Svensk Fastighetsmarknad. Fokus Skog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Fastighetsmarknad. Fokus Skog"

Transkript

1 Svensk Fastighetsmarknad Fokus Skog NAI Svefa ANAlys nr 2/2011

2 Svensk Fastighetsmarknad, Fokus Skog, vänder sig till dig som är intresserad av skogsfastigheter och kanske vill utveckla ditt fastighetsinnehav. Rapporten ger en ögonblicksbild av den svenska skogsfastighetsmarknaden i vid bemärkelse. Här finner du fakta om bedömda genomsnittliga värden för skogsmark och prisutvecklingen för skogsfastigheter m m, i Sveriges alla län. Sannolikt är detta den bredaste sammanställningen som presenteras i en öppen redovisning. Men viktigast är kanske att vi valt att koppla faktabeskrivningen till trender och möjligheter. Därmed är det vår ambition att bidra till nya affärsuppslag. Genom vårt medlemskap i NAI Global, världens största nätverk för fastighetskonsulter, samt vårt breda kontorsnät i Sverige med närvaro på 18 orter, har vi en unik kunskap och ett brett kontaktnät inom fastighetsbranschen. Detta ställer vi nu till ditt förfogande. Varmt välkommen till Svensk Fastighetsmarknad Fokus Skog Lennart Weiss Koncernchef NAI Svefa

3 I n n e h å l l nai Svefa Skogsfastighetsindex Skogsmarknaden norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland gävleborg Dalarna Värmland Västmanland Örebro uppsala Södermanland Stockholm Östergötland Jönköping Västra götaland gotland kalmar kronoberg halland Blekinge Skåne om Svensk Fastighetsmarknad Svensk Fastighetsmarknad, Fokus Skog, en källa till nya affärsmöjligheter Varmt välkommen till årets andra upplaga av Svensk Fastighetsmarknad som denna gång fokuserar på skog. Det är första gången som rapporten är grön och det känns väldigt bra att kunna erbjuda er som funderar på att investera i skogsmark en inblick i skogsfastighetsmarknaden över landet. Tidigare rapporter i serien har fokuserat på 24 svenska orters storhusmarknad. Vi är nu på väg in i ett något tuffare klimat för delar av skogsbranschen med stärkt kronkurs som påverkar vår exporthandel negativt. Men Sveriges ekonomi går bra och vår analys visar att den allmänna ekonomiska utvecklingen har en allt starkare påverkan på skogsfastighetsmarknaden. Vi kan konstatera att priserna på skogsfastigheter är högst i de delar av Sverige som är mest tätbefolkade och där befolkningsutvecklingen är positiv de högsta priserna hittar vi således i södra Sverige och i trakterna kring Stockholm. Vi kan även se att priset på skogsfastigheter lokalt är högre relativt omgivande områden i andra delar i landet, eller länet, där positiv befolkningsutveckling är påtaglig. I denna första rapport med fokus skog är vår ansats att beskriva ett skogsfastighetsindex, där ett större antal makroekonomiska faktorer vägs in än de rent skogliga, så som virkespriser och skogsfastighetspriser. Mer om detta på nästa uppslag. Det kan i förstone tyckas att vi endast ger rekommendationen att köpa skog i områden med stark befolkningsutveckling, eftersom det kommer att vara en fortsatt hög efterfrågan i dessa områden och det också är där ekonomin oftast är som starkast. Vi vill med denna rapport ge en grund för egna analyser och beslut det är ändå varje investerares enskilda preferenser avseende prisbild, ändamål med ägandet och geografisk belägenhet som avgör var det är bäst för var och en att investera i skogsfastigheter. Skogsägandet är inte längre så lokalt som det varit tidigare. Det så kallade utboägandet ökar och flera av de aktiva skogsköparna, som köper skogsmark i glesbygden, finner vi i Mälardalen. Vi hoppas att du får mycket nöje av rapporten och att den inspirerar till nya spännande affärsmöjligheter om nai Svefa Våra adresser Tommy Lundberg Projektledare Paul Nord Affärschef Värdering Jord & Skog utgivare ansvarig utgivare grafik och layout Tryck upplaga Svefa holding ab lennart Weiss karlavagnen Sandviken Tryckeri ab 4 500

4 nai SVeFa SkogSFaSTIgheTSInDeX 2 Skogen inte bara plankor och bräder I slutet av 1990-talet gick prisutvecklingen på skogsfastigheter förbi värdeutvecklingen av skogens avkastning i form av timmer, massaved och energived. Marknaden värderar mer och mer andra saker än direkt avkastning från skogsbruket. Äganderätten i sig är viktig för köparna och fl er och fl er ser också värdestegringen på sitt skogsinnehav som en relativt säker kapitalplacering. under 2000-talet har utvecklingen av marknadsvärdena på skogsmark mera börjat likna utvecklingskurvorna för bostadsfastigheter än det tidigare sambandet med utvecklingen på virkesmarknaden. kombinerade FaSTIgheTer. I södra Sverige är de kombinerade lantbruksfastigheterna dominerande. Boendet utgör ofta en stor del av det sammansatta värdet men skogen är också av vikt. Som saluobjekt utbjuds lantbruksfastigheterna ofta som hela gårdar med bostadsbyggnad, ekonomibyggnader, åkermark och skogsmark. Vid försäljningar är det då helheten som utbjuds men emellanåt erbjuds objekten med möjlighet till uppdelning och säljarna ger då marknaden möjlighet att bjuda på separata delar. I vissa områden och för vissa objekt är dock prisbilden högst om gårdarna säljs intakta. här är arealomfattningen liksom närheten till större befolkningscentra av avgörande betydelse. SkogSFaSTIgheTSMarknaDen Är InTe Öppen FÖr alla. Juridiska personer, t ex bolag, kyrkor, kommuner och stiftelser, måste generellt få förvärvstillstånd från länsstyrelsen, för köp av skogmark. Inom glesbygdsområden ges i huvudsak endast förvärvstillstånd till juridiska personer om det är frågan om kompensationsmark för mark som avståtts till enskild person eller till staten för naturvårdsändamål. Mellan juridiska personer får egendom utanför glesbygdsområde förvärvas fritt (utom förvärv från dödsbo). Detta är en lättnad jämfört med tidigare, då alla juridiska personers förvärv skulle prövas. I glesbygdsområden och omarronderingsområden måste även privatpersoner ha förvärvstillstånd. Förvärvaren skall ha varit bosatt minst 12 månader i glesbygdsområdet för att slippa söka förvärvstillstånd. utanför glesbygdsområden är det i huvudsak fritt för privatpersoner att köpa skogsmark. FÖrVÄnTnIngar om annan MarkanVÄnDnIng. I och omkring de större städerna fi nns ett stor efterfrågan på mark för bebyggelse och för andra ändamål än jord- och skogsbruk. Det fi nns också regionala effekter i mindre städer och vid populära turistområden. prispåverkan från förväntningar om ändrad markanvändning är dock tydligast närmast Stockholm, göteborg och Malmö. Det är också i dessa områden som befolkningsutvecklingen är mest stigande och således leder till ökad efterfrågan på både mark och bostäder.

5 nai SVeFa SkogSFaSTIgheTSInDex 3 Län Skogsindex Prisutveckling Befolkningsutveckling 1 Stockholm 75 2 halland 66 3 uppsala 65 4 Skåne 63 5 Västra götaland 61 6 Västmanland 56 7 Södermanland 56 8 Blekinge 55 9 Östergötland Örebro kalmar Jönköping kronoberg gotland Värmland Västerbotten Dalarna norrbotten Västernorrland gävleborg Jämtland 33 nai Svefa Skogsfastighetsindex är framtaget för att förse aktörer på den svenska fastighetsmarknaden med ett relationstal som underlag för ett framgångsrikt investeringsbeslut. Indexet är ett rankingsystem för ortens fastighetsmarknad vad avser skogsdominerade fastigheter där underlag för analysen utgörs av offentlig statistik, investeringsdata från respektive fastighetsmarknad samt nai Svefas egna bedömningar och nyckeltal från främst den egna databasen Jord & Skog. nivån bör ses utifrån ett långsiktigt perspektiv med fokus på den värdetillväxt, avkastningsmöjlighet, alternativa markanvändningen mm som resp. län kan uppvisa. lägesfaktorn får en betydande del i indexet då den långsiktigt bedöms medföra en minskad riskfaktor för en investerare vilket medför att de län som har större tillväxtregioner gynnas något mot glesbygdslänen. Tio parametrar har bedömts till ett värde mellan 0 10 vilket maximalt ger ett nai Svefa Skogsfastighetsindex om 100. Trafikljusen redovisar hur orten står sig i förhållande till genomsnittet. röd signal redovisar ett sämre värde, gult ett värde i nivå med genomsnittet och grönt ljus ett bättre värde än genomsnittet över tid.

6 SkogSMarknaDen 4 Den svenska ekonomin och utvecklingen på skogs- fastighets- marknaden Sveriges tillväxt är rekordstark och mycket konkurrenskraftig gentemot övriga europa. Skogsbranschen har som en följd av den gynnsamma kronkursen under finanskrisen gått extra bra under ett par år. Den starka tillväxten och en begynnande inflation har lett till att riksbanken höjt reporäntan och den svaga kronkursen har nu stärks. Detta talar för ett tuffare klimat för skogen i år. Men fastighetspriserna har fortsatt att stiga. Det kan finnas många olika anledningar att äga skog. Ägandet av skogen kan vara en investering i markens avkastning i form av virke, energi och jakt. För en annan ägare kanske det viktigaste är tanken på en kommande prisutveckling eller kanske till och med förväntningar om att marken i framtiden kommer att användas till ett helt annat ändamål, såsom bebyggelse eller vindkraft eller andra verksamheter. För ytterligare en annan ägare kan det viktigaste vara att under en tid få ta ansvaret för att vårda och äga en bit egen mark. alla dessa aktörer verkar på marknaden för skogfastigheter och deras agerande och beslut i olika situationer formar den prisbild vi försöker spegla i denna rapport. av Sveriges totala landareal om ca 41 miljoner ha utgörs över hälften av produktiv skogsmark. av denna mark ägs i sin tur hälften av enskilda skogsägare, medan en fjärdedel ägs av privata bolag och den resterande delen av allmänna ägare såsom staten och statsägda bolag. Ägarförhållandena skiljer sig mycket i olika delar av landet. I de södra länen är ett enskilt ägande vanligast, medan mark norr om Dalälven i många fall ägs av bolag. historiskt är det lönsamheten i skogsbranschen som har haft störst påverkan på priserna på skogsfastigheter. Betydelsen av avkastningen från skogen har emellertid minskat, särskilt under den senaste tioårsperioden. redan strax före millennieskiftet passerade marknadsvärdena rotnettovärdena, som historiskt sett tidigare alltid legat högre. rotnettovärdet är i princip skogens bruttovärde minus avverkningskostnaderna. I efterdyningarna av den senaste lågkonjunkturen har rotnettovärdet nu sjunkit till de värdenivåer (i löpande priser) som rådde strax efter millennieskiftet för drygt 10 år sedan. Det innebär i realiteten en sänkning av rotnettot. under tiden har marknadsvärdena på skogsfastigheter fortsatt att stiga och ökat med ca 50 procent (också i löpande priser). Vi kan konstatera att marknadsvärdeökningen har varit stabil även åren 2005 och 2009, trots att skogsindustrin då hade en lägre lönsamhet och rotnettovärdena gick ned. År

7 SkogSMarknaDen 5 Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste basindustrier. av svensk industris sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för procent. Den svenska skogsindustrin är starkt exportinriktad. andelen av den svenska varuexporten är 11 procent, vilket motsvarade 129 miljarder kronor år Sverige är, näst efter canada, världens största exportör av papper, pappersmassa och sågade trävaror sammantaget. under den senaste lågkonjunkturen stod skogen i princip ensam för hela landets nettoexportvärde. Det berodde på att importvärdet för andra branscher översteg exportvärdet under samma period. där man får mer skogsmark för pengarna? I slutändan fattar olika köpare olika beslut beroende på sina olika specifika förutsättningar. ett stort skogsbolag resonerar på ett annat sätt än en privatperson som fått en unik chans att köpa skog nära hemmet. Mark i anslutning till bebyggelse ses med andra ögon än mark i yttersta glesbygd. en sak är dock alltid säker: någon ny mark tillverkas inte. Sveriges allra största köpare av skogsprodukter är Tyskland, som svarat för över 20 miljarder kronor per år. generellt är det våra grannar i norra europa som köper mest av oss. Skogsvarumarknaden är emellertid global och en ökad öppenhet och demokratisering leder också till ett stigande handelsutbyte. nordafrika är en del av världen som har vuxit i betydelse för den svenska skogsexportmarknaden. Bland annat har exporten av trävaror till egypten ökat på senare år. Byggnadskonstruktioner och användande av trä vid byggande blir allt populärare i länder som av tradition tidigare mest byggt stenhus. en stabilisering av den politiska utvecklingen och starkare tillväxt i de nordafrikanska länderna kommer förhoppningsvis även ha en positiv effekter på den svenska skogsexportindustri. Umeå Luleå Förutom möjligheten till nya geografiska marknader öppnas också marknader för nya produkter. Skogen är en förnyelsebar energikälla med stor framtida potential. eu har beslutat att en femtedel av eu:s energi ska komma från förnyelsebara energikällor år att använda skog som energi anses ofta vara mindre kontroversiellt än att använda grödor odlade på åkermark, där energiproduktion kan uppfattas som att den konkurrerar med produktion av livsmedel. Skogsmark som lokal för en allt större vindkraftproduktion har blivit allt intressantare i stora delar av landet. Sammanfattningsvis visar våra analyser att marknaden mer och mer värderar annat än den direkta avkastningen från skogsbruket. Skogen känns uppenbarligen som en relativt säker kapitalplacering och under 2000-talet har marknadsvärdena på skog alltmer börjat följa indexkurvan för andra investeringsmöjligheter och lämnat rotnettovärdet bakom sig. Som synes i rapporten är det emellertid stora prisskillnader mellan olika regioner och län i landet. I södra Sverige och i Stockholmsområdet är priserna nästan dubbelt så höga som delar av norrlands inland. Var ska då en investerare köpa skog någonstans? Är det självklart att köpa där den positiva prisutvecklingen är stabilast eller är det kanske bättre att köpa Göteborg Karlstad Halmstad Trollhättan Östersund Borås Jönköping Helsingborg Lund Malmö Falun Uppsala Västerås Örebro Eskilstuna Härnösand Sundsvall Norrköping Nyköping Linköping Växjö Kalmar Karlskrona Gävle Visby Stockholm Nyanserna illustrerar förekommande skillnader i genomsnittvärden. Se vidare sid 35.

8 FOKUS NORRBOTTEN 6 Norrbotten Länet präglas av den tunga gruv- och stålindustrin i Kiruna, Malmfälten och Luleå samt stora skogsindustrier i bland annat Piteå och Kalix. Luleå och Piteå är de befolkningstätaste regionerna och utgör handelscentra, även om Haparanda har utvecklats starkt de senaste åren. På de flesta orter längs kust och i inland finns virkesköpare från stora skogsägare som Sveaskog och SCA, skogsägarföreningen Norra skogsägarna samt rena köpsågverk representerade. I fjälltrakterna dominerar turism, rennäring och småföretagande. Länet i siffror Ägande Totalareal ha Prod. skogsmark ha Bolag Enskilda Staten 48 Skogen Medelfastigheten 218 ha Virkesförråd 80 m 3 sk/ha Tall/Gran/löv 57/25/18 Bonitet 2,9 m 3 sk/ha och år Pris våren kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha Fastighetsmarknaden De högsta priserna på skogsfastigheter finner man generellt längs kusten och framförallt kring Piteå och Luleå. Tack vare närheten till industrier ligger Piteåområdet något högre än Luleå. Långt västerut och norrut blir den låga tillväxten och de långa transportavstånden till industri avgörande faktorer för betydligt lägre fastighetspriser. Det senaste året har både fastighetspriserna och omsättningen på skogsfastighetsmarknaden ökat något i länet jämfört med året innan. Troliga orsaker kan vara en ökande andel generationsskiften på den öppna marknaden, den allmänna stabiliseringen av ekonomin och den låga räntenivån. Framgent bedöms prisutvecklingen dämpas något, bland annat på grund av vikande virkespriser och höjd ränta. Vad avser virkespriserna så kan alltså en topp konstateras under hösten 2010 och sedan en avkylning för framförallt timmer, ungefär från årsskiftet och framåt. Prislistorna verkar dock behållas på samma nivå ett tag framåt även om slutpriserna inte är på toppnivån längre kr/ha Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex -0,2 23, 4 år 38

9 FOKUS VÄSTERBOTTEN 7 Västerbotten Västerbottens län är ett av Sveriges glesast befolkade. Detta gäller främst inlandet och inte de expansiva regionerna kring kustkommunerna Umeå och Skellefteå. Umeå, universitetsstad och administrativt centrum, är norra Sveriges största stad. Gruvindustrin har länge varit viktig för länet, med brytning främst i Skelleftefältet. Av stor betydelse är också skogsnäringen och i länet är tre stora skogsbolag, SCA, Holmen och Sveaskog, samt två skogsägarföreningar, Norra skogsägarna och Norrskog, verksamma. Länet i siffror Ägande Totalareal ha Prod. skogsmark ha Bolag Enskilda Staten 29 Skogen Medelfastigheten 134 ha Virkesförråd 96 m 3 sk/ha Tall/Gran/löv 44/39/17 Bonitet 3,2 m 3 sk/ha och år Pris våren kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha Fastighetsmarknaden Västerbottens kustområde, med Umeå kommun som ledande region, har de högsta prisnivåerna i länet. Befolkningstätheten, närheten till industrin och närheten till investerare med kapital är betydelsefulla anledningar till att kustområdet uppvisar en högre prisnivå än genomsnittet för Västerbotten. Priserna på skogsfastigheter sjunker allteftersom man kommer längre västerut i länet och landar på sina lägsta nivåer i fjällregionen. Umeå är en av Sveriges stora tillväxtregioner, vilket kommer att leda till att prisnivån där även i framtiden kommer att förbli relativt hög i förhållande till resterande länet. Virkespriserna steg under 2010 och hade mot slutet av året nått sin höjdpunkt, varefter de stannade av och till och med sänktes runt nyåret. Sedan januari har virkespriserna i länet legat kvar på en stabil nivå. Sågad vara efterfrågas för närvarande i mindre utsträckning på världsmarknaden medan efterfrågan på massa ser ljus ut. Den samlade uppfattningen är emellertid att virkespriserna kommer ligga kvar på sina relativt höga nivåer, möjligen även höjas en aning i framtiden kr/ha Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex 0,3 10, 4 år 38

10 FOKUS JÄMTLAND 8 Jämtland Ett län som främst präglas av småskalig företagsamhet, skogsindustri och turistnäring. Östersund är länets givna handels- och administrativa centrum och staden med omnejd utgör kärnan i den befolkningstätaste regionen i länet. Bland de större skogsägarna finns Holmen, SCA, Stora Enso och Sveaskog. Vidare finns ett stort antal mindre markägare samt andra skogliga aktörer. Turismen präglas av sportorterna i Funäsdals- och Vemdalsregionen samt Åre-Storulvån-Storlienområdet med småföretagande och en stark turistnäring. Länet i siffror Ägande Totalareal Prod. skogsmark Bolag 50 Enskilda 42 Staten 7 Skogen Medelfastigheten Virkesförråd Tall/Gran/löv 36/49/14 Bonitet Pris våren , ha ha ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha och år kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha Fastighetsmarknaden Fastighetspriserna i Jämtland har legat relativt stilla under de senaste åren. Området kring Östersund/Storsjön och stora delar av Ragunda och Bräcke kommuner håller en högre nivå än övriga delar av länet. Detta beror främst på att produktionsförmågan är bättre i nämnda områden och på att efterfrågan kring Östersund troligen påverkar prisbilden i positiv riktning. Ett mindre område kring Åre By ligger också på denna högre prisnivå, vilket kan förklaras av att närheten till byn och efterfrågan på privat jaktmark driver upp priset. I övrigt förekommer en del spridda höga köpeskillingar lokalt i andra områden i länet, bl.a. i Härjedalen, och är då kopplade till ökad efterfrågan nära större tät-/turistorter och i viss mån till att Dalamarknaden smittar av sig även till södra Härjedalen. De områden där omsättningen av fastigheter är störst är just de som nämnts som de där fastigheterna betalas bäst på grund av den högre efterfrågan där. Då prisbilden har varit relativt stabil i länet under ett par år nu finns ingen anledning att tro att den kommer att förändras påtagligt vare sig i negativ eller i positiv mening. Dock kan de heta områdena växa sig större och där kan även priserna komma att stiga ytterligare. Vidare pågår projektering och utbyggnad av vindkraft i större och mindre sammanhang samt även planer på att utöka/förstärka skyddade områden i Jämtlandsfjällen. Den senare verksamheten kan förväntas öka dragningskraften till området och därigenom främja turism och i viss begränsad utsträckning prisbilden på fastigheter i områden som gynnas av ökad efterfrågan. Virkesmarknaden Förra året steg virkespriserna i länet främst under hösten och nådde den högsta nivån under oktober 2010 men har sedan dess stabiliserats och i viss mån sjunkit igen. Timmerpriserna sjönk under slutet av 2010 och ligger nu kvar på ungefär samma nivå som vid förra årets slut. Massavedpriset och energivedpriset ligger kvar på samma höga nivå som efter senaste höjningen i fjol höstas och har till och med höjts ytterligare något kr/ha

11 FOKUS JÄMTLAND 9 I fokus På en del håll kring nämnda sportorter Åre, Vemdalen och Funäsdalen med flera där exploatering pågår påverkar fastighetsutvecklingen helt klart berörda fastigheters värde i positiv mening. Det handlar här både om utbyggnad av liftsystem och skidbackar, men även om etablering av helt nya områden för bostäder. Relativt stora områden är under exploatering primärt under perioden Fjälljakten på statlig mark i länet är en stadig källa till inkomster i fjällkommunerna, vilket gynnar idkare av fjäll- och jaktturism. Denna verksamhet antas vara fortsatt stark framöver. De aktuella sportorterna är sedan forna dagar mest kända för vintersport men bygger nu ut verksamhet som syftar till aktiva semestrar även under barmarksperioden med bland annat äventyrsbanor, cykling, fiske med mera. En ökad åretruntverksamhet gynnar turismen och skapar bättre ekonomisk bärighet åt den expansion som nu pågår. Andra marknadsfaktorer I Jämtland är det främst jakten och potentiell exploatering kring sportorterna som kan ha prispåverkande effekt utöver produktion och läge i länet. Tydligast exempel på jaktens inverkan är när skogsfastigheter med relativt dålig produktion och stor andel skogliga impediment eller myr betalas riktigt bra då är det värdet av att äga egen mark och ha egen jakt som slår igenom. Sannolikt är det framförallt möjligheterna till björnjakt och jakt på skogsfågel/ripa på egen mark som mest driver upp priserna. Möjligheterna till potentiell exploatering och fastighetsutveckling bidrar sannolikt till den höjda prisbilden intill sportorter som Funäsdalen, Vemdalen och Åre. I nuläget pågår en offensiv exploatering i Åre, i viss mån i Vemdalen samt i någon mån även kring Funäsdalens skidområden. Här finns redan intecknade exploateringsvärden, men även en hel del förväntningsvärden. Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex 0 17, 4 år 33

12 FOKUS VÄSTERNORRLAND 10 Västernorrland Västernorrlands län består bland annat av Medelpad och större delen av Ångermanland. Även om Härnösand är residensstad har både Sundsvall och Örnsköldsvik fler invånare. Befolkningstätast är Sundsvallsområdet, där bland annat SCA är en stor arbetsgivare. Skogsindustrin har en lång tradition i länet och områdena runt Örnsköldsvik och de stora älvarnas nedre lopp har under många år varit centrum för svensk träförädling. Industriproduktionen förbrukar mycket el, men länet är trots det en viktig leverantör av energi till södra Sverige. Länet i siffror Ägande Totalareal ha Prod. skogsmark ha Bolag Enskilda Staten 3 Skogen Medelfastigheten 105 ha Virkesförråd 140 m 3 sk/ha Tall/Gran/löv 29/53/18 Bonitet 4,2 m 3 sk/ha och år Pris våren kr/m 3 sk kr/m 3 sk Fastighetsmarknaden Länets högsta prisnivåer återfinns i Sundsvall, Timrå och delar av Ånge kommun. Befolkningstätheten, närheten till industrin och tillgången till stora vägar och järnväg är de största anledningarna till att regionen visar högre prisnivå än genomsnittet för länet. SCA är det dominerande skogsbolaget i området och har 3 stora industrier, Ortviken, Tunadal och Östrand, i och utanför Sundsvall. I norra delen av Västernorrland, med bas i Örnsköldsvik, återfinns Holmen som en stor aktör inom skogsbruket, vilket hjälper till att hålla uppe prisnivån i norr. Virkespriserna har under 2010 huvudsakligen stigit, dock kunde runt årsskiftet skönjas en liten sänkning. Sedan januari 2011 har virkespriserna legat stabilt i länet. Med tanke på rådande oroligheter på världsmarknaden är det svårt att få en klar bild av hur priserna kommer att justeras framöver. Det allmänna intrycket är emellertid att priset på massaved under 2011 kommer att ligga kvar på den nivå det har idag kr/ha kr/ha Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex -0,2 11, 4 år 34

13 FOKUS GÄVLEBORG 11 Gävleborg Gävleborgs län är det sydligaste av Norrlandslänen och består av Gästrikland, Hälsingland och Orsa Finnmark i Dalarna. I söder kännetecknas länet av mer öppna marker med jordbruksföretag och inslag av gamla bruk, medan skogen dominerar den norra delen. Utmed kusten finns hamnar med sjötrafik och här är också de stora skogsindustrierna belägna. Länet inrymmer Hamra och Färnebofjärdens nationalparker. Gränsen i söder mot Uppland utgörs delvis av Dalälven, som mynnar vid Älvkarleby, söder om residensstaden Gävle. Länet i siffror Ägande Totalareal ha Prod. skogsmark ha Bolag Enskilda Staten 14 Skogen Medelfastigheten 117 ha Virkesförråd 140 m 3 sk/ha Tall/Gran/löv 49/38/14 Bonitet 5,4 m 3 sk/ha och år Pris våren kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha kr/ha Fastighetsmarknaden Utvecklingen de senaste tolv månaderna har varit bra för länets skogsägare. Bedömningen görs att priserna har ökat med ca 10 procent, och i delar av länet har 400 kronorsnivån nu uppnåtts. Det är framförallt i Hälsingland som vi har konstaterat de högsta nivåerna, även om höga köpeskillingar även har noterats i Gästrikland. Omsättningen av skogsfastigheter har varit störst i Hälsingland. De kombinerade fastigheterna (jord, skog och byggnader) säljs ofta i delar, eftersom marknaden värderar delarna på olika sätt. En köpare som investerar sitt kapital i skogsmark vill vanligen inte att det ingår byggnader som kan verka som en belastning. Möjlighet till jakt på framförallt högvilt är också en starkt prispåverkande faktor, vilket märks på de mycket höga köpeskillingarna på mindre skogsfastigheter. Priserna på timmer sänktes under vintern, medan massavedpriserna har legat kvar på en hög nivå. Groten börjar mer och mer bli ett intressant komplement till övriga sortiment. Utvecklingen av energisortimenten förväntas också bidra till att hålla massavedspriset uppe. Medelåldern på skogsägarna är fortfarande relativt hög och fler och fler fastigheter säljs på öppna marknaden, utanför släkten. Omsättningen av skogsfastigheter förväntas vara fortsatt hög. Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex 0,1 11, 4 år 33

14 FOKUS DALARNA 12 Dalarna Dalarna är ett län med stark koppling till skogsbruk och skogsindustri, med rötterna i det stora behov av virke och kol som Falu koppargruva gav upphov till. Numera domineras skogsindustrin av Kvarnsvedens pappersbruk, många moderna sågverk samt en spirande verksamhet inom energisegmentet. Stora skogsbolag, främst Bergvik Skog och Sveaskog, äger en betydande del av skogsmarken men även det privata skogsägandet, med Mellanskog som största medlemsorganisation, är en kraft att räkna med. Länet i siffror Ägande Totalareal Prod. skogsmark Bolag 42 Enskilda 41 Staten 17 Skogen Medelfastigheten Virkesförråd Tall/Gran/löv 54/34/12 Bonitet Pris våren , ha ha ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha och år kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha kr/ha Fastighetsmarknaden Omsättningen av skogsfastigheter har varit hög de senaste åren och priserna har stigit kraftigt. Under hösten 2010 nådde skogsfastighetspriserna sin högsta nivå någonsin i länet, vilket alltså inträffar samtidigt som relativt många fastigheter är till salu. Detta måste ses som ett tecken på att marknaden är stark och att intresset för att köpa skogsfastigheter är mycket stort. Under vintern har vi noterat en säsongsmässigt normal nedgång i antalet affärer, men priserna är kvar på en mycket hög nivå, om än något lägre än i höstas. Förmodligen kan detta till stor del förklaras med en vikande efterfrågan - och därmed prissänkningar - på timmer. Prisnivåerna i länet är sedan många år högst i de södra delarna. Det är här de mest produktiva markerna finns och här finns också flest aktiva lantbrukare som har skogsbruket som komplement till övrig lantbruksverksamhet. Skillnaden mot övriga länet i stort är dock inte mer än ca 5-10 procent i genomsnitt och givetvis förekommer både högre och lägre prisnoteringar även här. En intressant utveckling på senare tid är att priserna i Transtrands socken haft en snabb ökning relativt sin omgivning. Troligen är detta kopplat till de starka turistströmmarna i Sälenfjällen, kombinerat med möjligheter att jaga i näraliggande viltvårdsområden. Vi kommer att med stort intresse följa den fortsatta utvecklingen i denna del av länet. Virkesmarknaden Även virkesmarknaden var mycket stark under hösten 2010, med prisnivåer som kom väldigt nära rekordnivåerna från Nu under vintern har marknaden för sågade trävaror försvagats och branschföreträdare pratar om en svagare marknad under hela Detta har resulterat i ett par prissänkningar på timmer under vintern och det återstår att se om nuvarande nivåer står sig. Samtidigt spår man ljusare tider på lite sikt, då man räknar med att behovet av virke för bostadsbyggande kommer att öka på världsmarknaden, när nuvarande oroshärdar lugnat ner sig. För massaved är priserna dock fortsatt goda och prisnivåerna för pappersmassa är uppe på rekordnivåer. Samtidigt har energisortimenten definitivt gjort sitt intåg även i Dalarna, i och med uppbyggnad av biobränsleindustri i Vansbro och Älvdalen. Trots inkörningsproblem har detta redan fått viss effekt på massavedsmarknaden och skogsägarna i framför allt Västerdalarna har fått ytterligare en köpare av klenare virkesdimensioner.

15 FOKUS DALARNA 13 I fokus Andra marknadsfaktorer I ett lite större perspektiv är det intressant att notera de mycket stora investeringar som under senare år gjorts i Dalarnas virkesförbrukande industrier. En helt ny pappersmaskin togs i bruk i Kvarnsveden för ett par år sedan. Därefter har många sågverk investerat i stora utbyggnader och moderniseringar, vilket tydligt kommer att öka behovet av timmer. Som tidigare nämnts byggs också stora biobränsleproducerande anläggningar i Vansbro och Älvdalen, vilket i nuläget verkar vara väl i fas med en förväntad stark ökning av efterfrågan på biobränslen. Sammantaget visar det på en stor optimism bland länets virkesköpande företag. Förutsatt att man klarar sig i den internationella konkurrensen borde detta skapa framtidstro även hos länets skogsägare. Det är svårt att i Dalarna bortse från fastighetsstrukturens betydelse för marknaden. Många områden är fortfarande starkt ägosplittrade, vilket medför svårigheter att bedriva ett ekonomiskt skogsbruk. Marknaden är i dessa delar också delvis begränsad, eftersom det oftast krävs förvärvstillstånd för utifrån kommande köpare. De områden där laga skifte och på senare tid omarrondering genomförts, har bättre struktur med färre och större skiften. De är också öppna för hela privatmarknaden och länsstyrelsen kräver normalt inte förvärvstillstånd här, vilket generellt leder till högre skogsmarkspriser. Omarrondering är något som pågått under en längre tid i Dalarna, med varierande intensitet. Just nu har denna verksamhet dock åter hamnat i fokus. År 2009 fick länsstyrelsen i uppdrag av regeringen att utarbeta en strategisk långsiktig plan för omarrondering. Med nuvarande takt skulle det ta uppåt 90 år att få en bättre struktur på de ha mark som idag är ägosplittrade. En rapport presenterades där man genom en förenklad process och utökade resurser bedömer det vara möjligt att kunna klara omarronderingen på 20 år till en kostnad av ca 1,5 miljarder kronor, varav staten föreslås stå för 900 miljoner. Om regeringen beviljar medel för detta kommer det alltså att ske en omfattande förändring av strukturen för Dalarnas lantbruksfastigheter fram till I områden som tidigare omarronderats har både virkespriser och fastighetspriser stigit. Ett intressant exempel är Gagnefs kommun där virkespriserna efter omarronderingen steg med kr, antagligen beroende på möjligheten till betydligt rationellare virkesaffärer. Även priserna på skogsmark steg, om än inte lika kraftigt. Just nu pågår omarrondering i Leksands kommun, vilken beräknas vara slutförd under Länsfakta Befolkningsutveckling 0,2 Prisutveckling skogsfastigheter 14, 4 år nai Svefa skogsindex 38

16 FOKUS VÄRMLAND 14 Värmland Det län som fostrat många av våra största diktare är också ett av Sveriges starkaste skogslän med lång tradition av sågverks- och massaindustri. Industrins tyngdpunkt är i länets södra delar i nära anslutning till Vänern med dess hamnar. Karlstad utgör centra för handel med den befolkningstätaste delen av länet. Med dessa grundförutsättningar är länet attraktivt för besökare och för etablering av nya verksamheter. Den största skogsägaren i länet är Bergvik Skog AB. Länet i siffror Ägande Totalareal ha Prod. skogsmark ha Bolag Enskilda Staten 3 Skogen Medelfastigheten 58 ha Virkesförråd 153 m 3 sk/ha Tall/Gran/löv 34/51/14 Bonitet 6,3 m 3 sk/ha och år Pris våren kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha kr/ha Fastighetsmarknaden Trots att utbudet av skogsfastigheter är stort i Värmland jämfört med andra län har priserna under en längre period haft en positiv utveckling. Prisnivån är högst i den sydöstra länsdelen. Detta kan förklaras både med ett begränsat utbud av fastigheter och med närheten till flera större tätorter. Motsatt förhållande kan ses i delar av västra Värmland, där nivåerna är lägre. Torsby är den kommun där flest förvärv sker och där en tidigare låg nivå numera stigit till genomsnittet i länet. En förklaring till utjämningen av nivåerna i länet kan vara att värdet av skog i Värmland tidigare varit lågt i förhållande till angränsande marknader. Detta har aktörer på marknaden uppmärksammat, vilket har lett till att fler investerare tillkommit. Det framtida utbudet av skogsfastigheter bedöms öka, främst på grund av generationsskiften, vilket innebär goda möjligheter för investerare. En begränsning i detta sammanhang är den förvärvsprövning som sker i länet. Speciella regler gäller generellt för juridiska personer. I korthet gäller att förvärv mellan bolag kan ske, medan bolag endast i undantagsfall kan förvärva av en icke juridisk person. Intressant att belysa är den något turbulenta virkesmarknaden. Trots att virkesvärdet står för den enskilt största intäkten är marknadsvärdenivån på skogsfastigheter betydligt stabilare. Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex 0 17, 4 år 42

17 FOKUS VÄSTMANLAND 15 Västmanland Västmanland präglas av en lång industritradition. I Bergslagen stod den svenska industrins vagga och den byggde på det som naturen gav malm, skog och vattenkraft. Ungefär hälften av befolkningen bor i residensstaden Västerås, som med sina snabbtågsförbindelser till huvudstaden numera är en integrerad del av Stockholm-Mälardalsregionen. Kloten-Malingsbo-området i länets norra del har profilerat sig som ett eldorado för jakt och fiske, inte minst marknadsfört av den årliga kungajakten. Länet i siffror Ägande Totalareal ha Prod. skogsmark ha Bolag Enskilda Staten 29 Skogen Medelfastigheten 91 ha Virkesförråd 162 m 3 sk/ha Tall/Gran/löv 42/38/20 Bonitet 7,3 m 3 sk/ha och år Pris våren kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha kr/ha Fastighetsmarknaden Priserna på obebyggda skogsfastigheter är höga och har stigit under den senaste 5-års-perioden. Detta kan förklaras av närheten till Mälardalens kapitalstarka köpare och av att utbudet av rena skogsfastigheter är lågt. Priserna tenderar vara något lägre i de norra delarna av länet för att långsamt stiga mot söder, med de högsta nivåerna i närheten av Västerås. Vid nyåret 2011 sänktes timmerpriserna och massavedspriserna steg, även om de sistnämnda fortfarande är lägre än i länen norr om Västmanland. Skillnaden kompenseras i visst mått av att inga transportavdrag tillämpas på massaved i Västmanland. Sammantaget innebär detta att det totala virkespriset är ca 5 procent högre än för ett år sedan. Av stora skogsägare kan nämnas Sveaskog, Holmen och Västerås stift. Stora köpsågverk är Setragroups renodlade furusågverk i Skinnskatteberg och Karl Hedin AB:s sågverk i Karbenning. Holmens stora sågverkssatsning i Bråviken kommer troligen att innebära en för skogsägarna positiv påverkan på virkesmarknaden då Västmanland ligger inom rimligt transportavstånd. Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex 0,6 25, 4 år 56

18 FOKUS ÖREBRO 16 Örebro Örebro län är en kulturbygd med gamla anor. Bergslagens hyttor och ståtliga bergsmansgårdar vittnar om en tid då järnframställningen var viktig. Fiske och båtliv präglar ännu trakterna kring de två stora sjöarna Hjälmaren och Vättern. I länet finns två nationalparker och flera vackra fågelsjöar. Skogsnäringen har varit och är viktig för länet. Betydande industrier är Korsnäs pappersfabrik samt sågverken i Hasselfors och Karlskoga. Knappt hälften av skogsmarksarealen är privatägd. Bland större skogsägare finns Bergvik Skog AB och Sveaskog. Länet i siffror Ägande Totalareal Prod. skogsmark Bolag 25 Enskilda 43 Staten 31 Skogen Medelfastigheten Virkesförråd Tall/Gran/löv 34/48/17 Bonitet Pris våren , ha ha ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha och år kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha kr/ha Fastighetsmarknaden Året som gått har varit gynnsamt för länets skogsägare. Marknaden för skogsfastigheter har haft en stark utveckling och priserna bedöms ha ökat med knappt 10 procent. Orsaker till uppgången bedöms vara ett begränsat utbud, närhet till den expansiva Mälardalsregionen och synen på skogsfastigheter som en bra investering. Även trenden att flytta från större städer ut på landsbygden kan påverka priset, främst på kombinerade fastigheter. De höga virkespriserna kan också bidra till beslutet att förvärva en fastighet, då omfattande uttag ofta görs för att finansiera köpet. Virkesmarknaden har då en stor inverkan på affären. I de västra och norra delarna av länet tenderar priserna att vara något lägre. Norrut påverkas nivåerna av befolkningsmängd och sysselsättning. Områdena omkring Karlskoga och Degerfors har en stark koppling till Värmlands län och presumtiva köpare påverkas möjligen av kända värmländska nyckeltal. Utbudet av skogsfastigheter bedöms öka framöver. Skogsägarkåren har en hög medelålder och under de närmast åren kommer fler generationsskiften att genomföras. Även om de flesta fastighetsaffärerna görs inom familjen kan fler fastigheter komma ut på den öppna marknaden. Det är inte alltid den yngre generationen har möjlighet eller intresse av att ta över. Virkesmarknaden De höga virkespriserna och den kalla snörika vintern har ökat aktiviteten i skogen. Enligt preliminära uppgifter har antalet hyggesanmälningar blivit fler under året. I Örebro län finns ett stort antal aktörer på virkesmarknaden, vilket ökar konkurrensen. Skogsägarna gynnas också av närheten till industrier. I januari sänktes timmerpriset i länet, samtidigt som massavedspriserna höjdes. Troligen kommer timmerpriserna att sänkas ytterligare under året, medan massavedspriserna förblir stabila. Flertalet av de större virkesaktörerna har en timmerprislista för norra länsdelen och en annan i söder. Utbyggnad av värmeverk har lett till ett uppsving för energisortimenten och i dag tas GROT ut på de flesta avverkningar. Energivedspriset närmar sig barrmassavedspriset och kan på så sätt vara ett alternativt sortiment att ta ut, vilket rimligen bör sänka kostnaden för avverkningen.

19 FOKUS ÖREBRO 17 I fokus Infrastrukturen i länet utvecklas och säkerställs bland annat genom att Trafikverket genomför projektet Trädsäkra järnväg i hela landet. Inom länet är vissa sträckor redan trädsäkrade och andra på väg att bli. Denna åtgärd är viktig för samhällsekonomin eftersom driftstörningar på grund av nedfallna träd medför stora kostnader. Vidare kan nämnas att Riksdagen har beslutat att alla luftledningar med spänning över 25 Kv ska vara trädsäkra. Även denna åtgärd är viktig för elförsörjningen till länets elkrävande industri. Bland annat trädsäkrades en av Vattenfalls 40 Kv ledningar norr om Lindesberg under året. Också vägnätet har förbättrats. Ett bra exempel är den nybyggda Södra tvärleden söder om Örebro, som tillkommit för att minska den tunga trafiken genom staden. Väg 49 från riksväg 50 till strax innan Olshammar kommer att få en upprustning och delvis ny sträckning, vilket påverkar de tyngre transporterna till bland annat Aspabruk positivt. Andra marknadsfaktorer Under de senaste åren har ytterligare stora virkesaktörer etablerat sig på en marknad där det redan finns ett stort antal intressenter. Holmen har etablerat en inköpsorganisation i länet, och en del i den satsningen är att förse det nya sågverket i Braviken med råvara. Även Korsnäs har numer en inköpsorganisation i länet som en följd av att Korsnäs köpte pappersbruket i Frövi av AssiDomän och massabruket i Rockhammar av Rottneros. Sommaren 2010 lades det anrika Örebro kartongbruk ned. Gipsskivekartong var deras huvudprodukt de senaste åren. Virkestransporter sker främst med lastbil, men även till del på järnväg. I Hällefors finns sedan några år tillbaka en virkesterminal för omlastning till järnväg. Det är Trätåg AB, som ägs av StoraEnso Skog och Korsnäs, som transporterar virke till ägarnas industrier runt om i Sverige. Även andra aktörer i länet kör virke på järnväg, till exempel Mellanskog som har ett samarbete med Södra för leverans till deras massabruk. Fler inköpsorganisationer och satsningar på järnvägstransport för att flytta virke söderut, med höjda prisnivåer som följd, borde gynna skogsägare i länet. Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex 0,5 21, 4 år 51

20 FOKUS UPPSALA 18 Uppsala Uppsala län är ett typiskt Mälardalslän, som i sina södra och västra delar utmärks av jordbruksbygden på Uppsalaslätten och områdena längs Mälaren. Landskapets östra och norra delar, längs kustbandet, domineras av skogsmark. Länets ekonomiska centrum utgörs av Uppsala, där också huvuddelen av länets befolkning bor. Utvecklingen inom länet medför förväntningar om alternativa markanvändningar inom stora områden, vilket driver upp marknadsvärdet för lantbruksfastigheter. Skogsindustrin domineras av pappersbruket i Hallstavik. Länet i siffror Ägande Totalareal ha Prod. skogsmark ha Bolag Enskilda Staten 4 Skogen Medelfastigheten 65 ha Virkesförråd 171 m 3 sk/ha Tall/Gran/löv 44/39/17 Bonitet 7,4 m 3 sk/ha och år Pris våren kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha Fastighetsmarknaden Prisutvecklingen på skogsdominerade fastigheter inom länet har varit god de senaste åren, även om den globala finansiella oron bromsade värdetillväxten under slutet av 2008 och början av Huvuddelen av de försålda skogsfastigheterna inom länet är mindre sammansatta lantbruksfastigheter omfattandes byggnader, åker och bete samt skogsmark. Länets närhet till den starka marknaden i Stockholm påverkar priserna i värdehöjande riktning. Man kan tydligt se tendens till ett prisfall för snittfastigheten när man kommer längre än ca en timmes resväg från Stockholm. Generellt kan köparna delas upp i två dominerande grupper. Först utbon från staden, som köper en skogsfastighet med avsikten att bebo fastigheten på deltid eller heltid. I dessa fall är skogen och dess avkastningsvärde oftast sekundärt och man köper läget, livsstilen, jaktmöjligheter mm. Den andra dominerande gruppen är fastighetsägare med närbelägna fastigheter, som ser en möjlighet att göra tillskottsköp och på så sätt skaffa sig stordriftsfördelar och rationalisera skötseln kr/ha Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex 1,2 25, 4 år 65

21 FOKUS S ÖDERMANLAND 19 Södermanland Länet består av storstadsnära landsbygd i Stockholm-Mälarregionen. Landskapet är en gammal kulturbygd med många stora gods och herresäten. Residensstaden Nyköping grundades år De största privata arbetsgivarna är SSAB i Oxelösund och delar av Volvokoncernen. Länet består till drygt hälften av skog och har 136 naturreservat. Några av de största skogsägarna är Ericsbergs Säteri, Sveaskog, Holmen och Strängnäs stift. Skogsindustrin domineras av BooForssjö AB, som bland annat driver sågverk och producerar biobränsle. Länet i siffror Ägande Totalareal Prod. skogsmark Bolag 25 Enskilda Staten 9 Skogen Medelfastigheten Virkesförråd Tall/Gran/löv 40/42/18 Bonitet Pris våren , ha ha ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha och år kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha kr/ha Fastighetsmarknaden De högsta priserna på skogsmark finns i de delar av länet som gränsar till Stockholms län. I övriga delar av länet är prisnivån ganska jämn. Skillnaden beror inte på olika produktionsmässiga förutsättningar, utan snarare på avståndet till Stockholm. Många kapitalstarka köpare, som ser mer till jakten och ägandets glädje, är med och påverkar prisnivån. Denna köparkategori tar sannolikt stor hänsyn till restiden till och från skogsfastigheten. Virkespriserna är intressanta för alla köparkategorier. Kring årsskiftet sjönk timmerpriserna medan priserna på massaved och energisortiment steg. Även rotpostmarknaden har dämpats något. En motkraft har dock varit det nystartade Bravikens sågverk i Norrköping, som ökat konkurrensen om grantimmer även i Södermanland. Sågverkens konkurrenssituation är sådan att man kan förvänta prissänkningar på sågtimmer till hösten, vilket kan komma att påverka även fastighetspriserna. Det troliga är då att prisutvecklingen på skogsmark stannar upp. För att priserna skall sjunka krävs sannolikt att även andra omvärldsfaktorer väsentligt ändras till det sämre. Länsfakta Befolkningsutveckling Prisutveckling skogsfastigheter nai Svefa skogsindex 0,6 21, 4 år 56

22 FOKUS STOCKHOLM 20 Stockholm Sveriges befolkningstätaste län domineras av den starka tillväxtsektorn runt huvudstaden. Utöver en växande befolkning utmärks länet av stora arealer skog- och åkermark och en betydande skogsindustri och jordbruksverksamhet. Omsättningen på fastigheter inom länet har varit relativt hög, med flera stora affärer de senaste åren. Utvecklingen inom länet, vilken medför förväntningar om en framtida alternativ markanvändning inom stora områden, påverkar marknadsvärdet för lantbruksfastigheter i värdehöjande riktning. Länet i siffror Ägande Totalareal Prod. skogsmark Bolag 28 Enskilda 59 Staten 13 Skogen Medelfastigheten Virkesförråd Tall/Gran/löv 35/38/27 Bonitet Pris våren , ha ha ha m 3 sk/ha m 3 sk/ha och år kr/m 3 sk kr/m 3 sk kr/ha Fastighetsmarknaden Under det senaste decenniet har marknaden för skogsfastigheter haft en kraftigt uppåtgående trend. Detta kan ha flera orsaker. Inom länet, med den absolut högsta befolkningstätheten i landet, ökar konkurrensen om den mark som finns tillgänglig allt mer. Detta medför att den traditionella skogsägaren och köparen får en allt större konkurrens av kommersiella aktörer, som inte alltid köper skogen och dess avkastningsvärde, utan kanske framförallt en framtida alternativ markanvändning och då ofta en förhoppning om en exploatering. Ökat har också intresset från utbor att äga skog. Det har blivit lite av en statussymbol att åka ut till sin gård, sin skogsfastighet etc. Denna stora köparkategori i kombination med en relativt sett låg omsättning av fastigheter medför en ökad konkurrens med stigande priser till följd. En annan aspekt som är viktig att nämna är den långa kontinuitet som traditionellt hänger samman med ägandet av skogsmark. Detta innebär ofta att en fastighet sällan kommer ut på marknaden mer än kanske en gång under en livstid. Således har man ofta bara en chans, om ens det, att förvärva en grannfastighet. Detta gör att man oavsett konjunkturläge ofta är beredd att satsa kapital på tillskottsköp för att vinna de stordriftsfördelar som större sammanhängande brukningsenheter ger. Virkesmarknaden Under de senaste åren, vilka har inneburit en kraftig värdeökning på skogsfastigheter, har gapet mellan marknadsvärdet och det korta avkastningsvärdet av skogen på en fastighet inom länet ökat mer och mer. Emellertid har det allra senaste året inneburit ett antal prishöjningar både vad avser massaved och timmer. En stor anledning till att priserna på den skogliga råvaran ökar bedöms vara den hårdnande konkurrensen inom regionen, där främst konkurrensen från energiproducenterna har ökat kraftigt. Bedömningen görs att vi kommer att se ytterligare prisökningar på främst timmer och energivedssortiment framöver, även om ökningstakten antas avta något i jämförelse med det senaste året kr/ha

23 FOKUS STOCKHOLM 21 I fokus Andra marknadsfaktorer En fastighetstyp som varit extremt attraktiv på den svenska fastighetsmarknaden, och kanske framförallt i Stockholmsregionen, är den mindre bebyggda jord- och skogsfastigheten. Denna fastighetstyp, ofta möjlig att använda som hästgård, har lockat en stor och stark kategori köpare under senaste åren. Under den senaste tiden har vi dock kunnat ana en vikande trend för denna typ av fastighet. I ett första skede minskade efterfrågan för små lantbruksfastigheter om ca 5-15 ha, men det senaste året så har även fastigheter i intervallet ha påverkats. Värt att notera är att priserna för andra typer av bostadsfastigheter på landsbygden inte har stagnerat eller sjunkit i någon större utsträckning. Bedömningen är därför att hästgårdarna har blivit aningen övervärderade på marknaden när den starka efterfrågan minskat. Det bör poängteras att denna fastighetstyp emellertid fortfarande är mycket efterfrågad på marknaden. Höga köpnoteringar är inte ovanliga, även om de absoluta toppnoteringarna på sistone uteblivit. Stockholms stad har sedan mitten av det förra seklet köpt ett stort antal jord- och skogsbruksfastigheter. Avsikten med köpen har bland annat varit att bygga satellitstäder kring Stockholm under talet. Trots detta så är stora delar av den köpta marken i dag oexploaterad. Rådande politiska styre i stadshuset har beslutat att staden inte ska äga mark utanför sin egen kommungräns, varför man sedan ett antal år har sålt ut större och mindre jordegendomar i länet. Av stadens ursprungliga areal om ca ha återstår i dagsläget ca ha, varav ungefär hälften utgörs av produktiv skogsmark. Det finns ett politiskt beslut att även Stockholms stads kvarvarande markinnehav utanför stadsgränsen och inom länet ska säljas framöver. Något datum då alla fastigheter ska vara sålda finns inte, utan detta kommer att ske löpande. Under våren har bland annat en stor fastighet om ca ha, mestadels skogsmark och inägomark, men även bebyggd med ett antal bostadshus och fritidshus, bjudits ut på marknaden. Intresset har varit stort för detta objekt. Affären är enligt uppgift från Fastighetskontoret klar men ingen officiell köpare är ännu presenterad. Länsfakta Befolkningsutveckling 1,7 Prisutveckling skogsfastigheter 19, 4 år nai Svefa skogsindex 75

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 2000-0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 5 000 2000 2001 2002 200 2004 2005 200 200 200 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-4 200 Mars 200 0 000 0 000 50 000 40 000 0 000 20 000 10

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2012-02-01 Dnr 400-2012/504 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten Rapport 2010:18 Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län Kulturmiljöenheten Karta: Lantmäteriet. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, oktober 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från

Läs mer

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Eldistribution Nätrapport Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Översyn av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Sammanfattning 93% av Vattenfall Eldistributions

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 000-009 0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 000 001 00 003 004 005 00 00 00 009 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-00 September 00 0 000 0 000 50 000 40 000 30 000 0 000 000

Läs mer

STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO

STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer December 1 STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer tar temperaturen på den svenska fastighetsbranschen och publiceras två gånger per

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat

Läs mer

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Yttrande 1(5) Kommunledningsförvaltningen 2015-04-17 Utvecklingsavdelningen Jörgen Larsson 0477-44116 jorgen.larsson@tingsryd.se

Läs mer

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDE- NIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER. Minienkätundersökning nr 49 våren 2013

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDE- NIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER. Minienkätundersökning nr 49 våren 2013 AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDE- NIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER Minienkätundersökning nr 49 våren 2013 Sammanfattning I de närmast föregående Minienkätundersökningarna våren respektive

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

SKOGSPRISER HELÅR 2015. Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

SKOGSPRISER HELÅR 2015. Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER HELÅR 2015 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela

Läs mer

Kommunanalys Klippans kommun

Kommunanalys Klippans kommun VFTF01 National- och företagsekonomi Kommunanalys Klippans kommun Del 1 Grupp 4 Andreas Olsson, Daniel Persson, Malin Persson, Carolina Rasmusson och Sebastian Svensson Lunds tekniska högskola 21/9 2009

Läs mer

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor. Attraktionsindex Sölvesborg Dokumenttyp: Slutrapport Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.se Datum: 29 april, 2010 Innehåll Information

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga.

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga. B 20 Motion till SAP kongressen 2009 Vi som tillhör de äldre i landet har med stor oro noterat att den borgerliga regeringen håller på att rasera den välfärd som vi och tidigare generationer kämpat för

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O3:2014 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011

Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011 Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011 Rapporten är genomförd på uppdrag av SFVALA-gruppen av. Från SFVALA-gruppen finns ett intresse att bygga upp en kunskapsbas omkring prisnivå och prisutveckling

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan 26, 392 34 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 E-post: per.ekman@geobrands.se www: www.geobrands.se Innehållsförteckning Information

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Trogna bankkunder med bunden ränta

Trogna bankkunder med bunden ränta Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

RTS Investerarindex 2009

RTS Investerarindex 2009 Investeringar i rese- och turistnäringen har, precis som alla andra näringar, påverkats av lågkonjunktur och finansiell kris under 2009. Det har varit svårt att finansiera nödvändiga investeringar när

Läs mer

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 2 2015 Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Uppgång väntas under de kommande månaderna Högre tempo på bomarknaden jämfört

Läs mer

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den

Läs mer

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland

Läs mer

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd

Läs mer

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Bolånekunder, plocka russinen ur kakan! De fyra storbankernas andel av bolånemarknaden till hushåll ligger kvar på 92 procent under första halvåret i år. Nio

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

LOKAL UTVECKLINGSPLAN

LOKAL UTVECKLINGSPLAN LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E V E D E V Å G S O M Ä R I D Y L L E N I B E R G S L A G E N M E D N Ä

Läs mer