Språkförmåga hos människor med Alzheimers demens sett ur logoped- och vårdpersonalperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språkförmåga hos människor med Alzheimers demens sett ur logoped- och vårdpersonalperspektiv"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi Språkförmåga hos människor med Alzheimers demens sett ur logoped- och vårdpersonalperspektiv En deskriptiv studie Ann-Charlotte Janunger och Susanne Westerbring Examensarbete i logopedi, p Höstterminen Handledare: Karin Björk Yngve Gustafson

2 Sammanfattning Bakgrund: I och med att en allts större del av befolkningen når hög ålder ökar även antalet individer med demenssjukdomar. Alzheimers demens (AD) är den vanligaste. Risken att insjukna i AD tilltar med ökande ålder. AD drabbar framför allt högre kognitiva funktioner och ger tidigare språkliga symtom. Syfte och metod: Studiens syfte var att genom en logopedisk språklig bedömning av vårdtagare med AD i olika faser av sjukdomen visa hur förändringar och försämring av språkförmågan kan se ut. Samt att, med hjälp av personalenkäter jämföra resultat från logopedisk test/bedömning med resultat från vårdpersonals bedömning av respektive vårdtagares språkförmåga. I undersökningen ingick nio vårdtagare med AD, varav en visade sig ha misstänkt Lewy Body demens, samt arton vårdpersonal. Resultat: Resultat från logopedernas språkliga test/bedömningar jämfört med hur vårdpersonal bedömde samma förmågor visade stora skillnader. Stora individuella skillnader sågs mellan vårdtagarnas performans vid test/bedömning av språkfunktioner samt korrelerade inte helt med grad av demens. Diskussion: Trots att AD inte kan botas är tidig diagnos och tidiga insatser viktiga. Dessa kan minska lidande och frustration och ge större trygghet för både patient och omgivning samt även minska samhällets vårdkostnader. En logopedisk bedömning av språkförmåga samt information till anhöriga och vårdpersonal om förhållningssätt är nödvändig.

3 TACK TILL Karin Björk för ditt tålamod och lärorik handledning Yngve Gustafson för din medicinska kunskap och lärorik handledning Jan van Doorn för hjälp med statistik och för snabba svar på alla möjliga och omöjliga frågor Försökspersonerna!

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR... INLEDNING... BAKGRUND... : ALZHEIMERS DEMENS... : LEWY BODY DEMENS... : DIAGNOSTISKA KRITERIER FÖR DEMENS AV ALZHEIMERTYP... : RISKFAKTORER OCH ETIOLOGI... : TIDIGA FÖRÄNDRINGAR I HJÄRNANS ANATOMI... : ÅLDRANDE POPULATION... : SYMTOM... : AD-PATIENTERS SJUKDOMSINSIKT... :9 STUDIENS YTTRE STRUKTUR... : STUDIENS SYFTE... : FRÅGESTÄLLNINGAR... METOD... : FÖRSÖKSPERSONER... : MATERIAL... 9 PROCEDUR... : GENOMFÖRANDE... : POÄNGBERÄKNING UTIFRÅN TESTRESULTAT:... : ETISKA ÖVERVÄGANDEN... RESULTAT... : RESULTAT VID SPRÅKLIGA DELTEST... : KORRELATION MELLAN RESULTAT VID SPRÅKLIGA DELTEST... : KORRELATION BEDÖMNING/TEST... : KVARVARANDE SPRÅKFÖRMÅGA... : SPONTANTAL... : PRAGMATIK... : BENÄMNINGSFÖRMÅGA... : HÖRFÖRSTÅELSE... :9 HÖGLÄSNINGSFÖRMÅGA/LÄSFÖRSTÅELSE... : SKRIVFÖRMÅGA... 9 : AUTOMATIK... DISKUSSION... : SPONTANTAL... : PRAGMATIK... : TOLKNING AV FÖRSTÅELSE VID SPONTANTAL VERSUS PRAGMATIK... : BENÄMNINGSFÖRMÅGA... : HÖRFÖRSTÅELSE OCH PROMPTING... : HÖGLÄSNINGSFÖRMÅGA OCH LÄSFÖRSTÅELSE...

5 : SKRIVFÖRMÅGA... : AUTOMATIK OCH BENÄMNINGSFÖRMÅGA... :9 ÖVRIGA FÖRMÅGOR... : OLIKHETER MELLAN BEDÖMNINGAR... : TIDIG DIAGNOS OCH TERAPI FÖR LIVSKVALITET... : METODDISKUSSION... SLUTSATSER... LITTERATURLISTA:... BILAGOR... BILAGA... BILAGA... BILAGA... BILAGA... BILAGA... BILAGA... BILAGA...

6 Förkortningar: AD ADL BNT AD GDS GNU Gy MMT MRI VAS-skala Alzheimer Demens Activities of Daily Living det dagliga livets aktiviteter Boston Naming Test Demens av Alzheimer typ Geriatric Depression Scale Grundläggande Neuropsykologisk Undersökning Gymnasieutbildning Mini Mental Test Magnetic Resonance Imaging Visuell analogskala

7 Inledning Under vår studietid till logopeder, framför allt under momentet som ägnades åt hjärnskador och sjukdomar som leder till språkliga och kommunikativa förändringar, väcktes ett intresse av att få veta hur dessa förändringar kan se ut hos patienter med progredierande hjärnsjukdom av demenstyp. Vi ställde oss i anslutning till detta frågan om hur den språkliga förändringen hos patienter med demens av Alzheimertyp, AD, ser ut. Eftersom de flesta dementa i senare stadier av sjukdom kommer att vårdas av och i stor utsträckning kommer att kommunicera med vårdpersonal ville vi också veta hur vårdpersonal bedömer dessa individers språkförmåga. Vi undrade även: - Kan en logopedisk bedömning tillföra något för ökad förståelse av de språkförändringar en patient med AD drabbas av? Bakgrund : Alzheimers demens Att språkligt kunna kommunicera med varandra är ett av de mest grundläggande mänskliga behoven. När detta behov på olika sätt hindras att bli tillfredsställt får det konsekvenser som kan ses på flera olika plan. Vid en demenssjukdom ses ofta kognitiv störning i form av språklig påverkan. Detta är fallet vid Alzheimers Demens, vilken vi har valt att studera närmare ur språklig synvinkel. Alzheimers demens är den vanligast förekommande demenssjukdomen. är en kortikal demens. är progredierande. drabbar inte syn, hörsel, känsel eller rörlighet i första hand. drabbar samordningen av högre kognitiva funktioner. går i dagsläget inte att bota (Eriksson, ; McClendon et al., ; Murdoch, 99; Årsland, 99). En störning av språkförmågan innebär för den enskilde individen en kraftig negativ påverkan på hur det dagliga livet fungerar. Känslomässigt innebär det en stor belastning att inte kunna förstå eller att kunna uttrycka sig som tidigare. Även de anhöriga drabbas på ett flertal nivåer. Den störda språkförmågan innebär förändrade förutsättningar att samverka och kommunicera med sin make/maka eller förälder (Bucks & Radford, ; Mayhew et al., ; Ready et al., ). Även samhällsekonomiskt innebär demenssjukdomar en stor belastning (Wimo & Jönsson, ). : Lewy body demens Lewy body demens uppvisar likheter med Alzheimer Demens. Eriksson () beskriver Lewy body demens som ett demensdiagnostiskt gungfly och menar även att Lewykroppsdemens är såväl kliniskt som neuropatologiskt en dåligt definierad sjukdom. På Alzheimerfondens hemsida informerar man om att: De flesta patienter med Lewy body demens har typiska Alzheimerförändringar i hjärnan. Det finns således vissa likheter mellan Lewy body demens och såväl Alzheimers sjukdom som Parkinsons sjukdom. (Alzheimerfonden, --). Enligt Eriksson () påträffas Lewykroppar ofta vid olika demenssjukdomar, bl a vid Alzheimers, och diagnosen kan endast ställas neuropatologiskt.

8 : Diagnostiska kriterier för Demens av Alzheimertyp Enligt DSM-IV-TR () karakteriseras AD av ett flertal kognitiva bortfallssymtom vilka visar sig som vid och : ) försämrat minne; svårigheter med nyinprägling samt minnas tidigare information. ) Minst en av följande kognitiva störningar: A afasi (språkstörning) B apraxi (oförmåga att utföra målmedvetna rörelser) C agnosi (oförmåga att förstå, känna igen och tolka syn, hörsel- eller hörselintryck) D nedsatt förmåga att fungera exekutivt Försämringar inom något/några av dessa kognitiva områden orsakar en betydande social eller yrkesmässig funktionsförsämring som även innebär en betydande tillbakagång från tidigare funktionsnivå. Övriga kriterier är att sjukdomen utmärks av ett smygande förlopp och en kontinuerlig försämring. Kognitiva försämringar skall inte bero på andra centralnervösa tillstånd eller andra kända orsaker till demens eller substansbetingade tillstånd. Bortfallssymtomen syns inte enbart i samband med förvirringstillstånd. Varken förlopp eller sjukdomsbild kan förklaras av någon annan diagnos (American Psychiatric Association, DSM-IV-TR). : Riskfaktorer och etiologi Ett flertal riskfaktorer som åldrande, låg utbildning, brist på vitaminer eller spårämnen, autoimmuna processer, skallskador, stress eller rubbningar av blodcirkulationen kan samverka vid uppkomsten av demens. Det föreligger även en förhöjd risk för personer att drabbas av AD om sjukdomen finns i den närmaste familjen (Eriksson, ; Murdoch, 99; Widén 99; Årsland 99). Enligt Elgh () har Gustafson et al. () och Luchsinger et al. () funnit att kvinnligt kön, aluminium, högt blodtryck, lågt blodtryck, skalltrauma, alkoholintag och låg utbildning men även ett högt kaloriintag kan vara riskfaktorer. Förutom dessa riskfaktorer har vissa kopplingar kunnat göras till mutationer på ett flertal kromosomer. Tidig AD-debut, före - år, kan enligt Årsland (99) kopplas till en defekt på någon av kromosomerna, eller. Sen debut, efter år, har förknippats med en defekt på kromosom 9 (Albert, 99; Årsland, 99). Det finns även forskningsresultat som tyder på att vid tidig minnessvikt syns karakteristiska förändringar i hippocampusformationen vilka kan förutsäga AD. Förändringarna har enligt Albert (99) kunnat ses både vid MRI -bilder i ett tidigt stadium av minnessvikt såväl som neuropatologiskt. : Tidiga förändringar i hjärnans anatomi Hippocampus förknippas med minnesfunktioner (Albert, 99; Fama et al., ; Squire, ). Det föreligger vid AD en allmän tröghet i memoreringsprocessen som antas bero på sjukliga förändringar i hippocampusformationen. Två karakteristiska förändringar som uppstår i området är senila plaque och neurofibrillförändringar. Senila plack består av döda och skadade nervändar och nervutskott. Dessa ligger runt en kärna av amyloid, det vill säga runda avlagringar av ett speciellt protein (glukoprotein). De senila plaquen ligger utanför cellkroppen och då oftast i närheten av blodkärl samt i blodkärlens väggar. Neurofibrillförändringarna hittas däremot inne i de skadade nervcellskropparna. De består av hoptrasslade (tangles) stödjestrukturer i cellerna, bland annat sådana proteiner som har betydelse för cellernas rörelseförmåga. Förändringarna hos neurofibrillerna leder till att de drabbade nervcellernas förmåga att sända signaler försämras för att så småningom helt

9 upphöra (Aquilonius & Fagius, ; Bayles, ; Eriksson, ; Murdoch, 99; Selkoe, ; Årsland 99). Senila plaque och neurofibrillförändringar ses, enligt Albert (99), främst i enthorinala kortex och subiculum, de huvudsakliga vägarna för förmedling av information in i och ut ur hippocampus. Man antar enligt Albert (99) att just detta gör hippocampus funktionellt isolerat vilket då skulle bidra till den tidiga minnessvikt som ses vid AD. : Åldrande population I och med att en allt större del av befolkningen når hög ålder ökar även antalet individer med olika demenssjukdomar. Risken att insjukna i AD tilltar med ökande ålder. I takt med att antalet demenssjuka ökar minskar antalet individer i arbetsför ålder. Allt färre skall betala vård för fler demenssjuka (Wancata et al., ; Wimo et al., ; Wimo & Jönsson, ; Worrall & Frattali ). Prevalens i världen för demens var enligt Wimo et al. () år ca miljoner individer. Av dessa beräknas %,, miljoner, vara individer med AD. Antalet nydiagnosticerade individer med demens beräknades då vara, miljoner. En stadig ökning gör att antalet dementa uppskattas vara miljoner år och miljoner år. Den största ökningen av antalet dementa beräknas ske i utvecklingsländer eftersom de har störst befolkning. I Europa var prevalensen år, miljoner och runt år kommer, miljoner européer per år att insjukna i någon demenssjukdom. Antalet dementa antas öka med, i värsta fall, % till år. Bruttokostnaden för demensvård i Sverige år beräknades till ca miljarder kronor. Detta är likvärdigt med % av kommunernas totala budget för vård av äldre. Enligt en studie av Wimo & Jönsson () kan kostnaderna för vård av demenssjuka i Sverige beräknas bli en ännu större ekonomisk faktor att räkna med i framtiden. Ett tidigt insjuknande innebär en snabbare sjukdomsprocess, en kortare överlevnadstid och en större språklig påverkan (Aquilonius & Fagius, ; Eriksson, ). Kvinnor drabbas i högre grad än män av AD i hög ålder, över - år (Årsland, 99). : Symtom Vid AD drabbas främst hippocampus men även temporal- och parietallobernas associativa bark. Vanligtvis är ett sviktande närminne det första och mest uppenbara symtomet hos patienter med AD. Svårigheter med arbetsminnet är även det ett av de symtom som kan uppträda relativt tidigt i sjukdomen. Detta symtom på frontal påverkan yttrar sig tydligast som svårigheter att klara flerledade eller komplicerade instruktioner eftersom förmågan att hålla information kvar i minnet och bearbeta den avsevärt försämrats (Albert, 99; Bayles, ; Glickstein & Neustadt, 99). Samtidigt som minnessvikt och störning av arbetsminne kommer även språkliga störningar. De språkliga störningarna visar sig tidigast och främst som ordglömska. Däremot verkar syntax och grammatik vara bevarade till ett sent sjukdomsstadium (Bayles, ; Mayhew et al., ). Både språkförståelsen och den verbala uttrycksförmågan blir nedsatt vid AD. Detta i sin tur gör att möjligheter till intellektuell verksamhet försvagas eftersom sådan aktivitet till stor del är beroende av språkliga associationer och syntaktisk strukturering (Eriksson, ; Obler & Gjerlow, 999; Årsland, 99). Orsaken till att en individ med AD inte kommunicerar språkligt beror på hans raserade förmåga att tänka och det faktum att han inte har något att säga. (Eriksson, ).

10 När hjärnans reservkapacitet och kompensatoriska strategier är förbrukade kommer symtomen i dagen. Vid detta stadium har sjukdomsprocessen förmodligen pågått under lång tid. I dagsläget är denna typ av skador oåterkalleliga. Med bromsmediciner kan endast symtomlindring och en viss förlångsammad progression av sjukdomen åstadkommas (Eriksson, ; Widén, 99). McClendon et al. () har ifrågasatt om dagens mediciner påverkar progressionen och menar att de endast ger symtomlindring och detta bara till vissa individer. Sedan ett par år tillbaka finns en läkemedelsubstans, Memantin, som är godkänd för behandling av medelsvår till svår AD. Studier från USA visar enligt Wimo, Winblad, Stöffler, et al. () på få biverkningar. Substansen skyddar nervcellen mot celldöd vilket sägs göra patienten piggare och leda till minskat behov av både omvårdnad och behov av institutionsvård. Hos Obler & Gjerlow (999) finns beskrivet att AD-patienter vanligen inte är hjälpta av varken fonematiska eller semantiska ledtrådar, så kallad prompting, för att hitta det ord som söks. Övrig forskning behandlar enligt vad vi har hittat vid litteratursökning inte prompting i relation till språkproblem vid AD. Däremot diskuteras priming, vilket gränsar till prompting. Enligt Squire () antar Tulving, Schacter och Stark (9) att effekterna från priming påverkar minnessystem som ännu inte är helt klarlagda. Mayhew et al. () säger att Kemper och Lyons (99) antar i en studie att det semantiska minnet kvarstår men att tillgången till det är bruten. De underliggande representationerna skulle alltså kunna vara intakta och problem med benämning skulle således bestå i problem med framplockning av eller tillgång till ord. Enligt en studie av Fama et al. () sägs däremot att nedsatt mobilisering av semantic fluency kan tolkas som bevis för en kollaps av det semantiska nätverket. Detta sägs även överensstämma med neuropatologiska fynd i temporalloben. Fungerande semantiska nätverk med neuronala knutpunkter krävs för att framplockning av minnesbilder skall vara möjlig. AD drabbar möjligheten till återaktivering av dessa funktioner vilket i efterhand innebär en alltmer begränsad tillgång till gamla minnen och kunskaper. Detta gör det omöjligt för AD-patienter att förstå innehållsrika budskap, eftersom minnesbilder och således tillgänglig erfarenhet saknas. Förr eller senare drabbas individer med AD även av alexi, agrafi, akalkuli och apraxi. I sjukdomens slutskede förlorar patienten förmågan att överhuvudtaget plocka fram minnen (Eriksson, ). När sjukdomstillståndet blivit avancerat hör Alzheimerpatienten så att säga allt för första gången (Eriksson, ). Överinlärda fraser belastar inte den komplexa språkliga förmågan vad gäller högre kognitiva funktioner. Dessa ordsekvenser behöver man inte söka efter utan de tas ur en depå av överinlärda fraser som ligger lagrade subkortikalt. Allt från vardagsfraser till välkända sånger kan frammanas härifrån (Cuddy & Duffin, ; Eriksson, ; Obler & Gjerlow, 999; Peña-Casanova et al., ). Pragmatik är en språklig social aspekt som är relativt länge bevarad hos AD- patienter. Den kommunikativa sociala förmågan finns alltså kvar och tenderar inte att försvinna förrän sjukdomen är i ett långt framskridet stadium (Obler & Gjerlow,999; Mayhew et al., ). Mayhew et al. () visar i en studie exempel på känslomässiga uttryck, viljeyttringar, social känslighet, hjälpsamhet, värme, humor och jag -känsla hos individer med svår AD.

11 Ett försämrat arbetsminne påverkar hur kommunikationssättet ser ut. För en så bra kommunikation som möjligt måste hänsyn tas till den faktiska nivån hos kvarvarande förmågor, det vill säga att uppmärksamma var den enskilda individen befinner sig språkmässigt (Bayles, ; Hopper, ). Enligt en studie av Duong, Tardif och Ska () ägnar de flesta AD-patienter sig åt att kommentera sitt sätt att samtala. Kommentarerna innehåller egna påpekanden om vad man förväntas säga eller tvekanden inför vad som ska sägas. I detta sammanhang ska nämnas att Mayhew et al. () antar att AD-patienter även i senare sjukdomsstadier är medvetna om att de har kognitiva brister. Sabat & Cagigas (99) refererar till Dennet (99) som menar att när en person med AD säger något så är det alltid något han eller hon vill förmedla och att om omgivningen alltid har fokus på detta faktum så kan man hitta alternativa kommunikationssätt för att förstå varandra. AD brukar i många sammanhang indelas i stadier. När man gör detta beskrivs patienterna ofta i förhållande till prestation vid Mini Mental Test (MMT) (Folstein et al., 9). Enligt Elgh () är stadiegränserna under diskussion. Almkvist & Bäckman (99) och Welsh et al. (99) beskriver enligt Elgh () stadierna som följer: poäng anses som ingen demens, 9 poäng tyder på mild demens och poäng tyder på måttlig demens. Poäng under bör då innebära svår demens. Visuospatiala förmågor förändras på ett tidigt stadium. Svårigheter att skilja på höger/ vänster samt tilltagande svårigheter att orientera sig i omgivningen ses hos patienter med AD. Beroende på skadans lokalisation framträder olika symtom. Apraxi kan till exempel visa sig som att patienten inte vet hur han ska hantera vardagliga föremål som tandborste, rakapparat etc.. Svårigheter med det geografiska sinnet kan göra att patienten inte vet var han bor och ger sig ut på vandring från sitt eget hem för att försöka hitta hem. I ett framskridet stadium av sjukdomen kan svårigheterna vara så stora att man inte hittar inne i sitt eget hem (Eriksson, ; Glickstein & Neustadt, 99). Övriga komplika-tioner som förekommer på grund av kommunikationsproblem vid demens är till exempel beteendeproblem som kan innefatta aggressivitet och i vissa fall även våld mot anhöriga eller personal. Enligt Jarrett et al. (99) beräknas % av alla individer med demens ha beteendestörningar. Aggressivt beteende beror enligt Ryden et al. (99) till stor del på intrång på patientens personliga revir. Många patienter med AD och ofta även deras närmaste vårdgivare drabbas av depression och ångest (McClendon et al. ; Ready et al., ). : AD-patienters sjukdomsinsikt Till en början är AD-patienten medveten om sin språkliga dysfunktion, men denna självinsikt försvinner successivt under sjukdomens progression. I slutstadiet tystnar patienten helt och går inte längre att kommunicera med. Trots att den artikulatoriska förmågan är delvis bevarad leder AD till ett tillstånd präglat av tystnad (Eriksson, ; Obler & Gjerlow, 999; Svedberg, ). Mayhew et al. () antar däremot att ADpatienter även i senare sjukdomsstadier är medvetna om att de har kognitiva brister. Enligt Duong et al. () använder personer med AD kommentarer som tyder på att de är medvetna om sina språkliga brister. :9 Studiens yttre struktur I ett examensarbete vid Göteborgs Universitet (Holm & Migneus, 99), beskrivs språkliga symtom vid AD. Man ger även förslag på och motivering till testuppgifter för AD-patienter. Denna studies upplägg utgår till stor del ifrån Göteborgsstudiens förslag till teststruktur. Ordningen för de språkliga nivåer som man menar bör testas följs i stort sett

12 och flera av uppgifterna som föreslås finns även med i vårt testpaket. Däremot har vi till så stor del som möjligt velat använda test som idag används vid logopedisk undersökning. Vi har utifrån denna grund och utifrån vad annan litteratur i ämnet beskriver utformat ett eget testpaket och en korrelerande personalenkät för vår studie. : Studiens syfte Studiens syfte är att genom en logopedisk språklig bedömning av patienter med AD i olika faser av sjukdomen visa hur förändringar av språkförmågan kan se ut. Samt att, med hjälp av personalenkäter, relatera våra resultat till hur vårdpersonal ser på respektive patients språkförmåga. Vi vill också veta på vilka språkliga nivåer en logopedisk undersökning bäst kan bidra till att förklara dessa vårdtagares aktuella förmåga till kommunikation. : Frågeställningar Hur ser språk och tal ut vid AD? Hur korrelerar resultaten från en logopedisk undersökning med omgivningens uppfattning om Alzheimerpatienters språk och kommunikation? Metod : Försökspersoner Försökspersoner bland vårdtagarna (V) valdes ut utifrån kriterierna:. Skall ha diagnostiserad Alzheimers sjukdom eller ha demenssjukdom som i stor utsträckning eller i något stadium av sjukdom uppvisar liknande symtom som ses vid Alzheimers sjukdom.. Försökspersonerna skall inbördes ha olika grad av sjukdom. Skall bo på gruppboende Patienturvalet gjordes av ansvarig läkare. För att få försökspersoner med olika grad av sjukdom utgick man från antalet poäng vid senast gjort MMT. Vid första testtillfället tillhörande vår undersökning gjorde vi ett nytt MMT för att få veta det aktuella antalet poäng. För att få kännedom om någon av vårdtagarna led av depression gjordes en bedömning med Geriatric Depression Scale (GDS), (Yesavage et al., 9). I samband med detta kontrollerades även om stämningshöjande mediciner användes. För att få kunskap om vårdtagarnas syn- och hörselförmåga, vilka sekundärt kan påverka språkliga förmågor, gjorde författarna en bedömning avseende dessa förmågor. Vårdpersonalen svarade på enkätfrågor gällande samma förmågor. Då dessa förmågor inte är direkt språkliga redovisas inte resultat här. Fullständiga resultat från bedömningarna kan ses i bilaga. Den vårdare som hade den tätaste kontakten med respektive vårdtagare fyllde i samband med enkäten i ett formulär för bedömning av vårdtagarens ADL-förmåga enligt Katz ADLindex (Hulter Åsberg & Sonn, 99). Då visuospatial förmåga inte är direkt språklig redovisas inte resultat från enkätsvar eller från test här men kan ses i bilaga. I denna studie inkluderas även en patient (V) med misstänkt Lewy-body demens.

13 Försökspersoner bland vårdpersonalen valdes utifrån kriteriet: Skall vara de två vårdare (P) (personal) som har den tätaste kontakten med vårdtagaren (V). Samtliga försökspersoner garanterades anonymitet. Inga namn, personnummer eller annat som utifrån kan härledas till en särskild person redovisas i studien. Ett personligt medgivandeformulär fylldes i angående alla som deltog i studien, antingen av vårdtagaren själv, anhörig eller när det gällde frågenkäten till vårdare, vårdaren själv. Ansvarig läkare samt boendechefer var i förväg och under arbetets gång underrättade om hur studien genomfördes. Det förekom inga bortfall vid undersökningen. Alla de utvalda vårdtagarna genomgick test och alla vårdare svarade på enkäterna. Vårdtagarna (V) beskrivs i tabell. Vårdarna (P) beskrivs i tabell. Tabell Beskrivning av vårdtagarna V V V V V Kön Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Ålder 9 9 MMT / 9/ / / / Utbildning Praktisk yrkesutbildning Lärare Lärare Yrkesverksam Arbetare samt Egenföretagare Undervisning Lantbruk Undervisning AD AD AD med AD 999 AD 999 frontala inslag Bromsmedicin Exelon Aricept ADL enligt Beroende av Tvätthjälp vid Tvätthjälp vid Tvätthjälp vid Beroende av enkätsvar från hjälp med dusch. dusch. dusch. hjälp med personal dusch, på/av- dusch, på/avklädning. Får klädning, gå utanför toabesök, boendet; klarar kodlås. förflyttning samt matning. Inkontinent. fortsättning tabell. V V V V9 Kön Kvinna Man Kvinna Kvinna. Ålder MMT / / / / Utbildning Teknisk Vård het egenföretagare GDS / / 9/ / / Depressionsmedicin Demensdiagnos Yrkesverksamhet Lantbrukare Ingenjör Hemmafru Vård GDS / / / /

14 fortsättn tabell V V V V9 Depressionsmedicin Zoloft Zoloft, Mianserin Demensdiagnos AD Misstänkt AD AD LewyBody Bromsmedicin Exelon Exelon Aricept ADL Beroende av Beroende av Beroende av Beroende hjälp med hjälp med hjälp med hjälp V = Vårdtagare etc. dusch, på/avklädning, toabesök samt förflyttning. Inkontinent. dusch, på/avklädning. dusch toalettbesök. Inkontinent. samt av med på/av- dusch, klädning. Inkontinent. Tabell Beskrivning av vårdpersonalen V V V V V P P P P P P P P P9 P Kön K K K K M K K K K K Ålder? 9 Utbildning Usk Usk Gy Usk Usk Gy Usk Usk Usk Usk Erfarenhet år, V V V V9 P P P P P P P P Kön K K K K K K K K Ålder 9 Utbildning Gy Usk Usk Usk Usk Usk Usk Usk Erfarenhet,,, P = Vårdpersonal etc., Usk = undersköterska, Gy = Gymnasieutbildning : Material De test som användes vid undersökningen av vårdtagare var: MMT - ett kort test av orientering, minnesfunktion, språkförmåga, uppmärksamhet och visuospatial förmåga. Testet, som ofta används som ett deltest vid demensutredning, ger en indikation om grad av förlust av kognitiv förmåga. Geriatric Depression Scale- (GDS-) ett validerat test som visar grad av depression hos äldre. (Yesavage et al., 9) Boston Naming Test (BNT) ett benämningstest med svartvita bilder ur olika semantiska kategorier. Endast amerikansk normering, (Goodglass & Kaplan, 9). A-ning, neurolingvistisk afasiundersökning, (Lindström & Werner,99). Token Test (Spreen & Benton, 99). Ett eget undersökningsprotokoll (Bilaga ) innehållande test/bedömning av delarna: Komparation (Källa: Luria H....) (Christensen, 9). Förståelse av långa satser (Källa: GNU, Grundläggande Neuropsykologisk Undersökning) (Apt) 9

15 Förståelse av logico-grammatiska satser (Källa: GNU). Identifiering av motsatsord, nio ordpar (Källa: Eget). Grad av användning av litteralparafasier/neologismer (Källa: GNU). Grad av användning av verbala parafasier (Källa: GNU). Grad av användning av talperseverationer/stereotypier (Källa: GNU). Spatial förmåga: Sverigekarta med sex icke namngivna orter utprickade. Ett formulär för bedömning vid observation (Bilaga ) innehållande delarna: Bedömning av spontantal Bedömning av pragmatik Bedömning av benämningsförmåga Bedömning av frekvens av litteralparafasier/neologismer Bedömning av frekvens av verbala parafasier Bedömning av frekvens av talperseverationer/stereotypier En enkät med frågor (Bilaga ) sammanställdes där vårdpersonalen fick bedöma vårdtagarnas språk och kommunikation angående delarna: Spontantal Pragmatik Benämningsförmåga Perception Hörförståelse Läsförmåga Skrivförmåga Automatik Visuospatial förmåga Procedur : Genomförande Vårdtagarna testades vid flera tillfällen tills alla test var genomförda. Vi anpassade oss således efter vårdtagarnas dagsrutiner. Båda logopedstudenterna var med vid varje testtillfälle. En student skötte test av vårdtagaren och den andra studenten skrev observationsprotokoll. Logopedstudenterna hade ansvar för var sina deltest. För att få bakgrundsinformation om vårdtagarna fick vi ta del av medicinsk journal samt omvårdnadsjournaler på boendet. Ett anamnesformulär fylldes i för varje vårdtagare. (Bilaga.) Enkäten delades ut till och samlades in från personalen i samband med att vi befann oss på boendet. Bilaga visar vilka logopediska test som gjordes rörande varje fråga som ställdes till personalen. : Poängberäkning utifrån testresultat: I det logopediska testet A-NING NEUROLINGVISTISK AFASIUNDER-SÖKNING används en sexgradig skala där siffran motsvarar ett prestationsmässigt nollresultat vid de olika språkliga deltesten. I denna undersökning används siffran som ett prestationsmässigt nollresultat. Detta har vi gjort på grund av att vi ville använda siffran som Kan ej bedömas vid den logopediska undersökningen och Vet ej i enkäten till vårdarna.

16 I GNU används en fyragradig skala (noll tre), i TOKEN TEST finns deltest med fyra frågor, BNT består av frågor etc. övriga deltest. Vid observation sker en subjektiv bedömning. För att lätt kunna göra jämförelser mellan resultat valde vi att omvandla alla resultat som inte naturligt befann sig på en sexgradig skala till en sådan. Detta skedde genom att: - Observationsprotokoll (Bilaga ) skrevs vid varje testtillfälle. - En subjektiv skattning på en VAS-skala gjordes utifrån observation av patienterna vid testtillfällena samt utifrån svar vid BNT. - En omräkning gjordes för varje deltestresultat till en sexgradig skala. Testdeltagaren fick således det poäng som låg närmast på den sexgradiga skalan. - Ett medelvärde beräknades. - De personliga resultaten för varje vårdtagare avrundades till närmsta heltal. I ett fall avrundades resultatet uppåt från, till. - Vid beräkning av M avrundades uppåt vid,. Höga poäng i denna undersökning tyder på hög språklig performans. Beskrivning av procedur vid specificerad fråga: Fråga : Observationsprotokoll skrevs vid varje testtillfälle. En subjektiv skattning på en VAS-skala gjordes utifrån observation av patienterna vid testtillfällena samt utifrån svar vid BNT. Fråga : Resultat sammanställt från I: Token Test del II: Token Test del III: GNU, d, Förståelse av långa satser IV: GNU, e, Förståelse av logico-grammatiska satser. En omräkning gjordes för varje deltestresultat till en sexgradig skala. Testdeltagaren fick således det poäng som låg närmast på den sexgradiga skalan. Ett medelvärde beräknades. De personliga resultaten för varje vårdtagare avrundades till närmsta heltal. I ett fall avrundades resultatet uppåt från, till. Fråga : I: Token Test del II: Token Test del III: GNU d, Förståelse av långa satser V: A-ning, C. Värden räknades fram enligt samma princip som vid fråga. Värden räknades fram vid fråga 9, och enligt samma princip som vid fråga. Spatial förmåga testades genom att vårdtagaren skulle peka ut fyra städer på en förenklad Sverigekarta. På kartan fanns sex städer/orter utmarkerade. De städer som skulle identifieras var: Stockholm, Göteborg, Malmö samt Umeå. Performansen, ett poäng per korrekt svar, omräknades till en sexgradig skala.

17 : Etiska överväganden Vårdtagarna var i de allra flesta fall medvetna om att test och bedömning hade att göra med eventuell bristande språkfunktion. De var ofta oroliga för att prestera dåligt. Stor hänsyn togs därför till vårdtagarnas mentala tillstånd. Deras dagsform fick bestämma när våra bedömningar skulle genomföras. Tid var avsatt så att vårdtagarna inte skulle känna sig stressade. Efter tre felsvar vid deltest avbröts denna bedömning av hänsyn till vårdtagaren. Resultat : Resultat vid språkliga deltest Tabell beskriver vårdtagarnas performans specifikt vid författarnas test/bedömningar av olika språkliga eller språkligt relaterade områden. Maxpoäng dividerat med sex visar antalet frågor per deltest. Tabellen visar även de resultat vårdtagarna presterat vid MMT, maxpoäng =. Tabell Resultat, poäng vid test/författarnas bedömning av vårdtagarna. Vårdtagare V V V V V* V9 V V V MMT-poäng 9 Sammanlagda testresultat för respektive språkområde Max Spontantal 9 Pragmatik 9 9 Benämning Hörförståelse 9 Högläsningsför måga Läsförståelse 9 Skrivförmåga Automatik Visuospatialt 9 Värdepoäng motsvarar -performans hos vårdtagarna. Maxpoäng per fråga =. För fullständiga resultat se bilaga. * Misstänkt Lewy body demens : Korrelation mellan resultat vid språkliga deltest Ett medelvärde räknades ut för varje enskild vårdtagares performans vid test, hela respektive språkområde sammantaget. Värdet visar således vilken nivå vårdtagaren presterar vid våra test. En uträkning gjordes sedan som visar hur språkområdena nivåmässigt förhåller sig till varandra. Enligt denna jämförelse ses till exempel en högre korrelation mellan spontantal och benämning än mellan spontantal och hörförståelse.

18 Tabell Samband mellan medelvärden av sammanlagda resultat vid språkliga deltest för alla vårdtagare sammantaget beräknad med Pearsons korrelation (r). Spontan Pragmatiing Benämn- Hörförst Läs- Skriv- Automati tal åelse förmåga förmåga k Spontantal Pragmatik Benämning Hörförståelse Läsförmåga Skrivförmåga Automatik Visuospatialt : Korrelation bedömning/test Tabell visar en jämförelse som gjordes mellan de resulat författarna fick vid test/bedömning av vårdtagarnas språkliga performans och hur vårdpersonalen bedömde den. För de fyra vårdpersonal som har den högsta korrelationen finns den mellan. -.. För de fyra vårdpersonal som har den lägsta korrelationen finns den mellan. och.. Tabell Överensstämmelse mellan författarnas test/bedömning och vårdpersonalens bedömning av vårdtagarna alla delområden sammantaget beräknad med Pearsons korrelation. A V V V V V B P P P P P P P P P9 P C A V V* V V9 B P P P P P P P P C A: Vårdtagare B: Personal C: Korrelation * Misstänkt Lewy body demens : Kvarvarande språkförmåga Tabell visar i vilken mån vårdpersonalen under- respektive överskattar vårdtagarnas performans på olika områden i förhållande till vad som framkommer vid författarnas test/ bedömningar. Som exempel kan nämnas att vårdpersonalen skattar att vårdtagarnas benämningsförmåga, hörförståelse och läsförståelse är högre än vad författarna kan se vid test/bedömning. Tabell A. Procent av den språkförmåga som bedömts vid denna studie som finns kvar hos alla vårdtagare sammantaget. Medelvärde enligt författarnas test/bedömning. B. Procent av den språkförmåga som bedömts vid denna studie som finns kvar hos alla vårdtagare sammantaget. Medelvärde enligt enkät till vårdpersonal. C. Vårdpersonalens över- (+) respektive underskattning (-) av vårdtagarnas språkförmåga i förhållande till författarnas test/bedömning. Skillnad i procent.

19 Deltest A B C Spontantal, 9, - Pragmatik,9, - 9 Benämning,, +, Hörförståelse,, +, Högläsningsförmåga - Läsförståelse + Skrivförmåga*,, --- Automatik*, --- Visuospatialt, +, *Vårdpersonalens bedömning av skrivförmåga och automatik innehöll många vet ej -svar (= p). : Spontantal Jämförelse mellan författarnas bedömning och vårdpersonalens bedömning av spontantal visar r =. beräknad med Pearsons korrelation. En översiktlig beskrivning av olikheterna vid de olika bedömningarna visas i figurerna A och B nedan. Inga uppenbara samband finns mellan vårdpersonals utbildning, erfarenhet eller ålder och hur deras bedömning korrelerar med resultaten från författarnas test och bedömningar (jfr tab ). Vid författarnas bedömning av spontantal ses bevarad grammatisk förmåga oberoende av i vilket stadium av sjukdom vårdtagaren befinner sig (fem sex poäng). V uppvisar ett avvikande resultat (tre poäng). (Fullständiga resultat se bilaga.) Vid författarnas bedömning av artikulatorisk förmåga får samtliga vårdtagare sex poäng utom V som får tre poäng. Spontantal resultat enligt test och författarnas bedömning 9 Spontantal resultat enligt vårdpersonalens bedömning 9 Figur A Figur B X-axeln motsvarar frågorna i test och enkät Y-axeln: Antal poäng gånger. Figur A. Figur B. Översiktlig beskrivning av författarnas bedömning/testresultat, området spontantal för vårdtagarna sammantaget. Översiktlig beskrivning av vårdpersonalens bedömning av vårdtagarnas spontantal för vårdtagarna sammantaget. Kommentar: Fråga : Vårdtagare bedömd endast vid spontantal vid testtillfällena då BNT ej gick att genomföra på grund av vårdtagarens oförmåga att prestera tal vid konfrontationsbenämning.

20 Figur C visar skillnader mellan författarnas resultat vid test och vårdpersonalens bedömning vid frågorna sju och åtta, rörande ordfinnandesvårigheter respektive innehåll/ förståelse. Dessa resultat beskrivs här därför närmare. I denna beskrivning syns även den skillnad som finns mellan de två vårdpersonalens bedömning av vårdtagaren. Spontantal V fråga & TEST P P Spontantal V fråga & TEST P P Spontantal V fråga och TEST P P Spontantal V fråga & TEST P P Spontantal V fråga & TEST P P Spontantal V9 fråga & TEST P P Spontantal V fråga och TEST P P Spontantal V fråga och TEST P P Spontantal V fråga & TEST P9 P Figur C. SPONTANTAL, medelvärde av frågorna och.i kolumnerna TEST visas medelvärde av resultat vid test och författarnas bedömning av vårdtagarnas performans. I kolumnerna P visas medelvärden av respektive vårdpersonals bedömning av vårdtagarens performans. Kommentar angående V: Misstänkt Lewy body demens. : Pragmatik Jämförelse mellan författarnas bedömning och medelvärde av vårdpersonalens bedömning av pragmatik visar r =. beräknad med Pearsons korrelation. Jämförelse mellan personal och personal för varje vårdtagare visar r =.. Fullständiga resultat i bilaga. Pragmatik V Pragmatik V Pragmatik V Pragmatik V Pragmatik V TEST P P TEST P P TEST P P TEST P P TEST P P Pragmatik V9 Pragmatik V Pragmatik V Pragmatik V TEST P P TEST P P TEST P P TEST P9 V Figur D. PRAGMATIK. I kolumnerna TEST visas medelvärde av vårdtagarnas performans vid test och författarnas bedömning. I kolumnerna P visas medelvärden av respektive vårdpersonal bedömning av vårdtagarens performans vid området pragmatik. Kommentar angående V: Misstänkt Lewy body demens.

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus AFASI att vara en stödjande samtalspartner Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus 8 februari 2017 kerstin.gustafsson@afasicenter.se kerstin.t.gustafsson@sll.se

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Information om. Reminyl (galantamin)

Information om. Reminyl (galantamin) Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor. Guiden är

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimers sjukdom är en långsamt men jämnt progressiv hjärnsjukdom vars symptom förorsakas av skador på vissa områden i hjärnan. Sjukdomens

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 0 8689 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014 Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Hörsel, Kognition & Åldrande

Hörsel, Kognition & Åldrande Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: tentamen del II Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2009-01-08, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida. UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Syftet med denna utvärdering är att samla studenters åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer. Vi ber dig fylla i din sammanvägda bedömning

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING 2011-11-24 KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD 1994 50.000 INVÅNARE 2011 75.000 INVÅNARE UPPDRAGSHANDLING Genomföra uppsökande och förebyggande hembesök hos

Läs mer