Föreställningar om elevhälsa
|
|
- David Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreställningar om elevhälsa Ingrid Hylander Karolinska Institutet Verksamhet som rör elevers fysiska och psykiska hälsa har länge funnits i svenska grundskolan, men fr.o.m. 1 juli i år får elevhälsan ett tydligare stöd i den nya skollagen. Där betonas att arbetet med elevhälsa i huvudsak ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Trots mycket skrivande såväl internationellt som i Sverige om en förändrad inriktning av elevhälsoarbetet från ett snävt diagnosticerande till ett hälsofrämjande perspektiv finns det få studier som entydigt visar på en sådan förändring. Detta väckte frågor som behandlats i det aktuella projektet med medel från Vetenskapsrådet. Syftet med projektet var att undersöka vilka föreställningar elevhälsans professioner (läkare, sköterskor, psykologer, kuratorer och specialpedagoger) har om elevhälsa, om professionerna skiljer sig åt i sina föreställningar om elevhälsan samt hur olikheter i perspektiv på elevhälsa hanteras när professionerna samverkar med varandra. Skolhälsovård och elevvård byggdes ut under hela talet i Sverige. Skolläkare har funnits i skolan sedan talet, medan skolsköterskor introducerades som lusfröknar på talet. Psykologer och kuratorer som tillsammans kom att utgöra den särskilda elevvårdspersonalen introducerades på talet men utbyggnaden av elevvården skedde inte förrän på och talet parallellt med att specialundervisningen förändrades från specialskolor och specialklasser till en inkluderande skola och specialundervisning inom klassens ram. I och med propositionen som ligger till grund för den nya lagen blir elevhälsa en integration av tre tidigare verksamheter, skolhälsovård, elevvård och special- pedagogik. Elevhälsa betecknar såväl all verksamhet som rör elevers välbefinnande som de yrkespersoner som har till uppgift att särskilt arbeta med detta d.v.s. psykologer, kuratorer, läkare, specialpedagoger och skolsköterskor. Elevhälsa i sin nya form har diskuterats i snart 10 år efter propositionen Från dubbla spår till Elevhälsa som kom 2001 (). Elevhälsa som beteckning för elevvård/skolhälsovård har fått genomslagskraft i många kommuner, men getts mycket varierande innehåll. En förändring från ett snävt och diagnosticerande synsätt till ett generellt och hälsofrämjande perspektiv när det gäller synen på elevers problem i skolan har länge förordats i Sverige såväl som internationellt (WHO). Samtidigt finns en motsatt trend att allt fler elever får neuropsykiatriska diagnoser och betydelsen av tidig upptäckt av enskilda elevers avvikelser betonas. Därför var det viktigt att undersöka de olika professionernas perspektiv på elevhälsa och hur olikheter dem emellan hanteras när de samarbetar med varandra. Följande problemområden har fokuserats 1. Innebörden av elevhälsa som begrepp och verksamhet, med fokus på fyra teman, nämligen: ledarskap och organisation, hantering av individuella ärenden, teamsamarbete och professionernas bidrag till elevhälsa 2. Förhandling av professionella perspektiv vid teammöten 3. De olika professionernas involvering i arbete med åtgärdsprogram
2 Data har samlats in genom gruppintervjuer (14 fokusgrupper med sju olika professioner), individuella intervjuer, inspelningar av elevhälsoteamsmöten (15 möten), åtgärdsprogram (27) samt enkäter till 256 psykologer och kuratorer om deras medverkan i utarbetande av skolans åtgärdsprogram. De föreställningar som studerats i det här projektet är framför allt föreställningar som är gemensamma för en yrkesgrupp eller för alla yrkesgrupper inom elevhälsan. Med föreställningar menar vi uttalade åsikter, berättade erfarenheter, farhågor, förhoppningar och förväntningar som delades av många och ständigt återkom i fokusgrupperna. Man kan alltid hävda att det finns mer som skiljer individer i en grupp än som förenar, men här har vi valt de typiska uppfattningarna som kan ses som professionernas kollektiva föreställningar (Markova, 2008; Moscovici, 1998; Hylander, 2011a; Guvå & Hylander, 2011). Eftersom varje fokusgrupp endast innehöll deltagare från samma profession sågs samstämmiga uttalanden från dessa fokusgrupper som kollektiva, professionella föreställningar. Som alltid, kan det då hända att enskilda yrkesutövare inte helt känner igen sig i den samlade beskrivning som är resultatet av de gemensamma föreställningarna. När vi skriver om likheter och skillnader mellan professioner i elevhälsan avser vi dessa kollektiva föreställningar så som de framkom i fokusgrupperna. Studiens resultat De flesta ansåg att elevhälsa innebär en hälsofrämjande verksamhet i motsats till en traditionell och diagnosticerande inriktning. Det gick alltså inte att urskilja olikheter mellan professionernas föreställningar när det gällde inriktning av elevhälsa. De inspelade teamkonferenserna visade också få skilda perspektiv på de enskilda ärenden som diskuterades. Däremot framkom klara skillnader i fokusgrupperna mellan professionerna, när det gällde uppfattningar om hur elevhälsan skulle organiseras och struktureras. Skillnader när det gäller roller, bidrag och professionella perspektiv tycktes inte diskuteras i elevhälsoteamen. Snarare tycktes skillnader som gynnade det egna professionella perspektivet ta gestalt i olika föreställningar om verksamhetens struktur och organisering. Det föreföll alltså som om förhandling av professionella perspektiv inte skedde genom samtal och diskussion utan genom ett gestaltande av strukturer för arbetet. Nedan beskrivs resultatet under rubrikerna föreställningar om elevhälsa, professionernas samverkan samt elevhälsans involvering i arbetet med skolans åtgärdsprogram. Föreställningar om elevhälsa Elevhälsans inriktning De intervjuade professionerna hade en gemensam föreställning om innebörden av elevhälsa. Det gick alltså inte att utläsa någon skillnad mellan de olika professionernas perspektiv. Elevhälsa sågs som generell och hälsofrämjande i motsats till patologisk och diagnosticerande. Men det fanns också en överenstämmelse mellan professionerna om en skillnad mellan praktik och retorik. Trots övertygelsen om att elevhälsa skulle vara
3 generell och hälsofrämjande tog i praktiken de individuella utredningsärenden all tid. Det fanns alltså en föreställning om elevhälsa på retorisk nivå och en helt annan föreställning som gällde i praktiken. Deltagarna var medvetna om denna skillnad och upplevde den som ett dilemma, som d inte visste hur de skulle förhålla sig till eller förändra. Att praktiken var inriktad på kartläggning och diagnosticering av problem hos individuella elever visade sig också på teammöten där en lång rad problemelever fanns på dagordningen, men där få generella åtgärder diskuterades. De olika föreställningar om elevhälsa som nämndes i intervjuerna kan sammanfattas i en figur som beskriver elevhälsa på generell respektive individuell nivå samt med patologisk eller hälsofrämjande (salutogen) inriktning. Generell nivå Patologisk a. Förebygga problem Tex. Screening Salutogen b. Främja hälsa, lärande och välbefinnande hos alla Individuell nivå c. Individuella interventioner Diagnosticering, remittering, behandling d. Främja hälsa lärande och välbefinnande hos enskilda elever Figur 1. Elevhälsa på generell eller individuell nivå med patologisk eller salutogen inriktning En förklaring till att de intervjuade menade att patologiskt inriktade individuella åtgärder dominerade trots att de ansåg att elevhälsa borde vara hälsofrämjande kan vara en avsaknad av teorier för hälsofrämjande arbete. Antonovsky (1995) betonade vikten av en sådan teori samt vikten av att skilja på förebyggande och hälsofrämjande arbete, vilket inte gjordes i intervjuerna. Antonovsky menade att när man beskriver en insats som förebyggande är det ett tecken på ett sjukdomstänkande. Det finns ett problem som man vill undvika. Ungefär på samma sätt som man tar på barn flytväst för att de inte ska drunkna, när den hälsofrämjande insatsen skulle vara att lära barnen att simma. En svårighet med det hälsofrämjande arbetet är att det kräver en gemensam uppfattning om vad som är hälsa och hur man kan nå dit, d.v.s. en teori om elevhälsa som är allmänt förankrad i elevhälsoteamet. Även tidigare forskning (Hjörne& Säljö, 2004) har betonat att det finns en tendens till att förlägga problem som uppstår i skolan till enskilda barn eller deras familjer. D.v.s. det saknades diskussioner om hur gruppen, klassen, skolan strukturerar sitt arbete. Många av de intervjuade menade att det med nödvändighet blir så att man inriktar sig på problem med enskilda elever eftersom det är därför elevhälsan kontaktas. Men hälsofrämjande insatser kan även ske på individuell nivå (ruta d) d.v.s. stöd eller arbete med den struktur där en enskild elev befinner sig. Vår slutsats är att varken det individuella perspektivet eller det diagnosticerande kan eller ska uteslutas men att samtliga fyra perspektiv i ovanstående figur behövs i en integrerad elevhälsa. För att åstadkomma detta krävs en diskussion bland de olika professionerna i elevhälsan hur dessa perspektiv används och balanseras. Risken är
4 annars att man låser fast sig vid en retorisk vision, som man inte vet hur man ska genomföra och därför fortsätter som om ingenting har hänt med den traditionella praktiken. Ärendehantering En anledning som uppgavs till att man så lätt fastnar i att kartlägga och diagnosticera enskilda elever var att de gemensamma strukturer som finns är uppbyggda utifrån att hantera problematik hos enskilda elever. Trots olikheter i ärendehantering beskrevs gemensamma drag. Läraren identifierar ett problem i klassen som hon/han tar upp med rektor. Problemet blir då ett fall för rektor som i sin tur tar upp det på elevhälsomötet där det blir ett ärende som antingen diskuteras på den lokala nivån eller går vidare som ett ärende till den centrala elevhälsan. Fall för rektor Ärende för elevhälsan Problem för läraren Det fanns olika åsikter om värdet av dessa rutiner. För vissa yrkeskategorier upplevdes det som nödvändigt för att få kontroll på ärendehanteringen, medan andra tyckte att det var en krånglig väg. En farhåga som framfördes var att problemen hann bli cementerade genom detta förfarande och därför blev svårare att lösa än om elevhälsan kommit in på ett tidigare stadium. Organisering och ledning i elevhälsan Föreställningar om elevhälsans organisering grundade sig i en vid variation av erfarenheter vilket tidigare har visats av bl.a. Åsa Backlund (). Utifrån yrkesgruppernas föreställningar om organisering och ledarskap gick det att urskilja fyra olika modeller för elevhälsans organisering och ledning (Hylander & Ahlstrand, 2011). Dessa skiljer sig åt i ett antal aspekter som är väsentliga för elevhälsans innebörd och utformning. Olika yrkesgrupper i vår undersökning uttalade ofta starka preferenser för den ena eller den andra formen av organisering. För- och nackdelar med de olika modellerna betonades olika i yrkesgrupperna. Framträdande aspekter när det gäller organisering av elevhälsan är om den ligger på central eller lokal nivå. Framträdande aspekter av ledning är om ledarskapet är delat eller enskilt. Lokalt team med en ledare. Detta innebär hierarkisk organisering. Rektor är entydig ledare och teamet förväntar sig ett starkt ledarskap. Tillgänglighet och informationsutbyte är viktigt men professionella olikheter tonas ned. Denna organisering föredrogs av rektorer och lärare, men kan innebära att de olika professionernas kompetens inte tas till vara. Lokalt team med delat ledarskap. Detta innebär matrisorganisering: Rektor är ledare för elevhälsans interventioner på den lokala skolan, men varje yrkesgrupp har en
5 samordnare/ledare på central nivå. Olika professionella roller accentueras och professionsutveckling betonas, men det kan uppstå dragkamp mellan ledarna på central och lokal nivå. Denna modell förordades av kuratorer, specialpedagoger och skolsköterskor. Centralt team med en ledare. Detta innebär teamorganisering: Teamet leds av en samordnare och det finns en tydlig strävan efter consensusbeslut. Uppdrag tas såväl från skolor som från enskilda elever och föräldrar. De professionella rollerna är tydliga och diskuteras i teamet som har en tydlig inriktning på hälsa och att utveckla kommunens elevhälsa. Risken med denna modell är att teamet blir isolerat från skolans övriga verksamhet. Denna modell förordades av skolläkare. Centralt team med delat ledarskap. Detta innebär projektorganisering: Denna organisering kan bestå av ett centralt resursteam men kan också utgöras av enskilda yrkesutövare under central ledning. Dessa tar uppdrag på de lokala skolorna och ingår då i projekt, vilka har den lokala skolans rektor som arbetsledare (d.v.s. en form av tillfällig matrisorganisering). Risken med denna modell är att elevhälsan inte upplevs som tillgänglig för skolan. Denna modell förordades av psykologer och vissa specialpedagoger. Teamen kan förekomma var för sig eller i kombination i en kommun och vissa yrkeskategorier kan ingå i flera konstellationer. Eftersom de flesta yrkeskategorier var mycket tydliga med vilken modell de prioriterade är organisering ett område som måste diskuteras av såväl elevhälsans personal som skola och skolmyndigheter utifrån sina konsekvenser för skola, lärare och elever. Professionernas samverkan i elevhälsan Föreställningar om de olika professionernas bidrag till elevhälsan Alla professioner menade att det som var utmärkande för just dem var deras helhetssyn och att detta gjorde att de kunde arbeta hälsofrämjande. Däremot förväntade man sig inte hälsofrämjande arbete från de andra yrkeskategorierna i samma utsträckning. När det gäller överensstämmelse mellan vad man förväntade sig från andra var sam- stämmigheten störst när det gällde de traditionella och diagnostiska uppgifterna. Samtidigt hyste alla farhågor om att enbart bli förknippade med dessa traditionella uppgifter. Sköterskorna vill inte enbart ses som någon som plåstrade om skadade elever och gav sprutor, psykologerna ville inte enbart förknippas med psykologiska test och läkarna inte enbart med sneda ryggar. Förväntningar på de flesta yrkesgrupper från övriga i elevhälsan var varierade och ibland motstridiga. Särskilt specialpedagogerna var utsatta för motstridiga förväntningar. Överlappningar var särskilt vanliga inom det psykosociala området t.ex. att skolsköterskor uppmanades att utföra skolkurativa uppgifter. Yrkesgrupper med legitimation (läkare, sköterskor, psykologer) tycktes ha lättare att värna om sina specifika yrkesområden, samtidigt som det som var lättast att värna var just de traditionella uppgifter som de inte ville bli förknippade med. Det nya hälsofrämjande området där alla professioner ska bidra tycks inte bara sakna
6 teori utan även metoder. Det är ett verksamhetsutvecklande arbete inom elevhälsoteamen som måste äga rum för att detta ska kunna komma till stånd. Det fanns gemensamma och starka förväntningar på rektor som ledare för elevhälsan från de flesta av elevhälsans yrkesgrupper att stå för diskussioner om de olika yrkeskategoriernas roller och bidrag till elevhälsan, d.v.s. att bedriva ett verksamhetsutvecklande arbete när det gäller elevhälsa. Denna förväntan kan vara svår att infria eftersom rektorerna uttalade ett generalistperspektiv som innebär att de gärna ser att arbetsuppgifter överlappar mellan yrkeskategorierna och att den som finns närmast till hands tar sig an arbetsuppgifterna. Om de olika yrkeskategoriernas roller i den gemensamma elevhälsan inte diskuteras finns risk för en rädsla för att yrkesrollen slätas ut. Människor söker sig till och identifierar sig med grupper som har en tydlig identitet (Brewer, 2003; Hylander, 2011a: Hylander, 2011b). Om elevhälsoidentiteten förblir otydlig och inte ger utrymme för skiljaktigheter kan detta medföra att den spänning som finns mellan yrkesidentitet och elevhälsoidentitet försvårar utvecklandet av gemensamma teorier och metoder och att yrkesidentiteten prioriteras på elevhälsoidentitetens bekostnad. Teammöten som samarbets- och förhandlingsarena Elevhälsomöten är centrala när det gäller att utveckla en gemensam elevhälsa eftersom det är det forum där professionerna träffas. Yrkesgrupperna såg olika på meningen med dessa möten och om de skulle användas till ärendebehandling eller utveckling och lärande. De funktioner som identifierades framgår av tabell Tabell Ärendebehandling Utveckling och lärande Problemlösning Teamutveckling Fördelning Elevhälsoutveckling Tankesmedja Interprofessionellt lärande Information I de observerade elevhälsomötena var det få tillfällen där teamen fungerade som arena för lärande och utveckling. Trots att de intervjuade i fokusgrupperna betonade vikten av att diskutera förväntningar och de olika professionernas roller i elevhälsan var det svårt att hitta exempel på sådana diskussioner i elevhälsoteamsmöten. Ett typiskt elevhälsomöte bestod av att ett stort antal elever diskuterades. En teammedlem gav information, det ställdes frågor och gavs mer information, därefter avslutades ärendet. De vanligast förekommande funktionerna var alltså informationsutbyte och fördelning av ärenden. Mer sällan gavs information som var baserad på specifik yrkeskunskap. Detta gjorde att det inte fanns något underlag för interprofessionellt lärande och att diskussionerna var långt ifrån den tankesmedja som talades om i fokusgrupperna, där varje yrkesgrupp skulle bidra med sitt specifika yrkesperspektiv för att skapa en helhetsbild av eleven. Det fanns också få exempel på genuin problemlösning. Detta kan bero på att de som var mest inbegripna d.v.s. lärare, elever och föräldrar inte deltog i dessa möten. Psykologerna som betonade problemlösning tyckte att teammöten ibland var bortkastad tid och ville hellre träffa endast de som var berörda.
7 Diskussionen i elevhälsoteamsmöten präglades av strävan efter konsensus och gav få prov på förhandlingar av olika perspektiv vilket stämmer väl överens med intervjuerna som visade att alla professioner förutom läkare och rektorer uttryckte att de kände sig ensamma i sin profession och föreställde sig att om de profilerade sig mer skulle detta gå ut över team samarbetet. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att elevhälsoteamsmöten präglas av information och ärendefördelning men att dessa inte utgör arenor för problemlösning, interprofessionellt lärande eller förhandling av olika professionella perspektiv. Elevhälsans involvering i arbetet med åtgärdsprogram Åtgärdsprogram ska upprättas för alla elever som inte förväntas uppnå skolans mål. Preliminära studier (Jonsson, 2009; Lindberg, 2009) visade att det var främst specialpedagoger som var involverade i utarbetandet av åtgärdsprogram för enskilda elever som inte förväntades uppnå skolans mål, men att det fanns ett uttryckt behov av en större involvering från elevhälsans sida. Framför allt eftersom det visade sig att lärare i hög utsträckning såg åtgärdsprogrammen som döda dokument snarare än levande verktyg i arbetet med eleven i fråga. Åtgärdsprogrammet var ett formulär som lärarna upplevde att de var tvungna att fylla i men som inte fyllde någon funktion för det arbete som de själva utförde. Såväl psykologer som kuratorer var överens om att åtgärdsprogram inte utgjorde en gemensam arbetsuppgift för dem och skolan och de flesta menade att skolorna inte konsulterade dem när det gällde upprättandet av åtgärdsprogram (Guvå, 2011; ). Psykologerna såg främst åtgärdsprogrammen som något de kunde hämta information från och använda i sina utredningar medan kuratorerna ansåg att de i högre utsträckning än nu borde vara involverade i upprättandet av åtgärdsprogrammen. Sammanfattning Syftet med projektet var att undersöka vilka föreställningar elevhälsans professioner har om elevhälsa, om professionerna skiljer sig åt i sina föreställningar om elevhälsan samt hur olikheter i perspektiv på elevhälsa hanteras när professionerna samverkar med varandra. De olika professionerna visade sig ha en gemensam föreställning om att elevhälsa innebär ett hälsofrämjande perspektiv samtidigt som de beskrev sin verksamhet i termer av diagnostik och utredning, d.v.s. ett patologiskt perspektiv. Det finns ett antal bidragande faktorer till detta fenomen, som projektet har identifierat. Elevhälsa är ett nytt begrepp och en ny verksamhet. Eftersom det alltid finns en stark tendens till att tolka nya fenomen i termer av gamla sociala representationer krävs gemensam praktik samt reflektion av denna gemensamma praktik för att en förändring ska kunna äga rum. Den enda gemensamma plattform för utveckling av elevhälsa är elevhälsoteamsmöten. Dessa används emellertid inte till utveckling och lärande. Strukturen för ärendehantering är uppbyggd på ett sådant sätt att enskilda elevers problem fokuseras på teammöten. Syftet med att upprätta en gemensam hälsofrämjande verksamhet där de olika professionerna bidrar med sina specifika perspektiv Arbetsuppgifter med patologisk inriktning är tydliga och begränsade till specifika yrkeskategoriers professionella jurisdiktion (professionell ensamrätt) medan hälsofrämjande uppgifter är gemensamma och otydliga. Elevhälsans hälsofrämjande
8 saknar såväl gemensam teori som specifika metoder. Det finns hos flera yrkeskategorier en rädsla för att yrkesidentiteten utplånas samtidigt som man inte vågar profilera sig p.g.a. en föreställning om att detta skulle kunna leda till konflikter. Scientific articles and reports from the project Hylander, I. (2011c). Professionals representations of multi professional services to schools. Final report on the student health project. Vetenskapsrådet. Guvå, G. & Hylander, I. (2011). Diverse perspectives on student health among professionals in school based multiprofessional teams. (Accepted for publication in School Psychology International) Hylander, I. & Ahlstrand, E. (In print). Föreställningar om Elevhälsans ledning och organisering. FOG-report 72. Linköping University. Einarsson, C. (2011). Ett ärende blir till. Föreställningar om hur problem hanteras inom elevhälsan. FOG-report 71. Linköping University Hylander, I. (2011b). Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar. FOG-report 70. Linköping University Hylander, I. (2011a). Samverkan professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. FOG-report 69. Linköping University Guvå, G. (2010). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik.(fograpport 67). Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping: Linköpings Universitet. Guvå, G. (2009). Och de tre skola bliva ett. Elevhälsans tre spår. (Fograpport 65) Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping; Linköpings Universitet. Thornberg, R.(2008). Multi-professional Prereferral and School-Based Health-Care Teams: A Research Review (FOG-rapport nr 62) BA and Master thesis Kilman, L. (2009). För delat ansvar till dubbel fördel. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Lindberg, S. (2009) Åtgärdsprogram - men vad händer sedan? En kvalitativ innehållsanalys av åtgärdsprogram och utvärderingsdokument. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Jonsson, Charlotte. (2009) Levande verktyg eller döda dokument? En kvalitativ studie av sju lärares upplevelse av arbete med åtgärdsprogram. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Gardeman, J. & Kilman, L. (2008). skilda världar - gemensamma mål. Några elevhälsoteams beskrivningar av samverkan med lärare. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Presentations Hylander, I. & Guvå, G. (2011). Same as always! Social representations of change. Perspectives on a new multiprofessional school service. 16th EASP General Meeting. Stockholm July Hylander, I. & Guvå, G. (2010). Professional representations of student health team meetings as an arena for collaboration The 7th Nordic Conference on Group and Social Psychology. Göteborg May Hylander, I. (2010). Team conference an arena for negotiating the meaning of student health, wellbeing and learning, 32nd International School Psychology Conference (ISPA) Dublin, July 2010 Hylander, I. (2010). Collaboration in multi disciplinary health teams, 31st International School Psychology Conference (ISPA) Malta Hylander, I. (2009). Professional perspectives on student health and student health teams. GRASP områdeskonferens Stockholms universitet, maj 2009
9 Ahlstrand, E. (2009). Det är så olika. Föreställningar om elevhälsans organisering. GRASP områdeskonferens Stockholms universitet, maj 2009 Einarsson, C. (2009). Hur ett ärende blir till föreställningar om ärendehantering inom elevhälsan. GRASP områdeskonferens Stockholms universitet, maj Guvå. G. (2009). Professionellas perspektiv på elevhälsa en analysmodell. GRASP områdeskonferens Stockholms universitet, maj 2009 Hylander, I. (2008). Professional perspectives on student health and student health teams. Hälso- och socialvård för barn - vad kan historiska perspektiv bidra till? Institutionen för tema, Tema Barn, Linköping Hylander, I.,Guvå, G. Ahlstrand, E. & Einarsson, C. (2008). Professional perspectives on student health and student health teams The 6 th Nordic Conference on Group and Social Psychology, Lund, May, 2008 Hylander, I. Guvå, G. Ahlstrand, E. & Einarsson, C. (2007). Integration of knowledge and professional learning. Multi-professional collaboration and negotiation of meaning in relation to student health Områdesgrupp on Group and Social Psycholog, Linköping Maj Popular science Guvå, G. (2010). Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter. Sveriges Skolkuratorers Förening - studiedagar i Västerås oktober 2010 Guvå. G. & Hylander, I. (2010). Elevhälsa som arena för mångprofessionell samverkan. PSIFOS Kompetensdagar KALMAR 8-10 November 2010 Website: eller (sök Elevhälsa)
Elevhälsa i retorik och praktik
Elevhälsa i retorik och praktik Ingrid Hylander, Karolinska Institutet Bakgrund Fr.o.m. 1 juli i år får arbete med elevhälsa ett tydligare stöd i den nya skollagen. Där betonas att arbetet med elevhälsa
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merHur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse? Nationellt identifierade behov Utmaningar Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Läs merSamarbete på Elevhälsoarenan. Specialpedagogisk Rikskonferens 20141113
Samarbete på Elevhälsoarenan Specialpedagogisk Rikskonferens 20141113 I mångprofessionella team ska varje profession bidra med unik kompetens professioner lära av varandra resultatet bli mer än summan
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merBarn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun
Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete
Läs merElevha lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
OM ELEVHÄLSA 2 kap. 25 skollagen: Fo r eleverna i fo rskoleklassen, grundskolan, grundsa rskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesa rskolan ska det finnas elevha lsa. Elevha lsan
Läs merElevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter
Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Skolkuratorernas studiedagar Västerås 18-19 oktober 2010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD
Läs merBarn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Läs merkuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och
Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs mer+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD
Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Örebro 1 december 22010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD + SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merElevhälsa Hallandsgemensam granskning
Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merFÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM
FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-
Läs merElevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1
Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merSkolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merReviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merUtvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merSkolan som skyddsfaktor
Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merSamverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 7 (av 8) HALMSTADS KOMMUN Socialnämnden; individ- och familjeomsorg,
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola/skola/fritidshem) i Vittra Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete med diskriminering, trakasserier och
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merLikabehandlingsplan 2014-2015
Likabehandlingsplan 2014-2015 Bakgrund. Utbildningen i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människors okränkbarhet, individens
Läs merElevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.
Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk
Läs merELEVHÄLSOPLAN 2015/2016
ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i
Läs merSektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA
Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i
Läs merHandlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet
Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Kommunfullmäktige 2011 01 31 15 21 2011 08 29 134 277 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merHEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro
HEMMASITTANDE ELEVER Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro Arbeta lösningsfokuserat Fokusera på sådant som är bra för alla elever. Bra skolmiljö, jobba mot mobbning och arbeta för att upptäcka inlärningsproblem
Läs merTill stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14
SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merFörvaltningsberättelse 2015
Barn- och utbildningsnämnden 1 (9) Förvaltningsberättelse 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Bankgiro 339-8328
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merKVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 -
KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 - OMRÅDE: Hindby Skoldaghem Stadsdelsövergripande SU-grupper STADSDEL: Fosie MALMÖ den 15 januari 2007
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
2011-11-24 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inledning Vår Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling gäller i tolv månader och revideras årligen i anslutning till höstlovet.
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merSkolplan Aspero Friskolor
Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid
Läs merBetänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan
1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merVi vill hjälpa tjejer som inte mår bra
Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter
Läs merPSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER
Psykoterapienheten, Växjö 2004-05-26 PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER Praktisk Tjänstgöring för Psykologer (PTP) Marie Kristensson Svärdh Verksamhetschef, Samordnare för PTP-programmet Postadress
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merTid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Läs merSkolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Läs merGefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund
Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.
Ljungby kommun www.skola.ljungby.se Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Angelstadenheten Förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Ett målinriktat arbete för att motverka
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merSkolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merLikabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Läs merPersonalplan. avseende perioden 2011-2013
Dnr: Personalplan avseende perioden 2011-2013 ^äáåöë ëâçããìå qéäéñçåwmpoojsnsmmm c~ñwmpoojsnspqm bjéçëíwä~êåkìåöççã]~äáåöë~ëkëé téääéä~íëwïïïk~äáåöë~ëkëé Personalplan 2011-2013 Förutsättningar Barn- och
Läs mer