Exchange, Tyskland NYSE Euronext Liffe, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Portugal och Storbritannien (inklusive MATIF, Paris - Marché A Terme International de France) Eurex, Tyskland I vissa fall har dessa handelsplatser fungerat under lång tid, exempelvis har CBOT som är en av de största i världen, hanterat futureskontrakt sedan 1865 [4]. Överlag är de europeiska börserna mindre än de amerikanska men detta kan komma att ändras i framtiden då avregleringar inom EU s jordbrukspolitik ändrar marknadsförutsättningarna Svenska handelsplatser Den svenska marknaden för terminskontrakt är både avsevärt mindre och med en kortare historia än sina internationella motsvarigheter. Dock är den snabbt växande. I Sverige handlas både forward och futureskontrakt. I de flesta fall är säljarna enskilda jordbruksföretag och lantbrukare. Köparna är vanligtvis större organisationer och företag som Lantmännen och Svenska Foder Svenska Lantmännen Svenska Lantmännen ägs av drygt 33,500 svenska lantbrukare och är verksamma inom fyra huvudområden; lantbruk, maskin, energi och livsmedel [13]. Lantmännen erbjuder fem olika slags avtal när det gäller spannmål; poolavtal terminsavtal 21

25 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket spotavtal depåavtal; säljaren får betala för lagerhållning spontanleverans; detta ger säljaren fördelen att sälja till dagspris utan att ha tecknat avtal men är då utlämnad till marknadssvängningarna För terminshandeln erbjuder Lantmännen avtal för ett fyrtiotal grödor. Minsta avtalskvantitet är 12 ton [13]. Figur 6. Terminspriser för spannmål, Svenska Lantmännen Svenska Foder Svenska Foder levererar foder och växtodlingsprodukter till lantbruket och cerealieprodukter till livsmedelsbranschen. Organisationen köper all spannmål, oljeväxter, trindsäd och majs på kontrakt. Avtalen skrivs antingen genom fastpris eller genom volymkontrakt [14]. Svenska Foder erbjuder också svenska lantbrukare möjligheten att kombinera fysisk handel av vete och raps med ett terminskontrakt baserat på spannmålsbörsen Matif i Paris. Detta innebär att man säljer sitt odlade vete, eller raps, till Svenska Foder och samtidigt köper ett terminskontrakt på max motsvarande volym. Mot en avgift får man en garanti som innebär att vid en börsnedgång får man ingen kostnad på den differens som blir skillnaden mellan priset man betalade för terminen och det pris som betalas när man säljer terminskontraktet igen. Skulle däremot terminspriset stiga så kommer hela differensen i uppgång att tillfalla odlaren [14]. 22

26 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Figur 7. Prisutveckling oljeväxter, Svenska Foder Handelsbanken Handelsbanken har hanterat terminskontrakt på den svenska marknaden sedan Idag erbjuds terminskontrakt för framförallt vete, raps, sojabönor, maltkorn och havre [15]. Figur 8. Handelsbanken, prisutveckling vete 23

27 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket Lantbrukare erbjuds metoder att hantera råvarurisker genom att prissäkra jordbruksprodukter via finansiella kontrakt. Genom att ingå ett avtal med banken kan lantbrukaren försäkra sig om vad framtida intäkter eller kostnader blir. Genom att i förväg säkra upp intäkterna från sina skördar eller utgiften för sina inköp blir verksamheten mer förutsägbar [15]. Handelsbanken har också instrument för valutariskhantering i samband med EUstöd. Efter att ha ansökt om ett visst belopp i euro kan man sälja valutan på termin. Man vet då vilken slutkurs man får och EU-stödet, i svenska kronor, blir känt redan i förväg vilket gör att planeringen för verksamheten underlättas [15] SEB Som exempel på att det tar tid att implementera nya verktyg för prissäkring kan nämnas SEB s introduktion av terminssäkring av färskvaran mjölk. I detta fall tog det två år innan den första affären gjordes [16]. Figur 9. Avräkningspris för mjölk i Sverige 24

28 Risk och riskhanteringsstrategier inom lantbruket 25

29 Resultat 4 Resultat I detta avsnitt diskuteras hur olika strategier för prissäkring skulle ha utfallit genom att använda historiska data samt praktiska erfarenheter av terminshandel från en svensk lantbrukare. 4.1 Prissäkringsstrategier För att studera olika strategier har en retrospektiv studie gjorts med hjälp av följande underlag / data: CBOT Chicago Board of Trade vete spotpris respektive Futures med förfallodatum juli 2014 Underlaget har valts för att spegla en av världens största marknadsplatser på detta område och för att vete är en av de mest omsatta råvarorna. Prisutvecklingen för spot respektive futureskontraktet med förfallodatum juli 2014 visas i figurerna 10 respektive 11. Figur 10. CBOT, vete spotpris 26

30 Resultat Figur 11 CBOT, vete, futureskontrakt för förfallodatum juli 2014 Livslängden av denna typ av futureskontrakt på CBOT är 3 år och juli 2014 kontraktet började därför noteras redan i mitten av En översikt av vissa ekonomiska nyckeltal för dessa två fall av vete på CBOT under visas i tabell 3. Vete / CBOT max pris min pris Skillnad max / min (%) månad, år månad, år Spotpris 790 (jan., 2013) 555 (jan., 2014) 235 (- 30%) Futures juli (jan., 2013) 560 (feb., 2014) 300 (- 35%) Tabell 3 CBOT, vete, spotpris jämfört med terminskontrakt juli 2014, egen bearbetning. Från tabell 3 utläses att futurekontrakten har de mest volatila svängningarna, både i termer av absolutbelopp och procentuellt. Detta är också vad vi kan förvänta oss eftersom terminsmarknaden har ett spekulativt framtidsinriktat inslag. 27

31 Resultat Vete/CBOT jan., 13 april, 13 juli, 13 okt., 13 jan., 14 april, 14 Spotpris Futures juli 2014 Diff.: futures - spot Diff. i.f.t. spot (%) % 7% 13% 4% 16% 7% Tabell 4: CBOT, vete, spotpris jämfört med terminskontrakt juli 2014, egen bearbetning. Från tabell 4 kan vi se att högstapriset varierar mellan spot- och terminspriset även om futureskontrakten oftast ligger över spotpriset. En annan observation är att prissättningen i januari 2014 visade på hela 16% skillnad mellan de båda kategorierna vilket får ses som stort med tanke på att det endast återstår 6 månader till förfallodagen. En tydlig och förväntad trend när förfallodagen närmar sig är att terminspriset ligger nära spotpriset. För 25 april var dessa värden: spotpris 700 futures, juli En retrospektiv studie av vad som kunde ha blivit utfallet på den amerikanska vetemarknaden för olika prissäkringsstrategier har gjorts av T Iwarson [2]. Sju olika strategier inklusive att aldrig prissäkra. Eftersom man på den amerikanska marknaden, till skillnad från på den svenska, ofta kan prissäkra över mer än ett år, fanns också den s.k. trappstegsmetoden med bland de hypotetiska alternativen. I sin analys framstod alternativet att aldrig prissäkra, dvs att alltid sälja till spotpris, som det sämsta alternativet. Det bästa alternativet visade sig vara trappstegsmetoden över en två-års period, en strategi som jämnar ut prissvängningarna mellan åren. I detta fall hade det inneburit att sälja hälften av den väntade produktionen om ett år på termin och den resterande hälften om två år på termin. 28

32 Resultat 4.2 Analys av marknadspriser För bedömning av prisutveckling, vare sig det gäller inkommande eller utgående gods, finns ett flertal verktyg att tillgå. För att kunna göra en så bra analys som möjligt av framtida kursutvecklingar används, i princip, två metoder: fundamental analys teknisk analys Fundamental analys Fundamental analys innebär att man försöker förstå de bakomliggande orsakerna till att ett pris går upp eller ner. För de produkter vi beskriver i denna rapport kan sådana orsaker vara: torka växtsjukdomar finansiell och/eller politisk påverkan Dessa påverkansfaktorer, och utfallet på en marknad, visas i figur 12. Figur 12. Prisutveckling Europa 2011, omvärldspåverkan. För att kunna tillgodogöra sig all denna mängd information och, baserat på detta, kunna ta välgrundade beslut om framtida prisutveckling krävs mycket tid. Något som de flesta lantbrukare inte har möjlighet till. 29

33 Resultat Teknisk analys Teknisk analys fokuserar på timing, när en upp- eller nedgång kommer, dvs när man ska köpa respektive sälja. På aktiemarknaderna används ett stort antal metoder för teknisk analys, t.ex. [2]: Glidande medelvärden Point & Figure Triangelformationer Huvud-skuldra Figur 13. Prisutveckling 5 år, Matif, egen bearbetning För Raps på Matif-börsen i figur 13, har applicerats huvud-skuldra formationen som ger en tydlig signal under årsskiftet Av denna hade man kunnat avläsa en tydlig trend-förändring. Den tekniska analysen, till skillnad från den fundamentala, kan med fördel användas av lantbrukare eftersom de kräver avsevärt mindre tid. 30

34 Resultat 4.3 Intervju med lantbrukare För att få en bild av enskilda lantbrukares erfarenheter av prissäkring genomfördes en intervju med en lokal företagare [17]. Dennes verksamhet var framförallt inriktad på köttproduktion och, i mindre grad, skogsbruk. Utbildningsbakgrunden bestod i bl.a. i en 2-årig ekonomisk gymnasial utbildning. Information från TV, nyheter och lantbrukspressen nämndes som de källor den intervjuade har fått sin huvudsakliga kunskap om prissäkring ifrån. Någon egentlig rådgivning från professionella aktörer har inte förekommit annat än när affärerna gjordes upp och då mer gällande själva transaktionen. Den intervjuade har i huvudsak handlat i valutaterminer och inte med råvaror eftersom han tidigt ansåg att valutarörelserna var mer förutsägbara. Eftersom en del av hans intäkt bestod av miljöstöd från EU och utbetalades i euro var han också beroende av valutaförhållandet mellan euro och svenska kronor. Denna intäkt terminssäkrades till 100 %. Resultaten var positiva 2 gånger av tre under en 5-årsperiod. Anledningen till att lantbrukaren därefter gjorde ett uppehåll, efter att ha använt terminssäkring i 5 år, var att beloppen var relativt små i förhållande till omsättningen även om nettot mestadels var positivt. Transaktionskostnaderna upplevdes inte som ett hinder. Företagaren har numera börjat använda terminssäkring igen. Strategin är att använda instrumenten när riskerna för förlust upplevs som små men att inte använda dem när sannolikheten för vinst respektive förlust upplevs som stora, dvs när volatiliteten är stor. För att denne företagare skulle börja med prissäkring igen framhölls två saker: att bättre information finns tillgänglig som beskriver riskhantering, strategier och vilka verktyg för prissäkring som kan användas. att denna information tillhandahålls av oberoende institutioner som LRF snarare än av företag, som banker, som har en direkt ekonomisk koppling till en eventuell prissäkringstransaktion. Sammanfattningsvis upplevs prissäkring som ett bra sätt att förbättra det ekonomiska resultatet men att behovet av relevant information av oberoende rådgivare inte är tillgodosett. 31

35 Diskussion och slutsatser 5 Diskussion och slutsatser Lantbrukare har som andra företagare att hantera en osäkerhet såväl vad gäller kostnader på inkommande gods som framtida priser på utgående gods. Detta innebär risker för verksamheten men med rätt strategi och verktyg kan det vändas till en minskad risk och även till en ökad lönsamhet. 5.1 Resultatdiskussion Historiskt har lantbrukare fokuserat på olika produktionsrisker, exempelvis ogynnsamt väder. I en alltmer globaliserad och avreglerad marknad, och med större tekniska möjligheter att förbättra effektiviteten i produktionen, har dock prisriskerna framträtt som den stora risken. Detta är applicerbart på såväl inkommande som utgående gods. För inkommande gods, som gödnings- och jordförbättringsmedel, är prissvängningarna en alltmer väsentlig faktor. För de flesta av dessa kostnadsslag har dock inga marknader eller finansiella instrument etablerats som hjälper företagaren att får en mer förutsägbar kostnadsbild. Undantag kan sägas vara t.ex. elförsörjning men dessa kostnader utgör oftast en mindre del av totalkostnaden för inkommande gods. För utgående gods, med samma volatila prissättningar, har däremot flera marknadsplatser etablerats för handel i risker. I Sverige är dock dessa handelsplatser ännu relativt nya och under uppbyggnad. Genom att studera historiska data, exempelvis vete på amerikanska CBOT, fås en tydlig bild av nödvändigheten av att ta hänsyn till olika finansiella prissäkringsinstrument som terminer. Rätt använda kan dessa prissäkringsstrategier både minska risken och behålla avkastningen på en hög nivå. Studier har visat att en genomtänkt strategi med terminssäkring är att föredra framför att, som rutin, sälja på spotmarknaden till dagspris. 5.2 Metoddiskussion Metoderna som använts i rapporten har varit baserade på tre olika källor: litteraturstudier både inom allmänna ekonomiska områden för riskhantering samt mer specifika prissäkringsstrategier för lantbrukare historiska data, mestadels internationella, för råvaror inom jordbruket 32

36 Diskussion och slutsatser intervju För den förstnämnda kategorin finns en bred och erkänd samling av allmänna ekonomiska teorier men avsaknaden av mer specifika jordbruksnära användningar är tydlig. På senare år har dock ny litteratur dykt upp i omvärlden och även i Sverige som adresserar detta behov. Rapporten har också refererat till flera av dessa studier. Allteftersom användningen av prissäkringsinstrument ökar kommer troligen också litteraturen att öka och vara mer riktad mot praktisk användning inom företagen. De historiska data som använts är huvudsakligen av internationellt ursprung. Skälen är flera. De internationella handelsplatserna har funnits under avsevärt längre tid, har i allmänhet en klart större kundkrets och en större omsättning, varför dessa data kan anses mer relevanta för de behov som denna rapport fokuserat på. I många fall har dessa marknader dessutom inte i samma utsträckning varit föremål för politiska ingrepp som snedvrider prisutvecklingen och därmed de slutsatser man skulle kunna dra av övergripande karaktär. Som en följd av att den svenska marknaden för prissäkring av jordbruksprodukter ökar, senaste exemplet är prissäkring på mjölk i en större omfattning, kommer som en naturlig följd också prisutvecklingsdata att bli mer riklig. Detta bör användas i framtida studier för att validera att de teorier och strategier som med framgång använts utomlands också är valida för svenska förhållanden. På ett område som prissäkring för jordbruksprodukter, med en snabbt växande kundkrets, är behovet av opartisk, tydlig och lättillgänglig information av stor betydelse. Detta framkom också tydligt av intervjusvar som erhållits. För att mer i detalj förstå hur ett sådant fakta- och presentationsmaterial skulle kunna se ut, borde, som ett nästa steg, en bredare enkätstudie göras. Detta skulle också öka validiteten i denna del av frågeställningen. 5.3 Slutsatser och rekommendationer Prissäkring för jordbruksprodukter är en alltmer viktig del av en lantbrukares affärsmetoder. I takt med att de risker som tidigare varit förknippade med produktionen numera, tack vare nya tekniska landvinningar, intar en betydligt mindre del av de totala riskerna, kommer fluktuationer av kostnader och priser att utgöra större del. Detta späds dessutom på av att marknader för råvaruhandel blir alltmer avreglerade vilket i sin tur i regel leder till större volatilitet. 33

37 Diskussion och slutsatser Ett nödvändigt skifte i lantbrukarens tankesätt, är därför att ha en förståelse för hur dessa prissvängningar kan ha en avgörande betydelse för det ekonomiska utfallet och till och med företagets överlevnad. Hantering av dessa risker, som en inbäddad del av varje företagares verksamhet, kommer troligen i framtiden att bli en lika naturlig del som kvalitetsarbetet är idag. Retrospektiva studier visar att man med en genomtänkt strategi och med en medveten risknivå både kan minska riskerna med höga kostnader på inkommande gods och, i större omfattning, lägre priser för framtida produkter. Denna minskade risk kan ofta dessutom leda till en större avkastning. Av avgörande betydelse för en fortsatt spridning av dessa strategier och vilka finansiella verktyg som står till förfogande för en lantbrukare är emellertid att kunskapen görs mer allmänt tillgänglig. Att förstå hur detta material skall utformas är ett viktigt nästa steg och kommer att kräva en djupstudie i form exempelvis enkäter med potentiella framtida lantbrukare. 34

38 Referense 6 Referenser [1] Lantmännen, Torkavtal, hämtad : [2] Torbjörn Iwarson, Bättre betalt för skörden Riskhantering för lantbrukare, [3] Nicki Dennis, BSI British Standards, Using management systems for risk management and corporate governance, Managing Business Risk, A practical guide to protecting your business, 5 th edition, 2008 [4] Sumelius, John, University of Helsinki, Faculty of Agriculture and Forestry, Föreläsning MAL5 Elementär produktionsteori, hämtad : pdf [5] Handelsbanken, Hantera risker, hämtad a_skog_och_lantbruk_broschyr_hantera_risk [6] Agronomics, Spannmålsförsäljning Fokus på terminshandel, , ver 1.0. [7] Handelsbanken, Prissäkring av jordbruksprodukter, hämtad r/broschyr_prissakring.pdf [8] Weber, E. U. & Milliman, R. A.. Perceived Risk Attitudes: Relating risk Perceprion to Risky Choice, Management Science, vol. 43, no. 2, February [9] Näslund, Christian, Tillämpning av prissäkring i spannmålsodlingen En jämförelse mellan svenska lantbrukare, 2008, thesis no 523, SLU. 35

39 Referense [10] Lantmännen, Spannmål, hämtad , [11] Jordbruksverket, terminshandel med jordbruksprodukter - översikt, rapport 2008:1 [12] Handelsbanken, Capital Markets, Guide till futures, Torbjörn Iwarson, hämtad : _futuresguide/$file/guide_till_futures.pdf [13] Lantmännen, Organisation och verksamhet, hämtad : [14] Svenska Foder, hämtad : [15] Handelsbanken, hämtad : _och_lantbruk_broschyr_hantera_risk [16] Lantbruk & Skogsland, Först i Sverige med att prissäkra mjölk, hämtad : [17] Muntlig intervju med Mikael Gunnarsson, 29 april,

40 Referense Figur 1 Torbjörn Iwarson, Bättre betalt för skörden Riskhantering för lantbrukare, Figur 2 Matilda Johansson Figur 3 Riksbanken, Macrobond, Ekonomifakta, hämtad : nsiellutveckling/vaxelkursutveckling/?backdrop=script&print=y&pid=16 4&did=165 Figur 4 Jordbruksverket, Inkommande gods, hämtad : Statistik,%20fakta/Priser%20och%20prisindex/JO49/JO49SM1106 /JO49SM1106_ikortadrag.htm Figur 5 Jordbruksverket, Utgående gods, hämtad : Statistik,%20fakta/Priser%20och%20prisindex/JO49/JO49SM1106 /JO49SM1106_ikortadrag.htm Figur 6 Kalmar Lantmän, aktuella terminspriser spannmål, hämtad : ghhiiizjkklllmmnnnooipqqqrrsssttuuvvv k344f56 Figur 7 Prisutveckling oljeväxter, Svenska Foder, hämtad : Figur 8 Handelsbanken, vete, prisutveckling, hämtad : investera-bra/ Figur 9 Jordbruksverket, Avräkningspris för mjölk i Sverige per månad, januari 2005 till maj 2012, kr/kg, hämtad ; iser-i-sverige-och-eu-for-mjolk/ 37