Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Gångvikens skola Ingela Renman 1

2 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid bästa möte för fortsatt lärande! Utifrån visionen är vårt förhållningssätt och arbetssätt när det gäller värdeorden följande: VÄRDEORD FÖRHÅLLNINGSSÄTT ARBETSSÄTT Mod Öppenhet gentemot nya idéer, vilja att förbättra undervisningen utan att tappa trygghet och våra traditioner. Kompetensutveckling av lärare externt. Studiecirklar, återkommande punkter på och i arbetslag samt lärgrupper internt. Utökad konferenstid för arbetet med. Tid för sambedömning. Öppenhet Vi jobbar för goda relationer, en positiv anda och högt i tak. Skolråd, återkoppling till föräldrar genom skolan på webben, veckobrev och -kontakter i alla klasser, en levande hemsida, spridning av vår folder samt hög tillgänglighet. Helhetssyn Alla barn är allas barn. Samarbete och samverkan både internt och externt. Nätverk i skolområdet. Temadagar, fadderverksamhet, F- 6-perspektiv och samverkan med närsamhället (museum, kyrkan, bibliotek, företag etc.). Gångvikens skolas vision: En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro 2. Analys och utvärdering av läsåret 2011/12 För att stötta eleverna i deras lärande och utveckling har vi under en längre tid jobbat med ett antal utvecklingsområden. Utifrån Skolverkets inspektion 2011 har ytterligare några utvecklingsområden tillkommit. Nolltolerans Som ett stöd i vårt fortsatta arbete mot mobbning och kränkande behandling har vi utarbetat en ny Likabehandlingsplan Vi gör elever och föräldrar kontinuerligt delaktiga i Likabehandlingsplanen. 2

3 et jobbar aktivt med elev- och föräldrasamtal. Förebyggande arbete i klasserna (SET, klassråd, fadderverksamhet, kamratstödjarna, vänskapsvecka, lekdagar mm) pågår. Vi har uppnått målet att ytterligare öka tryggheten bland eleverna. Elevernas kännedom om Likabehandlingsplanen är fortfarande låg. Vi har nog tidigare tagit för givet att eleverna haft större kännedom om Likabehandlingsplanen än vad som faktiskt varit fallet, nu ser vi att det kan ha betydelse för barnens trygghet om vi arbetar mer grundligt och eleverna får en ökad medvetenhet om vad planen innehåller. Kommunenkäten visar också att eleverna inte i så stor utsträckning känner sig delaktiga i utformningen av den. Kunskaper Vi har jobbat med att konkretisera nya läroplanens mål, och göra eleverna delaktiga i planering och utvärdering. Pedagogernas förväntningar på elevernas kunskapsutveckling är hög. Målet är att alla elever ska nå målen i samtliga ämnen. Vi har ägnat mycket tid till att sätta oss in i, centrala innehållet, kunskapskriterier, lokal planering och elevbedömning. Vi har fortsatt med vår matematiksatsning. Våra mattepiloter har deltagit i olika utbildningar. Vi har satsat på intensivläsning i de lägre årskurserna och vi har köpt in nya böcker till vårt skolbibliotek. I åk 1 hade i princip alla elever knäckt läskoden till jul. Elevernas närvaro har kontinuerligt följts upp i EHT. Inga elever har ogiltig frånvaro. Alla elever i åk 3 blev godkända på nationella proven i matematik och svenska. I åk 6 hade vi 5 elever varav 4 hade åtgärdsprogram i fler än ett ämne. Av alla elever som hade åtgärdsprogram på skolan nådde 86% målen i dem. Utvecklande lärmiljö Genom införskaffandet av fler aktiva uttag och fler bärbara datorer har tillgängligheten ökat, och tekniken används. Personalen har utbildats i användandet av digitala klassrum. Många elever upplever att det är roligt att lära. Elevernas möjlighet att använda t.ex. power point och kanonen när de redovisar inför klass, har lett till att de som redovisar upplever det som mindre nervöst och att åhörarna visar större intresse och engagemang. 3

4 Vi utvecklar barnens lärmiljö bl.a. i samarbete med STU, och i vårt arbete med utvecklar vi arbetssätt som främjar alla barns inlärning. Vi fick en ökad måluppfyllelse enligt elevenkäten (åk 3-5) på frågan Arbetet i skolan gör mig nyfiken så jag får lust att lära mig mer. Skolskogen Skolskogen har även detta läsår använts i både fritids och skolverksamheten, och elevernas lust att lära har ökat. En hel del material har köpts in till skolan i samband med Kom ut - utbildningen. Vi ser att eleverna mår bra av att vistas i skogen, i leken tränas kreativitet och samspel. Elevinflytande Vi har arbetat med en ökad måluppfyllelse genom elevernas delaktighet i planering och utvärdering. Eleverna har deltagit i olika råd; klassråd, elevråd, matråd och hälsokommittén (mötesteknik, demokratifostran, delaktighet mm). Via elevrådet har alla klasser deltagit i utvecklandet av vår Likabehandlingsplan. Enligt enkäten ligger en genomsnittlig siffra på i hur stor utsträckning eleverna anser sig få vara med och bestämma på 69%. Vi har stora skillnader mellan klasserna. Vi är bra på att utvärdera olika arbetsområden med eleverna, men inte lika bra på att ta med dem i planeringsskedet. Skolgården Målet var att förbättra trivseln genom att möjliggöra aktiva och roliga raster. Engagerade elever har lett till större sammanhållning på skolan och minskad skadegörelse. Via Hälsokommittén har eleverna fått vara med och lämna förslag på hur skolgården kan förbättras, dessa förslag har sedan lämnats till fastighetskontoret. Eftersom skolan hotades av nedläggning lades de flesta förslagen i träda, men lekhagar mm målades om, utebänkar och pingisbord köptes in och cykelställ ställdes upp. 4

5 3. Nuläges- och omvärldsanalys 3.1 Nulägesanalys STYRKOR MÖJLIGHETER Liten skola; alla känner alla och inget barn faller mellan stolarna. Liten personalomsättning. Stort föräldraengagemang. (extra starkt efter nedläggningshotet) Flexibel, förändringsbenägen och engagerad personal ger stora möjligheter att utveckla verksamheten. Engagerade föräldrar kan påverka skolans situation. Väl inarbetade traditioner; ger kontinuitet och stabilitet. Tydlig hälsoprofil; medvetenhet om vikten av en god livsföring skapas. Hög måluppfyllelse. Väl utvecklade rutiner kring barn i behov av särskilt stöd. Utvecklingsbenägen personal, med på banan. SVAGHETER RISKER/HOT Liten skola; sårbart med liten personalstyrka. Få personer ska klara många utvecklingsområden, (mapiloter, utv. av alternativa verktyg, PBS, LUS, implementering av ). Elevtapp till friskolor. Den lilla personalstyrkan kan utmattas i olika utvecklingsprojekt. Hot om små skolors vara eller inte vara stressar personal, elever och föräldrar. Ifrågasättande av vår skolas vara. Sambedömnning av få pedagoger kan minska likvärdigheten. 5

6 3.2 Omvärldsanalys OMVÄRLDSHÄNDELSE EFFEKT Upprustning av området, både vad gäller vägar och lägenheter Mer attraktivt område för barnfamiljer och möjlighet till fler barn i skolan Möjlighet att med buss komma iväg på olika aktiviteter Ytterligare expansion av Birsta Fler unga söker sig till området Ny läroplan Tydligare kunskapskrav och mer likvärdig skola. Mall för verksamhetsplan Lättare att göra jämförelser mellan skolor Ekonomiska förutsättningar Budget i balans Påverkar den lilla skolans organisation Ökat elevunderlag Påverkar skolans organisation Oklarhet kring kommunbudget och skolorganisation Påverkar folks beslut om boende och skolplacering 3.3 Sammanfattning av nuläges- och omvärldsanalys De styrkor och möjligheter vi vill bygga vidare på är flexibel, engagerad och förändringsbenägen personal, vi är med på banan. Den lilla skolan har också en sårbarhet med få personal som ska göra allt. Viktigt är att begränsa utvecklingsområdena, att inte gapa över för mycket. Antalet elever ökar med 23 % och det inger framtidstro för vår skola som under året var nedläggningshotad. Ifrågasättandet av skolans vara har ökat sammanhållningen bland alla; personal, elever och föräldrar. Skolan har en styrka i sin litenhet där alla känner alla; alla elever är allas elever. Vi har många föräldrar som är aktiva och värnar om skolans vara. Vi försöker upprätthålla goda kontakter mellan hem och skola. 6

7 Vi har även lyckats hålla vår budget i balans. Skolan har väl utvecklade rutiner för barn i behov av stöd. Måluppfyllelsen är hög. Vi fortsätter att arbeta med nya läroplanen. Det är en spännande utmaning; att utveckla kompetensen att göra rättvisa tydliga bedömningar; att tydliggöra målen för elever och föräldrar och göra eleverna delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen. Skolan har en tydlig hälsoprofil. Vi arbetar vidare med hälsotema och samarbetar med föräldrarna i vår Hälsokommitté.. Att alla elever ska känna sig trygga är ett stort och viktigt arbete och vi har även ökat den indikatorn till 95%. Likabehandlingsplanen måste kontinuerligt förankras och aktualiseras bland elever och föräldrar. 4. Verksamhetens mål 4.1 Trygghet (Normer och värden Lgr11) Buns mål: I Sundvalls förskolor och skolor råder nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. INDIKATORER ÅK RESULTAT 2012 AMBITION 2013 Andelen elever som är trygga i grundskolan; instämmer helt/delvis % Enhetens mål utifrån området trygghet: Gångvikens skolas vision: En trygg, positiv och kunskapsgivande skola med framtidstro Skolan har ett väl fungerande arbete för att upptäcka och åtgärda kränkande behandling och ett inarbetat förebyggande arbete med bl.a. Livskunskap. Likabehandlingsplanen som omarbetades under läsåret enligt kommunens mall är ett levande dokument 7

8 4.2 Utvecklande lärmiljö (Utveckling och lärande Lgr11) Buns mål: Sundsvalls kommunala förskolor och skolor har en utvecklande lärmiljö. INDIKATORER RESULTAT 2012 AMBITION 2013 Arbetet i skolan gör mig nyfiken så Jag får lust att lära mer; instämmer helt/delvis. Åk-3-5 Åk % 90% Andel som deltagit i arbetet med systematisk kunskapsbildning (lärgrupper, lärledarutbildning) Antal pedagoger PIM 3 36% 45% 55% 73% Antal skolledare PIM 2 Antal digitala klassrum 8 8 Antal personal/dator 6 6 Antal elever/dator 4 4 De bärbara datorerna på skolan avses användas av pedagogerna också, och därmed har alla pedagoger rent hypotetiskt tillgång till var sin dator. Enhetens mål utifrån området utvecklande lärmiljö: Dataanvändandet ska vara en naturlig del i undervisningen. Alternativa verktyg ska finnas tillgängligt för de elever som har behov. All personal ska ha goda kunskaper i användandet av modern teknik. 4.3 Kunskaper Bun:s mål för grundskolan: - Att alla elever i grundskolan når målen i samtliga ämnen - Att alla elever i behov av stöd når målen - Att inga elever har ogiltig frånvaro 8

9 INDIKATORER RESULTAT 2012 AMBITION 2013 Andel elever som nått kravnivån i nationella prov i svenska åk 3 flickor, pojkar, totalt Andel elever som nått kravnivån i nationella prov i matematik åk 3 flickor pojkar totalt Andel elever i åk 6 som nått kunskapskraven i samtliga ämnen utom moderna språk flickor pojkar totalt Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i åk 9 Totalt flickor pojkar elever med utländsk bakgrund Andel elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program Genomsnittlig meritvärde i åk 9 Totalt flickor pojkar elever med utländsk bakgrund Andel elever som nått kunskapskraven av de som fått stödinsatser Totalt flickor pojkar elever med utländsk bakgrund Ogiltig frånvaro: Andel elever med ogiltig frånvaro åk 7, 8, 9 *Totalt 5 elever 0% * 0% 86% 78% 92% Skolans mål utifrån området kunskaper: Alla elever ska ha knäckt läskoden i åk 1. Alla elever ska känna motivation och vilja göra sitt bästa i skolarbetet. 9

10 4.4 Utveckla sin fulla potential Bun:s mål: I Sundsvalls kommunala förskolor och skolor får barn och elever utveckla sin fulla potential och förmåga. INDIKATORER ÅK RESULTAT 2012 AMBITION 2013 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen; instämmer helt/delvis % Enhetens mål inom området utveckla sin fulla potential : Vi tillmötesgår elevernas olika lärstilar och har en varierad undervisning. 4.5 Barn- och elevinflytande Bun:s mål: I Sundsvalls skolor råder starkt barn- och elevinflytande INDIKATORER ÅK RESULTAT 2012 AMBITION 2013 Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter; instämmer helt/delvis % Enhetens mål inom området barn- och elevinflytande: Skolans olika medbestämmanderåd synliggörs i klasserna. Elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad. 10

11 5. Handlingsplan MÅL Trygghet Ge alla eleverna en trygg, lugn miljö fri från kränkande behandling INDIKATORER/ NYCKELTAL/ MÅLKRITERIE Trygga elever enl.elevenkät Vår trygghetsenkät Hälsosamtalet VAD SKA GÖRAS FÖR ATT MÅLET SKA NÅS Vi avsätter mer tid för uppföljande samtal för et. Vår egen trivselenkät måste föras in i verksamhetsplanen. Tid för att leda kamratstödjarverksamheten schemaläggs och fadderverksamheten byggs ut. För att ytterligare öka tryggheten ser vi över både organisation av, och innehåll i dessa verksamheter. Nytänk behövs. Vi kommer att ta upp Likabehandlingsplanen med personal, elever och föräldrar vid skolstarten i höst. Vårt förebyggande arbete och trygghetsrådets arbete har gett positiva resultat. För att upprätthålla den höga nivån vad gäller trygghet bland våra elever fortsätter vi med vårt förebyggande arbete. HUR FÖLJS MÅLET UPP Schemalägg -ning Schemalägg ning Uppföljning och analys vid Klassråd Skolråd Föräldramöten Konf Fritidsmöten Trygghesråd NÄR SKA MÅLET UTVÄRD- ERAS /13 VEM ANSVARAR rektor Vi kommer att dela förskoleklassens barn i grupper för språkövningar och social träning. Ett utökat samarbete med andra verksamheter, för att ge det behov av stöd till barnet som behövs i fritidsverksamheten Utvecklande lärmiljö Ge eleverna en lärmiljö som leder till god måluppfyll- Andel pedagoger som deltagit i systematisk kunskapsbildning Rutiner för datoranvändandet och underhåll av datorerna ses över. Vi fortsätter, utifrån vad som är ekonomiskt möjligt, att utöka antalet datorer även nästa läsår. Vi ska slutföra utbildningen Uppföljning och analys vid Alag Konf 2012 rektor 11

12 else Andel pedagoger Pim 3 Antalet digitala klassrum Antalet datorer/elev Alternativa verktyg och utnyttjar ny teknik och möjligheter i större utsträckning för elever i behov av stöd. Vi införskaffar en skanner. Genomföran de under en Konferens Inköp Kunskaper Alla elever når målen i samtliga ämnen Np åk 3 Np åk 6 Kunskapskriterier åk 3 och 6 Betyg åk 6 För att öka måluppfyllelsen i matematik återupptar vi vårt arbete med studiecirkeln Att förstå och använda tal, vi ämnar arbeta mer laborativt i ämnet. Vi fortsätter att i personalgruppen delge varandra exempel på planeringar i olika ämnen. Genomföran de under en Konferenser 2012/13 rektor När det gäller omdömen i alla ämnen kommer vi att utbilda oss mer i Schoolsoft och för att få föräldrarna mer delaktiga i Schoolsoft ges information på föräldramöten. Utveckla sin fulla potential Eleverna får uppfylla sin fulla potential och förmågor Lust att lära Stöd och hjälp Lärares förväntningar enl elevenkät Vi ser över vår organisation för att tillgodose elevernas behov av stöd. Vi fortsätter att utveckla vårt arbete med skolskogen, tillverkar material för undervisning utomhus i olika ämnen. Tid avsätts på sommardagar och. EHT 2012/2013 Elevernas inflytande Elevernas inflytande är starkt Eleverna är nöjda med inflytande över arbetet i skolan enl. elevenkät. Vårt uppdrag att på ett bättre sätt tydliggöra målen och syftet med de olika arbetsområdena behöver förbättras. Vi börjar med diskussioner i arbetslagen och genom att ta upp nya arbetsområden i våra klassråd. Genomföran de i Alag och konf. 2012/13 rektor 12

13 Skolgården Förbättra trivseln genom att möjliggöra aktiva och roliga raster trivselenkät Kontakten med fastighetskontoret återupptas till hösten och arbetet i hälsokommittén fortskrider enligt planerna. Hälsokommitté 2012/13 6. Uppföljning och utvärdering - Kvalitetsredovisning - Kommunens elevenkät - Skolans trivselenkät - Nationella prov i åk 3 och 6 - Diagnoser - Skolråd - - Hälsokommitté Uppföljningen åskådliggörs i årshjulet 13

14 Kommunens elevenkät Hälsokommitte Betyg åk 6 Skriftliga omdömen Hälsokommitte Skolråd Matråd Trivselenkät Hälsokommitte Nationella prov Trivselenkät Hälsosamtal Skolråd Diagnoser i sv,ma Personalenkät Verksamhetsplan Hälsosamtal Uppföljning av Kvalitesredovisningen, OSIS, Hälsosamtal, nationella prov, elevenkät Hälsosamtal Kvalitesredovisning Betyg åk 6 Skolråd Hälsokommitte Utvecklingssamtal Skriftliga omdömen Skolråd Hälsokommitte Personalenkät 14