Qualis Granskningsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Selma Lagerlöfgymnasiet Landskrona Granskning genomförd i maj 2012 av Leif Jarlén och Malcolm Hansson Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Selma Lagerlöfgymnasiet i Landskrona kommun är en skola med en jämn kvalitet. Eleverna känner sig trygga och trivseln är hög och detta finns tydligt annonserat i hela verksamheten. Elevernas kunskaper och färdigheter står i fokus för personalen. Olika arbetssätt förekommer och lärarna har en positiv inställning till sina elever och deras olika förutsättningar att lära. Mentorerna har ett nära förhållande till eleverna och genomför kontinuerligt samtal med dem om hur deras lärande utvecklas. Alla elever har dels en studieplan och dels en individuell utvecklingsplan, som bl.a. används vid mentors- och utvecklingssamtalen. Eleverna tar eget ansvar för planerna och en tydlig planering finns för hur dessa ska användas i deras studier. Systematik i hur eleverna gör då de reflekterar över sitt eget lärande är däremot ett område som behöver förbättras. Eleverna når genomgående goda resultat, men arbetet med att utveckla att eleverna inhämtar de fyra F:en fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är ett förbättringsområde att arbeta med. Personalen träffas regelbundet i ämneskonferenser och i flera av kurserna har bedömningsmatriser arbetats fram för att ge likvärdiga bedömningar och betyg oavsett utbildningsprogram. Analysarbetet som görs av betygen bör dock tydligt dokumenteras. Skolan har i grunden en väl fungerande organisation med en tydlig struktur som garanterar en god daglig verksamhet. Varje program har en ansvarig arbetslagsledare och arbetslagen är organiserade med ansvar för en grupp elever. Inom skolan råder en öppen och förtroendefull kommunikation. Kompetensen på lärarsidan är relativt hög med 86 procent behöriga lärare och med låg personalomsättning. Däremot behöver kompetensutvecklingsplanerna utvecklas. Skolan har god ekonomi och bra metoder för att fördela resurserna i organisationen, men detta tillämpas inte effektivt i alla delar av verksamheten och behöver förbättras. Selma Lagerlöfgymnasiet har en god image, vilket har ökat intresset för skolans utbildningar. Man arbetar också medvetet med att informera om och marknadsföra sin verksamhet. Totalt når skolan 82 poäng och ligger på steg 3 eller högre inom alla kvalitetsområden. Skolan blir därmed Qualiscertifierad. Selma Lagerlöfgymnasiet - en kort presentation Selma Lagerlöfgymnasiet i Landskrona utgjorde fram till 30 juni 2011 en del av Landskrona Kävlinge - Svalövs gymnasieförbund och därefter ingår skolan i Landskrona stads utbildningsförvaltning. Skolan erbjuder från läsåret 2011/2012 fem nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hotell- och restaurang-programmet, Hotell- och turismprogrammet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolan har även introduktionsprogram i form av preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Det studerar cirka 260 elever på skolan. Inom Barn- och fritidsprogrammet (BF) finns inriktningarna Fritid och hälsa, Pedagogiskt arbete samt Socialt arbete. 1

3 På Handels- och administrationsprogrammet (HA/HP) finns inriktningarna Handel och service, Administrativ service samt Turism och resor. På programmet finns även lärlingsutbildning. Hotell- och restaurangprogrammet (HR) har inriktningarna Hotell samt Restaurang och måltidsservice. På programmet finns lärlingsutbildning. Hotell- och turismprogrammet (HT) har inriktningen Hotell med turismprofil. Restaurang- och Livsmedelsprogrammet(RL) har inriktningarna Kök och servering, Bageri och konditori (som lärling) samt Färskvaror, delikatesser och catering (som lärling). HR-, HT- och RL-programmen har ett omfattande samarbete med Hotel Öresund, där den praktiska delen av utbildningens genomförs, frånsett arbetsplatsförlagd utbildning, APU/arbetsplatsförlagt lärande, APL under 15 veckor som genomförs på en annan arbetsplats. Skolan är en enplansbyggnad, där varje program har en samlad gruppering med en gemensam uppehålls- och studieyta omgiven av hemklassrum, lärararbetsrum och grupprum. Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter som den funnit relevanta för att belysa skolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 240 elever har 169 svarat (70 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 22 föräldrar vilket innebär 9 procents svarsfrekvens. Av skolans 32 personal har 27 svarat (84 procent). Svarsfrekvensen från elever och personal är god, medan andelen föräldrasvar gör att dessa svar inte kan tillmätas så stort värde. Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Ovan nämnda material från skolan har kunnat studeras i god tid innan besöket. Under de två dagarna har vi besökt lektioner/arbetspass inom samtliga program och klasser samt intervjuat sju grupper av ledning, personal och elever. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Självvärdering arbetslag Självvärdering Extern värdering Kvalitetsområde BF HA/HP HT/HR Rektor granskare A. Trygghet och trivsel B. Elevernas ansvar för eget lärande C. Arbetssätt och lärarroll D. Kunskaper och färdigheter E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Skolan kännetecknas av en varm och välkomnande anda vilket vi upplevde vid vårt granskningsbesök. Eleverna möts varje morgon av personal vid sin ankomst, vilket de uttryckte mycket uppskattande vid elevintervjuerna. Skolan har förankrade rutiner för mottagandet av nya elever genom att alla får ett välkomstbrev inför årskurs1 innan skolstart och sedan två introduktionsveckor med olika aktiviteter för att stärka gemenskapen. Även för elever som börjar senare under terminen finns rutiner för ett relationsskapande personligt bemötande (steg 1). Frånvaron följs upp dagligen. Mentorn kontaktar vårdnadshavaren direkt vid ogiltig frånvaro som sedan följs upp enligt inarbetade rutiner. Eftersom skolan har en individuell utvecklingsplan, IUP, för varje elev sätts det där upp mål för en förbättrad närvaro. Dock fann vi att frånvaron var alltför stor i vissa elevgrupper vid våra lektionsbesök (steg 1). Enligt skolans kvalitetsredovisning rör sig alltid personal i elevutrymmen och personal tar ett stort ansvar och hjälps åt vid olika situationer för att det ska vara en lugn och trygg skola med stor trivsel. Att så är fallet framkom också vid både personal- och elevintervjuer, vilket vi också konstaterade vid vårt besök (steg 2). Man poängterade också att det finns en ömsesidig respekt mellan elever och personal. Vår upplevelse är att detta stämmer väl (steg 3). Elever och personal menar, både vid intervjuer och vid andra samtal, att det råder bra arbetsro. Dock är det en hög andel svar i enkäterna som inte instämmer helt eller till stor del i påståendet om att det råder arbetsro (steg 2). Trivsel- och ordningsregler för detta läsår finns, dock har det nuvarande elevrådet ej varit med vid utformandet av dessa. Det är vår uppfattning att eleverna är väl medvetna om vad som gäller och även att personalen reagerar när man bryter mot dessa regler (steg 2). 3

5 Skolan har ett elevhälsoteam och ett resursteam, där rektorn deltar i båda teamen. Dessa träffas i princip varje vecka för att diskutera vad som hänt och vilka åtgärder som kan behövas. Skolans pedagogiska personal träffas två gånger i veckan och diskuterar händelser som uppkommit. Detta ger bra förutsättningar för att skapa trygghet och trivsel och hantera konflikter skyndsamt (steg 2). Skolan kännetecknas av att lärarnas arbetsplatser är väl integrerade med program/studieytorna och närheten mellan de olika programmens hemrum ger goda möjligheter till trygghet och trivsel under hela skoldagen. Detta påverkar också elevernas fysiska arbetsmiljö vilken är god som både elever och personal framhåller vid våra intervjuer. Skolans utrymmen är också mycket välstädade och inget klotter förekommer vilket också bidrar till trivseln och allas stolthet över skolan som framkom vid samtliga våra intervjuer. Skolvärdar finns närvarande under hela skoldagen och vi konstaterade att de har en bra kontakt med eleverna även på deras olika modersmål (steg 4). Skolan har en kombinerad Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Man har under läsåret 2010/2011 kartlagt situationen på skolan bl.a. genom att personalen har diskuterat med eleverna om trygghet på skolan i mentorssamtal, i klassen och vid klassråd. Man har även genomfört en enkät bland eleverna bl.a. om diskriminering och kränkande behandling. Denna nulägesanalys har resulterat i en åtgärdsplan för detta läsår med tydliga mål, när varje åtgärd ska var klar och vem som är ansvarig. Detta är ett bra exempel på värdegrundsarbete med deltagande av både personal och elever som skapar trygghet och trivsel och ger goda förutsättningar att hantera konflikter (steg 5). Under vårterminen 2011 utbildades all personal i ett coachande förhållningssätt och under detta läsår utbildas all personal i Entreprenörskap i skolan. Rektorn och personalen menar att detta har resulterat i en gemensam värdegrund vilket vi vid vår granskning kan konstatera synliggörs i det dagliga arbetet (steg 6). Av enkätsvaren framgår att 74 procent av eleverna instämmer i att de trivs i skolan och personalen svarar till 90 procent positivt på samma fråga. I personalenkäten instämmer 67 procent helt eller till stor del i att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 78 procent av eleverna i elevenkäten instämmer helt eller till stor del att de har förtroende för sina lärare och 34 procent instämmer inte alls eller bara till viss del i påståendet att de får den arbetsro de behöver. I personalenkäten framgår att 41 procent inte instämmer alls eller till viss del att det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. I självvärderingarna bedömer ett arbetslag att de ligger på steg 5 Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter och ett arbetslag att de når steg 6 Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Ledningen och det tredje arbetslaget anser att de ligger på steg 7 Skolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel och likabehandling utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Vi bedömer att skolan ligger på steg 6 men är på god väg mot att utveckla ett systematiskt förbättringsarbete inom detta område. 4

6 Elevernas ansvar för eget lärande Redan i årskurs 1 har det upprättats både en individuell studieplan (steg 1) och en individuell utvecklingsplan, IUP. Dessa planer utgör underlag vid alla mentorssamtal m.m. och vi fann att de var lätt åtkomliga för eleverna i sina respektive hemrum. Både elever och personal klargjorde vid intervjuer och samtal att dessa planer reviderades under hela gymnasietiden och användes vid all planering kring eleverna. Både elev- och personalenkäten visar att den individuella studieplanen i hög grad styr uppläggningen av lärandet (steg 4). Vid vår granskning såg vi goda exempel på hur eleverna fick vara med och välja och ta ansvar för sina arbetsuppgifter i de olika projekt som genomfördes på olika svårighetsnivåer. Skolledningen och lärarna beskriver de olika indelade A-B-C-projekten som är anpassade efter elevernas ålder. De börjar med enklare A-projekt i årskurs 1 som ofta är endagsprojekt för att få eleverna att lyckas, få en bra självkänsla och ökat självförtroende, vilket ska leda till ökat ansvarstagande och ökad motivation (steg 2). Vid våra intervjuer säger både elever och lärare att eleverna får vara med och planera sitt arbete och att de tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande utifrån ålder och mognad. Vid de olika projekt som genomfördes inom ramen för det entreprenöriella lärandet konstaterade vi att man arbetar med matriser där både målen och betygkriterierna visas i varje ämne/kurs. Detta för att eleverna ska förstå vad de ska uppnå i respektive kurs. Vid våra intervjuer och samtal redogjorde både lärare och elever för detta sätt att arbeta och vår uppfattning är att eleverna i hög grad känner till och förstår målen för de uppgifter som ska utföras (steg 3). I de tema/projektstudier vi studerade och som redovisades på lektioner såg vi exempel på hur elever tränade att sätta egna mål och på det sätt som studierna genomförs ges det många möjligheter att göra detta. Vi konstaterade att lärarna stimulerar eleverna att både bedöma sina resultat, reflektera och utveckla olika sätta att lära (steg 5). Man gör utvärderingar bl.a. med samtal och diskuterar vad eleven lärt sig utifrån sina egna mål. I elevenkäten framgår att 69 procent anser att de får vara med och planera sitt arbete i skolan. 64 procent av eleverna formulerar egna mål för sitt lärande. Vidare menar 61 procent att den individuella studieplanen styr deras arbete. Dock är det 21 procent respektive 25 procent som inte tar ställning eller markerar vet ej. Personalenkäten visar att 67 procent säger att eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande utifrån ålder och mognad och att 83 procent instämmer helt eller till stor del i att de individuella studieplanerna styr uppläggningen av lärandet. Ledningen och två arbetslag anser att skolan ligger på steg 5 Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Ett arbetslag bedömer att de uppnår steg 7 Skolan bedriver ett systematiskt arbete med att vidareutveckla metoder för att stimulera elevernas ansvar med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. 5

7 Vi anser att skolan befinner sig på steg 5 och är på väg mot att uppnå nästa steg framförallt vad gäller att utveckla elevernas dokumentation och öka delaktigheten i bedömningen av sitt lärande. Arbetssätt och lärarroll Skolan arbetar sedan några år med en modell för entreprenöriellt lärande. Modellen beskrivs på ett tydligt sätt i kvalitetsredovisningen. Eleven ska genomgå en allsidig personlig utveckling för att stärka självkänsla och självförtroende, behov och lust, motivation och framtidstro, ansvarstagande, kommunikationsförmåga samt förmåga att reflektera och tänka lösningsorienterat. Syftet med detta är att det ska leda till kreativa och handlingskraftiga elever med framtidstro. Det entreprenöriella lärandet har implementerats med hjälp av en medveten kompetensutveckling som involverat all personal. Alla vi talade med var mycket nöjda med detta och vi upplevde att denna syn på lärandet genomsyrade verksamheten. Vid våra lektionsbesök ser vi att eleverna arbetar på många olika sätt och att det finns kreativa och skapande inslag i lärandet (steg 2). Problemlösning och kritiskt granskande inslag möter vi också på vissa lektioner. Varje elev har en individuell studieplan och undervisningen planeras utifrån de olika kursernas mål och elevens studieplan. Eleverna uttrycker också att de är nöjda med att de får arbeta utifrån sina olika behov och förutsättningar. Vi ser goda exempel på individuella inslag (steg 3). Mycket av lärandet sker i temaform, där flera ämnen är involverade och man arbetar också i långa pass som ger goda möjligheter för detta arbetssätt. Arbetet utvärderas också fortlöpande genom samtal och återkoppling till elevernas IUP och de matriser som utarbetats för varje kurs (steg 4). Detta dokumenteras av elever och lärare tillsammans. Varje elev har en egen dator och vi såg flera exempel på hur dessa användes som pedagogiska verktyg i lärandet. I varje klassrum fanns också en datakanon som användes vid redovisningar av elevarbeten (steg 5). Vid våra samtal med arbetslagen fick vi bilden av att samtliga anammat och arbetade efter modellen för det entreprenöriella lärandet men tyckte man kommit olika långt. Därför ansåg flera lärare att man inte fullt ut nått fram till en samsyn som präglar arbetet med elevernas lärande (steg 6). Vissa frågor i elevenkäten har relevans för detta område och 65 procent av eleverna instämmer i påståendet Jag tycker att jag når goda studieresultat. Motsvarande värde på påståendet Jag tycker att lärarnas sätt att mäta kunskaper är bra är lika i utfallet. 65 procent svarar positivt på frågan. I personalenkäten framkommer det att 59 procent anser att skolan har metoder för att följa upp de fyra F:en fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, medan 19 procent svarar till viss del. Av självvärderingarna framgår att skolans ledning och arbetslag gör skilda bedömningar. Ett arbetslag placerar skolan på steg 3 Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar. Ett annat arbetslag väljer steg 5 Modern teknik används som integrerad del i undervisning och lärande samt Utvärdering av arbetssätt och arbetsformer görs och dokumenteras kontinuerligt av lära4re och elever tillsammans. Det tredje arbetslaget och ledningen anser att skolan nått steg 7 Skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Vid våra samtal med arbetslagen visar det sig att man haft långa diskussioner kring tolkningen av kriterierna inom detta område och att steg 5 kan vara den nivå där alla kan enas. 6

8 Vi delar denna syn och bedömer att skolan hör hemma på steg 5 och rekommenderar skolan att fortsätta arbetet med att utveckla en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling. Kunskaper och färdigheter I sammanställningen nedan framgår hur stor procentandel av eleverna som fick slutbetyg läsåret 2010/2011: Program Riket Skolan BF HP HR När det gäller behörighet till högskolan bland de elever som fått slutbetyg ser resultaten i procent ut som följer: Program Riket Skolan BF HP HR Genomsnittlig betygspoäng: Program Riket Skolan BF 12,7 13,7 HP 12,9 12,6 HR 12,7 12,9 Skolan når bättre resultat än riket inom två program, medan HP av denna årgång var en klass med en mängd olika behov, vilket enligt ledningen förklarar det något sämre resultatet. Skolan arbetar strukturerat med att följa upp resultaten på individnivå kopplat till en tydlig struktur för åtgärdsprogram för elever i behov av stöd. Mentorerna utreder behovet och detta diskuteras i Elevhälsoteamet och rektorn beslutar (steg 1). Lärarna använder ett antal olika metoder för att följa upp och dokumentera elevernas resultat, vilket eleverna uttryckte stor tillfredställelse med. Utöver EHT-teamet finns ett resursteam bestående av specialpedagog och SYV (steg 2). I samband med arbetslagsmöten och klasskonferenser analyseras och diskuteras resultat på individ- och gruppnivå. Inom Landskrona stad diskuteras resultaten mellan lärargrupper från olika skolor för att nå en likvärdig bedömningsnivå (steg 3). Detta område upplevs av såväl lärare som rektorn som ett viktigt förbättringsområde. I elevenkäten instämmer 65 procent av eleverna i påståendet Jag tycker att jag når goda studieresultat. Motsvarande värde på påståendet Jag tycker att lärarnas sätt att mäta mina kunskaper är bra är lika i utfallet. I personalenkäten framkommer det att 59 procent anser att skolan har metoder för att följa upp de fyra F:en medan 19 procent svarar till viss del. Av självvärderingarna framgår att skolans ledning och arbetslag gör ganska samstämmiga bedömningar. Ett arbetslag och ledningen placerar skolan på steg 3 Skolan samlar in, följer upp 7

9 och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar. De övriga två arbetslagen väljer att placera skolan på steg 4 Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med egna förutsättningar och jämförbara skolor och Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat kriterier och metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Vi delar ledningens bedömning och placerar skolan på steg 3. Men skolan är på god väg i sitt arbete med att utveckla en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter samt med att följa upp att eleverna inhämtar de fyra F:en. Delaktighet Skolans utformning som karakteriseras av närhet mellan elevernas och personalens arbetsplatser ger mycket goda möjligheter till stor delaktighet i all verksamhet. Vi konstaterade i intervjuer och samtal med både elever och personal att det råder ett bra klimat som inbjuder till delaktighet (steg1). Rektorn och personalen menar att eleverna dagligen kan ta kontakt och påverka i miljöoch trivselfrågor vilket de elever vi pratat med håller med om (steg 1). Om det behövs beslut av rektorn och ekonomin tillåter tas detta så snart som möjligt, vilket underlättas av rektorns ambition att vara mycket närvarande i den dagliga verksamheten. Varje klass har kontinuerliga klassråd och frågorna förs vidare till lämplig personal och skolans elevråd. Elevrådets styrelse var nyvald, men vår uppfattning är att de var mycket engagerade och kände att de kunde påverka och de var mycket nöjda med de kontinuerliga rektorsträffarna. Vi konstaterar att skolan har system för formellt inflytande för elever (steg 2). Skolan har denna termin uppmuntrat föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet bl.a. genom att inbjuda föräldrar i årskurserna 1 och 2 till en träff, där man diskuterat förbättring och utveckling av skolans verksamhet. Föräldramöten anordnas på olika sätt under hela skoltiden och man har mycket högt deltagande på utvecklingssamtalen. Nästan alla föräldrar deltar (steg 2). Rektorn träffar klassrepresentanterna, två per klass, en gång i månaden vilket underlättar en direkt påverkan på rektorns planering och beslutsfattande. Skolkonferenserna äger rum fem gånger per år med deltagande av elever. På detta sätt tar ledning och personal systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser (steg 3). Vi genomförde ingen föräldraintervju vid vår granskning och svarsfrekvensen på föräldraenkäten var alltför låg för att analyseras, men rektorn menar att man följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet bl.a. genom samtal, möten, mejlkontakt, Qualis enkät och telefonsamtal (steg 3). Vi konstaterar att skolan arbetar med att öka både elevers och föräldrars delaktighet och inflytande över de delar som de är berörda av. Förberedelser pågår för att bilda ett föräldraråd. Man har även etablerat kontakter med olika invandrarföreningar, arabiska kvinnoföreningar och föreningslivet i Landskrona. Vad gäller påståendet i elevenkäten Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av är det 59 procent som instämmer helt eller till stor del och 12 procent instämmer till 8

10 viss del eller inte alls medan 29 procent ej tar ställning. Påståendet Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan i elevenkäten visar att 69 procent instämmer helt eller till stor del medan 14 procent instämmer till viss del eller inte alls. I personalenkäten och påståendet Eleverna är med i skolans planeringsprocesser instämmer 56 procent helt eller till stor del och 33 procent instämmer till viss del. Vad gäller påståendet Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolan verksamhet är det 63 procent som instämmer helt eller till stor del i, 19 procent instämmer till viss del eller inte alls. Ett arbetslag anser i självvärderingen att man befinner sig på steg 6 Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i läroprocesserna. Ledningen och de övriga arbetslagen gör bedömningen att skolan befinner sig på steg 4 Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Vi menar att skolan arbetar kontinuerligt med att öka både elevernas och föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet. Vad gäller eleverna har man lyckats bra. För att öka föräldrarnas delaktighet krävs mer utveckling av de metoder man har initierat och utvärdering av dessa. Trots detta påpekande placerar vi skolan på steg 4 och konstaterar att rektorn planerar att vidareutveckla föräldrarnas delaktighet i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten. Detta kommer att vara ett kommande prioriterat förbättringsområde. Organisation Skolans ledningsgrupp leds av rektorn och de tre arbetslagsledarna ingår i denna, men de har inget personalansvar. Det finns ett väl fungerande elevhälsoteam som består av kuratorn, skolsköterskan, SYV, specialpedagog och rektorn. Vi fann att detta team var väl synligt i den dagliga verksamheten och samverkade väl med all övrig skolpersonal. Skolvärdarna, vaktmästaren och skolans assistent samverkar på ett bra sätt med elevhälsoteamet vilket resulterar i ett mycket gott omhändertagande av skolans elever. Detta såg vi goda exempel på och det framgick också vid våra elevintervjuer. Även skolbiblioteket, den specialpedagogiska organisationen och skolans krisgrupp är väl integrerade i skolans totala organisation och vi konstaterade att denna har en tydlig struktur (steg 1). Arbetslagen är organiserade kring eleverna inom respektive program enligt följande: BF: 6 lärare och ca 75 elever HP/HA: 6 lärare och ca 65 elever HR/HT/RL: 8 lärare och ca 95 elever Lärarna som undervisar på introduktionsprogrammen ingår i dessa arbetslag eftersom ca hälften av dessa elever samläser med eleverna på de nationella programmen (steg 2). Varje arbetslag har två arbetsplatsträffar med rektorn varje termin. Övrig personal har egna arbetsplatsträffar. Personalkonferenser äger rum ca fyra gånger per termin, där rektorn informerar om aktuella frågor. Skolkonferensen träffas ca fem gånger per läsår och man behandlar frågor som har stor betydelse för eleverna. De elever som deltar i skolkonferensen är även elevskyddsombud. Man förbereder skolkonferensen genom att varje klass har klassråd och elevrådet har ett möte där rektorn deltar. 9

11 Vi konstaterar att skolan har ett väl fungerande beslutssystem. Vid vår intervju med arbetslagledarna framgick att de var väl medvetna om sitt uppdrag och vilka beslut som ligger på rektorsnivån och vilka beslut som fattas i ledningsgruppen respektive i arbetslagen. Vid intervjuer med personalen uppfattade vi också att de olika beslutsnivåerna rektor/ledningsgrupp/arbetslag var väl förankrade på skolan. Rektorn deltar i många beslutande grupper för att inhämta så mycket information som möjligt om hur den dagliga verksamheten fungerar och ej för att påverka alla beslut. Vi konstaterar efter intervju med rektorn att detta medverkar till att skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Både personal och elever säger vid intervjuer att rektorns närvaro i det dagliga arbetet är mycket bra. Efter våra samtal och intervjuer drar vi slutsatsen att skolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgruppen som möjliggör en god daglig verksamhet (steg 4) och att det finns en bra dialog både mellan personal och mellan personal och rektorn. Arbetslagen har fasta möten två gånger varje vecka, då man tar tag i elevproblem direkt när det behövs och vad vi kan konststatera även fördelar och prioriterar sina arbetsuppgifter. Detta stöds också i enkäten. Arbetslagen kommer med förslag i början läsåret om kursansvar och vi såg exempel på hur lärarna fördelade sitt arbete utifrån sina olika kompetenser inom arbetslaget och på detta sätt tog arbetslaget fullt ansvar för sina elevers lärande (steg 5). Vid intervju med rektorn framgick att skolan har en organisation som stöder det utvecklingsarbete man bedriver, t.ex. entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Vi konstaterar också att man reviderar och utvecklar organisationen efter behov (steg 6). Vi ser inte att organisationens alla delar samverkar även om vi kan se en strävan att uppnå detta och på så sätt öka måluppfyllelsen. Skolan utvärderar inom entreprenörskap i skolan, men vad gäller den systematiska utvärderingen av förmågan att genomföra sina egna uppdrag konstaterar vi att man är på väg men dokumentation om att man uppfyller detta kriterium har vi inte sett. I personalenkäten instämmer 85 procent helt eller till stor del i påståendet Skolan har en väl fungerande organisation och 74 procent helt eller till stor del i påståendet Skolan har en bra mötesstruktur. I påståendet Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten instämmer 89 procent helt eller till stor del. Enkätsvaren visar att 93 procent instämmer till stor del eller helt i påståendet Mitt arbetslag fungerar väl och 78 procent instämmer till stor del eller helt i påståendet I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter. Ledningen och ett arbetslag placerar skolan på steg 7 Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen och Skolan utvärderar systematiskt den egna organisationens förmåga att genomföra sina uppdrag. Två arbetslag placerar skolan på steg 6 Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Vår bedömning är att skolan når steg 6. 10

12 Styrning och ledarskap Skolan har en lokal arbetsplan som gäller för innevarande läsår. I denna finns en gemensam vision som formuleras på följande sätt: Den enskilda elevens bästa en modern skola att utvecklas i. Denna vision ska förverkligas genom det entreprenöriella lärandet som skolan utvecklat. I arbetsplanen lyfts följande fem långsiktiga utvecklingsområden fram: Individen Inflytande Trygghet Motivation Måluppfyllelse Planen innehåller också en ledningspolicy. Vid våra intervjuer framgick klart att personal och elever är medvetna om skolans mål och värdegrund och att dessa frågor diskuterades ute i verksamheten. Vi fick också bekräftat att man var nöjd med ledarskapet, som man uppfattade som tydligt och öppet. Man vet vem man vänder sig till och varför. Eleverna bekräftade också att de hade nära till sin rektor, som ofta var ute i verksamheten. Även rollen som arbetslagsledare var tydlig för eleverna. Vid våra samtal framgick att eleverna var väl medvetna om kursplanemålen och också om skolans verksamhetsmål (steg 3). Innehållet i ledarskapet utvärderas kontinuerligt och det uppfattas som tydligt av all på skolan (steg 4). Detta får vi bekräftat i våra samtal och även i det dagliga arbetet som vi ser. Skolan arbetar metodiskt och systematiskt med att utvärdera, dokumentera och förbättra verksamheten. Detta bekräftas när vi studerar arbetsplanen och kvalitetsredovisningen (steg 6). När det gäller steg 5 finner vi att det är helt klart att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten, men att det råder olika uppfattningar om ledningen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål. Genomgående tolkas stimulans som att lärarna har frihet att välja hur de vill arbeta. Här önskar ett av lagen en mer tydlig styrning från rektorns sida. Av personalenkäten framgår att 78 procent anser att skolan har tydliga mål. Att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap bekräftas av 93 procent, medan 85 procent anser att skolledningen aktivt driver skolans utveckling. När det gäller det egna arbetslaget anser 82 procent att de har en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. Bland eleverna är det 69 procent som uppger att de känner till skolans mål medan 15 procent svarar negativt och 16 procent inte vet eller inte tar ställning. Självvärderingarna spretar mellan steg 4 Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling och Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer, som ett lag väljer att placera skolan på, till steg 7 Ledningen har strategier för att koppla nytänkande till skolans mål och långsiktiga utveckling med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. På steg 7 placerar ledningen och de övriga arbetslagen skolan. Med hänsyn till de skilda tolkningarna av steg 5 anser vi att skolan inte når detta steg fullt ut. Däremot når man steg 6 Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. Vi gör en sammanvägning och placerar skolan på steg 5 Ledningen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål och Det finns ett tydligt ledarskap i lärandet i alla delar av verksamheten. 11

13 Kommunikation Området Kommunikation speglar skolans information och kommunikation internt, med elever, föräldrar, intressenter samt med omvärlden. Selma Lagerlöfgymnasiet uppvisar ett antal olika angreppssätt inom området kommunikation. Skolan har ett fungerande mejlsystem där både elever och personal har egna mejladresser vilka också ger informationstillgång utanför skolan via webben. Kommunikationen på skolan är i princip papperslös. Skolan har en hemsida som är uppbyggd på ett mer traditionellt sätt. Den uppdateras löpande och innehåller, förutom aktuell information, en stor mängd policy-, regel- och rutindokument som väl täcker in skolans informativa behov och ger en god bild av verksamheten. Det interna och externa samtalsklimatet upplever vi som öppet och förtroendefullt. När det gäller föräldrarna kommer cirka 90 procent på utvecklingssamtalen med sina ungdomar (steg 3). Skolan har ett väl fungerande intranät i Arena, som även nyttjas som lärplattform. Som nämnts ovan har såväl personal som elever en egen dator. Med undantag av HR-programmet har skolan en väl utbyggd pedagogisk samverkan med grundskolan. Som exempel kan nämnas att en grupp elever från en årskurs 9 läser Engelska A tillsammans med elever från gymnasiet (steg 4). Skolan har goda kontakter med arbetslivet, socialtjänsten och polisen. Detta innebär att det varit lätt att anskaffa goda APU/APL-platser och detta gäller även utomlands. Vidare har kontakter med socialtjänst och polis inneburit att man snabbt kunnat åtgärda svårare sociala problem. Däremot finner vi att skolan saknar metoder för omvärldsbevakning och detta är ett område att förbättra. Personalenkäten bekräftar den bild vi fått. 85 procent ser positivt på påståendet Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation medan 7 procent anger att man instämmer till viss del. På påståendet Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation instämmer 85 procent positivt medan 14 procent svarar till viss del. På påståendet Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter svarar 82 procent positivt medan 11 procent svarar till viss del. Arbetslagens självvärderingar varierar mellan steg 3 Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras ungdomar och Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt och steg 5 Skolan har en öppen kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Skolledningen placerar skolan på steg 5. Vi anser att skolan ska placeras på steg 5, då vi finner att alla kriterier inom de olika stegen nåtts till denna nivå. För att förbättra sig behöver skolan utveckla omvärldsbevakning på ett systematiskt sätt. 12

14 Kompetens Uppgifterna avser år 2011 Granskad skola Jämförbar skola Genomsnitt i hela riket enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk examen 86 % 77 % Uppgiftern avser år 2010 Granskad skola Jämförbar skola Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare och år kr kr Skolan har en hög andel lärare med pedagogisk examen, 86 procent. Vid nyanställningar följs en introduktionsplan som består av en checklista över vad den nyanställa behöver veta i sitt nya arbete. Introduktionen sker tillsammans med rektorn (steg 1). I samband med medarbetarsamtalet aktualiseras varje år den anställdes individuella kompetensutvecklingsbehov som dokumenteras i en individuell plan (steg 2). Detta framgår inte helt klart utifrån personalenkäten. Däremot menar personalen att kompetensutveckling har hög prioritet på skolan. Verksamhetens behov diskuteras årligen mellan ledning och personal och en gemensam kompetensutvecklingsplan tas fram. Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling, dubbelt så mycket som jämförbara skolor avsätter. Detta följs upp via samtal med andra skolor. Skolan deltar i projektet ENTRIS, Entreprenörskap i skolan, som drivs av Kommunförbundet Skåne (steg 3). En stor satsning på gemensam kompetensutveckling under detta läsår är just detta projekt där det sker en löpande uppföljning och utvärdering. Inom detta område såg vi också många goda exempel på tillämpningar i undervisningen (steg 4). Dock har vi fått information att kontinuitet i bemanningen kunde vara bättre. Omsättningen på personal beror oftast på övertaligheter bland skolorna i Landskrona. Detta har medfört att en del lärare från framförallt kärnämnessidan har lämnat skolan. Däremot råder det på karaktärsämnessidan en förhållandevis god kontinuitet. Detta kan vara en orsak till att en hög andel av personalen ej har en individuell kompetensutvecklingsplan. I personalenkäten är det 78 procent som instämmer helt eller till stor del i påståendet att Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola. 67 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet Kompetensutvecklingen utgår ifrån skolans, arbetslagens och individens behov. Trots detta är det bara 33 procent som instämmer helt eller till stor del i påståendet Det finns en plan för min kompetensutveckling. 45 procent instämmer inte alls eller till en viss del i detta påstående. Ledningen och de tre arbetslagen placerar sig på steg 3 i sin självskattning. De anser att skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner och att skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Vi placerar också skolan på steg 3 med viss tvekan, beroende på den höga andelen personal som inte tycks ha en individuell kompetensutvecklingsplan utifrån enkätresultatet. 13

15 Resursutnyttjande Område Kostnad per elev Granskad skola år2011 Genomsnitt kommunen år 2010 avser gamla gymnasieförbundet Genomsnitt hela riket år 2010 enligt Skolverket Totalkostnad per elev Kostnad per elev för undervisning Totalkostnad per elev exklusive lokaler Kostnad per elev för läromedel Nettoresultat vid senaste bokslut Lokalkostnad per elev Nettoresultatet vid senaste bokslut visar ett överskott på kr vilket till viss del kan förklaras av en osäker elevprognos inför hösten varför man väntade med nyanställningar samt att externa avtal omförhandlades och skolledarresursen minskats. Uppföljning av intäkter och kostnader görs varje månad av förvaltningens ekonomicontroller, ekonomiassistent och rektorn. Utifrån detta görs prognoser för resten av året. Vi bedömer att skolan har ett väl fungerande budgetsystem. Uppföljning och ekonomiska prognoser presenteras på ledningsgruppsmöten, personalkonferenser och arbetsplatsträffar. Varje arbetslag får använda 500 kr/elev och termin och arbetslaget bestämmer själv om hur dessa pengar används, till läromedel eller andra elevrelaterade behov. I övrigt är det rektorn som bestämmer över budgeten inom de ramar som förvaltningen ger. I personalenkäten instämmer 41 procent helt eller till stor del i påståendet Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser och 37 procent instämmer till viss del eller inte alls i detta påstående. Ett arbetslag gör i sin självvärdering bedömningen att skolan når steg 6 Insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Skolledningen och de andra arbetslagen anser att skolan befinner sig på steg 3 Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin och Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Vi placerar skolan på steg 3 men noterar att en alltför stor andel av personalen i enkäten svarar att de ej helt känner till hur skolan utnyttjar sina resurser, vilket är nödvändigt för att nå steg 4 dvs. att Metoder för resurshanering utvecklas på flera nivåer. Detta är ett område som skolan bör prioritera och förbättra. Image Den trivsel som både elever och personal upplever på skolan sprider ett positivt budskap i Landskrona. En elevs kommentar illustrerar detta. När elever inte väljer Selma, så är det inte skolan utan Landskrona man väljer bort. Före detta elever kommer ofta tillbaka till skolan och berättar om sina yrken (steg 1). Skolan arbetar aktivt med att föra ut sitt budskap via öppna hus, besök på grundskolor mm. De elever som preliminärt valt skolan som första eller andra alternativ vid ansökningarna från årskurs 9 i januari bjuds in till skolan (steg 2 och 3). 14

16 Utöver samtal med tidigare elever genomförs en marknadsundersökning vart tredje år. Denna har bekräftat bilden av att skolan fått en allt bättre image över åren (steg 4). Utöver denna marknadsundersökning använder skolan konsekvent Qualisenkäten för att mäta imagen och kunna följa upp och sätta in förbättringsåtgärder vid behov (steg 5). Vid våra samtal får vi bilden av att alla, såväl personal som elever, upplever något man benämner Selmaandan präglad av engagemang, öppenhet och omtanke om varandra. En anställd utryckte detta med Jag längtar till måndag när skolan börjar igen (steg 6). På de påståenden i elevenkäten som berör skolans image Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola samt Totalt sett är jag nöjd med min skola svarar en majoritet 62 respektive 71 procent positivt. I personalenkäten svarar däremot bara 63 procent av personalen positivt på påståendet Vår skola har ett gott rykte, medan 26 procent instämmer till viss del. Däremot svarar hela 89 procent positivt på frågan om de rekommenderar elever och föräldrar att välja skolan. I skolans självvärderingar placerar ett arbetslag skolan på steg 4 Skolan har bibehållit och förbättrat sin image över tid medan övriga arbetslag och skolledningen placerar skolan på steg 7 Skolan arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Vi bedömer att skolan når steg 6 Skolan har en god image. För att nå steg 7 behöver skolan arbeta mer systematiskt med frågan än vad vi bedömer att den gör i dagsläget. 15

17 Slutomdöme Granskningen av Selma Lagerlöfgymnasiet uppvisar att skolan har en jämn och god kvalitet. Skolan når 82 poäng och minst steg 3 på alla områden varför skolan blir certifierad enligt Qualiskriterierna. Skolans starkaste områden som är viktiga att säkra för den fortsatta utvecklingen är: Den höga trivseln och tryggheten som verksamheten uppvisar. Skolans organisation som fungerar med en god daglig verksamhet. Skolans goda image som speglar verksamhetens höga kvalitet och skolans goda rykte. Skolans förbättringsområden är: Att utveckla arbetet med att eleverna inhämtar de fyra F:en fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet samt förbättra bedömningen av elevernas kunskaper och färdigheter. Att systematisera och förtydliga arbetet med de individuella kompetensutvecklingsplanerna. Att förbättra och utveckla metoder för ett effektivare resursutnyttjande med syfte att skapa en bättre systematik. Slutligen vill vi ge Selma Lagerlöfgymnasiet en eloge för de underlag vi fick i tid före granskningen. Det skriftliga materialet som skickades i förväg var tydligt och väl strukturerat. Vår granskning på plats var mycket välorganiserad och vårt besök var känt av alla vi träffade och vi kände oss varmt välkomna. Arild och Lidköping Malcolm Hansson Leif Jarlén Bilaga: Sammanställning av poäng 16

18 Qualis certifiering - poängmatris Skola Selma Lagerlöfgymnasiet Delkriterium Faktor Steg Poäng A Trygghet och trivsel 2 x 12 B Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 10 C Arbetssätt och lärarroll 2 x 10 D Kunskaper och färdigheter 3 x 9 E Delaktighet 2 x 8 F Organisation 1 x 6 G Styrning och ledarskap 2 x 10 H Kommunikation 1 x 5 I Kompetens 1 x 3 J Resursutnyttjande 1 x 3 K Image 1 x 6 Poängsammanställning Villkor Selma Lagerlöfgymnasiet 82 Certifiering - lägst 60 Alla delkriterium steg 3 eller högre Maxpoäng

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Process B, Trygghet och trivsel

Process B, Trygghet och trivsel Process B, Trygghet och trivsel Skolans namn: Duveholms gymnasiesärskola Rektor: Catharina Lundqvist Datum: 2015-08-21 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Qualisgranskning av Sundsgymnasiet

Qualisgranskning av Sundsgymnasiet Granskningsrapport Qualisgranskning av Sundsgymnasiet 2012-04-12 04-13 Anne-Maj Kihlstrand och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Sundsgymnasiet i Vellinge kommun är en

Läs mer

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Lena Hansson och Mikael Skeensgård Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Komvux i Ängelholm har genomgått Qualis

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan

Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Fryxellska skolan Fryxellska - en skola där professionalitet och kreativitet skapar ansvarstagande elever redo för framtiden Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Birgitta Wikström 160830 Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 Bakgrund Ett utvecklingsprogram beslutades i

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Stockholms hotell och restaurangskola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola

Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola Inledning Väsby skola är en del av området Väsby Centrala. Väsby skolas ledning består av en rektor, och en biträdande

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9748 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Stockholms internationella restaurangoch hotellskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Dnr

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Strandvägsskolan Rektor Maria Skoogh 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar

Läs mer

Billeshögsskolan 2011/2012 Skola

Billeshögsskolan 2011/2012 Skola Arbetssätt och lärarroll n ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun W:\Götene\Dokument\020620\Bunt 1\Introduktionsprogram.doc Innehållsförteckning! Inledning och bakgrund sid. 3! Programinnehåll

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14

Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14 Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14 Inledning Nu håller Du i Din hand ett dokument som syftar till att utveckla Mörbyskolan till att bli en attraktiv skola, och omtalad för den

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Selma Lagerlöfgymnasiet

Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Introduktionsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet,

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan Läsår 2015/16 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Qualiscertifiering av Danderyds Kulturskola mars 2010

Qualiscertifiering av Danderyds Kulturskola mars 2010 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Danderyds Kulturskola 11-12 mars 2010 Gabriella Blum och Siri Sjögren Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 DANDERYDS KULTURSKOLA Danderyds kulturskola är en stor och livaktig

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Läroverket Upprättad Juni 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Stenungsunds kommun Jörlandaskolan Dnr 53 2005:1527 Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola rw Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasiesärskola efter prioriterad tillsyn i Eksjö Gymnasiesärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9693 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 fredrik.ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Uddevalla belägen i Uddevalla

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro Innehållsförteckning Rytmus Örebro... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder utifrån föregående

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings kommun Beslut

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings kommun Beslut fin Beslut Dnr 44-2015:9688 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 Fredrik.Ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Jönköping belägen i Jönköpings

Läs mer

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-06-17 Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola samt Grundsärskola Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap.

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap. ÖSTERLENGYMNASIET 1(8) KVALITETSREDOVISNING LÅ 2007/2008 Österlengymnasiet är en gymnasieskola belägen i Simrishamns tätort. Läsåret 2007/2008 fanns 589 elever och personalen uppgick till 79, varav 69

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Grundsärskola F-7 och fritidshem Läsår Vt-2015/Ht-2015 1/8

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer