Föreställningar om elevhälsa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreställningar om elevhälsa"

Transkript

1 Föreställningar om elevhälsa Ingrid Hylander Karolinska Institutet Verksamhet som rör elevers fysiska och psykiska hälsa har länge funnits i svenska grundskolan, men fr.o.m. 1 juli i år får elevhälsan ett tydligare stöd i den nya skollagen. Där betonas att arbetet med elevhälsa i huvudsak ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Trots mycket skrivande såväl internationellt som i Sverige om en förändrad inriktning av elevhälsoarbetet från ett snävt diagnosticerande till ett hälsofrämjande perspektiv finns det få studier som entydigt visar på en sådan förändring. Detta väckte frågor som behandlats i det aktuella projektet med medel från Vetenskapsrådet. Syftet med projektet var att undersöka vilka föreställningar elevhälsans professioner (läkare, sköterskor, psykologer, kuratorer och specialpedagoger) har om elevhälsa, om professionerna skiljer sig åt i sina föreställningar om elevhälsan samt hur olikheter i perspektiv på elevhälsa hanteras när professionerna samverkar med varandra. Skolhälsovård och elevvård byggdes ut under hela talet i Sverige. Skolläkare har funnits i skolan sedan talet, medan skolsköterskor introducerades som lusfröknar på talet. Psykologer och kuratorer som tillsammans kom att utgöra den särskilda elevvårdspersonalen introducerades på talet men utbyggnaden av elevvården skedde inte förrän på och talet parallellt med att specialundervisningen förändrades från specialskolor och specialklasser till en inkluderande skola och specialundervisning inom klassens ram. I och med propositionen som ligger till grund för den nya lagen blir elevhälsa en integration av tre tidigare verksamheter, skolhälsovård, elevvård och special- pedagogik. Elevhälsa betecknar såväl all verksamhet som rör elevers välbefinnande som de yrkespersoner som har till uppgift att särskilt arbeta med detta d.v.s. psykologer, kuratorer, läkare, specialpedagoger och skolsköterskor. Elevhälsa i sin nya form har diskuterats i snart 10 år efter propositionen Från dubbla spår till Elevhälsa som kom 2001 (). Elevhälsa som beteckning för elevvård/skolhälsovård har fått genomslagskraft i många kommuner, men getts mycket varierande innehåll. En förändring från ett snävt och diagnosticerande synsätt till ett generellt och hälsofrämjande perspektiv när det gäller synen på elevers problem i skolan har länge förordats i Sverige såväl som internationellt (WHO). Samtidigt finns en motsatt trend att allt fler elever får neuropsykiatriska diagnoser och betydelsen av tidig upptäckt av enskilda elevers avvikelser betonas. Därför var det viktigt att undersöka de olika professionernas perspektiv på elevhälsa och hur olikheter dem emellan hanteras när de samarbetar med varandra. Följande problemområden har fokuserats 1. Innebörden av elevhälsa som begrepp och verksamhet, med fokus på fyra teman, nämligen: ledarskap och organisation, hantering av individuella ärenden, teamsamarbete och professionernas bidrag till elevhälsa 2. Förhandling av professionella perspektiv vid teammöten 3. De olika professionernas involvering i arbete med åtgärdsprogram

2 Data har samlats in genom gruppintervjuer (14 fokusgrupper med sju olika professioner), individuella intervjuer, inspelningar av elevhälsoteamsmöten (15 möten), åtgärdsprogram (27) samt enkäter till 256 psykologer och kuratorer om deras medverkan i utarbetande av skolans åtgärdsprogram. De föreställningar som studerats i det här projektet är framför allt föreställningar som är gemensamma för en yrkesgrupp eller för alla yrkesgrupper inom elevhälsan. Med föreställningar menar vi uttalade åsikter, berättade erfarenheter, farhågor, förhoppningar och förväntningar som delades av många och ständigt återkom i fokusgrupperna. Man kan alltid hävda att det finns mer som skiljer individer i en grupp än som förenar, men här har vi valt de typiska uppfattningarna som kan ses som professionernas kollektiva föreställningar (Markova, 2008; Moscovici, 1998; Hylander, 2011a; Guvå & Hylander, 2011). Eftersom varje fokusgrupp endast innehöll deltagare från samma profession sågs samstämmiga uttalanden från dessa fokusgrupper som kollektiva, professionella föreställningar. Som alltid, kan det då hända att enskilda yrkesutövare inte helt känner igen sig i den samlade beskrivning som är resultatet av de gemensamma föreställningarna. När vi skriver om likheter och skillnader mellan professioner i elevhälsan avser vi dessa kollektiva föreställningar så som de framkom i fokusgrupperna. Studiens resultat De flesta ansåg att elevhälsa innebär en hälsofrämjande verksamhet i motsats till en traditionell och diagnosticerande inriktning. Det gick alltså inte att urskilja olikheter mellan professionernas föreställningar när det gällde inriktning av elevhälsa. De inspelade teamkonferenserna visade också få skilda perspektiv på de enskilda ärenden som diskuterades. Däremot framkom klara skillnader i fokusgrupperna mellan professionerna, när det gällde uppfattningar om hur elevhälsan skulle organiseras och struktureras. Skillnader när det gäller roller, bidrag och professionella perspektiv tycktes inte diskuteras i elevhälsoteamen. Snarare tycktes skillnader som gynnade det egna professionella perspektivet ta gestalt i olika föreställningar om verksamhetens struktur och organisering. Det föreföll alltså som om förhandling av professionella perspektiv inte skedde genom samtal och diskussion utan genom ett gestaltande av strukturer för arbetet. Nedan beskrivs resultatet under rubrikerna föreställningar om elevhälsa, professionernas samverkan samt elevhälsans involvering i arbetet med skolans åtgärdsprogram. Föreställningar om elevhälsa Elevhälsans inriktning De intervjuade professionerna hade en gemensam föreställning om innebörden av elevhälsa. Det gick alltså inte att utläsa någon skillnad mellan de olika professionernas perspektiv. Elevhälsa sågs som generell och hälsofrämjande i motsats till patologisk och diagnosticerande. Men det fanns också en överenstämmelse mellan professionerna om en skillnad mellan praktik och retorik. Trots övertygelsen om att elevhälsa skulle vara

3 generell och hälsofrämjande tog i praktiken de individuella utredningsärenden all tid. Det fanns alltså en föreställning om elevhälsa på retorisk nivå och en helt annan föreställning som gällde i praktiken. Deltagarna var medvetna om denna skillnad och upplevde den som ett dilemma, som d inte visste hur de skulle förhålla sig till eller förändra. Att praktiken var inriktad på kartläggning och diagnosticering av problem hos individuella elever visade sig också på teammöten där en lång rad problemelever fanns på dagordningen, men där få generella åtgärder diskuterades. De olika föreställningar om elevhälsa som nämndes i intervjuerna kan sammanfattas i en figur som beskriver elevhälsa på generell respektive individuell nivå samt med patologisk eller hälsofrämjande (salutogen) inriktning. Generell nivå Patologisk a. Förebygga problem Tex. Screening Salutogen b. Främja hälsa, lärande och välbefinnande hos alla Individuell nivå c. Individuella interventioner Diagnosticering, remittering, behandling d. Främja hälsa lärande och välbefinnande hos enskilda elever Figur 1. Elevhälsa på generell eller individuell nivå med patologisk eller salutogen inriktning En förklaring till att de intervjuade menade att patologiskt inriktade individuella åtgärder dominerade trots att de ansåg att elevhälsa borde vara hälsofrämjande kan vara en avsaknad av teorier för hälsofrämjande arbete. Antonovsky (1995) betonade vikten av en sådan teori samt vikten av att skilja på förebyggande och hälsofrämjande arbete, vilket inte gjordes i intervjuerna. Antonovsky menade att när man beskriver en insats som förebyggande är det ett tecken på ett sjukdomstänkande. Det finns ett problem som man vill undvika. Ungefär på samma sätt som man tar på barn flytväst för att de inte ska drunkna, när den hälsofrämjande insatsen skulle vara att lära barnen att simma. En svårighet med det hälsofrämjande arbetet är att det kräver en gemensam uppfattning om vad som är hälsa och hur man kan nå dit, d.v.s. en teori om elevhälsa som är allmänt förankrad i elevhälsoteamet. Även tidigare forskning (Hjörne& Säljö, 2004) har betonat att det finns en tendens till att förlägga problem som uppstår i skolan till enskilda barn eller deras familjer. D.v.s. det saknades diskussioner om hur gruppen, klassen, skolan strukturerar sitt arbete. Många av de intervjuade menade att det med nödvändighet blir så att man inriktar sig på problem med enskilda elever eftersom det är därför elevhälsan kontaktas. Men hälsofrämjande insatser kan även ske på individuell nivå (ruta d) d.v.s. stöd eller arbete med den struktur där en enskild elev befinner sig. Vår slutsats är att varken det individuella perspektivet eller det diagnosticerande kan eller ska uteslutas men att samtliga fyra perspektiv i ovanstående figur behövs i en integrerad elevhälsa. För att åstadkomma detta krävs en diskussion bland de olika professionerna i elevhälsan hur dessa perspektiv används och balanseras. Risken är

4 annars att man låser fast sig vid en retorisk vision, som man inte vet hur man ska genomföra och därför fortsätter som om ingenting har hänt med den traditionella praktiken. Ärendehantering En anledning som uppgavs till att man så lätt fastnar i att kartlägga och diagnosticera enskilda elever var att de gemensamma strukturer som finns är uppbyggda utifrån att hantera problematik hos enskilda elever. Trots olikheter i ärendehantering beskrevs gemensamma drag. Läraren identifierar ett problem i klassen som hon/han tar upp med rektor. Problemet blir då ett fall för rektor som i sin tur tar upp det på elevhälsomötet där det blir ett ärende som antingen diskuteras på den lokala nivån eller går vidare som ett ärende till den centrala elevhälsan. Fall för rektor Ärende för elevhälsan Problem för läraren Det fanns olika åsikter om värdet av dessa rutiner. För vissa yrkeskategorier upplevdes det som nödvändigt för att få kontroll på ärendehanteringen, medan andra tyckte att det var en krånglig väg. En farhåga som framfördes var att problemen hann bli cementerade genom detta förfarande och därför blev svårare att lösa än om elevhälsan kommit in på ett tidigare stadium. Organisering och ledning i elevhälsan Föreställningar om elevhälsans organisering grundade sig i en vid variation av erfarenheter vilket tidigare har visats av bl.a. Åsa Backlund (). Utifrån yrkesgruppernas föreställningar om organisering och ledarskap gick det att urskilja fyra olika modeller för elevhälsans organisering och ledning (Hylander & Ahlstrand, 2011). Dessa skiljer sig åt i ett antal aspekter som är väsentliga för elevhälsans innebörd och utformning. Olika yrkesgrupper i vår undersökning uttalade ofta starka preferenser för den ena eller den andra formen av organisering. För- och nackdelar med de olika modellerna betonades olika i yrkesgrupperna. Framträdande aspekter när det gäller organisering av elevhälsan är om den ligger på central eller lokal nivå. Framträdande aspekter av ledning är om ledarskapet är delat eller enskilt. Lokalt team med en ledare. Detta innebär hierarkisk organisering. Rektor är entydig ledare och teamet förväntar sig ett starkt ledarskap. Tillgänglighet och informationsutbyte är viktigt men professionella olikheter tonas ned. Denna organisering föredrogs av rektorer och lärare, men kan innebära att de olika professionernas kompetens inte tas till vara. Lokalt team med delat ledarskap. Detta innebär matrisorganisering: Rektor är ledare för elevhälsans interventioner på den lokala skolan, men varje yrkesgrupp har en

5 samordnare/ledare på central nivå. Olika professionella roller accentueras och professionsutveckling betonas, men det kan uppstå dragkamp mellan ledarna på central och lokal nivå. Denna modell förordades av kuratorer, specialpedagoger och skolsköterskor. Centralt team med en ledare. Detta innebär teamorganisering: Teamet leds av en samordnare och det finns en tydlig strävan efter consensusbeslut. Uppdrag tas såväl från skolor som från enskilda elever och föräldrar. De professionella rollerna är tydliga och diskuteras i teamet som har en tydlig inriktning på hälsa och att utveckla kommunens elevhälsa. Risken med denna modell är att teamet blir isolerat från skolans övriga verksamhet. Denna modell förordades av skolläkare. Centralt team med delat ledarskap. Detta innebär projektorganisering: Denna organisering kan bestå av ett centralt resursteam men kan också utgöras av enskilda yrkesutövare under central ledning. Dessa tar uppdrag på de lokala skolorna och ingår då i projekt, vilka har den lokala skolans rektor som arbetsledare (d.v.s. en form av tillfällig matrisorganisering). Risken med denna modell är att elevhälsan inte upplevs som tillgänglig för skolan. Denna modell förordades av psykologer och vissa specialpedagoger. Teamen kan förekomma var för sig eller i kombination i en kommun och vissa yrkeskategorier kan ingå i flera konstellationer. Eftersom de flesta yrkeskategorier var mycket tydliga med vilken modell de prioriterade är organisering ett område som måste diskuteras av såväl elevhälsans personal som skola och skolmyndigheter utifrån sina konsekvenser för skola, lärare och elever. Professionernas samverkan i elevhälsan Föreställningar om de olika professionernas bidrag till elevhälsan Alla professioner menade att det som var utmärkande för just dem var deras helhetssyn och att detta gjorde att de kunde arbeta hälsofrämjande. Däremot förväntade man sig inte hälsofrämjande arbete från de andra yrkeskategorierna i samma utsträckning. När det gäller överensstämmelse mellan vad man förväntade sig från andra var sam- stämmigheten störst när det gällde de traditionella och diagnostiska uppgifterna. Samtidigt hyste alla farhågor om att enbart bli förknippade med dessa traditionella uppgifter. Sköterskorna vill inte enbart ses som någon som plåstrade om skadade elever och gav sprutor, psykologerna ville inte enbart förknippas med psykologiska test och läkarna inte enbart med sneda ryggar. Förväntningar på de flesta yrkesgrupper från övriga i elevhälsan var varierade och ibland motstridiga. Särskilt specialpedagogerna var utsatta för motstridiga förväntningar. Överlappningar var särskilt vanliga inom det psykosociala området t.ex. att skolsköterskor uppmanades att utföra skolkurativa uppgifter. Yrkesgrupper med legitimation (läkare, sköterskor, psykologer) tycktes ha lättare att värna om sina specifika yrkesområden, samtidigt som det som var lättast att värna var just de traditionella uppgifter som de inte ville bli förknippade med. Det nya hälsofrämjande området där alla professioner ska bidra tycks inte bara sakna

6 teori utan även metoder. Det är ett verksamhetsutvecklande arbete inom elevhälsoteamen som måste äga rum för att detta ska kunna komma till stånd. Det fanns gemensamma och starka förväntningar på rektor som ledare för elevhälsan från de flesta av elevhälsans yrkesgrupper att stå för diskussioner om de olika yrkeskategoriernas roller och bidrag till elevhälsan, d.v.s. att bedriva ett verksamhetsutvecklande arbete när det gäller elevhälsa. Denna förväntan kan vara svår att infria eftersom rektorerna uttalade ett generalistperspektiv som innebär att de gärna ser att arbetsuppgifter överlappar mellan yrkeskategorierna och att den som finns närmast till hands tar sig an arbetsuppgifterna. Om de olika yrkeskategoriernas roller i den gemensamma elevhälsan inte diskuteras finns risk för en rädsla för att yrkesrollen slätas ut. Människor söker sig till och identifierar sig med grupper som har en tydlig identitet (Brewer, 2003; Hylander, 2011a: Hylander, 2011b). Om elevhälsoidentiteten förblir otydlig och inte ger utrymme för skiljaktigheter kan detta medföra att den spänning som finns mellan yrkesidentitet och elevhälsoidentitet försvårar utvecklandet av gemensamma teorier och metoder och att yrkesidentiteten prioriteras på elevhälsoidentitetens bekostnad. Teammöten som samarbets- och förhandlingsarena Elevhälsomöten är centrala när det gäller att utveckla en gemensam elevhälsa eftersom det är det forum där professionerna träffas. Yrkesgrupperna såg olika på meningen med dessa möten och om de skulle användas till ärendebehandling eller utveckling och lärande. De funktioner som identifierades framgår av tabell Tabell Ärendebehandling Utveckling och lärande Problemlösning Teamutveckling Fördelning Elevhälsoutveckling Tankesmedja Interprofessionellt lärande Information I de observerade elevhälsomötena var det få tillfällen där teamen fungerade som arena för lärande och utveckling. Trots att de intervjuade i fokusgrupperna betonade vikten av att diskutera förväntningar och de olika professionernas roller i elevhälsan var det svårt att hitta exempel på sådana diskussioner i elevhälsoteamsmöten. Ett typiskt elevhälsomöte bestod av att ett stort antal elever diskuterades. En teammedlem gav information, det ställdes frågor och gavs mer information, därefter avslutades ärendet. De vanligast förekommande funktionerna var alltså informationsutbyte och fördelning av ärenden. Mer sällan gavs information som var baserad på specifik yrkeskunskap. Detta gjorde att det inte fanns något underlag för interprofessionellt lärande och att diskussionerna var långt ifrån den tankesmedja som talades om i fokusgrupperna, där varje yrkesgrupp skulle bidra med sitt specifika yrkesperspektiv för att skapa en helhetsbild av eleven. Det fanns också få exempel på genuin problemlösning. Detta kan bero på att de som var mest inbegripna d.v.s. lärare, elever och föräldrar inte deltog i dessa möten. Psykologerna som betonade problemlösning tyckte att teammöten ibland var bortkastad tid och ville hellre träffa endast de som var berörda.

7 Diskussionen i elevhälsoteamsmöten präglades av strävan efter konsensus och gav få prov på förhandlingar av olika perspektiv vilket stämmer väl överens med intervjuerna som visade att alla professioner förutom läkare och rektorer uttryckte att de kände sig ensamma i sin profession och föreställde sig att om de profilerade sig mer skulle detta gå ut över team samarbetet. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att elevhälsoteamsmöten präglas av information och ärendefördelning men att dessa inte utgör arenor för problemlösning, interprofessionellt lärande eller förhandling av olika professionella perspektiv. Elevhälsans involvering i arbetet med åtgärdsprogram Åtgärdsprogram ska upprättas för alla elever som inte förväntas uppnå skolans mål. Preliminära studier (Jonsson, 2009; Lindberg, 2009) visade att det var främst specialpedagoger som var involverade i utarbetandet av åtgärdsprogram för enskilda elever som inte förväntades uppnå skolans mål, men att det fanns ett uttryckt behov av en större involvering från elevhälsans sida. Framför allt eftersom det visade sig att lärare i hög utsträckning såg åtgärdsprogrammen som döda dokument snarare än levande verktyg i arbetet med eleven i fråga. Åtgärdsprogrammet var ett formulär som lärarna upplevde att de var tvungna att fylla i men som inte fyllde någon funktion för det arbete som de själva utförde. Såväl psykologer som kuratorer var överens om att åtgärdsprogram inte utgjorde en gemensam arbetsuppgift för dem och skolan och de flesta menade att skolorna inte konsulterade dem när det gällde upprättandet av åtgärdsprogram (Guvå, 2011; ). Psykologerna såg främst åtgärdsprogrammen som något de kunde hämta information från och använda i sina utredningar medan kuratorerna ansåg att de i högre utsträckning än nu borde vara involverade i upprättandet av åtgärdsprogrammen. Sammanfattning Syftet med projektet var att undersöka vilka föreställningar elevhälsans professioner har om elevhälsa, om professionerna skiljer sig åt i sina föreställningar om elevhälsan samt hur olikheter i perspektiv på elevhälsa hanteras när professionerna samverkar med varandra. De olika professionerna visade sig ha en gemensam föreställning om att elevhälsa innebär ett hälsofrämjande perspektiv samtidigt som de beskrev sin verksamhet i termer av diagnostik och utredning, d.v.s. ett patologiskt perspektiv. Det finns ett antal bidragande faktorer till detta fenomen, som projektet har identifierat. Elevhälsa är ett nytt begrepp och en ny verksamhet. Eftersom det alltid finns en stark tendens till att tolka nya fenomen i termer av gamla sociala representationer krävs gemensam praktik samt reflektion av denna gemensamma praktik för att en förändring ska kunna äga rum. Den enda gemensamma plattform för utveckling av elevhälsa är elevhälsoteamsmöten. Dessa används emellertid inte till utveckling och lärande. Strukturen för ärendehantering är uppbyggd på ett sådant sätt att enskilda elevers problem fokuseras på teammöten. Syftet med att upprätta en gemensam hälsofrämjande verksamhet där de olika professionerna bidrar med sina specifika perspektiv Arbetsuppgifter med patologisk inriktning är tydliga och begränsade till specifika yrkeskategoriers professionella jurisdiktion (professionell ensamrätt) medan hälsofrämjande uppgifter är gemensamma och otydliga. Elevhälsans hälsofrämjande

8 saknar såväl gemensam teori som specifika metoder. Det finns hos flera yrkeskategorier en rädsla för att yrkesidentiteten utplånas samtidigt som man inte vågar profilera sig p.g.a. en föreställning om att detta skulle kunna leda till konflikter. Scientific articles and reports from the project Hylander, I. (2011c). Professionals representations of multi professional services to schools. Final report on the student health project. Vetenskapsrådet. Guvå, G. & Hylander, I. (2011). Diverse perspectives on student health among professionals in school based multiprofessional teams. (Accepted for publication in School Psychology International) Hylander, I. & Ahlstrand, E. (In print). Föreställningar om Elevhälsans ledning och organisering. FOG-report 72. Linköping University. Einarsson, C. (2011). Ett ärende blir till. Föreställningar om hur problem hanteras inom elevhälsan. FOG-report 71. Linköping University Hylander, I. (2011b). Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar. FOG-report 70. Linköping University Hylander, I. (2011a). Samverkan professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. FOG-report 69. Linköping University Guvå, G. (2010). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik.(fograpport 67). Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping: Linköpings Universitet. Guvå, G. (2009). Och de tre skola bliva ett. Elevhälsans tre spår. (Fograpport 65) Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping; Linköpings Universitet. Thornberg, R.(2008). Multi-professional Prereferral and School-Based Health-Care Teams: A Research Review (FOG-rapport nr 62) BA and Master thesis Kilman, L. (2009). För delat ansvar till dubbel fördel. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Lindberg, S. (2009) Åtgärdsprogram - men vad händer sedan? En kvalitativ innehållsanalys av åtgärdsprogram och utvärderingsdokument. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Jonsson, Charlotte. (2009) Levande verktyg eller döda dokument? En kvalitativ studie av sju lärares upplevelse av arbete med åtgärdsprogram. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Gardeman, J. & Kilman, L. (2008). skilda världar - gemensamma mål. Några elevhälsoteams beskrivningar av samverkan med lärare. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Presentations Hylander, I. & Guvå, G. (2011). Same as always! Social representations of change. Perspectives on a new multiprofessional school service. 16th EASP General Meeting. Stockholm July Hylander, I. & Guvå, G. (2010). Professional representations of student health team meetings as an arena for collaboration The 7th Nordic Conference on Group and Social Psychology. Göteborg May Hylander, I. (2010). Team conference an arena for negotiating the meaning of student health, wellbeing and learning, 32nd International School Psychology Conference (ISPA) Dublin, July 2010 Hylander, I. (2010). Collaboration in multi disciplinary health teams, 31st International School Psychology Conference (ISPA) Malta Hylander, I. (2009). Professional perspectives on student health and student health teams. GRASP områdeskonferens Stockholms universitet, maj 2009

9 Ahlstrand, E. (2009). Det är så olika. Föreställningar om elevhälsans organisering. GRASP områdeskonferens Stockholms universitet, maj 2009 Einarsson, C. (2009). Hur ett ärende blir till föreställningar om ärendehantering inom elevhälsan. GRASP områdeskonferens Stockholms universitet, maj Guvå. G. (2009). Professionellas perspektiv på elevhälsa en analysmodell. GRASP områdeskonferens Stockholms universitet, maj 2009 Hylander, I. (2008). Professional perspectives on student health and student health teams. Hälso- och socialvård för barn - vad kan historiska perspektiv bidra till? Institutionen för tema, Tema Barn, Linköping Hylander, I.,Guvå, G. Ahlstrand, E. & Einarsson, C. (2008). Professional perspectives on student health and student health teams The 6 th Nordic Conference on Group and Social Psychology, Lund, May, 2008 Hylander, I. Guvå, G. Ahlstrand, E. & Einarsson, C. (2007). Integration of knowledge and professional learning. Multi-professional collaboration and negotiation of meaning in relation to student health Områdesgrupp on Group and Social Psycholog, Linköping Maj Popular science Guvå, G. (2010). Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter. Sveriges Skolkuratorers Förening - studiedagar i Västerås oktober 2010 Guvå. G. & Hylander, I. (2010). Elevhälsa som arena för mångprofessionell samverkan. PSIFOS Kompetensdagar KALMAR 8-10 November 2010 Website: eller (sök Elevhälsa)

Elevhälsa i retorik och praktik

Elevhälsa i retorik och praktik Elevhälsa i retorik och praktik Ingrid Hylander, Karolinska Institutet Bakgrund Fr.o.m. 1 juli i år får arbete med elevhälsa ett tydligare stöd i den nya skollagen. Där betonas att arbetet med elevhälsa

Läs mer

Samarbete på Elevhälsoarenan. Specialpedagogisk Rikskonferens 20141113

Samarbete på Elevhälsoarenan. Specialpedagogisk Rikskonferens 20141113 Samarbete på Elevhälsoarenan Specialpedagogisk Rikskonferens 20141113 I mångprofessionella team ska varje profession bidra med unik kompetens professioner lära av varandra resultatet bli mer än summan

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse? Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse? Nationellt identifierade behov Utmaningar Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter

Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Skolkuratorernas studiedagar Västerås 18-19 oktober 2010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD

Läs mer

+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD

+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Örebro 1 december 22010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD + SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete

Läs mer

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 7 (av 8) HALMSTADS KOMMUN Socialnämnden; individ- och familjeomsorg,

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1 Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Kommunfullmäktige 2011 01 31 15 21 2011 08 29 134 277 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2011-11-24 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inledning Vår Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling gäller i tolv månader och revideras årligen i anslutning till höstlovet.

Läs mer

Förvaltningsberättelse 2015

Förvaltningsberättelse 2015 Barn- och utbildningsnämnden 1 (9) Förvaltningsberättelse 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Bankgiro 339-8328

Läs mer

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014-2015

Likabehandlingsplan 2014-2015 Likabehandlingsplan 2014-2015 Bakgrund. Utbildningen i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människors okränkbarhet, individens

Läs mer

Skolan som skyddsfaktor

Skolan som skyddsfaktor Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i

Läs mer

Skolplan Aspero Friskolor

Skolplan Aspero Friskolor Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 -

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 - KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 - OMRÅDE: Hindby Skoldaghem Stadsdelsövergripande SU-grupper STADSDEL: Fosie MALMÖ den 15 januari 2007

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro HEMMASITTANDE ELEVER Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro Arbeta lösningsfokuserat Fokusera på sådant som är bra för alla elever. Bra skolmiljö, jobba mot mobbning och arbeta för att upptäcka inlärningsproblem

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Ljungby kommun www.skola.ljungby.se Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Angelstadenheten Förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER

PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER Psykoterapienheten, Växjö 2004-05-26 PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER Praktisk Tjänstgöring för Psykologer (PTP) Marie Kristensson Svärdh Verksamhetschef, Samordnare för PTP-programmet Postadress

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola/skola/fritidshem) i Vittra Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete med diskriminering, trakasserier och

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer