Qualis Granskningsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Kolhuggarens förskola Åstorp Granskning genomförd i november 2014 av Ann Jonsson och Maria Nord Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Kolhuggarens förskola är en kommunal förskola och ligger i samhället Nyvång, som tillhör skolområde väst i Åstorps kommun. Förskolan ligger i ett tidigare gruvsamhälle utanför Åstorp med ca 800 invånare, med övervägande egnahemsbostäder och några få flerfamiljshus. Förutom förskolan finns i Nyvång en F-6 grundskola med tillhörande bibliotek, tillika kommunbibliotek. Förskolan började på sitt arbete med Qualis år Detta är Kolhuggarnes första granskning. Förskolan uppnår totalt 82 poäng och blir därmed certifierad i enlighet med Qualis kvalitetssäkringssystem, där kraven för certifiering är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Kolhuggarens förskola präglas av trygga, nyfikna och glada barn med engagerade och positivt bemötande pedagoger, som stimulerar barnen i deras sociala utveckling och som utmanar dem i deras lärande. Ett lärande som utgår från barnens behov och deras delaktighet, som dagligen uppmuntras genom deras aktiva val och intressen. Kolhuggarens förskola har goda förutsättningar att komma vidare inom samtliga kvalitets- områden. Till förskolans förbättringsområden hör att den behöver utveckla metoder för att göra föräldrarna mer delaktiga i förskolans verksamhet. Förskolan behöver också tydligare ta reda på och beskriva vilka arbetssätt och arbetsformer som utmanar barngruppen och varje barns inlärning. En kort presentation - Kolhuggarens förskola Kolhuggarens förskola till hör Åstorps kommun och ligger i Nyvång. Förskolan byggdes Förskolan har tre avdelningar med 58 barn, där Björnen och Humlan har 37 barn i åldrarna 1-3 år, varav 12 utav dessa är 3 åringar. På 5 minuters gångavstånd ligger Gruvparken, där de 21 barnen i ålder 4-5 år finns. Förskolan öppnar och stänger tillsammans på Kolhuggaren. Förskolan öppnar kl och stänger flexibelt ca kl. 18 eller efter föräldrarnas behov. Förskolan har två tillagningskök. Alla barn äter frukost på Kolhuggaren och de barn som är på Gruvparken äter sin lunch och sitt mellanmål i sina egna lokaler. Sedan 1994 är Per-Olof Ganestam rektor och förskolechef för skolområde Väst. Förskolan har även en arbetslagssamordnare. Måndag till torsdag är 4-5 åringarna på Gruvparken och på fredagar är alla barn på Kolhuggaren. Förskolan Kolhuggaren har ljusa fräscha lokaler med avgränsade rum i rummen som utmanar till lek och lärande. Utemiljön runt förskolan består av gräsmatta, fin cykelbana, klätterställning, sandlåda och gungor och en träbro, där barnen kan springa och även krypa under. Gruvparken är en friliggande villa, med eget kök och målarrum, lekrum och läs - skrivarlya. Till villan finns en uppvuxen trädgård som främjar till lek. Väderleken är en koloniträdgård som tillhör Kolhuggaren och där vistas barnen flera gånger i veckan oavsett väder och vind. 1

3 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 33 barn som är 3 år och äldre, har 24 svarat (73 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 50 föräldrar av totalt 50 vilket innebär 100 procents svarsfrekvens. Av förskolans 11 personal har 10 svarat (91 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Gruvparken Humlan Björnen Självvärdering förskolechef Extern värdering A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldra- inflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Utveckling och lärande Kolhuggarens förskola med sin personal och härliga barn möter oss med värme när vi kommer innanför dörrarna till denna trevliga förskola. Förskolans miljö är uppbyggd kring barnen och vi ser att pedagogerna utmanar och skapar nyfikenhet och lust hos barnen. Allt material finns tillgängligt i barnens höjd, så att de lätt kan ta de saker som de för stunden vill leka med. På väggarna finns deras alster uppsatta, allt från skapande till matematik, motorik och olika tema, med tydliga dokumentationer i anslutning från genomförda projekt. Pedagogerna är engagerade och finns hela tiden kring barnen och uppmuntrar dem att försöka pröva när de utforskar något nytt. Under barnens vistelsetid på förskolan erbjuds ett varierat utbud av aktiviteter. Barnen får själva välja vilka aktiviteter som de vill delta i med stöd av pedagogerna. Vid samlingen använder sig en grupp utav namnbilder, där barnen ska se om de känner igen sitt namn och vilka barn som har kommit. När samlingen är klar går de och sätter upp sitt namn på en igelkott. Därefter jobbar barnen med teknik. De tittar på hjulbilder och får fundera över vilka saker som kan ha hjul - bilar, bussar, cyklar! Den andra gruppen har sångstund och här dansas det vilt så att strumpbyxorna glider ner. Barnen önskar vilken sång som de ska sjunga och visar för varandra på gitarren. Efter samlingen går alla barn ut (steg 1). Vi ser att förskolan har en härlig utemiljö som främjar till både lärande och lek. Här finns klätterställning, en träbro att krypa under och springa över, gruslåda, gungor och gångstigar för cyklar. Det finns även ett litet trädgårdsland. Utevistelsen är viktig för barnen på Kolhuggaren. Som en extra förmån har barnen även tillgång till väderleken-koloni, som de olika barngrupperna besöker flera gånger i veckan och som vi, under vårt besök, får förmånen att få följa med till i ser a lärandemil ön både inom- och u omhus är öppen, innehållsrik och inb udande och skapar n fikenhe och lus (steg 1). Pedagogerna har kontinuerliga nulägesmöten med förskolechefen, där alla barn diskuteras. Handlingsplaner används för arbete med barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har även ett underlag för att upprätta en handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd. Om behov finns för särskilt stöd, gör ansvarspedagogen en kartläggning med hjälp av kommunens handlingsplan och kontakt tas med vårdnadshavare. Vid behov tar även ansvarspedagogen kontakt med specialoch/eller talpedagog. Även individanpassande åtgärder göras och i övrigt åtgärder i barngruppen (steg 1 och 2). Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande genom återkommande observationer och utvärderingar. Pedagogerna använder sig av idig regis rering av språke TRAS- materialet, där de kan följa varje barns lärprocess avseende barnets språkutveckling. Varje barn har en egen mapp, där deras alster från månadsteckningar, olika tema och annat roligt som de har gjort, sätts in. Pedagogernas dokumentation kring barnens utveckling sätts in i barnens pärmar, som synliggörs både för barn och föräldrar. Dessa får vi se vid vårt besök. Pedagogerna använder sig av Mio observationsblad när de arbetar med hela barngruppen. En läroplanstavla sitter uppsatt, även denna i barnens nivå, med beskrivning av verksamhetens mål och innehåll. Just nu arbetar en avdelning med värdegrundsarbete, medan 4-5 3

5 åringarna arbetar med barnens rättigheter i samhället och en avdelning med det egna jaget. Vid arbetsplatsplaneringar diskuterar och utvärderar pedagogerna veckans arbete och utgår från denna för vidare planering (steg 2). Alla pedagoger är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för verksamheten i förskolan. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan med undervisning, tex inskolning och utvecklingssamtal. Förskollärarna har ett särskilt ansvar gällande planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten (steg 2). Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling dagligen genom att pedagogerna lyssnar in, är närvarande och uppmun rar barnen a ro på sin egen förmåga. Pedagogerna fångar upp barnet och erbjuder olika aktiviteter som leder till utveckling för det enskilda barnet. Varje arbetslag reflekterar gemensamt över hur de ska jobba, för att alla barn ska utvecklas utifrån sina intressen och erfarenheter. Alla barn får delta efter sina egna villkor och efter sin utveckling. Att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet, har 89 procent av föräldrarna svarat helt eller till stor del till. Vi ser tydligt att pedagogerna är goda förebilder för barnen. När två små barn inte är helt överens finns personalen där och vägleder dem. På en av avdelningarna arbetar de med Snick Snack där fokus ligger på vänskap och känslor (steg 3). Förskolan arbetar aktivt med språk, kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik, vilket vi noterar vid lunchen, när barnen väljer ett knäckebröd: hel, halv eller en trekant (tredjedel). I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap, vilket bekräftas av föräldrarna från enkätsvaren. Hela 75 procent av föräldrarna bekräftar detta helt eller till stor del, 10 procent till viss del och 15 procent vet ej. Föräldrarna är delaktiga i barnens arbete, genom att skicka med olika experiment som förskolan för tillfället arbetar med, vilket också bekräftas under intervjun. På Kolhuggaren inkluderas språk, kommunikation, matematik och NT i olika tema arbeten. Vi ser väggar med barnens alster, Barbazoo är gul och då har barnen målat med gul färg. Förskolan har läshörnor, där de sitter och myser och läser månadens bok. Bilder i barnens pärmar visar på hur pedagogerna använder rekvisita för att dramatisera efter bokläsning. Barnen får även använda sig utav lärplattor, med olika appar inlagda som tränar barnens språkutveckling, matematik och NT. Att förskolan har fokus på matematik och naturvetenskap bekräftas av pedagogerna i enkätsvaren, då 80 procent svarat helt eller till stor del och 20 procent till viss del. Ett av förskolans utvecklingsområde har varit att få fortbilda sig i naturvetenskap och teknik och nu har en pedagog blivit NT- ansvarig och går en utbildning NTO i kommunen. (naturvetenskap- och tekniksansvarig). Förskolan arbetar ständigt med tema arbete och ett har varit vattnets kretslopp. Barnen har tagit med sig vatten hemifrån- vattenpöl, kranvatten, bäck eller från kranen (steg 3). De äldre barnen (4-5 åringarna) har inrett en skrivarlya, där de skriver sig till läsning (spökskrift). Tema Jaget blir texten som de skriver. Barnen arbetar två och två. Det ena barnet berättar och det andra barnet skriver och så skiftar de. När de skrivit färdigt, skriver pedagogerna rent det barnen har skrivit och texterna bearbetas genom att barnen får ringa in de bokstäver de har i sitt namn och känner igen. Arbetssättet utmanar barnen att bli intresserade av språkljud och bokstäver. Ett matematikbord finns även för de äldre barnen, där de kan välja att arbeta med olika matematiska övningar. Periodvis arbetar de även med matteburkar. Varje dag innan lunch samlas barnen, de sjunger veckodagsvisan och tittar på vädret. Vi är med 4-5 åringarna på deras 4

6 samling, de sätter upp lappar på barnens rättigheter, som de har jobbat med, på sitt rättighetsträd (steg 3). Pedagogerna gör en veckoplanering där barnens styrkor och intresse tas tillvara. Det görs ständiga utvärderingar och pedagogerna är lyhörda inför förändringar. Inför varje nytt arbets- område skriver pedagogerna vad-, hur- och varför- frågor innan arbetet påbörjas. Vi ser även i planeringen att det finns ett tydligt syfte/mål med kopplingar till läroplanen. När arbetsområdet är avslutat, görs en utvärdering. Vi ser att förskolan planerar, följer upp och utvärderar kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande. TRAS används också som ett stöd, så att alla delar av barnens språkutveckling observeras. Förskolan gör regelbundet en dokumentation på barngruppens utveckling både för långsiktiga och kortsiktiga mål (steg 3). Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande genom barnens tankar och deras åsikter är viktiga för deras fortsatta utveckling (steg 4). Pedagogerna gör fotodokumentationer av barnens lärprocesser och dessa sätts upp på väggarna, så att pedagoger och föräldrar ska kunna samtala kring vad barnen har lärt sig. I barnens pärmar sätter pedagogerna in olika dokumentationer från verksamheten såsom månadsteckningar, utförda temaarbeten eller andra alster som barnen har gjort. Materialet använder pedagogerna som underlag inför utvecklingssamtalen. Ett barn vill gärna visa oss sin pärm och hämtar stolt den och säger: Ser du så m cke ag lär mig!? ar e barn har också en mapp med minnesan eckningar från utvecklingssamtal och deras individuella TRAS- protokoll. Vi ser att olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande, så barnen utvecklas utifrån sina erfarenheter och behov (steg 4). Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer, från de allra yngsta till de äldsta barnen på förskolan. Förskolan arbetar med tema språk utifrån sina egna uppsatta mål. Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer, instämmer 90 procent av pedagogerna till och 10 procent svarar till viss del. Vi både ser och läser i dokument som vi fått tillsänt oss, att ett utav förskolans egna uppsatta mål och Qualismål är språk och kommunikation. Detta upplever vi också tydligt, när vi får följa med till kolonin med 4-5 åringarna. På vägen dit frågar pedagogerna om barnen har lagt märke till vad som hänt träden sedan de gick förbi förra veckan. Barnen berättar att bladen ramlat ner och kallas löv, och att träden blir nakna och vilar. Från föräldraenkäten läser vi att 79 procent av föräldrarna anser att förskolan har fokus på språk och kommunikation, 11 procent till viss del, medan 10 procent vet ej. Vid vår intervju med föräldrarna får vi enbart positiva svar kring frågan om förskolan har fokus på språk och kommunikation, samt att de berättar att läroplanstavlan visar på att språk och kommunikation är ett temaarbete som förskolan arbetar med. Barnen på Kolhuggaren svarar i enkäten att de får visa vad de lärt sig, då 92 procent har svarat att det instämmer helt/instämmer. Vid lunchen pratar pedagogerna med varje enskilt barn och benämner vad de olika maträtterna heter. Pedagogerna är närvarande genom att ställa frågor och lyssnar på barnen (steg 4). Förskolan lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor genom att aktivt arbeta med olika miljöinslag. I förskolans verksamhet har de tillgång till ett eget litet trädgårdsland där barnen kan vara med och så och skörda, och de får på detta sätt uppleva näringskedjan. Alla på förskolan sopsorterar matrester, vilket barnen gör efter avslutad måltid. Förskolan är också certifierad för 5

7 Hållbar utveckling (steg 5). Förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Pedagogerna delar ofta in barnen i mindre grupper under olika arbetsmoment. Barnen uppmuntras att hjälpa och stötta varandra i olika göromål, det kan vara att hjälpa varandra med strumporna eller att ta på jackan. De är hjälpsamma med att räcka maten till varandra och de är snabba på att se om en kompis inte har något att dricka i glaset. Då räcker de fram mjölken (steg 5). Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Varje vecka har varje arbetslag två timmars gemensam planering där utvärderingar, analyser, reflektioner och planering görs av verksamheten. Vid varje terminsslut görs en större utvärdering som ligger till grund för att utveckla verksamheten, såsom schema och barngrupper. Förskolan följer även upp resultatet från Qualisenkäter och kommunövergripande enkäter (steg 5). Förskolan behöver tydliggöra mål och innehåll för barnens lärande i matematik och naturvetenskap och följa en tydlig planering för att utveckla varje barns språk- och kommunikationsutveckling för att nå steg 6. Där är man ännu inte. I förskolans självvärdering har en avdelning placerat förskolan på steg 5, en avdelning på steg 4, en på steg 6 och ledningen på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 5, då vi ser att de når upp till alla stegen i trappan t.o.m. steg 5. Förskolan har goda möjligheter att komma vidare till steg 6, då en pedagog precis har startat med NT- utveckling i kommunen och på så sätt finns stora möjligheter att vidareutveckla förskolans naturvetenskap och teknik. B. Trygghet och trivsel När vi kommer till Kolhuggaren och Gruvparken möter oss en lugn miljö, med barn som har samling och barn som är utomhus med olika aktiviteter. Låsbara grindar och staket omgärdar gården och trädgården. Förskolan har dokumenterade säkerhetsåtgärder, som krisplan och handlingsplan för brand, som är tydligt anslagna vid utrymningsvägar och uppsamlingsplatser. Pedagogerna genomför brandövningar tillsammans med barnen. Vi ser även en handlingsplan för hot och våld som sitter tydligt uppsatt i entrén. Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1), och förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. Föräldrar bjuds in till ett inskolningssamtal, där pedagogerna presenterar verksamheten och samtalar kring inskolningen. Kolhuggarens förskola tillämpar föräldraaktiv inskolning under minst tre dagar. En ansvarspedagog ansvarar för att skapa goda relationer för att både barn och vårdnadshavare ska känna trygghet (steg 1). Föräldrar enkätens påstående visar på att 86 procent anser att pedagogerna engagerar sig i deras barn. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel, vilket vi upplever vid vårt besök. Vi ser att pedagogerna fördelar sig, försöker att vara i barnens närhet och vara delaktiga i barnens lek. Barnen tillåts delta utifrån sina villkor och de tvingas inte in i något som de inte känner att de är bekväma med. Förhållandet mellan personal och barn 6

8 kännetecknas av förtroende och ömsesidig repsekt, bekräftas av 80 procent av pedagogerna. Ett lugn råder och vi upplever både kreativitet och mycket glädje från barnen (steg 2). 92 procent av föräldrarna har svarat att mitt barn trivs på förskolan. Det finns en likabehandlings- plan som årligen revideras och som är känd av all personal. Arbetet med Snick och Snack används systematiskt i värdegrundsarbetet. Dagligen samtalar pedagogerna med barnen hur de ska vara mo varandra i ser även den G llene regeln - var mot andra så som du vill att andra ska vara mot dig - på väggen i barnens höjd. Vi ser bilder med glada och ledsna små ansikten, som sitter på väggarna, och ett fint kompisträd som barnen har gjort. De äldre barnen har kompissamtal där alla barn får komma till tals. Föräldrar deltar genom att besvara på Qualisenkäter kring diskriminering och kränkande behandling. 71 procent av föräldrarna tycker att förskolan arbetar aktivt med att förhindra diskriminering och kränkande behandling, medan 29 procent inte instämmer alls eller inte vet. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2, 3 och 4 ). Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Pedagogerna har under åren haft återkommande samtalsgrupper kring värdegrunden och utifrån dessa har förskolan skapat sin egen värdegrund. Pedagogerna arbetar aktivt med att skapa goda relationer, genom att de är lyhörda, är inlyssnande och de hjälps åt. Pedagogerna gör observationer hos varandra - kollegial spegling. Vid personalintervjun är vårt intryck att personalen har ett öppet och tillåtande klimat, vilket även bekräftas i personalenkäten, då 80 procent svarat att de trivs på sin arbetsplats. Förskolan utvecklar och förbättrar hela tiden sitt bemötande och förhållningssätt både mot personal, barn och vårdnadshavare (steg 2). Engagemang präglar förskolan och vi ser att pedagogerna finns i barnens närhet och är aktiva i barnens aktiviteter. Från barnens enkät instämmer 88 procent helt att de trivs på förskolan och även föräldrarna instämmer helt eller till stor del till att pedagogerna engagerar sig i mitt barn. Några barn har börjat göra en swimmingpool i den befintliga gruslådan och genast finns där en pedagog och samtalar med barnen kring bygget. Barnen trivs på förskolan bekräftas av pedagogerna till 100 procent. När vi frågar barnen om de trivs på förskolan får vi ett jakande svar. Vid kolonibesöket hämtar en personal verktygslådan; här ska tränas på att spika spikar i stubbar och pedagogen uppmuntrar barnen, för så småningom ska de små snickarna börja spika ihop sin egen uppfinning (steg 3). Förskolan har en stimulerande utemiljö instämmer 77 procent, 21 procent till viss del och resterande 2 procent av föräldrarna. Förskolan har stora möjligheter att ge barnen en utmaning och stimulans, genom att erbjuda både en utemiljö inom förskolan och möjligheten till all lek kreativitet på väderleken. Förhållandet inom personal- gruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Personal, föräldrar och barn får svara på kommunövergripande enkäter och Qualisenkäter. De äldre barnen på Gruvparken har kompissamtal, där vikten läggs vid barnens tankar och deras åsikter tas tillvara. Fortlöpande diskussioner kring situationer och uppkomna händelser tas upp vid arbetslagsplaneringar och personalmöten. Ser vi till resultatet av enkätsvaren så instämmer 40 procent av pedagogerna helt och 40 procent till stor del, att förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Förskolan lägger stor vikt kring 7

9 utvecklingssamtalet, där en stor del av samtalet ska handla om barnens trygghet och trivsel. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3). Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Läsåret 2014 har Kolhuggarnes förskola Värdegrund som tema. Vi ser grovplanering som är uppdelad i olika mindre teman över året. Pedagogerna använder sig utav Snick Snack materialet som ett stöd i arbetet. Pedagogerna använder olika metoder utifrån barnens åldrar, för att barnen ska kunna utveckla sin förmåga och förståelse för allas lika värde. Vi ser fina kamratträd, både bland de yngre barnen och hos 4-5 åringarna. Under arbetet med värdegrunden får barnen utveckla sitt jag och att de får känna en tilltro till sig själv. All personal är goda förebilder, de pratar ständigt med barnen om känslor. Vi ser väggdokumentationer som beskriver just barnens känslor (steg 4). Svaren från enkäten visar på att barnen tycker om att vara på förskolan, då 100 procent instämmer. Barnen får välja olika lekar i verksamheten. Barnen får lära sig att ta hänsyn och visa varandra respekt genom att vara delaktiga i lekarna. Barnen får även vara med och påverka sin närmaste omgivning genom röstning. De röstar och pratar med varandra om vad de vill och vad de tycker och utifrån flest röster bestäms sedan vad som ska hända. Barnen tränas i a De in e all id är ag som ska bes ämma, men de är vik ig a mina idéer accep eras Utifrån barn- gruppens resultat i enkätsvaren svarar 100 procent att de är en bra kamrat. Vid fruktstunden väljer varje barn vilken frukt de vill ha, även om de andra barnen har lika frukt. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Varje termin startar förskolan med gruppstärkande övningar, lekar, spel och pussel utifrån barnens åldrar. Barnen i 4-5 årsgruppen startar varje höst med Snick Snack- materialet för att skapa en harmonisk och trygg grupp. Barnen har olika samarbetsövningar, allt för att de ska lära sig utveckla förståelse för varandra och stärka kamratkänslan i gruppen. Barnens svar från enkäten visar på att 92 procent tycker att de har någon att leka med, när de är på förskolan. När vi besöker förskolan ser vi att barnen arbetar aktivt med detta. Barnens svar från enkäten visar till 96 procent att de har roligt med de andra barnen. Även svaren från pedagogernas visar på att de arbetar med gemensamma normer, där 20 procent instämmer helt och 70 procent till stor del. Pedagogerna berättar för barnen vad likabehandlingsplanen syftar till och de arbetar aktivt med delar av den. Målen utvärderas tillsammans med barnen och 4-5 åringarna får vara med och bestämma nya mål. Varje nytt läsår revideras likabehandlingsplanen i rektorsområdet. Även arbetet med Snick Snack utvärderas. Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5). Pedagogerna hjälper barnen att lösa konflikter om de behöver stöd. Pedagogerna reflekterar ständigt med syfte att förbättra och förändra sitt arbete och upptäcka eventuella konflikter. I enkäten svarar 90 procent av personalen att de reagerar mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna informeras om likabehandlingsplanen och den finns även uppsatt i entrén. Av enkätsvaren ser vi att 71 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, medan 8 procent instämmer till viss del, 4 procent inte instämmer alls och 17 procent inte känner till förskolans arbete. I förskolans välkomstfolder presenteras värdegrunden och vid vårt besök arbetar förskolan med barnens rättigheter. Förskolans metoder 8

10 för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). För att komma vidare till steg 6 behöver pedagogerna utveckla metoder så att varje barn ges möjlighet till förståelse för, och så småningom lär sig reflektera över, etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Alla tre avdelningarna har placerat sin förskola på steg 5 och ledningen på steg 3. Vi anser att förskolan uppfyller hela steg 5. Förskolan behöver bli tydligare med att berätta och visa för föräldrarna, hur och på vilket sätt de arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, och ge varje barn utrymme att reflektera över etiska dilemman i vardagen.. C. Barns delaktighet i lärprocessen Pedagogerna på Kolhuggaren arbetar för att skapa goda relationer och trygghet för alla barn. Vi hör och ser när barnen på morgonen kommer till förskolan hur pedagogerna pratar varmt och välkomnande med dem. Pedagogerna är lyhörda och anpassar dygnsrytm och aktiviteter efter de yngre barnens behov, och är samtidigt uppmärksamma på vad barnen visar för intresse och noterar vad barnen väljer. Barnen får välja fritt och det finns inga rätt eller fel. Pedagogerna berättar att de ständigt gör förändringar, utformar och avgränsar rum i rummen för att skapa mindre ytor som ska locka till lek utifrån barnens intresse. Pedagogerna gör den pedagogiska dokumentationen med barnen och tillsammans tittar de på foton, som är tagna från barnens skapande och görande. Barnen ges feedback och bekräftelse och får syn på sitt eget lärande. På väggarna sitter olika dokument uppsatta med barnens tankar kring sitt lärande. Vid lunchen får varje barn själva bestämma hur mycket mat de önskar ta upp på sin tallrik. Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1 och 4). Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Vi ser att det finns en variationsrik lärmiljö både inne och ute, som är uppbyggd så att barnen har tillgång till material som främjar utveckling, kreativitet och lärande. Pedagogerna samtalar med barnen, lyssnar på vad de säger och ger snabb återkoppling till deras kunskapsinhämtande och lek. Pedagogernas svar från enkäten visar att 80 procent instämmer helt eller delvis att barnen är delaktiga i lärprocessen (steg 1). Vid planering i arbetslaget lyfter pedagogerna reflektioner som är gjorda både med enskilt barn och med hela barngruppen. Dokumentationen utgår från barnen och verksamheten anpassas så att barnen kan vara delaktiga i vad de vill göra och hur de vill gå tillväga. I svaren från barnenkäten instämmer 92 procent helt och 8 procent instämmer till stor del att de får välja vad de vill göra. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). Avdelningarna är uppdelade med avgränsade rum i rummen. Varje litet utrymme har olika inriktningar, där barnen får välja fritt och fatta egna beslut. Material finns tillgängligt och med nyfikna pedagoger, som hela tiden finns i barnens närhet, fångar upp, uppmuntrar och ger stöd till varje barns eget val. Viktigt är att alla barn ska få möjlighet att lyckas med det de gör. Vissa dagar i veckan har 9

11 förskolan inplanerade uteaktiviteter, där barnen tillfrågas om de vill delta. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). För att synliggöra varje barns lärprocesser dokumenterar pedagogerna kontinuerligt i form av foton och minnesanteckningar med barnen. Bilder med barnens alster ser vi på väggarna. Läroplanstavlan har uppsatta mål och bilder som visar på barnens lärprocesser. Vid varje avslutat tema/projekt diskuterar pedagogerna med barnen och låter dem förklara vad de gjort och vad de lärt sig. Anteckningarna sätts sedan in i barnens egen pärm. Kolhuggarens förskola använder sig utav en egen app och de har även en egen Facebook-sida där de lägger ut sin dokumentation. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Varje termin erbjuder förskolan ett utvecklingssamtal med vårdnadshavaren, där barnets utveckling och lärande diskuteras. Tras- och Mio- materialet används av pedagogerna vid utvecklingssamtal med vårdnadshavaren, som också får ta del av barnens foto, teckningar och olika dokumentationer. När barnen är 5-6 år deltar de i utvecklingssamtalet. I föräldraenkäten framkommer att 80 procent instämmer helt eller till stor del att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av deras barns utveckling och lärande. När vi däremot utläser pedagogenkäten svarar 75 procent helt eller stor del, medan 25 procent vet ej om det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande. Detta är ett utvecklingsområde för förskolan, där alla pedagoger behöver sätta sig in och bli delaktiga i dokumentationer, genom att förbättra underlag med frågor, förväntningar och information inför kommande utvecklingssamtal. Vid föräldraintervjun berättar en förälder att det inte finns någon struktur för utvecklingssamtalet. Vi ser att det finns dokument som tydligt visar utvecklingssamtalets struktur och vi får även ta del av barnens pärmar, vilket gör att vi anser att förskolan lever upp till steg 3. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Pedagogerna tar tillvara på barnens intresse och önskemål i miljö och aktiviteter som en del av kvalitetsarbetet. Från 3 års ålder får barnen svara på Qualisenkäter kring verksamheten. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Pedagogernas arbetssätt är mycket varierande, de är flexibla och förändrar sitt arbete utifrån barnens intresse. Under större delen av dagen få barnen välja fritt vad de vill göra och pedagogerna ger dem olika förslag och alternativ. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). Förskolan använder sig av ett varierande arbetssätt. Barngruppen delas in i mindre grupper, allt ifrån pararbete till större indelning i större grupper. Pedagogerna visar att det finns olika sätt att lära sig nya saker och barnen får prova på olika tekniker och metoder, t.ex. måla, klistra och trycka. I vardagssituationer vid påklädning ges barnen tid att få träna på att klä på sig, knäppa jackan, ta på sina skor och vid matsituationen får barnen träna på att använda kniv och gaffel redan vid tidig ålder. Genom drama, användning av Ipad, böcker och olika aktiviteter samt vid utevistelsen på kolonin, görs barnen medvetna om sitt lärande. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära (steg 5). Förskolan använder sig av Pic Collage, ett fotodokument. Varje barn får vara delaktig i viss dokumentation kring sitt lärande och bestämmer vad och vilka bilder som 10

12 pedagogerna ska ta. Dokumentationen sätts sedan upp på väggarna och tillsammans diskuterar pedagogen och barnet aktiviteten som barnet har gjort. Efter t.ex. sagoläsning får barnet teckna en bild över hur de upplevde sagan. I barnets egen pärm sätts material in, som barnet sedan när som helst kan titta på. Varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande (steg 5). Vi ser dokumentationer som kan bli tydligare och utvecklas mer, så att barnen får bättre möjligheter att reflektera över och bli delaktiga i sitt lärande i alla situationer tillsammans med sin pedagog (steg 6). I förskolans självvärdering placerar en avdelning förskolan på steg 3, en avdelning på steg 5, en avdelning på steg 6 och ledningen placerar den på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 5. För att nå steg 6 behöver förskolans alla pedagoger arbeta mer systematiskt med arbetet kring barnens delaktighet och utvärdering tillsammans med barnen, för att få dem att reflektera över sitt lärande (steg 6). D. Arbetssätt och pedagogroll Vi ser att materialet finns tillgängligt för barnen, det är placerat på barnens nivå och är relaterat till ålder för olika aktiviteter i den fria leken. (steg 1). Leken ligger till grund för barnens lärande genom att olika material och leksaker är tydligt uppdelat för att utveckla barnens förmåga att skapa och konstruera, både inne som utomhus (steg 1). Vi ser att pedagogerna i sitt samarbe e med barnen visar upp e variera arbe ssä, där de l hör u n ar barnens egna förslag och tankar. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande på förskolan. Vid vårt besök ser vi hur barnen leker i olika grupperingar och de skiftar aktivitet efter sitt intresse. En grupp äldre barn bygger en pool och några barn ska plantera en ny skog. Vid besöket i kolonin spikas och snickras det för fullt och en liten barngrupp leker affär i en lekstuga. Verksamheten ger utrymme för barnens egna fantasier och kreativitet både inne som ute (steg 2). Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga genom att barnen tillåts medverka i olika aktiviteter och samlingar utifrån sin förmåga. Inget barn tvingas in i en aktivitet om det inte är redo. Pedagogerna uppmuntrar barnen att jobba tillsammans oberoende av ålder. De äldre barnen får vara ett stöd för de yngre, vilket ger barnen en tillit till sin egen förmåga och de yngre barnen stärks i sin självständighet. Pedagogerna finns hela tiden i barnens närhet och ger stöttning, så att barnen känner att de lyckas med det de företar sig (steg 2). Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer i arbets- laget genom sin veckoplanering, som ligger till grund för det pedagogiska arbetet. Utifrån denna planering sker ständiga förändringar, både inom ett tema eller projekt, om pedagogerna upptäcker att det inte kan fånga barnens intresse. Pedagogerna delger varandra hur verksamheten kan förbättras och utvecklas, efter att ha fått del av fortbildning eller då de läst facklitteratur. Vid varje terminslut utvärderas arbetssätt och schema. Pedagogerna har varje vecka två timmars gemensam planering i arbetslaget, då reflektion och dokumentation står på agendan. Vid arbets- 11

13 platsträffar (apt), och vid personalmöten i området, lyfts frågor som kommit upp. I Åstorps kommun finns samtalsledare som regelbundet träffas. Ute i verksamheten ingår pedagogerna i samtalsgrupper där olika ämnen diskuteras. Förskolan har arbetat med olika projekt som för den pedagogiska verksamheten framåt. Implementering av läroplanen, pedagogisk dokumentation, lärplattor, samt fört pedagogiska diskussioner ef er avslu a läspro ek med boken Undervisning i förskolan, (s eg 2, 3 och 4 ) Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn. Glada barn tar för sig och är villiga a del a i lekar I svaren från barnenkä en på Jag har rolig när ag leker med andra barn, svarar 92 procent att det stämmer helt. Vidare läser vi att pedagogerna instämmer till 30 procent helt och till 70 procent till stor del, att arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Vid föräldraintervjun framkommer det att barnen trivs på förskolan och vill gärna gå dit (steg 3). Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Barnen får prova på olika experiment, t.ex. med vatten - vad flyter/sjunker?, varm/kallt osv. Det finns speglar och lådor med utklädningskläder, en vägg med ett draperi som lätt kan förvandlas till scen. Verksamhetens arbete med Grön flagg gör att barnen ständigt är delaktiga i miljöarbetet (steg 3). Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem. Pedagogerna låter barnen testa sig fram till olika lösningar för att träna på att reflektera över sitt lärande. Barnen uppmuntras att försöka ta hjälp av en kamrat och på detta sätt prova sig fram till olika lösningar. Pedagogerna berättar för oss hur de uppmuntrar och låter barnen pröva utan att de blir tillrättavisade, det finns inga rätt eller fel (steg 4). Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten i samband med inskolning och inför utvecklingssamtal. Genom de olika formerna av dokumentation, som bilder och filmer som är tagna under barnens lärande, blir pedagogerna medvetna om barnen lärande och materialet används som underlag för reflektion och utvärdering (steg 4). Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Vid personalmöten, och under A-dagar, gör pedagogerna en utvärdering av all dokumentation som leder till reflektioner, och alla pedagoger får en gemensam bild av verksamheten. Pedagogerna berättar för oss att de strävar åt samma håll för att förbättra och utveckla verksamheten, vilket vi även utläser i enkätsvaren, där 50 procent av pedagogerna instämmer helt och 50 procent instämmer till stor del i att de utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen (steg 4). En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar pedagogernas gemensamma förhållningssätt i arbetet med barnens lärande. Pedagogerna berättar att de arbetar med olika fokusområden, genom att varje barn ska utvecklas i sin egen takt, barnen ska mötas med respekt, tillit och lära sig demokrati. Barnen blir lyssnade på och deras tankar och värderingar tas tillvara, vilket stärker deras självkännedom. Förskolan har gemensamma utbildningar i TRAS- materialet, vilket leder till att överlämning av barn till avdelningen Gruvparken, som har 4-5 åringar, underlättas. Återkommande utvärderingar och reflektioner kring barnens utveckling och lärande görs vid gemensamma planeringstillfällen och möten. Pedagogerna strävar efter att arbeta så lika 12

14 som möjligt både inom arbetslaget och mellan avdelningarna, så att varje pedagog får sin bild av barnens utveckling och att var och en arbetar mot de gemensamma uppsatta målen (steg 5). Pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar regelbundet över sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande genom att ha ett öppet förhållningssätt och ge varandra feedback på ett positivt sätt. Vid personalintervjun berättar pedagogerna hur de delger varandra, resultat av pågående och avslutade tema/projektarbeten. Vid medarbetarsamtal samtalar förskolechef och pedagog kring verksamheten, mål och arbetsuppgifter (steg 5). Vi kan däremot inte få bekräftat att arbetslagen regelbundet utvärderar sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande, vilket också krävs på steg 5. Ett arbetslag placerar förskolan på steg 4 och två arbetslag på steg 5 och ledningen på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4. Vi ser att förskolan arbetar med viss form av progression i lärandet och har uppnått de två första kriterierna på steg 5. Arbetslagen behöver beskriva ännu tydligare hur de jämför och utvärderar sådana arbetsformer, som har bäst effekt på såväl barngruppen som på varje barn, för att nå steg 5 fullt ut. E. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs, vilket bekräftas av föräldrarna under intervjun. Varje vecka sätter pedagogerna upp veckans planering, vilket gör att föräldrar lätt kan följa med vad barnen vilka aktivitet deras barn har under kommande vecka (steg 1). Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna genom att skicka en inbjudan till nya föräldrar. Under introduktionssamtalet går föräldrar och ansvarspedagog igenom älkommen ill oss på Kolhuggarens förskola, en folder med informa ion om och hur föräldraaktiv inskolning går till. I foldern finns även öppet/stängningstider, måltider och övrig information som är viktig för blivande barn/föräldrar att känna till och som bidrar till att skapa en trygg och tillitsfull relation. I foldern finns förskolans värdegrund också med (steg 1). Pedagogerna uppmuntrar föräldrar att engagera sig i verksamheten genom att ha drop-in- fika, föräldramöte, utvecklingssamtal, föräldraråd och genom att erbjuda föräldrarna att göra spontana besök. Under vårt besök ser vi veckoplaneringen som sitter uppsatt i entrén, där föräldrar kan ta del av barnens lärande. Förskolan har skapat en egen app där pedagogerna lägger ut information och sin planering. Pedagogerna berättar att de ibland skickar små uppgifter till föräldrarna som de kan göra tillsammans med barnen (steg 2). Föräldrarna besvarar kommunövergripande enkäter och Qualisenkäter. Vid varje utvecklingssamtal pratar föräldrar och pedagoger kring inflytande och hur föräldrarna kan vara med och påverka verksamheten. Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Via appen har även föräldrar möjlighet att tycka till om verksamheten (steg 2). Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet genom att besvara enkäter, delta i föräldraråd och på föräldramöten och under utvecklingssamtalen (steg 2). 13

15 Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande, genom de dagliga samtalen både vid lämning och hämtning, i samband med utvecklingssamtalet och vid uppkomna behov. I enkäten instämmer 30 procent av föräldrarna helt och 30 procent till stor del att de samverkar kring det egna barnets utveckling och lärande, medan 17 procent svarar till viss del, 9 procent instämmer inte alls och 14 procent inte vet (steg 3). Föräldrarna berättar vid intervjuerna att de upplevt att pedagogerna under en tid inte varit så tillgängliga vid lämning och hämtning som de önskat. Föräldrar påpekar att inte alla pedagoger har varit närvarande vid föräldramöte, vilket de önskar och deras önskemål kring samverkan och förslag kring verksamheten inte har tillgodosetts. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande vid utvecklingssamtal, på föräldramöte och under föräldraråd I svaren från personalen på pås ående Jag uppmun rar föräldrar a engagera sig i förskolans verksamhe ins ämmer 40 procen hel, 30 procen ill s or del, medan 30 procent instämmer till viss del (steg 3). Då 70 procent av pedagogerna har svarat att de uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet, behöver all personal sätta sig in i och utveckla metoder för samverkan med föräldrarna. Varje termin erbjuds vårdnadshavare utvecklingssamtal. Vid detta tillfälle förs samtal kring barnets utveckling, kring trygghet och trivsel och om verksamheten. Vid föräldraintervjun berättar några föräldrar att det inte finns någon mall för utvecklingssamtalet och att de saknar struktur under samtalet. Vid fyra till sex gånger per läsår har förskolan föräldraråd, där föräldrar kan lyfta aktuella frågor och ämnen. Föräldramöte har förskolan minst en gång om året. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 3). Förskolan är på god väg mot steg 4, metoder finns för att göra föräldrarna mer delaktiga, genom att de får små uppgifter hem att göra med barnen, ex Snick Snack. Ett förbättringsområde att tänka på är, att det bör finnas en tydlig mall och struktur för utvecklingssamtalet och all personal bör vara delaktiga vid föräldramöten. I självvärderingen har en avdelning placerat förskolan på steg 4, två avdelningar på steg 6 och ledningen placerar den på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 3. En tydlig mall och struktur för utvecklingssamtalet behövs, och metoderna för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling behöver utvärderas och utvecklas kontinuerligt, för att förskolan ska nå steg 4 F. Organisation Kolhuggarens förskola har en tydlig organisation med en förskolechef/rektor. Förskolan har även en arbetslagssamordnare som fungerar som en länk mellan ledningen och all förskolepersonal. Förskolan är indelad i arbetslagen Gruvparken, Humlan och Björnen. Under verksamhetsbesöket tar vi del av ett organisationsschema för Nyvångs rektorsområde 2014 som visar att förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). På Kolhuggarens förskola är barnen uppdelade i åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. 1-3-åringarna delas upp vid behov, så att 1-2 åringarna och 3-åringarna bildar egna grupper. Under vårt besök ser vi att barnen själva får välja aktivitet och får stöd från pedagogerna i sina valda aktiviteter. I 14

16 förskolans planeringar och utvärderingar kan vi se att pedagogerna låter barnens intressen styra verksamheten. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Kolhuggarens förskola år 2013 Genomsnitt i Åstorps kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 3,9 % 6,67 % 5,9 % *Sveriges Kommuner och Landsting Vi ser i tabellen att sjukfrånvaron är betydligt lägre på Kolhuggarens förskola än genomsnittet i kommunen och riket. Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Kolhuggarens förskola år 2013 Genomsnitt i Åstorps kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 60 % 54 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,9 5,5 5,3 Andelen barn 0-3 år är något högre på Kolhuggarens förskola än genomsnittet i kommunen och riket. I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa att förskolechefen följer upp förskolan på regelbundna möten, under verksamhetsbesök och i medarbetarsamtal. Verksamheten följs även upp via kommunövergripande enkäter, Qualisenkäter och på föräldramöten. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). Under verksamhetsbesöket tar vi del av förskolans möteskalendarium med dess dagordning med följande fasta punkter: föregående protokoll, arbetsmiljö, hälsa, ekonomi, kalendariet. Enligt pedagogerna får de innan mötet veta vilka punkter, förutom de fasta, som ska diskuteras och tas beslut om, så pedagogerna kan förbereda sig inför mötet och kommande beslut. På samtliga möten finns en övrig punkt där samtliga mötesdeltagare har möjlighet att ta upp vad de vill. Pedagogerna är överens om att deras möten stödjer dialog. Enligt enkäterna är personalen till 90 procent förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Varje vecka har varje avdelning två timmar planering och utvärdering. Representanter från förskolan deltar fyra gånger/termin i Losam - Lokal och social arbe smarknad, där fackliga represen an er från förskolan, skyddsombud och ledning träffas och all personal deltar i områdets apt tre ggr/termin. Protokoll upprättas på alla möten. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem och 15

17 en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3 och 3). Förskolan har tydliga uppdragsbeskrivningar för förskolechefen, arbetslagssamordnaren, förskollärarna och barnskötarna. Förskolans pedagoger har även arbetsuppgifter utifrån personlig kompetens och intresse, exempelvis som ämnes/uppdragsansvariga inom matematik, kommunikation, kultur, NT etc. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Föräldrarna berättar att de tycker att förskolan har en god daglig verksamhet, vilket vi också får stöd för i enkäterna. Föräldrarna säger att de känner att pedagogerna finns där för barnen. De upplever att pedagogerna följer upp barnens behov, att det finns struktur och regler på ett enkelt sätt och att pedagogerna är tillmötesgående och ger bra information. Enligt föräldraenkäterna så instämmer 85 procent helt eller till stor del i att förskolan har en väl fungerande organisation. I matsituationen har barnen bestämda platser, åldersblandat, och det är personalen som alternerar en gång/månad för att alla barn och pedagoger ska känna varandra. All personal är till för alla barn, som en av pedagogerna uttryckte det. Även personalenkäten stödjer att förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Under intervjun berättar pedagogerna att de besvarar centrala medarbetarenkäter en gång om året och att de har medarbetarsamtal en gång årligen, där de tycker att både organisation och mötesstruktur utvärderas och diskuteras. Även på Losam en gång/månad och på en A-dag en gång per år diskuteras detta. Det styrks även av den skriftliga dokumentationen och i samtal med ledningen. Pedagogerna uppger också att en idé eller en tanke om något som rör verksamheten alltid är välkommen att ta upp till diskussion på ett personalmöte. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur (steg 4). Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5) genom att sammanfattande minnesanteckningar förs under utvecklingssamtalet. Här finns delade meningar, vilket framkommer under föräldraintervju, då föräldrar anser att det inte finns en struktur, vilket borde finnas, då pedagogerna ständigt gör minnesanteckningar kring barnens utveckling och lärande. Anteckningarna tar upp barnets trygghet och trivsel, utveckling och lärande. Under verksamhetsbesöket tar vi också del av handlingsplanen för särskilda insatser inom förskolan. Varje barn har en pärm där dokumenten sparas. Varje barns utveckling följs upp genom TRAS och MIO. Varje månad träffar pedagogerna förskolechefen och specialpedagogen för att följa upp varje barn i verksamheten och även diskutera hur de ska arbeta vidare med barn som är i behov av särskilt stöd. I personalenkäten får vi stöd för att arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). 90 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att mitt arbetslag har förmågan att prioritera och fördela arbetsuppgifter. I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa att ansvarsområden och uppdrag fördelas på arbetslagsplaneringen. Arbetsuppgifter fördelas även utifrån pedagogernas olika kompetenser och ämnesansvar som t ex inom matematik, språk, kommunikation och NT etc. 16

18 Personalenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 13. Förskolan har en bra mötesstruktur 20 % 40 % 40 % Förskolan har en väl fungerande organisation 30 % 50 % 20 % Mitt arbetslag fungerar väl 50 % 40 % 10 % I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter 18. Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten 50 % 40 % 10 % % 30 % 10 % - - Kolhuggarens förskola når inte upp till steg 6, då 40 procent av pedagogerna instämmer till viss del att förskolan har en bra mötesstruktur. Ledningen behöver tydliggöra än mer för all personal hur och vem som fattar beslut och hur mötesstrukturen ser ut, även om hela 90 procent har svarat att de är förtrogen med vem som fattar beslut. Alla pedagoger på förskolan behöver sätta sig in i och ta del av de skriftliga dokumentationerna från personal- och ledningsmöten. I självvärderingen placerar ett arbetslag och ledningen sin förskola på steg 3. Ett arbetslag placerar den på steg 5 och ett på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5, då förskolan når alla kriterierna på steget. För att nå steg 6 behöver förskolan ha en organisation som tydligare stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. G. Styrning och ledarskap Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1). De finns i dokumen e Qualis-mål vt-14 och personalen känner väl ill de ena verksamhe småle som l der Förskolan arbe ar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, na urve enskap och eknik De andra måle som handlar om barns delak ighe i lärprocessen, känns lite mer oklart för några pedagoger. Enligt enkäten tycker 80 procent av personalen helt eller till stor del att förskolan har gemensamma mål som är tydliga. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1). Förskolan arbetar kontinuerligt med Qualis kvalitetssäkringssystem sedan 2011 och i enkätresultatet kan vi läsa att pedagogerna känner sig delaktiga i kvalitetsarbetet. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1). I enkätresultatet kan vi se att föräldrarna känner till förskolans mål. Under föräldraintervjun framkommer att föräldrarna blivit delgivna verksamhetens prioriterade mål både på föräldramöten och utvecklingssamtal, men att föräldrarna inte kommer ihåg målen. Eftersom enkäterna visar att 70 procent av föräldrarna helt eller till stor del känner till målen, även om intervjugruppen inte gör det, så bedömer vi att föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade 17

19 verksamhetsmål (steg 2). Förskolans verksamhetsmål är dokumenterade i dokumentet Qualismål vt-14, och dessa u värderas kon inuerlig under läsåre vid arbe slagsplaneringar, ap och på Losam. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Pedagogerna berättar att de upplever att förskolechefen har ett öppet och tillgängligt ledarskap och att chefen är tillgänglig på telefon och mail och att hans ambition är att vara ute i verksamheten på fredagar. I enkäten kan vi se att 70 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att förskolans ledning har ett öppet och tillgängligt ledarskap (steg 2). Under verksamhetsbesöket får vi en bild av att förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). I personalenkäterna kan vi också läsa att 70 procent helt eller till stor del känner sig sedd och får återkoppling av ledningen. Under intervjun med både ledning och pedagoger får vi en bild av att ledningen arbetar för ett öppet och tillåtande arbetsklimat. Pedagogerna är också överens om att de har högt i tak och kan skilja på sak och person. Föräldrarna berättar i intervjun att de upplever att pedagogerna utövar ett ledarskap med strukturer och rutiner som skapar trygghet för barnen i gruppen. Detta bidrar också till respekt för barn och vuxna. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4). I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa att pedagogerna varje vecka skickar verksamhetens planeringar till förskolechefen och att han delger pedagogerna nyheter och forskning via mejl. Förskolechefen initierar även olika insatser som berör de olika utvecklingsområdena, som t.ex. matematik, kommunikation, NT och kultur. Utvecklingen av utbildningen sker också genom att förskolechefen är tillgänglig för pedagogerna i verksamheten och på de olika mötena som apt och Losam. Efter att självvärderingen av verksamheten är gjord med hjälp av Qualis kvalitetssäkrings- system, så följs den upp av förskolechefen. I enkäten ser vi att 100 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att de kontinuerligt utvärderar den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3) och det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Att förskolans ledning aktivt driver förskolans utveckling kan vi utläsa av personalenkäten, där 90 procent instämmer helt eller till stor del. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4). I intervjun med personalen berättar de att förskolechefen håller sig ajour med aktuell forskning och att de får artiklar att läsa. Förskolechefen är också lyhörd för önskemål och uppmuntrar till utbildningar och alltid öppen för dialog. I intervjun med förskolechefen berättar han att han själv upplever att han har lätt för att stimulera pedagogerna till variation, då han själv är väldigt entusiastisk och att han prioriterar i budgeten så att det går att variera arbetet. Förskolan har också köpt in Ipad och pedagogerna får fritt ladda hem appar, som de tycker gynnar genomförandet av förskolans mål. Förskolan har också tillgång till olika tidskrifter som t.ex. Förskolan. Förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål (steg 5). I enkäterna kan vi se att 90 procent av personalen instämmer helt eller till stor del att i mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget. Pedagogerna berättar att de delger varandra kunskap och idéer i lärandet och att det finns en arbetslagssamordnare som leder diskussioner i arbetslaget. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten (steg 5). Även i medarbetarsamtal och i pedagogiska diskussioner som t.ex. Qualis säkerställer chefen att 18

20 det finns ett tydligt ledarskap i alla delar av verksamheten. I enkäten kan vi se att 90 procent av personalen helt eller till stor del svarar, att de känner sig delaktiga i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. Pedagogerna berättar att de arbetar med likabehandlingsplanen och att även barnen är delaktiga i det arbetet. De känner sig också delaktiga och väl insatta genom att de avsätter tid på apt och A-dagar (studiedagar) till diskussioner om arbetssätt och innehåll, till planeringar och till Qualisarbetet. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet (steg 5). När vi läser svaren från personalenkäten, där bara 22 procent av pedagogerna säger sig känna till förskolans mål, så framstår detta som ett tydligt förbättringsområde, som behöver lyftas och klargöras. Målen för verksamheten och grunden för det systematiska arbetet med förbättringar för förskolan är inte helt klara hos alla pedagoger, varför vi inte kan placera förskolan på steg 6. I självvärderingen placerar två arbetslag sin förskola på steg 3 och ett arbetslag på steg 4. Ledningen placerar den på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 5, och även om vi ser att verksamhetens prioriterade mål behöver förtydligas för personalgruppen och även för föräldrarna, bedömer vi att förskolan når alla kriterier t o m steg 5. För att nå upp till steg 6 måste mål och utvärdering utgöra grunden för systematiska förbättringar, och förskolan måste ha en långsiktig plan för sin kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. H. Kommunikation I den skriftliga dokumentationen kan vi läsa att all personal får månadsinformation via mejl och att det mejlas information eller samtalas direkt med berörd personal. Information ges också på apt och Losam- möten. Detta bekräftas av personalen. Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). På förskolan eller via kommunens hemsida finns blankett för hur föräldrar går tillväga när man vill framföra klagomål eller synpunkter. Enligt den skriftliga dokumentationen kan föräldrarna även tycka till via förskolans app. Via appen delger också pedagogerna information om den dagliga verksamheten. Planering för veckans arbete sitter också uppsatt i hallen och dokumentation av verksamheten läggs ut på Facebook-sidan. I enkäterna kan vi läsa att föräldrarna får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan, men i intervjuerna framkommer också att föräldrarna oftast själva får fråga för att få veta hur deras barn har haft det under dagen. Pedagogerna tycker att förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter genom apt, via Losam och på personalmöten. Pedagogerna har egna utvecklingsområden, som t.ex. NT, matematik, kultur och språkutveckling, där pedagogerna träffas kommunövergripande och sedan delger sina kolleger på förskolan. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Hela Nyvångs skola F-6 och Kolhuggarens förskolas 4-5-åringar har 3 ggr/termin en storsamling för att bygga vi-känsla bland barn och 19

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Emyhills förskola Kävlinge Granskning genomförd i april 2014 av Carina Yjord och Birgitta Orlowski Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Emyhills förskola är en kommunal

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Södervångs förskola Vellinge Granskning genomförd i september 2013 av Helena Esbjörnsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Södervångs förskola är

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21 Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 26 barn inskrivna.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Fridhems förskola Hudiksvall Granskning genomförd i november 2014 av Cecilia Svensson och Cecilia Lindström Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Fridhems förskola är en

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014

Kvalitetsrapport 2013/2014 Kvalitetsrapport 2013/2014 Ekdungens förskola Susanne Ahlberg 1 Beskrivning av verksamheten Förskolan Ekdungen ligger i natursköna Kågeröd med skogen runt knuten. Förskolan består av åtta avdelningar,

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Kryddans förskola Åstorp Granskning genomförd i maj 2015 av Yvonne Sjöstrand & Jenny Krantz Sammanfattning Kryddans förskola är en kommunal förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola 2015/2016 Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), reviderad 2010, som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013

Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013 Granskningsrapport Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013 Arja Fekete & Ingrid Owesson Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Herrestorps förskola Herrestorps

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Vittra förskola i J-a (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Vittra kobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau User: jukis001,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer