Björnmossans Förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Björnmossans Förskola"

Transkript

1 Mariefredsnämnden Mariefredskontoret Björnmossans Förskola Mariefreds Förskoleenhet Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan/utvecklingsplan läsåret Jeanette Elgén, Förskolechef Britt Ahlström, Bitr. Förskolechef Eva-Lotta Luthin, Bitr. Förskolechef Personalen på Björnmossans Förskola

2 Datum Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan/utvecklingsplan för läsåret Innehållsförteckning... 2 Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad... 3 Förutsättningar för verksamheten - Nyckeltal... 3 Personal utbildning... 4 Ekonomi total budget...6 Materiella resurser...6 Redovisning av rutiner för kvalitetsarbetet...6 Ledning och styrning... 7 Personalens yrkesutveckling Barn i behov av särskilt stöd.15 Arbetet i förskolan

3 Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Förskolornas läge och områdets sociala karaktär Mariefred är en vacker småstad med ett attraktivt läge längs Mälarens strand. Förskolorna är belägna i centrala Mariefred, i området Slottsbrinken samt i Läggesta. Områdets sociala karaktär? Mariefreds Förskoleverksamhet består av: Förskola Antal avd Antal barn i maj -10 Nyponets 5 87 förskola Björnmossans 2 40 förskola Ängens 3 75 Förskola Marielunds Förskola Hammarens 3 52 förskola * Familjedaghem 3 17 * = Provisoriska lokaler Personalen arbetar tillsammans i 16 arbetslag med individanpassade arbetssätt utifrån olika pedagogiska metoder och traditionell förskolepedagogik. Familjedaghemmen bedriver verksamhet i sitt eget hem och har gemensamma träffar i deras grupplokal. I enheten finns också 6 ekonomibiträden som arbetar i våra förskolekök varav 5 kök är tillagningskök och 1 är mottagningskök. Ledningsresursen för förskoleverksamheten är: 2.25 tjänst förskolechef och 0.25 tjänst administrativ assistent. Dessa är placerade i Bio-huset. Där finns också en centralt finansierad 0,75 tjänst placeringsassistent som ansvarar för barnplaceringar i förskola och skolbarnsomsorg för Mariefredsområdet. Förskolecheferna åker till respektive förskola där möten, samtal och verksamhetsbesök genomförs löpande under året. På varje förskola finns det Arbetslagsledare. Dessa har ett uppdrag som samordnare på förskolan och fungerar som en länk mellan förskola och förskolechef. Arbetslagsledarna har under hela läsåret fått regelbunden handledning av Resurscentrum för att utvecklas och stärkas i sin yrkesroll. De har också haft möjlighet att delta på föreläsningen: Hjärnkoll på kommunikationen. Träffar tillsammans med förskolechef har genomförts två timmar varje vecka under året där både administrativa och pedagogiska frågor tas upp. Enheten har tillgång till en Specialpedagog som finansieras centralt och även hon har sin arbetsplats i Bio-huset. Hon arbetar med att stödja förskolechef och övrig personal i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Hon åker ut till förskolorna på uppdrag som består båda av observationer, kartläggningar och samtal. Förutsättningar för verksamheten - Nyckeltal Observera att barnantalet nedan är ett genomsnitt, inte antal barn vi haft placerade under året. Antal barn i enhetens förskolor(genomsnitt) År * 1 2 år år Totalt Källa: Egen statistik * 15/5-10 3

4 Antal barn 1 5 år inskrivna i familjedaghem (genomsnitt) År * Enheten Källa: Egen statistik * 15/5-10 Antal barn i barngrupperna är beroende av elevpengens storlek och kan variera något utifrån förutsättningarna på varje avdelning/förskola. Det är cirka barn/vuxen. Vid erbjudande om plats är vår målsättningen att sätta samman barngrupper med fokus på jämn fördelning av flickor/pojkar och en jämn fördelning av olika åldrar samtidigt som vi tar hänsyn till föräldrars önskemål. Vi gör alltid vårt bästa för att tillgodose föräldrarnas önskemål utifrån den turordning som finns i Riktlinjer/taxa för förskoleverksamhet/skolbarnsomsorg i Strängnäs kommun. Valfriheten vid val av förskola eller familjedaghem för föräldrarna är begränsad under året, förutom vid höstterminsstarten då många lediga platser finns när blivande förskoleklassbarn lämnar våra förskolor. Under läsåret har vi kunnat erbjuda plats till alla barn inom den skäliga kötiden(3mån). I diagrammet nedan visas det ökade barnantalet under de sista läsåren. Med dubbla platser menas de barn som både varit inskrivna i familjedaghem och Allmän Förskola. Nattis är omsorg på kväll/natt/helger. Antal placerade barn exkl. dubbla platser och Nattis Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Läsår 05/06 Läsår 06/07 Läsår 07/08 Läsår 08/09 Läsår 09/ Personal Fördelningen av yrkeskategorier i enheten såg ut så här vid läsårets slut (antal personer, ej årsarbetare): Förskollärare Specialpedagog Barnskötare Dagbarnvårdare Ekonomibiträden Konverterade vikarier Förskolechef Assistent 4

5 Ekonomi total budget Den procentuella uppskrivningen av elevpengen har inte motsvarat kostnadsökningarna i verksamheten som främst består av personalkostnader. Satsningen på förskollärarnas löner under 2009 har enheten fått bekosta inom ramen för elevpengen. Det har inneburit att vissa besparingar har behövts göras såsom minskad ledningsresurs, minskade vikarietillsättningar, ej tillsättning av förskollärare, fortsatta reglerade öppettider, lägga en avdelning i malpåse under hösten. Materiella resurser Kvaliteten i fråga om material och utrustning för barnens vila, omsorg, lek och lärande är överlag god i enheten. Varje avdelning har förråds- och avdelningspengar som de själva förfogar över. Under år 2010 är förrådspengen /avd och avdelningspengen 200.-/barn. Återanvändning av saker, vid reparationer och nytillverkning används Mariefredskontorets vaktmästeri och man delar med sig mellan förskolorna. I samband med byggnationen av våra nya förskolor har vi haft möjlighet att införskaffa inventarier/material till enheten. Det finns dock kvar en del behov när det gäller att investera i möbler för att uppnå en bättre ljudnivå och IT utrustning för både barn och personal. Redovisning av rutiner för kvalitetsarbetet En central föräldraenkät genomfördes detta läsår via Internet. Svarsfrekvensen för enheten var 301 av ca 360=83%. Jämfört med tidigare år så är det en mycket positiv utveckling. I redovisningen av föräldrarnas svar har vi valt att redovisa både 2009 och En kommungemensam personalenkät har ej genomförts under detta läsår. Enheten har genomfört en egen personalenkät. Personalen har gjort en bedömning utifrån en skala 1=stämmer inte alls till 5=stämmer. Enkäten avser personal i förskola som arbetat under läsåret. Enkäten delades ut i samband med gemensam arbetsplatsträff i juni -10. Antal svar: 50 Alla förskolor gör en egen utvärdering och planering, d.v.s. kvalitetsredovisning. Därför utgör denna redovisning både ett enhetsperspektiv och ett eget förskoleperspektiv. Våra lokala mål utgår från Lpfö98 och består av indikatorer vilka vi ska sträva efter att uppnå i vårt arbete med barnen. Med indikator menas en omständighet som visar eller tyder på uppnådd kvalité/måluppfyllelse i relation till nationella mål, d.v.s. Lpfö98. Ledning och styrning Nationellt uppdrag Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Mål i lokal arbetsplan/utvecklingsplan lå

6 Måluppfyllelsen i förskolan har en annan innebörd än i grundskolan. I förskolan finns inga krav på att barnen ska tillägna sig bestämda kunskaper på samma sätt som i skolan, det finns endast strävans mål för förskolebarnen. Barnens utveckling ska stödjas och följas men inte betygsättas. Dokumentationen kring barnet ska innehålla en nyanserad och rik bild av barnets utveckling och lärande där barnet inte jämförs med någon annan än sig själv. Förskolans uppdrag är att skapa en verksamhet där barnet erbjuds möjlighet att lära sig det strävansmålen i läroplanen beskriver. Lpfö98 ställer höga krav på pedagogerna. Det krävs att man som pedagog medvetandegör läroplanens innebörd, se sammanhanget i läroplanen, för att knyta ihop förskolans vardag med strävansmålen. I läroplanen betonas att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Liksom förra året bedömer de flesta av personalen att den egna förmågan att förena omsorg och lärande som mycket god. Se diagram nedan: Min förmåga att förena omsorg och lärande är god =stämmer inte alls 5=stämmer helt 2009 Antal svar: Antal svar:49 av 50 Inriktning på varje förskola Under detta läsår har vi fortsatt arbetet med inriktningarna på varje förskola: Nyponets Förskola Språk Ängens Förskola Lustfyllt lärande Björnmossans Förskola Natur och Lek Marielunds Förskola Matematik Hammarens Förskola Det kompetenta och självständiga barnet Vi har fått igång gemensamma diskussioner och fördjupningar kring det praktiska arbetet med barnen. Tid har avsatts för det inre arbetet på varje förskola. Litteratur kopplat till inriktningen har lästs av alla på respektive förskola och viss riktad kompetensutveckling har genomförts. Vissa delar i förskolornas miljö och arbetssätt har förändrats och utvecklats i samband med detta. Nästa års utmaning blir att dokumentera vad detta har för effekt på barns lärande. Varje förskola har presenterat arbetet med sin inriktning för hela enheten under APT i juni-10. Läroplanen utgör fortfarande grunden i vårt arbete med barnen och inriktningen blir en del av detta. Inriktningen blir en röd tråd på hela förskolan att väva in i vardagsarbetet utifrån Läroplanen det finns inget motsatsförhållande. Snarare något att förenas kring, utveckla, upptäcka och fördjupa sig i för både pedagoger och barn. Trivsel är en grund för arbetsglädje. Personalenkäten visar att de flesta trivs mycket bra med sitt arbete. 6

7 På våra förskolor ska vi skapa en miljö som främjar trygghet och trivsel och som bidrar till utveckling och lärande för både barn och vuxna. Att så många av personalen i förskolan trivs med sitt arbete är då en bra grund att utgå ifrån för att nå strävans målen i förskolans läroplan. Jag trivs med mitt arbete =stämmer inte alls 5=stämmer helt 2009 Antal svar: Antal svar:50 Att även barnen trivs och tycker att det är roligt att vara på sin förskola är en viktig kvalitetsfaktor. Vi kan se i föräldraenkäten att de flesta föräldrar upplever att deras barn känner sig trygga och trivs på sin förskola: Ditt barn upplever trygghet och trivsel i sin förskola Antal svar:185, fördelat i procent 2010 Antal svar:284, fördelat i procent 10 0 Stämmer mycket bra Stämmer bra 7 Stämmer inte så bra Stämmer dåligt 1 Vet ej Tendensen i föräldrarnas svar är lika jämfört med föregående år trots att det då var ca 100 färre svar. I förskolans läroplan, Lpfö98, står det att: Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. I föräldraenkäten svarade föräldrarna så här gällande samverkan med förskola-hem. 7

8 All personal visar respekt för och har goda relationer med Dig Stämmer mycket bra Stämmer bra 8 8 Stämmer inte så bra 4 4 Stämmer dåligt 0 0 Vet ej 2009 Antal svar:184, fördelat i procent 2010 Antal svar:278, fördelat i procent Även här kan vi se samma tendens i föräldrarnas svar som när det gäller trygghet och trivsel. Planeringstiden; utveckla/förändra innehåll efter verksamhetens behov Vi har utvärderat och reviderat vårt upplägg av planeringstiden för Läsår 09/10 där t.ex. föräldrar var ett nytt ansvarsområde. Under året så fick Förskollärarna minskad planeringstid, från 6tim/v till 5tim/v. Det nya avtalet mellan arbetsgivare och Lärarförbundet ger varje enhet möjlighet att utforma planeringstiden lokalt. Vi valde då att behålla vårt upplägg sedan tidigare med vissa justeringar eftersom tiden minskat. Vår målsättning att få igång arbetsgrupper på varje förskola utifrån ansvarsområdena i planeringstiden har inte fallit bra ut. Det har fungerat bra eller mindre bra på de olika förskolorna. Här hade ledningen behövt vara med aktiv och styrande. Utveckla arbetslagsledarnas roll på förskolorna Utifrån deras egna synpunkter, ledningens och övrig personal på förskolorna har vi tillsammans reviderat innehållet i deras uppdrag. Resultatet blev bl.a. att tydliggöra deras samordningsansvar på förskolan. I samband med den minskade planeringstiden fr.o.m. 1/4 för alla förskollärare så har arbetslagsledarna fått avsatt tid för sitt uppdrag. Utöver den vanliga planeringstiden har varje arbetslagsledare 3 tim/v avsatt för uppdraget. Då ingår mötet med ledningen varje vecka. Under läsåret har gruppen fått handledning av Resurscentrum. Vi upplever att arbetslagsledarna överlag har mandat från sina kollegor på förskolorna. I vår personalenkät kan vi se en positiv utveckling, jämfört med föregående år, i hur personalen tänker kring organisationen med arbetslagsledare. 8

9 Organisationen med arbetslagsledare har varit positiv för min förskola =stämmer inte alls 5=stämmer helt 2009 Antal svar:48 av Antal svar:49 av 50 Förankra målbild Vår gemensamma målbild har funnits med i enheten under läsåret. I ledningsstrategiska frågor/planeringar/beslut har den funnits med, t.ex. inskolningsmodell, barnplaceringar, ansvarsområden i planeringstiden och rekrytering av behörig personal till arbetslagen m.m. Målbild I Mariefreds Förskoleenhet: - Känner både vuxna och barn att det är roligt att vara - Känner sig föräldrarna välkomna - Har vi en tydlig arbets- och ansvarsfördelning utifrån kompetens och utbildning - Samarbetar vi - Tar var och en sitt eget ansvar - Har vi trygga och stabila arbetslag Från ledningens sida har förankringsarbetet ut mot förskolorna varit vilande p.g.a. det omfattande arbetet med Värdegrunden i förvaltningen och politiken. Den nya värdegrunden grundar sig på fyra ord och dess innebörd, som man gemensamt diskuterat fram: Respekt Tydlighet Öppenhet Utveckling Vi behöver nu få in den kommungemensamma värdegrunden i vårt arbete i enheten. Hållbar utveckling En heldag för personalen med Den Globala Skolan genomfördes i sep-09. Vi var inbjudna till en central studiedag. Det var en intressant dag men det saknades både förberedelser och uppföljning. Analys och bedömning av resultat/måluppfyllelse Målen har uppnåtts Lå I X i inte 9

10 10 hög grad Delvis liten alls utsträckning Lå I i inte 09 hög grad X liten alls Delvis utsträckning Lå I i inte 08 hög grad X liten alls delvis utsträckning Fortsatta eller nya utvecklings- eller förbättringsområden lå Arbeta för att öka andelen nöjda föräldrar gällande områdena trygghet och trivsel samt förskola och hem. Nämndens målsättning är 98% nöjda föräldrar. - Arbeta fram en likabehandlingsplan gällande arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling samt att främja likabehandling - Dokumentera effekterna på barnens lärande utifrån förskolornas inriktningar - Värdegrundsarbetet i kommunen - Hållbar utveckling Personalens yrkesutveckling Nationellt uppdrag Rektor har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina insatser. Mål i lokal arbetsplan/utvecklingsplan lå Dokumentation och utvärdering som verktyg för att utveckla verksamheten Varje förskola har fått i uppdrag att göra sin egen kvalitetsredovisning som består både av utvärdering och planering. Tidigare hade vi en årscykel i enheten för att synliggöra läsåret. Den tappades bort i samband med alla de förändringar som skett i enheten under de sista åren. Vi känner dock att det finns behov av att inför någon form av årsplan för att se sammanhanget över tid. Finns också ett behov att utveckla dokumentationen med fokus på barns läroprocesser. Öka andelen högskoleutbildad personal Vi har haft en positiv utveckling under året. Mycket tid har lagts ner på rekrytering av förskollärare. Vissa rekryteringar har blivit långdragna då det är många steg i rekryteringsprocessen som ska göras samtidigt som ledningen ska sköta de vanliga arbetsuppgifterna. Vid en kartläggning i nov-09 redovisades fördelningen av yrkeskategorier i enheten. Fördelningen varierar något mellan förskolorna men i snitt ligger andelen förskollärare på 66% och barnskötare 33%. Vi har därmed nått målsättningen som finns för vår kommun. Vid varje vakant tjänst så ser vi över organisationen med denna målsättning som utgångspunkt. Mer individuell kompetensutveckling utifrån förskolornas inriktningar - All personal har läst litteratur kopplat till sin inriktning under sin Litteraturläsningsdag 8 tim - Marielunds förskolas personal har varit på föreläsning om Matematik - Story Line har en personal deltagit i från Hammarens förskola - Nyponets förskola har fått utbildning/handledning i Tecken som stöd av specialpedagog - Secialkompetensavdelning på Nyponet har deltagit på föreläsning med psykolog Anna Mischanek Allmänna råd- Kvalitet i förskolan belyser vikten av att aktivt arbeta med kompetensutveckling, inte minst är detta viktigt när verksamheterna utsätts för förändringar. Nya förutsättningar i form av mindre resurser kräver att arbetssätt förändras. Tyvärr blir konsekvenserna av besparingarna som vi blivit ålagda de sista åren, att bl.a. minska på kompetensutvecklingen för personalen. Därigenom ger vi personalen dåligt stöd till att hantera den nya situation som uppstår då vi istället skulle behöva göra tvärtom utifrån vårt nationella uppdrag som ledning. Nedan visas hur personalen själva upplever sina möjligheter till kompetensutveckling. 10

11 Mina möjligheter till kompetensutveckling är god Antal svar: Antal svar:49 av =stämmer inte alls 5=stämmer helt Något som är positivt för förskolan är införandet av Förskolelyftet. Det är en statlig satsning på kompentenshöjning inom förskolan utifrån att det snart kommer en ny läroplan. Det omfattar både barnskötare, förskollärare och pedagogiska ledare. Röd tråd i kurserna är språk och matematik. Det innebär att man får möjlighet att studera på Högskola/Universitet på halvfart eller kvartsfart med bibehållen lön på80%. Enheten bekostar vikariekostnad för den som studerar. Att ha en person med i förskolelyftet ska ses som positivt för förskolan och man behöver hjälpas åt. Det är inte alltid så lätt att få ihop dagarna då tiderna för studierna är både olika dagar och tider under perioden. Därför kan det vara svårt att ibland täcka med vikarie. Vår målsättning är att få med fem deltagare varje termin. Det är ett erbjudande till personalen och är frivilligt att söka. Under vt-10 har tre personer fullföljt sin utbildning. Till ht-10 har vi fyra anmälda och till vt-11 är det ännu inte riktigt klart. Vi ser Förskolelyftet som en bra möjlighet att få in kvalificerad utbildning i våra verksamheter, när vi själva har lite pengar avsatta för kompetensutveckling. Analys och bedömning av resultat/måluppfyllelse Målen har uppnåtts Lå I 10 hög grad Lå Lå X Delvis i liten utsträckning I hög grad Delvis X i liten utsträckning I hög grad delvis X i liten utsträckning inte alls inte alls inte alls Fortsatta eller nya utvecklings- eller förbättringsområden lå Fem deltagare varje termin som slutför Förskolelyftet - Införa någon form av årsplan synliggöra arbetet under året - Kompetensutveckling för alla gällande arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling samt att främja likabehandling - Dokumentation med fokus kring barnens lärande - Mer individuell kompetensutveckling utifrån förskolornas inriktningar 11

12 Barn i behov av särskilt stöd Nationella riktlinjer Arbetslaget i förskolan skall - utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och - samverka med dem samt tillsammans med dem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans Mål i lokal arbetsplan/utvecklingsplan lå Enhetens egna insatser för att uppmärksamma barns behov av stöd och stimulans - En barngrupp med färre barn som skapar bättre förutsättningar att möta de barn som ibland behöver mer stöd än andra - På den avdelningen arbetar endast högskoleutbildad personal. Detta är svårt att genomföra när tjänster finansieras med Likvärdighetsgaranti termin för termin vilket innebär tidsbegränsade vikariat. - Extra kompetensutveckling för personalen på denna avdelning; Handledning av personer med specialkompetens från Resurscentrum, Stödtecken, Föreläsningar - Vi har en specialpedagog i enheten som kartlägger behovet av stöd och är kontaktperson mot föräldrar och externa instanser som t.ex. barnhabiliteringen och BUP. Hon är tillgänglig för all personal. - Har under läsåret ingått i ett samarbetsprojekt med Landstinget gällande Lövåsmetoden. Finansieras av likvärdighetsgarantin och Landstinget - Finns en tydlig rutin för hur personalen ska gå tillväga när det gäller barn i behov av särskilt stöd Stöd från Resurscentrum - Stödet har liksom förra året bestått av konsultation, handledning och observation. - Vi har ärenden som pågår med enskilda barn ute på förskolorna med, t.ex. talpedagog och handledning av specialpedagog i arbetslag. - Utbildning och handledning för våra arbetslagsledare, även detta är ett förebyggande arbetssätt. Behålla vår specialkompetensavdelning med färre barn Under läsåret har vi behållit organisationen med en avdelning med färre barn. Att bedriva verksamhet i en grupp med färre barn påverkar måluppfyllelsen positivt. Den lilla gruppen är ett kriterium som skapar möjligheter för att alla barn utvecklas i sin egen takt när det gäller alla delområden i läroplanen. Då vi kan erbjuda vissa barn denna möjlighet att vistas i en mindre grupp barn med högskoleutbildad personal minskas behovet av att söka pengar ur Likvärdighetsgarantin till enskilda barn, d.v.s. en ekonomisk hållbar utveckling. Tillgång till och bra samarbete med vår specialpedagog och Resurscentrum är en förutsättning för att det ska bli goda resultat i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Analys och bedömning av resultat/måluppfyllelse Målen har uppnåtts Lå I 10 hög grad Lå I hög grad X delvis X i liten utsträckning i liten alls alls inte inte 12

13 Lå I hög grad delvis X delvis utsträckning i liten utsträckning alls inte Fortsatta eller nya utvecklings- eller förbättringsområden lå Behålla vår specialkompetensavdelning med färre barn - Utveckla rutiner/metoder gällande arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling samt att främja likabehandling i enheten tillsammans med vår specialpedagog 13

14 BJÖRNMOSSANS FÖRSKOLA UTVÄRDERING Kvalitetsredovisning läsåret PLANERING Verksamhetsplan / utvecklingsplan för läsåret

15 Redovisning av rutiner för kvalitetsarbetet På våra avdelningsplaneringar så utvärderar vi veckan som gått, liksom speciella händelser som traditioner. Dessa placeras in månadsvis i vår svarta pärm. Månadsblad till varje familj där vi redovisar vad som hänt under månaden samt vad som ska hända via ett kalendarium,för nästkommande månad. Vi fotar barnen ofta i olika lärandesituationer som dels placeras i barnens egen portfoliomapp och dels som visas upp för barn och föräldrar via den nyinskaffade digitala fotoramen. Barnens alster sätter vi upp på väggarna, ofta med en text vad barnen har kommenterat om vad som skapats. En del av dessa placeras sedan i barnets egen portfolio som bl a innehåller intervjuer med barnen, exempel på grov och finmotorisk utveckling, och vad barnen ger för uttryck som ett sätt att se sitt eget lärande. Almanacka finns på Blåbäret där veckans händelser skrivs ner som en information till föräldrar vad som hänt medan man på Lingonet valt att ha en whiteboard på dörren med dagindelning. Där finns också ett schema per dag där föräldrarna kan se hur barnen ätit, vilken sovtid man haft liksom blöjbyten. Många diskussioner med barnen med syfte att stärka barnens språkliga medvetenhet förs dagligen och i samband med återkopplingar vid olika inslag som tex ett besök i skogen. Viktigt att försöka hålla sammanhang och röd tråd. Förutsättningar Barnantal Hösten 2009: Lingonet Blåbäret 17 st 20 st 7 st.-06, 7 st st st st st.-06 Våren 2010 Lingonet Blåbäret 18 st 22 st 5 st st st st st st.-06 Personalsammansättningen har varit enligt följande: Blåbäret: Bitte fsk +arbetslagsledare 100 % Kattis fsk 75 % Wera bsk 100% Lingonet: Maria fsk 75 % Anette fsk 100 % Annica bsk 100 % Agneta bsk 100 % Annika ekonomibiträde 62,5 %. 15

16 Under våren har Anette deltagit i Förskolelyftet med en kurs riktad mot matematik och språk för de yngre åldrarna med specialpedagogik och hon har då varit tjänstledig för studier 50 %. Under den tiden har hon delvis ersatts med vikarier. Planeringstiden Tid som vi har inom schemat i form av planering (arbetslaget/enskilt), inköpsgrupp (Wera/Annica), krisgrupp (Agneta), arbetslagsledarträff (Bitte), samverkan/fackrep (Anette), arbetsmiljö (Kattis/Maria). 2 tim Apt/ månad kvällstid. 1 tim avdelningsplanering/vecka 1 tim planering/v bsk 1,5 3,5 tim/v fsk Materiella resurser Vi har en budget för förrådsinköp på 6000 sek. samt avdelningpengar på 8000 sek. Nytt lekmaterial utomhus är gungor,sandlåda, rutchkana/klätterställning, 4 st cyklar, 2 st sparkcyklar samt 2 bobbycars. Material inomhus är ergonomiska rullstolar, låga akustikbord med tillhörande stolar (Lingonet), mjuka klossar, digital fotoram, ny digitalkamera samt ny filmkamera, hylla (Lingonet), spel/pussel samt div. förbrukningsmaterial. Lokaler ute och innemiljö Vi anser att vi med nya förutsättningar med ny personal haft en tillåtande/positiv attityd till varandras olika önskemål med förändringar av arbetssätt och möbleringar. (vi har fått pröva oss fram med utgångspunkt från vad och var vi ser att barnen leker.) Vi har kompletterat varandra i kunskaper och intressen. Diskussioner förs hela tiden. Vår gård har en fantastisk utemiljö med många stimulerande element som ger kreativa lekutvecklande barn med mycket grovmotoriska övningar. Dock är den svår att överblicka för personalen. När de nya lekredskapen införskaffades och monterades sommaren 2009 var de ej de som hade beställts. Detta gör att småbarnen inte har några gungor eller rutschkana anpassade för dem. Lekhästarna liksom del av lekhuset på baksidan var utdömda och skulle åtgärdats men detta har ej gjorts. Grindarna fungerar mycket dåligt vilket gör att de småbarnen istället lär sig att klättra över alla staket. Detta blir en säkerhetsfråga och ställer höga krav på oss personal eftersom vi då inte har möjlighet att avgränsa som tänkt är för en småbarnsgård. Inomhusmiljön i form av små lokaler gör att det ibland blir väldigt hög ljudnivå pga av att många barn vistas på samma yta. Dessutom är det svårt ibland organisatoriskt att tillfredställa alla barns olika behov tex vid lek 2 3 barn. Vi har därför skapat rum i rummen genom rumsavdelare som hyllor. 16

17 Andra förutsättningar som påverkat arbetet Efter nyår fick vi en vattenläcka, vilket gjorde att vi fick tillbringa 2 veckor på Nyponets Förskola avd. Eken och samtidigt genomfördes under denna period inskolning av 3 st nya barn till Lingonet. Anette har studerat under våren och inte alltid ersatts med vikarier under fredagar vilket har ställt höga krav på schemaändringar för övriga. Vi har dessutom liksom väldigt många barn drabbats av sjukdomar vilket gjort att vi sällan varit hel personalgrupp. Arbetet i förskolan Utveckling och lärande Nationella mål Förskolan skall sträva efter att varje barn - utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, - utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, - utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Mål i lokal arbetsplan/utvecklingsplan lå Språket (Mål att sträva mot) Barnet får en god begreppsbildning, känner till begrepp som t.ex. under, bakom, stor, liten m.m. Att barnet uppfattar instruktioner. Att barnet återberättar en händelse eller saga, resonera och lösa konflikter med hjälp av språket. - Motorik (Mål att sträva mot) Att barnet får en god kroppsuppfattning och behärskar grundrörelserna som t.ex. rulla, åla, krypa och hoppa. Att barnet utvecklar finmotoriska färdigheter som t.ex. klippa, pincettgrepp och att klä på sig. - Social kompetens (Mål att sträva mot) Att barnet behärskar turtagning och samarbete. Att barnet har ett trevligt bemötande. Att barnet tar kontakt med andra barn utan vuxens hjälp. Att barnet uttrycker sina känslor. Utvecklings- och förbättringsområden Lingonet hade tankar om mer inspirerande pedagoiskt material samt att ge mer tid för att träna påklädning medan Blåbäret behövde avsätta tid för det material som de redan har. Anpassning av lekmateral till barnens intressen och utvecklingsfaser var förbättringsplaner för Lingonet. Att dokumentera barnens läroprocesser med citat och bilder. Samarbetet mellan avdelningarna ska ge mer möjligheter för alla barn att komma till skogen minst en gång i veckan. Målsättningen att ta ner material i barnens nivå och lära dem att använda det rätt. Hur de förhåller sig till varandra och hur de hjälper varandra verbalt och i handling. 17

18 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Hur vi har arbetat mot målen? SPRÅKET: Genom förändrad lunchtid (12 och 12,15) har vi längre pedagogisk tid för olika aktiviteter vilket ger barnen ett lugn och ingen stress att behöva avsluta. Blåbäret har en talpedagog som kommer ca.1 gång/månad. Vi har delvis använt det pedagogiska materialet med alla barn vilket har varit bra och kunnat användas i olika sammanhang som tex vid vilan. Läsprojekt Berätta, leka, lära genomfördes av Annica och Agneta men de upplevde att boken Herr Gurka som de provade att både ramsa och dansa med Lingonets barn var för avancerad för småbarn. Lingonet: Vi upplever att vi är nöjda med det pedagogiska material vi använder oss av vilket vi tidigare upplevde som delvis bristfälligt. Vi har uppfyllt våra mål att ta ner material i barnens nivå och också lärt dem att hantera material som syftet är. De låga akustikborden har bidragit för barnens möjligheter för detta. Vi upplever att barnen är duktiga att visa och hjälpa varandra. För att följa en röd tråd på båda avdelningarna tänker vi på vikten av att medvetet öka barnens ordförståelse genom att lyssna och sätta ord och begrepp i rätt sammanhang som tex att varje barn dagligen får vara i centrum och berätta om egna upplevelser,vilket ger turtagning, samhörighet, respekt och att träna sig att lyssna på varandra. Tex genom att ge barnen en insikt i sin egen roll vid konflikthantering och hur man kan lösa dem på bästa sätt genom att be barnen berätta om sina känslor för varandra och hur man gemensamt kan hitta en lösning. Modellen som används är Bodil Jönssons Giraffspråket. Ett annat exempel är att vi tänker lika vid samlingar samt vid gemensamma vilor. Vi anpassar samlingarna till åldergruppen och är noga med att använda rytmer, ramsor/rim, stavelser med namnklapp och välkända sånger och danslekar. På Blåbäret har man också tillsammans arbetat fram två sagoböcker under året, där varje barn har lämnat sitt bidrag. MOTORIKEN: Lingonet har förbättrat sitt tänkande till att ge barnen mer tid för att träna på och avklädning. Vi har bl a tagit kläder och ett mindre antal barn till ett annat rum för att där låta barnen träna sig att se vad som hör ihop och i vilken ordning man klär sig. Ger både kroppsuppfattning och matematiska begrepp. Med tanke på vår profil som är Natur och lek får våra barn en mängd tillfällen att träna sin grovmotorik via kuperad förskolegård, i den närliggande skogen och vid naturrutor. Under hösten och våren har vi haft gemensamma skogsdagar och även i smågrupper både spontant och i mer organiserad form. Vi har bl a plockat skräp, tittat på årstidsväxlingar, klättrat i träd och byggt kojor. Funderat över vilka djur som lämnar olika spillningar och var de tar vägen när vädret växlar. Allt leder till ett tänkande att värna naturen och inte minst till en god kroppsuppfattning med koordinationsförmåga. Många delar kräver att barnen samarbetar och för det behövs en god talförmåga. Dessutom stärks barnens fantasi med alla naturens element som finns runt omkring oss, vilket ökar deras lekkompetens. Mulle verksamhet tillsammans med Ängshyddans föräldrakopperativ har bedrivits för de äldsta barnen. 18

19 Inomhus har vi valt att arbeta med ett nytt musikprogram som heter Miniröris vilket alla barn från små till stora har uppskattat. Detta rörelseprogram visades upp för alla föräldrar på vår sommarfest. Finmotoriskt låter vi alla barn få möjlighet att själva ta och använda pärlor, rita, klippa/klistra, kloss- och legobyggen m.m. SOCIAL KOMPETENS: Vi upplever att med tanke på hur vi arbetar med språket och motoriken så skapas många tillfällen till att låta barnen träna sin sociala kompetens. Viktigt är att framförallt belysa att detta utvecklas i den fria leken. Där tränas att förstå leksignaler och bli empatiska. Bl a genom att hjälpa barnen att ta kontakt med varandra utan direkt inblandning av oss vuxna annat än att vara närvarande och observanta på när det behövs. Att barnet utvecklar en stark självkänsla och vågar lita till sin egen förmåga beroende på ålder. En tillåtande atmosfär vill vi ge barnen så att de vågar visa sina känslor och få vara ledsna och gråta färdigt likväl som att visa ilska/glädje och förklara varför man känner på olika sätt. Personalens uppfattning av hur väl förskolan förenar omsorg och lärande? Omsorgskulturen är det viktigaste på en småbarnsavdelning. Fysiskt och psykiskt välbefinnande är nödvändigt med trygghet som grund. Föräldrarans upplevelser av trivsel ger avtryck på barnet. Vi använder alla rutinsituationer till lärandemoment. Det ger en utveckling för barnen som man kan fortsätta att bygga vidare när man börjar på storbarnsavdelning. Personalens uppfattning om hur väl förskolan förenar lek och lärande? Uppfattningen är att vi alltid kan göra mera men vi känner oss tillfredsställda med de utvecklande frågor vi ställer till barnen för att hjälpa dem att bli lekdrivande. Samspelet pedagog/barn är en första start mot att få samspelet barn/barn eftersom härmleken är första steget mot rollek. Detta utvecklas mera på en storbarnsavdelning. Föräldrarnas bedömning av: Personalen följer kontinuerligt upp Ditt barns utveckling och lärande 31,4 % Stämmer mycket bra 51,4 % Stämmer bra Målen har uppnåtts I hög grad X delvis i liten utsträckning inte alls Fortsatta eller nya utvecklings- eller förbättringsområden lå För att utveckla vår inriktning med profil Natur och Lek har vi som mål för Björnmossan att inom Natur låta barnen få en förståelse för allt som finns i vår natur som djur och växter för att de ska kunna känna delaktighet och ha tillgång till att utnyttja vår fina närmiljö på ett utforskande och undersökande sätt. Inom Lek att barnen utvecklar sin nyfikenhet och lust samt sin förmåga att leka och lära via ett spontant och, stimulerande och frivilligt förhållningssätt till leken. Att ge barnen tillräcklig tid och ej avbryta. 19

20 Normer och värden Nationella mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder - respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Mål i lokal arbetsplan/utvecklingsplan lå Att barnet vågar prata/agera i grupp, tex i samlingen. - Att barnet under måltiden vågar smaka på maten. - Att barnet vågar delta i organiserad lek. - Att barnet tycker att det är roligt att gå till förskolan. Analys och bedömning av resultat/måluppfyllelse VÅGA PRATA/AGERA I GRUPP: Lingonet har haft som målsättning att få alla barn trygga med oss pedagoger genom att vi ser och bekräftar dem. Då har vi kunnat träna på att våga vara i centrum under en samling genom att tex berätta om något som för dem är viktigt, att titta och beskriva varandras kläder,hår,längd etc. att kunna lyssna utan att avbryta. Även att dela gruppen i yngre och äldre barn för att anpassa innehåll efter mognadsnivå infördes efter nyår då vi fick nya småbarn i gruppen. Vi har även prioriterat att ge tid och uppmärksamhet för det enskilda barnet inför de andra för att visa vad respekt är speciellt vi olika känslotillstånd som oro och när man är ledsen. Blåbäret har under lustfyllda former lockat barnen att agera själva under lekar och dans. I samlingen klappar vi våra namn en och en. På vilorna har vi pratat mycket och barnen har fått chans att berätta själva om tex sina drömmar sittandes framför gruppen. Gemensamt har vi haft en 3 årsvila med anpassade böcker där barnen också fått prata och berätta inför varandra med återkoppling till bokinnnehåll samt haft möjlighet att efteråt fritt leka med det material som finns i Blåbärets lekrum för att på så sätt stärka den åldersgruppens tillhörighet. VÅGA SMAKA PÅ MAT: Vi anser att det är viktigt och bra att vi har pedagogiska måltider vilket gör att vi äter samma mat som barnen och därmed kan locka dem att prova att smaka. Viktigt är att ha ett trevligt bemötande där vi tränar barnen att lära sig vett och etikett med att skicka mat, tacka för det man får, att inte ta allt själv utan tänka på sina kompisar. Att kunna hålla konversationer från sin nivå. På Lingonet har vi också att lära sig säga vad maten heter, försöka att dela sin mat, prova skala potatis, att inte äta med händer och inte minst att stanna kvar vid bordet och inte springa ifrån när man anser sig vara klar för det skapar oro bland övriga barn och det är en matstund med lugn och ro vi vill skapa. 20

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Lejonkulan 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Sörgården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Sörgården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Sörgården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3. 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets Kvalitetsredovisning Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30. TÄPPANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN 09/10 Barngruppen består av: Röda gruppen Gula gruppen Gröna gruppen Personalgruppen: Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling

Läs mer

Hällabrottets förskola

Hällabrottets förskola 1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

okal arbetsplan Förskola:Götgatan

okal arbetsplan Förskola:Götgatan l okal arbetsplan Förskola:Götgatan 2 Innehåll Mål och riktlinjer Beskrivning av förskola - Normer och värden - Utveckling och lärande - Barns inflytande - Förskola hem Samverkan med förskoleklass, skola

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 Vi som arbetar på Forellen är; Kristina Lindqvist Taban Hama Saeed Elisabet Hammare Mariam Hammoud 35h/v Barngruppen består just nu av 11 barn. Det finns

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER Treälvens förskola Arbetsplan 2016/2017 Årshjul-16/17 "Pedagogiska året" Samla kunskap... Den barnsyn vi strävar

Läs mer

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning: Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan 2011-2013 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer