Friendsrapporten 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friendsrapporten 2014"

Transkript

1 Friendsrapporten 2014

2 INNEHÅLL Innehåll OM RAPPORTEN 3 12 & FRIENDS TRYGGHET I SKOLAN 4 RESULTATEN I KORTHET 14 SKOLANS OTRYGGA PLATSER 5 INLEDNING 16 LÄRARNAS KUNSKAP OM MOBBNING 6 KRÄNKNINGAR I SKOLAN 18 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING 8 SEXUELLA TRAKASSERIER 20 FRIENDS REKOMMENDATIONER & LAGSTIFTNING 10 ORSAKER TILL KRÄNKNINGAR 22 VANLIGA FRÅGOR & SVAR OM MOBBNING PRODUKTION Johanna Wilkens GRAFISK FORM Isak Arvidsson OMSLAG Kenny Bengtsson, fotograf TRYCK Nilsson & Bergholm Söder AB KONTAKT Johanna Wilkens, /

3 OM RAPPORTEN & FRIENDS Om rapporten Friendsrapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar. Datainsamlingen har gjorts mellan den 1 augusti 2013 och 1 juni Insamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i skolor. Detta innebär inte att alla skolor har haft en utbildning med Friends, men samtliga har valt att kartlägga situationen i sin skola med hjälp av Friends. De medverkande skolorna är spridda över hela Sverige och finns i såväl storstäder som på landsbygden. Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och de medverkande respondenterna är helt anonyma. Av eleverna som har besvarat enkäten går 6088 elever i årskurs 3-6 och 6678 i årskurs 6-9. Personalenkäten har besvarats av 1888 anställda i skolan. Av dessa är 1526 lärare, 75 skolledare och 287 annan skolpersonal. Friends kartläggningar utgår från rådande lagstiftning och behandlar såväl trivsel och trygghet som delaktighet och kännedom om likabehandlingsarbetet på skolan. Läs mer om Friends på: Om Friends Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Friends är verksamma inom skolan, förskolan och idrotten. Våra utbildningar är förankrade i aktuell forskning om kränkningar, strukturer och normer samt den lagstiftning som reglerar skolans uppdrag. Friends startades 1997 och finns representerade i hela landet genom regionkontor i Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm. Verksamheten finansieras genom insamling från privatpersoner och företag, samt via arvode från utförda utbildningar. Friends har ett 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll. FRIENDSRAPPORTEN

4 RESULTATEN I KORTHET Resultaten i korthet 22% har blivit kränkta av en annan elev det senaste året. 84% trivs i skolan. Otryggaste platserna Vanligaste typen av kränkningar 1 Toalett 2 Omklädningsrum 3 Nätet 1. Taskiga kommentarer 2. Elaka blickar eller miner 3. Fysiska kränkningar 1/5 av tjejerna på högstadiet har blivit utsatta för sexuella trakasserier. 83% av lärarna vet hur man ska agera om en elev utsätts för kränkningar. 1/3 av eleverna upplever inte att lärarna agerar vid kränkningar. 4 FRIENDSRAPPORTEN 2014

5 INLEDNING Hon är ju konstig När jag var liten flyttade vi runt mycket, det var en massa konflikter hemma som jag aldrig förstod mig på och för mig var skolan den plats där jag kände mig trygg. Men att flytta ofta betydde även att jag bytte skolor mycket och när jag gick på lågstadiet började jag i en skola som snabbt förvandlades till stället jag hatade. Det var som att jag var osynlig, ingen pratade med mig och ingen verkade vilja göra det. Jag förstod aldrig varför det kändes som att alla var emot mig, jag hade ju inte gjort något. Jag stack inte ut och vågade inte heller sticka ut. Jag kommer ihåg att vi brukade ha någonting som kallades fruktbyte i klassen. Det var på eftermiddagen och då skulle alla eleverna byta frukt med varandra och jag minns kommentarerna: Ta inte från henne, det är smutsig frukt. Hon är ju konstig, du kan inte äta det hon äter. Lärarna var inte heller så bra på att upptäcka mobbningen. Det kändes nästan som att de accepterade det, för hur kunde det annars pågå varje dag utan att någon lade märke till det? När jag bytte till min nuvarande skola så lovade jag mig själv att ingen skulle få se ner på mig på ett liknande sätt. Det gick tyvärr inte som jag hade hoppats på - att mobba den nya i klassen var som en tradition, något alla gjorde. Men den här gången så var det ändå någonting som var annorlunda. Den här gången så uppmärksammade lärarna mobbningen och såg till att alla i klassen visste om hur fel det är att vara taskig mot andra. De lärde oss tre ledord som genomsyrar vår skola varje dag: respekt, omtänksamhet, ansvar. Jag märkte snabbt vilken skillnad det gör när man har vuxna i skolan som har kunskap och tid att ta saken på allvar och konstant påminna oss om att alla är lika mycket värda. Det handlar om att dra gränser så vi vet när det roliga övergår till mobbning. För det den ena ser som ett skämt kan vara en stor kränkning för den andre. Foto: Kalle Jansson Barn och unga är experter på sin egen verklighet. Därför har vi i år låtit Halla Nassir, en av sextonåringar i Sverige skriva inledningen till Friendsrapporten. Jag har gått både i bra och dåliga skolor och jag vet vilken skillnad det kan vara. Jag älskar skolan jag går i nu och det är för att vi har personal som bryr sig. De lägger sig i, säger till, lär oss ansvar och sätter gränser. Det är tillsammans vi skapar en skola alla trivs i, men ni vuxna måste gå i täten! HALLA NASSIR, 16 ÅR FRIENDSRAPPORTEN

6 KRÄNKNINGAR I SKOLAN Kränkningar i skolan Var femte ung har blivit kränkt av en annan elev i skolan det senaste året. Vanligast är taskiga kommentarer och psykiska kränkningar. De allra flesta barn känner sig trygga i skolan men trots det så förekommer både mobbning och kränkningar i alldeles för stor utsträckning. I Friendsrapporten så använder vi både uttrycket mobbning och kränkningar, men det är viktigt att skilja på de två. Skollagen definierar kränkande behandling som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. När kränkningarna sker vid upprepade tillfällen brukar det kallas för mobbning. Vart femte barn på mellan- och högstadiet har blivit kränkta av en annan elev på skolan det senaste året. Kränkningar är vanligast bland yngre elever på mellanstadiet där var fjärde berättar att de blivit utsatta det senaste året. Upprepade kränkningar mobbning är vanligast på mellanstadiet där 11 procent har blivit regelbundet utsatta. Det är vanligare att tjejer utsätts för enskilda kränkningar än killar, medan upprepade kränkningar är lika vanligt bland båda könen. De allra flesta som blivit illa behandlade av en annan elev i skolan säger att det handlade om taskiga kommentarer. Psykisk utfrysning i form av elaka blickar eller miner är också vanligt, framförallt bland tjejer. Fysiska kränkningar som sparkar och slag är vanligast på mellanstadiet medan sexuella trakasserier är något som främst drabbar tjejer på högstadiet. Det händer även att unga blir kränkta av vuxna i skolpersonalen. Fritextsvaren visar att det tex kan handla om unga som känner att de dumförklaras av lärarna framför resten av klassen. Kränkningar från vuxna måste alltid ses som extra allvarliga i och med att det är vuxnas ansvar att förebygga mobbning. 1. Har du blivit kränkt av en annan elev det senaste året? (ja) 2. Andel elever som blivit utsatta vid upprepade tillfällen 26% 22% 23% 15% 12% 9% 9% 6% ÅK 3-6 ÅK 6-9 ÅK 3-6 ÅK 6-9 Tjejer Killar 6 FRIENDSRAPPORTEN 2014

7 1/4 berättar att de har kränkt en annan elev i skolan. 3. Typ av kränkning Bas: Har blivit kränkta. Flervalsalternativ. ÅK Taskiga kommentarer 80% 2. Elaka blickar eller miner 50% 3. Fysiska kränkningar 32% ÅK Verbalt 70% 2. Psykiskt 55% 3. Nätkränkning 30% 4. Har du blivit kränkt av en vuxen det senaste året? (ja) 7% 9% ÅK 3-6 ÅK 6-9 De flesta som upplevde sig kränkta av någon i skolpersonalen säger att det handlar om taskiga kommentarer. Var femte säger att kränkningen var fysisk. 5. Har du någon gång det senaste året fått ett taskigt sms från en annan elev i skolan? (ja) 6. Har du varit med om att en annan elev i skolan skrivit något taskigt om dig på nätet det senaste året? (ja) ÅK % ÅK % ÅK 3-6 8% ÅK % TIPS! För mer fakta om nätkränkningar, läs Friends nätrapport: friends.se/natrapporten FRIENDSRAPPORTEN

8 SEXUELLA TRAKASSERIER Sexuella trakasserier I årets Friendsrapport har vi gått djupare i frågan om sexuella trakasserier. I detta begrepp ryms både fysiska, psykiska och verbala kränkningar. Resultaten visar att 11 procent av eleverna på mellanstadiet och 15 procent av eleverna på högstadiet har varit med om sexuella trakasserier. Den största skillnaden finns på högstadiet där dubbelt så många tjejer som killar svarar att de blivit utsatta sexuellt. Var femte tjej på högstadiet har blivit utsatt för sexuella trakasserier, jämfört med var tionde kille. I fritextsvaren beskriver unga att andra elever gör sexuella närmanden och sedan skämtar bort det. De utsatta berättar att de förminskar händelsen och säger att det inte var en stor grej eller ett skämt, men samtidigt mår de mycket dåligt av det som hänt. Vår erfarenhet är att sexuella trakasserier i vissa fall blir ett normaliserat beteende. För många unga är blickar, ovälkomna beröringar och sexuella skämt en del av skoldagen, men också ett sätt att förstärka könsroller. Normer för kön och sexualitet är ständigt närvarande i skolan och när sexuella trakasserier förklaras som en del av sexualiteten, förminskas både beteendet och de som är utsatta. På frågan om man har varit med om att någon vuxen i skolpersonalen gjort sexuella anspelningar eller tagit på ens kropp på ett sätt som känts obehagligt, svarar två procent av mellanstadieeleverna ja och fyra procent av högstadieeleverna. Ofta handlar det om beröring som upplevs som ett närmande av eleven. 1. Har någon elev i skolan gjort sexuella anspelningar eller tagit på din kropp på ett sätt som har känts obehagligt?* (ja) 2. Har någon vuxen i skolan gjort sexuella anspelningar eller tagit på din kropp på ett sätt som har känts obehagligt?* (ja) 20% 12% 11% 11% 2% 4% ÅK 3-6 ÅK 6-9 ÅK 3-6 ÅK 6-9 Tjejer Killar *Frågan kompletterades med förklaringen: Sexuella anspelningar kan innebära tex kommentarer, visslingar, blickar, tafsningar och rykten om dig som känts obehagliga eller kan ha att göra med sex eller din kropp. 8 FRIENDSRAPPORTEN 2014

9 Det var när jag gick i 7:an och en tjej i min parallellklass kom fram till mig och slog mig på rumpan sen gick hon till sina kompisar och skrattade. Jag tror det var en lek som gick ut på att dom skulle utmana varandra vad man vågade göra och inte göra. Jag berättade bara för mina kompisar men inte för någon lärare. Det var inte en sån stor grej men det kändes ändå nervärderande. Jag vill inte prata om det! Jag är rädd. Tjejer som har tafsat på skoj. En gång så gick en kille fram till mig och tog på mina bröst som om jag var en jävla docka Killar har hållit fast mig och klängt alla på samma gång även om man bett dem att sluta. Visst, det kan vara lite skämtsamt och de ser det som ett skämt men ibland går gränsen. FRIENDSRAPPORTEN

10 ORSAKER TILL KRÄNKNINGAR Orsaker till kränkningar Det finns aldrig ett skäl till varför kränkningar eller mobbning uppstår. Mobbning handlar om komplexa processer där bakgrunden och anledningarna går att finna på flera nivåer. För att förebygga kränkningar är det viktigt att förstå orsakerna bakom varför kränkningarna uppstår. Varje mobbningsfall är unikt och behöver analyseras från olika perspektiv. För att förstå en mobbningssituation är det viktigt att ha både ett individ-, grupp-, organisations- och samhällsperspektiv. Vår erfarenhet är att många skolor fastnar i individperspektivet och letar anledningar enbart hos den utsatta eller den som utsätter. Vi menar att man istället behöver lyfta blicken och se till saker som tryggheten i gruppen, ledarskap i organisationen eller normer i samhället för att få en helhetsbild. För att förstå orsaken bakom kränkningar är det även viktigt att ha med sig ett normkritiskt perspektiv. I Friendsrapporten berättar många barn att kränkningarna är kopplade till flera olika saker som tex fritidsintressen, musiksmak, klädstil eller vilken sport man utövar. Det har ofta att göra med de osynliga regler - normer som fastslår vilka fritidsintressen tjejer och killar förväntas ha, vilka kläder du bör ha eller vilken musik du borde lyssna på. De som avviker från normen på något sätt riskerar att bli utsatta. Dessa osynliga regler som begränsar barn och ungas handlingsutrymme finns på flera olika nivåer. I en skola eller klass kan tex normen vara att ha en viss klädstil och lyssna på en viss musik, och detta kan avvika kraftigt från vad som gäller i en annan skola. Som skola är det därför mycket viktigt att analysera vilka normer som finns på just ens egen skola. Därefter kan man tillsammans med eleverna reflektera och kritiskt granska de normer som finns. På så sätt vidgar man normer som begränsar och skapar orättvisor och arbetar istället för normer som skapar en inkluderande miljö där alla får vara sig själva. 1. Vad handlade kränkningarna om? ÅK Något annat 61%* 2. Vem man är kär i 24% 3. Vilket land man kommer från 23% 4. Att du är tjej eller kille 19% 5. Att du tror eller inte tror på gud 15% ÅK Något annat 74% 2. Könsöverskridande identitet 21% 3. Kön 17% (att du är tjej/kille) 4. Etnisk tillhörighet 17% 5. Sexuell läggning 13% *Med något annat menas tex fritidsintresse, vilken sport man utövar, musiksmak eller utseende. 10 FRIENDSRAPPORTEN 2014

11 Om jag t.ex. har hälsat på min kompis som också är en tjej genom att krama henne så har många ropat t.ex. Är ni tillsammans eller? Lebb!! När jag började på skolan i år 4 då så retade några killar mig för jag kommer från ett annat land och ser annorlunda ut Killar i min klass kan snacka massor om hur gay sporten jag spelar är. Jag har en killfrisyr och dom säger att jag är en kille då. Men jag älskar att ha kort hår Folk vill testa och se hur mycket skit de kan ge innan man säger ifrån. De vill se hur mycket makt de har, och bevisa det genom att vara elak utan någon som helst anledning, tex. genom att säga taskiga grejer, eller få flera att va emot en. FRIENDSRAPPORTEN

12 TRYGGHET I SKOLAN Trygghet i skolan Svenska elever trivs överlag mycket bra i skolan och även tryggheten får höga siffror. Det här är mycket positivt och ett gott betyg för svenska skolan. Det finns dock variationer och vissa grupper känner sig tryggare än andra. Killar känner sig t.ex. i större utsträckning trygga jämfört med tjejer. Endast varannan tjej på högstadiet svarar att de alltid känner sig trygga vilket kan jämföras med drygt 70 procent av killarna. Det här finns det flera förklaringar till, men en är att det är vanligare att tjejer utsätts för kränkningar än killar. Något som är viktigt för tryggheten i skolan är att barn och unga har en vuxen att prata med om de varit med om något. Det handlar om att det ska finnas ett förtroende mellan barn och vuxna som gör att unga känner sig trygga med att vända sig till en vuxen för att få hjälp i utsatta situationer. Bland högstadieelever är det en tredjedel som känner att det inte finns någon vuxen på skolan de kan prata med om de är ledsna eller om någon varit elak mot dem. För att barn ska känna sig trygga med att prata med en vuxen är det viktigt att personal i skolan kontinuerligt för en dialog med barnen och visar att de finns där för dem. Det är också viktigt att vuxna agerar om de får veta att ett barn har utsatts för en kränkning. Om barnen inte upplever att vuxna säger till om någon behandlas illa så skadas förtroendet för vuxna, för varför ska man vända sig till en vuxen med sina problem om man inte upplever att de agerar? 40 procent av högstadieeleverna tycker inte att personalen säger till om någon har blivit kränkt. Ett sätt att förbättra denna siffra är att som skolpersonal alltid agera, och att i sin dialog med ungdomarna vara tydlig med att kränkningar inte är accepterade. 1. Trivs du i skolan? (ja)* 2. Känner du dig ensam i skolan? ÅK 6-9 2% 2% 82% 87% 22% Aldrig Ibland 74% Ofta Alltid ÅK 3-6 ÅK 6-9 *För åk 3-6 är frågan formulerad: Har du roligt i skolan? 12 FRIENDSRAPPORTEN 2014

13 3. Känner du dig trygg i skolan? ÅK 6-9 Tjejer Killar 55% 69% 34% 8% 3% 24% 5% 2% Alltid Ofta Ibland Aldrig Alltid Ofta Ibland Aldrig 4. Kan du prata med någon vuxen på skolan om du är ledsen eller någon är dum mot dig? (ja) 5. Säger de vuxna till om de får veta någon som behandlats illa? (ja) ÅK % ÅK % ÅK % ÅK % FRIENDSRAPPORTEN

14 SKOLANS OTRYGGA PLATSER Skolans otrygga platser De platser som barn upplever som otrygga i skolan är ofta de där det finns få vuxna närvarande. En annan faktor som spelar in är om de befinner sig i en utsatt situation, tex när barnet ska gå på toaletten eller byta om. Toaletten är den plats i skolan som flest elever upplever som otrygg. Det har dels att göra med låg vuxennärvaro, men även med hygien och bristande säkerhet i form av dåliga lås. En annan plats som många elever upplever som otrygg är omklädningsrummet. Även här är vuxennärvaron låg och eleverna befinner sig i en utsatt position i och med att de ska byta om. Rädslan för att någon ska komma in och se en utan kläder är ett exempel på sådant som skapar en otrygghet i omklädningsrummet. Både tjejer och killar berättar att de tycker det är jobbigt med de utseendekrav som finns som får dem att jämföra sin kropp med andras i omklädningsrummet. Flera yngre elever beskriver även att de känner sig otrygga i miljöer där det finns äldre elever. Andra situationer kan handla om elever som rör sig ensamma i områden där det finns större grupper, tex korridorer. Det är därför viktigt att det i så stor utsträckning som möjligt finns vuxna ute på rasterna för att öka tryggheten. Vår erfarenhet visar att de skolor som prioriterar frågan med otrygga platser även lyckas göra dem tryggare. Det kan tex handla om att man ökar vuxennärvaron i anslutning till toaletter eller omklädningsrum. Ordentliga lås, välstädade toaletter utan klotter och draperier i duschrum är också sådant som kan öka tryggheten. 1. På vilka ställen känner du dig otrygg? ÅK Toalett 21% 2. Omklädningsrum 11% 3. Nätet 7% 4. Korridor 4% 5. Skolgård 4% ÅK Toalett 15% 2. Omklädningsrum 8% 3. Korridor 6% 4. Nätet 5% 5. Kapprum 4% 14 FRIENDSRAPPORTEN 2014

15 Många rycker i dörrarna och då känner man sig stressad och rädd att dom kan öppna. Det känns som att många kollar på en i omklädningsrummet och garvar och att vissa har sina mobiler uppe och man är rädd att de fotar en. Många tjejer är så smala och så kommer jag liksom... Känner mig ful och tjock så jag duschar aldrig. Folk anser att man ska ha synliga muskler, alltid vara starkast som kille och inte vara för smal. De som har magrutor eller starka muskler och inte är pinnsmala visar upp sig och man får en känsla att man också måste ha det för att vara accepterad. FRIENDSRAPPORTEN

16 LÄRARNAS KUNSKAP OM MOBBNING Lärarnas kunskap om mobbning Sju av tio upplever att personalgruppen är motiverade i likabehandlingsfrågor. Många vill också ha mer kunskap om konflikthantering och det förebyggande arbetet mot mobbning. Strukturen för skolans förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska redovisas varje år i en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Det här dokumentet ska ligga till grund för hur skolan arbetar mot alla former av kränkningar. Majoriteten av lärarna tycker att de har goda kunskaper i likabehandlingsfrågor vilket är en förutsättning för att kunna arbeta för en trygg och jämlik skola. En tredjedel uttrycker däremot att de inte har tillräcklig kunskap om dessa frågor och att de skulle vilja ha mer kunskap. Den kunskap som önskas handlar ofta om konflikthantering, samtalsteknik och hur man går tillväga praktiskt när en elev har blivit utsatt. Majoriteten av lärarna har kännedom om att en elev har blivit kränkt på deras skola det senaste året. Skolpersonal har handlingsplikt vilket innebär att de alltid måste agera och utreda om de får vetskap om att ett barn har blivit kränkt men var sjunde uppger att de är osäkra och bara delvis vet hur de ska agera. Bland dessa dyker exempel om gränsdragningar upp, samt hur man ska agera steg för steg om ett barn har blivit kränkt.* För att skapa en samsyn i hur skolan ska agera när någon blir utsatt är det viktigt att det avsätts tid för att diskutera den här typen av frågor. 1. Känner du till att någon elev har blivit kränkt av en annan elev det senaste året? 2. Känner du till att någon elev har blivit kränkt av någon i personalen det senaste året? 30% Nej 70% Ja 89% Nej 11% Ja *Steg för steg-guide kring hur skolpersonal bör agera vid kränkningar finns på sid FRIENDSRAPPORTEN 2014

17 RÖSTER FRÅN LÄRARE Jag skulle vilja veta mer om hur jag aktivt hjälper Hur kan vi som vuxna arbeta långsiktigt med eleverna att lösa konflikter i vardaglig mening. eleverna kring dessa frågor på ett sätt som fångar elevernas intresse och motivation för Det är väldigt svårt med gränsdragningar. Ibland är dessa frågor? det svårt att veta vad en kränkning är och hur ett barn uppfattar det känslomässigt. Det finns många SUBTILA sätt att kränka varandra. Ljud, knappt skönjbara miner, ett sätt I första hand upplever jag att jag behöver mer att inte få vara med... Sådana som man känner kunskap om positiv konflikthantering och hur av, men som man inte vill eller orkar ta itu med man löser kränknings- och mobbningssituationer varje gång. på bästa sätt. 3. Vet du hur du ska agera om du bevittnar eller får veta att ett barn utsätts för kränkningar? 4. Upplever du att personalen har en samsyn i likabehandlingsfrågor? 5% Nej 1% Nej 16% Delvis 83% Ja 42% Delvis 53% Ja FRIENDSRAPPORTEN

18 7 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING Framgångsfaktorer för att förebygga mobbning Alla skolor har olika behov och förutsättningar för att jobba förebyggande mot mobbning. Det finns inte en universalmetod som fungerar överallt och därför är det första steget för ett framgångsrikt trygghetsarbete att undersöka den egna skolans förutsättningar och behov genom kartläggningar. Efter att både vuxna och elever delat med sig av sina upplevelser kan man sedan analysera hur problembilden ser ut och vilka insatser som behövs. Friends som organisation arbetar med en hela skolan-ansats vilket innebär att alla på skolan, från lärare till administratörer och från yngsta till äldsta elev samt deras föräldrar, ska involveras och känna sig delaktiga i arbetet mot mobbning. Genom att involvera hela skolan skapas goda förutsättningar för att förebygga att mobbning uppstår. Det handlar om att skapa ett gemensamt förhållningssätt kring vad som är en trygg skola och hur man når dit tillsammans. I det arbetet är alla viktiga Utgå från skolans situation Kartläggning är grunden för allt trygghetsarbete och arbetet bör alltid utgå ifrån personal och elevers upplevelse av skolan. Kartläggning kan göras på flera sätt, tex enkäter där elever och personal svarar på frågor, samtal, observationer eller analyser av dokument. Det är också viktigt att kartlägga kompetensen i personalgruppen. Syftet med kartläggningar är att identifiera behov och förutsättningar för trygghetsarbetet. Utan en förståelse för situationen i den egna skolan är det omöjligt att veta vilka åtgärder som behövs. Inkludera alla Alla vuxna i skolan ska förmedla och stå upp för skolans värdegrund både på och utanför lektionstid. Det är viktigt att arbetet inte blir något som enbart förläggs på temadagar, mentorstid eller vissa lektioner utan det ska vara närvarande i det dagliga arbetet. Värdegrunden ska införlivas i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga analyser, mål, planering och uppföljning. Eleverna är experter En förutsättning för att lyckas skapa en trygg skola är att eleverna inkluderas i skolans trygghetsarbete. Utgångspunkten är att eleverna ska vara med i både problemformulering, åtgärder och utvärdering av skolans arbete. På så sätt blir insatserna bättre förankrade i skolan samt mer relevanta och effektivare eftersom det är elevernas vardag som är grunden. Det är barn och unga som är experter på sin egen skola. 18 FRIENDSRAPPORTEN 2014

19 4 5 Skapa en samsyn All personal ska veta var gränsen för en kränkning går och hur man ska agera om den uppstår. Dessa frågor bör ständigt aktualiseras och även inkludera föräldrar. Både för elever och personal är det viktigt att det finns en samsyn på när värdegrunden bryts och vad som sker. Ett sätt att inkludera föräldrar är t.ex. att diskutera kränkande ord på föräldramöten och skapa gemensamma riktlinjer för hur man samtalar om dessa hemma och i skolan. Tydlig struktur Det ska finnas en långsiktighet i arbetet och det ska bedrivas inom en tydlig organisation. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vad, var i organisationen olika kompetens finns samt väl förankrade rutiner för hur arbetet ska bedrivas. En röd tråd hos de skolor som har lite mobbning är att det finns en engagerad rektor som erkänner att det finns utmaningar och driver arbetet framåt. FRIENDSRAPPORTEN

20 FRIENDS REKOMMENDATIONER & LAGSTIFTNING Friends rekommendationer Här har vi samlat rekommendationer utifrån de vanligaste frågorna vi får från skolor, föräldrar och barn. Hur ska jag agera som lärare om kränkningar inträffar? När kränkningar pågår är det viktigaste att du som vuxen agerar även om du inte alltid har förutsättningarna för att reda ut situationen där och då. Så länge du markerar att det inte är okej sänder du viktiga signaler till eleverna. 1. Ingrip och samtala med inblandade barn. 2. Informera rektor och berörd personal samt föräldrar. 3. Planera stöd för inblandade och lägg upp en plan för hur liknande kränkningar ska förhindras i framtiden. Vad kan man göra som förälder om man är rädd för att ens barn är mobbat? Det kan många gånger vara svårt att berätta för sina föräldrar att man är utsatt så därför är det viktigt att prata med sitt barn och visa att man finns där. Visa ett intresse för hur ditt barn har det i skolan och vilka kompisar som finns där. Framkommer det att ditt barn kan vara utsatt så tala om för ditt barn att det är de som mobbar och kränker som uppträder felaktigt. Betona att det inte är barnets fel vem som helst kan råka ut för mobbning eller kränkningar. Var tydlig med att det kan förändras. Försök sedan att komma överens med ditt barn hur ni ska ta kontakt med skolan och vem ni ska prata med. STEG FÖR STEG 1. Prata med barnet om det som händer. 2. Prata med ansvarig klasslärare eller mentor. 3. Kontakta rektor på skolan. 4. Om du inte får hjälp av skolan så gå vidare till kommun eller annan huvudman. 5. Om du inte tycker att skolan gör tillräckligt kontakta BEO eller DO. Vad finns det för tecken på att mitt barn kan vara utsatt? 1. Du känner ditt barn bäst. Fundera på om det har skett en förändring i barnets beteende på sista tiden. 2. Ditt barn tar inte med sig kompisar hem och vill inte heller gå hem till någon kompis. 3. Ovilja att prata om skolan. Barnet drar sig undan och vill inte gå till skolan. Vad kan man göra som elev om någon är mobbad? Om du som elev har blivit kränkt eller ser någon annan bli illa behandlad bör du prata med en vuxen. Det är inte barns ansvar att stoppa mobbning - det är vuxnas. 20 FRIENDSRAPPORTEN 2014

21 Lagstiftning I skollagen och diskrimineringslagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Lagen slår fast att om en anställd på skolan får reda på att en elev känner sig kränkt eller mobbad har den anställde så kallad handlingsplikt. Handlingsplikten innebär att skolan måste utreda och förhindra att kränkningarna fortsätter så snart som möjligt. Personal på skola eller förskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektorn eller förskolechefen. De måste i sin tur ta detta vidare till huvudmannen. Skollagen säger att skolan varje år måste kartlägga situationen för barnen och utifrån det arbeta med förebyggande och främjande åtgärder för att förhindra mobbning. Plan mot kränkande behandling och diskriminering Skolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och diskriminering. Denna plan kallas ibland även för likabehandlingsplan. Planen ska beskriva vilka åtgärder som planeras och hur dessa ska genomföras och följas upp. Dokumentet ska också innehålla beskrivningar av hur skolans främjande och förebyggande arbete ser ut samt vilka akuta rutiner skolan har om en kränkning skulle uppstå. Detta ska utgå från en kartläggning av barnens situation. Skolans elever ska engageras i arbetet med att ta fram, följa upp och utvärdera planen och det är viktigt att det framgår hur det har gått till. Utöver det ska planen innehålla beskrivningar av vem som har ansvar för vad samt hur barn, elever och föräldrar har fått kännedom om innehållet. FRIENDSRAPPORTEN

22 VANLIGA FRÅGOR & SVAR OM MOBBNING Vanliga frågor & svar om mobbning Vad är det för skillnad på mobbning och kränkningar? Skollagen definierar kränkande behandling som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. När kränkningarna sker vid upprepade tillfällen brukar det kallas för mobbning. Mobbning brukar också beskrivas som att kränkningarna är avsiktliga och menade att göra skada, samt att den som är utsatt kan uppleva sig i underläge och har svårt att försvara sig. Det är alltid den elev som är utsatt som avgör när ett beteende är kränkande. Hur många barn är mobbade i Sverige? Enligt studier från Skolverket är ca 7% av eleverna i åk 4-9 och drygt 2% av eleverna i gymnasiet utsatta för mobbning. Dessa siffror motsvarar ca elever i åldrarna år. I Friendsrapporten 2014 svarar 9% av eleverna i åk 3-9 att de blivit utsatta för upprepade kränkningar det senaste året. Hur vanligt är det med nätkränkningar? Enligt Friends Nätrapport 2014 har var tredje ung blivit utsatt för kränkningar på nätet det senaste året. Hårdast utsatta är tonårstjejer i åldern år där över hälften har blivit utsatta. Den vanligaste formerna av kränkningar är elaka kommentarer eller bilder i sociala medier samt kränkningar via sms. Mer info om nätkränkningar finns på: I vilken ålder är mobbning vanligast? Enligt vår kartläggning så är upprepade kränkningar, det som vanligen brukar klassas som mobbning, vanligast i årskurs procent av barnen i årskurs 3-6 har blivit kränkta vid flera tillfällen av andra elever i skolan det senaste året. Varför uppstår mobbning? Det finns aldrig ett skäl till varför kränkningar eller mobbning uppstår. Mobbning handlar om komplexa processer där bakgrunden och anledningarna går att finna på flera nivåer. För att hitta orsaken till att en mobbningssituation har uppstått bör man titta både på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Något som spelar stor roll är de normer som finns kring hur en individ förväntas vara eller bete sig. Går det att stoppa mobbning? Ja. Genom långsiktigt kontinuerligt förebyggande arbete så minskar mobbningen. Forskning visar att ett effektivt sätt att jobba för att minska mobbning är något som kallas för en hela skolan-ansats. Det innebär att både lärare, elever och föräldrar ska involveras i arbetet för att tillsammans skapa en trygg miljö. Friends kartläggning visar även att hos de skolor som samarbetat med Friends i ett år minskar mobbningen i snitt med 24 procent. 22 FRIENDSRAPPORTEN 2014

Friendsrapporten 2015

Friendsrapporten 2015 Friendsrapporten 2015 INNEHÅLL Innehåll 3 FÖRORD & OM RAPPORTEN TRYGGHET I SKOLAN 18 4 INLEDNING 22 VUXNAS KUNSKAP & AGERANDE 5 RESULTATEN I KORTHET 24 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING 6 KRÄNKNINGAR

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion

Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion Maserskolan Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret 2016-2017 Elevversion 1 Vad är en likabehandlingsplan? Likabehandlingsplanen är ett dokument som förklarar hur vi ska behandla varandra på vår skola,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY FÖRSKOLA 2011 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA 2009/2010 Vårt gemensamma arbete på Svensby skola skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande.

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling MALL 2013-09-20 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller för Västerledens förskola. Ansvariga för planen Förskolechef Marie-Louise Westring-Andersson Planen gäller under perioden

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum Sida 1 av 6 Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum Reviderad 2014-08-19 Inledning Hässleholms Gymnasium skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärrs förskolas Vision: Ett lustfullt lärande i trygg miljö Kärrs förskolas Mål: En förskola fri från kränkningar där alla

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Hea Fastställd sep-14 Gäller läsåret ht 14/vt 15 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på förskolan Hea

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 24 januari 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan Fågelbo och fritidshemmet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Treälvens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Treälvens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Treälvens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 SYFTE Att tydliggöra innehållet i lagarna (2008:567) Diskrimineringslagen och Åtgärder mot kränkande behandling, Skollagen

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Äppelgården Vision På Äppelgården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Månsarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Ansvarig för planen Förskolechefen och

Läs mer

www.friends.se Karin Dungmar

www.friends.se Karin Dungmar Karin Dungmar Innehåll Presentation av föreläsare, Friends och skolans uppdrag Varför föräldrautbildning? Om att skapa ett vi Övning: Tala lyssna Övning: Case Ansvarsordning Var kan jag vända mig till

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING För år 2013-14 Förskolan Berguven Britt-Marie Bundsen ansvarig förskolechef 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Beckombergaskolans likabehandlingsplan

Beckombergaskolans likabehandlingsplan 1 Beckombergaskolans likabehandlingsplan Förkortad och förenklad version 2 Beckombergaskolans Likabehandlingsplan På Beckombergaskolan ska alla känna sig trygga. Här är vi lika viktiga men inte lika. Ingen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskola: Trollets förskola Upprättad: 2010 Reviderad: 2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2016-2017 Förskolechef: Yvonne Folkesson Till föräldrar Syftet med att upprätta en skriftlig

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder... Förskolan Smultronställets Trygghetsplan 2015 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning.4 Lagarna 4-5 Definitioner - Vad betyder orden...6 Kartläggning 7 Kön..8 Etnisk tillhörighet 9 Religion eller annan

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad 2015-05-04 Vision På förskolan skall inget barn eller vuxen känna sig diskriminerade eller bli utsatt för kränkande

Läs mer

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. ProAros vision: Alltid bästa möjliga möte. Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen för Ilsbo förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen

Läs mer

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Carolina Engström Jacob Flärdh Asepgren Om Friends Grundades 1997 av Sara Damber - eldsjälen med egen erfarenhet av mobbning. Icke-vinstdrivande organisation

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För Pedagogisk omsorg Läsår 2012/2013 Vision All förskoleverksamhet inom enheten ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling. Våra verksamheter

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,

Läs mer

Loviselundsskolan. Loviselundsskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version

Loviselundsskolan. Loviselundsskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version 1 Loviselundsskolan Loviselundsskolans likabehandlingsplan Läsåret 2016-2017 Förkortad och förenklad version 2 Loviselundsskolan Likabehandlingsplan 2016-2017 På Loviselundsskolan ska alla känna sig trygga.

Läs mer

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen i Filipstads kommun

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen i Filipstads kommun September 2016 PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. 2016-2017 Familjedaghemmen i Filipstads kommun ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Inledning

Läs mer

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 s Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 Alla elever på skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Utbildningsförvaltningen

Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Upprättad 2014-06-01 gällande verksamhetsår 2014-15 Bakgrund Vi är skyldiga att följa: FNs Barnkonvention (http://www.scribd.com/doc/34000103/barnkonventionen-i-sin-helhet ) Diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Likabehandlingsplan Medåkers skola Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015 Övertygelse (vision) Alla människor har ett egenvärde och alla duger. Alla är olika och alla har rätt att vara olika.

Läs mer

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet Gärdhemsvägen 9 461 84 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 72 71 utbildning@trollhattan.se

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Vision På förskolan ska inget barn eller vuxen bli/känna sig diskriminerad eller bli utsatt för kränkande behandling. Alla barn och all personal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Nallegården Vision På Nallegården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Blåbärsdalens förskola. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling BLÅBÄRSDALENS FÖRSKOLA

Blåbärsdalens förskola. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling BLÅBÄRSDALENS FÖRSKOLA Blåbärsdalens förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2015-2016 BLÅBÄRSDALENS FÖRSKOLA INNEHÅLL 1. Våra mål. 2. Levnadsregler. 3. Inledning. 3.1 Vår definition av kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen Brunflo ht 2015 omarbetad och reviderad LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på Brunflo Syds förskolor Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen En trygg förskola för alla

Läs mer

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Förskoleklass Grundskola 1-5 Fritidshem Fritidsklubb 1 Innehåll: 1. Inledning. 2. Vision 2013/2014. 3. Mål

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2013/2014

Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2013/2014 Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision 3 2. Vår gemensamma värdegrund 3 3. Definitioner och begrepp enligt Skolverkets allmänna råd

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer