Språkförmåga hos människor med Alzheimers demens sett ur logoped- och vårdpersonalperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkförmåga hos människor med Alzheimers demens sett ur logoped- och vårdpersonalperspektiv"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi Språkförmåga hos människor med Alzheimers demens sett ur logoped- och vårdpersonalperspektiv En deskriptiv studie Ann-Charlotte Janunger och Susanne Westerbring Examensarbete i logopedi, p Höstterminen Handledare: Karin Björk Yngve Gustafson

2 Sammanfattning Bakgrund: I och med att en allts större del av befolkningen når hög ålder ökar även antalet individer med demenssjukdomar. Alzheimers demens (AD) är den vanligaste. Risken att insjukna i AD tilltar med ökande ålder. AD drabbar framför allt högre kognitiva funktioner och ger tidigare språkliga symtom. Syfte och metod: Studiens syfte var att genom en logopedisk språklig bedömning av vårdtagare med AD i olika faser av sjukdomen visa hur förändringar och försämring av språkförmågan kan se ut. Samt att, med hjälp av personalenkäter jämföra resultat från logopedisk test/bedömning med resultat från vårdpersonals bedömning av respektive vårdtagares språkförmåga. I undersökningen ingick nio vårdtagare med AD, varav en visade sig ha misstänkt Lewy Body demens, samt arton vårdpersonal. Resultat: Resultat från logopedernas språkliga test/bedömningar jämfört med hur vårdpersonal bedömde samma förmågor visade stora skillnader. Stora individuella skillnader sågs mellan vårdtagarnas performans vid test/bedömning av språkfunktioner samt korrelerade inte helt med grad av demens. Diskussion: Trots att AD inte kan botas är tidig diagnos och tidiga insatser viktiga. Dessa kan minska lidande och frustration och ge större trygghet för både patient och omgivning samt även minska samhällets vårdkostnader. En logopedisk bedömning av språkförmåga samt information till anhöriga och vårdpersonal om förhållningssätt är nödvändig.

3 TACK TILL Karin Björk för ditt tålamod och lärorik handledning Yngve Gustafson för din medicinska kunskap och lärorik handledning Jan van Doorn för hjälp med statistik och för snabba svar på alla möjliga och omöjliga frågor Försökspersonerna!

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR... INLEDNING... BAKGRUND... : ALZHEIMERS DEMENS... : LEWY BODY DEMENS... : DIAGNOSTISKA KRITERIER FÖR DEMENS AV ALZHEIMERTYP... : RISKFAKTORER OCH ETIOLOGI... : TIDIGA FÖRÄNDRINGAR I HJÄRNANS ANATOMI... : ÅLDRANDE POPULATION... : SYMTOM... : AD-PATIENTERS SJUKDOMSINSIKT... :9 STUDIENS YTTRE STRUKTUR... : STUDIENS SYFTE... : FRÅGESTÄLLNINGAR... METOD... : FÖRSÖKSPERSONER... : MATERIAL... 9 PROCEDUR... : GENOMFÖRANDE... : POÄNGBERÄKNING UTIFRÅN TESTRESULTAT:... : ETISKA ÖVERVÄGANDEN... RESULTAT... : RESULTAT VID SPRÅKLIGA DELTEST... : KORRELATION MELLAN RESULTAT VID SPRÅKLIGA DELTEST... : KORRELATION BEDÖMNING/TEST... : KVARVARANDE SPRÅKFÖRMÅGA... : SPONTANTAL... : PRAGMATIK... : BENÄMNINGSFÖRMÅGA... : HÖRFÖRSTÅELSE... :9 HÖGLÄSNINGSFÖRMÅGA/LÄSFÖRSTÅELSE... : SKRIVFÖRMÅGA... 9 : AUTOMATIK... DISKUSSION... : SPONTANTAL... : PRAGMATIK... : TOLKNING AV FÖRSTÅELSE VID SPONTANTAL VERSUS PRAGMATIK... : BENÄMNINGSFÖRMÅGA... : HÖRFÖRSTÅELSE OCH PROMPTING... : HÖGLÄSNINGSFÖRMÅGA OCH LÄSFÖRSTÅELSE...

5 : SKRIVFÖRMÅGA... : AUTOMATIK OCH BENÄMNINGSFÖRMÅGA... :9 ÖVRIGA FÖRMÅGOR... : OLIKHETER MELLAN BEDÖMNINGAR... : TIDIG DIAGNOS OCH TERAPI FÖR LIVSKVALITET... : METODDISKUSSION... SLUTSATSER... LITTERATURLISTA:... BILAGOR... BILAGA... BILAGA... BILAGA... BILAGA... BILAGA... BILAGA... BILAGA...

6 Förkortningar: AD ADL BNT AD GDS GNU Gy MMT MRI VAS-skala Alzheimer Demens Activities of Daily Living det dagliga livets aktiviteter Boston Naming Test Demens av Alzheimer typ Geriatric Depression Scale Grundläggande Neuropsykologisk Undersökning Gymnasieutbildning Mini Mental Test Magnetic Resonance Imaging Visuell analogskala

7 Inledning Under vår studietid till logopeder, framför allt under momentet som ägnades åt hjärnskador och sjukdomar som leder till språkliga och kommunikativa förändringar, väcktes ett intresse av att få veta hur dessa förändringar kan se ut hos patienter med progredierande hjärnsjukdom av demenstyp. Vi ställde oss i anslutning till detta frågan om hur den språkliga förändringen hos patienter med demens av Alzheimertyp, AD, ser ut. Eftersom de flesta dementa i senare stadier av sjukdom kommer att vårdas av och i stor utsträckning kommer att kommunicera med vårdpersonal ville vi också veta hur vårdpersonal bedömer dessa individers språkförmåga. Vi undrade även: - Kan en logopedisk bedömning tillföra något för ökad förståelse av de språkförändringar en patient med AD drabbas av? Bakgrund : Alzheimers demens Att språkligt kunna kommunicera med varandra är ett av de mest grundläggande mänskliga behoven. När detta behov på olika sätt hindras att bli tillfredsställt får det konsekvenser som kan ses på flera olika plan. Vid en demenssjukdom ses ofta kognitiv störning i form av språklig påverkan. Detta är fallet vid Alzheimers Demens, vilken vi har valt att studera närmare ur språklig synvinkel. Alzheimers demens är den vanligast förekommande demenssjukdomen. är en kortikal demens. är progredierande. drabbar inte syn, hörsel, känsel eller rörlighet i första hand. drabbar samordningen av högre kognitiva funktioner. går i dagsläget inte att bota (Eriksson, ; McClendon et al., ; Murdoch, 99; Årsland, 99). En störning av språkförmågan innebär för den enskilde individen en kraftig negativ påverkan på hur det dagliga livet fungerar. Känslomässigt innebär det en stor belastning att inte kunna förstå eller att kunna uttrycka sig som tidigare. Även de anhöriga drabbas på ett flertal nivåer. Den störda språkförmågan innebär förändrade förutsättningar att samverka och kommunicera med sin make/maka eller förälder (Bucks & Radford, ; Mayhew et al., ; Ready et al., ). Även samhällsekonomiskt innebär demenssjukdomar en stor belastning (Wimo & Jönsson, ). : Lewy body demens Lewy body demens uppvisar likheter med Alzheimer Demens. Eriksson () beskriver Lewy body demens som ett demensdiagnostiskt gungfly och menar även att Lewykroppsdemens är såväl kliniskt som neuropatologiskt en dåligt definierad sjukdom. På Alzheimerfondens hemsida informerar man om att: De flesta patienter med Lewy body demens har typiska Alzheimerförändringar i hjärnan. Det finns således vissa likheter mellan Lewy body demens och såväl Alzheimers sjukdom som Parkinsons sjukdom. (Alzheimerfonden, --). Enligt Eriksson () påträffas Lewykroppar ofta vid olika demenssjukdomar, bl a vid Alzheimers, och diagnosen kan endast ställas neuropatologiskt.

8 : Diagnostiska kriterier för Demens av Alzheimertyp Enligt DSM-IV-TR () karakteriseras AD av ett flertal kognitiva bortfallssymtom vilka visar sig som vid och : ) försämrat minne; svårigheter med nyinprägling samt minnas tidigare information. ) Minst en av följande kognitiva störningar: A afasi (språkstörning) B apraxi (oförmåga att utföra målmedvetna rörelser) C agnosi (oförmåga att förstå, känna igen och tolka syn, hörsel- eller hörselintryck) D nedsatt förmåga att fungera exekutivt Försämringar inom något/några av dessa kognitiva områden orsakar en betydande social eller yrkesmässig funktionsförsämring som även innebär en betydande tillbakagång från tidigare funktionsnivå. Övriga kriterier är att sjukdomen utmärks av ett smygande förlopp och en kontinuerlig försämring. Kognitiva försämringar skall inte bero på andra centralnervösa tillstånd eller andra kända orsaker till demens eller substansbetingade tillstånd. Bortfallssymtomen syns inte enbart i samband med förvirringstillstånd. Varken förlopp eller sjukdomsbild kan förklaras av någon annan diagnos (American Psychiatric Association, DSM-IV-TR). : Riskfaktorer och etiologi Ett flertal riskfaktorer som åldrande, låg utbildning, brist på vitaminer eller spårämnen, autoimmuna processer, skallskador, stress eller rubbningar av blodcirkulationen kan samverka vid uppkomsten av demens. Det föreligger även en förhöjd risk för personer att drabbas av AD om sjukdomen finns i den närmaste familjen (Eriksson, ; Murdoch, 99; Widén 99; Årsland 99). Enligt Elgh () har Gustafson et al. () och Luchsinger et al. () funnit att kvinnligt kön, aluminium, högt blodtryck, lågt blodtryck, skalltrauma, alkoholintag och låg utbildning men även ett högt kaloriintag kan vara riskfaktorer. Förutom dessa riskfaktorer har vissa kopplingar kunnat göras till mutationer på ett flertal kromosomer. Tidig AD-debut, före - år, kan enligt Årsland (99) kopplas till en defekt på någon av kromosomerna, eller. Sen debut, efter år, har förknippats med en defekt på kromosom 9 (Albert, 99; Årsland, 99). Det finns även forskningsresultat som tyder på att vid tidig minnessvikt syns karakteristiska förändringar i hippocampusformationen vilka kan förutsäga AD. Förändringarna har enligt Albert (99) kunnat ses både vid MRI -bilder i ett tidigt stadium av minnessvikt såväl som neuropatologiskt. : Tidiga förändringar i hjärnans anatomi Hippocampus förknippas med minnesfunktioner (Albert, 99; Fama et al., ; Squire, ). Det föreligger vid AD en allmän tröghet i memoreringsprocessen som antas bero på sjukliga förändringar i hippocampusformationen. Två karakteristiska förändringar som uppstår i området är senila plaque och neurofibrillförändringar. Senila plack består av döda och skadade nervändar och nervutskott. Dessa ligger runt en kärna av amyloid, det vill säga runda avlagringar av ett speciellt protein (glukoprotein). De senila plaquen ligger utanför cellkroppen och då oftast i närheten av blodkärl samt i blodkärlens väggar. Neurofibrillförändringarna hittas däremot inne i de skadade nervcellskropparna. De består av hoptrasslade (tangles) stödjestrukturer i cellerna, bland annat sådana proteiner som har betydelse för cellernas rörelseförmåga. Förändringarna hos neurofibrillerna leder till att de drabbade nervcellernas förmåga att sända signaler försämras för att så småningom helt

9 upphöra (Aquilonius & Fagius, ; Bayles, ; Eriksson, ; Murdoch, 99; Selkoe, ; Årsland 99). Senila plaque och neurofibrillförändringar ses, enligt Albert (99), främst i enthorinala kortex och subiculum, de huvudsakliga vägarna för förmedling av information in i och ut ur hippocampus. Man antar enligt Albert (99) att just detta gör hippocampus funktionellt isolerat vilket då skulle bidra till den tidiga minnessvikt som ses vid AD. : Åldrande population I och med att en allt större del av befolkningen når hög ålder ökar även antalet individer med olika demenssjukdomar. Risken att insjukna i AD tilltar med ökande ålder. I takt med att antalet demenssjuka ökar minskar antalet individer i arbetsför ålder. Allt färre skall betala vård för fler demenssjuka (Wancata et al., ; Wimo et al., ; Wimo & Jönsson, ; Worrall & Frattali ). Prevalens i världen för demens var enligt Wimo et al. () år ca miljoner individer. Av dessa beräknas %,, miljoner, vara individer med AD. Antalet nydiagnosticerade individer med demens beräknades då vara, miljoner. En stadig ökning gör att antalet dementa uppskattas vara miljoner år och miljoner år. Den största ökningen av antalet dementa beräknas ske i utvecklingsländer eftersom de har störst befolkning. I Europa var prevalensen år, miljoner och runt år kommer, miljoner européer per år att insjukna i någon demenssjukdom. Antalet dementa antas öka med, i värsta fall, % till år. Bruttokostnaden för demensvård i Sverige år beräknades till ca miljarder kronor. Detta är likvärdigt med % av kommunernas totala budget för vård av äldre. Enligt en studie av Wimo & Jönsson () kan kostnaderna för vård av demenssjuka i Sverige beräknas bli en ännu större ekonomisk faktor att räkna med i framtiden. Ett tidigt insjuknande innebär en snabbare sjukdomsprocess, en kortare överlevnadstid och en större språklig påverkan (Aquilonius & Fagius, ; Eriksson, ). Kvinnor drabbas i högre grad än män av AD i hög ålder, över - år (Årsland, 99). : Symtom Vid AD drabbas främst hippocampus men även temporal- och parietallobernas associativa bark. Vanligtvis är ett sviktande närminne det första och mest uppenbara symtomet hos patienter med AD. Svårigheter med arbetsminnet är även det ett av de symtom som kan uppträda relativt tidigt i sjukdomen. Detta symtom på frontal påverkan yttrar sig tydligast som svårigheter att klara flerledade eller komplicerade instruktioner eftersom förmågan att hålla information kvar i minnet och bearbeta den avsevärt försämrats (Albert, 99; Bayles, ; Glickstein & Neustadt, 99). Samtidigt som minnessvikt och störning av arbetsminne kommer även språkliga störningar. De språkliga störningarna visar sig tidigast och främst som ordglömska. Däremot verkar syntax och grammatik vara bevarade till ett sent sjukdomsstadium (Bayles, ; Mayhew et al., ). Både språkförståelsen och den verbala uttrycksförmågan blir nedsatt vid AD. Detta i sin tur gör att möjligheter till intellektuell verksamhet försvagas eftersom sådan aktivitet till stor del är beroende av språkliga associationer och syntaktisk strukturering (Eriksson, ; Obler & Gjerlow, 999; Årsland, 99). Orsaken till att en individ med AD inte kommunicerar språkligt beror på hans raserade förmåga att tänka och det faktum att han inte har något att säga. (Eriksson, ).

10 När hjärnans reservkapacitet och kompensatoriska strategier är förbrukade kommer symtomen i dagen. Vid detta stadium har sjukdomsprocessen förmodligen pågått under lång tid. I dagsläget är denna typ av skador oåterkalleliga. Med bromsmediciner kan endast symtomlindring och en viss förlångsammad progression av sjukdomen åstadkommas (Eriksson, ; Widén, 99). McClendon et al. () har ifrågasatt om dagens mediciner påverkar progressionen och menar att de endast ger symtomlindring och detta bara till vissa individer. Sedan ett par år tillbaka finns en läkemedelsubstans, Memantin, som är godkänd för behandling av medelsvår till svår AD. Studier från USA visar enligt Wimo, Winblad, Stöffler, et al. () på få biverkningar. Substansen skyddar nervcellen mot celldöd vilket sägs göra patienten piggare och leda till minskat behov av både omvårdnad och behov av institutionsvård. Hos Obler & Gjerlow (999) finns beskrivet att AD-patienter vanligen inte är hjälpta av varken fonematiska eller semantiska ledtrådar, så kallad prompting, för att hitta det ord som söks. Övrig forskning behandlar enligt vad vi har hittat vid litteratursökning inte prompting i relation till språkproblem vid AD. Däremot diskuteras priming, vilket gränsar till prompting. Enligt Squire () antar Tulving, Schacter och Stark (9) att effekterna från priming påverkar minnessystem som ännu inte är helt klarlagda. Mayhew et al. () säger att Kemper och Lyons (99) antar i en studie att det semantiska minnet kvarstår men att tillgången till det är bruten. De underliggande representationerna skulle alltså kunna vara intakta och problem med benämning skulle således bestå i problem med framplockning av eller tillgång till ord. Enligt en studie av Fama et al. () sägs däremot att nedsatt mobilisering av semantic fluency kan tolkas som bevis för en kollaps av det semantiska nätverket. Detta sägs även överensstämma med neuropatologiska fynd i temporalloben. Fungerande semantiska nätverk med neuronala knutpunkter krävs för att framplockning av minnesbilder skall vara möjlig. AD drabbar möjligheten till återaktivering av dessa funktioner vilket i efterhand innebär en alltmer begränsad tillgång till gamla minnen och kunskaper. Detta gör det omöjligt för AD-patienter att förstå innehållsrika budskap, eftersom minnesbilder och således tillgänglig erfarenhet saknas. Förr eller senare drabbas individer med AD även av alexi, agrafi, akalkuli och apraxi. I sjukdomens slutskede förlorar patienten förmågan att överhuvudtaget plocka fram minnen (Eriksson, ). När sjukdomstillståndet blivit avancerat hör Alzheimerpatienten så att säga allt för första gången (Eriksson, ). Överinlärda fraser belastar inte den komplexa språkliga förmågan vad gäller högre kognitiva funktioner. Dessa ordsekvenser behöver man inte söka efter utan de tas ur en depå av överinlärda fraser som ligger lagrade subkortikalt. Allt från vardagsfraser till välkända sånger kan frammanas härifrån (Cuddy & Duffin, ; Eriksson, ; Obler & Gjerlow, 999; Peña-Casanova et al., ). Pragmatik är en språklig social aspekt som är relativt länge bevarad hos AD- patienter. Den kommunikativa sociala förmågan finns alltså kvar och tenderar inte att försvinna förrän sjukdomen är i ett långt framskridet stadium (Obler & Gjerlow,999; Mayhew et al., ). Mayhew et al. () visar i en studie exempel på känslomässiga uttryck, viljeyttringar, social känslighet, hjälpsamhet, värme, humor och jag -känsla hos individer med svår AD.

11 Ett försämrat arbetsminne påverkar hur kommunikationssättet ser ut. För en så bra kommunikation som möjligt måste hänsyn tas till den faktiska nivån hos kvarvarande förmågor, det vill säga att uppmärksamma var den enskilda individen befinner sig språkmässigt (Bayles, ; Hopper, ). Enligt en studie av Duong, Tardif och Ska () ägnar de flesta AD-patienter sig åt att kommentera sitt sätt att samtala. Kommentarerna innehåller egna påpekanden om vad man förväntas säga eller tvekanden inför vad som ska sägas. I detta sammanhang ska nämnas att Mayhew et al. () antar att AD-patienter även i senare sjukdomsstadier är medvetna om att de har kognitiva brister. Sabat & Cagigas (99) refererar till Dennet (99) som menar att när en person med AD säger något så är det alltid något han eller hon vill förmedla och att om omgivningen alltid har fokus på detta faktum så kan man hitta alternativa kommunikationssätt för att förstå varandra. AD brukar i många sammanhang indelas i stadier. När man gör detta beskrivs patienterna ofta i förhållande till prestation vid Mini Mental Test (MMT) (Folstein et al., 9). Enligt Elgh () är stadiegränserna under diskussion. Almkvist & Bäckman (99) och Welsh et al. (99) beskriver enligt Elgh () stadierna som följer: poäng anses som ingen demens, 9 poäng tyder på mild demens och poäng tyder på måttlig demens. Poäng under bör då innebära svår demens. Visuospatiala förmågor förändras på ett tidigt stadium. Svårigheter att skilja på höger/ vänster samt tilltagande svårigheter att orientera sig i omgivningen ses hos patienter med AD. Beroende på skadans lokalisation framträder olika symtom. Apraxi kan till exempel visa sig som att patienten inte vet hur han ska hantera vardagliga föremål som tandborste, rakapparat etc.. Svårigheter med det geografiska sinnet kan göra att patienten inte vet var han bor och ger sig ut på vandring från sitt eget hem för att försöka hitta hem. I ett framskridet stadium av sjukdomen kan svårigheterna vara så stora att man inte hittar inne i sitt eget hem (Eriksson, ; Glickstein & Neustadt, 99). Övriga komplika-tioner som förekommer på grund av kommunikationsproblem vid demens är till exempel beteendeproblem som kan innefatta aggressivitet och i vissa fall även våld mot anhöriga eller personal. Enligt Jarrett et al. (99) beräknas % av alla individer med demens ha beteendestörningar. Aggressivt beteende beror enligt Ryden et al. (99) till stor del på intrång på patientens personliga revir. Många patienter med AD och ofta även deras närmaste vårdgivare drabbas av depression och ångest (McClendon et al. ; Ready et al., ). : AD-patienters sjukdomsinsikt Till en början är AD-patienten medveten om sin språkliga dysfunktion, men denna självinsikt försvinner successivt under sjukdomens progression. I slutstadiet tystnar patienten helt och går inte längre att kommunicera med. Trots att den artikulatoriska förmågan är delvis bevarad leder AD till ett tillstånd präglat av tystnad (Eriksson, ; Obler & Gjerlow, 999; Svedberg, ). Mayhew et al. () antar däremot att ADpatienter även i senare sjukdomsstadier är medvetna om att de har kognitiva brister. Enligt Duong et al. () använder personer med AD kommentarer som tyder på att de är medvetna om sina språkliga brister. :9 Studiens yttre struktur I ett examensarbete vid Göteborgs Universitet (Holm & Migneus, 99), beskrivs språkliga symtom vid AD. Man ger även förslag på och motivering till testuppgifter för AD-patienter. Denna studies upplägg utgår till stor del ifrån Göteborgsstudiens förslag till teststruktur. Ordningen för de språkliga nivåer som man menar bör testas följs i stort sett

12 och flera av uppgifterna som föreslås finns även med i vårt testpaket. Däremot har vi till så stor del som möjligt velat använda test som idag används vid logopedisk undersökning. Vi har utifrån denna grund och utifrån vad annan litteratur i ämnet beskriver utformat ett eget testpaket och en korrelerande personalenkät för vår studie. : Studiens syfte Studiens syfte är att genom en logopedisk språklig bedömning av patienter med AD i olika faser av sjukdomen visa hur förändringar av språkförmågan kan se ut. Samt att, med hjälp av personalenkäter, relatera våra resultat till hur vårdpersonal ser på respektive patients språkförmåga. Vi vill också veta på vilka språkliga nivåer en logopedisk undersökning bäst kan bidra till att förklara dessa vårdtagares aktuella förmåga till kommunikation. : Frågeställningar Hur ser språk och tal ut vid AD? Hur korrelerar resultaten från en logopedisk undersökning med omgivningens uppfattning om Alzheimerpatienters språk och kommunikation? Metod : Försökspersoner Försökspersoner bland vårdtagarna (V) valdes ut utifrån kriterierna:. Skall ha diagnostiserad Alzheimers sjukdom eller ha demenssjukdom som i stor utsträckning eller i något stadium av sjukdom uppvisar liknande symtom som ses vid Alzheimers sjukdom.. Försökspersonerna skall inbördes ha olika grad av sjukdom. Skall bo på gruppboende Patienturvalet gjordes av ansvarig läkare. För att få försökspersoner med olika grad av sjukdom utgick man från antalet poäng vid senast gjort MMT. Vid första testtillfället tillhörande vår undersökning gjorde vi ett nytt MMT för att få veta det aktuella antalet poäng. För att få kännedom om någon av vårdtagarna led av depression gjordes en bedömning med Geriatric Depression Scale (GDS), (Yesavage et al., 9). I samband med detta kontrollerades även om stämningshöjande mediciner användes. För att få kunskap om vårdtagarnas syn- och hörselförmåga, vilka sekundärt kan påverka språkliga förmågor, gjorde författarna en bedömning avseende dessa förmågor. Vårdpersonalen svarade på enkätfrågor gällande samma förmågor. Då dessa förmågor inte är direkt språkliga redovisas inte resultat här. Fullständiga resultat från bedömningarna kan ses i bilaga. Den vårdare som hade den tätaste kontakten med respektive vårdtagare fyllde i samband med enkäten i ett formulär för bedömning av vårdtagarens ADL-förmåga enligt Katz ADLindex (Hulter Åsberg & Sonn, 99). Då visuospatial förmåga inte är direkt språklig redovisas inte resultat från enkätsvar eller från test här men kan ses i bilaga. I denna studie inkluderas även en patient (V) med misstänkt Lewy-body demens.

13 Försökspersoner bland vårdpersonalen valdes utifrån kriteriet: Skall vara de två vårdare (P) (personal) som har den tätaste kontakten med vårdtagaren (V). Samtliga försökspersoner garanterades anonymitet. Inga namn, personnummer eller annat som utifrån kan härledas till en särskild person redovisas i studien. Ett personligt medgivandeformulär fylldes i angående alla som deltog i studien, antingen av vårdtagaren själv, anhörig eller när det gällde frågenkäten till vårdare, vårdaren själv. Ansvarig läkare samt boendechefer var i förväg och under arbetets gång underrättade om hur studien genomfördes. Det förekom inga bortfall vid undersökningen. Alla de utvalda vårdtagarna genomgick test och alla vårdare svarade på enkäterna. Vårdtagarna (V) beskrivs i tabell. Vårdarna (P) beskrivs i tabell. Tabell Beskrivning av vårdtagarna V V V V V Kön Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Ålder 9 9 MMT / 9/ / / / Utbildning Praktisk yrkesutbildning Lärare Lärare Yrkesverksam Arbetare samt Egenföretagare Undervisning Lantbruk Undervisning AD AD AD med AD 999 AD 999 frontala inslag Bromsmedicin Exelon Aricept ADL enligt Beroende av Tvätthjälp vid Tvätthjälp vid Tvätthjälp vid Beroende av enkätsvar från hjälp med dusch. dusch. dusch. hjälp med personal dusch, på/av- dusch, på/avklädning. Får klädning, gå utanför toabesök, boendet; klarar kodlås. förflyttning samt matning. Inkontinent. fortsättning tabell. V V V V9 Kön Kvinna Man Kvinna Kvinna. Ålder MMT / / / / Utbildning Teknisk Vård het egenföretagare GDS / / 9/ / / Depressionsmedicin Demensdiagnos Yrkesverksamhet Lantbrukare Ingenjör Hemmafru Vård GDS / / / /

14 fortsättn tabell V V V V9 Depressionsmedicin Zoloft Zoloft, Mianserin Demensdiagnos AD Misstänkt AD AD LewyBody Bromsmedicin Exelon Exelon Aricept ADL Beroende av Beroende av Beroende av Beroende hjälp med hjälp med hjälp med hjälp V = Vårdtagare etc. dusch, på/avklädning, toabesök samt förflyttning. Inkontinent. dusch, på/avklädning. dusch toalettbesök. Inkontinent. samt av med på/av- dusch, klädning. Inkontinent. Tabell Beskrivning av vårdpersonalen V V V V V P P P P P P P P P9 P Kön K K K K M K K K K K Ålder? 9 Utbildning Usk Usk Gy Usk Usk Gy Usk Usk Usk Usk Erfarenhet år, V V V V9 P P P P P P P P Kön K K K K K K K K Ålder 9 Utbildning Gy Usk Usk Usk Usk Usk Usk Usk Erfarenhet,,, P = Vårdpersonal etc., Usk = undersköterska, Gy = Gymnasieutbildning : Material De test som användes vid undersökningen av vårdtagare var: MMT - ett kort test av orientering, minnesfunktion, språkförmåga, uppmärksamhet och visuospatial förmåga. Testet, som ofta används som ett deltest vid demensutredning, ger en indikation om grad av förlust av kognitiv förmåga. Geriatric Depression Scale- (GDS-) ett validerat test som visar grad av depression hos äldre. (Yesavage et al., 9) Boston Naming Test (BNT) ett benämningstest med svartvita bilder ur olika semantiska kategorier. Endast amerikansk normering, (Goodglass & Kaplan, 9). A-ning, neurolingvistisk afasiundersökning, (Lindström & Werner,99). Token Test (Spreen & Benton, 99). Ett eget undersökningsprotokoll (Bilaga ) innehållande test/bedömning av delarna: Komparation (Källa: Luria H....) (Christensen, 9). Förståelse av långa satser (Källa: GNU, Grundläggande Neuropsykologisk Undersökning) (Apt) 9

15 Förståelse av logico-grammatiska satser (Källa: GNU). Identifiering av motsatsord, nio ordpar (Källa: Eget). Grad av användning av litteralparafasier/neologismer (Källa: GNU). Grad av användning av verbala parafasier (Källa: GNU). Grad av användning av talperseverationer/stereotypier (Källa: GNU). Spatial förmåga: Sverigekarta med sex icke namngivna orter utprickade. Ett formulär för bedömning vid observation (Bilaga ) innehållande delarna: Bedömning av spontantal Bedömning av pragmatik Bedömning av benämningsförmåga Bedömning av frekvens av litteralparafasier/neologismer Bedömning av frekvens av verbala parafasier Bedömning av frekvens av talperseverationer/stereotypier En enkät med frågor (Bilaga ) sammanställdes där vårdpersonalen fick bedöma vårdtagarnas språk och kommunikation angående delarna: Spontantal Pragmatik Benämningsförmåga Perception Hörförståelse Läsförmåga Skrivförmåga Automatik Visuospatial förmåga Procedur : Genomförande Vårdtagarna testades vid flera tillfällen tills alla test var genomförda. Vi anpassade oss således efter vårdtagarnas dagsrutiner. Båda logopedstudenterna var med vid varje testtillfälle. En student skötte test av vårdtagaren och den andra studenten skrev observationsprotokoll. Logopedstudenterna hade ansvar för var sina deltest. För att få bakgrundsinformation om vårdtagarna fick vi ta del av medicinsk journal samt omvårdnadsjournaler på boendet. Ett anamnesformulär fylldes i för varje vårdtagare. (Bilaga.) Enkäten delades ut till och samlades in från personalen i samband med att vi befann oss på boendet. Bilaga visar vilka logopediska test som gjordes rörande varje fråga som ställdes till personalen. : Poängberäkning utifrån testresultat: I det logopediska testet A-NING NEUROLINGVISTISK AFASIUNDER-SÖKNING används en sexgradig skala där siffran motsvarar ett prestationsmässigt nollresultat vid de olika språkliga deltesten. I denna undersökning används siffran som ett prestationsmässigt nollresultat. Detta har vi gjort på grund av att vi ville använda siffran som Kan ej bedömas vid den logopediska undersökningen och Vet ej i enkäten till vårdarna.

16 I GNU används en fyragradig skala (noll tre), i TOKEN TEST finns deltest med fyra frågor, BNT består av frågor etc. övriga deltest. Vid observation sker en subjektiv bedömning. För att lätt kunna göra jämförelser mellan resultat valde vi att omvandla alla resultat som inte naturligt befann sig på en sexgradig skala till en sådan. Detta skedde genom att: - Observationsprotokoll (Bilaga ) skrevs vid varje testtillfälle. - En subjektiv skattning på en VAS-skala gjordes utifrån observation av patienterna vid testtillfällena samt utifrån svar vid BNT. - En omräkning gjordes för varje deltestresultat till en sexgradig skala. Testdeltagaren fick således det poäng som låg närmast på den sexgradiga skalan. - Ett medelvärde beräknades. - De personliga resultaten för varje vårdtagare avrundades till närmsta heltal. I ett fall avrundades resultatet uppåt från, till. - Vid beräkning av M avrundades uppåt vid,. Höga poäng i denna undersökning tyder på hög språklig performans. Beskrivning av procedur vid specificerad fråga: Fråga : Observationsprotokoll skrevs vid varje testtillfälle. En subjektiv skattning på en VAS-skala gjordes utifrån observation av patienterna vid testtillfällena samt utifrån svar vid BNT. Fråga : Resultat sammanställt från I: Token Test del II: Token Test del III: GNU, d, Förståelse av långa satser IV: GNU, e, Förståelse av logico-grammatiska satser. En omräkning gjordes för varje deltestresultat till en sexgradig skala. Testdeltagaren fick således det poäng som låg närmast på den sexgradiga skalan. Ett medelvärde beräknades. De personliga resultaten för varje vårdtagare avrundades till närmsta heltal. I ett fall avrundades resultatet uppåt från, till. Fråga : I: Token Test del II: Token Test del III: GNU d, Förståelse av långa satser V: A-ning, C. Värden räknades fram enligt samma princip som vid fråga. Värden räknades fram vid fråga 9, och enligt samma princip som vid fråga. Spatial förmåga testades genom att vårdtagaren skulle peka ut fyra städer på en förenklad Sverigekarta. På kartan fanns sex städer/orter utmarkerade. De städer som skulle identifieras var: Stockholm, Göteborg, Malmö samt Umeå. Performansen, ett poäng per korrekt svar, omräknades till en sexgradig skala.

17 : Etiska överväganden Vårdtagarna var i de allra flesta fall medvetna om att test och bedömning hade att göra med eventuell bristande språkfunktion. De var ofta oroliga för att prestera dåligt. Stor hänsyn togs därför till vårdtagarnas mentala tillstånd. Deras dagsform fick bestämma när våra bedömningar skulle genomföras. Tid var avsatt så att vårdtagarna inte skulle känna sig stressade. Efter tre felsvar vid deltest avbröts denna bedömning av hänsyn till vårdtagaren. Resultat : Resultat vid språkliga deltest Tabell beskriver vårdtagarnas performans specifikt vid författarnas test/bedömningar av olika språkliga eller språkligt relaterade områden. Maxpoäng dividerat med sex visar antalet frågor per deltest. Tabellen visar även de resultat vårdtagarna presterat vid MMT, maxpoäng =. Tabell Resultat, poäng vid test/författarnas bedömning av vårdtagarna. Vårdtagare V V V V V* V9 V V V MMT-poäng 9 Sammanlagda testresultat för respektive språkområde Max Spontantal 9 Pragmatik 9 9 Benämning Hörförståelse 9 Högläsningsför måga Läsförståelse 9 Skrivförmåga Automatik Visuospatialt 9 Värdepoäng motsvarar -performans hos vårdtagarna. Maxpoäng per fråga =. För fullständiga resultat se bilaga. * Misstänkt Lewy body demens : Korrelation mellan resultat vid språkliga deltest Ett medelvärde räknades ut för varje enskild vårdtagares performans vid test, hela respektive språkområde sammantaget. Värdet visar således vilken nivå vårdtagaren presterar vid våra test. En uträkning gjordes sedan som visar hur språkområdena nivåmässigt förhåller sig till varandra. Enligt denna jämförelse ses till exempel en högre korrelation mellan spontantal och benämning än mellan spontantal och hörförståelse.

18 Tabell Samband mellan medelvärden av sammanlagda resultat vid språkliga deltest för alla vårdtagare sammantaget beräknad med Pearsons korrelation (r). Spontan Pragmatiing Benämn- Hörförst Läs- Skriv- Automati tal åelse förmåga förmåga k Spontantal Pragmatik Benämning Hörförståelse Läsförmåga Skrivförmåga Automatik Visuospatialt : Korrelation bedömning/test Tabell visar en jämförelse som gjordes mellan de resulat författarna fick vid test/bedömning av vårdtagarnas språkliga performans och hur vårdpersonalen bedömde den. För de fyra vårdpersonal som har den högsta korrelationen finns den mellan. -.. För de fyra vårdpersonal som har den lägsta korrelationen finns den mellan. och.. Tabell Överensstämmelse mellan författarnas test/bedömning och vårdpersonalens bedömning av vårdtagarna alla delområden sammantaget beräknad med Pearsons korrelation. A V V V V V B P P P P P P P P P9 P C A V V* V V9 B P P P P P P P P C A: Vårdtagare B: Personal C: Korrelation * Misstänkt Lewy body demens : Kvarvarande språkförmåga Tabell visar i vilken mån vårdpersonalen under- respektive överskattar vårdtagarnas performans på olika områden i förhållande till vad som framkommer vid författarnas test/ bedömningar. Som exempel kan nämnas att vårdpersonalen skattar att vårdtagarnas benämningsförmåga, hörförståelse och läsförståelse är högre än vad författarna kan se vid test/bedömning. Tabell A. Procent av den språkförmåga som bedömts vid denna studie som finns kvar hos alla vårdtagare sammantaget. Medelvärde enligt författarnas test/bedömning. B. Procent av den språkförmåga som bedömts vid denna studie som finns kvar hos alla vårdtagare sammantaget. Medelvärde enligt enkät till vårdpersonal. C. Vårdpersonalens över- (+) respektive underskattning (-) av vårdtagarnas språkförmåga i förhållande till författarnas test/bedömning. Skillnad i procent.

19 Deltest A B C Spontantal, 9, - Pragmatik,9, - 9 Benämning,, +, Hörförståelse,, +, Högläsningsförmåga - Läsförståelse + Skrivförmåga*,, --- Automatik*, --- Visuospatialt, +, *Vårdpersonalens bedömning av skrivförmåga och automatik innehöll många vet ej -svar (= p). : Spontantal Jämförelse mellan författarnas bedömning och vårdpersonalens bedömning av spontantal visar r =. beräknad med Pearsons korrelation. En översiktlig beskrivning av olikheterna vid de olika bedömningarna visas i figurerna A och B nedan. Inga uppenbara samband finns mellan vårdpersonals utbildning, erfarenhet eller ålder och hur deras bedömning korrelerar med resultaten från författarnas test och bedömningar (jfr tab ). Vid författarnas bedömning av spontantal ses bevarad grammatisk förmåga oberoende av i vilket stadium av sjukdom vårdtagaren befinner sig (fem sex poäng). V uppvisar ett avvikande resultat (tre poäng). (Fullständiga resultat se bilaga.) Vid författarnas bedömning av artikulatorisk förmåga får samtliga vårdtagare sex poäng utom V som får tre poäng. Spontantal resultat enligt test och författarnas bedömning 9 Spontantal resultat enligt vårdpersonalens bedömning 9 Figur A Figur B X-axeln motsvarar frågorna i test och enkät Y-axeln: Antal poäng gånger. Figur A. Figur B. Översiktlig beskrivning av författarnas bedömning/testresultat, området spontantal för vårdtagarna sammantaget. Översiktlig beskrivning av vårdpersonalens bedömning av vårdtagarnas spontantal för vårdtagarna sammantaget. Kommentar: Fråga : Vårdtagare bedömd endast vid spontantal vid testtillfällena då BNT ej gick att genomföra på grund av vårdtagarens oförmåga att prestera tal vid konfrontationsbenämning.

20 Figur C visar skillnader mellan författarnas resultat vid test och vårdpersonalens bedömning vid frågorna sju och åtta, rörande ordfinnandesvårigheter respektive innehåll/ förståelse. Dessa resultat beskrivs här därför närmare. I denna beskrivning syns även den skillnad som finns mellan de två vårdpersonalens bedömning av vårdtagaren. Spontantal V fråga & TEST P P Spontantal V fråga & TEST P P Spontantal V fråga och TEST P P Spontantal V fråga & TEST P P Spontantal V fråga & TEST P P Spontantal V9 fråga & TEST P P Spontantal V fråga och TEST P P Spontantal V fråga och TEST P P Spontantal V fråga & TEST P9 P Figur C. SPONTANTAL, medelvärde av frågorna och.i kolumnerna TEST visas medelvärde av resultat vid test och författarnas bedömning av vårdtagarnas performans. I kolumnerna P visas medelvärden av respektive vårdpersonals bedömning av vårdtagarens performans. Kommentar angående V: Misstänkt Lewy body demens. : Pragmatik Jämförelse mellan författarnas bedömning och medelvärde av vårdpersonalens bedömning av pragmatik visar r =. beräknad med Pearsons korrelation. Jämförelse mellan personal och personal för varje vårdtagare visar r =.. Fullständiga resultat i bilaga. Pragmatik V Pragmatik V Pragmatik V Pragmatik V Pragmatik V TEST P P TEST P P TEST P P TEST P P TEST P P Pragmatik V9 Pragmatik V Pragmatik V Pragmatik V TEST P P TEST P P TEST P P TEST P9 V Figur D. PRAGMATIK. I kolumnerna TEST visas medelvärde av vårdtagarnas performans vid test och författarnas bedömning. I kolumnerna P visas medelvärden av respektive vårdpersonal bedömning av vårdtagarens performans vid området pragmatik. Kommentar angående V: Misstänkt Lewy body demens.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR Minnesstörningar och andra förändringar av de kognitiva (intellektuella) funktionerna är vanliga hos äldre personer. Hos många individer är nedsättningarna i dessa

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät

Demensförbundets anhörigenkät Sammanställning av Demensförbundets anhörigenkät Mars 2003 Demensförbundets anhörigenkät sammanställning Mars 2003 Sammanfattning Demensförbundet har gjort en enkätundersökning bland medlemmarna med syftet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande 25.10.12. Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.

Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande 25.10.12. Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki. Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng Demens och bemötande 25.10.12 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Demenssjukdomen påverkar A: Funktioner (minne, motorik, förståelse) B:

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Innehållsförteckning. Förord 11

Innehållsförteckning. Förord 11 Innehållsförteckning Förord 11 Vad innebär demens 13 Demens ur ett samhällsperspektiv 14 Symtom vid demens 17 Krav för att en läkare skall fastställa diagnosen Demens. 17 Tidiga tecken på demens 18 Senare

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Tandhyienistprogrammet Termin 5 Ht 2010 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande Behandlingsprinciper 13.10.10

Tandhyienistprogrammet Termin 5 Ht 2010 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande Behandlingsprinciper 13.10.10 Tandhyienistprogrammet Termin 5 Ht 2010 Gerodonti 5 poäng Demens och bemötande Behandlingsprinciper 13.10.10 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen är en privat och mycket speciell del kroppen

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1 SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2 De vanligaste demenssjukdomarna... 3 Primärdegenerativa demenssjukdomar... 4 Vaskulär

Läs mer

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se

Läs mer

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) Mini Mental State Examination är ett kort, s.k. minitest 1 för bedömning av kognitiva funktioner. Det tar endast 10 15 minuter att utföra och kan användas av både läkare

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning

Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Gammal och glömsk, är det så?

Gammal och glömsk, är det så? Gammal och glömsk, är det så? Gösta Bucht Professor i geriatrik Det kan vara intressant att se vilken minneskapacitet ni egentligen har. Jag tänkte därför testa er lite. Försök komma ihåg orden på figur

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer