Strategier för konkurrenskraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategier för konkurrenskraft"

Transkript

1 Strategier för konkurrenskraft Spelar strategierna någon roll för jordbruks- och trädgårdsföretag? Företagens strategier påverkar konkurrenskraften. Strategin måste anpassas till företagets förutsättningar, kundernas behov och konkurrenterna. Diversifiering ökar konkurrenskraften om verksamheterna kompletterar varandra på ett sätt som ger synergier och ökad anpassningsförmåga. Rapport 2015:11

2 Omslagsfoto: 1. Blåärt - Agneta Börjesson 2. Får - Lena Clarin 3. Grönsaker - shutterstock 4. Gurka - shutterstock 5. Gris - Markus Tiburzi 6. Vete - Urban Wigert 7. Pengar - Mikael Damkier 8. Kor - Markus Tiburzi 9. Lin - Christer Wallinder 10. Ägg - Ulf Nylén 11. Äppelodling - Lena Clarin 12. Raps - Conny Thålin

3 Strategier för konkurrenskraft Spelar strategierna någon roll för jordbruks- och trädgårdsföretag? Jordbruksverket arbetar för livskraftiga och lönsamma jordbruks- och trädgårdsföretag. Under år genomförs flera studier för att öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar företagens konkurrenskraft. Denna studie fokuserar på sådana faktorer som ligger inom företagens handlingsutrymme. Rapporten ger en bild av strategiernas betydelse för den långsiktiga lönsamheten. Ett tack riktas till ek dr Anna Thomasson (forskare på företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet) och Joel Karlsson (Jordbruksverket) som har granskat rapportens vetenskapliga kvalitet. Konstruktiva synpunkter har också tacksamt mottagits av Ove Karlsson (Kompetenscentrum Företagsledning vid Sveriges lant bruksuniversitet) samt Magnus Nordgren och Carin Hörnsten (båda på Jordbruks verket). Trots alla goda synpunkter är jag själv ansvarig för slutresultatet. Författare Ek dr Jonas Fjertorp Landsbygdsanalysenheten

4

5 Sammanfattning Denna rapport handlar om vilken betydelse strategier har för konkurrenskraften i svenska jordbruks- och trädgårdsföretag. Studien visar att företagens strategier har stor betydelse för konkurrenskraften och att den långsiktiga lönsamheten måste vara utgångspunkten för strategin. Resultaten visar på några komponenter som bidrar till en strategi som stärker konkurrenskraften: lönsamhet som beslutskriterium aktiv företagsledning lyhördhet för kundernas betalningsvilja kommunicera kundvärden kompletterande verksamhetsgrenar ta marginaler från kunder och leverantörer öka förmågan genom lönsamma samarbeten. Det räcker inte att tillämpa någon eller ett par av dessa komponenter. Med hänsyn till företagets förutsättningar, konkurrenternas agerande och kundernas efterfrågan gäller det att kombinera så många som möjligt av komponenterna så att de förstärker varandra. Förhoppningen är att resultaten ska bidra till att företag kan stärka sin konkurrenskraft. Studien genomfördes under hösten I studien används en fallstudiemetod med djupstudier av flera företag. De företag som analyseras bedriver grisproduktion, mjölkproduktion och växthusodling. Resultaten är relevanta även för andra jordbruks- och trädgårdsföretag.

6

7 Summary Strategies for competitiveness in Swedish agricultural and horticultural enterprises Competitiveness and long term profitability are challenging issues for many Swedish enterprises in the agricultural and horticultural sectors. This study emphasizes the importance of business strategies to improve competitiveness. The results suggest some decisive factors that contribute to a strategy that improves competiveness: profitability as a main criterion for decisions active business management responsiveness to customers willingness to pay communicating customer value lines of business that complement each other taking margins from customers and suppliers increase company s internal capability through profitable partnerships. It is not enough to apply one or two of these factors. The key is to combine as many as possible of the decisive factors so that they reinforce each other. It has to be done considering the company s conditions, actions of competitors and consumer demand. The challenge is to create a strategy where the company can meet customer needs in a way that is profitable and difficult for competitors to imitate. A multiple case study approach is used in this report. The study was conducted in 2014 and analyses case study data from six enterprises from three agricultural and horticultural sectors: dairy farming, pig production and cultivation of greenhouse tomatoes. From each sector, one enterprise was chosen because of weak competitiveness, and one because of strong competitiveness. A model by Collis and Rukstad (2008) was used in the analysis. The Swedish Board of Agriculture is working for viable and profitable enterprises in agriculture and horticulture. Several studies are conducted during to increase the understanding of various factors influencing competitiveness. This report focuses on the importance of business strategies, which any enterprise can affect.

8

9 Innehåll 1 Jordbrukets konkurrenskraft Fokus på företagens strategier Hur besvaras frågorna? Vad innebär konkurrenskraft för ett företag? Spelar strategier någon roll? Avgränsning Studiens genomförande Fallstudie Val av företag Deskriptiv statistik Underlag till fallstudierna Modell för konkurrenskraft Vad innehåller en strategi? Hur analysera strategier & konkurrenskraft? Analys av fallföretagen Vad har företagen för strategier? Har strategierna någon betydelse för konkurrenskraften? Summering av resultaten Vad kommer studien fram till? Slutsatser Diskussion Idéer till fortsatta studier Bilaga Beskrivning av fallföretagen Hjularöds Gris AB Gamla Wärslätt Jordbruks Aktiebolag Törlan Lantbruk AB Kullingsjö Lantbruk AB Assarsson Trädgård Aktiebolag Österlentomater Aktiebolag...63 Referenser...68 Intervjuade personer...70

10

11 1 Jordbrukets konkurrenskraft 1.1 Fokus på företagens strategier Den svenska produktionen av kött, mjölk, spannmål och grönsaker av den totala konsumtionen i landet har minskat under en längre tid. Tidigare politiska mål om en viss självförsörjningsgrad av landets livsmedelsbehov, har ersatts av frihandel och omfattande politiska stödåtgärder för att stärka jordbrukets konkurrenskraft inom EU (OECD, 2011). Samtidigt har EU ambitionen att minska jordbruks stödens andel av budgeten. Det innebär att det blir viktigt för jordbruksföretagen att bli ännu mer marknadsorienterade och anpassa sig till kundernas behov. Jordbruksföretag behöver ha en strategisk medvetenhet och kunna utveckla verksamheten för att vara framgångsrika (McElwee & Bosworth, 2010). Betydelsen av strategisk planering för att öka konkurrenskraften poängteras även i Konkurrenskraftsutredningen (SOU 2015:15). Frågan är vilken betydelse strategierna har och vad enskilda företag kan göra för att stärka sin konkurrens kraft. Denna rapport handlar om konkurrenskraften på företagsnivå inom svensk primärproduktion och har ambitionen att belysa företagens möjligheter att påverka sin konkurrenskraft. Syftet är att förklara strategiernas betydelse för jordbruks- och trädgårdsföretagens konkurrenskraft. I rapporten besvaras följande frågor: Har strategierna någon betydelse för varför vissa jordbruks- och trädgårdsföretag är mer konkurrenskraftiga än andra? Vad karakteriserar strategierna i de jordbruks- och trädgårdsföretag som har förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och upprätthålla eller öka sin konkurrenskraft? 1.2 Hur besvaras frågorna? Studiens syfte kräver en metod som på ett förhållandevis förutsättningslöst sätt kan förklara hur strategierna påverkar konkurrenskraften i enskilda företag. Studien har därför genomförts som en fallstudie, som har detta som sin främsta fördel (se Yin, 2007). Totalt har sex företag studerats. De bedriver verksamhet inom mjölkproduktion, grisproduktion och växthusodling. I kapitel 2 finns mer information om den metod som har använt. Analysen görs med en modell av Collis & Rukstad (2008) som har ett resurs baserat perspektiv. I modellen beaktas även företagets interna förmåga, kundernas behov och konkurrenterna. Rapportens analys ger en bild av vad som kännetecknar strategier som kan förväntas öka företagens konkurrenskraft. Studiens resultat är därför relevanta för att förstå strategiernas betydelse för konkurrenskraften i jordbruks- och trädgårds företag. Det utesluter inte att det finns andra komponenter som kan bidra till en konkurrenskraftig strategi, men som inte fångas i denna studie. Studien säger däremot inte någonting om hur vanligt det är att företag med god konkurrenskraft använder en viss typ av strategi, jämfört med hur vanlig den strategin är i företag med mindre god konkurrenskraft. 1

12 1.3 Vad innebär konkurrenskraft för ett företag? På företagsnivå handlar konkurrenskraftsbegreppet om värdet på de varor och tjänster som produceras i relation till de resurser som ianspråktas (Porter et al., 2007). Definitionen är därmed relaterad till företagets marknadsprestation och produktivitet (jmf Laureti & Viviani, 2011). Det centrala för ett företags konkurrenskraft blir att leverera kundvärde (Kennedy et al., 1997). En central komponent i begreppet är lönsamhet (Latruffe, 2010). Lönsamheten uppstår när företaget har tillgång till nödvändiga produktionsresurser (i form av råvaror, arbetskraft, kapitaltillgångar etc.) och kan omvandla dem på ett resurseffektivt sätt till sådana produkter som kunderna efterfrågar och är beredda att betala ett högre värde för, än värdet på förbrukade resurser. Vinsten skapar förutsättningar för företaget att utvecklas och fortleva över tiden. Samtidigt agerar företag i en värld som förändras. Det gäller inte minst jordbruksföretag som verkar i en komplex och mångfacetterad omvärld (McElwee & Bosworth, 2010). För att lönsamheten ska kunna behållas över tiden, krävs anpassningsförmåga (Brorström et al., 2012; Tengblad & Oudhuis, 2014). Det gäller att inse behovet av anpassning innan det får allvarliga ekonomiska konsekvenser för företaget. Det handlar inte bara om att kunna anpassa sig till sociala och ekonomiska normer och förutsättningar, utan alla typer av förändrade förutsättningar såsom miljö- och klimatmässiga samt juridiska och politiska. Anpassningsförmågan behöver dessutom vara kontinuerlig (Cikán, 2008). Långsiktighet är ytterligare en central komponent i begreppet. Konkurrenskraft handlar om att kunna skapa lönsamhet över tiden. Långsiktigheten kräver ett hållbart nyttjande av de produktionsresurser som företaget har till sitt förfogande, så att värde kan skapas för kunderna över tiden på ett resurseffektivt sätt (jmf Latruffe, 2010). Utifrån ovanstående litteraturöversikt kan konkurrenskraft på företagsnivå definieras som företagets kontinuerliga förmåga att hantera förändrade förutsättningar på ett sätt som möter kundernas efterfrågan med långsiktig lönsamhet. 1.4 Spelar strategier någon roll? Vad är en strategi? En strategi kan definieras som metoden för hur ett företag på en viss marknad inom en viss bransch ska kunna nå uppsatta mål (jmf Barney, 2014, s.3). Wittington (2006) konstaterar att strategi är något som människor gör. I vinstdrivande företag handlar strategin om hur företaget ska bli lönsamt (Barney, 2007). Genom förandet av en strategi utgörs av ett mönster av handlingar (Mintzberg, 1987), som till sammans ska bidra till att företaget ska bli lönsamt och kunna utvecklas över tiden. 2

13 1.4.2 Strategier i jordbruks- och trädgårdsföretag Strategier inom jordbrukssektorn och den jordbruksnära livsmedelssektorn verkar vara ett mindre väl utforskat område. Forsman (2004) studerar dock strategier för konkurrenskraft hos livsmedelsföretag på Finlands landsbygd genom att under söka deras förmåga att uppnå och upprätthålla en position som ger konkurrens fördelar i förhållande till större livsmedelsföretag. Resultaten visar att företagen valt olika strategier och att en viss strategi inte alltid leder till framgång. Studien visar därmed på komplexiteten i strategivalet och betydelsen av att anpassa strategin till de unika förutsättningar som råder för varje enskilt företag. I en studie av Wilson (2014) identifieras några faktorer som är gemensamma för jordbruksföretag i Storbritannien som det går bra för. Den visar att företagen har jordbrukskunskap som bygger på flera källor utnyttjar de unika förutsättningar företaget har har låga skulder håller sig uppdaterade med ny teknologi, är öppna och flexibla till möjligheter använder flera marknadskanaler förbättrar företagets verksamhet genom kontinuerliga anpassningar. Studien visar också att företagen försöker maximera vinsten genom kostnadskontroll uppmärksamhet på detaljer produktkvalitet eftersträva hög avkastning genom att fokusera på höga marginaler. Wilson (2014) gör dock ingen jämförelse med företag som går mindre bra. Det gör det svårt att veta vad som är avgörande i företagens strategier för konkurrenskraften. Kanske är vissa faktorer gemensamma också med de företag som har mindre god konkurrenskraft? En rad studier belyser betydelsen av strategier inom andra sektorer än jordbruket. Till exempel visar Hult et al. (2007) effekter av hur företag väljer att förhålla sig till den leveranskedja de ingår i. Resultaten pekar på att vid marknadsturbulens är det bättre att ha valt en strategi av kunskapsutveckling med andra aktörer i leveranskedjan. Vid mer stabila marknadsförutsättningar är en kultur av konkurrens mellan aktörer inom kedjan mer ändamålsenlig. I en annan studie av Lundberg (2010) studeras strategiska nätverk som ett medel för att stärka konkurrenskraften i svenska regioner. Resultaten pekar på att deltagande i ett regionalt strategiskt nätverk kan öka konkurrenskraften för enskilda företag. Resursbaserad teori (Resource Based View, RBV) har använts för att förstå strategier bättre. Utgångspunkten är att tillgången till olika typer av resurser (kunskap, kapital, fysiska tillgångar) och företagens förmåga att använda resurserna på ett mer effektivt sätt än konkurrenterna, är en förklaring till att vissa företag går bättre än andra (Barney, 2014; Grant, 1991). Verksamheterna i jordbruks- och trädgårdsföretag är kapitalintensiva och ofta även arbetsintensiva. De kräver dessutom långsiktiga investeringar i byggnader, maskiner, mark och djur, som inte är så lätta att (snabbt) anpassa till förändrade förutsättningar. Det innebär att långsiktiga strategiska frågor blir viktiga i dessa företag. 3

14 Av tradition har jordbruksföretag agerat som råvaruproducenter, exempelvis till ett kooperativt slakteri eller mejeri. En stor del av de strategiska frågorna har hanterats av kooperativen. Under senare tid har kooperativens roll förändrats. Inom vissa delar av sektorn har kooperativen i stort sett försvunnit, till exempel inom gris näringen. Förutsättningarna för enskilda jordbruksföretag har därmed förändrats. Det ställer högre krav på att företagen har egna strategier för att anpassa sig och behålla sin konkurrenskraft. Vissa har valt att skaffa sig egen kapacitet i vidareförädling (se t.ex. ATL, ). Andra har börjat arbeta på en mer nischad marknad med ett mindre standardiserat sortiment, till exempel genom att sälja direkt till konsumenter eller lokala detaljhandlare med egna varumärken. Denna korta litteraturöversikt pekar på att strategierna är av betydelse för konkurrenskraften. Det är därför angeläget att studera hur jordbruksföretag hanterar förändrade förutsättningar och vilka möjligheter de har att anpassa sin strategi så att företagen kan överleva och utvecklas. 1.5 Avgränsning Studiens fokus ligger inte på att analysera förklaringar till skillnader i konkurrenskraft mellan olika produktionsgrenar inom primärproduktionen, vilket är ett vanligt fokus till exempel i rapporten Grön konkurrenskraft (Jordbruksverket et al., 2015). Istället är avsikten att analysera skillnader i företagens konkurrenskraft och hur den kan förklaras av de strategier företagen har valt att arbeta med. 4

15 2 Studiens genomförande 2.1 Fallstudie Genom att studera flera fallföretag, ges större möjligheter till en dynamisk analys som resulterar i nyanserade och väl belagda svar på studiens frågeställningar. Fallföretagen väljs utifrån två replikationslogiker (se Yin, 2007). Den ena innebär att välja fall som liknar varandra utifrån sådana förutsättningar som teorin anger är av betydelse men som ändå visar olika utfall. Därigenom kan man verifiera likheter och kanske också hitta nyanser och skillnader som tidigare inte uppmärk sammats. I studien analyseras därför dels företag som har god konkurrenskraft. Dessa jämförs med företag inom samma produktionsgrenar som ovan, men som har mindre god konkurrenskraft. Företagen inom respektive produktionsgren kan antas ha likartade förutsättningar, men visar ändå olika konkurrenskraft. Denna jämförelse av företag med god respektive mindre god konkurrenskraft är viktig för att kunna urskilja vilka faktorer i strategierna som påverkar konkurrenskraften. Den andra logiken som används i valet av fall är att välja företag som kan antas ge olika resultat, av en förutsägbar anledning. Sådana replikationer bidrar till att resultaten blir mer robusta. Genom att studera företag med olika strategier skapas möjligheter att förstå vilka komponenter i en strategi som är av betydelse för konkurrenskraften. Det kan till exempel handla om olika produktionsinriktning, vilken marknad företaget vänder sig till och graden av integration i förädlingskedjan. Därför studeras till exempel både företag med ekologisk och konventionell produktion samt företag med renodlad produktion och företag med mer diversifierad verksamhet. Huvudpoängen med fallstudierna är att generera teoretiskt generaliserbara slut satser om betydelsen av företagens strategier för konkurrenskraften. Studien omfattar sex fallföretag inom tre produktionsgrenar, se tabell 1. Tabell 1. Princip för val av fallföretag Produktionsgren God konkurrenskraft Mindre god konkurrenskraft Grisproduktion 1 1 Mjölkproduktion 1 1 Trädgårdsföretag: växthusodling tomat 1 1 Antal företag Val av företag Mått på konkurrenskraften Konkurrenskraftsbegreppets mångfacetterade betydelse gör det svårt att hitta ett mått som fångar hela dess bredd. Ambitionen bör vara att ställa alla kostnader i relation till värdet av producerade varor och tjänster. Någon form av lönsamhetsmått är därför lämpligt att använda för att mäta konkurrenskraften. Även Latruffe (2010) konstaterar att lönsamhet lyfts fram som ett bättre mått än produktionskostnaderna, eftersom företag rimligen inte producerar de varor och tjänster där de har lägst produktionskostnad, utan högst lönsamhet. 5

16 Lönsamhetsmått beaktar endast en av de tre komponenter som ingår i ovanstående definition av konkurrenskraft, nämligen lönsamheten. Anpassningsförmågan kan dock i viss mån fångas av lönsamheten över tiden. Långsiktigheten kan också visa sig i lönsamhetsmåtten, givet att lönsamheten mäts över tiden. Samtidigt bör man notera att det kan finnas kvalitativa aspekter som inte låter sig mätas med hjälp av bokslutsdata (se Latruffe, 2010). För att välja ut fallföretag har en statistisk analys gjorts av bokslutsdata. I analysen studeras lönsamheten för olika produktionsgrenar under åren Anledningen till att göra indelning i produktionsgrenar är att lönsamheten kan förväntas variera mellan olika produktionsgrenar och att den kan påverkas av att olika yttre förutsättningar förändras. År 2012 är det senaste år som det fanns data tillgänglig för när analysarbetet påbörjades. Nettomarginalen är ett mått som ställer alla kostnader i relation till värdet av producerade varor och tjänster. Måttet tar även hänsyn till olika storlek på företag genom att ställa resultatet efter finansiella poster i relation till nettoomsättningen. Däremot påverkas det inte av bokslutsdispositioner som överavskrivningar och periodiseringsfonder. Måttet gör dock inte anspråk på att fånga alla dimensioner av företagens konkurrenskraft. Det används i denna studie som ett första steg för att välja ut potentiella fallföretag. Avsikten är att få en indikation på konkurrens kraften. Efterföljande kvalitativa analys belyser konkurrenskraften ytterligare. Nettomarginal = Resultat efter finansiella poster / Nettoomsättning Avsikten har varit att kunna välja företag som under flera år uppvisar en relativt god lönsamhet. Urvalet av företag som förefaller ha god konkurrenskraft har gjorts bland de företag som haft en nettomarginal som är minst 5 procent varje år. Detta gränsvärde är högre än medianen för varje år inom alla produktions inriktningar som ingår i studien. Valet av företag med mindre god konkurrenskraft har gjorts bland de företag som haft en nettomarginal som är mindre än medianen för varje år. Valet av företag har baserats på fler kriterier än nettomarginalen. En samlad bedömning har gjorts av företagens ekonomi över tiden, till exempel med hjälp av rörelsemarginal, årets resultat och avkastning på totalt kapital. Avsikten har varit att kunna välja bort företag där inte nettomarginalen speglar företagets ställning och utveckling. De företag som valts ut bedriver i huvudsak jordbruksverksamhet. Företagen är aktiva och har åtminstone ett arbetsställe och en anställd i bolaget. Avsikten är att identifiera bolag där själva verksamheten bedrivs och inte något moderbolag. Sex företag har valts inom tre olika produktionsgrenar. Inom varje produktions gren studeras ett företag som uppvisar god konkurrenskraft och ett företag som uppvisar mindre god konkurrenskraft. För att öka jämförbarheten har företag inom varje produktionsgren valts som har en nettoomsättning i liknande storleks ordning. Storleken mellan produktionsgrenarna skiljer sig dock åt. Eftersom flera företag inom varje produktionsgren uppfyller ovanstående kriterier så har slutligen ett närhetskriterium tillämpats för att underlätta studiens genomförande. 6

17 2.2.2 Data för urval För att genomföra urvalet används bokslutsdata från databasen Retriever Business. Den innehåller bokslutsposter för alla aktiebolag. Det hade varit önskvärt att göra urvalet baserat på samtliga bolagsformer, inte minst enskilda firmor som är en vanlig driftsform inom jordbrukssektorn. På grund av sekretesslagstiftning finns bokslutsdata för enskilda firmor inte med i databasen. Det är möjligt att få tillgång till anonymiserad bokslutsdata via SCB, för forskningsstudier som denna. Avsikten med analysen är dock att identifiera relevanta fallföretag och det måste därför vara möjligt att identifiera enskilda företag, varför detta alternativ inte är framkomligt. Företagens produktionsinriktning avgörs utifrån de SNI-koder som de har registrerat. Utifrån dessa har Retriever Business gjort en kategorisering för att identifiera företag inom olika branscher. Urvalet inför denna studie bygger på den kategoriseringen. 2.3 Deskriptiv statistik I tabell 2 redovisas de ekonomiska nyckeltal som ligger till grund för den över - gripande bedömningen av företagens konkurrenskraft. De fyra produktions grenarna som ingår i studien redovisas separat. Den övre delen av tabellen visar alla aktiebolag som har verksamhet inom respektive produktionsgren. Det bör poängteras att tabellen endast omfattar aktiebolag. Övriga företagsformer är inte inkluderade. Den nedre delen av tabellen visar nycketal för de företag som ingår i denna studie. Tabell 2. Beskrivning av produktionsgrenar och valda fallföretag Samtliga aktiebolag Gris Mjölk Grönsaker Nettoomsättning, median ,0 mkr 3,3 mkr 4,7 mkr Resultat efter finansnetto, median tkr 10 tkr 101 tkr Årets resultat, median tkr 33 tkr 67 tkr Nettomarginal, median ,1 % 0,4 % 2,6 % Antal aktiebolag totalt st 579 st 110 st Antal nettomarginal > 5 % st 65 st 9 st Antal nettomarginal < median st 78 st 8 st Valda fallföretag med god konkurrenskraft Nettoomsättning mkr 11 mkr 6 mkr Resultat efter finansnetto tkr 1,3 mkr 700 tkr Årets resultat tkr 500 tkr 300 tkr Nettomarginal % 12 % 12 % Valda fallföretag med mindre god konkurrenskraft Nettoomsättning mkr 10 mkr 3 mkr Resultat efter finansnetto ,5 mkr -800 tkr -20 tkr Årets resultat ,5 mkr -800 tkr 0 tkr Nettomarginal % -8 % -1 % Avrundade värden 7

18 Underlaget till tabell 2 är baserat en indelning av aktiebolag utifrån Standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI-koder) 1. Det bör noteras att dessa koder inte alltid stämmer överens med företagens verkliga verksamhet. Statistiken omfattar företag med olika typer av produktion inom respektive kategori. Till exempel omfattar statistiken för grisnäringen all form av grisproduktion. Statistiken för mjölkproducenter ovan omfattar både renodlade mjölkproducenter och företag med så kallat blandat jordbruk. På motsvarande sätt omfattar kategorin grönsaker trädgårdsföretag med såväl frilands- som växthusodling. 2.4 Underlag till fallstudierna Varje utvalt företag studeras med hjälp av flera datakällor. Dels används företagens årsredovisningar och eventuella hemsidor. Dels genomförs ett besök på gården. Avsikten är att företagsledaren får visa och berätta hur de bedriver sin verksamhet. Besöket omfattar också en semistrukturerad intervju om företagets förutsättningar, verksamhet och strategier. Besöket och intervjun omfattar totalt cirka två timmar och genomförs under hösten Koderna används främst i statistiska sammanhang för att klassificera företag och verksamheter utifrån deras ekonomiska aktiviteter. 8

19 3 Modell för konkurrenskraft 3.1 Vad innehåller en strategi? Collis & Rukstad (2008) tar sin utgångspunkt i det resursbaserade perspektivet. De argumenterar för att företag behöver kunna uttrycka vad vilken deras strategi är, samtidigt som de konstaterar att många företagsledare inte kan uttrycka strategin eller att det inte ens finns någon strategi för hur företaget ska överleva och utvecklas. De menar att företagsstrategier utgörs av tre kritiska komponenter: strategiskt mål, omfattning och konkurrensfördel (objective, scope, advantage). Utgångspunkten för strategin är enligt Collis & Rukstad (2008) vilket mål den har till uppgift att uppfylla. Målet bör inte bara beskriva vilket tillstånd företaget ska uppnå, utan även inom vilken tidsram det ska ske. Målet beskriver vad som ska uppnås, inte hur. Målet bör vara mätbart och tidspreciserat. Det kan till exempel handla om att uppnå en viss storlek, omsättning eller vinstnivå senast ett visst år. De poängterar att mål på denna strategiska nivå handlar om det mål som kommer att driva företaget framåt de följande fem åren. Det handlar till exempel inte om övergripande mål som att maximera aktieägarvärde eller driva ett hållbart jord bruk med god djurvälfärd och hänsyn till miljön. Den andra komponenten som Collis & Rukstad (2008) menar behöver definieras är omfattningen på företagets verksamhetsområde. De flesta företag har stor frihet att själva avgöra inom vilka områden man vill bedriva verksamhet. Det gör det nödvändigt att beskriva gränsen för företaget, såväl verksamhetsmässigt som geografiskt och kundmässigt. För ett jordbruksföretag kan det innebära att klar göra om man till exempel ska ägna sig åt grisproduktion eller mjölkproduktion, vilken geografisk marknad produktionen riktar sig mot eller om man ska sälja till producentorganisation eller direkt till konsument. Detta kommer att vara vägledande för företaget i vilka affärsmöjligheter man väljer att lägga tid på och vilka man inte bryr sig om. Samtidigt konstaterar Collis & Rukstad (2008) att den stora frågan i strategin är vilken konkurrensfördel företaget tänker fokusera på för att uppnå målet. Vad kommer företaget göra annorlunda eller bättre än konkurrenterna? Att beskriva företagets konkurrensfördel handlar om varför kunderna kommer att vilja köpa företagets produkter och betala ett pris för dem som är tillräckligt för företaget att nå sitt mål. För att forma och analysera konkurrensfördelar har Collis & Rukstad (2008) utvecklat en modell, se figur Hur analysera strategier & konkurrenskraft? I följande avsnitt beskrivs en modell för att utforma och analysera konkurrensfördelar, ursprungligen utvecklad av Collis & Rukstad (2008), se figur 1. 9

20 3.2.1 Yttre förutsättningar Förutsättningarna för vilka konkurrensfördelar ett företag kan forma styrs i större eller mindre utsträckning av sammanhanget. Ett jordbruks- eller trädgårdsföretag är ofta knutet till en geografisk plats med vissa förutsättningar vad gäller klimat, infrastruktur eller närhet till potentiella kunder och samarbetsparterns. Det kan handla om kvaliteten på mark eller närheten till livsmedelsindustri och konsumenter. Andra styrande yttre förutsättningar kan vara de lagar som gäller för den verksamhet företaget bedriver och tillgången till tekniska innovationer inom branschen. Sådana yttre förutsättningar är inte något som företaget kan påverka i det korta perspektivet, utan måste anpassa sig till och hålla sig inom de ramar som förutsättningar anger Kundernas behov Kundernas behov eller efterfrågan är centralt för att förstå om och i sådana fall vilken konkurrensfördel ett företag har. Collis & Rukstad (2008) argumenterar att en strategi som inte förklarar varför kunderna ska köpa företagets produkter är en strategi för att misslyckas. Inom primärproduktionen är kunderna såväl livs medelsindustri som vidareförädlar och distribuerar produkterna, som konsumenterna. Kundernas behov Sweet spot Konkurrenternas erbjudanden Företagets förmågor och kapacitet Förutsättningar (teknisk utveckling, branschstruktur, regelverk etc.) Figur 1. Modell för konkurrensfördelar (hämtad från Collis & Rukstad, 2008) 10

21 3.2.3 Konkurrenternas erbjudanden Konkurrenternas erbjudanden är också en viktig komponent vid utformning av konkurrensfördelar. Vilka är de och vad har de för förmågor och resurser att tillgodose kundernas behov? Vilka konkurrenterna är, avgörs av vilka kunder företaget vänder sig till och vilka varor och tjänster företaget väljer att tillhandahålla. Svaret om vilka konkurrenterna är kan alltså förändras om fokus flyttas till andra kunder, varor eller tjänster. Ett jordbruksföretag som vänder sig till en lokal marknad har därmed delvis andra konkurrenter än ett företag som agerar gentemot en global livsmedelsmarknad Företagets förmågor och kapacitet För att forma en konkurrensfördel är det också avgörande att klargöra vad före taget har för intern kapacitet. Det handlar om vilka resurser som finns tillgängliga, både när det gäller kapital, fysiska tillgångar, personal och kunskap. Det räcker dock inte bara att företaget har tillgångar, de måste också organisaseras och utnyttjas på ett sådant sätt att det ger företaget förmågor och kapacitet. I arbetet med en strategi ingår det att fundera på vilka sådana möjligheter företaget har Utveckla en sweet spot Möjligheterna för ett företag att utveckla konkurrensfördelar som särskiljer dem från konkurrenterna avgörs av skärningspunkten mellan kundernas behov, konkurrenternas erbjudanden samt företagets förmågor och kapacitet, givet de ramar som yttre förutsättningar ger. Det gäller för ett företag att fokusera på en strategi där man kan möta kundernas behov med hjälp av den interna förmågan och kapaciteten på ett sätt som ligger utanför konkurrenternas erbjudanden. Strävan bör vara att ha så stor överlappning mellan företagets förmågor och kapacitet respektive kundernas behov som möjligt. Överlappningen ska dock i möjligaste mån ligga utanför konkurrenternas erbjudanden. Om företaget vänder sig till en liten kundkrets, blir den övre cirkeln liten. På motsvarande sätt påverkas storleken på företagets förmågor och kapacitet av vilka resurser företaget har tillgång till, till exempel i form av kompetenser bland sina medarbetare eller fysiska produktionstillgångar såsom mark och byggnader. Hur stor cirkeln med konkurrenternas erbjudanden är, beror i stor utsträckning på inom vilka områden företaget väljer att konkurrera. De yttre förutsättningarna sätter ramarna för företagets strategi. Dessa ramar kan för vissa företag vara mer begränsande än för andra, till exempel på grund av klimatförhållanden eller avstånd till potentiella kunder. I arbetet med att utveckla konkurrensfördelar är inte alla komponenter givna för ett företag. Utmaningen är att forma en strategi för en verksamhet där företagets förmåga och kapacitet överensstämmer i så stor utsträckning som möjligt med kundernas behov och vilja att betala ett pris som överstiger företagets kostnader för att leverera en viss vara eller tjänst. Samtidigt bör man hålla sig borta från konkurrenternas erbjudanden. Det utesluter inte att man kan vända sig till samma kundkrets med liknande produkter. Poängen är att företagets erbjudande till kunderna på något sätt behöver särskilja sig på ett sätt som en tillräckligt stor del av kunderna är beredda att betala ett mervärde för, eller att konkurrenterna inte klarar att tillgodose den efterfrågan som finns utan att det finns utrymme för flera aktörer. 11

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige

Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige Ove Karlsson Projektledare Kompetenscentrum Företagsledning Sveriges Lantbruksuniversitet Vi kan inte konkurrera med storleksfördelar Vi kan inte konkurrera

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011

Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011 Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011 Målbilder (om 10 år) hos Halländska grisföretagare Generationsskifte eller försäljning. Självförsörjande på el (sol eller vind) Producera lönsamma

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)

Läs mer

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu. PM 2015-01-14 Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.se Ewa Rabinowicz Tel: 046 222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se

Läs mer

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion Ekotankesmedjan 1.4.2016 Anders Norrback Bakgrund Lönsamhet är ett relativt begrepp som bör sättas i relation till våra förväntningar Riskplacerare förväntar

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet

Läs mer

En lantbruksutbildning- tre nivåer

En lantbruksutbildning- tre nivåer Översikt av YH-utbildningen till Gårdsmästare/Driftledare Utbildningsanordnare Svalöfs Gymnasium och Önnestads Yrkeshögskola En lantbruksutbildning- tre nivåer GÅRDSMÄSTARE DRIFTLEDARE YRKESUTBILDAD LANTBRUK

Läs mer

Patrick Petersson Stefan Gustavsson

Patrick Petersson Stefan Gustavsson Ekonomi och konkurrenskraft för växtodling (Skånsk) Patrick Petersson Stefan Gustavsson KONKURRENSKRAFT Summan av nations A:s alla enheters förmåga att generera nyttigheter (inkomster) på en marknad i

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Lean som hjälp för att lyfta blicken och förbättra sina resultat!

Lean som hjälp för att lyfta blicken och förbättra sina resultat! Lean som hjälp för att lyfta blicken och förbättra sina resultat! Mjölkföretagardagarna 2016 Åsa-Lina Olsson, Växa Sverige Bengt Svensson, Törlan Lantbruk AB Min roll på Växa Sverige - Företagsutvecklare

Läs mer

AGENDA. Vad gör Caperio? Marknad och verksamhet Mål och strategier Finansiell utveckling Summering Frågor

AGENDA. Vad gör Caperio? Marknad och verksamhet Mål och strategier Finansiell utveckling Summering Frågor AGENDA Vad gör Caperio? Marknad och verksamhet Mål och strategier Finansiell utveckling Summering Frågor Caperio Sveriges mest expansiva IT- företag. Vi levererar lösningar inom IT- infrastruktur Ell kunder

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Pressmeddelande för fri disposition

Pressmeddelande för fri disposition Pressmeddelande för fri disposition Nytt starkt år för Svenska Foder 2009 blev ett bra år för Svenska Foder. Bolaget, som under 2009 fyllde 20 år, redovisar en årsomsättning på 2,9 miljarder kronor och

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 Lantbruksbarometern 2015: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det? Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Konkurrenskraftig mjölkproduktion - finansiering Skara och Vrigstad 19/1 20/ Per Hansson

Konkurrenskraftig mjölkproduktion - finansiering Skara och Vrigstad 19/1 20/ Per Hansson Konkurrenskraftig mjölkproduktion - finansiering Skara och Vrigstad 19/1 20/1 2016 Per Hansson Bakgrund Företagande Banken 2 3 En annan skillnad nu mot tidigare är att bankerna efter finanskrisen bland

Läs mer

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00 Verksamhet Castellums affärsidé är att utveckla och förädla fastighetsbeståndet med inriktning på bästa möjliga resultat- och värdetillväxt genom att med lokal närvaro på utvalda marknader i Sverige erbjuda

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Forskning, innovationer och nya affärer

Forskning, innovationer och nya affärer Forskning, innovationer och nya affärer Pär-Johan Lööf, Lantmännen R&D Innehåll Lantmännen Förväntningar på en svensk livsmedelsstrategi Lantmännens R&D-verksamhet Intressen FoodNexus (KIC) Från idé till

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Anette Skoog 2009 08 26

Anette Skoog 2009 08 26 Anette Skoog 2009 08 26 Nyföretagare i lantbruket KRAVgodkänd ekologisk uppfödning av nöt och lamm Från 250 till 500 tackor på 2 år Från 50 till 80 dikor på 3 år Växtodling Skötsel av betesmarker Skogsbruk

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse www.pwc.se Uppdragsgivare Svenskt Näringsliv Oktober 2016 Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse 1. Sammanfattning och slutsats har på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en analys av de aktiebolag

Läs mer

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom

Läs mer

Bedo mningsgrund: startsto d till jordbruks- och tra dga rdsfo retagare

Bedo mningsgrund: startsto d till jordbruks- och tra dga rdsfo retagare Version 160304 Gäller för ansökningar inskickade efter 27 augusti 2015. Obs! det kan ske justeringar i detta dokument om förutsättningar för bedömningen ändras. Bedo mningsgrund: startsto d till jordbruks-

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Frågor och svar. Beskrivning: Upphandlingen omfattar ramavtal för konsultstöd inom område Systemutveckling och

Frågor och svar. Beskrivning: Upphandlingen omfattar ramavtal för konsultstöd inom område Systemutveckling och Frågor och svar Köpare Upphandling Köpare: Sveriges Television Aktiebolag Namn: IT-konsulttjänster Systemutveckling och ledning Handläggare: Henrik Ekholm Referensnr: 2011/08 Telefon: - Beskrivning: Upphandlingen

Läs mer

Företag som satsar på design är mer lönsamma

Företag som satsar på design är mer lönsamma 1 Ny analys från Teknikföretagen visar Företag som satsar på design är mer lönsamma Ett konsekvent investerande i design är rejält lönsamt, även på lång sikt. Skillnaden i lönsamhet mellan företag som

Läs mer

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef NYEMISSIONEN VISAR TYDLIGA RESULTAT VI SKAPAR STORT INTRESSE OCH FÖRTROENDE Nyemissionen tillförde cirka MSEK 1 996 Starkt stöd från aktieägare

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer