HANDELSUTREDNING HANDELSUTREDNING FÖR FALKENBERGS CENTRALORT JÄMTE UNDERLAG FÖR HANDELSPOLICY
|
|
- Linda Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDELSUTREDNING HANDELSUTREDNING FÖR FALKENBERGS CENTRALORT JÄMTE UNDERLAG FÖR HANDELSPOLICY Nordplan i januari 2003
2 Innehållsförteckning FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 7 CENTRUMAVGRÄNSNINGEN, CENTRUMDEFINITION... 7 Centrumkärnan... 7 Centrumområdet... 7 Centrala Falkenberg... 7 DETALJHANDELSFÖRUTSÄTTNINGAR... 8 AKTUELL DETALJHANDELSFÖRSÄLJNING... 8 STYRKOR OCH SVAGHETER... 9 FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 TRENDER HANDELSHIERARKIER Nivå 1 a Nivå 1 b Nivå 1 c Nivå 2 a Nivå 2 b Nivå Nivå MÅL SLUTSATSER BILAGOR
3 Bilaga 1. SEMINARIE 1 ( ) MINNESANTECKNINGAR Inledning och Basmaterialet Önskad komplettering av basmaterialet SWOT-analys CENTRUM ULLARED Vad bör en Handelsutredning redovisa?...18 Vilka roller bör olika handelsområden ha i Falkenberg? BILAGOR: SWOT-analys Falkenberg City SWOT-analys Ullared SWOT-analys Övriga kommunen Bilaga 2. SEMINARIE 2 ( ) MINNESANTECKNINGAR Allmän inledning och kommentarer kring basmaterial Centrumavgränsningen, centrumdefinition Kundbeteenden Polarisering Stråksamverkan Konsumentbasmönster Trender som påverkar konsumtionsmönstren Alla enades om följande målsättningar HIERARKI FÖR FRAMTIDENS HANDEL I FALKENBERG Synpunkter från grupperna Bilaga 3. Definitioner Bilaga 4. Basuppgifter (Konsumtions-, och befolkningsuppgifter) BAKGRUNDSFAKTA KONSUMTION KONSUMTIONSTILLVÄXT Bilaga 5. Kartor Kartor CENTRUMKARTA KOMMUNKARTA Bilaga 6. Falkenbergs centrum (verksamhetssammanställning) VERKSAMHETSINNEHÅLL - FALKENBERG CENTRUM Sammanställning Verksamhetsslag Verksamhetsnamn Verksamheternas målgrupp Verksamheternas kedjetillhörighet Lokalernas storlek Verksamheternas skötsel Verksamheternas fasadlängd Bilaga 7. Falkenbergs turism TURISMENS HANDELSOMSÄTTNING Inledning Bakgrund Totalturism och turismens relativa betydelse
4 Egentlig turism Lågpris- och närturism Totalturismen Lågpris- och närturismens fördelning på branscher Den egentliga turismens effekter på detaljhandelsbranscherna Evenemang Stadskärnan som mötesplats Sammanfattning Riksschabloner för handel och turism Kompletterande utredningar Bilaga 8. Detaljhandelns utveckling ALLMÄNT / BAKGRUND DETALJHANDELN Detaljhandelns utveckling Polarisering-Konsumtionsmönster Lägets och tillgänglighetens betydelse Bilaga 9. Framtidens konsument MORGONDAGENS KONSUMENT Konsumentgrupper Framtidens konsumentbeteende Förändrad åldersstruktur Hushållsstorleken De kvinnliga konsumenterna Internationalisering IT-utvecklingens inverkan MORGONDAGENS BUTIK Bilaga 10. Handelsetableringsrestriktioner FRAMTIDA LAGSTIFTNING PÅ DETALJHANDELSETABLERINGSOMRÅDET Dagens svenska styrmedel Restriktioner/lagar i Europa EU-länderna samt Norge, översikt Norge Danmark Finland Frankrike Holland Tyskland Storbritannien Italien, Spanien, Portugal, Grekland m.fl SAMMANFATTNING
5 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG FÖRORD Nordplan AB har fått i uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsföreningen i Falkenberg att genomföra en handelsutredning för Falkenbergs kommun samt att ta fram ett underlag för handelspolicy. En arbetsgrupp bestående av Lars Johansson, Björn Lundberg och Johan Risholm, Falkenbergs kommun, Reino Jacobsson och Ola Sollerhed, Innerstadsföreningen samt Ove Krafft och Eli Zlotnik, Nordplan AB har lett arbetet. Två seminarier har genomförts under projektets gång. Vid vardera tillfället har deltagit c:a 50 personer representerande Falkenbergs kommun, intresseorganisationer, företag och fastighetsägare. Vid det första seminariet diskuterades och förankrades nuläget avseende detaljhandeln och dess förutsättningar i Falkenbergs kommun. Det andra seminariet behandlade framtidsfrågor för handeln och underlag för handelsstrategi för Falkenbergs kommun. Slutrapport för projektet föreligger nu. Göteborg i januari Ove Krafft Ekon.dr
6 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG SAMMANFATTNING På uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsföreningen i Falkenberg har Nordplan AB genomfört en handelsutredning och tagit fram underlag för en handelspolicy. En genomgång har gjorts av hur handeln i Falkenberg fungerar i nuläget. Såväl centrumhandeln, som handeln i Ullared samt övrig handel i kommunen har studerats. Falkenbergs kommun har genom turismen och verksamheterna i Ullared ett mycket stort inflöde av köpkraft. SWOT-analyser för centrum och Ullared har gjorts. Förutsättningarna för detaljhandel i Falkenbergs kommun i framtiden har studerats. Marknaden i Falkenberg kommer att växa långsamt. Det gäller att vända en del inköpsströmmar som idag går till grannkommunerna tillbaka till Falkenberg. En handelshierarki för Falkenbergs kommun har utvecklats. Denna speglar den detaljhandelsstruktur som finns och som bör utvecklas. Det är viktigt att profilen för de olika typerna av detaljhandelskoncentrationer utvecklas så att de kompletterar varandra och inte konkurrerar. Utredningen leder i denna fas till följande slutsatser: Falkenberg har en omfattande detaljhandelsförsäljning i kommunen. Två tunga delar bidrar kraftigt till detta Ullared samt Falkenbergs centrum. Ullared och i synnerhet Gekå:s är unikt för Sverige. Det är viktigt att utveckla detta så att profilen bibehålls. Det går sannolikt att marknadsföra Falkenberg starkare med hjälp av Ullared. Falkenbergs centrum har goda grundförutsättningar för att bli den viktiga strategiska resurs som kommunen behöver. En hel del utveckling förstärkning - krävs för att förverkliga detta. Nytillskott av verksamheter och fysisk förnyelse är viktigt i detta sammanhang. Balansen mellan centrum och de nyskapade verksamhetskoncentrationerna i halvexterna lägen är avgörande för om man når framgång i sitt strategiska utvecklingsarbete
7 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG INLEDNING Nordplan AB har fått i uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsförningen i Falkenberg att göra en handelsutredning samt att ta fram underlag för en handelspolicy. Utredningsarbetet startade efter beslut i kommunstyrelsen Den fösta etappen omfattade framtagande av den aktuella handelssituationen i Falkenbergs kommun förutsättningar och nuläge. Etappen avslutades med ett seminarium med bred uppslutning från olika intressentgrupper Den andra etappen behandlade framtida handel och underlag för handelspolicy. Även denna etapp avslutades med ett seminarium med intressentgrupperna Ledningen av arbetet har bedrivits genom en arbetsgrupp bestående av Lars Johansson, Björn Lundberg och Johan Risholm, Falkenbergs kommun, Reino Jacobsson och Ola Sollerhed, Innerstadsföreningen samt Ove Krafft och Eli Zlotnik, Nordplan AB. CENTRUMAVGRÄNSNINGEN, CENTRUMDEFINITION 1 Arbetet med att ta fram en definition av centrum gjordes inom centrumgruppen för ett antal år sedan. Man konstaterade därvid att det inte gick att göra en entydig definition av vad som är centrum, som går att använda i alla sammanhang. En definition av centrum gjordes därför i tre nivåer; Centrumkärnan, Centrumområdet och Centrala Falkenberg. Dessa olika centrumdefinitioner kan användas när man diskuterar olika frågor, som utveckling av gågator, parkeringstider, skyltpolicy etc. Centrumkärnan. Detta är den innersta kärnan, det absoluta fotgängarcentrum. Detta är det område där de absolut bästa butiks- och serveringsstråken är. Området omfattar Ågatan mellan Bratt och Grand, Storgatan, Nygatan från Kronan till JC, tvärgatorna Torggatan och Köpmangatan samt Stortorget, Rörbecksplatsen och naturligtvis Rådhustorget. Centrumområdet. Detta är centrum i något vidare bemärkelse. Detta område innefattar förutom det mest kommersiella även stadens officiella symboler som gymnasieskolan, bibliotek, polis, skattemyndighet, Folkets Hus, biograferna, järnvägsstationen, kyrkan, badhusparken mm. Detta område omfattar alltså, utöver centrumkärnan, kv. Hvitan, norra delen av Nygatan, Nyhems plan, nedre delen av Arvidstorpsv, Holgersgat, Holgersplan, Stationsgat och Storgat söder om Brogatan. Detta område omfattar alltså, utöver centrumkärnan, kv. Hvitan, norra delen av Nygatan, Nyhems plan, nedre delen av Arvidstorpsv, Holgersgat, Holgersplan, Stationsgat och Storgat söder om Brogatan. Centrala Falkenberg. Detta vidare område omfattar förutom förslaget till centrumområde ovan även de mer kulturellt förknippade kärnområdena i Falkenberg. Här ingår gamla stan både i den norra och södra delen. Detta innebär att kvarteren kring St. Laurentii kyrka och mu- 1 se karta bilaga 5-7 -
8 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG seerna samt de nybyggda delarna i kv. Brännugnen m.fl. ingår. Vidare ingår Tullbron samt ruin och uteservering på vallarna. Detta område innefattar sålunda norra delen av Storgatan och Holgersgatan upp till ambulansstationen, kvarteren fram till Möllegatan, Nygatan ner till Söderbro Center, södra delen av Storgatan ända ner till Söderleden samt Falkenbergshus. DETALJHANDELSFÖRUTSÄTTNINGAR Falkenbergs kommun har haft en liten tillväxt under de senaste tio åren ( + 1,9 %). Folkmängden var personer. Detta ger ett konsumtionsunderlag för dagligvaror på 741 miljoner SEK och för sällanköpsvaror på 602 miljoner SEK. Underlaget påverkas även av turistströmmarna. Under normaltid är c:a 10% av besökarna till Falkenbergs centrum från annan kommun. Under sommaren ökar denna siffra till 44%. Under kommande år kan man räkna med en tillväxt av konsumtionen per capita med c:a 0,9% för dagligvaror (livsmedel, blommor, kemisk-tekniska och tobak/tidningar) och c:a 2,5% för sällanköpsvaror (beklädnads-, hem- och fritidsvaror). Detta motsvarar en årlig tillväxt av underlaget för dagligvaruförsäljning med c:a 7 miljoner SEK och för sällanköpsvaror med c:a 15 miljoner SEK. Enpersonshushållen 2 utgör enligt SCB 47,6% av kommunens hushåll jämfört med riksgenomsnittet som är 53,7%. Genomsnittshushållet är alltså förhållandevis stort i Falkenbergs kommun. Det är dock viktigt att i planeringen ta hänsyn till att det finns många små hushåll, som har andra krav på detaljhandeln än de som de större familjerna har. Personbilstätheten i Falkenbergs kommun är 494 bilar per 1000 invånare jämfört med riksgenomsnittet 451. Falkenbergsborna är alltså mera rörliga än genomsnittssvensken. Inkomstnivån i Falkenbergs kommun är 84% av riksgenomsnittet. Förvärvsintensiteten är 76% medan den är 75% för riket. Ytterligare basfakta för Falkenbergs kommun, grannkommunerna och riket framgår av bilaga 4. AKTUELL DETALJHANDELSFÖRSÄLJNING Vid en jämförelse mellan försäljningsunderlaget ovan och den verkliga försäljningen i kommunen finner man intressanta indextal. Försäljningen av dagligvaror är 155% av underlaget och försäljningen av sällanköpsvaror är 318% av försäljningsunderlaget i kommunen. Den främsta orsaken till dessa siffror ör försäljningen i Ullared i första hand på Ge Kå:s. I viss mån bidrar även turistförsäljningen i övrigt till de höga siffrorna. Om man exkluderar försäljningen i Ullared från siffrorna ovan finner man försörjningsandelar för dagligvaror på 90% och för sällanköpsvaror på 57%. Då siffrorna rensas på detta sätt finns inte falkenbergsbornas inköp i Ullared med. Det är rimligt att utgå ifrån att försäljningsandelen för dagligvaror vid tillägg av denna försäljning 2 Ensamstående utan barn samt sambos som är skrivna på olika adresser
9 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG kommer att uppgå till drygt 100%, vilket är rimligt i en kommun av Falkenbergs storlek. Däremot kommer försäljningsindex för sällanköpsvaror inte att nå högre än 70 à 80% efter tillägg av falkenbergsbornas inköp i Ullared. Detta tyder på att det finns ett betydande utflöde av köpkraft för sällanköpsvaror från Falkenbergs kommun till grannkommunerna i första hand till Halmstad och Varberg. Försäljningsunderlag, faktisk försäljning och försörjningsandelar för Falkenberg, grannkommunerna och för riket framgår av bilaga 4. Det finns ett antal dagligvarubutiker i tätorterna och bostadsområdena. Flera av dessa lever på marginalen och kan hotas vid nyetablering. Sällanköpsvaruhandeln (utöver försäljningen i Ullared) då det gäller beklädnad och fritidsvaror finns i första hand i Falkenbergs centrum. Hemvaror är mera spridda i kommunens olika delar. STYRKOR OCH SVAGHETER En så kallad SWOT 3 -analys har genomförts för Falkenbergs centrum och för Ullared. Centrums styrkor är i första hand närheten, småstadskaraktären, den trevliga miljön (efter uppsnyggningen), småbutikerna och den relativt välfungerande parkeringen. Centrums främsta svagheter är få boende, begränsat utbud, för dålig samverkan, delvis sliten gatumiljö. Hoten för centrum är externetableringar, risken att viktiga etableringar försvinner, försämrad tillgänglighet och ökande konkurrens. Möjligheterna är förtätning i centrum, fler boende, annorlunda miljö att vistas och bo i, uppsnyggning av torget, utvecklad busstrafik, vidareutveckling av kulturen och turismen. Ullareds styrkor är varumärket, det låga priset, det breda utbudet och att det är en stor arbetsplats. Ullareds svagheter är fysiska begränsningar för expansion, trafikproblem, mycket hård belastning under vissa tider. Det största hotet för Ullared är att det kan bli för likt andra köpcentra. Möjligheterna för Ullared finns framför allt i att utveckla turismen, boendet, camping etc. FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR Genomsnittskonsumenten konsumerar varor för c:a SEK per år. Fördelningen är ungefär hälften dagligvaror och hälften sällanköpsvaror. Sällanköpsvarukonsumtionen växer snabbare än dagligvarukonsumtionen. 3 Styrka/svaghet/möjlighet/hot - 9 -
10 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG Vissa köp är av rationell karaktär dvs. man köper för att det är nödvändigt för att fylla på förråden. I detta sammanhang är prisnivån viktig. En stor del av dessa köp rör dagligvaror. Andra köp är mera av självförverkligandekaraktär. Det är inköp av engagerade kunder. Sortiment, kvalitet, service etc. är viktiga faktorer vid denna typ av handel. Alla konsumenter gör ibland rationella inköp och ibland självförverkligandeinköp. De rationella sker ofta i stora butiker med relativt sett låga priser. Ofta handlar det om besök i bara en butik. Själförverkligandehandeln sker ofta i stadskärnan genom att man går från butik till butik. Besökskombinationer kan också ske med service, kultur, turism, etc. I en kommun bör finnas förutsättningar för invånarna att genomföra båda typerna av köp. Detta innebär att centrumhandeln är viktig men att det också bör finnas - i centralt eller i mera perifera lägen enheter, som tillfredsställer behoven av rationella inköp. En renodlad lösning där i princip all självförverkligandehandel finns i centrum är att föredra. Stadskärnan består ur handelssynpunkt av ett antal stråk där olika verksamheter samverkar. Genomsnittsbesökaren i centrum besöker c:a 3 verksamheter vid varje centrumbesök. TRENDER Ett antal trender påverkar förutsättningarna för morgondagens detaljhandel. Dessa trender är: - Internationalisering/globalisering - Ökande antal ensamhushåll - Förändrad åldersstruktur - Miljökrav närhet till livsmedelshandel blir viktigare Internationaliseringen innebär likriktning av krav och utbud genom att vi alla rör oss alltmer i en större omvärld. Företagen blir alltmer globala. Svenska företag är framgångsrika internationellt och nya internationella företag utvecklas på den svenska marknaden. Vi får dessutom ett stort antal nya svenskar med annorlunda traditioner. Andelen enpersonshushåll ökar i Sverige. Detta innebär förskjutningar i kraven på detaljhandeln. Storbutikernas marknad minskar och förutsättningarna för närhandel förbättras. Den åldersstruktur, som utvecklas, innebär om 5 à 10 år en betydligt större andel aktiva pensionärer och en minskande andel ungdomar. Detta får konsekvenser för handelsutbudet. Miljökraven ökar. Planering för ett långsiktigt bärkraftigt samhälle blir allt viktigare. Detta innebär bl.a. att strukturer med närservice kan komma att gynnas för att minska beroendet av persontransporter
11 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG HANDELSHIERARKIER Handelsstrukturen för falkenbergsborna kan ses som en hierarki med olika nivåer. Nivåerna är bl.a. relaterade till med vilken frekvens olika verksamhetskoncentrationer besöks. Följande nivåer är aktuella för konsumenterna i Falkenberg: Nivå 1 a Större starka centra exempelvis Göteborgsregionen, Helsingborg/ Helsingör, Köpenhamn etc. Nivå 1 b Lokala stora konkurrenter exempelvis Halmstad och Varberg. Nivå 1 c Handeln i Ullared Nivå 2 a Falkenbergs centrum Nivå 2 b Naturlig volymhandel halvextern dagligvaruhandel, halvextern sällanköpsvaruhandel Nivå 3 Det lokala torget som tex Vessingebro, Ättran, Hjortsbergs centrum, etc med litet upptagningsområde. Nivå 4 Enskilda butiker i sin lokala marknad servicebutiker, gårdsbutiker etc. I en handelspolicy bör en prioritering ske med utgångspunkt i hierarkin ovan. Detta kan exempelvis innebära att Nivå 1 a är något man accepterar som konkurrent eftersom det handlar om relativt begränsat utflöde av köpkraft till stora konkurrenter, vars utbud man aldrig kan matcha i en ort av Falkenbergs storlek. Man kanske däremot vill försöka minimera konkurrensen av typ Nivå 1 b. En minskning av nettoutflödet av köpkraft till grannkommunerna kan vara en viktig målsättning. Det är svårt att placera in nivå 1c - den största aktören i marknaden Ullared i ovanstående hierarki. Den lever sitt eget liv och är en stor tillgång för Falkenbergs kommun. Det är viktigt att vårda och utveckla denna tillgång på ett aktivt sätt. Marknadsföringsmässigt återstår mycket att göra. Hur många av ullaredsbesökarna vet att de är i Falkenbergs kommun? Nivå 2 a Falkenbergs centrumverksamheter - bör prioriteras. Det är viktigt att förstärka de centrala verksamhetsstråken så att centrum blir attraktivt och kommersiellt starkt längs hela Nygatan fram till och med Coophuset. Nygatan är det viktigaste stråket. För att centrum skall bli långsiktigt hållbart måste även parallellgatan Storgatan och kopplingarna mellan Storgatan och Nygatan stärkas. Det måste vara attraktivt för besökarna att kunna gå runt i Falkenbergs nya, spännande centrum. Utvecklingsarbetet innebär både förnyelse och förstärkning av de aktuella stråkens innehåll samt genomförande av fysiska förändringar både med avseende på tillgänglighet och
12 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG utformning. I bilaga 6 visas en sammanställning av dagens verksamhetssammansättning i centrum. I första hand måste sällanköpsvaruhandeln förstärkas. Högsta prioritering bör beklädnadshandeln ha. Fokusering på varor och service, som tilltalar ungdomar är en annan viktig utgångspunkt. Nivå 2 b kan accepteras om man koncentrerar sig på att se till att innehållet blir just naturlig volymhandel i de områden, som är aktuella för utveckling. Det gäller t.ex. verksamheterna i Tångakrysset och i området kring lokstallarna. En målsättning bör vara att lokalisera volymhandeln så nära bostadsområdena som möjligt. Detta innebär exempelvis att större dagligvaruhandel ut vid moten vid E6 bör undvikas. Nivå 3 är viktig och prioriteras medan Nivå 4 inte är något bekymmer utan sköter sig i stort sett av sig självt. Detta resonemang måste föras vidare av Falkenbergs kommun och olika intressentgrupper. Man måste komma överens om prioriteringarna. Resonemanget i ovanstående stycke bygger på de diskussioner och prioriteringar, som framkom vid seminarium 2. MÅL I samband med diskussionerna vid seminarium 2 enades de närvarande om följande mål för detaljhandelsutbudet i Falkenberg: 1. Målgrupper för utbudet i centrum skall vara alla medborgare, med en viss nischning mot turisterna 2. Utflödet av köpkraft från falkenbergsbor som handlar i andra närliggande städer skall högst vara lika stort som inflödet av köpkraft till Falkenbergs centrum. SLUTSATSER Falkenberg har en omfattande detaljhandelsförsäljning i kommunen. Två tunga delar bidrar kraftigt till detta Ullared samt Falkenbergs centrum. Ullared och i synnerhet Gekå:s är unikt för Sverige. Det är viktigt att utveckla detta så att profilen bibehålls. Det går sannolikt att marknadsföra Falkenberg starkare med hjälp av Ullared. Falkenbergs centrum har goda grundförutsättningar för att bli den viktiga strategiska resurs som kommunen behöver. En hel del utveckling förstärkning - krävs för att förverkliga detta. Nytillskott av verksamheter och fysisk förnyelse är viktigt i detta sammanhang. Balansen mellan centrum och de nyskapade verksamhetskoncentrationerna i halvexterna lägen är avgörande för om man når framgång i sitt strategiska utvecklingsarbete
13 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG BILAGOR 1. Seminarie 1 ( ) 2. Seminarie 2 ( ) 3. Definitioner 4. Basuppgifter (konsumtions-, och befolkningsuppgifter) 5. Kartor 6. Falkenbergs centrum (verksamhetssammanställning) 7. Falkenbergs turism 8. Detaljhandelns utveckling 9. Framtidens konsument 10. Handelsetableringsrestriktioner
14 SEMINARIE 1 BILAGA 1 Bilaga 1. SEMINARIE 1 ( ) Konferens om ny handelsutredning för Falkenberg MINNESANTECKNINGAR
15 SEMINARIE 1 BILAGA 1 Seminarium 1 (med ca 40 deltagare) inleddes av Björn Lundberg från stadsbyggnadskontoret som gav en bakgrund till dagens möte. Därefter presenterade Ove Krafft och Eli Zlotnik, från konsultföretaget Nordplan i Göteborg, ett basmaterial och talade allmänt om tendenser inom handel idag. Deltagarna delades därpå in i grupper, med en sammansättning så att politiker, handlare, tjänstemän m fl fanns representerade i samtliga grupper. Diskussioner i grupperna vidtog, där bl a en SWOT analys gjordes. Resultatet av denna analys redovisas nedan (och dessutom i tabellform i bilaga till dessa minnesanteckningar). Avslutningsvis diskuterades kring vad vi vill att Handelsutredning för Falkenberg skall innehålla. En uppföljning, Seminarium 2, är inplanerat den 13 november Inledning och Basmaterialet Mer än en halv miljon människor är idag sysselsatta inom handel, mängden ökar. Omsättningsökningen av konsumtion är 0,8-0,9%/år (2,5%/år för sällanköpsvaror). En genomsnittlig svensk medborgare konsumerar för ca kr/år. Av detta utgörs hälften av dagligvaror och hälften av sällanköpsvaror. (andelen sällanköpsvaror ökar). Andelen hushåll som utgör ensamhushåll ökar kontinuerligt och är 47,6% i Falkenberg. Detta är mindre än riksgenomsnittet. Personbilstätheten (antal fordon per invånare) är knappt 50% och detta är något högre än riksgenomsnittet. Antalet personer som har tillgång till bil uppskattas till 70-75%. Detta innebär samtidigt att något mellan en fjärdedel och en tredjedel av befolkningen inte har tillgång till bil. Genomsnittsinkomsten är i Falkenberg 84% av riksgenomsnittet och ligger i hela Halland (utom Kungsbacka) under riksgenomsnittet (100%). Besökarintervjuer (1997) visar bl a att Falkenberg är en sommarstad. Under vinterhalvåret visade sig ca 10% av besökarna i centrum inte vara från Falkenberg medan andelen under sommaren ökade till 44%. Vidare konstaterade man vissa särdrag bland besökarna som inte var från Falkenberg (besökarna utifrån ). Det fanns en överrepresentation av åldersgrupp 30-45år, av svenskt ursprung och av tvåpersonershushåll i gruppen. Besökarna utgav sig i undersökningen dessutom vara nöjdare och köpte mer sällanköp och mindre mat än Falkenbergarna. Önskad komplettering av basmaterialet Omsättningen på årscykel - vilken betydelse har exv turismen? Falkenberg utan Ullared - procentsats- för att underlätta jämförelsen med andra kommuner. Var kommer kunderna ifrån till Ullared? (Enligt VD Boris Lennerhov åker snittkunden 16 mil enkel resa (20 mil på sommaren). Många sommarturister åker både till Falkenbergs centrum och Ullared) Vart åker Falkenbergaren om han inte åker till Ullared? Vilka branscher är bra resp. dåligt representerat i Falkenberg? Åldersstrukturen - hur många äldre, var bor man sett till åldersfördelningen etc? Andelen utrikesfödda- hur har man fått siffran? Turismen och sommarboendet tydligare redovisning av förhållanden. Hur är Falkenberg jämfört med exv Lysekil. Turismhandelns betydelse? Centrumavgränsningen. Hur är den? - visa på karta. Omprövning i framtiden. Troheten till en butik är inte den samma som förr. Definition av externetablering
16 SEMINARIE 1 BILAGA 1 Ove Krafft: Köpbeteendet är zappat - lättrörligt. Hot eller möjlighet? Vi lever i ett annat samhälle jämfört med 15 år tillbaka. Kunden är kund i olika situationer. Hur beter man sig egentligen om man ska ex köpa kläder, matvaror om man är man eller kvinna, Generationsfråga. Vi bör fundera över beteendemönster, inte så mycket över fysiska företeelser. Handelsutredningen ska mynna ut i målsättningar, inte i meterangivelser. Nu för tiden får ekonomer nobelpris som studerar psykologiska företeelser - intressant!
17 SEMINARIE 1 BILAGA 1 SWOT-analys (Strengh, Weakness, Options, Threats) Se även särskild uppställning i bilaga 1.1 CENTRUM Styrkan i centrum bedöms vara närheten, småstadskaraktären, att det är lätt att parkera (jmf Gbg), småbutikerna, Uppsnyggningen av gator och torg är betydelsefull. Svagheterna är att det är få bostäder, att här bor få människor med hög utbildning. Storgatan delvis sliten och ful, Nygatan har mer puls. Hot-kan vara externetableringar vilket kan leda till att centrum dör. Andra hot är gågator hela året. Arbetsförmedlingen borde ej ligga vid torget-det borde ge plats för något annat istället. Det upplevs nu finnas för lite butikslokaler i centrum. Hur fungerar konkurrensen ICA- COOP? Möjligheter-för Falkenbergs centrum kan vara förtätning, fler bostäder,en utveckling som slow city - (ett annat sätt att leva), torguppsnyggning, utvecklad busstrafik. Vidare bör man mer ta tillvara invandrarna och vidareutveckla kulturen(konsten - sculptura viktig). Övriga spridda synpunkter om centrum: - Alla butiker mår ej bra av att ligga nära systembutiken. Exv damklädesaffär. - Externetableringar fördel eller nackdel? - Falkenberg- mellanläge mellan Halmstad och Göteborg - Miljö- torghandel är en styrka - Öppethållandetiderna i affärerna - en svaghet - Lillebrorskomplex - Kronan - oföränderlig. Fastighetsägarna måste engagera sig mera. - Bra spridd dagligvaruhandel i Falkenberg (Hjortsberg; COOP-forum, Tånga, ev kv Ormen) - Ej bra med fler dagligvarubutiker i Centrum - Tillgängligheten? - Den röda tråden i city- var är den? - För mycket inskränkt tyckande- man måste tänka och jobba ihop - Försköning av torget - viktigt. - Tala i vi-form- Attitydproblem - Falkenberg ligger för nära Kungsmässan - Butiker i stadshuset mot Nygatan - Centrum överblickbart- bra -styrka - Tydligt var man ska parkera, dock bör p-platserna vara avgiftsfria. Flexibla p- platser - Man bör nischa sig- småskaligheten är viktig - Problem gående - cyklister på bl a Nygatan - Tågstationens flytt både hot och möjlighet - Busstation på torget ej bra - Viktigt med halvcentrala lägen för handelsområden ex Hjortsberg, Tånga, Ormen - Fler butiker för sällanköpsvaror fast i liten skala i centrum. - Viktigt att man har livsmedelsbutiker i bostadsområden - Om etablering sker vid Tånga försvinner förmodligen en etablering i Centrum
18 SEMINARIE 1 BILAGA 1 ULLARED Styrkor i Ullared är det låga priset, fenomenet Ullared, där finns ett stort utbud, det är en stor arbetsplats Svagheter kan vara att fysiska begränsningar för expansion föreligger (som Högvadsån och bergtoppar), trafikproblematik, att det är hård belastning på Ullared vissa tider Möjligheter- Det finns mycket man kan spinna vidare på i Ullared- t ex inlandsturism. Man bör locka till bosättning, campingen kan utvecklas mm Hot-för Ullared är att det inte får bli för likt andra köpcentran Boris Lennerhov: Skydda varumärket Ullared, Begränsningen är parkeringen, priset och utbudet är viktigt, Ullared får inte bli likt andra köpcentran, Ej etablera nya GEKÅ s på andra orter i Sverige. P-normen för Ullared bör ej vara den samma som för centrum. Någon annan: Det får inte se för vackert ut i Ullareds centrum. Husen får inte se för fina ut, då stör man bilden av lågprisbutik. Ullared är av riksintresse medialt. Ullared är en potential.! 2.Vad bör en Handelsutredning redovisa? - Definiera underförsördja bostadsområden, särskilt vad gäller dagligvaruhandel - Hur kommer åldersfördelningen på kunderna/boende i bostadsområden förändras och därmed ändra köpmönster och försörjningsmönster i stadsdelarna - Hur många har bil? - Hur många åker kollektivtrafik? - Vad vill och behöver våra invånare? - Grundläggande frågor ; när och hur handlar folk? Är mer handel bra? - Vad är bra och hur skall vi utveckla det? - Handeln som näringsgren- sysselsättningen, ekonomin, byggsektorn - Handeln i förhållande till övrig utveckling i samhället - Barn, äldre- och handikappade samt hemmavarande småbarnsföräldrar utan bil. Hur fungerar det för dem? Kräver kanske andra distributionsformer. - Viktigt att fastighetsägarna är med och tar fram handelspolicyn. Även viktigt med förankringen av handelspolicyn. - Internethandel. Ger kanske inte ett levande centrum - men är bra för de grupper som inte kan eller vill ta sig till butikerna. - Vilka roller skall skilda utbudskoncentrationer spela, skall olika delar av stan erbjuda skilda utbud? Det är viktigt med en bred förankring av handelsutredningen och den eventuella handelspolicyn. (viktigt med fastighetsägarna). Vilka roller bör olika handelsområden ha i Falkenberg? Centrum Övriga innerstaden (COOP Forum, kv Ormen) Tångakrysset (vid gamla E6, nya stationen) Falkenbergsmotet (vid motorvägen)
19 SEMINARIE 1 BILAGA 1 Bostadsområden (Hjortsberg, Herting, Slätten, Skogstorp, Va Gärdet, Fajans, Tröingeberg) Ullared Övriga orter och landsbygden Ex på Detaljhandelshierarki (för Göteborgsregionen) Nivå 1 Gbg city Nivå 2 Regiondelscentra - citysatelliter ex Frölunda Torg - volymhandelscentra ex Backaplan Nivå 3 Kommundelscentra Nivå 4 Lokala Torg Nivå 5 Enskilda butiker i lokala marknader Det är nivå 1 och 4 som påverkas mest av kommunala beslut och vid förändringar i handelsstrukturen Vid pennor och tangenter Cecilia & Johan BILAGOR: swot-analys för Centrum (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför) swot-analys för Ullared (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför) swot-analys för Övriga kommunen (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför)
20 SEMINARIE 1 BILAGA 1.1 SWOT-analys Falkenberg City Styrkor: Trevligt och pittoreskt Dagligvaror Framkomlighet Utbudet av sällan- Tillgänglighet köpsvaror God tillgång på P-platser Bekvämlighet Miljön Bilfri sommar Överblickbart Personlig Service Småskalighet Flexibla lokaler Sommarstad Torghandeln Svaghet: Inget vi-tänk Hemmablindhet Ej sammanbundet Dålig samverkan - Tråk Stortorg intressenter Närhet till andra köpcentra Parkering ej gratis Öppethållandetider Storgatan ofräsch Bekväm inställning hos - Dålig skyltning och köpmännen information Lillebrorskomplex Konflikt gående - Litet utbud cyklister Få bostäder Få högutbildade låg inkomst Möjligheter: Miljö Stortorget Gamla Stan Turismutveckling Mer samverkan Utveckling av dubbelspår Innerstadsför. Stärkt boendeort Samarbete Arbeta med miljö/estetik mellan kommun, Upplevelse/mötesplats boende och inner Falkenberg Slow City stadsförening Extern etablering Försköna city Nischaffärer Förtäta centrum Fler affärslokaler Invandrarna Hot: Extern etableringar Arbetslöshet Fastighetsägare måste Nytt centrum vid ta ansvar stationen Ej lyhörda aktörer Utbud i bostadsområde Gågator hela året Station/kommunikationer Ica/Konsum försvinner Geografiskt svårt konkurrans läge Ogynnsam demografi många äldre
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats
HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BILAGOR 1. Definitioner 2. Befolkningsuppgifter 3. Verksamhetsuppgifter 4. Detaljhandelns utveckling 5. Framtidens konsument 6. Framtidens butik/handelsplats 7. Handelsetableringslagstiftning
Läs merHandel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg
Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI
Läs merHandelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson
Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål
Läs merHandelspolicy för Eslövs kommun
Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns
Läs merAnalys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken
Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde
Läs merStrategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun
Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun Inledning Föreliggande dokument är ett förslag till en strategi för kommunens syn på detaljhandels utveckling i Falköpings kommun på kort och
Läs merDagligvaruutredning- Umeå. Ersboda UMEÅ KOMMUN
Dagligvaruutredning- Umeå Ersboda UMEÅ KOMMUN 24 MAJ 2019 Innehåll 1 Uppdrag 3 2 Umeås befolkningsutveckling 4 3 Dagligvaruhandelns utveckling 7 4 Dagligvaruhandeln i Umeå 8 4.1 Dagligvaruhandeln i närområdet
Läs merDETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013
DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys
Läs merCITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD
CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med
Läs merDetaljhandelsstrategi för Kalmar kommun
Antagen av kommunfullmäktige 2007-03-26, 81 Detaljhandelsstrategi för Kalmar kommun - med utblickar mot Kalmarsundsregionen Inledning Ett utvecklingsarbete med inriktning på att lyfta fram handeln som
Läs merDETALJHANDELN I SKÖVDE HUI Research. Next Skövde Destinationsutveckling AB. Oktober Rickard Johansson Sophie Nilsonne
DETALJHANDELN I SKÖVDE 2015 HUI Research Next Skövde Destinationsutveckling AB Oktober 2016 Rickard Johansson Sophie Nilsonne FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Next Skövde genomfört en analys av handelns
Läs merPurple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry
Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns
Läs merHandelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25
Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång
Läs merSvalövs kommun. 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING
Svalövs kommun 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING PROJEKT Svalövs kommun Utarbetat av TH Granskat av AH NIRAS Sweden AB Besöksadress: Fleminggatan 14 Boxadress: Box 70375 107 24 Stockholm, Sverige Org
Läs merKonsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln
Läs merCITYKLIMATET FALKENBERG 2014
CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR
Läs merLerums Handelsstrategi. för levande centrum
råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de
Läs merKonsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)
Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,
Läs merHANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127
HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med
Läs merHandelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om
Läs merCITYKLIMATET ALINGSÅS 2014
CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:
Läs merSammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna
Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande
Läs merFörord 1 2 3
Förord 1 2 3 Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Mål... 8 1.4 Definition av begrepp... 9 1.5 Läge... 10 1.6 Definition av områden... 11 1.7 Antaganden...
Läs merSLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN
SLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN ZÖK I MARS 2006 Innehållsförteckning F ö r o r d... 8 Huvudrapport, sammanfattning... 9 INLEDNING...9 Bakgrund och nytta med utredningen...9 Uppdraget...9
Läs merHUI Research DETALJHANDELN I SKÖVDE November Next Skövde Destinationsutveckling AB. Anna Mocsáry Rickard Johansson
DETALJHANDELN I SKÖVDE 2014 HUI Research Next Skövde Destinationsutveckling AB November 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson Sammanfattning Bakgrund Handeln i Skövde kommun har genomgått och genomgår alltjämt
Läs merDatum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef
Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:
Läs merHandlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel
Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen
Läs merDetaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014
Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga
Läs merMätbar stad 2017 Kartläggning av handel och service på Örebros största handelsplatser
Mätbar stad 2017 Kartläggning av handel och service på Örebros största handelsplatser Förord 2 Årets kartläggning visar att 2016 var något av ett mellanår för Örebro utifrån ett handelsperspektiv, men
Läs merMelleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01
Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,
Läs merFASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.
MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i
Läs merHammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29
Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.
Läs merUppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08
Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar
Läs merCITYKLIMATET I BORÅS 27 OKTOBER
CITYKLIMATET I BORÅS 27 OKTOBER 2017 VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur
Läs merAB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum
AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska
Läs merInspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB
Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna
Läs merLEKSAND DAGLIGVARUFLYTT
LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,
Läs merSkövde. Handelsutredning. Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN
Skövde Handelsutredning Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN 22 MARS 2018 Innehåll 1 Uppdrag 3 2 Sammanfattning 4 2.1 Jämförelse av läge III och IV för en storbutik 4 2.2 Jämförelse av lägena idag för
Läs merCITYKLIMATET FALKENBERG
CITYKLIMATET FALKENBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur mycket tid, engagemang
Läs merDETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015
DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar
Läs merStatistik om Västerås. Detaljhandeln i Västerås 2017 Sammanfattning. Inledning
Detaljhandeln i Västerås 2017 Sammanfattning Handeln i Västerås omsatte år 2017 totalt 12,5 miljarder kronor, varav 56 procent var sällanköpsvaror och 44 procent dagligvaror. Den totala omsättningen inom
Läs merAnalys av utvecklingen i Skövde
1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex
Läs merCityklimatet i Västervik 2018
Cityklimatet i Västervik 2018 Varför bryr sig Fastighetsägarna om stadskärnan? Foto: Kalmar kommun Konstnär: Martin Bower Svar: Fastigheter är inte flyttbara (än)! 3 4 Stadens utveckling är avgörande för
Läs merSvensk Handel. en investering för ditt företag
Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar
Läs merKUNGSFORS KÖPCENTRUM KUNGSFORS KÖPCENTRUM. Presentation
KUNGSFORS KÖPCENTRUM 2008-03-18 KUNGSFORS KÖPCENTRUM Kungsfors Center Etablerad destination SKENE JÄRN RV 156 Göteborg Hyssna KUNGSFORS IDAG Horred NYA KUNGSFORS Kungsfors är en vida etablerad och känd
Läs merSTRATEGI HANDLINGSPLAN
Bakgrund Processen Projektet startade under hösten 2014 och har genomförts genom workshops, informationsmöten, medborgardialoger, enkäter, sammanställningar och avstämningar med representanter från kommunen,
Läs merPRESENTATION PRESENTATION. Handelsanalys: HUI HUI Research. 12 april Per Andersson Gustav Blomqvist Karin Olsson 2016 HUI RESEARCH
PRESENTATION PRESENTATION Handelsanalys: Framtidens Handelsanalys stadskärna Tibroi HUI HUI Research på uppdrag av på Tibro uppdrag kommun av Gällivare 14 december kommun 2016 12 april 2016 Per Andersson
Läs merAB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN Förord Idag är Kungens kurva ett av de mest expansiva handelsområdena i regionen. Kungens kurva har
Läs merResultat av enkät om behovet av att i detaljplan kunna reglera handel med skrymmande varor och livsmedel
SVENSKA Bilaga till cirk 1996:49 KOMMUNFÖRBUNDET 1(5) Plan- och miljösektionen 1996-03-08 Irene Lindström/EW Resultat av enkät om behovet av att i detaljplan kunna reglera handel med skrymmande varor och
Läs merKrafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun
Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.
Läs merHandelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte
Läs merStatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merNydala Karlslund Norresand Centrum Maxi Söder Centrum Målaregården Brogård Handelsområden utbredning 1 Handelsverksamhet i centrum. Källa: Centrumplanen 2013 Restaurang 16 3 040 60 Nyckeltal över antal
Läs merHandeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01
1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 2(8) Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2005-05-25 97 stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren i uppdrag att ta
Läs merShoppingturism i Sverige
Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av
Läs merDETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015
DETALJHANDELN I ÖREBRO 2015 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro fortsätter att stärka sin position som en av landets
Läs merÄr cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö
Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar
Läs merGe förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt
Handelspolicy 2016 Om handelspolicyn Handel är en viktig näring och tillväxtfaktor för Östersund. Kommunen har ett stort upptagningsområde som sträcker sig till länets övriga kommuner liksom till Norge.
Läs merDegerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15
Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan
Läs merBilaga 4. Detaljhandelns utveckling
Bilaga 4. Detaljhandelns utveckling - 78 - ALLMÄNT / BAKGRUND För att kunna bedöma vilken inverkan etablering av nya detaljhandelsenheter har på konsumenten, är det bl.a. av vikt att känna till på vilka
Läs merStatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo
Läs merStrategi för handelns utveckling
Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel
Läs merHandeln i Falkenberg. Utvecklingen till år 2018 2012 02 20
Handeln i Falkenberg Utvecklingen till år 2018 2012 02 20 INNEHÅLL 1. UPPDRAG OCH DEFINITIONER... 5 1.1. Uppdraget...5 1.2. Definitioner...6 2. DETALJHANDELN I FALKENBERG ÅR 2009/2010... 7 2.1. Detaljhandeln
Läs merHelsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014
Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken
Läs merCITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23
CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23 CITYKLIMATET SYFTE Beskriver hur det går för cityhandeln i förhållande till handeln på orten Stadskärnenivå istället för kommunnivå Årlig undersökning CITYKLIMATET
Läs merHANDEL OCH PRIVAT SERVICE
HANDEL OCH PRIVAT SERVICE HANDEL OCH PRIVAT SERVICE Handel och kommersiell service innefattar butiker, biografer, restauranger, caféer och liknande verksamheter där olika privata aktörer svarar för utbudet
Läs merCITYKLIMATET VARBERG
CITYKLIMATET VARBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Stadens utveckling är avgörande för fas5ghetsbranschen. Oavse: hur mycket 5d, engagemang och pengar som går in i en fas5ghet så är
Läs merHandelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun
Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg
Läs merSundbybergs stadskärna
Sundbybergs stadskärna Uppdatering av handelsutredning Lisa Lagerén och Janne Sandahl 4 mars 2014 Bakgrund och arbetsgrupp Nordplan (framförallt genom Lisa Lagerén, Janne Sandahl och Johan Ericsson) gjorde
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merKONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ
1 december 2015 KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ PROJEKT Utarbetat av TH Granskat av JS Godkänt av NIRAS Sweden AB 556541-2532 T: +46 0850384400 D: +46 8 503 844 75 Besöksadress: Fleminggatan F: +460850384492
Läs merHandeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02
Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7
Läs merHandelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:
Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),
Läs merHandeln i Sverige Göteborg 5 september
Handeln i Sverige 2018 Göteborg 5 september Om Handelsrådet Bidrar till att stärka handelns konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens medarbetare Partsgemensam stiftelse med fem ägare En av
Läs merMedborgarenkät 2014. Vellinge.se
Medborgarenkät 2014 Bakgrund Centrum- och handelsutvecklingen i Vellinge Kommun ska bl. a vara med i att utveckla samverkan och förståelse mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln/företagen och invånarna
Läs merSTADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY
STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY CARINA LUNDEHOLM Skåning. Smålänning. Kommunalråd. Kommunikationskonsult. CCJ KOMMUNIKATION AB Reklambyrå i Huskvarna, startade 1978. 11 medarbetare.
Läs merSammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia
Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Grupp A Att skapa förutsättningar på nya platser för uteserveringar och möten. Aktiviteter i centrum året runt. Lilla torgplanen
Läs merHandelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys
Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna
Läs merShoppingturism i Sverige
Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%
Läs merYstad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små
Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små resurser och stort engagemang kan åstadkomma en stor förändring.
Läs merDetaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson
Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel Turism Samhällsekonomi Forskning Fristående doperbolag
Läs merAnalys av utvecklingen i Skövde
1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex
Läs merHandelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183
Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Syfte Handeln har med tiden kommit att bli en allt viktigare näring. Handeln har nu inte bara rollen att tillgodose kommuninvånarnas
Läs mer16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (29) 2015-06-15 Ks 16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 Som en del i arbetet med att utveckla handeln i Västervik fick samhällsbyggnadsenheten
Läs merHandelsstrategi för Kalmar kommun beslut om remiss
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Davidsson 2017-02-17 KS 2017/0050 0480-450 061 Kommunstyrelsens arbetsutskott Handelsstrategi för Kalmar kommun beslut om remiss Förslag till
Läs merHandelsutredning Midgården, Ängelholm
1 (14) Handelsutredning Midgården, Ängelholm Olle Anderberg Katarina Majer Olof Friberg Tyréns AB 2 (14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och förutsättningar... 3 3 Metod... 3 4 Läge, tillgänglighet
Läs merB SHOPPER PULSE 2015
B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen
Läs merShoppingturism i Sverige
Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent
Läs merHandelsutredning - Kristianstad 2010-10-15
Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping
Läs merBarkarby staden. Bilaga 1 till PM kommersiella lokaler i bottenvåningarna. Beräkning av underlag och etappvis utbyggnad JÄRFÄLLA KOMMUN
Barkarby staden Bilaga 1 till PM kommersiella lokaler i bottenvåningarna Beräkning av underlag och etappvis utbyggnad JÄRFÄLLA KOMMUN 2018-03-18 UPPDATERAD 2018-11-30 Innehåll 1 Marknadsområden för handel
Läs merHandelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011
Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu
Läs merBILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning
BILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning FRÅGOR OM DIG OCH DITT HUSHÅLL 1. Är Du 57,3% Kvinna 42,8% Man 2. Hur gammal är Du? _40,11_år k: 39,61 år m: 40,76 år 3. Har Du körkort? 90,1% Ja 9,9% Nej 4. Har
Läs merOckelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Läs merHANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. Karta 1: Dagligvarubutiker och större köpcentra inom utredningsområdet
UTREDNINGSOMRÅDETS DETALJHANDEL 2 Dagens detaljhandel Karta 1: Dagligvarubutiker och större köpcentra inom utredningsområdet 2 Se även bilaga 3-11 - Dals-Ed Försäljningsindex för dagligvaror är 100% och
Läs merSå handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad
Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6
Läs mersammanfaller med den vision och strukturbild som diskuterats (dock inte sagt att detta uttryckligen gäller i Höganäs kommun).
1! INLEDNING Höganäs kommun har under 2010 utarbetat en handelsutredning i syfte att belysa kommunens handelsplatser och handelsförutsättningar som skall ligga till grund för vision 2015. En vision som
Läs merHandelsutredning för Karlshamns kommun
1( (39) Handelsutredning för Karlshamns kommun 2012-08-17 Slutrapport Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg 2(39) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...
Läs merHandelspolicy för Motala kommun remissförslag 15 januari 2019
Handelspolicy för Motala kommun remissförslag 15 januari 2019 Relaterade visionsdokument Handelspolicyn utgår från den av kommunfullmäktige vid varje mandatperiod beslutade visionen i det lokala utvecklingsprogrammet
Läs merETABLERINGSUTREDNING
ETABLERINGSUTREDNING ANALYS AVSEENDE ETABLERING AV EN LIDLBUTIK VID DISTANSGATAN, HÖGSBO ZÖK I APRIL 2009 Innehållsförteckning FÖRORD...3 UPPDRAGET...4 Inledning...4 Metod...4 Lidl som företeelse...4 NULÄGET...5
Läs merFördjupad konsekvensutredning-
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB
Läs mer