HANDELSUTREDNING HANDELSUTREDNING FÖR FALKENBERGS CENTRALORT JÄMTE UNDERLAG FÖR HANDELSPOLICY

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDELSUTREDNING HANDELSUTREDNING FÖR FALKENBERGS CENTRALORT JÄMTE UNDERLAG FÖR HANDELSPOLICY"

Transkript

1 HANDELSUTREDNING HANDELSUTREDNING FÖR FALKENBERGS CENTRALORT JÄMTE UNDERLAG FÖR HANDELSPOLICY Nordplan i januari 2003

2 Innehållsförteckning FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 7 CENTRUMAVGRÄNSNINGEN, CENTRUMDEFINITION... 7 Centrumkärnan... 7 Centrumområdet... 7 Centrala Falkenberg... 7 DETALJHANDELSFÖRUTSÄTTNINGAR... 8 AKTUELL DETALJHANDELSFÖRSÄLJNING... 8 STYRKOR OCH SVAGHETER... 9 FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 TRENDER HANDELSHIERARKIER Nivå 1 a Nivå 1 b Nivå 1 c Nivå 2 a Nivå 2 b Nivå Nivå MÅL SLUTSATSER BILAGOR

3 Bilaga 1. SEMINARIE 1 ( ) MINNESANTECKNINGAR Inledning och Basmaterialet Önskad komplettering av basmaterialet SWOT-analys CENTRUM ULLARED Vad bör en Handelsutredning redovisa?...18 Vilka roller bör olika handelsområden ha i Falkenberg? BILAGOR: SWOT-analys Falkenberg City SWOT-analys Ullared SWOT-analys Övriga kommunen Bilaga 2. SEMINARIE 2 ( ) MINNESANTECKNINGAR Allmän inledning och kommentarer kring basmaterial Centrumavgränsningen, centrumdefinition Kundbeteenden Polarisering Stråksamverkan Konsumentbasmönster Trender som påverkar konsumtionsmönstren Alla enades om följande målsättningar HIERARKI FÖR FRAMTIDENS HANDEL I FALKENBERG Synpunkter från grupperna Bilaga 3. Definitioner Bilaga 4. Basuppgifter (Konsumtions-, och befolkningsuppgifter) BAKGRUNDSFAKTA KONSUMTION KONSUMTIONSTILLVÄXT Bilaga 5. Kartor Kartor CENTRUMKARTA KOMMUNKARTA Bilaga 6. Falkenbergs centrum (verksamhetssammanställning) VERKSAMHETSINNEHÅLL - FALKENBERG CENTRUM Sammanställning Verksamhetsslag Verksamhetsnamn Verksamheternas målgrupp Verksamheternas kedjetillhörighet Lokalernas storlek Verksamheternas skötsel Verksamheternas fasadlängd Bilaga 7. Falkenbergs turism TURISMENS HANDELSOMSÄTTNING Inledning Bakgrund Totalturism och turismens relativa betydelse

4 Egentlig turism Lågpris- och närturism Totalturismen Lågpris- och närturismens fördelning på branscher Den egentliga turismens effekter på detaljhandelsbranscherna Evenemang Stadskärnan som mötesplats Sammanfattning Riksschabloner för handel och turism Kompletterande utredningar Bilaga 8. Detaljhandelns utveckling ALLMÄNT / BAKGRUND DETALJHANDELN Detaljhandelns utveckling Polarisering-Konsumtionsmönster Lägets och tillgänglighetens betydelse Bilaga 9. Framtidens konsument MORGONDAGENS KONSUMENT Konsumentgrupper Framtidens konsumentbeteende Förändrad åldersstruktur Hushållsstorleken De kvinnliga konsumenterna Internationalisering IT-utvecklingens inverkan MORGONDAGENS BUTIK Bilaga 10. Handelsetableringsrestriktioner FRAMTIDA LAGSTIFTNING PÅ DETALJHANDELSETABLERINGSOMRÅDET Dagens svenska styrmedel Restriktioner/lagar i Europa EU-länderna samt Norge, översikt Norge Danmark Finland Frankrike Holland Tyskland Storbritannien Italien, Spanien, Portugal, Grekland m.fl SAMMANFATTNING

5 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG FÖRORD Nordplan AB har fått i uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsföreningen i Falkenberg att genomföra en handelsutredning för Falkenbergs kommun samt att ta fram ett underlag för handelspolicy. En arbetsgrupp bestående av Lars Johansson, Björn Lundberg och Johan Risholm, Falkenbergs kommun, Reino Jacobsson och Ola Sollerhed, Innerstadsföreningen samt Ove Krafft och Eli Zlotnik, Nordplan AB har lett arbetet. Två seminarier har genomförts under projektets gång. Vid vardera tillfället har deltagit c:a 50 personer representerande Falkenbergs kommun, intresseorganisationer, företag och fastighetsägare. Vid det första seminariet diskuterades och förankrades nuläget avseende detaljhandeln och dess förutsättningar i Falkenbergs kommun. Det andra seminariet behandlade framtidsfrågor för handeln och underlag för handelsstrategi för Falkenbergs kommun. Slutrapport för projektet föreligger nu. Göteborg i januari Ove Krafft Ekon.dr

6 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG SAMMANFATTNING På uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsföreningen i Falkenberg har Nordplan AB genomfört en handelsutredning och tagit fram underlag för en handelspolicy. En genomgång har gjorts av hur handeln i Falkenberg fungerar i nuläget. Såväl centrumhandeln, som handeln i Ullared samt övrig handel i kommunen har studerats. Falkenbergs kommun har genom turismen och verksamheterna i Ullared ett mycket stort inflöde av köpkraft. SWOT-analyser för centrum och Ullared har gjorts. Förutsättningarna för detaljhandel i Falkenbergs kommun i framtiden har studerats. Marknaden i Falkenberg kommer att växa långsamt. Det gäller att vända en del inköpsströmmar som idag går till grannkommunerna tillbaka till Falkenberg. En handelshierarki för Falkenbergs kommun har utvecklats. Denna speglar den detaljhandelsstruktur som finns och som bör utvecklas. Det är viktigt att profilen för de olika typerna av detaljhandelskoncentrationer utvecklas så att de kompletterar varandra och inte konkurrerar. Utredningen leder i denna fas till följande slutsatser: Falkenberg har en omfattande detaljhandelsförsäljning i kommunen. Två tunga delar bidrar kraftigt till detta Ullared samt Falkenbergs centrum. Ullared och i synnerhet Gekå:s är unikt för Sverige. Det är viktigt att utveckla detta så att profilen bibehålls. Det går sannolikt att marknadsföra Falkenberg starkare med hjälp av Ullared. Falkenbergs centrum har goda grundförutsättningar för att bli den viktiga strategiska resurs som kommunen behöver. En hel del utveckling förstärkning - krävs för att förverkliga detta. Nytillskott av verksamheter och fysisk förnyelse är viktigt i detta sammanhang. Balansen mellan centrum och de nyskapade verksamhetskoncentrationerna i halvexterna lägen är avgörande för om man når framgång i sitt strategiska utvecklingsarbete

7 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG INLEDNING Nordplan AB har fått i uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsförningen i Falkenberg att göra en handelsutredning samt att ta fram underlag för en handelspolicy. Utredningsarbetet startade efter beslut i kommunstyrelsen Den fösta etappen omfattade framtagande av den aktuella handelssituationen i Falkenbergs kommun förutsättningar och nuläge. Etappen avslutades med ett seminarium med bred uppslutning från olika intressentgrupper Den andra etappen behandlade framtida handel och underlag för handelspolicy. Även denna etapp avslutades med ett seminarium med intressentgrupperna Ledningen av arbetet har bedrivits genom en arbetsgrupp bestående av Lars Johansson, Björn Lundberg och Johan Risholm, Falkenbergs kommun, Reino Jacobsson och Ola Sollerhed, Innerstadsföreningen samt Ove Krafft och Eli Zlotnik, Nordplan AB. CENTRUMAVGRÄNSNINGEN, CENTRUMDEFINITION 1 Arbetet med att ta fram en definition av centrum gjordes inom centrumgruppen för ett antal år sedan. Man konstaterade därvid att det inte gick att göra en entydig definition av vad som är centrum, som går att använda i alla sammanhang. En definition av centrum gjordes därför i tre nivåer; Centrumkärnan, Centrumområdet och Centrala Falkenberg. Dessa olika centrumdefinitioner kan användas när man diskuterar olika frågor, som utveckling av gågator, parkeringstider, skyltpolicy etc. Centrumkärnan. Detta är den innersta kärnan, det absoluta fotgängarcentrum. Detta är det område där de absolut bästa butiks- och serveringsstråken är. Området omfattar Ågatan mellan Bratt och Grand, Storgatan, Nygatan från Kronan till JC, tvärgatorna Torggatan och Köpmangatan samt Stortorget, Rörbecksplatsen och naturligtvis Rådhustorget. Centrumområdet. Detta är centrum i något vidare bemärkelse. Detta område innefattar förutom det mest kommersiella även stadens officiella symboler som gymnasieskolan, bibliotek, polis, skattemyndighet, Folkets Hus, biograferna, järnvägsstationen, kyrkan, badhusparken mm. Detta område omfattar alltså, utöver centrumkärnan, kv. Hvitan, norra delen av Nygatan, Nyhems plan, nedre delen av Arvidstorpsv, Holgersgat, Holgersplan, Stationsgat och Storgat söder om Brogatan. Detta område omfattar alltså, utöver centrumkärnan, kv. Hvitan, norra delen av Nygatan, Nyhems plan, nedre delen av Arvidstorpsv, Holgersgat, Holgersplan, Stationsgat och Storgat söder om Brogatan. Centrala Falkenberg. Detta vidare område omfattar förutom förslaget till centrumområde ovan även de mer kulturellt förknippade kärnområdena i Falkenberg. Här ingår gamla stan både i den norra och södra delen. Detta innebär att kvarteren kring St. Laurentii kyrka och mu- 1 se karta bilaga 5-7 -

8 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG seerna samt de nybyggda delarna i kv. Brännugnen m.fl. ingår. Vidare ingår Tullbron samt ruin och uteservering på vallarna. Detta område innefattar sålunda norra delen av Storgatan och Holgersgatan upp till ambulansstationen, kvarteren fram till Möllegatan, Nygatan ner till Söderbro Center, södra delen av Storgatan ända ner till Söderleden samt Falkenbergshus. DETALJHANDELSFÖRUTSÄTTNINGAR Falkenbergs kommun har haft en liten tillväxt under de senaste tio åren ( + 1,9 %). Folkmängden var personer. Detta ger ett konsumtionsunderlag för dagligvaror på 741 miljoner SEK och för sällanköpsvaror på 602 miljoner SEK. Underlaget påverkas även av turistströmmarna. Under normaltid är c:a 10% av besökarna till Falkenbergs centrum från annan kommun. Under sommaren ökar denna siffra till 44%. Under kommande år kan man räkna med en tillväxt av konsumtionen per capita med c:a 0,9% för dagligvaror (livsmedel, blommor, kemisk-tekniska och tobak/tidningar) och c:a 2,5% för sällanköpsvaror (beklädnads-, hem- och fritidsvaror). Detta motsvarar en årlig tillväxt av underlaget för dagligvaruförsäljning med c:a 7 miljoner SEK och för sällanköpsvaror med c:a 15 miljoner SEK. Enpersonshushållen 2 utgör enligt SCB 47,6% av kommunens hushåll jämfört med riksgenomsnittet som är 53,7%. Genomsnittshushållet är alltså förhållandevis stort i Falkenbergs kommun. Det är dock viktigt att i planeringen ta hänsyn till att det finns många små hushåll, som har andra krav på detaljhandeln än de som de större familjerna har. Personbilstätheten i Falkenbergs kommun är 494 bilar per 1000 invånare jämfört med riksgenomsnittet 451. Falkenbergsborna är alltså mera rörliga än genomsnittssvensken. Inkomstnivån i Falkenbergs kommun är 84% av riksgenomsnittet. Förvärvsintensiteten är 76% medan den är 75% för riket. Ytterligare basfakta för Falkenbergs kommun, grannkommunerna och riket framgår av bilaga 4. AKTUELL DETALJHANDELSFÖRSÄLJNING Vid en jämförelse mellan försäljningsunderlaget ovan och den verkliga försäljningen i kommunen finner man intressanta indextal. Försäljningen av dagligvaror är 155% av underlaget och försäljningen av sällanköpsvaror är 318% av försäljningsunderlaget i kommunen. Den främsta orsaken till dessa siffror ör försäljningen i Ullared i första hand på Ge Kå:s. I viss mån bidrar även turistförsäljningen i övrigt till de höga siffrorna. Om man exkluderar försäljningen i Ullared från siffrorna ovan finner man försörjningsandelar för dagligvaror på 90% och för sällanköpsvaror på 57%. Då siffrorna rensas på detta sätt finns inte falkenbergsbornas inköp i Ullared med. Det är rimligt att utgå ifrån att försäljningsandelen för dagligvaror vid tillägg av denna försäljning 2 Ensamstående utan barn samt sambos som är skrivna på olika adresser

9 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG kommer att uppgå till drygt 100%, vilket är rimligt i en kommun av Falkenbergs storlek. Däremot kommer försäljningsindex för sällanköpsvaror inte att nå högre än 70 à 80% efter tillägg av falkenbergsbornas inköp i Ullared. Detta tyder på att det finns ett betydande utflöde av köpkraft för sällanköpsvaror från Falkenbergs kommun till grannkommunerna i första hand till Halmstad och Varberg. Försäljningsunderlag, faktisk försäljning och försörjningsandelar för Falkenberg, grannkommunerna och för riket framgår av bilaga 4. Det finns ett antal dagligvarubutiker i tätorterna och bostadsområdena. Flera av dessa lever på marginalen och kan hotas vid nyetablering. Sällanköpsvaruhandeln (utöver försäljningen i Ullared) då det gäller beklädnad och fritidsvaror finns i första hand i Falkenbergs centrum. Hemvaror är mera spridda i kommunens olika delar. STYRKOR OCH SVAGHETER En så kallad SWOT 3 -analys har genomförts för Falkenbergs centrum och för Ullared. Centrums styrkor är i första hand närheten, småstadskaraktären, den trevliga miljön (efter uppsnyggningen), småbutikerna och den relativt välfungerande parkeringen. Centrums främsta svagheter är få boende, begränsat utbud, för dålig samverkan, delvis sliten gatumiljö. Hoten för centrum är externetableringar, risken att viktiga etableringar försvinner, försämrad tillgänglighet och ökande konkurrens. Möjligheterna är förtätning i centrum, fler boende, annorlunda miljö att vistas och bo i, uppsnyggning av torget, utvecklad busstrafik, vidareutveckling av kulturen och turismen. Ullareds styrkor är varumärket, det låga priset, det breda utbudet och att det är en stor arbetsplats. Ullareds svagheter är fysiska begränsningar för expansion, trafikproblem, mycket hård belastning under vissa tider. Det största hotet för Ullared är att det kan bli för likt andra köpcentra. Möjligheterna för Ullared finns framför allt i att utveckla turismen, boendet, camping etc. FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR Genomsnittskonsumenten konsumerar varor för c:a SEK per år. Fördelningen är ungefär hälften dagligvaror och hälften sällanköpsvaror. Sällanköpsvarukonsumtionen växer snabbare än dagligvarukonsumtionen. 3 Styrka/svaghet/möjlighet/hot - 9 -

10 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG Vissa köp är av rationell karaktär dvs. man köper för att det är nödvändigt för att fylla på förråden. I detta sammanhang är prisnivån viktig. En stor del av dessa köp rör dagligvaror. Andra köp är mera av självförverkligandekaraktär. Det är inköp av engagerade kunder. Sortiment, kvalitet, service etc. är viktiga faktorer vid denna typ av handel. Alla konsumenter gör ibland rationella inköp och ibland självförverkligandeinköp. De rationella sker ofta i stora butiker med relativt sett låga priser. Ofta handlar det om besök i bara en butik. Själförverkligandehandeln sker ofta i stadskärnan genom att man går från butik till butik. Besökskombinationer kan också ske med service, kultur, turism, etc. I en kommun bör finnas förutsättningar för invånarna att genomföra båda typerna av köp. Detta innebär att centrumhandeln är viktig men att det också bör finnas - i centralt eller i mera perifera lägen enheter, som tillfredsställer behoven av rationella inköp. En renodlad lösning där i princip all självförverkligandehandel finns i centrum är att föredra. Stadskärnan består ur handelssynpunkt av ett antal stråk där olika verksamheter samverkar. Genomsnittsbesökaren i centrum besöker c:a 3 verksamheter vid varje centrumbesök. TRENDER Ett antal trender påverkar förutsättningarna för morgondagens detaljhandel. Dessa trender är: - Internationalisering/globalisering - Ökande antal ensamhushåll - Förändrad åldersstruktur - Miljökrav närhet till livsmedelshandel blir viktigare Internationaliseringen innebär likriktning av krav och utbud genom att vi alla rör oss alltmer i en större omvärld. Företagen blir alltmer globala. Svenska företag är framgångsrika internationellt och nya internationella företag utvecklas på den svenska marknaden. Vi får dessutom ett stort antal nya svenskar med annorlunda traditioner. Andelen enpersonshushåll ökar i Sverige. Detta innebär förskjutningar i kraven på detaljhandeln. Storbutikernas marknad minskar och förutsättningarna för närhandel förbättras. Den åldersstruktur, som utvecklas, innebär om 5 à 10 år en betydligt större andel aktiva pensionärer och en minskande andel ungdomar. Detta får konsekvenser för handelsutbudet. Miljökraven ökar. Planering för ett långsiktigt bärkraftigt samhälle blir allt viktigare. Detta innebär bl.a. att strukturer med närservice kan komma att gynnas för att minska beroendet av persontransporter

11 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG HANDELSHIERARKIER Handelsstrukturen för falkenbergsborna kan ses som en hierarki med olika nivåer. Nivåerna är bl.a. relaterade till med vilken frekvens olika verksamhetskoncentrationer besöks. Följande nivåer är aktuella för konsumenterna i Falkenberg: Nivå 1 a Större starka centra exempelvis Göteborgsregionen, Helsingborg/ Helsingör, Köpenhamn etc. Nivå 1 b Lokala stora konkurrenter exempelvis Halmstad och Varberg. Nivå 1 c Handeln i Ullared Nivå 2 a Falkenbergs centrum Nivå 2 b Naturlig volymhandel halvextern dagligvaruhandel, halvextern sällanköpsvaruhandel Nivå 3 Det lokala torget som tex Vessingebro, Ättran, Hjortsbergs centrum, etc med litet upptagningsområde. Nivå 4 Enskilda butiker i sin lokala marknad servicebutiker, gårdsbutiker etc. I en handelspolicy bör en prioritering ske med utgångspunkt i hierarkin ovan. Detta kan exempelvis innebära att Nivå 1 a är något man accepterar som konkurrent eftersom det handlar om relativt begränsat utflöde av köpkraft till stora konkurrenter, vars utbud man aldrig kan matcha i en ort av Falkenbergs storlek. Man kanske däremot vill försöka minimera konkurrensen av typ Nivå 1 b. En minskning av nettoutflödet av köpkraft till grannkommunerna kan vara en viktig målsättning. Det är svårt att placera in nivå 1c - den största aktören i marknaden Ullared i ovanstående hierarki. Den lever sitt eget liv och är en stor tillgång för Falkenbergs kommun. Det är viktigt att vårda och utveckla denna tillgång på ett aktivt sätt. Marknadsföringsmässigt återstår mycket att göra. Hur många av ullaredsbesökarna vet att de är i Falkenbergs kommun? Nivå 2 a Falkenbergs centrumverksamheter - bör prioriteras. Det är viktigt att förstärka de centrala verksamhetsstråken så att centrum blir attraktivt och kommersiellt starkt längs hela Nygatan fram till och med Coophuset. Nygatan är det viktigaste stråket. För att centrum skall bli långsiktigt hållbart måste även parallellgatan Storgatan och kopplingarna mellan Storgatan och Nygatan stärkas. Det måste vara attraktivt för besökarna att kunna gå runt i Falkenbergs nya, spännande centrum. Utvecklingsarbetet innebär både förnyelse och förstärkning av de aktuella stråkens innehåll samt genomförande av fysiska förändringar både med avseende på tillgänglighet och

12 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG utformning. I bilaga 6 visas en sammanställning av dagens verksamhetssammansättning i centrum. I första hand måste sällanköpsvaruhandeln förstärkas. Högsta prioritering bör beklädnadshandeln ha. Fokusering på varor och service, som tilltalar ungdomar är en annan viktig utgångspunkt. Nivå 2 b kan accepteras om man koncentrerar sig på att se till att innehållet blir just naturlig volymhandel i de områden, som är aktuella för utveckling. Det gäller t.ex. verksamheterna i Tångakrysset och i området kring lokstallarna. En målsättning bör vara att lokalisera volymhandeln så nära bostadsområdena som möjligt. Detta innebär exempelvis att större dagligvaruhandel ut vid moten vid E6 bör undvikas. Nivå 3 är viktig och prioriteras medan Nivå 4 inte är något bekymmer utan sköter sig i stort sett av sig självt. Detta resonemang måste föras vidare av Falkenbergs kommun och olika intressentgrupper. Man måste komma överens om prioriteringarna. Resonemanget i ovanstående stycke bygger på de diskussioner och prioriteringar, som framkom vid seminarium 2. MÅL I samband med diskussionerna vid seminarium 2 enades de närvarande om följande mål för detaljhandelsutbudet i Falkenberg: 1. Målgrupper för utbudet i centrum skall vara alla medborgare, med en viss nischning mot turisterna 2. Utflödet av köpkraft från falkenbergsbor som handlar i andra närliggande städer skall högst vara lika stort som inflödet av köpkraft till Falkenbergs centrum. SLUTSATSER Falkenberg har en omfattande detaljhandelsförsäljning i kommunen. Två tunga delar bidrar kraftigt till detta Ullared samt Falkenbergs centrum. Ullared och i synnerhet Gekå:s är unikt för Sverige. Det är viktigt att utveckla detta så att profilen bibehålls. Det går sannolikt att marknadsföra Falkenberg starkare med hjälp av Ullared. Falkenbergs centrum har goda grundförutsättningar för att bli den viktiga strategiska resurs som kommunen behöver. En hel del utveckling förstärkning - krävs för att förverkliga detta. Nytillskott av verksamheter och fysisk förnyelse är viktigt i detta sammanhang. Balansen mellan centrum och de nyskapade verksamhetskoncentrationerna i halvexterna lägen är avgörande för om man når framgång i sitt strategiska utvecklingsarbete

13 HANDELSUTREDNING - FALKENBERG BILAGOR 1. Seminarie 1 ( ) 2. Seminarie 2 ( ) 3. Definitioner 4. Basuppgifter (konsumtions-, och befolkningsuppgifter) 5. Kartor 6. Falkenbergs centrum (verksamhetssammanställning) 7. Falkenbergs turism 8. Detaljhandelns utveckling 9. Framtidens konsument 10. Handelsetableringsrestriktioner

14 SEMINARIE 1 BILAGA 1 Bilaga 1. SEMINARIE 1 ( ) Konferens om ny handelsutredning för Falkenberg MINNESANTECKNINGAR

15 SEMINARIE 1 BILAGA 1 Seminarium 1 (med ca 40 deltagare) inleddes av Björn Lundberg från stadsbyggnadskontoret som gav en bakgrund till dagens möte. Därefter presenterade Ove Krafft och Eli Zlotnik, från konsultföretaget Nordplan i Göteborg, ett basmaterial och talade allmänt om tendenser inom handel idag. Deltagarna delades därpå in i grupper, med en sammansättning så att politiker, handlare, tjänstemän m fl fanns representerade i samtliga grupper. Diskussioner i grupperna vidtog, där bl a en SWOT analys gjordes. Resultatet av denna analys redovisas nedan (och dessutom i tabellform i bilaga till dessa minnesanteckningar). Avslutningsvis diskuterades kring vad vi vill att Handelsutredning för Falkenberg skall innehålla. En uppföljning, Seminarium 2, är inplanerat den 13 november Inledning och Basmaterialet Mer än en halv miljon människor är idag sysselsatta inom handel, mängden ökar. Omsättningsökningen av konsumtion är 0,8-0,9%/år (2,5%/år för sällanköpsvaror). En genomsnittlig svensk medborgare konsumerar för ca kr/år. Av detta utgörs hälften av dagligvaror och hälften av sällanköpsvaror. (andelen sällanköpsvaror ökar). Andelen hushåll som utgör ensamhushåll ökar kontinuerligt och är 47,6% i Falkenberg. Detta är mindre än riksgenomsnittet. Personbilstätheten (antal fordon per invånare) är knappt 50% och detta är något högre än riksgenomsnittet. Antalet personer som har tillgång till bil uppskattas till 70-75%. Detta innebär samtidigt att något mellan en fjärdedel och en tredjedel av befolkningen inte har tillgång till bil. Genomsnittsinkomsten är i Falkenberg 84% av riksgenomsnittet och ligger i hela Halland (utom Kungsbacka) under riksgenomsnittet (100%). Besökarintervjuer (1997) visar bl a att Falkenberg är en sommarstad. Under vinterhalvåret visade sig ca 10% av besökarna i centrum inte vara från Falkenberg medan andelen under sommaren ökade till 44%. Vidare konstaterade man vissa särdrag bland besökarna som inte var från Falkenberg (besökarna utifrån ). Det fanns en överrepresentation av åldersgrupp 30-45år, av svenskt ursprung och av tvåpersonershushåll i gruppen. Besökarna utgav sig i undersökningen dessutom vara nöjdare och köpte mer sällanköp och mindre mat än Falkenbergarna. Önskad komplettering av basmaterialet Omsättningen på årscykel - vilken betydelse har exv turismen? Falkenberg utan Ullared - procentsats- för att underlätta jämförelsen med andra kommuner. Var kommer kunderna ifrån till Ullared? (Enligt VD Boris Lennerhov åker snittkunden 16 mil enkel resa (20 mil på sommaren). Många sommarturister åker både till Falkenbergs centrum och Ullared) Vart åker Falkenbergaren om han inte åker till Ullared? Vilka branscher är bra resp. dåligt representerat i Falkenberg? Åldersstrukturen - hur många äldre, var bor man sett till åldersfördelningen etc? Andelen utrikesfödda- hur har man fått siffran? Turismen och sommarboendet tydligare redovisning av förhållanden. Hur är Falkenberg jämfört med exv Lysekil. Turismhandelns betydelse? Centrumavgränsningen. Hur är den? - visa på karta. Omprövning i framtiden. Troheten till en butik är inte den samma som förr. Definition av externetablering

16 SEMINARIE 1 BILAGA 1 Ove Krafft: Köpbeteendet är zappat - lättrörligt. Hot eller möjlighet? Vi lever i ett annat samhälle jämfört med 15 år tillbaka. Kunden är kund i olika situationer. Hur beter man sig egentligen om man ska ex köpa kläder, matvaror om man är man eller kvinna, Generationsfråga. Vi bör fundera över beteendemönster, inte så mycket över fysiska företeelser. Handelsutredningen ska mynna ut i målsättningar, inte i meterangivelser. Nu för tiden får ekonomer nobelpris som studerar psykologiska företeelser - intressant!

17 SEMINARIE 1 BILAGA 1 SWOT-analys (Strengh, Weakness, Options, Threats) Se även särskild uppställning i bilaga 1.1 CENTRUM Styrkan i centrum bedöms vara närheten, småstadskaraktären, att det är lätt att parkera (jmf Gbg), småbutikerna, Uppsnyggningen av gator och torg är betydelsefull. Svagheterna är att det är få bostäder, att här bor få människor med hög utbildning. Storgatan delvis sliten och ful, Nygatan har mer puls. Hot-kan vara externetableringar vilket kan leda till att centrum dör. Andra hot är gågator hela året. Arbetsförmedlingen borde ej ligga vid torget-det borde ge plats för något annat istället. Det upplevs nu finnas för lite butikslokaler i centrum. Hur fungerar konkurrensen ICA- COOP? Möjligheter-för Falkenbergs centrum kan vara förtätning, fler bostäder,en utveckling som slow city - (ett annat sätt att leva), torguppsnyggning, utvecklad busstrafik. Vidare bör man mer ta tillvara invandrarna och vidareutveckla kulturen(konsten - sculptura viktig). Övriga spridda synpunkter om centrum: - Alla butiker mår ej bra av att ligga nära systembutiken. Exv damklädesaffär. - Externetableringar fördel eller nackdel? - Falkenberg- mellanläge mellan Halmstad och Göteborg - Miljö- torghandel är en styrka - Öppethållandetiderna i affärerna - en svaghet - Lillebrorskomplex - Kronan - oföränderlig. Fastighetsägarna måste engagera sig mera. - Bra spridd dagligvaruhandel i Falkenberg (Hjortsberg; COOP-forum, Tånga, ev kv Ormen) - Ej bra med fler dagligvarubutiker i Centrum - Tillgängligheten? - Den röda tråden i city- var är den? - För mycket inskränkt tyckande- man måste tänka och jobba ihop - Försköning av torget - viktigt. - Tala i vi-form- Attitydproblem - Falkenberg ligger för nära Kungsmässan - Butiker i stadshuset mot Nygatan - Centrum överblickbart- bra -styrka - Tydligt var man ska parkera, dock bör p-platserna vara avgiftsfria. Flexibla p- platser - Man bör nischa sig- småskaligheten är viktig - Problem gående - cyklister på bl a Nygatan - Tågstationens flytt både hot och möjlighet - Busstation på torget ej bra - Viktigt med halvcentrala lägen för handelsområden ex Hjortsberg, Tånga, Ormen - Fler butiker för sällanköpsvaror fast i liten skala i centrum. - Viktigt att man har livsmedelsbutiker i bostadsområden - Om etablering sker vid Tånga försvinner förmodligen en etablering i Centrum

18 SEMINARIE 1 BILAGA 1 ULLARED Styrkor i Ullared är det låga priset, fenomenet Ullared, där finns ett stort utbud, det är en stor arbetsplats Svagheter kan vara att fysiska begränsningar för expansion föreligger (som Högvadsån och bergtoppar), trafikproblematik, att det är hård belastning på Ullared vissa tider Möjligheter- Det finns mycket man kan spinna vidare på i Ullared- t ex inlandsturism. Man bör locka till bosättning, campingen kan utvecklas mm Hot-för Ullared är att det inte får bli för likt andra köpcentran Boris Lennerhov: Skydda varumärket Ullared, Begränsningen är parkeringen, priset och utbudet är viktigt, Ullared får inte bli likt andra köpcentran, Ej etablera nya GEKÅ s på andra orter i Sverige. P-normen för Ullared bör ej vara den samma som för centrum. Någon annan: Det får inte se för vackert ut i Ullareds centrum. Husen får inte se för fina ut, då stör man bilden av lågprisbutik. Ullared är av riksintresse medialt. Ullared är en potential.! 2.Vad bör en Handelsutredning redovisa? - Definiera underförsördja bostadsområden, särskilt vad gäller dagligvaruhandel - Hur kommer åldersfördelningen på kunderna/boende i bostadsområden förändras och därmed ändra köpmönster och försörjningsmönster i stadsdelarna - Hur många har bil? - Hur många åker kollektivtrafik? - Vad vill och behöver våra invånare? - Grundläggande frågor ; när och hur handlar folk? Är mer handel bra? - Vad är bra och hur skall vi utveckla det? - Handeln som näringsgren- sysselsättningen, ekonomin, byggsektorn - Handeln i förhållande till övrig utveckling i samhället - Barn, äldre- och handikappade samt hemmavarande småbarnsföräldrar utan bil. Hur fungerar det för dem? Kräver kanske andra distributionsformer. - Viktigt att fastighetsägarna är med och tar fram handelspolicyn. Även viktigt med förankringen av handelspolicyn. - Internethandel. Ger kanske inte ett levande centrum - men är bra för de grupper som inte kan eller vill ta sig till butikerna. - Vilka roller skall skilda utbudskoncentrationer spela, skall olika delar av stan erbjuda skilda utbud? Det är viktigt med en bred förankring av handelsutredningen och den eventuella handelspolicyn. (viktigt med fastighetsägarna). Vilka roller bör olika handelsområden ha i Falkenberg? Centrum Övriga innerstaden (COOP Forum, kv Ormen) Tångakrysset (vid gamla E6, nya stationen) Falkenbergsmotet (vid motorvägen)

19 SEMINARIE 1 BILAGA 1 Bostadsområden (Hjortsberg, Herting, Slätten, Skogstorp, Va Gärdet, Fajans, Tröingeberg) Ullared Övriga orter och landsbygden Ex på Detaljhandelshierarki (för Göteborgsregionen) Nivå 1 Gbg city Nivå 2 Regiondelscentra - citysatelliter ex Frölunda Torg - volymhandelscentra ex Backaplan Nivå 3 Kommundelscentra Nivå 4 Lokala Torg Nivå 5 Enskilda butiker i lokala marknader Det är nivå 1 och 4 som påverkas mest av kommunala beslut och vid förändringar i handelsstrukturen Vid pennor och tangenter Cecilia & Johan BILAGOR: swot-analys för Centrum (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför) swot-analys för Ullared (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför) swot-analys för Övriga kommunen (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför)

20 SEMINARIE 1 BILAGA 1.1 SWOT-analys Falkenberg City Styrkor: Trevligt och pittoreskt Dagligvaror Framkomlighet Utbudet av sällan- Tillgänglighet köpsvaror God tillgång på P-platser Bekvämlighet Miljön Bilfri sommar Överblickbart Personlig Service Småskalighet Flexibla lokaler Sommarstad Torghandeln Svaghet: Inget vi-tänk Hemmablindhet Ej sammanbundet Dålig samverkan - Tråk Stortorg intressenter Närhet till andra köpcentra Parkering ej gratis Öppethållandetider Storgatan ofräsch Bekväm inställning hos - Dålig skyltning och köpmännen information Lillebrorskomplex Konflikt gående - Litet utbud cyklister Få bostäder Få högutbildade låg inkomst Möjligheter: Miljö Stortorget Gamla Stan Turismutveckling Mer samverkan Utveckling av dubbelspår Innerstadsför. Stärkt boendeort Samarbete Arbeta med miljö/estetik mellan kommun, Upplevelse/mötesplats boende och inner Falkenberg Slow City stadsförening Extern etablering Försköna city Nischaffärer Förtäta centrum Fler affärslokaler Invandrarna Hot: Extern etableringar Arbetslöshet Fastighetsägare måste Nytt centrum vid ta ansvar stationen Ej lyhörda aktörer Utbud i bostadsområde Gågator hela året Station/kommunikationer Ica/Konsum försvinner Geografiskt svårt konkurrans läge Ogynnsam demografi många äldre

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (29) 2015-06-15 Ks 16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 Som en del i arbetet med att utveckla handeln i Västervik fick samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 Tuna Park Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på

Läs mer

sammanfaller med den vision och strukturbild som diskuterats (dock inte sagt att detta uttryckligen gäller i Höganäs kommun).

sammanfaller med den vision och strukturbild som diskuterats (dock inte sagt att detta uttryckligen gäller i Höganäs kommun). 1! INLEDNING Höganäs kommun har under 2010 utarbetat en handelsutredning i syfte att belysa kommunens handelsplatser och handelsförutsättningar som skall ligga till grund för vision 2015. En vision som

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

Adress Storgatan 60-78. gatan som bidrar till en grön inramning.

Adress Storgatan 60-78. gatan som bidrar till en grön inramning. Storgatan 60-78 Butiksyta i nyrenoverade Huvudsta Centrum! Typ Butik Storlek 200-400 kvm Adress Storgatan 60-78 Område Solna/Huvudsta Centrum Lokalbeskrivning gatan som bidrar till en grön inramning. Kontakt

Läs mer

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Syfte Syftet med uppdraget är att bedöma Kalmar centrums marknadspotential och ta fram en omsättningsprognos samt dimensionera ytbehov för detaljhandel och kommersiell

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Etablering av köpcentrum

Etablering av köpcentrum Etablering av köpcentrum Region Skåne 3 okt 2007, Malmö Steen & Ström Wilner Anderson Hur tänker ni och vad gör ni vid etablering av ett köpcentrum? Presentation Steen&Ström Köpcentrum, ( historia ) definition

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78 Storgatan 60-78 Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Typ Kontor, Övrigt, Utbildning Storlek 426 kvm Adress Storgatan 60-78 Område Solna/Huvudsta Centrum Lokalbeskrivning

Läs mer

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Godkänd av kommunfullmäktige 2007-06-28 Östersunds kommun 2 1. BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING En handelspolicy för Östersund antogs av kommunfullmäktige hösten 2004.

Läs mer

MÅLSÄTTNING FÖR UTVECKLING AV VARBERGS STADSKÄRNA 2025

MÅLSÄTTNING FÖR UTVECKLING AV VARBERGS STADSKÄRNA 2025 MÅLSÄTTNING FÖR UTVECKLING AV VARBERGS STADSKÄRNA 2025 BAKGRUND OCH ARBETSSÄTT Målsättningen med arbetet bakom denna rapport var att formulera möjligheter kring en rad framtidsfrågor: Hur rustar vi Varberg

Läs mer

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen Lidköping är den naturliga handelsplatsen 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tillgången till bra handel är viktig för invånarnas dagliga liv men också för kommunens samlade attraktivitet. En levande

Läs mer

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL AVENSIA 2009-03-20 INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL Jonas Arnberg, HUI UPPLÄGG Försäljningsutveckling Vem är konsumenten Vad fungerar Framtid + 8 % e-barometern E-HANDELNS UTVECKLING

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Möjlighet att hyra moderna butikslokaler

Möjlighet att hyra moderna butikslokaler Möjlighet att hyra moderna butikslokaler Fastpartner erbjuder nu möjlighet att hyra butikslokaler i Hässelby Gårds centrum. Vi återupplivar centrumet och en ny handelsplats växer fram. Hässelby Gård kommer

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

Kulturhuset i Kungsängen

Kulturhuset i Kungsängen Kulturhuset i Kungsängen Kulturhuset blir verklighet Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2013 togs beslut om att bygga kulturhuset mitt i Kungsängen. Vi bygger totalt 2 500 kvadratmeter

Läs mer

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se Handelsstrategi Kristianstads kommun Bromma www.nordplanab.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs:... 1 Effekter på befintlig

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

BORÅS den historiska handelsstaden

BORÅS den historiska handelsstaden PALLAS BORÅS 01 BORÅS den historiska handelsstaden KV PALL AS omdaning av handeln mitt i Borås stadskärna. 105 000 INVÅNARE BLIR 120 000 (2025). VÄSTSVERIGES NÄST STÖRSTA STAD. POSITIV INPENDLING av 4

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO RAPPORT HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO SLUTRAPPORT 2014-02-12 Uppdrag: Handelsutredning Upplands-Bro Revideringar Titel på rapport: Handelsutredning Upplands-Bro Status: Datum: 2014-02-12 Medverkande Revideringsdatum

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Kan vem som helst anordna en husbilsplats? Vad är en husbil?

Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Kan vem som helst anordna en husbilsplats? Vad är en husbil? Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Att semestra med husbil blir allt vanligare, både i Sverige och utomlands. Nyregistreringarna av husbilar ökar stadigt och det märks ute på våra vägar. Husbilslivet

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

Varumärkesplattform Arbetsnamn: Nya Badhuset

Varumärkesplattform Arbetsnamn: Nya Badhuset Varumärkesplattform Arbetsnamn: Nya Badhuset Varumärkesplattform Varumärkesplattformen är ett strategiskt styrdokument som innehåller verksamhetens positionering, varumärkeslöfte, identitet och kärnvärden.

Läs mer

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA Samhällsbyggnad Dialog Evenemang Ger oss möjlighet att skapa en scen från 2011 till 2016 för framtida utmaningar när det gäller samhällsutvecklingen för:

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Handelsutredning för Landskrona tätort

Handelsutredning för Landskrona tätort 1(41) Handelsutredning för Landskrona tätort 2011-11-17 Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg 2(41) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Marknadsvillkor

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Marknadsundersökning NYSAM. Isabella Andersson 2011 10 23

Marknadsundersökning NYSAM. Isabella Andersson 2011 10 23 Marknadsundersökning NYSAM Isabella Andersson 2011 10 23 Hösten 2011 Innehåll Beskrivning av undersökningen... 2 Vad är det första du tänker på när jag säger Nyköpings centrum?... 3 Vad är huvudsyftet

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

Höör. Handelsutredning Juli 2010

Höör. Handelsutredning Juli 2010 Höör Handelsutredning Juli 2010 NIRAS INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 6 1.1 Höör och dess detaljhandel idag...6 1.2 Konkurrens till detaljhandeln i Höör...7 1. 3 Förändringar i infrastruktur i Höör...7 1.4

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 MÖTESANTECKNINGAR 2012-10-31 1 (5) Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 Kenneth Löthegård, kommunalråd, hälsar välkommen. Marianne Hagman, utvecklingschef, inleder med dagordning.

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Larsberg Centrum - Lidingö. Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats

Larsberg Centrum - Lidingö. Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats Larsberg Centrum - Lidingö Hållbarhet Hälsa Närservice Mötesplats Framtidens mötesplats Hälsa. Tillsammans John Mattsons mål är att skapa en mötesplats på Lidingö där hållbarhet, hälsa och närservice är

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

Butikscenter HELSINGBORG. > Det handlar om att handla KV. ORKANEN 12

Butikscenter HELSINGBORG. > Det handlar om att handla KV. ORKANEN 12 Butikscenter > Det handlar om att handla HELSINGBORG KV. ORKANEN 12 17 09 2008 Ett butikscenter på rätt plats vid rätt tidpunkt Östersund INNEHÅLL Innehåll 2 Orientering 3 Visualisering 4 Butiksarealer

Läs mer

Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384

Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-25 54 Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384 KS Beslut Arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen

Läs mer

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

Handelsstrategi för Göteborgsregionen Handelsstrategi för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN

KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN Inom Vallgraven AB Centrumutvecklare: Marianne Sörling INTERVJUTILLFÄLLEN/-PLATS 18/5, Fredsgatan, Kompassen, Mulet/Regn 19/5, Kungsgatan,Domkyrkan, Molnigt 30/5, Kungsgatan,

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Innehåll 2000-02-09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel 08-550 216 47

Innehåll 2000-02-09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel 08-550 216 47 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsstaben 2000-02-09 Maud Enquist tel 08-550 216 47 Innehåll Förord 2 Handelns utveckling 3 Allmänt Internationella erfarenheter Varför en kommunal strategi för handelsetableringar?

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer