Innehåll. Vanda stads tvåspråkighetsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Vanda stads tvåspråkighetsprogram"

Transkript

1 Innehåll 1. Tvåspråkighetsprogrammets bakgrund och mål 1 2. Rätten att använda sitt eget språk i en tvåspråkig stad Rätten att använda sitt eget språk i Vanda stad En tvåspråkig stads åligganden 2 3. Nuläget för stadens tvåspråkighet Anvisningar Hur den svenskspråkiga servicen organiseras Information och publikationer Personalen Delaktighet 6 4. Utvecklingsmål och åtgärdsförslag 7 Hänvisningar och källor 10

2 1. Tvåspråkighetsprogrammets bakgrund och mål I Vanda stads strategiska mål för 2012 skrevs det in att ett tvåspråkighetsprogram skulle utarbetas. Programmet hade som mål att beskriva nuläget med avseende på stadens svenskspråkiga service och de svenskspråkigas ställning i Vanda. Dessutom var målet att kartlägga och fastställa åtgärder för att trygga den svenskspråkiga servicen utgående från de krav språklagen ställer. Som bakgrundsmaterial vid beredningen av tvåspråkighetsprogrammet användes Vandas resultat i undersökningen Språkbarometern 2012, där man utrett hur den svenskspråkiga minoriteten upplever stadens service och språkklimat. Som jämförelsegrund har man kunnat använda resultatet från samma undersökning år Dessutom skickades i juli augusti en enkät till alla resultatområdesdirektörer, chefer och närchefer inom stadens verksamhetsområden, som undersökte ledningens syn på det egna resultatområdets eller resultatenhetens servicenivå på svenska. De anställda, alla invånare och externa aktörer informerades också om möjligheten att kommentera och framföra utvecklingsförslag till arbetsgruppen. Följande representanter från stadens olika verksamhetsområden var med och utarbetade programmet: Iiris Lehtonen (ordförande), direktör för evenemangsservicen, fritid och invånarservice Katja Syvärinen, chef för områdesservicen, fritid och invånarservice Säde Pitkänen, områdeskoordinator, fritid och invånarservice Meija Tuominen, planerare, fritid och invånarservice ( ) Anders Lindholm-Ahlefelt, kulturproduktionschef, fritid och invånarservice Merete Ikäheimo, informatör, centralförvaltningen ( ) Heli Bäckmand, utvecklingschef, social- och hälsovårdens verksamhetsområde Hans Markelin, projektplanerare, verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö Berndt-Johan Lindström, direktör för det svenskspråkiga verksamhetsområdet, bildningsväsendet. Som sakkunniga hördes Maj Krogell-Haimi, överinspektör vid justitieministeriet, Pia Viskari arbetsmarknadschef vid stadens personalcentral, Ulf Lindholm, utvecklingschef vid Kommunförbundet och Kjell Herberts, forskare vid Åbo Akademi. I programmets början behandlas viktiga bestämmelser i språklagstiftningen och åligganden i dessa, särskilt när det gäller en tvåspråkig stads åligganden och i motsvarande mån invånarnas rättigheter. Därefter beskrivs nuläget med avseende på tvåspråkigheten i Vanda stad och granskas hur det svenska språket beaktas i stadens anvisningar, när servicen organiseras, i informationen utåt, för de anställdas del och ur ett delaktighetsperspektiv. Till sist följer ett sammandrag över viktiga utvecklingsmål i Vanda stad när det gäller att förverkliga tvåspråkigheten och presenteras arbetsgruppens åtgärdsförslag. Vanda stads tvåspråkighetsprogram godkänns av stadsstyrelsen och avsikten är att den ska träda i kraft från och med januari

3 2. Rätten att använda sitt eget språk i en tvåspråkig stad Enligt grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. Var och ens rätt att använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, i myndighetsfrågor och att få sina förrättningshandlingar på det egna språket tryggas genom lagstiftningen. Den offentliga makten ska se till att landets finsk- och svenskspråkiga befolkning på lika grunder får sina behov tillfredsställda med avseende på bildning och samhälle. Språklagen tryggar genomförandet av bestämmelserna i grundlagen. Den ålägger en tvåspråkig myndighet att ge invånarna betjäning på finska och svenska och att visa att den använder båda språken såväl i servicen som i den övriga verksamheten. Lagen utgår från att myndigheten i sin verksamhet på eget initiativ ska se till att de språkliga rättigheterna fullföljs i praktiken. Förutom språklagen, ingår språkbestämmelser också i bl.a. kommunallagen, lagen om grundläggande utbildning och speciallagstiftningen om social- och hälsovård. Bestämmelser om krav på kommunalt anställdas språkkunskaper finns å andra sidan i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (språkkunskapslagen). Enligt lagen är en myndighet skyldig att se till att de anställda har sådana språkkunskaper som arbetsuppgifterna kräver, vilket myndigheten ska försäkra sig om när den besätter en tjänst eller anställer någon. Bestämmelsen gäller både de formella och de reella språkkunskaperna. Kommunernas språkliga indelning fastställs vart tionde år genom statsrådets förordning. En kommun är tvåspråkig om den har både finsk- och svenskspråkiga invånare och minoriteten utgör minst 8 procent av invånarna eller minst invånare. I Vanda stad är andelen svenskspråkiga 2,9 % och antalet svenskspråkiga invånare var 5777 år I och med detta räknas Vanda stad officiellt som en tvåspråkig stad. 2.1 Rätten att använda sitt eget språk i Vanda stad Var och en har rätt att använda finska eller svenska. Dessutom ska staden ordna möjlighet för invånarna att bli hörda på sitt eget språk, antingen finska eller svenska. Företag, föreningar och andra juridiska personer har rätt att använda sitt protokollspråk, antingen finska eller svenska i sina kontakter med staden. Här iakttas i tillämpliga delar de bestämmelser som gäller individens språkliga rättigheter. Medlemmar i stadens organ har rätt att använda finska eller svenska vid sammanträden och i skriftliga yttranden eller ställningstaganden till protokollet eller ett betänkande. Om någon annan medlem inte förstår ett muntligt yttrande, ska det på begäran relateras i korthet. 2.2 En tvåspråkig stads åligganden Staden ska på eget initiativ se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken. Invånarna ska betjänas på både svenska och finska och de ska få klart för sig att båda språken används såväl i servicen som i den övriga verksamheten. Staden ska i kontakter till privatpersoner och juridiska personer använda dessas språk, finska eller svenska, om staden känner till det eller det går att få reda på det till rimligt besvär, eller så används bägge språken. 2

4 Staden är skyldig att se till att service ges på både finska och svenska också t.ex. när den upphandlas av privata serviceproducenter. Handläggningsspråket i ett förvaltningsärende är partens språk. Domslut, beslut och andra handlingar som ges i ett ärende som omfattas av i språklagen ska utarbetas på partens språk. i meddelanden, inbjudningar och brev som skickas till olika parter ska staden använda mottagarens språk, om staden känner till det eller det går att få reda på det till rimligt besvär. Alternativt går det att använda både finska och svenska. I information som riktar sig till allmänheten ska användas finska och svenska. Meddelanden, kungörelser, delgivningar och andra tillkännagivanden till allmänheten ska ges på båda språken. En myndighet åläggs inte att i sig översätta utredningar, beslut eller motsvarande texter som publiceras, men lagen ålägger myndigheten att se till att både den finsk- och den svenskspråkiga befolkningens informationsbehov tillgodoses. Texterna på skyltar, trafikmärken och annan motsvarande skyltning som riktar sig till allmänheten ska vara både på finska och svenska. 3. Nuläget för stadens tvåspråkighet År 1960 var fler än var tionde Vandabo svenskspråkig. Under de följande decennierna har andelen svenskspråkig befolkning minskat och i dag är 2,8 % av stadens befolkning svenskspråkig. Den allmänna utvecklingstendensen i Vanda har redan i flera års tid varit den att både den finskspråkiga och den svenskspråkiga andelen av befolkningen är på tillbakagång och andelen invånare som talar något annat språk ökar 1. Enligt aktuella invånarprognoser bor det 5700 stycken svenskspråkiga i Vanda år 2020 medan antalet är 5650 år Vanda kommer alltså officiellt att vara tvåspråkigt ännu en lång tid framöver. Geografiskt sett har den svenskspråkiga befolkningen fördelats ojämnt i Vanda. Storområdesvis varierar invånarantalet och runt hälften av de svenskspråkiga bor i Myrbacka och Dickursby storområden. Andelen för Håkansböle storområde är ca 15 % medan andelen varierar mellan 7 och 9 % för storområdena Aviapolis, Kivistö, Korso och Björkby. Fördelningen av den svenskspråkiga befolkningen på helt svenskspråkiga och tvåspråkiga hushåll har under det innevarande årtusendet ändrats ytterst litet. I dag är andelen som bor i tvåspråkiga hushåll 59 %. 2 Enligt Språkbarometern 2012 är tillgången på service på det egna modersmålet relativt god i de städer, där språkminoritetens andel uppgår till minst 25 %. Den procentuella andelen svenskspråkiga, liksom den geografiska spridningen i Vanda sätter planeringen av stadens svenskspråkiga verksamhet och service på prov, eftersom behov och efterfrågan växlar stort. Nivån på den svenskspråkiga servicen har enligt de svenskspråkiga invånarna bestått under de senaste åren. I de invånarenkäter som genomförts under de senaste fem åren har minst hälften av respondenterna bedömt att de sällan eller aldrig fått service på svenska 3. I språkbarometerns fria svar framhävdes att de svenskspråkiga på grund av detta brukar använda finska när de har kontakt med stadens myndigheter. På basis av dessa resultat, liksom den övriga responsen från de svenskspråkiga invånarna förefaller det som om det skulle finnas ett klart behov för att stödja stadens tvåspråkighet. 1 Andelen som talar något annat språk i Vanda är 10,8 % år Befolkningsprognos för Vanda Service på svenska i huvudstadsregionen, 2007, Språkbarometern 2008 och

5 3.1 Anvisningar I förvaltningsstadgan ingår de relevanta bestämmelserna för hur servicen i staden ges på enahanda grunder till invånare som hör till olika språkgrupper. I Vanda stads förvaltningsstadga står det skrivet att man vid tillämpningen av stadgan, liksom när man organiserar verksamheten och informationen ska följa språklagen och lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda. Fullmäktiges möteskallelser och protokoll ska skrivas på finska och svenska. Möteskallelser och protokoll är finska när det gäller övriga verksamhetsorgan, med undantag för de svenskspråkiga organ somm anges separat. I verksamhetsområdenas instruktioner har man skrivit in skyldigheten att beakta befolkningens rättighet att få service på sitt modersmål, finska och svenska, när verksamheten organiseras. I upphandlingsanvisningarna har inga bestämmelser om att beakta det svenska språket inkluderats, ej heller återfinns sådana i anvisningarna för respektive verksamhetsområde. I stadens informationsanvisningar konstateras det angående informationen på svenska: "enligt språklagen ska en tvåspråkig kommuns meddelanden, kungörelser och anslag samt annan information till allmänheten finnas på finska och svenska När det gäller övrigt informations- och marknadsföringsmaterial måste man däremot från fall till fall bedöma hur man ska trygga den svenskspråkiga befolkningens informationsbehov. Ifall det inte är möjligt att ge ut alla publikationer även på svenska, måste det finnas ett sammandrag på svenska i t.ex. broschyrer som rör service. Vidare är det bra att i dessa omtala var svenskspråkiga kommuninvånare kan få tilläggsinformation på sitt modersmål. Som en tvåspråkig kommun åligger det Vanda att i kontakten med en svenskspråkig kommuninvånare använda hans eller hennes modersmål. Därför är det bra om verksamhetsområdena och de olika enheterna sammanställer tydliga förteckningar över de personer till vilka svenskspråkiga förfrågningar och kontakter ska riktas. Av verksamhetsområdena är det endast bildningsväsendet som har egna anvisningar om informationen på svenska, dessa anknyter till verksamheten inom bildningsväsendets svenskspråkiga resultatområde. 3.2 Hur den svenskspråkiga servicen organiseras Den svenskspråkiga servicen i Vanda är huvudsakligen integrerad i den övriga verksamheten, med undantag för bildningsväsendet. Inom bildningsväsendet svarar det separata resultatområdet för den svenskspråkiga servicen enligt sin instruktion för att organisera och utveckla svenskspråkig småbarnsfostran, barndagvård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion använder den beslutanderätt som fastställts för undervisningsnämndens räkning i frågor som rör svenskspråkig småbarnsfostran, dagvård och undervisning I två av kulturservicens enheter meddelas undervisning på svenska, i konstskolan och i musikinstitutets svenskspråkiga enhet. Den svenskspråkiga ungdomsverksamheten koordineras underställt ungdomsservicen av samarbetsgruppen Svensk ungdom i Vanda med representanter från svenskspråkiga organisationer, församlingen och stadens utbildnings- och kulturväsen. 4

6 Dessutom är Vanda stads ungdomsservice delägare i den gemensamma svenskspråkiga verkstaden i huvudstadsregionen, dvs Svenska produktionsskolan. Det finns ingen separat svenskspråkig ungdomslokal men i Helsinggård ordnas klubbverksamhet för svenskspråkiga ungdomar. I synnerhet inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård används också köptjänster och samarbete mellan kommunerna för att ordna service för de svenskspråkiga invånarna. Servicen Svensk info som grundades 2011 stöder de svenskspråkiga invånarnas tillgång på information. På servicenumret ges information om svenskspråkiga evenemang, svenskspråkig service och kontaktpersoner. Ansvar för den svenskspråkiga servicen har inkluderats i enskilda anställdas uppgiftsbeskrivningar. Inom ungdomsväsendet har Håkansböle områdesungdomschef i uppgift att ansvara för den svenskspråkiga verksamheten medan kulturproduktionschefen har motsvarande uppgift inom kulturväsendet. Inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård har varje resultatområde utsett en person, i vars uppgiftsbeskrivning det ingår att koordinera den svenskspråkiga servicen. 4 I en personalenkät meddelade hälften av svararna att det inom deras resultatområde har utsetts särskilda personer med ansvar för svenskspråkiga frågor. Ofta är det fråga om ett ansvar i praktiken som anställda med kunskaper i svenska tagit på sig av naturliga skäl. Av personalenkäten och den övriga responsen från de anställda framkom också att det inom de flesta av stadens verksamheter inte fastställts någon svenskspråkig serviceprocess och att de anställda inte har några klara anvisningar för hur svenska språket ska användas i olika kundservicesituationer. Utöver detta saknas en uppföljning av den svenskspråkiga servicenivån. 3.3 Information och publikationer Stadens interna och externa publikationer har också innehåll på svenska. Stadsbroschyren, informationshäftet Vanda i fickformat och invånarbrevet Välkommen till Vanda publiceras på svenska. Serviceguiden Vandaguiden som ges ut både elektroniskt och i pappersformat innehåller kontaktinformation till anställda och förtroendevalda i Vanda som talar svenska och till svenskspråkiga organisationer. Praxisen för hur informationen ordnas varierar inom de olika verksamhetsområdena, även om man i staden försöker beakta att de svenskspråkiga invånarna ska ha tillgång till information. Staden har till exempel tvåspråkiga webbsidor och varje verksamhetsområde ansvarar för egen del för det svenskspråkiga innehållet på sidorna. En svenskspråkig informatör inom centralförvaltningen innehar dock helhetsansvaret för det svenskspråkiga innehållet. Stadsfullmäktiges föredragningslistor och protokoll översätts till svenska. Likaså översätts stadens budgetar, bokslut, kungörelser, plantexter och gatunamn. Allmänt informations- och marknadsföringsmaterial på svenska produceras enligt övervägande. Staden har begränsade översättarresurser, vilket tidvis orsakar fördröjningar i översättningsarbetet. 4 Uppgiftsbeskrivningen för direktören för bildningsväsendets svenskspråkiga resultatområde inkluderade tidigare en separat notering om utveckling och koordinering av servicen för den svenskspråkiga befolkningen på stadsnivå. Denna notering ströks emellertid

7 3.4 Personalen Vanda stad hade 247 anställda med svenska som modersmål år 2011 (av dessa 161 inom bildningsväsendets svenskspråkiga resultatområde). Under de närmaste åren förnyas stadens personal framför allt genom att anställda går i pension. Därför är det viktigt att se till att tvåspråkighetens förpliktelser beaktas vid rekryteringarna. Tvåspråkigheten ska också beaktas när beslut fattas om att allokera ordnandet av servicen till en aktör utom staden. Hälften av dem som besvarade personalenkäten meddelade att kunskaper i svenska beaktas vid rekryteringen, så att det för vissa tjänster ingår krav på språkkunskaper i behörighetsvillkoren eller att svenska räknas som merit. Även om man strävar efter att beakta sökandens språkkunskaper är detta i praktiken ofta svårt, eftersom de övriga kompetensvillkoren i första hand måste uppfyllas. Över hälften svarade att kunskaper i det andra inhemska språket efterfrågas vid rekryteringen. I praktiken har det ordnats relativt lite undervisning i svenska. År 2011 deltog sex personer i staden i undervisning i svenska inom verksamhetsområdet för markanvändning och miljö. Dessutom deltog sex av samservicens anställda i en aktiveringskurs i svenska som ordnades på arbetarinstitutet. Även år 2012 har det på hösten inletts en aktiveringskurs i svenska på arbetarinstitutet, denna gång för de anställda inom kulturservicen. I Vanda stad används ett språktillägg som arbetsgivaren fattar beslut om. Språktillägget kan betalas till personer som muntligen använder båda språken i servicen till kommuninvånarna. En förutsättning för att få tillägget är att uppgiften, utöver det egna modersmålet, också förutsätter att man behärskar det andra inhemska språket och att inga språkkrav har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen. År 2011 betalades språktillägg för svenska till 55 anställda. 3.5 Delaktighet Vid planeringen av serviceproduktionen är det viktigt att utöver de svenskspråkigas servicebehov, också beakta de svenskspråkigas delaktighet. Stödjandet av delaktigheten hos stadens invånare har redan utvecklats under en lång tid i Vanda. År 2011 utarbetades en delaktighetsmodell på stadsnivå, där tyngpunkten i utvecklandet ligger på delaktigheten i verksamhetens planering och i beslutsfattandet. Meningen är att det i programmets verkställighetsskede ska utarbetas anvisningar på stadsnivå för att främja delaktighet, där också olika invånargruppers specialbehov beaktas. Svenska kommittén ett förtroendeorgan bestående av tio personer, stöder för sin del stadens svenskspråkiga invånares delaktighet. Enligt instruktionen har kommittén i uppgift att bl.a. utveckla levnadsvillkoren och tjänsterna för den svenskspråkiga befolkningen, värna om de svenska kulturtraditionerna och följa upp att den svenskspråkiga delen av befolkningen får kommunala tjänster på sitt modersmål. Vidare kan Svenska kommittén framställa förslag, ta ställning till och ge utlåtanden i angelägenheter, som berör den svenskspråkiga befolkningens ställning och omständigheter. Invånarna kan förutom traditionella invånarinitiativ och givande av respons också föra ärenden till behandling i Svenska kommittén som på detta sätt är avsedd att fungera som en länk mellan invånarna och staden. Svenska kommittén har ändå i praktiken, på grund av långa mellan- 6

8 rum mellan sammanträdena, haft svårt att aktivt förverkliga de uppgifter som nämns i instruktionen. Svenska kommittén har ett årligt anslag (områdesmedel) till sitt förfogande, som kommittén delar ut till olika organisationer och andra aktörer i form av projektunderstöd eller använder i den egna verksamheten enligt grunder som stadens fastställt. Kommittén ger också ut tidningen Vanda nytt som utkommer sex gånger om året samt ordnar kulturveckan Svenska veckan och andra invånarmöten och evenemang riktade till svenskspråkiga invånare. Denna verksamhet har av invånarna ansetts vara betydelsefull, vilket påvisar den viktiga roll som Svenska kommittén har när det gäller att stödja de svenskspråkiga invånarnas samhällsgemenskap samt kultur- och föreningsverksamhet. 4. Utvecklingsmål och åtgärdsförslag 1. Uppdatering av anvisningar Stadens anvisningar måste uppdateras så att de bättre beaktar tvåspråkighetens nuläge. En tydligare förpliktelse måste skrivas in i förvaltningsstadgan om att beakta både finsk- och svenskspråkiga invånares behov i all verksamhet inom staden. Dessutom måste en notering om att beakta de språkliga rättigheterna inkluderas i stadens upphandlingsanvisningar. Formuleringen om stadens språkservice i förvaltningsstadgan uppdateras, så att den ännu tydligare signalerar tvåspråkighet. Upphandlingsanvisningarna ska kompletteras med en skrivning om att beakta de språkliga rättigheterna vid upphandlingen av service. 2. Hur den svenskspråkiga servicen och utvärderingen av den utvecklas När den svenskspråkiga servicen produceras som en del av stadens övriga service är det viktigt att de svenskspråkiga invånarnas behov beaktas redan i samband med att verksamheten planeras. Därför måste vart och ett av verksamhetsområdena göra en kartläggning av den personal som behärskar svenska och klarlägga alla tillvägagångssätt genom att gå igenom och registrera de svenskspråkiga serviceprocesserna. De mål som gäller den svenskspråkiga servicen inbegrips i strategin på stadsnivå, liksom även i verksamhetsområdenas styrkort för hela stadens verksamhet. Serviceprocesserna och verksamhetsanvisningarna för den svenskspråkiga servicens del förtydligas. Frågor som mäter den svenskspråkiga servicens kvalitet inkluderas i stadens CAF-utvärdering. Enheten för statistik och forskning utför för varje fullmäktigeperiod en enkät om hur nöjda invånarna är med den svenskspråkiga servicen. 7

9 3. Tvåspråkigheten bland de anställda stärks Antalet anställda som behärskar svenska och till exempel translatorernas resurser är praktiska utmaningar när servicen organiseras. Det är svårt att vid rekryteringen hitta språkkunnig personal som också uppfyller övriga behörighetsvillkoren. Man bör ändå försäkra sig om att man vid rekryteringen i tillräcklig grad och systematiskt fäster uppmärksamhet vid språkkunskaperna hos den personal som anställs. Om man vill öka antalet anställda som behärskar svenska är det också viktigt att öka språkkunskaperna hos den redan existerande personalen. I responsen från de anställda framkom det tydligt att det finns ett behov för att stärka de anställdas språkkunskaper. Man vill upprätthålla den språkliga kompetensen för att kunna använda den i servicesituationer och behovet av språkundervisning framhävdes klart och tydligt. Satsningar måste göras på att stärka de anställdas språkkompetens genom att kartlägga behovet av undervisning i svenska och informera om möjligheterna till undervisning. Man måste också sporra de anställda till att upprätthålla sina kunskaper i svenska genom att i större utsträckning ta i bruk språktillägg och skapa god praxis som stöder användningen och inlärningen av svenska. Tvåspråkigheten beaktas vid rekrytering De anställdas språkkunskaper ökas och upprätthålls genom undervisning 4. Uppmärksamhet fästs vid informationspraxisen Att informera på båda språken är viktigt då man strävar efter att profilera sig som en tvåspråkig stad. Utmaningarna i informationsgången beror förmodligen delvis på bristande rutiner, dvs. man kommer inte ihåg att i den egna verksamheten tillräckligt beakta att den svenskspråkiga befolkningens tillgång på information ska tryggas, vilket också står skrivet i stadens informationsanvisningar. Det svenska språket måste framträda bättre i stadens verksamhetskultur för att svenskan ska kunna vara en naturlig del vardagen inom förvaltningen. Det är också med tanke på invånarnas delaktighet en viktig förutsättning att de svenskspråkiga har tillräckligt med aktuell information till sitt förfogande. Stadens allmänna information på svenska måste också utvecklas vidare med detta i åtanke. I stadens informationsanvisningar måste man lyfta fram tvåspråkigheten och inom respektive verksamhetsområde måste man ha entydig informationspraxis på svenska och definiera dem så att de motsvarar språklagen och stadens informationsanvisningar. Satsningar på att planera det svenskspråkiga innehållet bör göras och klar och entydig praxis skapas över vilket material som ska finnas översatt. Utöver informationsmaterialet i elektronisk och tryckt form måste man gå igenom praxis även för exempelvis meddelanden, skyltar och orienteringstavlor. vid uppdateringen av informationsanvisningarna beaktas åtgärdsförslagen i tvåspråkighetsprogrammet informationspraxis stärks så att den följer stadens informationsanvisningar 8

10 5. Ansvaret för den tvåspråkiga servicen förtydligas Ett viktigt mål för utveckling är även att man systematiskt följer upp nivån på den svenskspråkiga servicen och hur den förverkligas. Särskilt i de lägen då brister förekommer i verksamheten, vore det mest entydigt att officiellt fastställa ansvaret för hur den svenskspråkiga servicen ordnas. Därför bör verksamhetsområdena utse personer som ansvarar för den svenskspråkiga servicen. Dessutom måste man definiera vilka metoder som används för uppföljningen och hur och till vilka instanser det rapporteras om utfallet av servicen. Främjandet av delaktigheten hos stadens svenskspråkiga invånare kopplas starkt till tillgången på information och kunskaper om de egna möjligheterna att vara med och påverka. Påverkningsmöjligheterna stärks för sin del av att den svenskspråkiga informationspraxisen förbättras, att samordningen av servicen utvecklas och personer som är ansvariga för servicen utses. Stadsdirektören utser en arbetsgrupp av tjänsteinnehavare på stadsnivå, med uppgift att - följa upp hur tvåspråkighetsprogrammet genomförs och aktivt verka för att främja målen i programmet. - följa upp hur språkservicen utvecklas. - informera aktuella parter om brister som uppdagas och lägga fram förslag som siktar till att förbättra beredskapen till att ge språkservice. - årligen rapportera till stadsstyrelsen, som svarar för att språkprogrammet fullföljs, utvecklas och följs upp. - ta fram och föra vidare god praxis inom de olika verksamhetsområdena så att de kan delas och tas i bruk på stadsnivå. 9

11 Hänvisningar och källor Befolkningsprognos för Vanda (2012), Service på svenska i huvudstadsregionen (2007). Delegationen för huvudstadsregionen, grupp 14. s+samordningsgrupp Språkbarometern Information om projektet: 10

12 Vanda stad Stationsvägen 7, Vanda Tfn (växel) Vanda stads tvåspråkighetsprogram

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

SPRÅKPROGRAM 31.3.2010

SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 SPRÅKPROGRAM 31.3.2010 Stadsstyrelsen 17.5.2010 Innehåll Språkprogram... 1 1. Språkprogrammets bakgrund... 2 2. Språkprogrammets utgångslägen.2 3. Lagstiftning och övriga regelverk.. 2 4. Språklig jämställdhet

Läs mer

Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas. Fyra sätt. att påverka i Vanda

Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas. Fyra sätt. att påverka i Vanda Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas Fyra sätt att påverka i Vanda Varför delta? I kommunen görs beslut i många saker som påverkar din vardag: de kan till exempel gälla skolor, bibliotek,

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2015 2017

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2015 2017 Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2015 2017 STF godkänt 27.4.2015 28 Innehållsförteckning 1. Syftet med tvåspråkighetsprogrammet... 2 2. Den språkliga verksamhetsmiljön... 2 2.1 Lagstiftning och andra

Läs mer

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2014 2017 UTKAST (24.11.2014)

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2014 2017 UTKAST (24.11.2014) Grankulla stads tvåspråkighetsprogram 2014 2017 UTKAST (24.11.2014) KH hyväksynyt xx.xx.2014 KV hyväksynyt xx.xx.2015 Sisällysluettelo 1. Syftet med tvåspråkighetsprogrammet... 3 2. Den språkliga verksamhetsmiljön...

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Rapport Kundenkät Dnr 36/83/2014 Partanen Heidi 9.2.2015 Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Kommunförbundets juridiska enhet genomförde i slutet av år 2014 en enkät bland kommunala

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 1 Bakgrund Enkäten genomfördes i april 1 (1.-17.4.) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar för webbkommunikationen

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Promemoria Jurist Mervi Kuittinen 29.9.2014 Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Syftet med denna promemoria är att komplettera Kommunförbundets anvisningar om information

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Serviceområdet för svenskspråkig fostran och undervisning Inom resultatområdet

Läs mer

1. Språklagstiftningen reformeras 2. Yttrandefrihetslagen och församlingarnas internettjänster 1. SPRÅKLAGSTIFTNINGEN REFORMERAS

1. Språklagstiftningen reformeras 2. Yttrandefrihetslagen och församlingarnas internettjänster 1. SPRÅKLAGSTIFTNINGEN REFORMERAS 19.12.2003 Nr 43/2003 1 (2) Innehåll: 1. Språklagstiftningen reformeras 2. Yttrandefrihetslagen och församlingarnas internettjänster 1. SPRÅKLAGSTIFTNINGEN REFORMERAS Språklagen (423/2003) träder i kraft

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

INFORMATIONSPOLITISKT PROGRAM FÖR NYKARLEBY STAD. 2.1. Öppenhet 2.2. Innehåll och målgrupper

INFORMATIONSPOLITISKT PROGRAM FÖR NYKARLEBY STAD. 2.1. Öppenhet 2.2. Innehåll och målgrupper INFORMATIONSPOLITISKT PROGRAM FÖR NYKARLEBY STAD Godkänd av stadsfullmäktige 31.3.2005 1. INLEDNING 2. PRINCIPER OCH MÅLSÄTTNINGAR 2.1. Öppenhet 2.2. Innehåll och målgrupper 3. ORGANISATION 3.1. Tjänsteman

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI TILL ÅR 2010 INNEHÅLL 1. UTGÅNGSLÄGE. 2. KOMMUNIKATIONENS UPPGIFTER OCH MÅL 2.1 Uppgifter 2.2 Mål

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI TILL ÅR 2010 INNEHÅLL 1. UTGÅNGSLÄGE. 2. KOMMUNIKATIONENS UPPGIFTER OCH MÅL 2.1 Uppgifter 2.2 Mål KOMMUNIKATIONSSTRATEGI TILL ÅR 2010 INNEHÅLL 1. UTGÅNGSLÄGE 2. KOMMUNIKATIONENS UPPGIFTER OCH MÅL 2.1 Uppgifter 2.2 Mål 3. REFERENSRAM OCH PRINCIPER FÖR KOMMUNIKATIONEN 3.1 Referensram 3.2 Principer 4.

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter

75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter 106/2013 75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar rapporten om helsingforsförsamlingarnas

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Handikapprådets sammansättning 2013... 3 Sammanträden... 4 Utlåtanden, förslag, ställningstaganden, meddelanden och

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Ett Vanda för barn och unga II

Ett Vanda för barn och unga II Ett Vanda för barn och unga II Åtgärdsprogram för åren 2013 2016 Contents Inledning... 3 Bakgrund... 3 Åtgärdsprogrammets beredning... 5 Påverkanssätt för barn och unga i Vanda... 7 Delaktighet inom småbarnsfostran

Läs mer

Reglemente för Tekniska nämnden

Reglemente för Tekniska nämnden Nummer: 25:1 Blad: (1) Reglemente för Tekniska nämnden A Tekniska nämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Tekniska nämndens ansvarsområde och uppgifter regleras i detta reglemente. Tekniska nämnden ansvarar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Kommunal författningssamling Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige i Motala kommun Diarienummer: 14/KS 0024

Läs mer

Det tvåspråkiga Helsingfors

Det tvåspråkiga Helsingfors Det tvåspråkiga Helsingfors Utredning om tvåspråkigheten och åtgärdsförslag Arbetsgruppen för ett tvåspråkigt Helsingfors 8.1.2015 Innehåll Inledning 1 1. Språkliga rättigheter 4 2. Den svenskspråkiga

Läs mer

FÖREBYGGANDE AV VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH INOM FAMILJEN I KOMMUNEN SAMT EN MODELL FÖR BEFATTNINGSBESKRIVNINGEN FÖR KOORDINATORN

FÖREBYGGANDE AV VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH INOM FAMILJEN I KOMMUNEN SAMT EN MODELL FÖR BEFATTNINGSBESKRIVNINGEN FÖR KOORDINATORN FÖREBYGGANDE AV VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH INOM FAMILJEN I KOMMUNEN SAMT EN MODELL FÖR BEFATTNINGSBESKRIVNINGEN FÖR KOORDINATORN Praktiska anvisningar för strategisk planering av förebyggandet av våld

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder.

Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder. Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder. Behandlats av Röda Korsets styrelse 22.5.2015 INITIATIV 1 Infopaket för nya

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Reglemente Avfallsnämnden

Reglemente Avfallsnämnden Reglemente Avfallsnämnden Mariestad och Gullspång Datum: 2012-01-18 Dnr: Sida: 2 (5) Avfallsnämndens verksamhetsområden 1 Avfallsnämnden har hand om avfallshanteringen i Gullspångs och Mariestads kommuner.

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Antaget av direktionen den 18 december 1997, 49 Revidering fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige och som träder i kraft den 1 juli

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg SID 1(7) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2014, 195, att gälla från och med den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige har beslutat om en

Läs mer

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga.

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga. Föa.1 ARVODESSTADGA FÖR HELSINGFORS STADS FÖRTROENDEVALDA Godkänd av stadsfullmäktige den 5 maj 2010 1 Tillämpning Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3 Allmänt reglemente för kommunstyrelse och nämnder Antaget av kommunfullmäktige 2007-02-26, 84 Reviderat av kommunfullmäktige 2012-04-10, 34 Reviderat av kommunfullmäktige 2015-05-11, 63 Nämnds ansvar och

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21 22.11.2013 Kaj Hoffrén Överinspektör Skatteförvaltningen/Finland

Läs mer

Arbetsordning för Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi. Den 5.11.2012

Arbetsordning för Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi. Den 5.11.2012 Arbetsordning för Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi Den 5.11.2012 1 Kapitel I: Allmänna bestämmelser 1 Åländska studentlaget vid Åbo Akademi ( Studentlaget ) är reglerad genom lagen om föreningar,

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 92/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ny språklag och lagstiftning som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer