Kompetensutveckling för hemvårdspersonal i rehabiliterande arbetssätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetensutveckling för hemvårdspersonal i rehabiliterande arbetssätt"

Transkript

1 Kompetensutveckling för hemvårdspersonal i rehabiliterande arbetssätt Redovisning av ett projektarbete i Eskilstuna kommun Sassa Kusserow, Anna Vörde Sirviö FoU i Sörmland Projektredovisning 2008:2 1

2 Förord Allt fler äldre som är multisjuka och bor i eget ordinärt boende kräver kvalificerade insatser från såväl kommunen som primärvård. För dem som vill bo hemma så länge som möjligt är det av största vikt att insatserna är samordnade mellan de aktörer som finns kring brukaren. Många gånger är dessa personer utifrån sitt sköra hälsotillstånd beroende av hemtjänstinsatser. Det i sin tur förutsätter att hemtjänstspersonalen har goda kunskaper inom ett flertal områden som exempelvis rehabiliterande arbetssätt, förflyttningsteknik och fallförebyggande arbete. När en äldre person kommer hem från till exempel sjukhus eller kommunens korttidsenhet är det av stor betydelse att vårdkedjan fungerar. Genom att hemgången blir bra planerad och att informationsöverföringen fungerar ges förutsättningar att skapa trygghet för såväl brukare som hemtjänstspersonal. Vi behöver ständigt fundera över hur vi ska utveckla vården, rehabiliteringen och omsorgen för de äldre. När vi fick möjlighet att starta projektet via finansiering med hjälp av Kompetensstegen kändes det väsentligt att starta ett projekt med syfte att stärka hemtjänstpersonalens kompetens kring rehabiliterande arbetssätt. En styrgrupp med representanter från både vuxenförvaltningen Eskilstuna kommun och primärvården i Eskilstuna har tillsammans med projektledarna Sassa Kusserow och Anna Vörde Sirviö arbetat med projektet från hösten 2006 och under hela året I föreliggande projektredovisning belyses bland annat betydelsen av arbetsterapeut och sjukgymnastresurser i eget ordinärt boende. Dessutom visar redovisningen tydligt vikten av att hemtjänstpersonal är delaktig vid hemgång från sjukhus eller korttidsenhet. Projektet påvisar också att vardaglig handledning i samband med hembesök är en bra metod för kompetenshöjning i hemtjänstgruppen men som projektledarna erfarit i projektet inte är helt enkelt att hitta former för. En annan viktig erfarenhet utifrån att skapa trygghet för både brukare och hemtjänstpersonal är tillgänglighet till arbetsterapeut och sjukgymnast. Ibland kan det räcka med veta att någon kommer när det behövs. De erfarenheter projektet har genererat är viktiga att ta tillvara för den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen. Vi önskar att denna projektredovisning ska fungera som ett gott exempel och även inspirera andra till fortsatt utvecklingen av vården, rehabilitering och omsorgen för äldre. Eskilstuna maj 2008 Anna Axberg Tf områdeschef, vuxenförvaltningen Eskilstuna kommun Ordförande i projektstyrgruppen 2

3 Sammanfattning De äldre blir allt fler och har behov av mer omfattande hemvård samtidigt som hemvårdspersonal ska arbeta utifrån ett aktiverande förhållningssätt. Hemvården behöver kunna möta de behov som detta medför. Projektet kom till för att förbättra brukarens övergång från kommunens korttidsenheter/mälarsjukhuset Eskilstuna till eget ordinärt boende i Eskilstuna kommun. Brukare kom hastigt hem och information samt förskrivna hjälpmedel saknades. Inom ramen för projektet anställdes en arbetsterapeut och en sjukgymnast för att förbättra och trygga övergången för brukare vid utskrivning från sjukhus till eget boende. Syftet var att göra övergången från sjukhusvård eller korttidsvård till eget ordinärt boende mera trygg för brukaren genom att utveckla hemvårdspersonalens kompetens, samt utveckla arbetssättet för arbetsterapeuter och sjukgymnaster på kommunens korttidsenheter. Sammanlagt deltog 86 hemvårdspersonal från två hemvårdsområden i Eskilstuna kommun samt 92 brukare som blev utskrivna från Mälarsjukhuset Eskilstuna och kommunens korttidsenheter. Utvärdering gjordes bland annat i form av en enkät till hemvårdspersonal före och efter projektet. I slutet av projekttiden fördes även samtal i fokusgrupper med hemvårdspersonal, enhetschefer och biståndshandläggare. Resultatet visade att hemvårdspersonal tycker det är bra att sjukgymnast och arbetsterapeut deltar vid hembesök då de får direkt information och har möjlighet att framföra sina åsikter. Vidare anser personalen att tryggheten för brukaren ökat i samband med utskrivning från sjukhus under projektiden. De ser även fler användningsområden för arbetsterapeut och sjukgymnast. Mest viktigt för att vardagsrehabiliteringen ska fungera, anser de, är gott om tid, goda kunskaper och bra samarbete med andra yrkesgrupper. Visionen är att brukaren är i centrum vid planering av insatser och att brukarens behov och egen målsättning av vård- och rehabilitering finns med. Att vård- och omsorgspersonal som arbetar runt brukaren i eget ordinärt boende har samma huvudman. Det kan göra att teamsamverkan, informationsöverföring och vården, omsorgen samt rehabiliteringen för brukaren förbättras. 3

4 Innehållsförteckning Inledning...5 Bakgrund... 5 Rehabilitering... 5 Vardagsrehabilitering...6 Rehabilitering för äldre i Eskilstuna kommun...6 Syfte och Mål...7 Genomförande...8 Urval av deltagare till projektet...8 Handledniling/arbetssätt...9 Brukares utskrivning från Mälarsjukhuset till eget ordinärt boende...9 Brukares utskrivning från korttidsenheter till eget ordinärt boende...9 Utvärdering...10 Personalenkät...10 Statistik...10 Fokusgrupper...10 Resultatredovisning Brukarärende och hembesök Personalenkät Fokusgrupper Fallbeskrivningar/exempel på handledning...16 Diskussion...19 Referenser...23 Bilagor Bilaga 1 Enkätfrågor 4

5 Inledning Idén till projektet föddes vid ett personalmöte hösten 2005 för Vuxenförvaltningens arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Eskilstuna kommun. De fick där uppdraget att komma med idéer kring hur brukarnas utskrivning från Mälarsjukhuset Eskilstuna (MSE) och kommunens korttidsenheter till eget ordinärt boende skulle kunna förbättras både för dem och hemvårdspersonalen. En signal om att informationsöverföringen inte fungerade tillfredsställande hade framkommit på enhetschefsnivå, att brukare ofta kom hem till eget ordinärt boende utan förvarning och att de inte hade fått de hjälpmedel de behövde förskrivna till hemmet. En ansökan om finansiering via Kompetensstegen 1 gjordes och när den godkändes togs ett beslut om att genomföra ett projekt med en heltidsanställd arbetsterapeut och sjukgymnast (refererade som projektledarna i denna rapport). Syftet skulle vara att öka tryggheten vid utskrivning till eget ordinärt boende för brukare med behov av fortsatt rehabilitering, men också att handleda hemvårdspersonal. Med begreppet trygghet avses att brukare och hemvårdspersonal ska få en kontakt med arbetsterapeut/sjukgymnast efter hemkomst till eget ordinärt boende. Där följs behov/problem upp och aktuella åtgärder görs. Då hemvårdspersonal sedan tidigare har haft möjlighet att delta i teoretiska utbildningar i vardagsrehabilitering blev projektets inriktning av praktisk art. En styrgrupp bildades bestående av en utbildare, en enhetschef, en biträdande områdeschef samt bägge projektledarna från Eskilstuna kommuns vuxenförvaltning, primärvården representerades av en vårdcentralschef. Bakgrund Medellivslängden i Sverige ökar och vi får allt fler äldre i samhället. Idag är andelen äldre över 65 år 17 % av Sveriges befolkning (RV, 2007). Utvecklingen går mot att de äldre bor kvar i de egna hemmen i allt högre ålder. Fler är multisjuka och samordning kring insatser saknas (Gurner, 2003). Bland de äldre är fallolyckor en vanlig orsak till skada och den främsta orsaken till dödsfall hos de som är 75 år eller äldre. Varannan person över 80 år drabbas av minst en fallolycka årligen. Ett aktivt fallpreventivt arbete i hemmen är av vikt, dels på individnivå, dels på samhällsnivå med tanke på att en höftfraktur kostar samhället ungefär kronor (RV, 2007 ). Rehabilitering Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOS fs 2007:10) definieras rehabilitering som insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Maritha Månsson har beskrivit rehabilitering som ett sätt att vara, att tänka och att förhålla sig inget speciellt vid vissa tillfällen (Månsson, 2007). Hon poängterar vikten av att rehabilitering ska utövas av all inblandad personal, men att rollerna behöver klargöras för att samarbetet ska underlättas. Utöver Socialstyrelsens definition om att återvinna och bibehålla funktioner beskriver även Månsson rehabilitering som något som utvecklar och fördröjer försämring av brukarens funktionsförmågor ända till livets slut. 1. Kompetensstegen är en flerårig nationell satsning för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitetsoch kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. 5

6 Man kan se rehabilitering som en förebyggande åtgärd för framtida vård- och omsorgsbehov, d.v.s. effekten kan bli minskad vårdtyngd och minskat antal hemvårdstimmar (Socialstyrelsen, 2007). Att fortsätta vara aktiv är av stor betydelse för att boendet hemma ska fungera bra (Åhlfeldt m.fl. 2007). Hemvården står i ständig förändring för att möta de behov som detta medför. Flertalet av de biståndsinsatser som ges till brukare är inriktade på personlig omvårdnad exempelvis hjälp med personlig hygien och förflyttningar i hemmet. Det ställer stora krav både på boendemiljö och hemvårdspersonal. Då brukarnas boendemiljö och hemvårdspersonalens arbetsmiljö är densamma orsakar detta ibland dilemman där ett behov ställs mot ett annat. Svårigheter kan även finnas med att göra förändringar i brukarnas hem eftersom det kan upplevas som ett övertramp mot dem (Socialstyrelsen, 2001). Forskning visar att hemvårdspersonal har ett tungt fysisk och psykiskt arbete där arbetsskador är vanligt. Dock uppskattar hemvårdpersonalen självständigheten och tillfredsställelsen i kontakten med brukaren (Szebehely, 2006). Vardagsrehabilitering Rehabilitering kan delas in i två delar, specifik och allmän rehabilitering. Den specifika utförs av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast eller av omvårdnadspersonal efter delegering eller ordination. Den allmänna rehabiliteringen kan utföras av all personal. Vardagsrehabilitering är en allmän rehabilitering och kräver att utgångspunkten ska vara stödjande, väcka individens intresse för sina egna resurser och uppmuntra till eget handlande (Månsson, 2007). Att stötta och stimulera personal på särskilda boenden att aktivt arbeta med vardagsrehabilitering ingår i arbetssättet för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i vuxenförvaltningen Eskilstuna kommun. Det innebär att sträva efter att de boende ska vara så självständiga som möjligt i det dagliga livets aktiviteter exempelvis klä och tvätta sig, delta i olika sociala aktiviteter eller att gå en promenad. Arbetssättet finns beskrivet i Prioritetsordning och arbetssätt för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i vuxenförvaltningen Eskilstuna kommun från I projektet har det kommunala arbetssättet för arbetsterapeuter och sjukgymnaster använts. Det innebär framför allt att arbeta handledande gentemot personal och ha en regelbunden kontakt med dem. Handledning är enligt ovanstående beskrivning av arbetssätt definierat som en pedagogisk process i rehabiliteringsarbetet, som pågår under en längre tid och där arbetsterapeut och sjukgymnast tillsammans med vårdpersonal och/eller anhörig utbyter kunskaper. Det är viktigt att ha utbildningsformer som bygger på både informellt lärande i arbete och planerad utbildning. Utbildningen ska bedrivas så att man kan utgå från problem och utvecklingsbehov i verksamheten och att den bedrivs så att en dialog kan föras utifrån individens erfarenheter (Andersson, 2000 sid.130). Rehabilitering för äldre i Eskilstuna kommun I Eskilstuna råder ett dubbelt huvudmannaskap i hemvården. Detta innebär i korthet att hemtjänstinsatserna är en kommunal angelägenhet och att hemvårdspersonalen är anställd av Eskilstuna kommun. Hemsjukvården däremot är landstingets ansvar och sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast är därför landstingsanställda. 6

7 Den rehabilitering som rubriken syftar på är den som blir aktuell efter en utskrivning från MSE. Finns det utskrivningshinder inför hemgång kan det bli aktuellt med en vårdplanering. 2 Om brukaren inte kan gå hem till eget ordinärt boende direkt vid utskrivning kan en korttidsplats beviljas av biståndshandläggare. På korttidsenheterna erbjuds brukaren tid för återhämtning och träning i sin vardag. I Eskilstuna kommun, vuxenförvaltningen finns det fyra korttidsenheter och en av dem är inriktad mot personer med demenssjukdom I Eskilstuna har Landstinget i Sörmland ansvaret för rehabilitering i eget ordinärt boende genom primärvården medan kommunen ansvarar för rehabiliteringen i särskilt boende. 3 Vid behov av specifik rehabilitering har primärvården i sin organisation neurooch hemrehabilitering. Neurorehabiliteringen riktar sig mot brukare med neurologiska sjukdomar och hemrehabiliteringen kan ta över och fortsätta rehabilitering som påbörjats på MSE. För brukare som vistats på korttidsenhet och där hemgång planeras görs vanligtvis ett hembesök av arbetsterapeut och sjukgymnast tillsammans med brukaren och eventuellt anhöriga. Då görs en bedömning av vilka åtgärder det finns behov av att göra i hemmet inför hemgång. Det handlar vanligtvis om hjälpmedelsutprovningar och anpassningar i hemmiljön. På korttidsenheten sker en vårdplanering där det görs en bedömning av brukarens fortsatta behov. Då beslutas om brukaren kan gå hem till eget ordinärt boende. Har brukaren behov av hemvård är det biståndshandläggaren som beviljar det. Biståndet för beviljade insatser genomförs av hemvårdspersonal som arbetar inom ett geografiskt område. Eskilstuna tätort är indelat i ett tiotal hemvårdsområden. Informationsöverföring från kommunens korttidsenheter/ MSE till hemvårdspersonal var inte tillfredsställande. Hemvårdspersonal saknade information och ansåg att vissa viktiga åtgärder, t.ex. hjälpmedel saknades. Med otrygg personal fanns risk för att brukaren får sämre vård. Behov fanns av handledning av arbetsterapeut och sjukgymnast för att möta brukarens och hemvårdspersonalens behov. Syfte och Mål Syftet var att göra övergången från sjukhusvård eller korttidsvård till eget ordinärt boende mera trygg för brukaren genom att utveckla hemvårdspersonalens kompetens, samt utveckla arbetssättet för arbetsterapeuter och sjukgymnaster på kommunens korttidsenheter så att: Hemvårdspersonalen ska vara delaktig genom informationsutbyte vid brukarnas hemgång från korttidsenheterna. Hemvårdspersonalen ska kunna uppmärksamma ett behov av rehabiliteringsinsatser och vända sig till arbetsterapeut och sjukgymnast för att få råd och stöd. Hemvårdspersonal ska få kunskaper och kunna tillämpa dem inom områdena vardagsrehabilitering, fallprevention och ergonomi i vardagen. 2.Ansvarig biståndshandläggare träffar brukare, anhöriga och avdelningspersonal för att fatta beslut om brukarens framtida omsorgsbehov. 3.De särskilda boendena delas i Eskilstuna kommun in i äldre/grupp/vård boende. 7

8 Genomförande Projektet pågick i två hemvårdsgrupper i Eskilstuna från januari 2007 till och med november Samtliga hemvårdspersonal i hemvårdsområdena deltog. Urvalet av hemvårdsområden gjordes av styrgruppen för projektet och grundade sig huvudsakligen på att det bodde en stor andel äldre i området. Syftet var att erbjuda kompetensutveckling av hemvårdspersonal genom praktisk situationsanpassad handledning inom områdena vardagsrehabilitering, fallprevention och ergonomi i vardagen utifrån handledarnas grundprofession som arbetsterapeut och sjukgymnast. Utgångspunkten för projekt ledarnas handledning var att den skulle ske i den praktiska situationen i hemmet och utgå från aktuella aktiviteter och behov/problem. Aktuella åtgärder i samband med handledning av aktivitet kunde vara att förskriva hjälpmedel eller att skriva intyg för bostadsanpassning. Handledning och uppföljning av åtgärder gjordes både i hemmet och i personalens grupplokal. Urval av deltagare till projektet I projektet deltog hemvårdspersonal ur två hemvårdsområden i Eskilstuna kommun. Hemvårdsområde Övre Nyfors/ Brunnsbacken där det arbetar 40 hemvårdspersonal, 26 undersköterskor och 14 vårdbiträden. Området ligger inom stadskärnan. I hemvårdsområde Fröslunda/ Väster arbetar 46 hemvårdspersonal, 32 undersköterskor och 14 vårdbiträden och området innefattar både stad och landsbygd. Inklusionskriterier för att brukare skulle ingå i projektet var att han eller hon skulle komma hem efter en inskrivningsperiod på MSE:s medicin, kirurg eller ortopedklinik eller någon av kommunens korttidsenheter. I projektet ingick 198 brukare under perioden. Vetskap om brukarna fick projektledarna via Prator. 4 Brukaren skulle vara beviljad bistånd på personliga omvårdnadsinsatser, dvs. inte enbart ha hjälp med exempelvis städning eller tvätt. Projektet omfattade 92 brukarärenden, varav vissa brukare förekommer vid flera tillfällen. 57 av dem gick hem direkt från MSE och 35 gick via korttidsenhet. Flertalet hade inte aktuellt bistånd och en del gick till särskilt boende. Alla brukare erbjöds samma rehabiliteringsnivå som på kommunens särskilda boenden, det vill säga vardagsrehabilitering med omvårdnadspersonal som utförare. Om brukaren var i behov av specifik träning skedde det i primärvårdens regi. Det framkom ganska tidigt i projektet att personalen hade fler brukarärenden de ville ta upp med projektledarna än de som skulle ingå enligt föreskrivna inklusionskriterier. I mån av tid togs även dessa ärenden in i projektet, här kallade extra brukarärenden. Därvid tillkom 21 brukarärenden. Under projekttiden har fortlöpande diskussioner förts mellan projektledarna och arbetsterapeuter och sjukgymnaster på korttidsenheterna kring arbetsrutiner. Projektledarna har även haft en regelbunden dialog med hemvårdområdenas enhetschefer där projektets genomförande diskuterats. Projektet genomfördes stegvis. Initialt anordnades ett första informationsmöte med hemvårdsgrupperna i december 2006/januari 2007 varvid Enkät 1 (bilaga 1) lämnades 4. Prator fungerar som en meddelandehanterare via webben mellan primärvård, slutenvård och kommun. 8

9 ut. Då gavs också en kort information om projektet. Utförligare information om projektet skedde därefter i mindre grupper i samband med besök på Hjälpmedelcentralen. Hemvårdspersonal fick då möjlighet att påverka genomförandet genom att delge sina synpunkter på de förslag projektledarna hade kring projektets uppläggning. Bland annat beslutades att hemvårdspersonalen skulle kontakta projektledarna vid brukarens hemkomst från MSE och att hembesök skulle göras efter några dagar. När brukaren kom hem från korttidsenhet låg ansvaret för kontakt på projektledarna själva. Utifrån de behov och önskemål personalen hade vid besöket på Hjälpmedelscentralen gavs även en genomgång av de vanligast förekommande hjälpmedlen i daglig omvårdnad och i förflyttningssammanhang av projektledarna. Handledning/arbetssätt Arbetet med handledning i brukarnas hem började i de två hemvårdsområdena med en månads mellanrum för att projektledarna gradvis skulle komma in i personalgrupperna och deras rutiner. En pärm med aktuella telefonnummer och information om hjälpmedel gavs ut till alla hemvårdsgrupper. Även en broschyr som projektledarna arbetat fram med kort beskrivning av projektet lämnades till hemvårdspersonalen. Den kunde lämnas som information till brukare och anhöriga inför planerade hembesök. Samma förutsättningar gällde för alla brukare som ingått i urvalet vid hembesöken. Fokus låg på handledning till personalen inom de olika områdena; vardagsrehabilitering, fallprevention och ergonomi i vardagen (Fallbeskrivningar, sid 16). Ibland blev både arbetsterapeut och sjukgymnast inkopplad hos brukaren, men i de flesta fall var det en och samma yrkeskategori som gjorde samtliga hembesök tillsammans med hemvårdspersonal. Projektledarna bedömde i samråd med hemvårdspersonal hur många besök det fanns behov av. Informationsöverföring skedde till primärvård i de fall där fortsatt behov av rehabiliteringsinsatser fanns eller där det behövdes en fortsatt dialog rörande brukarens problem. Brukares utskrivning från Mälarsjukhuset till eget ordinärt boende Brukarens inskrivning till MSE fick projektledarna kännedom om via Prator 4 eller direkt från hemvårdspersonal. Genom att ha tillgång till Prator 4 fanns information om inskrivningsorsak, längd på inskrivning, vårdavdelning och planerat hemgångsdatum. I Tekla 5 fanns aktuellt omvårdnadsbehov. Efter hemkomst fick brukaren vara hemma några dagar innan ett hembesök gjordes av en av projektledarna tillsammans med hemvårdspersonal. Den av projektledarna som var bäst lämpad utifrån profession alternativt hade mest tid gjorde hembesöket. Önskemål från projektledarnas sida var att brukaren var informerad i förväg, men oftast fick information ges i samband med hembesöket. Det fanns givetvis en möjlighet för brukare att tacka nej till besök om det inte var önskvärt med projektdeltagande. Brukares utskrivning från kommunens korttidsenheter till eget ordinärt boende Blev en brukare placerad på korttidsenhet fick projektledarna vetskap om detta antingen via Prator 4 eller av den paramedicinska personalen (arbetsterapeut och sjukgymnast) på 5. Databaserat journalföringssystem som används i vuxenförvaltningen Eskilstuna kommun. 9

10 enheten. Under brukarens hela vistelsetid på korttidsenheten var projektledarna och den paramedicinska personalen i kontinuerlig kontakt med varandra. Vid vårdplaneringen deltog den av projektledarna som skulle ha ärendet, för att skapa kontinuitet. Vid planeringsmötet informerades anhöriga och brukaren om projektet. Vid behov av hembesök gjordes detta gemensamt av den aktuella projektledaren, arbetsterapeuten eller sjukgymnasten från korttidsenheten, hemvårdspersonal och brukaren. Att göra hembesök från korttidsenheterna tillsammans med brukaren inför hemgång är en rutinåtgärd, som ofta redan görs, men aldrig tillsammans med hemvårdspersonal. På besök i grupplokalerna skedde ett ömsesidigt informationsutbyte kring brukarna där projektledarna kunde delge det de visste om brukare på korttidsenheten och hemvårdspersonalen kunde berätta hur det fungerat tidigare hos den specifika brukare och vilken hjälp de haft. Utvärdering Personalenkät En enkät konstruerades av projektledarna tillsammans med handledare Petra von Heideken Wågert leg.sjukgymnast, Med dr Institutionen för Vård-och Folkhälsovetenskap Mälardalens högskola för att undersöka hemvårdpersonalens syn på sin egen kompetens före och efter projektet (bilaga 1). En del av enkäten innehöll frågor kring hemvårdspersonalens uppfattning om sina kunskaper inom områdena vardagsrehabilitering, fallprevention och ergonomi i vardagen och hur de använde sina kunskaper inom dessa områden. En annan del av enkäten innehöll frågor kring hemvårdspersonalens synpunkter på brukarens hemgång från kommunens korttidsenheter och MSE till eget ordinärt boende. En sista del handlade om hur kontakt tas med arbetsterapeut och sjukgymnast. Det fanns även öppna frågor kring vardagsrehabilitering och vad personalen anser sig behöva för kunskaper/information före brukarens hemgång. Enkäten delades ut till hemvårdspersonalen vid två tillfällen. Det första tillfället vid projektstart under december 2006/januari 2007 och det andra tillfället vid projektets avslut under oktober Det var olika öppna frågor i de två enkäterna (bilaga 1). Statistik För redovisning av resultat har beskrivande statistik använts och den statistiska bearbetningen av enkätsvar, brukaruppgifter och hembesök har utförts i statistikprogram SPSS, version 14. Fokusgrupper Vid projektets slut genomfördes samtal med personal från de två hemvårdsområdena i tre fokusgrupper. Intervjuerna genomfördes av personal från vuxenförvaltningens utvecklingsenhet i Eskilstuna kommun. Två av grupperna bestod av sex hemvårdpersonal vardera. Den tredje gruppen bestod av två enhetschefer och fyra biståndshandläggare. Frågan som diskuterades var; Vad är viktigt för att vardagsrehabiliteringen ska fungera i praktiken för brukare och hemvårdspersonal? En sammanställning av intervjuerna skrevs ned och lämnades till projektledarna som bearbetade resultat genom att gruppera svaren i teman efter likheter och skillnader. De svar som var vanligast förekommande redovisas i resultatet. 10

11 Resultatredovisning Resultaten redovisas i fyra delar. Första delen bygger dels på brukarnas vistelsetid på Mälarsjukhuset (MSE) och korttidsenhet, dels på antalet hembesök som projektledarna gjort samt innehållet i dem. I resultatet ingår även de extra brukarärenden i eget ordinärt boende som senare tillkom i projektet. Andra delen redovisar resultat av personalenkäterna där hemvårdspersonalens syn på sina egna kunskaper inom områdena vardagsrehabilitering, fallprevention och ergonomi i vardagen beskrivs, samt deras syn på brukarens övergång från MSE och kommunens korttidsenheter till eget ordinärt boende. Tredje delen redovisar resultat från fokusgruppsamtal med 12 hemvårdspersonal, 4 biståndshandläggare och 2 enhetschefer. I del fyra redovisas fallbeskrivningar som exempel på handledning från hembesöken kompletterat med projektledarnas reflektioner. 1. Brukarärende och hembesök Tabell 1. Orsaker till brukarnas inskrivning till Mälarsjukhuset (n=92) Inskrivningsorsak Antal Andel (%) Fraktur, fall Nedsatt allmäntillstånd Stroke 7 8 Övrigt* Uppgift saknas 4 4 Summa * Övrigt är t.ex. andning-cirkulationsbesvär, infektioner och smärtproblem Resultatet visar att de två enskilt största orsakerna till inskrivning på MSE (n=92) var frakturer där även fall utan efterföljande fraktur ingick, samt nedsatt allmäntillstånd Tabell 2. Vårdtid för brukarna på MSE (n=92) och kortidsenhet (n=35) MSE Kortidsenhet Vårdtid/dagar Antal Andel (%) Antal Andel (%) Uppgift saknas 2 2 Summa För majoriteten omfattade vårdtiden på MSE en till två veckor (46 %) medan vistelsetiden på korttidsenhet vanligen var längre, 29 dagar eller mer (49%). 11

12 Antal brukare MSE Korttids Extrabrukare 1 besök 2 besök 3 besök 4 besök 5 besök 6 < besök Figur 1. Antalet besök hos brukare utskrivna från MSE och korttidsenhet samt hos extrabrukarärenden. Sammanlagt gjorde projektledarna 145 hembesök hos 80 brukare som kommit hem från MSE/kommunens korttidsenheter. Alla brukare i projektet fick inte hembesök, men en kontakt mellan projektledare och hemvårdspersonal fanns alltid. Det var i genomsnitt 1,4 besök/brukare hos dem som kom direkt från sjukhus och i genomsnitt 2,6 besök/ brukare hos dem som gick hem från korttidsenhet I 78 % av hembesöken gjordes åtgärder beträffande vardagsrehabilitering och 66 % av hembesöken fanns åtgärder kring personalens miljö och i 55% fanns åtgärder kring fallprevention. Ett hembesök kunde innefatta en eller flera åtgärder. I gruppen extra brukarärenden gjordes 35 hembesök hos 21 brukare. Det var i genomsnitt 1,7 besök/brukare. Hemvårdspersonalens arbetsmiljö var orsak till hembesök i nio fall av tio hos dem. 2. Personalenkät Enkät 1 och 2 besvarades av 71 respektive 60 hemvårdspersonal. Enkäterna var inte individmärkta vilket gör att det inte är känt om det är samma personer som svarat på enkäterna vid de två svarstillfällena. Tabell 3 och 4 redovisar resultat från Enkät 1. Tabell 3. Antal arbetsår inom hemvårdsyrket Arbetsår Antal Andel %) Uppgift 1 1 saknas Summa Tabell 4. Åldersfördelning Ålder Antal Andel (%) Uppgift 1 1 saknas Summa

13 Som framgår i tabell 3 var antalet arbetsår inom yrket jämnt fördelat bland hemvårdspersonalen och tabell 4 visar att hälften av hemvårdspersonalen var i åldern år. Hemvårdspersonalen ombads skatta sin uppfattning på en tiogradig skala där 1 stod för stämmer inte alls och 10 för stämmer helt. Resultatet redovisas med medianvärden (tabell 5). De två sista frågorna kring behovet av fortsatt kontakt med arbetsterapeut/ sjukgymnast besvarades endast i Enkät 2. Tabell 5. Medianvärden personalenkät Fråga Jag anser att vardagsrehabilitering är viktigt i mitt arbete med brukaren Jag anser att jag har goda kunskaper i vardagsrehabilitering 7 8 Jag anser att jag har goda kunskaper att arbeta förebyggande kring fall/ 6 8 fallolyckor Jag anser att jag har goda kunskaper i förflyttningsteknik 7 7,5 Jag anser att mina kunskaper kring brukaren och dennes hemsituation 3 4 tas bra tillvara innan hemgång från MSE Jag anser att mina kunskaper kring brukaren och dennes hemsituation 4 5 tas bra tillvara innan hemgång från kommunens korttidsenheter Jag får tillräckligt med information vid brukarens hemkomst från MSE 3 5 Jag får tillräckligt med information vid brukarens hemkomst från kommunens 5 6 korttidsenheter Jag anser att övergången från MSE till det egna hemmet är trygg för 3 5 brukaren Jag anser att övergången från kommunens korttidsenheter till det egna 4 6 hemmet är trygg för brukaren Jag arbetar utifrån ett aktiverande och rehabiliterande förhållningssätt 7 7 hos brukaren Jag arbetar förebyggande kring fall/fallolyckor hemma hos brukaren 6 7 Jag kan påverka min fysiska arbetsmiljö hos brukaren 5 5 Jag anser att jag ofta använder mina kunskaper i förflyttningsteknik hos 7 7 brukaren Jag anser att vi i min hemvårdsgrupp arbetar mot samma mål kring brukaren 8 8 Jag anser att jag som hemvårdspersonal har stor betydelse för att brukaren ska känna sig trygg Jag anser att jag som hemvårdspersonal har ett behov av en regelbunden 10 kontakt med arbetsterapeut Jag anser att jag som hemvårdspersonal har ett behov av en regelbunden kontakt med sjukgymnast 8 Medianvärde Enkät 1 Medianvärde Enkät 2 13

14 Personalens enkätsvar visar på att deras kunskap inom områdena vardagsrehabilitering och fallförebyggande arbete har ökat. Hemvårdspersonal anser vid Enkät 2 att brukarnas övergång från MSE och kommunens korttidsenheter till eget ordinärt boende blivit tryggare för brukaren och deras kunskaper om brukaren tas tillvara bättre. De anser också att informationsöverföringen blivit bättre. Tabell 6. Orsak till hemvårdspersonalens kontakt med arbetsterapeut (AT) respektive sjukgymnast (SG) (Se fråga 13 och 14 bilaga1). Kontaktorsak Resultat i % Enkät 1 / AT Enkät 2 / AT Enkät 1 / SG Enkät 2 / SG Hjälpmedel Handledning vardagsrehabilitering Brukare med fallrisk Bostadsanpassning Träning för brukare Förflyttning Arbetsmiljö Ej ifyllt Enkät 1 visar att det redan fanns en god kontakt mellan hemvårdspersonal och arbetsterapeut sedan tidigare och att det då främst gällde hjälp med förflyttningar, hjälpmedel, bostadsanpassning och arbetsmiljö. Hemvårdpersonal uppgav att de tog kontakt med sjukgymnast när det gällde brukarens träning och en stor del av dem fyllde inte i någon speciell åtgärd som skäl att ta kontakt. Enkät 2 visar att hemvårdspersonalen vid projektslutet tar en ökad kontakt med både arbetsterapeut och sjukgymnast. Främst inom områdena förflyttning och vardagsrehabilitering har ökningen varit stor för sjukgymnasten. Öppen fråga i Enkät 1 och 2 I enkät 1 fanns en öppen fråga (bilaga 1) om vilken information, handledning eller stöd som hemvårdspersonalen anser sig behöva i samband med brukarens hemkomst från MSE / korttidsenhet för att känna sig säker hos brukaren. Här är några citat som sammanfattar flertalets åsikter. Man vill ha fullständig information om hur nuläget är för brukaren. Veta vad som gjorts och ska göras i hemmet. Vara med på vårdplanering. Att verkligen få information i god till före hemgång. Inte samma dag. Att sjukhuset vet vad vårdtagaren kommer hem till, hur hemsituationen ser ut. 14

15 Jag vill att dom hjälpmedel som krävs skall finnas på plats när vi börjar med insatserna. Att vårdtagaren är informerad om att deras hem är våran arbetsmiljö. Vill ha info hur man ska förflytta brukaren och använda ev. hjälpmedel. Bra stöd från arbetsterapeut och hembesök när vårdtagaren kommit hem från sjukhuset. Det är där det ofta brister. I Enkät 2 fanns en öppen fråga om hemvårdspersonalens syn på att alltid delta vid hembesök av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast (bilaga 1). Där var svaren enbart positiva. Merparten av dem som svarat har uttryckt att: Det som är bra är att personalen får den direkta informationen istället för att läsa om vad som sagts och bestämts. Att vi som personal även kan framföra våra åsikter och önskemål. Många tyckte även att: När vi är med själva på hembesök så är det lättare att ta in information och eventuellt nya saker som ska ske hemma hos brukaren, man får se med egna ögon. Jag tycker det är mycket bra. Jag tycker inte det varit något negativt med det. Tvärtom så är det kul att få känna sig delaktig. Man kan lättare få sin röst hörd när man är delaktig. 3. Fokusgrupper I de tre fokusgrupperna som genomfördes med hemvårdspersonal, biståndshandläggare och enhetschefer ställdes frågan; Vad är viktigt för att vardagsrehabiliteringen ska fungera i praktiken, för dig och för brukaren? Hemvårdspersonalens framhöll att viktigast ur brukareperspektiv var: Utprovning och uppföljningar av hjälpmedel Tillräckligt med personal Bra samarbete med läkare och distriktssköterskor och viktigast ur personalperspektiv var: Bra samarbete med arbetsterapeut och sjukgymnast Hjälpmedel tidigt till brukaren. Mer kunskap om hjälpmedel Gott om tid Goda kunskaper Arbeta mot samma mål Personalen menade att det som fungerade bäst under projekttiden var tillgängligheten och samarbetet med arbetsterapeut och sjukgymnast, hjälpmedelshantering med bedömningar, utprovningar och uppföljning. Positivt för brukarna var också att hem-besöken var kostnadsfria. 15

16 Enhetschefer och biståndshandläggare ansåg att det viktigaste ur brukarperspektiv var: Fungerande teamsamverkan Brukaren ska kunna få bo kvar hemma Trygg personal och viktigast ur ett personalperspektiv Rehabiliteringspersonal med från start Tidiga insatser med snabb handledning Stöd i arbetsmiljöärenden och biståndsbeslut Tillgängligheten till arbetsterapeut och sjukgymnast ansågs fungera bäst idag (under projekttiden), samt att det var tidiga insatser och färre brukare per AT/SG. Även teamsamverkan tyckte de fungerade bra idag, liksom handledningen till hemvårdspersonalen. 4. Fallbeskrivning/exempel på handledning Fallbeskrivning 1. Brukare från Mälarsjukhuset Projektledare och hemvårdspersonal gjorde hembesök en morgon hos Nils. Nils är hemkommen från MSE där han varit inskriven på grund av nedsatt allmäntillstånd. Han bor ensam, är uppegående utan hjälpmedel och har en pågående demensutveckling. Nils låg i sängen när projektledare och hemvårdspersonal kom. Madrassen hade glidit en bit ur sängen och hemvårdspersonalen sa att de får lägga den tillrätta varje morgon. Han hade en resårsäng med vanlig madrass ovanpå. De halkade lätt mot varandra och vi funderade på vad vi kunde göra för att öka friktionen. Det visade sig att det tidigare funnits ett frotté-överdrag i sängen, som var tvättat och låg i en garderob. Vi satte dit det och friktionen blev högre och madrassen gled inte längre. I duschen fanns en duschstol att sitta på men hemvårdspersonal berättade att han inte vill sitta utan föredrog att stå. Golvet var halt och ingen halkmatta fanns. Vi kom överens om att hemvårdspersonal skulle hjälpa Nils att köpa en badkarsmatta och lägga vid duschplats och projektledare skulle se till att ett handtag skulle sättas upp på väggen. Nils kan då fortsätta stå som han önskar, men fallrisken är minskad. Reflektion Hur ska vi arbeta med att förhindra fall i hemmen? Vem tar ansvar för det arbetet? Fattas kunskap eller tid att arbeta mer fallförebyggande? Fallbeskrivning 2. Brukare från Mälarsjukhuset Stina hemkommen från MSE där hon varit inlagd för insulininställning och ohållbar hemsituation. Hon har bensår, är diabetiker och klarar inte att sköta sin hälsa optimalt. Stina går med käpp alternativt håller sig i möbler inomhus. Hon bär även saker med sig ibland. Hon har en uppenbar fallrisk. Vi uppmärksammar en rollator som hon fått vid tidigare besök på MSE. Den står i ett hörn med inplastad bricka och är inte använd. Hemvårdspersonal har inte uppmärksammat den eller tänkt på att hon ska ha den inomhus, vi packar upp den. Rollatorn kommer inte fram i lägenheten utan vi får ta bort en byrå samt flytta en matta för att Stina ska kunna gå mellan kök och vardagsrum. Projektledare visar Stina hur rollatorn används och att hon har brickan att ställa saker på. Vi 16

17 pratar också om att det är viktigt att hon får hjälp med att påminnas att använda den då hon är mycket glömsk Reflektion Vem får information om hjälpmedlet och stödjer brukaren i de fall där brukaren har minnessvårigheter. Vilken uppföljning sker av för individen förskrivna hjälpmedel? Fallbeskrivning 3. Brukare från kommunens korttidsenhet John är inlagd på korttidsenhet för nedsatt allmäntillstånd. Han har även en demensutveckling. John går med sällskap kortare sträckor och behöver hjälp med all ADL 6. På vårdplaneringen framkommer att anhöriga är oroliga för att han ska flytta hem eftersom han ramlat mycket, ofta i samband med toalettbesök. Anhöriga vill att han bor kvar på korttidsenheten tills annat boende kan ordnas. John har ett omfattande vårdbehov och får också en ansökan på särskilt boende beviljad, men han vill vänta hemma Han längtar hem så beslut på hemgång tas och John får många hembesök dagligen från hemvården. Vid samtal med hemvårdspersonal har det tidigare framkommit att det är trångt vid duschplats och att de har en dålig arbetsmiljö. En av projektledarna gör hembesök tillsammans med korttidsenhetens sjukgymnast och hemvårdspersonal. Badrummet är trångt, men eftersom annat boende är planerat ska inte så stora åtgärder göras. Hemvårdspersonal visar hur de arbetar inne på toaletten. John behöver hjälp av två personal och det finns inte plats att stå vid varsin sida av toalettstolen. Vi ser tillsammans att det kan lösas med hjälp av en duschstol på hjul samt ramp till duschplats. För att duschstol ska kunna köras in måste tvättmaskin samt stödhandtag på vägg tas bort. Åtgärderna försvårar för John att kunna gå på toaletten själv så fundering fanns hur det skulle gå om han försökte klara det på egen hand. En ramp till duschen blev brant, vilket gjorde att det blev tungt för personal att hjälpa John. Ytterligare flera hembesök gjordes av projektledare efter att John kommit hem. Det konstaterades att hemvårdspersonalen tyckte det gick bra med duschlösningen eftersom den var tillfällig. John gjorde heller inga försök att gå på toaletten själv och ramlade inte. Han flyttade efter en tid till äldreboende. Reflektion Vanligtvis är inte hemvårdspersonal med vid hembesök från korttidsenheten utan AT/ SG får ofta spekulera i problem som kan uppstå för brukaren och hemvårdspersonal och åtgärda det man tror blir bäst. Ingen återkoppling sker i dagsläget. Kan det göras annorlunda? Fallbeskrivning 4. Brukare från korttidsenhet Siv hade tillbringat några veckor på korttidsenhet efter en stroke. Hon satt i rullstol och tränade överflyttningar till den och toalett med gåbord. Hembesök från korttidsenhet gjordes och där fick hon träffa hemvårdpersonal för första gången. Hon tyckte det kändes bra att få träffa dem innan hemgång. Önskemål fanns om höj och sänkbar säng, men det fanns enligt bedömning från korttidsenheten inte kriterier för att få en sådan förskriven. Vid hemkomst besökte projektledare och hemvårdspersonal Siv och gick igenom förflyttning till och från toalett med henne. Morgonen därpå kom projektledaren för att 6. ADL= Aktiviteter i Dagliga Livet 17

18 vara med i de dagliga aktiviteterna. Siv hade svårt att resa sig upp ur sängen på egen hand och hemvårdspersonalen behövde även hjälpa henne att klä sig innan hon reste sig upp. Siv hade svårt att använda gåbordet med sin förlamade kroppshalva och mycket tyngd kom på hemvårdpersonalen. Det blev inte en bra arbetsställning för personalen och Siv var inte trygg. Ny bedömning över situationen gjordes. Projektledare kom tillbaka på eftermiddagen när hemvårdpersonal skulle hjälpa Siv upp efter lunchvila och ny överflyttning med hjälp av vridplatta och vårdarbälte provades. Gåbordet återlämnades och en höj-och sänkbar säng beställdes. Projektledare var med under flera tillfällen för att visa personal hur de skulle genomföra överflyttningen med god ergonomi och samtidigt tillvarata Sivs resurser. Handledning erbjöds så länge hemvårdspersonal hade ett behov av det. Reflektion Fattar vi (AT/SG på korttidsenhet) rätt beslut om vilka hjälpmedel som förskrivs och vilken förfl yttningsmetod som tränas med tanke på att det är i hemmet det ska fungera? Får hemvårdspersonal tillräckligt med handledning i förfl yttningssituationer? Fallbeskrivning 5. Brukare från korttidsenhet Maj kom hem efter några månader på korttidsenhet efter en dubbelsidig underbensfraktur. Hon satt i rullstol och fick inte belasta benen. Maj hade tidigare inte haft hemvård utan var van att klara sig helt på egen hand. Projektledare gjorde hembesök i samband med Majs hemgång då det fanns oklarheter kring hur Maj skulle kunna hantera sina förflyttningar mellan rullstol och säng/ toalettstol. Med tillsyn och endast lättare stöttning klarade Maj av bägge delarna. En överenskommelse gjordes om att projektledare skulle göra ett uppföljningsbesök efter en vecka. Vid det besöket framkom hemvårdspersonalens fundering kring hur de skulle göra med Majs bägge underbensortoser när de skulle hjälpa henne i duschen. Informationen Maj fått var att hon var tvungen att ha dem på sig dygnet runt och man hade därför plastat in hela benen. Både Maj och hemvårdspersonal tyckte det kändes bökigt. Projektledare informerade om att ortoserna kunde tas bort under dusch och instruerade närvarande hemvårdspersonal om hur det skulle göras. Nytt besök bokades för att flera ur personalgruppen skulle få samma instruktion. Kunskapsnivån kring att hantera ortoser var ojämn i hemvårdsgruppen. Genom information till personal ökade tryggheten för både dem och Maj. Reflektion Vem tar ansvar för handledning till hemvårdspersonal kring brukarens rehabiliteringsinsatser? Ska korttidsenhetens AT/SG kontakta primärvården för instruktion/handledning till hemvårdspersonal eller ska informationen endast gå igenom brukaren? Fallbeskrivning 6. Extra brukarärende i eget ordinärt boende Projektledare blir kontaktad av enhetschef och hemvårdspersonal på grund av att arbetssituationen hos Erik blir allt tyngre vartefter hans sjukdomstillstånd förändrats. Projektledare följer med på ett hembesök, som gäller hjälp vid dusch. Erik bor i en suterrängvilla tillsammans med sin fru. Badrum finns på båda våningsplanen, ett med duschplats och ett med badkar, men Erik vill bara använda det med badkaret då det är varmare. 18

19 Erik är rullstolsburen, han körs in i badrummet sittande på en duschstol. Han får hjälp av två hemvårdspersonal att glida på en glidbräda från duschstolen till badkarsbrädan. Förflyttningen blir tung då Erik själv inte kan hjälpa till, han har mycket liten bålbalans och det är trångt om utrymme för hemvårdspersonalen. Trots det trånga utrymmet arbetar hemvårdspersonalen så ergonomiskt som det är möjligt i situationen, trots att den är långt ifrån optimal och risken för arbetsskador är stor. Erik vill inte ta bort badkaret, som är ett förslag från hemvårdspersonalen. Ett annat förslag är att använda badrummet med dusch men det vill han inte heller eftersom det är för kallt. Projektledare kontaktar enhetschefen för diskussion kring fortsatta åtgärder och förklarar att arbetssituationen inte är lämplig från hemvårdspersonalens synvinkel. Enhetschefen kontaktar Erik och diskussionen avslutas med att de kommer överens om att hemvårdspersonalen inte längre ska hjälpa Erik att ta sig till och från badkaret utan han ska sitta kvar på duschstolen och bli duschad. Reflektion Vad väger tyngst, Eriks vilja eller hemvårdspersonalens arbetsmiljö? Finns det behov av stöttning både för hemvårdspersonal och enhetschef i ärenden angående arbetsmiljön? Diskussion Nådde vi fram till våra mål som var att hemvårdspersonalen skulle bli mer delaktig vid brukarnas hemgång, få ökad kunskap kring vardagsrehabilitering, fallprevention, ergonomi i vardagen och använda sig mer av arbetsterapeut och sjukgymnast resurser? Resultatet från enkäterna visar att personalen känner sig mer delaktig både vad gäller att deras kunskap kring brukaren tas tillvara som att de fått information om brukaren vid hemkomst från MSE och korttidsenhet. Det är en måttlig ökning av medianvärdet men för oss känns det som ett steg i rätt riktning där tiden hade talat för oss om vi varit längre tid ute i hemvårdsgrupperna. Fallbeskrivningen John visar tydligt vikten av att göra personalen mer delaktig vid hemgång. John hade på grund av sin demenssjukdom svårigheter med att beskriva hur det hade fungerat hemma tidigare. Anhöriga kunde berätta vissa saker, men det är personalen som hjälper till med de dagliga aktiviteterna såsom toalettbesök och dusch, som har en viktig funktion att beskriva vad som gått bra tidigare och vad som varit problem med. Personalen kan i samband med hembesöket också få vårt resonemang om vad som kan göras i frågan om bostadsanpassning och vad som inte är lämpligt och varför. Förflyttningar kan visas och behov kan uppmärksammas av ytterligare instruktioner kring förflyttning eller hjälpmedelsinformation. Trots att personalen skattade sina kunskaper högt i vardagsrehabilitering, fallprevention och förflyttningsteknik vid projektets början ökade även medianvärdet här. Förvånande för oss var att de teoretiska kunskaperna ökade men inte de praktiska. I tabell sex framgår av vilka orsaker hemvårdspersonalen kontaktar en arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det var många som ansåg de tog kontakt med båda AT och SG. Ett lite förvånande resultat då vår uppfattning var att sjukgymnasten från primärvården inte hade så mycket kontakt med hemvårdspersonal. 30 % uppgav att de tar kontakt med 19

20 arbetsterapeut beträffande träning och vardagsrehabilitering. Även här låter det bättre än vi uppfattat att det fungerar i verkligheten. Att de kontaktar AT beträffande hjälpmedel, förflyttning och bostadsanpassningar bekräftar det vi vet att de gör. Resultatet på Enkät 2 visar att orsaker till tagen kontakt med AT respektive SG ökat, i hela 15 påståenden av 16 möjliga, vilket tyder på att de ser ett behov av våra yrkesgrupper och vad vi kan bidra med. Bedömning av fallrisk och rehabilitering i vardagen tillhör de områden där ökningen varit störst. Handledning/arbetssätt Under projektets gång har vi fått ändra på vårt arbetssätt. Grundtanken att personalen skulle kontakta oss vid brukarens hemkomst från MSE fick vi revidera ganska snabbt av den enkla orsaken att de aldrig ringde. Vi började istället ringa upp personalen när vi, via Prator, såg att en brukare kommit hem, men vi lade ansvaret på personalen att tala om ifall de ville ha med oss på ett hembesök eller inte. Frekvensen av hembesök var låg och vi osäkra på om vi egentligen inte behövdes vid hembesöken. Arbetssättet vi därför slutligen bestämde oss för var att ringa upp personalen efter brukarens hemkomst och komma överens om en tid när vi skulle följa med. Om det var möjligt valde vi mer handfasta situationer, som exempelvis när brukaren skulle ha hjälp med dusch för att handledningen skulle förknippas med en aktuell situation för att bäst nå fram. Inte oväntat fungerade handledningen bäst i de ärenden där hemvårdspersonal såg ett behov av AT/SG insatser. Handledning fungerar inte heller i hur många led som helst, det vill säga man kan inte förvänta sig att hela gruppen får ta del av det som sägs till en eller två personal utan det krävs upprepade kontakter med gruppen, oavsett om det rör sig om att förmedla hur ett hjälpmedel fungerar eller en konkret förflyttningssituation som i fallbeskrivningen av Siv. Där fungerade inte samma förflyttningsalternativ hemma som på korttidsenheten. Det fanns möjlighet att pröva ett sätt som personalen tidigare inte var vana vid eftersom handledningen kunde erbjudas så länge personalen önskade. Hade inte vi kunnat erbjuda praktiska handledning vid så många tillfällen hade det utifrån vår erfarenhet troligen blivit personlyft för Siv. Det som slog oss var att personalen inte såg problemen utan redan var inne på åtgärder när de kontaktade oss. Det beror säker till stor del på att det är lättare att uppmärksamma ett behov när man sett en lösning på problemet hos andra. Vi fick ofta höra att de ville ha mer information kring hjälpmedel för att kunna veta vad de ska efterfråga. För oss är det en helt orimlig tanke då vi vet hur mycket hjälpmedel det finns och hur snabbt förändringar i sortiment sker. Även i fokusgrupperna framkom personalens funderingar kring hjälpmedel och att de anser att de behöver mer kunskap kring dem. I fokusgrupperna kom även önskemål upp från personalen att de vill att hjälpmedel följs upp i större utsträck-ning då det står mycket oanvända hjälpmedel ute hos brukarna, en onödig kostnad kan tyckas för kommun/landsting. Våra viktigaste möten med personalen var vid hembesöken. Det var där vi direkt på plats kunde hjälpas åt att komma på lösningar till eventuella problem som t.ex. i fallbeskrivningen av Nils där en diskussion kring att minska friktionen av madrassen uppstod. Både i hans och andras ärenden kunde vi se att det saknades någon eller några som tog ett övergripande ansvar kring att förebygga fall. Man arbetar med kontaktpersonal i hemvården, men det betyder inte att kontaktpersonen går oftare till sina brukare och då faller hela ansvaret mellan stolarna. Kontaktpersonen bör vara den som tar ett större 20

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Modell Modell för hemrehabilitering för Hemrehabilitering i i Strängnäs kommun kommun Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Vård och Omsorgsprocessen

Vård och Omsorgsprocessen Vård och Omsorgsprocessen Ett lagarbete 2011 Denna process är framarbetad av: Anette Svensson Nordlander Anita Lindqvist Anna Krantz AnnaStina Nilsson Annelie Hellberg Annika Björk Helena Wallin Johanna

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Hemtjänstinsatser och särskilt boende

Hemtjänstinsatser och särskilt boende Hemtjänstinsatser och särskilt boende i Svalövs kommun SVALÖVS KOMMUN Joan Wikander och Lotta Ekstrand hälsar välkommen till Åsgården i Kågeröd. Innehåll Stöd och hjälp i hemmet 3 Hemtjänst 4 Särskilt

Läs mer

Trygg Hemgång 2012. Annika Svahn projektledare Ronneby kommun. Carina Ström Blekinge kompetenscentrum

Trygg Hemgång 2012. Annika Svahn projektledare Ronneby kommun. Carina Ström Blekinge kompetenscentrum Trygg Hemgång 2012 Annika Svahn projektledare Ronneby kommun Carina Ström Blekinge kompetenscentrum 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Syfte och mål... 5 Metod och genomförande...

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Hemtjänstinsatser och särskilt boende. i Svalövs kommun

Hemtjänstinsatser och särskilt boende. i Svalövs kommun Hemtjänstinsatser och särskilt boende i Svalövs kommun Joan Wikander och Lotta Ekstrand hälsar välkommen till Åsgården i Kågeröd. Innehåll Stöd och hjälp i hemmet 3 Hemtjänst 4 Särskilt boende 5 Ansöka

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson Torsås 11 01 11 Agnetha Karlsson Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel 1 040 000:- under ett år. (2010)

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Tjänsteskrivelse 2011-03-17 SN 2007.0135 Handläggare: Erica Gunnarsson Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Mars 2011 Erica Gunnarsson Gunilla

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se.

Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Q-RA Äldrenämnden Uppföljning hemsjukvård

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Utvärdering av projektet hemrehabilitering Ett försök inom två hemtjänstområden i Forshaga kommun

Utvärdering av projektet hemrehabilitering Ett försök inom två hemtjänstområden i Forshaga kommun Social- och omsorgsförvaltningen Utvärdering av projektet hemrehabilitering Ett försök inom två hemtjänstområden i Forshaga kommun Olle Aspelin 2008-03-26 Besöksadress: Storgatan 52. Postadress: Box 93

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer