Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Selma Lagerlöfgymnasiet Landskrona Granskning genomförd i maj 2012 av Leif Jarlén och Malcolm Hansson Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Selma Lagerlöfgymnasiet i Landskrona kommun är en skola med en jämn kvalitet. Eleverna känner sig trygga och trivseln är hög och detta finns tydligt annonserat i hela verksamheten. Elevernas kunskaper och färdigheter står i fokus för personalen. Olika arbetssätt förekommer och lärarna har en positiv inställning till sina elever och deras olika förutsättningar att lära. Mentorerna har ett nära förhållande till eleverna och genomför kontinuerligt samtal med dem om hur deras lärande utvecklas. Alla elever har dels en studieplan och dels en individuell utvecklingsplan, som bl.a. används vid mentors- och utvecklingssamtalen. Eleverna tar eget ansvar för planerna och en tydlig planering finns för hur dessa ska användas i deras studier. Systematik i hur eleverna gör då de reflekterar över sitt eget lärande är däremot ett område som behöver förbättras. Eleverna når genomgående goda resultat, men arbetet med att utveckla att eleverna inhämtar de fyra F:en fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är ett förbättringsområde att arbeta med. Personalen träffas regelbundet i ämneskonferenser och i flera av kurserna har bedömningsmatriser arbetats fram för att ge likvärdiga bedömningar och betyg oavsett utbildningsprogram. Analysarbetet som görs av betygen bör dock tydligt dokumenteras. Skolan har i grunden en väl fungerande organisation med en tydlig struktur som garanterar en god daglig verksamhet. Varje program har en ansvarig arbetslagsledare och arbetslagen är organiserade med ansvar för en grupp elever. Inom skolan råder en öppen och förtroendefull kommunikation. Kompetensen på lärarsidan är relativt hög med 86 procent behöriga lärare och med låg personalomsättning. Däremot behöver kompetensutvecklingsplanerna utvecklas. Skolan har god ekonomi och bra metoder för att fördela resurserna i organisationen, men detta tillämpas inte effektivt i alla delar av verksamheten och behöver förbättras. Selma Lagerlöfgymnasiet har en god image, vilket har ökat intresset för skolans utbildningar. Man arbetar också medvetet med att informera om och marknadsföra sin verksamhet. Totalt når skolan 82 poäng och ligger på steg 3 eller högre inom alla kvalitetsområden. Skolan blir därmed Qualiscertifierad. Selma Lagerlöfgymnasiet - en kort presentation Selma Lagerlöfgymnasiet i Landskrona utgjorde fram till 30 juni 2011 en del av Landskrona Kävlinge - Svalövs gymnasieförbund och därefter ingår skolan i Landskrona stads utbildningsförvaltning. Skolan erbjuder från läsåret 2011/2012 fem nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hotell- och restaurang-programmet, Hotell- och turismprogrammet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolan har även introduktionsprogram i form av preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Det studerar cirka 260 elever på skolan. Inom Barn- och fritidsprogrammet (BF) finns inriktningarna Fritid och hälsa, Pedagogiskt arbete samt Socialt arbete. 1

3 På Handels- och administrationsprogrammet (HA/HP) finns inriktningarna Handel och service, Administrativ service samt Turism och resor. På programmet finns även lärlingsutbildning. Hotell- och restaurangprogrammet (HR) har inriktningarna Hotell samt Restaurang och måltidsservice. På programmet finns lärlingsutbildning. Hotell- och turismprogrammet (HT) har inriktningen Hotell med turismprofil. Restaurang- och Livsmedelsprogrammet(RL) har inriktningarna Kök och servering, Bageri och konditori (som lärling) samt Färskvaror, delikatesser och catering (som lärling). HR-, HT- och RL-programmen har ett omfattande samarbete med Hotel Öresund, där den praktiska delen av utbildningens genomförs, frånsett arbetsplatsförlagd utbildning, APU/arbetsplatsförlagt lärande, APL under 15 veckor som genomförs på en annan arbetsplats. Skolan är en enplansbyggnad, där varje program har en samlad gruppering med en gemensam uppehålls- och studieyta omgiven av hemklassrum, lärararbetsrum och grupprum. Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter som den funnit relevanta för att belysa skolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 240 elever har 169 svarat (70 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 22 föräldrar vilket innebär 9 procents svarsfrekvens. Av skolans 32 personal har 27 svarat (84 procent). Svarsfrekvensen från elever och personal är god, medan andelen föräldrasvar gör att dessa svar inte kan tillmätas så stort värde. Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Ovan nämnda material från skolan har kunnat studeras i god tid innan besöket. Under de två dagarna har vi besökt lektioner/arbetspass inom samtliga program och klasser samt intervjuat sju grupper av ledning, personal och elever. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Självvärdering arbetslag Självvärdering Extern värdering Kvalitetsområde BF HA/HP HT/HR Rektor granskare A. Trygghet och trivsel B. Elevernas ansvar för eget lärande C. Arbetssätt och lärarroll D. Kunskaper och färdigheter E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Skolan kännetecknas av en varm och välkomnande anda vilket vi upplevde vid vårt granskningsbesök. Eleverna möts varje morgon av personal vid sin ankomst, vilket de uttryckte mycket uppskattande vid elevintervjuerna. Skolan har förankrade rutiner för mottagandet av nya elever genom att alla får ett välkomstbrev inför årskurs1 innan skolstart och sedan två introduktionsveckor med olika aktiviteter för att stärka gemenskapen. Även för elever som börjar senare under terminen finns rutiner för ett relationsskapande personligt bemötande (steg 1). Frånvaron följs upp dagligen. Mentorn kontaktar vårdnadshavaren direkt vid ogiltig frånvaro som sedan följs upp enligt inarbetade rutiner. Eftersom skolan har en individuell utvecklingsplan, IUP, för varje elev sätts det där upp mål för en förbättrad närvaro. Dock fann vi att frånvaron var alltför stor i vissa elevgrupper vid våra lektionsbesök (steg 1). Enligt skolans kvalitetsredovisning rör sig alltid personal i elevutrymmen och personal tar ett stort ansvar och hjälps åt vid olika situationer för att det ska vara en lugn och trygg skola med stor trivsel. Att så är fallet framkom också vid både personal- och elevintervjuer, vilket vi också konstaterade vid vårt besök (steg 2). Man poängterade också att det finns en ömsesidig respekt mellan elever och personal. Vår upplevelse är att detta stämmer väl (steg 3). Elever och personal menar, både vid intervjuer och vid andra samtal, att det råder bra arbetsro. Dock är det en hög andel svar i enkäterna som inte instämmer helt eller till stor del i påståendet om att det råder arbetsro (steg 2). Trivsel- och ordningsregler för detta läsår finns, dock har det nuvarande elevrådet ej varit med vid utformandet av dessa. Det är vår uppfattning att eleverna är väl medvetna om vad som gäller och även att personalen reagerar när man bryter mot dessa regler (steg 2). 3

5 Skolan har ett elevhälsoteam och ett resursteam, där rektorn deltar i båda teamen. Dessa träffas i princip varje vecka för att diskutera vad som hänt och vilka åtgärder som kan behövas. Skolans pedagogiska personal träffas två gånger i veckan och diskuterar händelser som uppkommit. Detta ger bra förutsättningar för att skapa trygghet och trivsel och hantera konflikter skyndsamt (steg 2). Skolan kännetecknas av att lärarnas arbetsplatser är väl integrerade med program/studieytorna och närheten mellan de olika programmens hemrum ger goda möjligheter till trygghet och trivsel under hela skoldagen. Detta påverkar också elevernas fysiska arbetsmiljö vilken är god som både elever och personal framhåller vid våra intervjuer. Skolans utrymmen är också mycket välstädade och inget klotter förekommer vilket också bidrar till trivseln och allas stolthet över skolan som framkom vid samtliga våra intervjuer. Skolvärdar finns närvarande under hela skoldagen och vi konstaterade att de har en bra kontakt med eleverna även på deras olika modersmål (steg 4). Skolan har en kombinerad Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Man har under läsåret 2010/2011 kartlagt situationen på skolan bl.a. genom att personalen har diskuterat med eleverna om trygghet på skolan i mentorssamtal, i klassen och vid klassråd. Man har även genomfört en enkät bland eleverna bl.a. om diskriminering och kränkande behandling. Denna nulägesanalys har resulterat i en åtgärdsplan för detta läsår med tydliga mål, när varje åtgärd ska var klar och vem som är ansvarig. Detta är ett bra exempel på värdegrundsarbete med deltagande av både personal och elever som skapar trygghet och trivsel och ger goda förutsättningar att hantera konflikter (steg 5). Under vårterminen 2011 utbildades all personal i ett coachande förhållningssätt och under detta läsår utbildas all personal i Entreprenörskap i skolan. Rektorn och personalen menar att detta har resulterat i en gemensam värdegrund vilket vi vid vår granskning kan konstatera synliggörs i det dagliga arbetet (steg 6). Av enkätsvaren framgår att 74 procent av eleverna instämmer i att de trivs i skolan och personalen svarar till 90 procent positivt på samma fråga. I personalenkäten instämmer 67 procent helt eller till stor del i att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 78 procent av eleverna i elevenkäten instämmer helt eller till stor del att de har förtroende för sina lärare och 34 procent instämmer inte alls eller bara till viss del i påståendet att de får den arbetsro de behöver. I personalenkäten framgår att 41 procent inte instämmer alls eller till viss del att det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. I självvärderingarna bedömer ett arbetslag att de ligger på steg 5 Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter och ett arbetslag att de når steg 6 Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Ledningen och det tredje arbetslaget anser att de ligger på steg 7 Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel och likabehandling utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Vi bedömer att skolan ligger på steg 6 men är på god väg mot att utveckla ett systematiskt förbättringsarbete inom detta område. 4

6 Elevernas ansvar för eget lärande Redan i årskurs 1 har det upprättats både en individuell studieplan (steg 1) och en individuell utvecklingsplan, IUP. Dessa planer utgör underlag vid alla mentorssamtal m.m. och vi fann att de var lätt åtkomliga för eleverna i sina respektive hemrum. Både elever och personal klargjorde vid intervjuer och samtal att dessa planer reviderades under hela gymnasietiden och användes vid all planering kring eleverna. Både elev- och personalenkäten visar att den individuella studieplanen i hög grad styr uppläggningen av lärandet (steg 4). Vid vår granskning såg vi goda exempel på hur eleverna fick vara med och välja och ta ansvar för sina arbetsuppgifter i de olika projekt som genomfördes på olika svårighetsnivåer. Skolledningen och lärarna beskriver de olika indelade A-B-C-projekten som är anpassade efter elevernas ålder. De börjar med enklare A-projekt i årskurs 1 som ofta är endagsprojekt för att få eleverna att lyckas, få en bra självkänsla och ökat självförtroende, vilket ska leda till ökat ansvarstagande och ökad motivation (steg 2). Vid våra intervjuer säger både elever och lärare att eleverna får vara med och planera sitt arbete och att de tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande utifrån ålder och mognad. Vid de olika projekt som genomfördes inom ramen för det entreprenöriella lärandet konstaterade vi att man arbetar med matriser där både målen och betygkriterierna visas i varje ämne/kurs. Detta för att eleverna ska förstå vad de ska uppnå i respektive kurs. Vid våra intervjuer och samtal redogjorde både lärare och elever för detta sätt att arbeta och vår uppfattning är att eleverna i hög grad känner till och förstår målen för de uppgifter som ska utföras (steg 3). I de tema/projektstudier vi studerade och som redovisades på lektioner såg vi exempel på hur elever tränade att sätta egna mål och på det sätt som studierna genomförs ges det många möjligheter att göra detta. Vi konstaterade att lärarna stimulerar eleverna att både bedöma sina resultat, reflektera och utveckla olika sätta att lära (steg 5). Man gör utvärderingar bl.a. med samtal och diskuterar vad eleven lärt sig utifrån sina egna mål. I elevenkäten framgår att 69 procent anser att de får vara med och planera sitt arbete i skolan. 64 procent av eleverna formulerar egna mål för sitt lärande. Vidare menar 61 procent att den individuella studieplanen styr deras arbete. Dock är det 21 procent respektive 25 procent som inte tar ställning eller markerar vet ej. Personalenkäten visar att 67 procent säger att eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande utifrån ålder och mognad och att 83 procent instämmer helt eller till stor del i att de individuella studieplanerna styr uppläggningen av lärandet. Ledningen och två arbetslag anser att skolan ligger på steg 5 Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Ett arbetslag bedömer att de uppnår steg 7 Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. 5

7 Vi anser att skolan befinner sig på steg 5 och är på väg mot att uppnå nästa steg framförallt vad gäller att utveckla elevernas dokumentation och öka delaktigheten i bedömningen av sitt lärande. Arbetssätt och lärarroll Skolan arbetar sedan några år med en modell för entreprenöriellt lärande. Modellen beskrivs på ett tydligt sätt i kvalitetsredovisningen. Eleven ska genomgå en allsidig personlig utveckling för att stärka självkänsla och självförtroende, behov och lust, motivation och framtidstro, ansvarstagande, kommunikationsförmåga samt förmåga att reflektera och tänka lösningsorienterat. Syftet med detta är att det ska leda till kreativa och handlingskraftiga elever med framtidstro. Det entreprenöriella lärandet har implementerats med hjälp av en medveten kompetensutveckling som involverat all personal. Alla vi talade med var mycket nöjda med detta och vi upplevde att denna syn på lärandet genomsyrade verksamheten. Vid våra lektionsbesök ser vi att eleverna arbetar på många olika sätt och att det finns kreativa och skapande inslag i lärandet (steg 2). Problemlösning och kritiskt granskande inslag möter vi också på vissa lektioner. Varje elev har en individuell studieplan och undervisningen planeras utifrån de olika kursernas mål och elevens studieplan. Eleverna uttrycker också att de är nöjda med att de får arbeta utifrån sina olika behov och förutsättningar. Vi ser goda exempel på individuella inslag (steg 3). Mycket av lärandet sker i temaform, där flera ämnen är involverade och man arbetar också i långa pass som ger goda möjligheter för detta arbetssätt. Arbetet utvärderas också fortlöpande genom samtal och återkoppling till elevernas IUP och de matriser som utarbetats för varje kurs (steg 4). Detta dokumenteras av elever och lärare tillsammans. Varje elev har en egen dator och vi såg flera exempel på hur dessa användes som pedagogiska verktyg i lärandet. I varje klassrum fanns också en datakanon som användes vid redovisningar av elevarbeten (steg 5). Vid våra samtal med arbetslagen fick vi bilden av att samtliga anammat och arbetade efter modellen för det entreprenöriella lärandet men tyckte man kommit olika långt. Därför ansåg flera lärare att man inte fullt ut nått fram till en samsyn som präglar arbetet med elevernas lärande (steg 6). Vissa frågor i elevenkäten har relevans för detta område och 65 procent av eleverna instämmer i påståendet Jag tycker att jag når goda studieresultat. Motsvarande värde på påståendet Jag tycker att lärarnas sätt att mäta kunskaper är bra är lika i utfallet. 65 procent svarar positivt på frågan. I personalenkäten framkommer det att 59 procent anser att skolan har metoder för att följa upp de fyra F:en fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, medan 19 procent svarar till viss del. Av självvärderingarna framgår att skolans ledning och arbetslag gör skilda bedömningar. Ett arbetslag placerar skolan på steg 3 Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar. Ett annat arbetslag väljer steg 5 Modern teknik används som integrerad del i undervisning och lärande samt Utvärdering av arbetssätt och arbetsformer görs och dokumenteras kontinuerligt av lära4re och elever tillsammans. Det tredje arbetslaget och ledningen anser att skolan nått steg 7 Skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Vid våra samtal med arbetslagen visar det sig att man haft långa diskussioner kring tolkningen av kriterierna inom detta område och att steg 5 kan vara den nivå där alla kan enas. 6

8 Vi delar denna syn och bedömer att skolan hör hemma på steg 5 och rekommenderar skolan att fortsätta arbetet med att utveckla en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling. Kunskaper och färdigheter I sammanställningen nedan framgår hur stor procentandel av eleverna som fick slutbetyg läsåret 2010/2011: Program Riket Skolan BF HP HR När det gäller behörighet till högskolan bland de elever som fått slutbetyg ser resultaten i procent ut som följer: Program Riket Skolan BF HP HR Genomsnittlig betygspoäng: Program Riket Skolan BF 12,7 13,7 HP 12,9 12,6 HR 12,7 12,9 Skolan når bättre resultat än riket inom två program, medan HP av denna årgång var en klass med en mängd olika behov, vilket enligt ledningen förklarar det något sämre resultatet. Skolan arbetar strukturerat med att följa upp resultaten på individnivå kopplat till en tydlig struktur för åtgärdsprogram för elever i behov av stöd. Mentorerna utreder behovet och detta diskuteras i Elevhälsoteamet och rektorn beslutar (steg 1). Lärarna använder ett antal olika metoder för att följa upp och dokumentera elevernas resultat, vilket eleverna uttryckte stor tillfredställelse med. Utöver EHT-teamet finns ett resursteam bestående av specialpedagog och SYV (steg 2). I samband med arbetslagsmöten och klasskonferenser analyseras och diskuteras resultat på individ- och gruppnivå. Inom Landskrona stad diskuteras resultaten mellan lärargrupper från olika skolor för att nå en likvärdig bedömningsnivå (steg 3). Detta område upplevs av såväl lärare som rektorn som ett viktigt förbättringsområde. I elevenkäten instämmer 65 procent av eleverna i påståendet Jag tycker att jag når goda studieresultat. Motsvarande värde på påståendet Jag tycker att lärarnas sätt att mäta mina kunskaper är bra är lika i utfallet. I personalenkäten framkommer det att 59 procent anser att skolan har metoder för att följa upp de fyra F:en medan 19 procent svarar till viss del. Av självvärderingarna framgår att skolans ledning och arbetslag gör ganska samstämmiga bedömningar. Ett arbetslag och ledningen placerar skolan på steg 3 Skolan samlar in, följer upp 7

9 och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar. De övriga två arbetslagen väljer att placera skolan på steg 4 Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med egna förutsättningar och jämförbara skolor och Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat kriterier och metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Vi delar ledningens bedömning och placerar skolan på steg 3. Men skolan är på god väg i sitt arbete med att utveckla en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter samt med att följa upp att eleverna inhämtar de fyra F:en. Delaktighet Skolans utformning som karakteriseras av närhet mellan elevernas och personalens arbetsplatser ger mycket goda möjligheter till stor delaktighet i all verksamhet. Vi konstaterade i intervjuer och samtal med både elever och personal att det råder ett bra klimat som inbjuder till delaktighet (steg1). Rektorn och personalen menar att eleverna dagligen kan ta kontakt och påverka i miljöoch trivselfrågor vilket de elever vi pratat med håller med om (steg 1). Om det behövs beslut av rektorn och ekonomin tillåter tas detta så snart som möjligt, vilket underlättas av rektorns ambition att vara mycket närvarande i den dagliga verksamheten. Varje klass har kontinuerliga klassråd och frågorna förs vidare till lämplig personal och skolans elevråd. Elevrådets styrelse var nyvald, men vår uppfattning är att de var mycket engagerade och kände att de kunde påverka och de var mycket nöjda med de kontinuerliga rektorsträffarna. Vi konstaterar att skolan har system för formellt inflytande för elever (steg 2). Skolan har denna termin uppmuntrat föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet bl.a. genom att inbjuda föräldrar i årskurserna 1 och 2 till en träff, där man diskuterat förbättring och utveckling av skolans verksamhet. Föräldramöten anordnas på olika sätt under hela skoltiden och man har mycket högt deltagande på utvecklingssamtalen. Nästan alla föräldrar deltar (steg 2). Rektorn träffar klassrepresentanterna, två per klass, en gång i månaden vilket underlättar en direkt påverkan på rektorns planering och beslutsfattande. Skolkonferenserna äger rum fem gånger per år med deltagande av elever. På detta sätt tar ledning och personal systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser (steg 3). Vi genomförde ingen föräldraintervju vid vår granskning och svarsfrekvensen på föräldraenkäten var alltför låg för att analyseras, men rektorn menar att man följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet bl.a. genom samtal, möten, mejlkontakt, Qualis enkät och telefonsamtal (steg 3). Vi konstaterar att skolan arbetar med att öka både elevers och föräldrars delaktighet och inflytande över de delar som de är berörda av. Förberedelser pågår för att bilda ett föräldraråd. Man har även etablerat kontakter med olika invandrarföreningar, arabiska kvinnoföreningar och föreningslivet i Landskrona. Vad gäller påståendet i elevenkäten Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av är det 59 procent som instämmer helt eller till stor del och 12 procent instämmer till 8

10 viss del eller inte alls medan 29 procent ej tar ställning. Påståendet Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan i elevenkäten visar att 69 procent instämmer helt eller till stor del medan 14 procent instämmer till viss del eller inte alls. I personalenkäten och påståendet Eleverna är med i skolans planeringsprocesser instämmer 56 procent helt eller till stor del och 33 procent instämmer till viss del. Vad gäller påståendet Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolan verksamhet är det 63 procent som instämmer helt eller till stor del i, 19 procent instämmer till viss del eller inte alls. Ett arbetslag anser i självvärderingen att man befinner sig på steg 6 Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i läroprocesserna. Ledningen och de övriga arbetslagen gör bedömningen att skolan befinner sig på steg 4 Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Vi menar att skolan arbetar kontinuerligt med att öka både elevernas och föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet. Vad gäller eleverna har man lyckats bra. För att öka föräldrarnas delaktighet krävs mer utveckling av de metoder man har initierat och utvärdering av dessa. Trots detta påpekande placerar vi skolan på steg 4 och konstaterar att rektorn planerar att vidareutveckla föräldrarnas delaktighet i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten. Detta kommer att vara ett kommande prioriterat förbättringsområde. Organisation Skolans ledningsgrupp leds av rektorn och de tre arbetslagsledarna ingår i denna, men de har inget personalansvar. Det finns ett väl fungerande elevhälsoteam som består av kuratorn, skolsköterskan, SYV, specialpedagog och rektorn. Vi fann att detta team var väl synligt i den dagliga verksamheten och samverkade väl med all övrig skolpersonal. Skolvärdarna, vaktmästaren och skolans assistent samverkar på ett bra sätt med elevhälsoteamet vilket resulterar i ett mycket gott omhändertagande av skolans elever. Detta såg vi goda exempel på och det framgick också vid våra elevintervjuer. Även skolbiblioteket, den specialpedagogiska organisationen och skolans krisgrupp är väl integrerade i skolans totala organisation och vi konstaterade att denna har en tydlig struktur (steg 1). Arbetslagen är organiserade kring eleverna inom respektive program enligt följande: BF: 6 lärare och ca 75 elever HP/HA: 6 lärare och ca 65 elever HR/HT/RL: 8 lärare och ca 95 elever Lärarna som undervisar på introduktionsprogrammen ingår i dessa arbetslag eftersom ca hälften av dessa elever samläser med eleverna på de nationella programmen (steg 2). Varje arbetslag har två arbetsplatsträffar med rektorn varje termin. Övrig personal har egna arbetsplatsträffar. Personalkonferenser äger rum ca fyra gånger per termin, där rektorn informerar om aktuella frågor. Skolkonferensen träffas ca fem gånger per läsår och man behandlar frågor som har stor betydelse för eleverna. De elever som deltar i skolkonferensen är även elevskyddsombud. Man förbereder skolkonferensen genom att varje klass har klassråd och elevrådet har ett möte där rektorn deltar. 9

11 Vi konstaterar att skolan har ett väl fungerande beslutssystem. Vid vår intervju med arbetslagledarna framgick att de var väl medvetna om sitt uppdrag och vilka beslut som ligger på rektorsnivån och vilka beslut som fattas i ledningsgruppen respektive i arbetslagen. Vid intervjuer med personalen uppfattade vi också att de olika beslutsnivåerna rektor/ledningsgrupp/arbetslag var väl förankrade på skolan. Rektorn deltar i många beslutande grupper för att inhämta så mycket information som möjligt om hur den dagliga verksamheten fungerar och ej för att påverka alla beslut. Vi konstaterar efter intervju med rektorn att detta medverkar till att skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Både personal och elever säger vid intervjuer att rektorns närvaro i det dagliga arbetet är mycket bra. Efter våra samtal och intervjuer drar vi slutsatsen att skolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgruppen som möjliggör en god daglig verksamhet (steg 4) och att det finns en bra dialog både mellan personal och mellan personal och rektorn. Arbetslagen har fasta möten två gånger varje vecka, då man tar tag i elevproblem direkt när det behövs och vad vi kan konststatera även fördelar och prioriterar sina arbetsuppgifter. Detta stöds också i enkäten. Arbetslagen kommer med förslag i början läsåret om kursansvar och vi såg exempel på hur lärarna fördelade sitt arbete utifrån sina olika kompetenser inom arbetslaget och på detta sätt tog arbetslaget fullt ansvar för sina elevers lärande (steg 5). Vid intervju med rektorn framgick att skolan har en organisation som stöder det utvecklingsarbete man bedriver, t.ex. entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Vi konstaterar också att man reviderar och utvecklar organisationen efter behov (steg 6). Vi ser inte att organisationens alla delar samverkar även om vi kan se en strävan att uppnå detta och på så sätt öka måluppfyllelsen. Skolan utvärderar inom entreprenörskap i skolan, men vad gäller den systematiska utvärderingen av förmågan att genomföra sina egna uppdrag konstaterar vi att man är på väg men dokumentation om att man uppfyller detta kriterium har vi inte sett. I personalenkäten instämmer 85 procent helt eller till stor del i påståendet Skolan har en väl fungerande organisation och 74 procent helt eller till stor del i påståendet Skolan har en bra mötesstruktur. I påståendet Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten instämmer 89 procent helt eller till stor del. Enkätsvaren visar att 93 procent instämmer till stor del eller helt i påståendet Mitt arbetslag fungerar väl och 78 procent instämmer till stor del eller helt i påståendet I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. Ledningen och ett arbetslag placerar skolan på steg 7 Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen och Skolan utvärderar systematiskt den egna organisationens förmåga att genomföra sina uppdrag. Två arbetslag placerar skolan på steg 6 Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Vår bedömning är att skolan når steg 6. 10

12 Styrning och ledarskap Skolan har en lokal arbetsplan som gäller för innevarande läsår. I denna finns en gemensam vision som formuleras på följande sätt: Den enskilda elevens bästa en modern skola att utvecklas i. Denna vision ska förverkligas genom det entreprenöriella lärandet som skolan utvecklat. I arbetsplanen lyfts följande fem långsiktiga utvecklingsområden fram: Individen Inflytande Trygghet Motivation Måluppfyllelse Planen innehåller också en ledningspolicy. Vid våra intervjuer framgick klart att personal och elever är medvetna om skolans mål och värdegrund och att dessa frågor diskuterades ute i verksamheten. Vi fick också bekräftat att man var nöjd med ledarskapet, som man uppfattade som tydligt och öppet. Man vet vem man vänder sig till och varför. Eleverna bekräftade också att de hade nära till sin rektor, som ofta var ute i verksamheten. Även rollen som arbetslagsledare var tydlig för eleverna. Vid våra samtal framgick att eleverna var väl medvetna om kursplanemålen och också om skolans verksamhetsmål (steg 3). Innehållet i ledarskapet utvärderas kontinuerligt och det uppfattas som tydligt av all på skolan (steg 4). Detta får vi bekräftat i våra samtal och även i det dagliga arbetet som vi ser. Skolan arbetar metodiskt och systematiskt med att utvärdera, dokumentera och förbättra verksamheten. Detta bekräftas när vi studerar arbetsplanen och kvalitetsredovisningen (steg 6). När det gäller steg 5 finner vi att det är helt klart att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten, men att det råder olika uppfattningar om ledningen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Genomgående tolkas stimulans som att lärarna har frihet att välja hur de vill arbeta. Här önskar ett av lagen en mer tydlig styrning från rektorns sida. Av personalenkäten framgår att 78 procent anser att skolan har tydliga mål. Att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap bekräftas av 93 procent, medan 85 procent anser att skolledningen aktivt driver skolans utveckling. När det gäller det egna arbetslaget anser 82 procent att de har en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. Bland eleverna är det 69 procent som uppger att de känner till skolans mål medan 15 procent svarar negativt och 16 procent inte vet eller inte tar ställning. Självvärderingarna spretar mellan steg 4 Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling och Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer, som ett lag väljer att placera skolan på, till steg 7 Ledningen har strategier för att koppla nytänkande till skolans mål och långsiktiga utveckling med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. På steg 7 placerar ledningen och de övriga arbetslagen skolan. Med hänsyn till de skilda tolkningarna av steg 5 anser vi att skolan inte når detta steg fullt ut. Däremot når man steg 6 Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. Vi gör en sammanvägning och placerar skolan på steg 5 Ledningen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål och Det finns ett tydligt ledarskap i lärandet i alla delar av verksamheten. 11

13 Kommunikation Området Kommunikation speglar skolans information och kommunikation internt, med elever, föräldrar, intressenter samt med omvärlden. Selma Lagerlöfgymnasiet uppvisar ett antal olika angreppssätt inom området kommunikation. Skolan har ett fungerande mejlsystem där både elever och personal har egna mejladresser vilka också ger informationstillgång utanför skolan via webben. Kommunikationen på skolan är i princip papperslös. Skolan har en hemsida som är uppbyggd på ett mer traditionellt sätt. Den uppdateras löpande och innehåller, förutom aktuell information, en stor mängd policy-, regel- och rutindokument som väl täcker in skolans informativa behov och ger en god bild av verksamheten. Det interna och externa samtalsklimatet upplever vi som öppet och förtroendefullt. När det gäller föräldrarna kommer cirka 90 procent på utvecklingssamtalen med sina ungdomar (steg 3). Skolan har ett väl fungerande intranät i Arena, som även nyttjas som lärplattform. Som nämnts ovan har såväl personal som elever en egen dator. Med undantag av HR-programmet har skolan en väl utbyggd pedagogisk samverkan med grundskolan. Som exempel kan nämnas att en grupp elever från en årskurs 9 läser Engelska A tillsammans med elever från gymnasiet (steg 4). Skolan har goda kontakter med arbetslivet, socialtjänsten och polisen. Detta innebär att det varit lätt att anskaffa goda APU/APL-platser och detta gäller även utomlands. Vidare har kontakter med socialtjänst och polis inneburit att man snabbt kunnat åtgärda svårare sociala problem. Däremot finner vi att skolan saknar metoder för omvärldsbevakning och detta är ett område att förbättra. Personalenkäten bekräftar den bild vi fått. 85 procent ser positivt på påståendet Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation medan 7 procent anger att man instämmer till viss del. På påståendet Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation instämmer 85 procent positivt medan 14 procent svarar till viss del. På påståendet Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter svarar 82 procent positivt medan 11 procent svarar till viss del. Arbetslagens självvärderingar varierar mellan steg 3 Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras ungdomar och Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt och steg 5 Skolan har en öppen kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Skolledningen placerar skolan på steg 5. Vi anser att skolan ska placeras på steg 5, då vi finner att alla kriterier inom de olika stegen nåtts till denna nivå. För att förbättra sig behöver skolan utveckla omvärldsbevakning på ett systematiskt sätt. 12

14 Kompetens Uppgifterna avser år 2011 Granskad skola Jämförbar skola Genomsnitt i hela riket enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk examen 86 % 77 % Uppgiftern avser år 2010 Granskad skola Jämförbar skola Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare och år kr kr Skolan har en hög andel lärare med pedagogisk examen, 86 procent. Vid nyanställningar följs en introduktionsplan som består av en checklista över vad den nyanställa behöver veta i sitt nya arbete. Introduktionen sker tillsammans med rektorn (steg 1). I samband med medarbetarsamtalet aktualiseras varje år den anställdes individuella kompetensutvecklingsbehov som dokumenteras i en individuell plan (steg 2). Detta framgår inte helt klart utifrån personalenkäten. Däremot menar personalen att kompetensutveckling har hög prioritet på skolan. Verksamhetens behov diskuteras årligen mellan ledning och personal och en gemensam kompetensutvecklingsplan tas fram. Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling, dubbelt så mycket som jämförbara skolor avsätter. Detta följs upp via samtal med andra skolor. Skolan deltar i projektet ENTRIS, Entreprenörskap i skolan, som drivs av Kommunförbundet Skåne (steg 3). En stor satsning på gemensam kompetensutveckling under detta läsår är just detta projekt där det sker en löpande uppföljning och utvärdering. Inom detta område såg vi också många goda exempel på tillämpningar i undervisningen (steg 4). Dock har vi fått information att kontinuitet i bemanningen kunde vara bättre. Omsättningen på personal beror oftast på övertaligheter bland skolorna i Landskrona. Detta har medfört att en del lärare från framförallt kärnämnessidan har lämnat skolan. Däremot råder det på karaktärsämnessidan en förhållandevis god kontinuitet. Detta kan vara en orsak till att en hög andel av personalen ej har en individuell kompetensutvecklingsplan. I personalenkäten är det 78 procent som instämmer helt eller till stor del i påståendet att Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola. 67 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens behov. Trots detta är det bara 33 procent som instämmer helt eller till stor del i påståendet Det finns en plan för min kompetensutveckling. 45 procent instämmer inte alls eller till en viss del i detta påstående. Ledningen och de tre arbetslagen placerar sig på steg 3 i sin självskattning. De anser att skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner och att skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Vi placerar också skolan på steg 3 med viss tvekan, beroende på den höga andelen personal som inte tycks ha en individuell kompetensutvecklingsplan utifrån enkätresultatet. 13

15 Resursutnyttjande Område Kostnad per elev Granskad skola år2011 Genomsnitt kommunen år 2010 avser gamla gymnasieförbundet Genomsnitt hela riket år 2010 enligt Skolverket Totalkostnad per elev Kostnad per elev för undervisning Totalkostnad per elev exklusive lokaler Kostnad per elev för läromedel Nettoresultat vid senaste bokslut Lokalkostnad per elev Nettoresultatet vid senaste bokslut visar ett överskott på kr vilket till viss del kan förklaras av en osäker elevprognos inför hösten varför man väntade med nyanställningar samt att externa avtal omförhandlades och skolledarresursen minskats. Uppföljning av intäkter och kostnader görs varje månad av förvaltningens ekonomicontroller, ekonomiassistent och rektorn. Utifrån detta görs prognoser för resten av året. Vi bedömer att skolan har ett väl fungerande budgetsystem. Uppföljning och ekonomiska prognoser presenteras på ledningsgruppsmöten, personalkonferenser och arbetsplatsträffar. Varje arbetslag får använda 500 kr/elev och termin och arbetslaget bestämmer själv om hur dessa pengar används, till läromedel eller andra elevrelaterade behov. I övrigt är det rektorn som bestämmer över budgeten inom de ramar som förvaltningen ger. I personalenkäten instämmer 41 procent helt eller till stor del i påståendet Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser och 37 procent instämmer till viss del eller inte alls i detta påstående. Ett arbetslag gör i sin självvärdering bedömningen att skolan når steg 6 Insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Skolledningen och de andra arbetslagen anser att skolan befinner sig på steg 3 Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin och Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Vi placerar skolan på steg 3 men noterar att en alltför stor andel av personalen i enkäten svarar att de ej helt känner till hur skolan utnyttjar sina resurser, vilket är nödvändigt för att nå steg 4 dvs. att Metoder för resurshanering utvecklas på flera nivåer. Detta är ett område som skolan bör prioritera och förbättra. Image Den trivsel som både elever och personal upplever på skolan sprider ett positivt budskap i Landskrona. En elevs kommentar illustrerar detta. När elever inte väljer Selma, så är det inte skolan utan Landskrona man väljer bort. Före detta elever kommer ofta tillbaka till skolan och berättar om sina yrken (steg 1). Skolan arbetar aktivt med att föra ut sitt budskap via öppna hus, besök på grundskolor mm. De elever som preliminärt valt skolan som första eller andra alternativ vid ansökningarna från årskurs 9 i januari bjuds in till skolan (steg 2 och 3). 14

16 Utöver samtal med tidigare elever genomförs en marknadsundersökning vart tredje år. Denna har bekräftat bilden av att skolan fått en allt bättre image över åren (steg 4). Utöver denna marknadsundersökning använder skolan konsekvent Qualisenkäten för att mäta imagen och kunna följa upp och sätta in förbättringsåtgärder vid behov (steg 5). Vid våra samtal får vi bilden av att alla, såväl personal som elever, upplever något man benämner Selmaandan präglad av engagemang, öppenhet och omtanke om varandra. En anställd utryckte detta med Jag längtar till måndag när skolan börjar igen (steg 6). På de påståenden i elevenkäten som berör skolans image Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola samt Totalt sett är jag nöjd med min skola svarar en majoritet 62 respektive 71 procent positivt. I personalenkäten svarar däremot bara 63 procent av personalen positivt på påståendet Vår skola har ett gott rykte, medan 26 procent instämmer till viss del. Däremot svarar hela 89 procent positivt på frågan om de rekommenderar elever och föräldrar att välja skolan. I skolans självvärderingar placerar ett arbetslag skolan på steg 4 Skolan har bibehållit och förbättrat sin image över tid medan övriga arbetslag och skolledningen placerar skolan på steg 7 Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Vi bedömer att skolan når steg 6 Skolan har en god image. För att nå steg 7 behöver skolan arbeta mer systematiskt med frågan än vad vi bedömer att den gör i dagsläget. 15

17 Slutomdöme Granskningen av Selma Lagerlöfgymnasiet uppvisar att skolan har en jämn och god kvalitet. Skolan når 82 poäng och minst steg 3 på alla områden varför skolan blir certifierad enligt Qualiskriterierna. Skolans starkaste områden som är viktiga att säkra för den fortsatta utvecklingen är: Den höga trivseln och tryggheten som verksamheten uppvisar. Skolans organisation som fungerar med en god daglig verksamhet. Skolans goda image som speglar verksamhetens höga kvalitet och skolans goda rykte. Skolans förbättringsområden är: Att utveckla arbetet med att eleverna inhämtar de fyra F:en fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet samt förbättra bedömningen av elevernas kunskaper och färdigheter. Att systematisera och förtydliga arbetet med de individuella kompetensutvecklingsplanerna. Att förbättra och utveckla metoder för ett effektivare resursutnyttjande med syfte att skapa en bättre systematik. Slutligen vill vi ge Selma Lagerlöfgymnasiet en eloge för de underlag vi fick i tid före granskningen. Det skriftliga materialet som skickades i förväg var tydligt och väl strukturerat. Vår granskning på plats var mycket välorganiserad och vårt besök var känt av alla vi träffade och vi kände oss varmt välkomna. Arild och Lidköping Malcolm Hansson Leif Jarlén Bilaga: Sammanställning av poäng 16

18 Qualis certifiering - poängmatris Skola Selma Lagerlöfgymnasiet Delkriterium Faktor Steg Poäng A Trygghet och trivsel 2 x 12 B Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 10 C Arbetssätt och lärarroll 2 x 10 D Kunskaper och färdigheter 3 x 9 E Delaktighet 2 x 8 F Organisation 1 x 6 G Styrning och ledarskap 2 x 10 H Kommunikation 1 x 5 I Kompetens 1 x 3 J Resursutnyttjande 1 x 3 K Image 1 x 6 Poängsammanställning Villkor Selma Lagerlöfgymnasiet 82 Certifiering - lägst 60 Alla delkriterium steg 3 eller högre Maxpoäng