Kooperativa lösningar i lokal förnybar energiproduktion - 6 exempel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kooperativa lösningar i lokal förnybar energiproduktion - 6 exempel"

Transkript

1 Kooperativa lösningar i lokal förnybar energiproduktion - 6 exempel Rapport Denna rapport är resultatet av en förstudie gjord av Coompanion Kronoberg i samverkan med Regionförbundet Södra Småland och Länsstyrelsen i Kronoberg.

2 (47) Innehåll Inledning... 3 Syfte och genomförande... 3 Så har vi arbetat... 4 Rapporten... 4 Nyckel- och framgångsfaktorer... 5 Intervjuunderlag... 7 Exemplen... 8 Barsbro Kraftaktiebolag... 8 Egen Kraft i Sverige ekonomisk förening Karrydvind ekonomisk förening Solel i Sala och Heby ekonomisk förening Biogas Dalsland ekonomisk förening Södra Ljunga Bioenergi AB Vad har vi sett? Medlemmarnas/delägarnas intresse Kooperativt vad, hur och varför? Fysiska, ekonomiska och legala förutsättningar Kronobergs län Allmänt om stöd och villkor för förnybar energiproduktion Erfarenheter och råd Referenser Viktiga kontakter Texten har fackgranskats av Energikontor Sydost. Rapporten och en tillhörande folder går att beställa via Projektledare och författare: Curt-Olof Mann, Värdefullt Vetande 2

3 (47) Inledning Energipriserna stiger. Medvetenheten och kraven på hållbarhet ökar. De tekniska möjligheterna att ta hand om energi i sol, vind, vatten och biologisk råvara utvecklas samtidigt snabbt. Mot den bakgrunden är det kanske inte konstigt att intresset för lokal förnybar energiförsörjning ökar. För att minska beroendet av fossila bränslen och kärnkraft krävs en mångfald av lösningar, både vad gäller energislag och på vilka sätt energin produceras. Storskaligt, småskaligt, med varierande teknik och i olika organisationsformer, med såväl offentliga som privata intressenter och ägare. Kronobergs regionala klimat- och energistrategi innehåller en rad åtgärdsförslag som syftar till att öka andelen förnybar energi. Strategin omfattar alla de förnybara energislagen; vind, sol, vatten och bioenergi. Det framhålls att såväl företag som enskilda medborgare måste engageras. Klimat- och miljödrivet näringsliv ska utvecklas bland annat kopplat till vindkraft och lokal produktion av biobränslen och möjligheter till produktion av egen el ska utnyttjas. Strategin låter frågan om i vilka former nya energilösningar kan ägas och organiseras vara öppen. Utifrån vissa förutsättningar och intressen kan kooperativa lösningar för ägande och organisering vara lämpliga. Sådana är idag ganska välkända och spridda när det gäller vindkraft. Historiskt har det också varit vanligt med andelsägda vattenkraftverk. Eldistributionsföreningar och belysningsföreningar är andra exempel på kooperativa lösningar inom energisektorn. I den omställning som pågår bör kooperativa lösningar ha en given plats inom alla de förnybara energislagen, inte bara inom vindkraft. Men detta behöver både uppmärksammas och undersökas närmare. Genom att samla erfarenheter från några befintliga energiföretag kan det göras tydligare vilka möjligheter kooperativa lösningar kan erbjuda. Det handlar om att Kronoberg ska bli bättre på lokala förnybara energilösningar. Tanken med den här förstudien är att både de som har möjlighet att främja utvecklingen på olika sätt och de som kan vara aktörer i den ska kunna hämta inspiration och kunskap. Syfte och genomförande Studien syftar till att belysa möjligheter att med hjälp av kooperativa lösningar utveckla lokal förnybar energiproduktion och -försörjning i Kronobergs län. Syftet är också att inspirera till initiativ i den riktningen. För att åstadkomma detta studeras och beskrivs ett antal befintliga exempel, i Kronobergs län och på andra håll. Gemensamt för dessa är att privatpersoner och företag lokalt har gått samman för att bygga och driva sina egna energianläggningar. De har alla använt sig av olika kooperativa lösningar för att organisera verksamheten. Studien redovisas i denna rapport. Dessutom har en folder tagits fram med lättfattlig och översiktlig information om exemplen, kooperativa möjligheter samt erfarenheter och råd. Tanken är att den ska inspirera och ge intresserade kronobergare stöd att gå vidare. 3

4 (47) Två öppna seminarier har hållits där ett av exempelföretagen har medverkat vid respektive tillfälle. De övriga exemplen har gåtts igenom i korthet och reflektioner och slutsatser har diskuterats. Deltagare har företrädesvis varit personer som arbetar med energifrågor hos olika offentliga aktörer. Så har vi arbetat Utgångspunkten var att produktion av el, värme eller bränsle för lokal avsättning, från alla typer av förnybara energikällor, var av intresse. Dvs vind, sol, vatten och biologiska råvaror. Information om detta fält hämtades på hemsidor och i tryckt material, med fokus på initiativ, organisering, etableringsprocess, kompetens, samverkan, lokal anknytning, fysiska förutsättningar och ekonomi (se Nyckel- och framgångsfaktorer nedan). Fakta och erfarenheter samlades också genom möten och telefonsamtal med experter och aktiva inom fältet, som representerar länsstyrelser, LRF, Hushållningssällskap, Svensk Vattenkraftförening, Energimyndigheten, Nationella vindkraftsamordnarna, Energikontoret Sydost samt Coompanion. Utifrån tidigare studier och kartläggningar, övrigt faktaunderlag samt samtal och intervjuer sammanställdes en uppsättning nyckelfaktorer, som såg ut att vara väsentliga för att etablera och driva en lokal förnybar energianläggning. Dessa användes som underlag till intervjufrågor samt för att pricka av att inga väsentliga fakta och erfarenheter saknas i beskrivningen av respektive exempel. Där det har behövts har kompletteringar gjorts. Kontaktuppgifter till intressanta energiföretag skaffades genom en rundfråga till länsstyrelserna och Coompanions 25 regionala kontor, utdrag ur SCB:s företagsregister samt från hemsidor, övrigt informationsmaterial och samtal. Därefter togs en första telefonkontakt för en allmän orientering om vart och ett av tretton lokalt baserade företag med produktion av förnybar energi. Sex av dessa valdes ut, varav fem har intervjuats vid besök och ett per telefon. Kompletterande fakta har hämtats från diverse skriftligt material. Rapporten Det huvudsakliga innehållet i denna rapport är beskrivningarna av de sex utvalda exemplen. Dessa porträtteras, ett i taget, utifrån ett intervjuunderlag som baseras på de identifierade nyckelfaktorerna (se Nyckel- och framgångsfaktorer nedan). Avsikten är att intervjupersonernas berättelser tillsammans med grundläggande fakta om varje exempel ska ge möjlighet att lära och hämta inspiration. Den som önskar kan också ta kontakt för att ställa frågor eller göra ett studiebesök. Därefter följer sammanfattande reflektioner och analys med fokus på varför och hur man valt att starta och driva en lokal förnybar energianläggning. Det innebär att vi ägnar särskild uppmärksamhet åt intressen, motiv och drivkrafter samt åt vilka organisatoriska lösningar som kan beskrivas som kooperativa. 4

5 (47) En avsikt med studien har varit att koppla de möjligheter som exemplen pekar ut till förutsättningar i Kronobergs län. Med det syftet ger vi en översiktlig bild av den kunskap som finns om framför allt de fysiska förutsättningarna i länet för olika typer av förnybar energi. Vidare tar vi upp något om de olika stöd och övriga villkor som för närvarande gäller förnybar energi. Slutligen har vi sammanställt erfarenheter och råd från de sex exemplen, som kan vara viktiga att förmedla till kronobergare med funderingar eller planer på en lokal förnybar energianläggning. Nyckel- och framgångsfaktorer Fokus för denna studie är hur förnybar energiproduktion kan utvecklas, organiseras och ägas lokalt. Första steget var att leta efter tidigare kunskap och erfarenheter av den typen. Vi fann några studier som har dragit slutsatser i termer av nyckel- och/eller framgångsfaktorer. Vi kunde också hämta sådana från andra muntliga och skriftliga källor. Med en nyckelfaktor avses något som framhålls som viktigt att hantera eller ta ställning till på ett medvetet sätt. En framgångsfaktor pekar dessutom ut något som har bidragit eller kan bidra till framgång. Vi har sammanställt en uppsättning nyckel- och framgångsfaktorer i tabellen nedan och grupperat dem under åtta rubriker som motsvarar mer övergripande nyckelfaktorer. Det hjälper oss att ställa sådana frågor och leta efter sådana uppgifter om våra exempel som andra kan lära sig något viktigt av. Att komma igång Nyckelfaktorer Initiativet Initiala kostnader Tillstånd och myndigheter Fysiska förutsättningar Att driva processen Nyckelfaktorer Tidsaspekten, långsiktighet Kundbeslut Förankring Delaktighet och påverkan Grundkunskap Lärande Analys, förprojektering och planering Samordna inblandade parter Att organisera Nyckelfaktorer Relationer och samarbete mellan Bidrar till framgång Initiativtagare som är engagerade, kunniga, drivande och kan skapa förtroende Investeringsstöd Tillgång till grundkunskap Förebilder, studiebesök Avtal med några kunder innan start Bidrar till framgång Låt det ta tid, tänk långsiktigt Behov/efterfrågan och lösning ligger i fas Insikt i kundens svårigheter att ta beslut Bred förankring, tidigt och genom processen, lokalt och regionalt Vi-känsla, det gemensamma bästa Drivande eldsjäl Öppen och synlig process för alla berörda Be om tips och råd Tidigt klargöra spelreglerna mellan inblandade parter Tydliga mål, se framåt Bidrar till framgång Kunder, leverantörer eller andra intressenter 5

6 (47) intressenter Ägande Bemanning av drift och skötsel Anskaffning av råvara Att skaffa kompetens Nyckelfaktorer Tekniskt kunnande Branschkännedom Processledning, projektledarkompetens Personliga egenskaper Kollektiva egenskaper Rådgivare Att samverka med andra aktörer Nyckelfaktorer Samverkanskultur Avtal Kommunen och regionen Nyckelfaktorer Kontakter i kommunhuset och motsvarande Kommunens/länets/regionens mål och planer Kommunala energibolaget Offentliga verksamhetsenheter/fastigheter Att förhålla sig till lokalsamhället Nyckelfaktorer Lokal utveckling Natur- och kulturintressen o.d. Lokalkännedom Förankring i bygden som medlemmar/delägare Avtal mellan delägarna (kompanjonavtal) Balans mellan olika intressen, uppslutning bakom de övergripande målen Driften delas på flera personer Råvara kan skaffas inom egna organisationen Bidrar till framgång Innovativa entreprenörer Engagemang och envishet Gott renommé Erfarenhet av att bygga och driva liknande anläggningar Rådgivare som förstår förutsättningarna Bidrar till framgång Bred lokal delaktighet Stöd till eldsjälar från myndigheter och beslutsfattare Länkar till regionalt och nationellt arbete Samarbete näringsliv offentlig verksamhet föreningsliv boende skogsägare lantbrukare Skriftliga avtal med nya kunder Avtal mellan ägarna av marken för energianläggningen om vinstdelning, tvistlösning o.d. Bidrar till framgång Offentliga styrdokument som omfattar lokala energilösningar Kontakter med politiker, beslutsfattare och tjänstemän, t.ex. energi- och klimatrådgivare Samverkan med kommunala energibolaget Ansluta offentliga enheter som skolor, servicehus m.m. (fr.a. närvärme) Bidrar till framgång Lokal uppslutning Delägarskap Kartlägg lokala förutsättningar, även tänkbara kunder Dela ut medel ur energiföretaget för bygdens utveckling Lokal råvara 6

7 (47) Att klara ekonomin Nyckelfaktorer Organisationsform Finansiering - Krediter/lån - Stöd/bidrag - Ägarkapital - Övrigt Kostnader - Investeringar - Kapital - Personal, underhåll, råvara - Övrigt, bl.a. i uppstarten Energipriser, på kort och lång sikt Subventioner Stora och små kunder Besparing för hushåll och företag Bidrar till framgång Anslutningsavgift för brukarna Undvik stora krediter och lån Goda bankkontakter Ekonomiskt stöd (minskar risken för de involverade intressenterna) Börja med större kunder för att snabbare få ekonomi i projektet Intervjuunderlag Som underlag till intervjuerna med representanter för de utvalda exemplen formulerades nedanstående frågor. De utgår från de åtta övergripande nyckelfaktorerna ovan, men med nummer 5, 6 och 7 sammanslagna till en fråga om samverkan. En fråga om framtiden har lagts till. 1. Hur gick det till när processen mot en energianläggning satte igång? Hur såg förutsättningarna ut? Vad talade för? Vad talade emot? 2. Hur har processen sett ut? Vilka svårigheter och hinder har ni mött? Vad har underlättat? Vad har varit framgångsrikt? Vilka misstag har ni gjort? Vad har ni lärt er? 3. Hur är verksamheten organiserad? Hur ägs och styrs den? Den dagliga verksamheten? Fördelar med formen? Nackdelar? Har ni förändrat något? 4. Beskriv den kompetens som har behövts för att bygga upp, organisera och driva energianläggningen? Egna resurser? Stöd och hjälp utifrån? 5. Beskriv er relation till och samverkan med viktiga intressenter i omvärlden? Befolkning, föreningsliv, näringsliv, myndigheter? Lokalt, regionalt, nationellt? 6. Hur ser ekonomin i verksamheten ut? Investeringar, risker, ekonomiskt stöd, kostnader, lönsamhet, inkomster/utgifter för kunder/medlemmar/ägare? 7. Vad vet och tror ni om framtiden? Hur kommer verksamheten/formen att utvecklas? 7

8 (47) Exemplen Barsbro Kraftaktiebolag Anläggning och plats: Restaurerat äldre vattenkraftverk i Mörrumsån, Växjö kommun Drivkraft, motiv, syfte: Entusiasm för småskalig vattenkraft, byalagstanke Process: startade 2003, 2 initiativtagare, 6 grundare Antal medlemmar/delägare, öppenhet, avgränsning: 31 delägare, alla bor i närområdet, blir inte fler Finansieringskällor: Investeringsstöd, banklån, ägarkapital Produktion: start våren 2009, kwh/år Medlemmarnas/delägarnas deltagande: Siktar på att andelar ska ge del av produktionen Planer, visioner: Utökar eventuellt, även fler anläggningar Intervju- och kontaktperson: Frank Gunnarsson, delägare och styrelseledamot, tel I Mörrumsån utanför Rottne ett par mil norr om Växjö ligger Barsbro vattenkraftverk. Det byggdes ursprungligen 1919, ägdes av Lidekvarns elandelsförening och var i drift till Växjö kommun, som genom Växjö Energi AB driver flera lokala vattenkraftverk, gjorde ett försök att renovera verket och starta om driften 1981, men lyckades inte fullt ut utan kraftstationen lades ned Dagens Barsbro Kraftaktiebolag producerar kwh per år. Det motsvarar hushållselen till ca 130 villor. Starten och processen Frank Gunnarsson har jobbat som konsult inom bredbandsteknik, bland annat gentemot energibolag. Det ledde till att han och den dåvarande VD:n i Vetlanda Energi, Göran Edman, upptäckte ett gemensamt intresse. De bestämde sig för att försöka blåsa liv i det nedlagda Barsbro vattenkraftverk. Det skulle ske när Göran Edman gick i pension år De båda gjorde upp om att engagera två personer vardera som skulle kunna vara med som grundare av verksamheten. Dessa skulle vara villiga att gå in som delägare i ett gemensamt aktiebolag och dessutom kunna bidra till den kompetens och de arbetsinsatser som behövdes för att ro projektet i land. De sex personer som slutligen kom att utgöra grundargruppen hade både teknisk kunskap och erfarenhet från kraftbranschen. En av dem drev ett företag som tillverkade vattenkraftturbiner. En annan var som sagt före detta VD i ett kommunalt energibolag började gruppen förhandla med Växjö kommun om att få arrendera kraftverksfastigheten. Det resulterade fyra år senare, alltså 2007, i ett arrendeavtal. I avtalet åtog sig Barsbro Kraft att sköta regleringen av Sörabysjön som ligger uppströms kraftstationen. Länsstyrelsen var positiv vid samråd och gav sitt tillstånd relativt enkelt baserat på en befintlig vattendom. Länsstyrelsen beviljade också ett investeringsstöd på kr ur EU:s jordbruksfond 8

9 (47) för restaurering av Barsbro vattenkraftverk till konkurrenskraftig produktion av förnyelsebar energi. Man ansökte om lån i fyra banker. Tre sade nej på grund av att det inte fanns sedvanlig säkerhet. En av bankerna såg dock möjligheten att använda turbiner och generator som säkerhet och beviljade lånet. I slutet av 2008 började man bygga en ny turbinhall. Där installerades den första av två turbiner samt generator, styrutrustning med mera. Invigningen hölls den 12 juni Den andra turbinen kom på plats I september 2008 drabbades Barsbro-projektet av finanskrisen. Banken som beviljat lån med maskinutrustningen som säkerhet sa då nej till det lån som behövdes för att slutföra projektet. En nyemission riktad till närboende räddade situationen. Man gjorde ett utskick till de boende inom en radie av ungefär 4 kilometer från kraftverket och frågade om deras intresse av att gå in som delägare i bolaget. Det resulterade i att 26 personer tecknade andelar, att nyemissionen blev fulltecknad och att byggnationen därmed kunde slutföras enligt plan. Nu är det dags att utöka produktionen har man redan bytt den ena generatorn som nu är på 75 kw mot tidigare 55. När detta skrivs pågår förberedelser och förhandlingar om att förvärva fastigheten från Växjö kommun, ansöka om ny vattendom och bygga turbin nummer tre. Organisation Enligt bolagsordningen ska verksamheten bestå i att förvärva, bygga och underhålla produktionsanläggningar för elkraft samt att sälja producerad elkraft och därmed förenlig verksamhet. Endast privatpersoner är delägare. Idag 31 stycken. Dessa har olika antal aktier och inflytande. Det lokala delägandet ser man som en viktig framgångsfaktor. Driften och förvaltningen sköter fem av delägarna själva, enligt ett rullande schema. Barsbro Kraft vill bygga en modell som motsvarar vindkraftkooperativen. Tanken är att varje delägare för sin egen förbrukning ska kunna köpa en andel av Barsbros elproduktion som motsvarar ägarandelen. För detta krävs att elbolaget Bixia som man samarbetar med inför ett nytt system för mätning och debitering. Barsbro Kraft skulle då kunna sätta ett självkostnadspris på elen grundat på systemet med ursprungsgarantier. Frank bedömer att det kan vara klart under våren Kompetens Vem som helst kan sköta ett litet vattenkraftverk, framhåller Frank. Skötseln och övervakningen är enkel, med modern användarvänlig teknik. Det lokala fibernätet gör det möjligt att ha koll på anläggningen vid hemmadatorn. En grundlig genomgång och service som tar åtta timmar behöver göras vart annat år. Vissa lager behöver bytas vart tionde år, medan andra håller i tjugo år. Livslängden för verket som helhet är beräknad till 100 år. 9

10 (47) Det är konstruktionen och byggandet som kräver expertkompetens. Komponenterna måste skräddarsys efter de särskilda betingelserna på platsen och i vattendraget, som fallhöjd m.m. Här hade man nytta av att delägarna själva hade mycket att tillföra. Samverkan Barsbro Kraft lyfter gärna fram att alla entreprenörer, leverantörer och tillverkare av olika delar till kraftverket finns om inte i den närmaste trakten så i alla fall i Småland. Bolagets styrelse har räknat ut att Barsbro Kraft har bekostat arbetstimmar i småländsk verkstadsindustri. När det gäller samverkan med myndigheter i vattenkraftsammanhang önskar Frank rent allmänt mer av en konstruktiv dialog. Han tror att skyddet av natur och andra intressen, som bevakas hårt av myndigheterna, många gånger kan kombineras med en utbyggnad av förnybar energi i form av lokal vattenkraft. Det går ofta att hitta lösningar om alla berörda parter är öppna för att diskutera möjligheterna, menar han. Man kan också undvika många långa processer i mark- och miljödomstolarna. De slutar ofta i att den som vill driva vattenkraftverksamhet får rätt, hävdar Frank. Lokalsamhället När Frank växte upp var hans farfar ansvarig för tre kraftverk i en lokal elförening, bl a Barsbro. Det fanns dessutom många andra små lokala vattenkraftverk i trakten, flera av dem i Mörrumsån. För Frank var det en självklarhet att det var dessa som levererade strömmen både hem och till grannarna. Det har varit en viktig tanke för Frank att engagemanget runt kraftverket skulle likna det som finns i ett byalag. Att energianläggningen kan samla lokalbefolkningen och lokala företag kring att utveckla bygden. Frank menar att det finns stort stöd bland de närboende för såväl Barsbro Kraft som lokal vattenkraft i allmänhet. Omgivningen har hela tiden haft en positiv inställning. Hos de lokala småskaliga kraftverken finns en naturlig vilja till ansvar och miljöhänsyn. Behovet av energi måste balanseras mot andra lokala behov och intressen, annars fungerar det inte. Vid Barsbro kan lax och annan fisk, inklusive ål, passera förbi kraftverket i en laxtrappa utformat som ett omlöp så att även andra, ej vandringsbenägna arter kan passera. Såväl ovanför som nedanför kraftverket är fiske förbjudet. Ekonomi Den totala investeringen fram till färdigt skick har varit ca 2,5 miljoner kronor. I och med att grundarna till stor del lade ner eget arbete utan lön, kunde de bygga till halva marknadsvärdet. Den genomsnittliga ersättningen för elen som Barsbro sålde 2011 var 69,1 öre per kilowattimme, inklusive elcertifikat och ersättning för nätnytta. De aktierna i bolaget har ett nominellt värde på 100 kr. Aktieägarna har betalat kr per aktie beslutade bolagsstämman om vinstutdelning till ägarna på 100 kr per aktie. Det gav ägarna en avkastning på ca 4 procent på sitt insatta kapital. Framtiden Det finns planer på att bygga ut kraftverket med ytterligare en turbin. Frågan har varit uppe på årsstämman och fått stöd från delägarna. Planen är att klara utbyggnaden utan att ta in nya delägare. 10

11 (47) Man förhandlar nu med kommunen om att få köpa loss marken som man än så länge arrenderar. Det grundar sig på att Mark- och miljödomstolen kräver så kallad rådighet över fastigheten för att godkänna en utbyggnad. På längre sikt ser Frank kunskapsöverföringen till nya generationer som en utmaning. För närvarande blir det allt färre, menar han, som har kunnande om småskalig vattenkraftteknik. 11

12 (47) Egen Kraft i Sverige ekonomisk förening Anläggning och plats: Hittills två vindkraftverk, ej lokala Drivkraft, motiv, syfte: Sänka elkostnader för företag i Gnosjö-trakten Process: startade 2008, 1 initiativtagare Antal medlemmar/delägare, öppenhet, avgränsning: 76 företag i nätverk, 35 delägare i Egen Kraft, vill bli fler Finansieringskällor: Banklån, ägarkapital Produktion: start november 2011, producerar ca 10 miljoner kwh Medlemmarnas/delägarnas deltagande: Andelar ger del av produktionen, max egen förbrukning Planer, visioner: Vill bli medl. över hela landet, utmana oligopolet Intervju- och kontaktperson: Anders Axelsson, projektledare, tel Elpriserna är oskäligt höga och dessutom stigande. Det drabbar många företag hårt. Allt fler stora företag bygger därför sina egna kraftanläggningar. Det här är utgångspunkten för E-kraft, som vill ge mindre företag möjligheten att göra samma sak som de stora. E-kraft är i grunden ett nätverk för samarbete mellan företag som gemensamt vill bygga sin egen kraftproduktion. Samarbetet har lett till att man startat det egna kraftbolaget Egen Kraft i Sverige ekonomisk förening som ger medlemmarna möjlighet att investera i kraftanläggningar. E-kraft har som målsättning att de i minst 20 år får el till ett pris av högst 20 öre per kilowattimme. E-kraft äger för närvarande två vindkraftverk som man köpte nyckelfärdiga av projektören Eolus Vind AB. Ett står i Kalmar och det andra i Strömstad. Nu är man inne i ett nytt vindkraftprojekt tillsammans med andra intressenter. Man har också tittat på några olika vattenkraftanläggningar som varit till salu, men inte hittills hittat det rätta tillfället. Endast förnybar el ska det vara, lika gärna sol eller bioenergi som vind och vatten. De 76 företag som är medlemmar i nätverket har tillsammans en elförbrukning på 0,5 terawattimmar. Några av företagen är riktiga storförbrukare medan de flesta är små. Anders Axelsson är initiativtagare och projektledare i E-kraft. Dessutom driver han företaget E-kraft Ekonomi & Ekologi som hjälper företag att hitta billiga energilösningar. Han har tidigare arbetat som energirådgivare och vd på kommunala Gislaved Energi AB. Starten och processen E-kraft började som ett företagsnätverk hösten Tanken var att nätverket skulle växa sig tillräckligt starkt för att kunna investera i egen produktion av billig el. Anders kläckte idén när han var vd på Gislaveds kommunala energibolag. Han såg hur hårt höjningar av elpriset slog mot framför allt många mindre företag som levde med små vinstmarginaler och hård konkurrens. Hans slutsats var att enda chansen att göra något åt detta är att företagen äger kraften själva. Annars är man maktlös som liten förbrukare. Anders har varit den drivande kraften alltsedan dess. Han beskriver att han började prata om idén med företagare och andra för fyra eller fem år sedan. Folk tyckte att det lät bra, men under det första 12

13 (47) året hände i princip ingenting. Sedan tog det ett år till, säger han, innan det var så många medlemmar att man skulle kunna klara av finansieringen av de första egna anläggningarna ägnades åt att undersöka möjliga satsningar och analysera risker och möjligheter. Resultatet var att förutsättningarna såg bättre ut än man från början vågat hoppas. Den 2 november 2010 bildades det gemensamma kraftbolaget, i form av den ekonomiska föreningen Egen Kraft i Sverige. Man fick tidigt ett erbjudande om att köpa en park med 4 vindkraftverk. Efter att en konsult granskat offerten tackade man emellertid nej. I juni 2011 köpte man så de två första vindkraftverken. Det första togs i drift i november 2011 och det andra i juni Sedan dess har man alltså producerat egen el. Det är viktigt att skynda långsamt, framhåller Anders. Man ska noga överväga olika alternativ. Det är lätt att man har en förskönad bild av hur det ska bli. I stället ska man fråga sig vad som händer om det inte blir som man hoppas. Titta på olika utfall, även negativa scenarier. Det behövs en ständig kritisk granskning av de olika momenten. E-kraft har skött detta själva, utan hjälp utifrån. Organisation Idag är ca 76 företag medlemmar E-krafts nätverk. Dessa får tillgång till information och kalkyler samt erbjudanden om att köpa andelar i kraftbolaget. Ungefär 35 företag är för närvarande andelsägare i Egen Kraft och andelarna är fulltecknade. Det krävs att den egna produktionen byggs ut för att fler ska kunna bli andelsägare. Då har gamla medlemmar förtur framför nya. Intresset är tydligt kopplat till elpriset, konstaterar Anders. Tillströmningen är mindre nu än till exempel förra våren. I dagsläget jobbar man dock inte aktivt för att rekrytera nya medlemmar, eftersom det kräver mycket jobb. I stället prioriterar man att få allt i verksamheten att fungera. De flesta medlemsföretagen hör hemma i tillverkningsindustrin. Men bland medlemmarna finns också något bostadsföretag, några ICA-handlare, med flera. Några medlemmar är också riktigt stora företag. Medlemmarna omsätter från under en miljon till miljardbelopp. Men alla har lika mycket att säga till om i föreningen. Varje medlem har en röst. Ingen stor ska kunna styra och ställa, betonar Anders. En fördel med den ekonomiska föreningen som form som Anders gärna framhåller är att det är svårt för ett stort elbolag att köpa och ta över E-kraft, eftersom det kräver att en majoritet av medlemmarna vill det. Som namnet Egen Kraft i Sverige ek för antyder har föreningen ingen geografisk avgränsning i stadgarna. Idag är 80 procent av medlemmarna från Gnosjöregionen, men det finns medlemmar även i Kalmar, Helsingborg, Göteborg, Jämtland m.m. Endast juridiska personer kan bli medlemmar. Ett skäl till det är att man slipper uttagsbeskattning. Alltså den skatt som tas ut på skillnaden mellan självkostnadspriset i den egna produktionen och marknadspriset. Den gäller endast privatpersoner. 13

14 (47) Medlemmarna får inte lösa fler andelar i föreningen än vad som motsvarar deras förbrukning av elström. Om medlemmarnas andelar överstiger förbrukningen beskattas vinsten. Samtidigt har man rätt till den mängd ström som andelarna motsvarar. Idag säljer Egen Kraft all el man producerar till ett elhandelsbolag. Vinsten från försäljningen fördelas bland medlemmarna i proportion till de andelar de äger. Den el man förbrukar köper var och en oberoende av E-kraft. Medlemmarna kan också köpa strömmen som produceras till självkostnadspris. Men det är det alltså ingen som gör för tillfället. Det har att göra med att den egna produktionen än så länge är för liten i förhållande till medlemmarnas hela förbrukning. För att kunna öka den egna produktionen letar E-kraft hela tiden lämpliga investeringsobjekt. Man gör en värdering och om den faller väl ut och det blir en affär erbjuder man sedan medlemmarna i nätverket att köpa andelar. Kompetens För bygget av de båda vindkraftverken tecknade E-kraft ett totalentreprenadavtal med Eolus Vind AB. Det innebar att Eolus skötte hela processen, ordnade tillstånd och stod för den tekniska och övriga kompetens som krävdes. Men, framhåller Anders, även om man på det sättet kan starta och driva vindkraftverk utan egen fackkunskap så måste man ha koll på läget. E-kraft har till exempel tagit in experter i olika skeden för att få hjälp att utvärdera anbud m.m. Man tog hjälp av en revisionsbyrå angående vilken associationsform man skulle välja (Coompanion kände man inte till). Anders hade själv undersökt vilken form som skulle vara lämplig och kommit fram till ekonomisk förening, vilket han föreslog nätverket. Vissa medlemmar ifrågasatte detta och krävde en utredning. Enligt Anders på grund av att de visste för lite om formen. (Det visade sig dock att revisionsbyrån tvingades söka hjälp på annat håll, eftersom man saknade tillräckligt kunskap.) Medlemmarna lät sig övertygas av revisionsbyråns utredning. Samverkan Av offentliga aktörer är det i princip bara länsstyrelsen man har haft kontakt med. Det förklaras av att man har byggt vindkraftverken genom en entreprenör som har skött tillståndsansökningar m.m. Dessutom har man inte byggt verken i det egna närområdet. Kontakten med länsstyrelsen beskriver Anders som positiv. Den har underlättat processen, inte minst genom en viss finansiering. Lokalsamhället De flesta medlemmarna hör idag hemma i Gnosjö-regionen. Styrelseledamöterna finns också i närområdet. Men man har medlemmar på andra håll i landet och vill gärna sprida ut sig ytterligare. E-kraft vill växa, enligt tanken att ju större man är desto starkare. På sikt tror Anders att E-kraft kan bli rikstäckande. Det är ändå en styrka med den lokala anknytningen, det finns en stolthet över den, menar Anders. Och fysiska möten är i och för sig viktiga. Men han tror inte att geografiska avstånd mellan medlemmarna har så stor betydelse. Ekonomi 14

15 E-kraft vill växa, enligt tanken att ju större man är desto starkare. På sikt tror Anders att E-kraft kan bli rikstäckande. Det är ändå en styrka med den lokala anknytningen, det finns en stolthet över den, menar Anders. Och fysiska möten är i och för sig viktiga. Men han tror inte att geografiska avstånd mellan medlemmarna har så stor betydelse (47) Ekonomi Egen Kraft har hittills investerat miljoner kronor. Målsättningen är att medlemmarna ska få minst 12 procent avkastning på de satsade pengarna under 20 år. Anders framhåller att företagen måste ha en långsiktig tanke med Egen Kraft. Hans erfarenhet är att småföretag i allmänhet är mer långsiktiga än stora. Man har tagit banklån till delar av investeringen. Banken har hjälpt och stöttat, inte minst tack vare att den har egna vindkraftexperter. Föreningen har en bra sits gentemot banken, tack vare att man har finansiellt starka medlemmar. Länsstyrelsen utnyttjade EU-medel till att kunna ge stöd till att dra igång nätverket. Medlemskapet i nätverket kostar kr i inträdesavgift. En andel i Egen Kraft har kostat kr, men Anders poängterar att de varierar i pris över tid. För varje andel har andelsägaren rätt till kilowattimmar av årsproduktionen. Man måste köpa minst tio andelar och högst så många som motsvarar den egna förbrukningen. Sedan produktionen drogs igång på allvar 2012 har elpriserna sjunkit och elcertifikaten har varit låga. Detta har frestat på likviditeten, men föreningen står trots detta ganska stabilt menar Anders. Den beräknade kostnaden för elen från de båda vindkraftverken är öre per kilowattimme i snitt under de närmaste 20 åren. Framtiden Enligt Anders är den egna produktionen ännu i sin linda, med de båda vindkraftverk Egen Kraft hittills äger. Men man har planer på att bygga ytterligare vindkraftverk tillsammans med andra intressenter. Dessa är tänkta att bli 50 procent större än dem man redan äger. Det har bildats ytterligare ett nätverk och även ett särskilt aktiebolag för att planera och anlägga det nya objektet. Visionen är att ständigt öka den egna produktionen av el tills varje medlemsföretag är självförsörjande genom E-kraft. Men realistiskt kanske man når 20 procent egen produktion av den el medlemmarna tillsammans förbrukar, siar Anders. Målsättningen är att ganska snabbt bli 100 företag som samarbetar. På längre sikt är målet att samla ett tusental företag som gemensamt bygger ett kraftbolag med muskler att på allvar utmana det nuvarande el-oligopolet. 15

16 (47) Karrydvind ekonomisk förening Anläggning och plats: Vindkraftverk i Kronobergs högst belägna by, Växjö kommun Drivkraft, motiv, syfte: Projekt för gemenskap och bygdens framtid Process: startade 2006, 4 initiativtagare, deltog i processen Antal medlemmar/delägare, öppenhet, avgränsning: 21 medlemmar, öppet för fler i de fyra byarna Finansieringskällor: Banklån, medlemsinsatser och förlagsinsatser Produktion: start december 2011, producerar 1,7 miljoner kwh Medlemmarnas/delägarnas deltagande: Säljer all el, del av ev. vinst i förhållande till ägarandel Planer, visioner: Fler gemensamma aktiviteter i bygden Intervju- och kontaktperson: Bengt Johannisson, ordförande, Karryd är en by i Växjö kommun nära gränsen mot Uppvidinge kommun. Den ligger 300 meter över havet och är därmed den högst belägna byn i Kronoberg. Just det geografiska läget avgjorde att man för drygt fem år sedan valde ett vindkraftverk som gemensamt projekt. Verket stod klart och togs i drift i december Starten och processen Några år in på det nya millenniet sökte boende och fastighetsägare i trakterna runt Karryd ett gemensamt projekt som skulle kunna stärka sammanhållningen och tron på bygdens framtid. Bland dessa personer fanns en som hade gått en kurs om vindkraft på Högskolan Gotland. Han argumenterade för att man borde försöka anlägga ett vindkraftverk tog fyra markägare i Karryd och tre kringliggande byar kontakt med de övriga markägarna i området för att undersöka deras intresse av att investera i ett gemensamt ägt vindkraftverk i Karryd. De som hade mark i gränslandet till den tänkta platsen för kraftverket tillfrågades särskilt om hur de såg på planerna. Alla fastighetsägare inom två kilometers radie att gå med som medlemmar. Det som kom fram var i första hand en vilja göra något gemensamt, att samlas kring något. Och inställningen var att det mycket väl skulle kunna handla om ett vindkraftverk. En av de fyra som tog initiativet är Bengt Johannisson, som valdes till ordförande i Karrydvind ekonomisk förening när den bidades i augusti Vid den tidpunkten var den svenska kronan svag. Detta gjorde att det var ofördelaktigt att köpa vindkraftverk utomlands, vilket var en förutsättning eftersom det inte fanns någon svensk tillverkare. Finanskrisen 2008 förstärkte problemen inte minst för att det blev svårare att få banklån men i väntan på bättre tider fortsatte man planeringen och förberedelserna. I november 2010 skrevs entreprenadkontrakt. Bygget påbörjades våren Det har krävts uthållighet, framhåller Bengt. Men skogsägare är ju vana vid långa perspektiv. Och sättet som man drivit processen på har gjort att ingen i bygden hittills har protesterat mot kraftverket. 16

17 (47) Organisation Under de fem år som processen tog var det mellan tolv och fjorton personer som deltog aktivt. Några medlemmar har kommit till sedan man drog igång projektet. Idag är man 21 medlemmar sedan två gått bort under Ekonomisk förening är egentligen inte en optimal form för företaget, menar Bengt, eftersom medlemmarna varken är leverantörer eller förbrukare av strömmen. Men just den juridiska formen är ändå den som passar bäst. Det handlar bland annat om öppenheten som är en central kooperativ tanke, menar Bengt. Alla har haft möjlighet att engagera sig. Samtidigt finns en geografisk avgränsning i stadgarna, som gör det tydligt vilka som berörs och har rätt att bli medlemmar. Det innebär att människor som förvärvar en fastighet inom Karrydvinds område har rätt att gå med i den ekonomiska föreningen. Man har också valt att tillämpa den kooperativa principen en medlem en röst, alltså att kapitalägandet inte avgör hur mycket man har att säga till om. Fördelen med det gemensamma ägandet är att fastighetsägarna engagerar sig, även sådana som inte bor på sin fastighet. Bengt betonar att det ökar effektiviteten, eftersom externa kostnader ersätts av frivilliga krafter. En fördel med det kooperativa inslaget i Karrydvind är också att medlemmarna är medansvariga även när det går dåligt. Det finns hittills ingen kritik mot att verksamheten inte ser ut att gå runt inom överskådlig tid. Avkastning på de satsade pengarna är ännu avlägsen, men inga medlemmar har beklagat sig. Bengt tror att en viktig bidragande orsak är att verksamheten ända från starten har varit öppen och transparent. Alla de som valt att satsa pengar har vetat att det är en osäker investering rent ekonomiskt. De har gått in i det för att de sett andra värden. De har också löpande fått information om läget i ett medlemsbrev fyra gånger om året. Den breda mobiliseringen har gett förankring i bygden och medfört att Karrydvind fått tillgång till en stor samlad kompetens. Projektet har också enligt Bengt stärkt människors tilltro till att det går att åstadkomma saker gemensamt. Engagemanget i Karrydvind gäller också bygden som helhet. För vissa medlemmar med rötter här kan det vara ett sätt att betala tillbaka något av det man tycker sig ha fått härifrån, tror Bengt. Kompetens Bengt tycker att det är fantastiskt vilka kompetenser det går att samla till ett projekt som detta. Har man väl gjort det, så händer det saker. Han framhåller att man hela tiden har haft stor nytta av att styrelsen består av personer med olika kompetenser som kompletterar varandra. Allt ifrån tekniska och affärsmässiga meriter och renommé från bankvärlden till förmåga att ta tag i de frågor som trillar mellan stolarna. När det gäller teknik, reparation och underhåll har Karrydvind ett avtal med den tyska tillverkaren Enercon som levererade verket. Det tekniska kunnande som har behövts under hela processen ingår i detta avtal. Coompanion Kronoberg bistod med att ta fram utkast till stadgar samt ekonomiska kalkyler. 17

18 (47) I övrigt har styrelsen och delägarna haft tillräcklig kompetens för att lösa de flesta frågor. Ordförande Bengt skötte fram till augusti 2011 all administration medan andra ansvarsuppgifter fördelades i styrelsen. Sedan det brutna räkenskapsåret 2011/12 har den ekonomiska redovisningen skötts av en lokal redovisningsbyrå. Samverkan Man har haft en bra och konstruktiv dialog med kommunen. Karrydvinds kraftverk är det första i kommunen som har uppförts enligt den nya prövningsordningen, där kommunen fått större befogenheter än tidigare att ge bygglov för vindkraft. Lokalsamhället Det är fyra byar som berörs och bidrar med medlemmar till Karrydvind; förutom Karryd är det Harshult, Lilla Heda och Stora Heda. Fyra procent av Karrydvinds omsättning delas ut som kompensation till dem som har mark nära kraftverket. I praktiken runt kronor om året, varav 70 procent går till dem som har mark inom 400 meter och återstoden fördelas på de båda fastigheter som upplåtit mark till själva kraftverksbygget. Säkerhetsavståndet till bostadsbyggnader är enligt gällande regler för vinkraftverk av Karrydverkets storlek just 400 meter. Det närmsta bostadshuset ligger idag ca 500 meter från verket. Ekonomi Investeringskostnaderna blev 9 miljoner kronor för verket, 1 miljon för fundamentet och likaledes 1 miljon för markberedning och vägar. Bland annat behövde en kilometer väg förstärkas och breddas och 200 meter ny väg byggas. Kostnaden för anslutning till elnätet blev 1 miljon kronor på grund av att E.ON behövde gräva ned en ny ledning som ersättning för den tidigare luftburna. Bengt påpekar att man har haft relativt höga fasta kostnader, för väg, anslutningar m.m., jämfört med vindkraftprojekt där flera verk byggs på samma plats. Swedbank står för två tredjedelar av det totala kapitalet, medan resten är medlemsinsatser och förlagsinsatser. Efter kontakt med flera banker var det endast Swedbank som var beredd att ställa upp på villkor som föreningen kunde acceptera. Man har avtalat om en amorteringsplan på 15 år för banklånet och en avskrivningstid för verket om 20 år. Tre miljoner kronor är medlemskapital och en miljon är förlagsandelar. Fem delägare står för ungefär hälften av medlemskapitalet. Dessa stora delägare har funnits med hela tiden. En ägarpost är på minimum kronor, motsvarande fem andelar. Enligt Bengt har de flesta medlemmarna nöjt sig med detta. Men vissa har alltså satsat betydligt mer. Man har gjort en kalkyl som säger att på den beräknade livstiden på 25 år blir utdelningen kronor på en insats på kronor, dvs en vinst på lite drygt 1000 kronor per år. Räntan på förlagsandelarna är högre än bankräntan. Intäkterna består av betalning för såld el, elcertifikat och ersättning för nätnytta. Föreningen har rätt till elcertifikat de första femton åren. Eftersom man säljer all el och således inte producerar för egen förbrukning betalar man ingen särskild skatt för egna uttag, till skillnad från brukarkooperativa kraftverk. 18

19 (47) För att verksamheten ska gå runt krävs det att man får ut 39 öre per kilowattimme. Idag får man 36 öre. Därför räknar man med ett underskott på kronor för 2011/12. Årets produktion ser ut att bli omkring 1,7 miljoner kilowattimmar, vilket överensstämmer med kalkylen. Bengt framhåller att produktiviteten är mycket god vid jämförelse med likartade verk. De har hittills har haft otur med elpriset, säger Bengt, men i övrigt har allt gått deras väg. Och alla är fortfarande lika stolta. Framtiden Kraftverksprojektet står för ett brett samhällsansvar som inte bara handlar om långsiktigt hållbar energiförsörjning, framhåller Bengt. Det skapar också sociala och mentala förutsättningar för en bygds överlevnad. Bengt vill gärna se verket som ett monument över bygdens utveckling. Ett sätt att synliggöra och bejaka platsen. Karrydvind har dragit uppmärksamhet till bygden, menar Bengt. Och det finns initiativ till nya gemensamma aktiviteter, som ringar på vattnet av kraftverksprojektet. Han tror att landsbygden framöver kan ha mycket att vinna på att jobba på det sätt som Karrydvind gjort. En nyckel är att hålla alla informerade. 19

20 (47) Solel i Sala och Heby ekonomisk förening Anläggning och plats: Hittills fyra solcellsanläggningar Drivkraft, motiv, syfte: Vill främja solenergi och lokal elproduktion Process: startade 2008, Sala Heby Energi AB tog initiativet och stödjer Antal medlemmar/delägare, öppenhet, avgränsning: Drygt 200 medl., företag och privatpers., öppet för fler Finansieringskällor: Hittills medlemskapital och statsbidrag Produktion: start september 2009, producerar idag hushållsel motsv. ca 60 lägenheter Medlemmarnas/delägarnas deltagande: Efter 2013 utdelning efter andelar eller uttag av egen el Planer, visioner: Sveriges största anläggning 2013, utbildning, forskning, fler solelföreningar m.m. Intervjupersoner: Kenneth Mårtensson och Maria Karwonen, Sala Heby Energi AB Kontaktperson: Maria Karwonen, styrelseledamot i Solel i Sala och Heby ek för, Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening invigde i september 2009 Sveriges första andelsägda solelanläggning. Därefter har det blivit ytterligare tre anläggningar och en femte planeras att byggas Starten och processen Decembernumret av det kommunala energibolaget Sala Heby Energi AB:s (SHE) kundtidning 2008 var ett temanummer om solenergi. Det innehöll information och en tydlig avsikt från SHE:s sida att samarbeta om att bygga upp solelanläggningar. Dessutom inbjöd man läsarna att anmäla sitt intresse av solel. Ungefär 300 personer svarade. Alla som lämnat intresseanmälan bjöds in till informationsträffar i mars SHE presenterade där kalkyler och underlag för bildande av en ekonomisk förening. Man hade även ett förslag till avtal mellan SHE och föreningen om upphandling av anläggning, köp av producerad el, skötsel, administration samt inkoppling på elnätet. SHE meddelade att man gärna skulle köpa den elström som producerades. Av deltagarna var det ungefär 150 som anmälde intresse av att gå med i den ekonomiska föreningen och betala insatsen på kr. I april 2009 hölls konstituerande stämma för Solel i Sala och Heby ekonomisk förening. Drygt 100 medlemmar gick med i föreningen från start. De allra flesta var privatpersoner och ett mindre antal var företag. En plan lades för att bygga en anläggning per år i fem år. Organisation Initiativtagaren SHE valde ekonomisk förening som associationsform för att den uppfattades som enkel men också har en tydlig avgränsning av risker. Solel i Sala och Heby ska också vara öppet för fler delägare, vilket är besvärligare i ett aktiebolag. Ett annat skäl var att den bedömdes passa bättre för en sådan främjande verksamhet som det handlar om. Solel i Sala och Hebys föreningskaraktär märks i att varje medlem har en (1) röst, oavsett antalet andelar. 20

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Andelsägande i solcellsanläggningar ur ett hushållsperspektiv. Cajsa Bartusch, Solel-seminarium, 2011-11-11 1

Andelsägande i solcellsanläggningar ur ett hushållsperspektiv. Cajsa Bartusch, Solel-seminarium, 2011-11-11 1 Andelsägande i solcellsanläggningar ur ett hushållsperspektiv 1 Sveriges första andelsägda solcellsanläggningar initierades av Sala Heby Energi ägs och drivs av Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet?

Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet? Hur kan jag påverka och få del av vinsterna från vindkraftsetableringen i länet? Samkraft AB Hudik Vind AB - privat ägande i Samkraft AB Bilda eget Aktiebolag i bygden och bli delägare i projektbolag -Vinst

Läs mer

Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 769620-1172 2010-01-01 2010-12-31

Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 769620-1172 2010-01-01 2010-12-31 Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 2010-01-01 2010-12-31 0 1 Ordförandens kommentarer Nu har andra året i föreningens historia gått till ända. Anläggning nummer två har byggts och

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Energi och förnybart Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret Mål i Norrköpings kommuns Energiplan Energieffektivisering, 30% år 2005-2030 (50% egna verksamheten) Förnybart, 100% år 2030 Robust,

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr 769620-1172. Styrelsen avger följande årsredovisning.

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr 769620-1172. Styrelsen avger följande årsredovisning. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 5 - balansräkning 6 - noter

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Solpotential Osnabrück

Solpotential Osnabrück Solkartan i Lund Solpotential Osnabrück Department of Environmental Protection Rooves with excellent or good suitability for solar panels: 26,000 (out of 70,000) Result Profit Requirement Solar Power Generation

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson ÄGARSTRUKTUR SHE-KONCERNEN Sala kommun 87,5% Heby kommun 12,5% Sala-Heby Energi AB 100% 100% Sala-Heby Energi Elnät AB HESAB SHEs AFFÄRSIDÉ Att vara en långsiktig modern

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Framgångsrik projektering när fler blir vinnare

Framgångsrik projektering när fler blir vinnare Framgångsrik projektering när fler blir vinnare Presentation av en modell för samverkan mellan stor o liten Ett föredrag av Andreas Wickman, Wickman Wind AB VIND 2014, Stockholm Waterfront Gotland det

Läs mer

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING Dala Vindkraft 2013 DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING erbjuder andelsägande i de vindkraftverk som föreningen äger. Detta bidrar till en ökad elproduktion från förnybara källor i Dalarna. Andelsägare i

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande Vindkraft - andelsägande Falköpings kommun kan genom att engagera sig påverka utvecklingen mot lokalt ägande och ställa krav på de som projekterar vindkraftverk. Kommunen erbjuder sig att bli delägare

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER Vi på SVEA Solar är glada för att ni är intresserade av att installera solceller och satsa på solel. Marknaden för solceller växer kraftig i Sverige och

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT 2010-10-22. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010. Presentation. Nätverket för Vindbruk 2010-10-22 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Oktober 2010 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft?

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Qvinnovindar Falbygden

Qvinnovindar Falbygden ENERGIFAKTA Qvinnovindar Falbygden Ett engagemang för kvinnligt företagande och hot om uranbrytning på Falbygden var två skäl till Qvinnovindars bildande. Wanja Wallemyr, initiativtagare till Qvinnovindar

Läs mer

Bixia Varför solel i vår mix

Bixia Varför solel i vår mix Bixia och omvärlden Mänskligheten står inför två av sina största utmaningar i historien! Hur vi ska få stopp på pågående klimatförändringar Hur vi ska få energibalans i världen Och detta utan att vi ska

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Resan mot solen - bli din egen elproducent!

Resan mot solen - bli din egen elproducent! Resan mot solen - bli din egen elproducent! Omställning Knivsta Resan mot solen Christer Larsson, ordförande Gustaf Delin Kenneth Mårtensson, VD Sala-Heby Energi AB Hans Nylén, produktutvecklare Sala-Heby

Läs mer

Föreningens firma är Västanvind Vindkraftskooperativ Ekonomisk förening, med org. nr 769621-9141.

Föreningens firma är Västanvind Vindkraftskooperativ Ekonomisk förening, med org. nr 769621-9141. Stadgar STADGAR FÖR VÄSTANVIND VINDKRAFTSKOOPERATIV 1 Föreningens firma Föreningens firma är Västanvind Vindkraftskooperativ Ekonomisk förening, med org. nr 769621-9141. 2 Säte Föreningens styrelse har

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org Mars 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Vision och verklighet

Vision och verklighet Vision och verklighet Falköping 2010-02-19 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö Energis

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL

KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL Medverkande i el-gruppen Göteborgs stad Partille kommun Dalslands kommunerna Lerums kommun Mariestads kommun Strömstad kommun Västra Götalandsregionen Vårgårda kommun Uddevalla

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet

Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet Utvecklingsmiljöer i nära samverkan med fastighetsägare, miljöteknikföretag och universitet Vilken typ av produkt är solel? Det beror på Fyra exempel på olika affärsmodeller: - storskalig produktion

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius www.vindform.se tore@vindbruk.org November 2011 Introduktion Presentation Nätverket för Vindbruk Vindkraftens utveckling globalt och i Sverige Vem äger vindkraft? Vindkraft

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO SERO, Olof Karlsson 10 november 2012 Ekonomisk kalkyl 2 MW verk november 2012 Tornhöjd 102 m Inköpspris nyckelfärdigt 30 milj. kr Avskrivningstid

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Biogasnät på Gotland

Biogasnät på Gotland GOTLANDS BIOGASFÖRENING Biogasnät på Gotland Slutrapport Leaderprojekt 2011-06-30 Slutrapport Leaderprojekt Biogasnät på Gotland Journalnummer: 2009-1619 Stödmottagare Gotlands Biogasförening Alva Gudings

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Medlem i bostadsrättsföreningen

Medlem i bostadsrättsföreningen Medlem i bostadsrättsföreningen Vad har du som boende ansvar för och vad ska föreningen ta hand om? Vad sker på en stämma och vem kan väljas in i styrelsen? I den här skriften får du svar på de här och

Läs mer

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Erbjudande till dig som mikroproducent! Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer