UTHÅLLIGT SKOGSBRUK I ÄDELLÖVSKOG

Transkript

1 UTHÅLLIGT SKOGSBRUK I ÄDELLÖVSKOG Lägesrapport från ädellövprogrammet för 2005 Magnus Löf Sammanställt med bidrag från medarbetarna i programmet

2 Innehåll Sammanfattning Verksamhet och utvärdering mot programmets mål....2 Rapport från delprojekten Rapport från övriga projekt Ansökningar Ekonomi Tidsplan för delprojekten...16 Sammanfattning Styrgruppen har under 2005 beslutat om tre delprojekt. Två av dessa är under granskning av vetenskapligt rådgivande grupp. Efter stormen i januari 2005 har ädellövskog, liksom all annan skog, debatterats flitigt i media. Det är ännu för tidigt att utvärdera om programmet kommer att nå det övergripande målet. För att uppnå delmålen bör 1) fler projekt startas inom område produktion och virke, 2) mer samarbete med andra forskningsaktörer initieras, 3) en planering göras för extern informationsspridning mot slutet av programperioden, 4) fler doktorandprojekt startas. Många ansökningar har skickats till olika forskningsfonder med måttligt resultat. Ekonomin i programmet och dess delprojekt är god och nya finansiärer har tillkommit under året. Det finns ett visst utrymme för beslut kring nya delprojekt. Det har i flera fall tagit längre tid än beräknat att starta nya delprojekt. Verksamheten och utvärdering mot programmets mål Under perioden har styrgruppen haft fyra möten och en exkursion. Exkursionen arrangerades tillsammans med Söderåsens nationalpark i maj Under året beslutade styrgruppen om start av tre delprojekt. Med hänvisning till programplanen är dessa: A5, B3 och C2. Projekten B3 och C2 är under granskning av vetenskapligt rådgivande grupp. Styrgruppen har sökt ny finansiering till programmet och under året har Högestad & Christinehof Förvaltnings AB och Sveaskog Förvaltning AB tillkommit som finansiärer. Vidare har mer finansiering kommit från Liddelska fonden och Naturvårdsverket. Den vetenskapligt rådgivande gruppen har under året granskat tre delprojekt. I gruppen ingår Anders Karlsson, Lena Gustavsson, Bo Larsen och Erkki Verkasalo. Kontakten med den vetenskapliga gruppen har skett via e-post. Det har fungerat bra, men det tar tid att få granskningarna gjorda i tid. Något som emellertid är förståeligt eftersom granskningen i princip görs på ideell basis. Den vetenskapligt rådgivande gruppen bör engageras mer i programmet och gruppen har inbjudits till olika arrangemang. Tyvärr har ingen i gruppen ännu varit med. 2

3 Stormen i januari 2005 och debatten om återbeskogning har bidragit till att programmet uppmärksammats i media. Deltagare från programmet och styrgruppen var med i radio och TV. Programmets medarbetare har intervjuats i diverse dagstidningar och skrivit debattartiklar. Debatten kring stormen har dock gjort att skogsforskning uppmärksammats generellt. Det är tveksamt om stormen gjort fler skogsägare positiva till trädslagsbyte. Debatten har förutom återbeskogning med till exempel ädellövskog till stor del handlat om olika modeller för föryngring av gran och hur framtidens granbestånd bör se ut för att bli stabilare. Information om programmets delprojekt har publicerats i Ekbladet och i SLUs tidning Reflex. Programmets medarbetare har deltagit i arrangemang organiserade av LRF, Sveriges jordägarförbund, Länstyrelsen i Malmö och Träcentrum i Nässjö. Programmets hemsida har uppdaterats två gånger. I övrigt organiserades en konferens med titeln Ädellövskog för framtiden tillsammans med KSLA i Stockholm med ungefär 100 deltagare. Programmets internationella verksamhet har omfattat deltagande i konferenser och möten. Programdeltagare har varit på konferenser/workshops i Grekland, Norge, Italien, Skottland och Australien. Universitetet i Göttingen, Tyskland anordnade en exkursion för ädellövprogrammet i oktober Fem deltagare från programmet var med och presenterade programmet samt diskuterade framtida samarbete. Det övergripande målet för programmet är: Att utveckla skogsskötsel- och bevarandestrategier för ädellövskog med hänsyn till skogens ekonomiska, ekologiska och sociala funktioner Det är ännu för tidigt att utvärdera om programmet kommer att nå det övergripande målet. Istället görs kommentarer till uppfyllandet av de tio delmålen. (1) Att ta fram ny kunskap om virkesproduktion i ädellövskog I projekt A3 kommer forskning att göras i redan etablerade produktionsförsök samt en analys och en syntes. Det är tveksamt om projektet ensamt kommer att nå delmålet. Projekt A1 upprätthålls med andra medel och behandlar främst perioden föryngring tidig röjning. För måluppfyllelse bör A6 komma igång. Om andra projekt som inte finansieras av programmet räknas in är möjligheterna stora att delmålet nås. (2) Att utveckla naturnära skogsskötsel samt nya bevarandestrategier för olika organismgrupper i ädellövskog Projekt B1 och B2 har startat och behandlar hotade skalbaggar och lavar. Under förutsättning att projekt B3, som erhållit finansiering från Naturvårdsverket, kan startas och drivas med framgång bör delmålet kunna uppnås under programperioden. Projekt B3 är i skrivande stund för granskning hos vetenskapligt rådgivande grupp och beräknas kunna starta under våren (3) Att ta fram kunskap om och utveckla ädellövskogens betydelse för välfärden Projekt C1 har startat och behandlar rekreationsvärden av ädellövskog. Projekt C2 bör kunna starta i början av Om båda projekten genomförs på ett bra sätt bör delmålet uppnås under programperioden. 3

4 (4) Att ta fram ny kunskap om hur föryngring av ädellövskog skall kunna ske till hälften av dagens kostnader Projekt A4 och A5 startade under Under förutsättning att projekten kan genomföras framgångsrikt finns goda möjligheter för måluppfyllelse. Möjligheten för måluppfyllelse ökar om också projekt A7 kan genomföras. (5) Att ta fram ny kunskap om förståelsen av skadorna på ek Kerstin Sonesson har sedan 2003 jobbat i projekt A2 på deltid vid Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap. Resultat därifrån publiceras successivt. Kerstin har emellertid endast haft projektanställning på institutionen fram till slutet av Därefter har hon övergått till heltidstjänst som universitetslektor i miljövetenskap vid Malmö högskola. Under förutsättning att hon framgent ges möjlighet att bedriva forskning på deltid inom projekt A2 bör delmålet kunna uppnås. (6) Att ta fram ny kunskap om och verka för en ökad och effektiv användning av ädellövträ Projekt D1 kommer att sammanställa befintlig kunskap i ny form. För att ta fram ny kunskap bör kompletterande forskningsprojekt starta. Projekt D2 arbetar mot den senare delen av delmålet. (7) Att överföra kunskap om ädellövskog till berörda intressenter, vilka skall uppfatta kunskapen som relevant Inom programmet finns flera projekt med direkt koppling till dess intressenter. Dessa är A3, B3, D2 samt KunskapDirekt. Från dessa sker kunskapsöverföring kontinuerligt. De flesta resultat från programmets forskning kommer emellertid i slutet av perioden. För att nå delmålet bör överföringen av kunskap och resultat från forskningsprojekten planeras i god tid. Man kan till exempel överväga att anställa en informatör under viss tid i slutet av programmet. (8) Att utveckla samarbete mellan olika svenska forskningsaktörer och enskilda forskare kring temat ädellövskog Samarbete sker mellan programmets projekt och forskare vid Institutionen för Landskapsplanering vid SLU i Alnarp, Lunds universitet, SLU i Umeå, Malmö högskola och vid SkogForsk. För måluppfyllelse bör samarbetet utökas också mot andra forskningsaktörer. (9) Att vid programperiodens slut ha byggt upp en aktiv forskargrupp kring ädellövskog med hög vetenskaplig kompetens som är internationellt erkänd inom bruk och bevarande av ädellövskog Det är ännu för tidigt att utvärdera till exempel mängd och kvalitet av vetenskaplig produktion samt aktivitet i forskargruppen. Deltagande i internationella konferenser har gjorts och kommer att fortsätta. Samarbete sker också med forskare från en mängd länder. Programmets forskare är med i flera Europeiska forskningsnätverk, t.ex. CostE42 och CostE47. För att forskargruppen ska synas ordentligt internationellt har styrgruppen pekat på möjligheten att istället för att arrangera egen internationell konferens, deltaga som medarrangör i flera nationella och internationella konferenser. Om det internationella arbetet fortsätter och om den vetenskapliga produktionen vi slutet är av god kvalitet bör målet kunna nås. (10) Att inom sex år öka antalet ämnesexperter i samhälle och näringsliv genom att meritera totalt sex doktorer och tre docenter inom ramen för programmet Fyra doktorander har startat sin utbildning inom programmet fram till och med Dessa arbetar i projekten A4, A5, B2 och C1. Eventuellt kommer inom projekt B1 en person att 4

5 meriteras för licentiatexamen. I dagsläget ser det inte ut som om programmet kommer att meritera sex doktorer. Emellertid finns möjlighet att genom externa ansökningar och nya doktorandprojekt inom programmet starta nya doktorander. Dessa kan dock knappast beräknas avsluta sina studier inom programperioden. Magnus Löf har utnämnts till docent under Kerstin Sonesson och Matts Karlsson är i olika faser för att meritera sig för docentur. SLUs krav för docentur har höjts under året. Det kan medföra svårigheter att meritera nya docenter. Vidare har Kerstin bytt arbetsgivare till Malmö högskola vilket också kan försvåra processen. Vidare är ett mål för programmet att under perioden ha utökat den totala finansieringen. En planering för detta har börjat i styrgruppen. Nya medel från Lidellska fonden, Naturvårdsverket, Sveaskog och Högestad och Christinehof förvaltnings AB har tillkommit. För närvarande saknas kronor till en planerad sammanlagd finansiering av cirka kronor. Finansieringsmålet bör emellertid kunna nås inom programtiden. Alla delmål i programmet är helt beroende av att kompetent personal kan rekryteras och stannar i projekten. Även om det i dagsläget inte finns tecken på att någon är på väg att lämna något projekt, kommer programmet sannolikt att drabbas av avhopp under sexårsperioden. Detta kan påverka möjligheten att nå visst delmål. Rapport från delprojekten Programledning PL1 Programledare Kontakten med styrgruppen har huvudsakligen bestått i att organisera dess möten och en exkursion och därefter verkställa styrgruppens beslut. Mycket arbete har lagts ned på att organisera konferensen tillsammans med KSLA i Stockhom. Många ansökningar har sänts till ett antal större och mindre forskningsstiftelser vilka finns beskrivna under ansökningar. Tillsammans med den vetenskapligt rådgivande gruppen har sammanlagt tre projekt gått igenom granskningsprocessen under Magnus deltager i projekt D2 samt är biträdande projektledare för samarbetsprojektet inom KunskapDirekt med SkogForsk. Tid har också lagts ned på extern information som finns beskrivet under rubriken verksamhet. PL2 Koordinatörer Magnus Löf samt koordinatörerna i programmet ingår i programledningen. Under 2005 har ledningsmöten hållits en gång per månad. Eftersom flera projekt startats i början av 2005 börjar det växa fram ett behov av bättre vetenskaplig kommunikation mellan delprojekten. Därför planerar vi interna seminarier under Produktion (A) A1 Överföring av gran till blandad ädellövskog I projektet ingår Magnus Löf och Torkel Welander, Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap, samt Dan Rydberg vid Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland. Projektet har inte några medel från programmet men har hållits flytande genom insatser från annat håll. Inventering av tillväxt och överlevnad på plantor har gjorts under 2005 på tre av de 5

6 totalt sex demonstrationsförsök om överföring av gran till lövblandskog som lagts ut tillsammans med Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland. En vetenskaplig artikel har publicerats under året. Försöken växer successivt in i röjningsfasen och medel behövs för detta om de skall upprätthållas för forskning. A2 Skador på ek I projektet ingår Kerstin Sonesson (projektledare) vid Malmö högskola. Samarbete sker med Igor Drobyshev på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap och Ingrid Stjernquist vid Lunds Universitet. Projektet startade i augusti Medel erhölls från Lidellska fonden ( kronor) under förutsättning att Kerstin och projektet kopplades till ädellövprogrammet. Under 2005 har fältarbete, databearbetning och rapportskrivning skett. Forskningsresultat från projektet har presenterats på tre internationella konferenser. En vetenskaplig och en populärvetenskaplig artikel har publicerats under året. Handledning av ett examensarbete vid Lunds universitet har inletts. Från årsskiftet 2005/2006 arbetar Kerstin heltid på Malmö högskola som universitetslektor i miljökunskap. Något som kan göra det mer komplicerat att söka docentur vid Sveriges lantbruksuniversitet. A3 Skötselprogram för bokskog Projektet startade i januari I projektet ingår Matts Karlsson (projektledare) som är anställd på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap. Samarbete sker med Ulf Johansson, Tönnersjöhedens försökspark och Per-Magnus Ekö, Inst. f. Sydsvensk skogsvetenskap. I del 1 har under 2005 fältarbete inletts på flera av de i försöket ingående lokalerna i Skåne och Halland. De inventeringar som har startats omfattar kvalitetsvariabler. Produktionsvariabler har redan samlats in och kommer fortlöpande att uppdateras enligt bestämt program. I del 2 har kontakt med Thomas Nord Larsen, KVL, Danmark tagits. Thomas har utvecklat tillväxtmodeller för bokskog i Danmark baserade på enskilda träd. Thomas har fått datamaterial från fasta försöksytor av bok i södra Sverige för att testa sina funktioner mot. I del 2 har även fältarbete startats under 2005 för att samla in kvalitetsvariabler från fasta försöksytor i bokskog. Till stöd för detta har medel för att bl a anlita professionell virkesmätare sökts i Stiftelsen Erik och Ellen Sökjer-Petersens stipendiefond, KSLA. Denna ansökan beviljades med kronor i anslag. A4 Sådd av ask, bok och ek på skogsmark Projektet startade i februari I projektet ingår Maria Birkedal (doktorand) på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap. Samarbete sker med Magnus Löf (projektledare), Matts Karlsson vid samma institution och Kerstin Sonesson vid Malmö högskola. Samarbete sker också med Urban Bergsten, Inst. för Skogsskötsel i Umeå och Palle Madsen, KVL i Danmark. Maria har under 2005 läst kurserna Ecophysiology of Northern Spruce Species The performance of planted seedlings (3 p), Broadleaves Ecology, Nature Conservation and Silviculture in Poland (2 p), Uncertainty and Active Risk Management in Agriculture and Forestry (3 p), Information Retrieval for Post-graduate Students at SLU (1 p), Philosophy of Science (2 p) and Laboratory Animal Science (1 p). Fältförsök har lagts ut på tre lokaler för att testa vilken effekt såddjup, såddtidpunkt, storlek på gnagarpopulationer och vegetation har på predationen av sådda bok och ekollon på skogsmark. Under sommar och höst har dessa försök inventerats. 6

7 A5 Naturlig föryngring av bok på svagare marker Projektet startade under våren I projektet ingår Rolf Övergaard (doktorand), Pelle Gemmel (projektledare) och Matts Karlsson på Inst. f. Sydsvensk skogsvetenskap. Samarbete sker också med Andreas Bolte, Eberswalde i Tyskland och Lars Rytter, SkogForsk. I kalkningsförsöket mättes höjder och skador registrerades på de plantor som tidigare följts. Markägare vidtalades om att det troligtvis är dags för markberedning och föryngring med efterföljande skärmträdställning under hösten vintern I det extensiva föryngringsförsöket gjordes plantinventering under våren. Under hösten skördades vegetation och skärmträden mättes. Fröfällor utsattes och tömdes. Rolf har under 2005 läst kurserna Ecophysiology of Northern Spruce Species The performance of planted seedlings (3 p), Uncertainty and Active Risk Management in Agriculture and Forestry (3 p), Philosophy of Science (2 p) and How to write and publish a scientific paper (2 p). Vidare har Rolf deltagit i en internationell workshop och påbörjat arbetet med en vetenskaplig artikel. Naturvård (B) B1 Koncentrerad eller utspridd naturhänsyn - hur kan vi bevara en artrik vedinsektsfauna i sydsvensk bokskog? I projektet ingår Jörg Brunet (projektledare) på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap och Gunnar Isacsson, jägmästare vid Skogsstyrelsen i Kristianstad. Projektet startade i januari Gunnars insats i projektet beräknas utmynna i en licentiatexamen. Under våren/sommaren 2005 har projektets andra fältinventering med 30 små fönsterfällor genomförts i undersökningsområdet Söderåsens nationalpark / Klåveröds strövområde. Huvudsyftet med denna delstudie är att studera sambanden mellan olika arters utbredningsmönster och den döda vedens rumsliga fördelning. Fällorna vittjades vid 5 tillfällen från maj till augusti. Under hösten grovsorterades fångsten och lämnades i december för artbestämning till entomologen Rickard Andersson, Höör. Artbestämningen av materialet från projektets första fältinventering i Torup, Svedala kommun 2004 och från Söderåsen beräknas vara klar i februari För kostnader till artbestämningen beviljades under året medel från Region Skånes miljövårdsfond och från Söderåsens nationalpark. En praktikant från högskolan i Bremen, Prisca Schäffer, har arbetat inom projektet från 11 april tom 26 augusti. Tiden ägnade hon åt en inventering av bokhögstubbar inom Söderåsens nationalpark. I inventeringen noteras alla grova (>30 cm dbh) bokhögstubbars GPSkoordinater, diameter vid brösthöjd, höjd och förekomst av vedsvampar. Prisca Schäffer har även skrivit en praktikrapport om sin verksamhet. B2 Vilka faktorer styr förekomsten av trädlevande lavar i sydsvensk bokskog? - En analys av trädegenskaper och beståndshistoria som underlag för naturnära skötsel av bokskog I projektet ingår Örjan Fritz (doktorand), Jörg Brunet (projektledare) och Mats Niklasson på Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap samt Ulf Arup vid Lunds universitet. Projektet startade i januari Inom delprojekt 1 har en första fullständig version av en artikel skrivits under våren inom kursen Att skriva vetenskapligt. Under hösten kvalitetsgranskades de historiska uppgifterna om skog i de undersökta 152 bokbestånden i Halmstads kommun med annat oberoende 7

8 skogshistoriskt källmaterial som underlagsmaterial. Inom ramen för delprojekten 2 och 3 har omfattande fältverksamhet bedrivits i Biskopstorp, Halland, under året. Det inkluderar provtagning av 120 jordprover (okt), som senare ph-analyserades (dec). En fältstudie har gjorts avseende rötsvampars betydelse för epifytfloran. Dessutom har studier av epifytfloran på totalt 361 åldersbestämda bokar i 30 provytor fördelade på 22 bokbestånd utförts. Under året har Örjan läst kurserna How to write and publish a scientific paper (2 p), Numeriska metoder multivariate statistic (5 p), International Cryptogam Conserbation Conference (1 p), Excursion with Nordic Bryological Society (1 p), Beech Forests (1 p), Lichen Biology (2 p). B3 Guide för naturhänsyn i ädellövskog Projektet har inte startat, men erhållit riktade medel från Naturvårdsverket. Den vetenskapligt rådgivande gruppen håller på att granska projektplan och projektet beräknas kunna starta under våren Projektet drivs av Johnny de Jong vid CBM, Jörg Brunet och Matts Karlsson i Alnarp. Alla vid SLU. Välfärd (C) C1 Ädellövskogens välfärdsekonomiska rekreationsvärde I projektet ingår doktorand Johan Norman tillsammans med handledarna Leif Mattsson (projektledare) och Mattias Boman, samtliga vid SLU s institution för Sydsvensk Skogsvetenskap. Projektet startade i november 2004 och har alltså pågått i drygt ett år. Forskningen har under 2005 främst inriktats på utvecklandet av de enkätundersökningar som enligt projektplanen utgör centrala delar av projektet. Den generella enkätundersökningen har under senhösten 2005 testats genom en pilotenkät (ca 50 enkätsvar från ett slumpmässigt urval personer i Skåne och Blekinge), som indikerar att den planerade forskningen är genomförbar och kan ge fruktbara resultat. Resultaten från pilotenkäten indikerar inte bara att den generella enkäten kommer att fungera, utan även att vi kommer att erhålla ett gott underlag för val av områden för den fördjupade enkätundersökningen. Genom utförandet av en pilotenkät som mellanled i forskningen (vilket inte ingick i den ursprungliga projektbeskrivningen) ligger den stora empiriska datainsamlingen ca fem månader efter den ursprungliga tidsplanen, men pilotenkäten ger å andra sidan större stabilitet åt vad som komma skall. Johan har under 2005 läst kurserna Uncertainty and Active Risk Management in Agriculture and Forestry (3 p), Stated preference methods (5 p) och Philosophy of Science (2 p). C2. Välfärdsekonomiska hälsoeffekter av naturbaserad rekreation, främst med avseende på ädellövskogens betydelse (benämningen något modifierad i förhållande till föregående lägesrapport) Under 2005 har förarbeten med projektet pågått dels i form av etablering av en vidgad sammansättning av kompetenser, dels i form av en pilotstudie. Ansökan om forskningsmedel är inlämnad till programmets styrgrupp, för att projektet skall kunna starta i full skala under Projektplanen har granskats av vetenskapligt rådgivande grupp. I detta projekt ingår bara seniora forskare. Dessa är Mattias Boman (projektledare) och Leif Mattsson, båda vid SLU s institution för Sydsvensk Skogsvetenskap, samt Patrik Grahn vid 8

9 SLU s institution för Landskapsplanering. Genom den sistnämndes redan etablerade forskningssamarbete knyts även följande medicinska kompetenser till projektet: Peter Vährborg vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Töres Teorell vid Karolinska Institutet i Stockholm, samt Margareta Söderström och Lil Träskman-Bentz vid Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet. Dessutom har samverkan etablerats med hälsoekonomisk expertis i form av Per-Olov Johansson vid Handelshögskolan i Stockholm, och Chuan-Zhong Li vid institutionen för Nationalekonomi, Uppsala Universitet. Den pilotenkät som utförts inom projekt C1 (se ovan) var utformad även med avseende på den tilltänkta forskningen inom projekt C2. I pilotenkäten inkluderades nämligen ett antal hälsofrågor i syfte att testa om den forskningsmetodik m.m. som anges för projekt C2 (se projektbeskrivning) är lämplig. Dessa hälsofrågor fungerade bra, och vi har goda förhoppningar om att projektet kan ge välfärdsekonomiska forskningsresultat om skog från en ny och viktig infallsvinkel. Virke (D) D1 De ädla lövträdens virkesegenskaper och användning Projektet innebär produktion av en bok. I projektet deltar Mats Nylinder (projektledare), Lotta Voxblom, Hans Fryk och Alexander Post, Inst. för Skogens produkter och marknader vid SLU i Uppsala. Arbetet med boken påbörjades under hösten Under året har vi fastställt en mer eller mindre slutlig disposition för boken. Vi bygger successivt upp textmassor och bilder till de olika avsnitten. Inst. för trävetenskap (SLU i Uppsala) har bidragit med mikroskopbilder på vedens mikrostruktur. Vid RC-såg i Uppland har vi sågat fram virke av samtliga ädellövträslag för att i fotografier visa de olika träslagens vedstruktur (tangentiella respektive radiella sågsnitt). För att samla kunskap har vi parallellt med litteraturstudier under året besökt ett antal företag som förädlar lövvirke, bl a StoraEnso Nymölla och Wernerträ i Södra Vi. I början av året gjorde projektgruppen en mycket givande industriresa till Tyskland med besök på bl.a. sågverk, fanérindustri och rundvirkesauktioner. Vi har också deltagit i programmets gemensamma resa till Tyskland och fått inblick i träforskningen vid universitetet i Göttingen och lärt oss mer om praktisk skogsskötsel, avverkning och virkeshantering. Vid ett symposium i Thessaloniki under våren 2005 presenterade vi en artikel med titeln Industial utilization of hardwood in Sweden som finns redovisat under hemsidan för Cost action group E42. Vi har under året också inlett ett samarbete om lövvirkeskvalitet med Träcentrum i Nässjö. D2 Innovationer för användning av ädellövträ Projektet kan beskrivas som ett utvecklingsprojekt. I projektet deltar Gert Göransson (projektledare), VD på Ideon Agro Food och konsult på SLU, Gustav Fredriksson, Magnus Löf och Martin Werner. Medel beviljades tidigt på våren Nya medarbetare kan väljas in efter engagemang. Tolv företagsbesök har genomförts under året. Följande företag har besökts: L-E P, ADR Trä, Allinwood, Belganet svarveri, Högestad & Christinehof Förvaltnings AB, IUC, Kinnarps AB, Mjölkalånga träindustri, Sandbergs snickeri, Svenne Hermodsson, Trolleholms gods AB, Varalövs tunnfabrik och Övedssågen. Ett seminarium har genomförts under året. Temat för det var Framtidens möbler och hölls i Tibro Seminarierna resulterade i att även upplevelse- och hälsovärdena i skogen bör uppmärksammas för innovationer. Fem nya innovationskoncept har formulerats under året. Ett innovationsprojekt har påbörjats. 9

10 Rapport från övriga projekt Bättre skogsodlingsmaterial av ek I projektet deltar Martin Werner (projektledare) och Lars-Goran Stener, SkogForsk. Finansiering med kronor erhölls från Lidellska fonden innan ädellövprogrammet startade. Av dessa medel återstår kronor. Projektet omfattar ek (stjälkek), bergek och rödek. Ek prioriteras varför verksamheten har startat med denna art. Under år 2005 mättes diameter (67 mm som medelvärde) och stamkvaliteten bedömdes på samtliga ekar (4644 st) på en av dessa sex eklokaler (Skottorp, Skåne). Utifrån dessa mätningar har vi valt ut det bästa trädet från de 50 bästa familjerna av totalt 213 familjer. De 50 utvalda träden kommer att ympas upp under år 2006 och efter 2 år planteras på någon lämplig lokal i södra Sverige. Syftet är att om år använda planteringen som ett frötäktsbestånd. Under år 2005 inköptes 500 st ekplantor som odlats i Ekebo plantskola. Dessa kommer att användas som grundstammar vid ympningen. KunskapDirekt om ädellöv Kunskap Direkt om ädellöv är ett samarbetsprojekt mellan SkogForsk och SLU där större delen av ädellövprogrammets forskare medverkar. Projektet, som stöds av LRF och Södra skogsägarna, går ut på att ta fram ett internetbaserat kunskapssystem om ädellövskog riktat i första hand till skogsägare och deras rådgivare. Under vintern-våren 2005 låg fokus på att identifiera målgrupper och innehåll för systemet och att ta fram en lämplig struktur. Alla medverkande skribenter intervjuade typiska representanter för målgrupperna för att få en bild av vilka frågor som är mest angelägna att få svar på. Hela gruppen samlades sedan till en tvådagars workshop i april för att diskutera struktur, texter och innehåll. Samtidigt genomfördes en kurs i att skriva för webben. Under hösten har arbetet med att ta fram texter, bilder och verktyg fortsatt. Dessa har fortlöpande lagts in på webben och därmed funnits tillgängliga via lösenord. Sidorna kommer att göras publika under våren Överföring av granskog till blandad ädellövskog: Skärmtäthet och konkurrens om vatten I projektet deltar Magnus Löf (projektledare), Torkel Welander vid Inst. för Sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp samt Dan Rydberg vid Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland. Projektet är starkt kopplat till A1 i programmet kronor erhölls 2005 från Formas för fortsättning av tjänst som forskarassistent. Mätning av stamflöde i träd och plantor, evapotranspiration, markfuktighet, klimat, tillväxt och överlevnad hos plantor har mätts under Magnus har under året utnämnts till docent i skogshushållning. Growing valuable broadleaved tree species (COST E42) I detta EU-projekt deltar Magnus Löf, Mats Nylinder samt Martin Werner. Projektet löper från 2004 till 2008 och finansierar resor, uppehälle samt möteskostnader. Projektet koordineras från Tyskland och höll under 2005 en workshop i Tessaloniki, Grekland där tre medarbetare från programmet deltog. Två projekt har avslutats under EU-projektet Introduction of broadleaved species for Sustainable forest management (SUSTMAN) avslutades i maj 2005 och det mindre samarbetsprojektet Establishment of mixed species broadleaved stands avslutades i mars. Andreas Bolte som under 2004 var gästforskare vid Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap har startat ett nytt fyraårigt forskningsprojekt Competition dynamics and 10

11 vitality of Euopean beech and Norway spruce in mixed stands: a comparison of natural forests in the Harz mountains and southern Sweden. Förhoppningsvis kan samarbete med det projektet byggas upp.. Ansökningar Mycket tid har lagts ned på att söka pengar från forskningsfonder som stöd och utökning av programmet. Fler ansökningar har skickats jämfört med tidigare period. Under 2005 inkom kronor från ansökningar och som mer eller mindre kan kopplas till programmet. Samband mellan luftföroreningsdeposition och vitalitet hos bok och ek i södra Sverige/Skåne (Kerstin Sonesson, Ingrid Stjernquist och Peter Schlyter). Skickad till Skånes och Hallands luftvårdsförbund samt Länsstyrelsen i Skåne län under Ansökan gällde lön för forskare ( kronor). Baltic beech Structure, development and ecology of beech forests in the Baltic region (Andreas Bolte, Magnus Löf,Matts Karlsson och Palle Madsen m.fl.) Program-ansökan skickat till EU-RTN, EU-nätverk för forskningssamarbete och utbildning under 2005 gällande pengar till doktorander. Samarbete med Litauen, Polen, Sverige och Tyskland (Avslag). Överföring av granskog till blandad ädellövskog: Skärmtäthet och konkurrens om vatten (Magnus Löf). Skickad 2005 till Formas gällande fortsättningsstöd för forskarassistenttjänst ( kronor). Conversion of coniferous forests: Options and consequences (Matts Karlsson och Magnus Löf). Skickat till EU-COST under Samarbete med de flesta länder i Europa. Gäller nätverkspengar för möten och seminarier under fyra år (Ännu ej beslutat). European network for vegetation management: Towards environmental sustainability (Magnus Löf och Karl-Anders Högberg). Skickad till EU-COST under Samarbete med många länder i Europa. Gäller nätverkspengar för möten och seminarier under fyra år ( ). CostE47 startade under Inflytandet av vatten- och näringstillgång på produktionen i ekbestånd (Magnus Löf, Johan Berg och Matts Karlsson). Skickat 2005 till Nils och Dorthi Troëdssons forskningsfond gällande utrustningsmedel för projekt A6 (Ej beslutat). Rapid ecosystem restoration (Anna Broström, Urban Emanuelsson, Matts Lindbladh, Magnus Löf, Mats Niklasson). Sökt MISTRA idéstöd 2005 för doktorander och lönepengar (Avslag). Ny och mindre kostsam föryngringsmetod för ädla lövträd (Magnus Löf, Palle Madsen och Torkel Welander). Skickat till Formas under 2005 och medel sökt för doktorand (Ej beslutat) Föryngring i skogsbruk för kontinuerlig skog (Matts Karlsson och Gunilla Oleskog). Skickad under 2005 till Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning. Medel sökt för utläggning av försök och till lön. Viss koppling till bokskog ( kronor). 11

12 A new technique for measurement of sap-flow in trees (Magnus Löf). Skickad under 2005 till Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning. Medel sökt för forskarutbyte med Tjeckien (Avslag). Hur kommer framtidens klimatiska variation påverka ekens tillväxt och mortalitet i södra Sverige? (Igor Drobyshev). Skickad under 2005 till Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning. Medel sökt för utläggning av försök och till lön. ( kronor). Hur kan vi bevara en artrik vedinsektsfauna i skånska bokskogen? (Jörg Brunet & Gunnar Isacsson, SkS). Avsåg kompletterande finansiering till B1. Skickat 2005 till Region Skånes miljövårdsfond ( kronor). Inventering av boklevande vedinsekter i Söderåsens nationalpark (Jörg Brunet & Gunnar Isacsson, SkS). Avsåg kompletterande finansiering till B1. Skickat 2005 till Länsstyrelsen i Skåne ( kronor). Inventering av boklevande vedinsekter i Söderåsens nationalpark (Jörg Brunet & Gunnar Isacsson, SkS). Avsåg kompletterande finansiering till B1. Skickat 2005 till Naturvårdsverket (Avslag). Strategi för formellt skydd av skog i Blekinge län (Jörg Brunet). Uppdrag från Länsstyrelsen Blekinge ( kronor). Koncentrerad eller utspridd naturhänsyn - hur kan vi bevara en artrik vedinsektsfauna i sydsvensk bokskog? (Jörg Brunet). Avsåg kompletterande finansiering till B1. Skickat 2005 till Lammska stiftelsen (Avslag). Hur kan man kombinera produktion och naturvård på beståndsnivå i södra Sveriges ädellövskogar? - en analys av PF-klassade bestånd i gröna skogsbruksplaner (Jörg Brunet & Johnny de Jong, CBM). Skickat 2005 till Stiftelsen Skogssällskapet gällande lönepengar till två forskare (Avslag). Friluftsliv i förändring (FiF) (Mattias Boman m.fl). En initial ansökan insänd till Naturvårdsverket under Projektet har fått klartecken att utforma en fullskalig ansökan 2006 om forskningsprogram Programmet planeras att bedrivas i samverkan med flera forkningsaktörer i Sverige (Ej beslutat). Miljö i närnatur (MINNA) (Urban Emanuelsson, Leif Mattsson, Magnus Löf m.fl). En initial ansökan insänd till Naturvårdsverketunder under Projektet har fått klartecken att utforma en fullskalig ansökan 2006 om forskningsprogram. Projektet planeras bedrivas med flera forskningsaktörer i Sverige (Ej beslutat). Kostnadseffektiva strategier för naturvärdesträd i produktionsbestånd av gran ekonomi biodiversitet och skötsel (Mattias Boman m.fl.). I södra Sverige består naturvärdesträden ofta av ädla lövträd, främst ek. Både en initial ansökan och en fullskalig ansökan insänd till Stiftelsen Skogssällskapet under 2005 (Ej beslutat). Virkesegenskaper hos fågelbär från Remningstorp (Lotta Woxblom). Medel sökt för lön och analyskostnader i Hildur och Svens Winquists stiftelse, Remningstorp 2005 (Avslag). 12

13 Ekvirke - Årsringsbreddens betydelse för virkets egenskaper (Mats Nylinder och Lotta Woxblom). Intresseanmälan skickad under 2005 till Stiftelsen Skogssällskapet (Avslag). Ek ett träslag med potential för svenska skogsägare (Mats Nylinder och Lotta Voxblom). Intresseanmälan skickad 2005 till Brattåsstiftelsen (Avslag) Fågelbärvirkets färg undersökning av sambandet mellan avverkningstidpunkt, lagringsperiod och virkets färg (Mats Nylinder och Lotta Voxblom). Medel sökt i slutet av 2004 i Rundvirkesstiftelsen gällande lön och analyskostnader (Avslag). Förbättrat virkesflöde för småpartier av ädellövvirke (Mats Nylinder och Lotta Woxblom). Medel till lön för forskare sökta 2005 i Rundvirkesstiftelsen för projekt D3 i programmet (Ej beslutat) Naturkontraktets betydelse för hälsa och rekreation (Patrik Grahn, Leif Mattsson och Gert Göransson m.fl.) Intresseanmälan skickad till VINNOVA gällande planeringspengar (Ej beslutat). Ekonomi Ädellövprogrammet hade vid årets slut 2005 från finansiärer rekvirerat totalt kronor (tabell 1). Kvar att möjligt rekvirera är kronor. Den Skogsvetenskapliga fakulteten har avsatt totalt kronor som motfinansiering till externa finansiärer. Motfinansieringen kommer emellertid inte att uppgå till högre belopp än vad som sammanlagt kommer att bidras med från externa finansiärer. Den externa finansieringen uppgår för närvarande vid slutet av 2005 till kronor (tabell 5). Därutöver värderas WWFs insatser till kronor. Tabell 1. Ädellövprogrammets finansiering, 1000-tal kronor, per Summan av rekvirerat och kvar att rekvirera enligt avtal med respektive finansiär. Finansiär Rekvirerat Kvar att rekvirera Summa SLU, Skogsvetenskapliga fakulteten Lidellska fonden Region Skånes miljövårdsfond OD Krooks donation, L-län OD Krooks donation, M-län Sparbanksstiftelsen Alfa Sparbanksstiftelsen Färs&Frosta Sparbanksstiftelsen Kronan Sparbanksstiftelsen Skaraborg Sparbanksstiftelsen Skåne Erik och Ebba Larsson samt Thure Rignells stiftelse Stiftelsen Skogssällskapet Stora Enso Nymölla AB Naturvårdsverket Naturvårdsverket Tarkett Högestad & Christinehof Förvaltnings AB Sveaskog Förvaltnings AB KSLA Totalt

14 På externa icke statliga medel dras högskolemoms (8%), vilket medfört en kostnad på kronor för programmet (tabell 2). Av de kronor som rekvirerats från finansiärerna har av delprojekten vid årsskiftet utnyttjats kronor (tabell 2). Kostnader för fakulteten och för programmets styrgrupp uppgår till kronor. Ränteintäkter på under året i programmet innestående medel uppgår till kronor. Programmets saldo var vid årsskiftet 2005/ kronor. Tabell 2. Sammanfattning av kostnader och intäkter samt saldo i 1000-tal kronor för ädellövprogrammet per Kostnad / intäkt Summa Rekvirerade medel från programmets finansiärer Ränteintäkter på under året innestående medel 126,3 Högskolemoms på externa icke statliga medel./. 402,8 Av delprojekten förbrukade medel./ Kostnader för fakulteten samt programmets styrgrupp./.254,8 Saldo 7 618,7 I tabell 3 visas en översikt av planerad fördelning av programmets resurser enligt programplanen för respektive projekt. Av styrgruppen beslutade medel att fördela på projekt framgår av siffror i fet stil. Totalt har kronor beslutats av styrgruppen att fördelas på projekt. Därutöver har styrgruppen preliminärt avsatt kronor för projekt A2. Tabell 3. Fördelning på projekt av ädellövprogrammets resurser i 1000-tal kronor. Fet stil innebär beslut av styrgruppen. Projekt År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Summa PL PL PL A A A A A A A B B B C C /1200 D D D Summa beslutat Totalt

15 Tabell 4 visar ekonomisk ställning i delprojekten vid årsskiftet samt vad som potentiellt finns kvar att rekvirera till delprojekt om programmet uppnår full finansiering ( kronor) kronor har hittills förbrukats av delprojekten (tabell 4). Tabell 4. Ekonomisk ställning i 1000-tal kronor per i programmets olika delprojekt. Se programplan för beskrivning av projekt. Projekt Saldo Summa rekvirerat Kvar att rekvirera PL1 65, PL2 151, PL A A A3 52, A4 95, A5 14, A A B1-42, B2 57, B C1-41, C D1-225, D D Totalt 953, Under 2005 har styrgruppen sökt nya medel från externa finansiärer (tabell 5) och kronor har tillförts programmet. Då dessa medel motfinansieras blir det totalt kronor. Det är möjligt att ytterligare tillföra kronor från externa finansiärer för att nå upp till full motfinansiering (tabell 5). Om detta lyckas under kommande år kommer programmet att nå en finansieringsnivå av kronor. Tabell 5. Sammanfattande beskrivning av programmets externa finansiering och potentiell motfinansiering i 1000-tal kronor per Finansiär Från extern finansiär SLUs motfinansiering Enligt avtal WWF Enligt värdering 500 SNV jan Lidellska jan Högestad AB sept Sveaskog sept Summa Ytterligare externa medel som kan Möjlig ytterligare motfinansiering motfinansieras (max ) 15

16 Vid slutet av 2005 hade programmet en total finansiering av kronor (tabell 5). Med hänsyn tagen till ränteinkomster, högskolemoms och kostnader för fakultet och styrgrupp återstår kronor (tabell 2 och tabell 5). Styrgruppen hade vid utgången av år 2005 beslutat om projektstöd för totalt kronor (tabell 3). Därför finns finansiella medel att besluta om projektstöd för ytterligare kronor. Vidare var konferensen år 2 i projekt PL3 (tabell 3) självfinansierad då kostnader täcktes av KSLA. Det bör noteras att kronor preliminärt är avsatt för projekt A2 och att styrgruppen hittills bara beslutat för halva finansieringen av projekt C2 (tabell 3). Tidsplan för delprojekten Tabell 6 sammanfattar när de olika delprojekten har startat och vilka delprojekt som inte kommit igång. Start av delprojekt har tagit tid. Efter preliminärt beslut i styrgruppen skrivs projektplan av utsedd projektledare. Därefter tar styrgruppen vid nästa möte beslut om projektet skall gå vidare för bedömning i vetenskapligt rådgivande grupp. I vissa fall har det inkommit skarp kritik från den vetenskapligt rådgivande gruppen vilket har gjort att delprojektet återigen har behandlats i styrgruppen. Vidare har vissa delprojekt fått invänta efterfrågad kompetens. Tabell 6. Beskrivning över när de olika delprojekten har startat och ligger till tidsmässigt i programmet. Streckad linje indikerar när delprojekt har startat. Projekt PL PL PL3 KSLA 2005 A A A A A A6 Ej startat A7 Ej startat B B B3 Ej startat C1 C D D D3 Ej startat 16

17 Nedan följer en lista över delprojektens förkortningar och egentliga titlar med hänvisning till programplanen från PL1 PL2 PL3 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 B1 B2 B3 C1 C2 D1 D2 D3 Programledare Koordinering Konferenser Överföring av gran till blandad ädellövskog Skador på ek Skötselprogram för bokskog Sådd av ädellövskog Naturlig föryngring av bok på svagare marker Intensivodling av ask och ek Naturlig föryngring av ek Vilka faktorer styr förekomsten av vedinsekter i sydsvensk bokskog? En jämförelse av landskapsekologiska kärnområden med omgivande marker Vilka faktorer styr förekomsten av trädlevande lavar i sydsvensk ädellövskog? En analys av trädegenskaper och beståndshistoria som underlag för naturnära skötsel Guide för naturhänsyn gällande ädellövskogarna Ädellövskogens välfärdsekonomiska rekreationsvärde Välfärdsekonomiska hälsoeffekter av naturbaserad rekreation, främst med avseende på ädellövskogens betydelse De ädla lövträdens virkesegenskaper och användning Innovationer för användning av ädellövträ Förbättrat virkesflöde för småpartier av ädellövvirke 17