Gymnasieskolan SPYKEN, Lund Kvalitetsanalys läsåret 2012/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gymnasieskolan SPYKEN, Lund Kvalitetsanalys läsåret 2012/13"

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Utbildningskansliet Utvecklingsenheten Gymnasieskolan SPYKEN, Lund Kvalitetsanalys läsåret 2012/13 Karin Stavne rektor Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 138 Stortorget LUND

2 2 Innehåll 1. Översiktlig beskrivning av verksamheten Uppföljning av åtgärder från föregående kvalitetsanalys Redovisning utifrån Qualis kvalitetsområden Kunskaper och färdigheter Trygghet och trivsel Elevernas ansvar för eget lärande Arbetssätt och lärarroll Delaktighet Organisation Styrning och ledarskap Kommunikation Kompetens Resursutnyttjande Image Förbättringsområden Nyckeltal Bilaga Nyckeltal, elevhälsans medicinska Bilaga Självvärderingsmatris Bilaga

3 3 1. Översiktlig beskrivning av verksamheten Spykens vision är att ge eleverna kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden. I den arbetsplan som skolledning och personal under det gångna läsåret arbetat fram konkretiseras hur skolan ska arbeta för att nå de uppsatta målen. Det finns en pedagogisk idé för hur skolan ska arbeta för att uppnå visionen. Högt prioriterade mål är självklart goda studieresultat och en god arbetsmiljö för eleverna, men också att ge eleverna ett antal kompetenser som bedöms nödvändiga i morgondagens samhälle. För oss på Spyken är det mycket viktigt att eleverna känner trivsel och arbetsglädje och att de upplever att de är aktiga i allt som rör skolans verksamhet. Utvärderingar har visat att eleverna på Spyken lämnar skolan med mycket höga betyg och att de trivs på sin skola. Studieresultaten är mycket goda. Betygen är höga och ligger enligt Skolverkets senaste betygsstatistik över me för riket och över me för lundaskolor. Totalt fanns läsåret 2012/13 ca 1000 elever och ca 130 personal på Spyken. Skolan leddes av en rektor och tre biträdande rektorer. Personalen är välutbildad och mycket engagerad i sitt arbete. De ekonomiska förutsättningarna har varit tillfredsställande. Spyken erbjöd lå 2012/13fyra olika program Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Spyken strävar efter att erbjuda eleverna en bred utbildning. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas på ett optimalt sätt i sina studier. Detta innebär att vi erbjuder såväl öppet stöd som särskilt stöd till elever som känner att de behöver detta. Vi har också i flera ämnen utvecklat ett samarbete med Lunds Universitet, LTH, Malmö högskola och Musikhögskolan i Malmö, som gör det möjligt för eleverna att redan under sin gymnasietid få prova på vad högskolestudier innebär. Spyken samverkar också med universitetet och LTH kring s k SI-undervisning (Supplemental Instruction) för våra elever, vilket innebär att eleverna får möjlighet till ämnesfördjupning och att utveckla sin ledarskapsförmåga. Eleverna på Spyken har ett stort inflytande över sin studiesituation. Tillsammans med lärarna diskuterar eleverna terminens uppläggning och de tar också i skolrådet och Spykens rådgivande styrelse. Elevernas engagemang i skolans kvalitetsarbete och utveckling är mycket berikande för skolan. Spyken strävar efter att i sin verksamhet kunna erbjuda eleverna internationella kontakter och utblickar. Våra elever tar i internationella projekt. Vi gör studieresor till andra länder och skolan är engagerad som FN-skola. Under läsåret har vi har elever rest till Tanzania, Tyskland, Italien och Spanien och vi har också tagit emot svarsbesök från dessa länder. Spyken var under läsåret också värd för en konferens i ett

4 4 internationellt nätverk kring Student Leadership. Skolan medverkar också i ett SIDAprojekt som innebär att vi varje år tar emot studiebesök från ett tiotal länder. Verksamheten på Spyken utvecklas ständigt. Skolan ligger i absolut framkant när det gäller användning av IKT och personalen är ofta inbjuden att föreläsa om skolans IKTanvändning i undervisningen. Under läsåret har skolan också arbetat mycket med att utveckla formativ bedömning. Personalen har fått kompetensutveckling kring detta och arbetet med formativ återkoppling till eleverna har kommit igång. 2. Uppföljning av åtgärder från föregående kvalitetsanalys Uppföljningen av förra årets åtgärder och redovisningen av vilka effekter dessa haft görs under punkt Redovisning utifrån Qualis kvalitetsområden 3.1 Kunskaper och färdigheter Fullmäktigemål 1: Kunskap och kompetens Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Spyken har i sin verksamhetsplan för läsåret 2012/13 haft som prioriterat område att utveckla kunskapsresultaten. Skolans mål och åtaganden: Spyken strävar efter att skapa trygga och stimulerande lärmiljöer, där eleverna har möjlighet att tillägna sig goda kunskaper och färdigheter såsom de beskrivs i de olika kursplanerna. De elever som lämnar vår skola ska ha blivit självständiga och ansvarstagande, väl förberedda för fortsatta studier, redo att tänka nytt. Vi vill fostra elever som vill, kan och vågar påverka framtidens samhälle. Varje elev ska ges möjlighet att tillägna sig goda kunskaper, insikter och färdigheter utifrån sina förutsättningar. Elevens självkänsla och tilltro till sina egna förmågor ska stärkas. Varje elev ska bli sedd och få känna sig värdefull. Alla elever ska när de lämnar Spyken känna sig optimalt förberedda för arbetsliv och vidare studier. För undervisningen i klassrummet innebär detta att eleverna: O ska vara aktiga i planering av undervisningen o arbetar med varierade arbetsmetoder o gör löpande reflektioner och bedömningar av sitt lärande tillsammans med lärarna o använder digitala verktyg o ska i sitt skolarbete få möjlighet till kontakt med universitet och

5 5 högskola och yrkesliv o ska öka sina kunskaper om internationalisering och hållbar utveckling o samt att skolans arbete ska bidra till att stimulera elevernas entreprenörskap Lärarna på Spyken ska: o vara duktiga ämnesexperter som erbjuder en varierad och flexibel undervisning o vara stödjande, positiva coacher som ger formativ återkoppling till eleverna för att de ska nå sina mål o ta till sig feedback eftersom detta är en källa till utveckling o behandla elever och kollegor med respekt o ha höga positiva förväntningar på eleverna o vara välutbildade och medvetna ledare o använda IT som lärandeverktyg Uppföljning av kunskapsmålen: Skolan tar årligen fram betygsstatistik för alla kurser. Uppföljningen görs för skolan som helhet, för varje program och på individnivå. Resultaten följs upp och värderas utifrån kunskap om tidigare års resultat och i förhållande till de intagningspoäng som eleverna har när de kommer till Spyken. Resultaten diskuteras och analyseras av skolledning, programarbetslag, ämneslag och i medarbetarsamtalen. Kunskapsmålen följs upp på individ-, grupp- och skolnivå Individnivå Lärarna registrerar de enskilda elevernas resultat på olika kurser i den s k bedömningsmodulen i It`s learning. Lärare som bedömer att en elev ev inte kommer att nå målen gör en pedagogisk kartläggning och sänder denna till bitr rekt, som utreder om särskilt stöd behövs. Om så är fallet upprättas ett åtgärdsprogram. SYV, elevhälsa och bitr rektor följer särskilt upp de elever som fått IG/F på någon kurs. Grupp- och skolnivå Betygsstatistik och resultat på nationella prov samlas årligen in för skolan som helhet. Data samlas in för varje program och flertalet kurser inom varje program. Lärarna får varje år ut statistik som omfattar minst fem år tillbaka i tiden. Resultaten följs upp och värderas utifrån kunskap om tidigare års resultat, resultaten i övriga Lund och i riket samt i förhållande till de intagningspoäng eleverna har. Betygsstatistik tas också fram för enskilda undervisningsgrupper inom varje kurs. För varje kurs görs också en kursutvärdering. Resultaten diskuteras och analyseras av lärare i ämneslagen samt av skolledningen. I samband med klasskonferenser, möten i programarbetslag och ämneslag samt i samband med medarbetarsamtal diskuteras och analyseras skolans resultat på individ- och gruppnivå. Kunskapsresultat Längre fram i kvalitetsredovisningen redovisas nyckeltal för kunskapsresultaten i form av mebetyg för slutbetyg på program och i olika kurser. Dessa återges inte här utan kommenteras under analysen. Utöver analysen av slutbetygen gör Spyken gör också

6 6 årligen en uppföljning av resultaten för årskurs 1 och 2. Alla resultat jämförs med tidigare års resultat. Som en av den årliga resultatanalysen tas, utöver betygsresultat, också fram en kvot baserad på den intagningspoäng respektive årskurs har och de poäng samma elever har när årskursen lämnar Spyken. Kvot Mepoäng/intagningspoäng Totalt 2012/2013 Totalt 2011/2012 Totalt 2010/2011 Program Kvot Mebetyg Kvot Mebetyg Kvot Mebetyg Program ES 0,99 15,8 1,03 16,0 1,01 16,2 Program NV 0,95 17,5 0,95 17,3 0,94 17,4 Program SP 0,95 16,3 0,97 16,4 0,97 16,4 Målsättningen är att kvoten ska uppgå till minst 1,0, dvs att elevernas prestationer har varit minst lika goda i gymnasiet som i grundskolan. Om man tittar på resultaten på detta sätt kan man konstatera att det är undervisningen på ES som skolan lyckas bäst trots att betygsme här är lägre än på de andra programmen. Man kan dock också konstatera att kvoten sjunkit något på ES och SP, medan den ligger kvar på samma nivå på NV. När det gäller mebetyg är det samma förhållande. Det finns en svag försämring i mebetygen på ES och SP, medan NV har höjt sitt me något. Spyken följer också upp anen IG-betyg av det totala antalet satta betyg var detta 2,4 procent för ES, 0,3 procent för NV och 1,3 procent för SP. En annan indikator på hur väl skolan lyckats uppfylla kunskapsmålen är anen elever med slutbetyg som når behörighet för högskolan. Anen på Spyken har detta år ökat till för NV 100 procent och för SP 98,2 procent, medan den sjunkit något på ES till 93,2 procent. I Qualisenkäten får eleverna möjlighet att själva ge en feed-back på hur nöjda de är med kunskapsresultaten. 64 procent av eleverna instämmer helt eller till stor i påståendet Jag tycker att jag når goda studieresultat. Detta är samma procenttal som föregående år och vi har således inte lyckats uppnå det mål som sattes för läsåret 12/13 på att 75 procent av eleverna skulle instämma helt eller vis i detta påstående. En viss förbättring kan dock konstateras genom att an som helt instämmer i påståendet ökat från 19 procent 2012 till 22 procent Kommentar och analys: Av de nyckeltal som redovisas längre fram i denna kvalitetsredovisning framgår att kunskapsresultaten måste bedömas som mycket goda. Alla de redovisade betygsnyckeltalen ligger klart över me för riket. Rent generellt kan konstateras att ES och SP uppnått något lägre resultat detta är jämfört med föregående, medan resultaten för NV förbättrats. Orsakerna till dessa förhållandevis små förändringar är komplexa och entydiga förklaringar kan inte ges. Spyken vill dock peka på några faktorer som vi tror kan ha spelat roll.

7 7 Elevhälsans bedömning är att det på både ES och SP funnits en hög an elever med psykosocial problematik och som haft hög frånvaro. Frånvaron påverkar naturligtvis elevernas studieresultat. Spyken följer därför kontinuerligt upp närvaron. Tyvärr är det inte en helt positiv bild som träder fram. Den totala närvaron var ,9 procent jämfört med 88,7 procent Den icke anmälda frånvaron var ,3 procent mot 3,1 procent föregående år. En slutsats är att vi måste ytterligare öka våra ansträngningar för att förbättra elevernas närvaro. Ur Qualisenkäterna: Påstående i Qualis elevenkät helt till stor till viss inte alls Vet ej Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det ,2% 42,9% 20,9% 2,3% 0,7% Påstående i skolans kursutvärderingar (5328 svar) Jag tycker att jag har fått den hjälp jag behövt av läraren lå 2012/ % 29% 14% 5% Kommentar och analys : Svaren i de båda enkäterna tyder på att det stora fleralet elever får den hjälp man behöver. Trots detta måste vi arbeta för att öka anen som anser att de får den hjälp de behöver. Påstående i Qualis elevenkät (750 svar) helt till stor Neutral till viss inte alls Vet ej Jag får den arbetsro jag behöver ,4% 46,3% 26,7% 4,4% 0,3% ,5% 47,6% 10,1% 23,7% 2,7% 0,3% Påstående i skolans kursutvärderingar (5328 svar) I klassrummet råder arbetsro och en god arbetsmiljö lå 2012/ % 40% 12% 3% Kommentar och analys: Arbetsron för både elever och personal är en mycket viktig faktor för att nå goda studieresultat. Skolan har under det gångna läsåret arbetet med studieron och tycks vara på rätt väg, men arbetet kommer att fortsätta. Påstående i Qualis elevenkät helt till stor till viss inte alls Vet ej Jag får arbeta på många olika sätt i skolan ,3% 41,6% 10% 1,7% 0,4% Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen ,8% 36,1% 6,4% 3,1% 2,1%

8 8 Kommentar och analys: Faktorer som enligt forskningen visat sig ge positiva effekter på elevernas studieresultat är att man i skolan får arbeta med varierade metoder samt att lärarna har högra förväntningar på elevernas prestationer. Enkätsvaren visar på goda förhållanden. Åtgärder: För skolan generella: Närvaron Spyken vill försöka förbättra närvaron genom att förbättra rutinerna för den kontinuerliga uppföljningen. Redan samma dag får vårdnadshavare ett epostmedande när en underårig varit frånvarande och en förhållandevis hög an av eleverna, ca 75%, har haft minst en av vårdnadshavarnas e-adress registrerad. Nu införs rutiner som innebär att mentor varannan vecka får en grafisk översikt med elevers frånvaro för att lättare och snabbare kunna stödja elever med hög frånvaro. Mentor ska redovisa sina åtgärder till bitr rektor. Om så behövs kopplas elevhälsan snabbt in. Bitr rektor följer också upp frånvarorapporteringen och mentorerna har regelbundna möten med elevhälsan kring elevsituationen i klassen. Stress En annan faktor som skolan bedömer påverkat studieresultaten är stress. En särskild åtgärdsplan för arbete med detta har gjorts upp. Denna redovisas under rubriken Trygghet och trivsel. God studiero Spyken har under läsåret arbetat med att förbättra studieron. Svaren i enkäterna tyder också på en viss förbättring. Vi kommer dock att fortsätta arbetet. Främst kommer detta att ske genom att lärarna diskuterar gemensamma förhållningssätt i klassrummet. Tanken är att detta ska leda fram till gemensamma klassrumsnormer med god arbetsro. Dessa normer tas upp till diskussion med elevrådet och skrivs in i ordningsreglerna. Lärarnas analys av kunskapsresultaten samt förslag till åtgärder Utöver resultaten i de kärnämnen som redovisas i nyckeltalstabeller och i Qualisenkäterna tar Spyken också fram statistik för ett stort antal andra kurser på varje program. Lärarna har tillsammans diskuterat och kommenterat dessa resultat. Utifrån dessa diskussioner kommer skolan att vidta följande åtgärder för att ytterligare öka måluppfyllelsen. Analys och åtgärder för svenska Lärarna i svenska ser vikande resultat på ES och till en också på SP. Som en tänkbar orsak framför hög frånvaro för en elever. Genom åtgärder för att förbättra närvaron och elevhälsan tror man att det skulle vara möjligt att förbättra resultaten. Lärarna vill också arbeta mer motivationshöjande. Genom ökat samarbete lärarna

9 9 emellan hoppas man kunna finna metoder som skapar större engagemang hos eleverna. Man föreslår också att svensklärarna, i syfte att minska stressen hos eleverna, skulle kunna arbeta mer med studieplanering. Analys och åtgärder för engelska I Eng 5 bedöms måluppfyllelsen som god på NA. På HU och SA har det varit mer spretigt. Detsamma gäller för ES, men om man bortser från ett fåtal elever med hög frånvaro, har måluppfyllelsen varit god. För Eng 6 har det varit god måluppfyllelse på ES, HU och NA. På NA t o m bättre måluppfyllelse än tidigare år. På SA har det liksom i Eng 5 varit lite mer spretigt. För Eng 7 noteras mycket goda resultat. Alla som tog klarade Cambridgetestet och många med mycket bra resultat. Resultaten i Rethorics och Creative writing var också mycket goda Det som fungerat bra under läsåret har varit FN-rollspel och Science Parlament. Elevernas utvärderingar har varit positiva. Engelsken i Science Parlament kan och bör utvecklas. Som förslag till förbättring för en ökad måluppfyllelse framförs att stödundervisningen i engelska bör effektiviseras och organiseras bättre. Analys och åtgärd samhällskunskap Resultaten i samhällskunskap A är på alla program bättre än me i riket. För NV och SP är de också högre än för föregående år. Resultatet i ES har dock försämrats något jämfört med tidigare år. Samhällskunskapslärarna framför att man vis tror att detta beror på att motivationen varit låg. Som åtgärd för att förbättra elevernas resultat föreslår lärarna att man ska försöka göra lärandet mera lustfyllt. Analys och åtgärder religion Resultaten i kursen Re A ligger på alla program klart över me för riket och har också på alla program utom ES förbättrats jämfört med föregående år. Lärarna i religion vill arbeta mer med elevernas förutsättningar och vill ta reda på vilka förkunskaper eleverna har med sig när de kommer till Spyken och man vill arbeta mer med elevernas studieteknik. Analys och åtgärder för matematik För kurserna Ma1c/Ma2c gjordes läsåret 12/13 en satsning genom att en extra lärarresurs tillfördes under första halvan av höstterminen. Syftet var att hjälpa alla elever till en god start. Vidare hade två klasser i NA1 obligatorisk SI (Supplemental Instruction) med elever från LTH hela läsåret. Dessa insatser resulterade i goda resultat på NP i både Ma 1c (17,4) och Ma 2c (16,5) att jämföra med förra årets 16,8 resp. 15,6. Det är fortfarande en trend att resultaten på Ma 2c är lägre än Ma1c, men skillnaden har

10 10 minskat till 0,9 jämfört med 1,2 förra året. Faktorer som påverkat resultaten positivt kan ha varit Preparandkurs som gavs i början av höstterminen Det är detta läsår andra gången kursen ges och lärarna hade därmed större erfarenhet kring kursen och vilka krav som skulle ställas i de nationella proven Två klasser har haft SI obligatoriskt på goda schemapositioner under hela läsåret. Förra läsåret var SI bara obligatoriskt under höstterminen. Ma 1b: På ES har liksom tidigare år funnits en resurs med tre lärare på två klasser. På SA har ett arbetslag med fem matematikärare arbetat med fyra klasser, vilket var ett nytt projekt under det gångna läsåret. Resultatmässigt har det gått bättre i år; 13,2 i mebetyg jämfört med 12,9 förra året (där sommarskola inkluderats). Lärarna analys är att de förbättrade resultaten till viss beror på ökad lärarerfarenhet kring kursen samt den att den forskarcirkel kring matematik som funnits under året och som haft tagare som undervisat i kursen Ma 1b, lett till många didaktiska diskussioner som i sin tur genererat konkreta insatser av formativ karaktär. Vidare har lärargrupperna varit parallellagda i schemat och haft en schemalagd konferenstid varje vecka. Detta har bidragit till ett bättre samarbete vilket givit positiva effekter på resultaten. Resultaten för NV3 och kursen Ma E är bättre än föregående år. De insatser som gjordes föregående år med extra lärarresurs och SI-undervisning fortsätter även det kommande läsåret. Frivillig SI-undervisning erbjuds också för fler klasser på skolan. Analys och åtgärd i naturkunskap och biologi Resultatet i Nk A ligger klart över me för riket och det ligger på Spyken på ungefär samma nivå som tidigare år. Måluppfyllelsen måste anses som god. Inför läsåret 23/14 vill lärarna fortsätta att arbeta med bedömningsfrågor och ta fram ett gemensamt dokument för att ge eleverna deras måluppfyllelse under kursens gång. Man vill också utveckla den formativa bedömningen. Anals och åtgärd i fysik Resultaten i Fy B är bättre än föregående år. Det var endast tre elever som inte nådde nivån Godkänt och lärarna är nöjda med de ansträngningar som man gjort för att stödja de elever som riskerade att inte nå målet. När det gäller den nya kursen Fy 1 tycker lärarna att det är svårt att bedöma resultaten eftersom det är första gången man betygsätter denna kurs.

11 11 Under året som gått har lärarna satsat mycket på att ge återkoppling till eleverna och man vill fortsätta detta arbete. Inför kommande läsåret vill lärarna också satsa ännu mer på att samarbeta kring undervisningen. Analys och åtgärd i idrott och hälsa Resultaten i idrott och hälsa ligger klart över me för riket och i nivå med resultaten för föregående läsår. Lärarna upplever att en elever framför allt på ES-programmet är mindre intresserade av ämnet idrott. Man diskuterar nu hur man ska kunna möta dessa elever på ett annat sätt. Analys och åtgärd musik Resultaten i estetisk verksamhet ligger på Spyken högt över me för riket. De har också detta år ökat på alla program utom på ES. Lärarna anser att bättre studieteknik i musikkurserna skulle kunna förbättra resultaten och efterlyser en temavecka kring detta. Analys och åtgärder kemi Lärarna i kemi konstaterar att resultaten för läsåret 12/13 i Ke A ligger i paritet med föregående läsår( 16,0 jämfört med 15,7 förra året) och för Ke B ligger det t o m något högre än för föregående år, 15,5 jämfört med 14,9 föregående år. Den nya kursen Kemi1 avslutades för första gången ht 2012 och man fick då ett betygsme på 14,3. Eftersom det är en ny kurs med ett nytt betygssystem har man ingenting att jämföra med. Enligt den betygsstatistik som lärarna själv tagit fram och gjort jämförelser med elevernas meritvärde från grundskolan framgår dock att samtliga klasser har ett kvotvärde mellan 1,07 och 1,21, vilket får bedömas som ett mycket gott resultat. Under året som gått har ett utvecklingsarbete bedrivits där en av kemilärarna i samarbete med Malmö högskola tagit fram en mol för att bättre kunna bedöma elevernas laborativa arbete så att detta får en större tyngd vid den slutliga bedömning av elevens prestationer. Eleverna får i denna metod filma laborationer och göra resonemang kring filmen. Många elever tyckte att metoden var arbetssam och föredrog därför de traditionella laborationsrapporterna. Lärarna tycker att man utmanat sina elever i ämnet kemi och enligt kursutvärderingarna instämmer eleverna i detta. Som förslag till åtgärder föreslår lärarna i kemi: Minska lärarstressen genom mer samarbete. Arbete med att öka elevernas närvaro Eleverna bör också få hjälp med sin studieteknik.

12 12 För att förbättra måluppfyllelsen i kemi vill lärarna också arbeta med modernare materiel för att samla in experimentella data. Utrustningen är inköpt och nu vill man börja använda denna. Lärarna vill också testa att filma laborativa moment och låta eleverna ta av detta inför en lektion via It s learning. Analys och åtgärd moderna språk Lärarna i moderna språk har analyserat resultaten på de provbanksprov som genomfördes förra året. Proven ger en bild av hur elevernas resultat i färdigheterna läsa, höra, tala, skriva förar sig på de olika betygen. Man konstaterar att för franska 4 är hörförståelse svårt och för tyska 4 är läsförståelse svårt. I både spanska steg 3 och 4 är skriva svårt och i spanska steg 3 visar kurvan en övervikt för E och D-resultat för tala. I färdigheten höra hamnar många på F och få når B och A i spanska 3. Tyska steg 3 avviker från övriga språk med sin tydliga bild av höga resultat. Fokus för undervisningen i steg 3 är till stor att samla ihop eleverna som ofta har olika förutsättningar efter åk 9. En normalförning av resultatet för färdigheterna kan tyda på att detta arbete lyckas. Samtliga språk steg 4 har ett spretigare resultat. Lärarna menar att det kan finnas anledning till att diskutera hur man motiverar eleverna att göra sitt bästa i moderna språk steg 4. Som helhet är måluppfyllelsen för steg 4 väldigt god. 67 procent av eleverna når betygen C-A och i tyska steg 3 är i princip alla betygen förade från D-A. Men man kan också se, att spanska steg 3 har en övervikt på de lägre betygen samtidigt som gruppstorlekarna varje år blir väldigt stora Mål för ämneslaget 2013/2014 enligt skolans verksamhetsplan och våra resultat från förra året: Kunskapsresultat och betyg Franskan gör hörförståelse till sitt fokusområde med målet att höja antalet som klarar lägst D i PB (särskilt steg 4). Tyskan gör läsförståelse till sitt fokusområde med målet att fler ska klara lägst D i PB steg 4 Spanskan gör muntlig produktion till sitt fokusområde med målet att fler ska klara lägst D i PB steg 3 och fler B och A i steg 4. För japanska, danska och italienska kompletterar vi statistiken under året för att få en bild att utgå ifrån. Ur skolans prioriterade områden Utbyte med högskola och universitet: Alla språk ska med någon elevgrupp ha gjort ett besök på LU eller MAH eller annan högskola under året.

13 13 Internationalisering: Utbyte i tyska 4 med Goslar, spanska 5 med Grenada och franska 5 med Belgien, danska 1-2 med Trönby, italienska 1-2 med Bologna Vi arbetar aktivt med att ha gemensamma värderingar vad gäller studiero och rapportering av frånvaron genom att diskutera dessa på våra möten. Analys och åtgärd filosofi Resultaten i Filisofi A och B är mycket goda. Mebetyget ligger på 17,1 och har något förbättrats jämfört med tidigare år. För att ytterligare förbättra resultaten har ämnesgruppen satt upp följande mål för läsåret 13/14: Varierat arbetssätt på lektionerna För att uppnå bra resultat är det nödvändigt med genomgångar, individuell fördjupning samt grupparbeten. Att arbeta med olika bedömningsformer. Genom att bedöma både muntliga och skriftliga resultat skapas en grund för allsidig och rättvis betygsättning. Specialundervisningen Specialpedagogernas/speciallärarens verksamhetsberättelse Specialpedagogerna upplever att de har uppnått goda resultat under läsåret. I tabellen nedan framgår hur många elever vi har haft kontakt med på olika sätt. Förutom dessa elever har 6 elever på NA-programmet gjort läs-och skrivutredningar och 3 elever har haft kontakt med vår skolpsykolog. På ES och HU-programmen har 17 läs-och skrivutredningar gjorts. På SA-programmet har 8 läs-och skrivutredningar gjorts. 1 elev på SA-programmet har haft kontakt med skolpsykolog samt två elever har remitterats vidare till logoped. Program Fast stödtid under året Kompensatoriska Hjälpme/anpassning på prov ES/HU NA SA Rutiner som har fungerat När höstterminen startar får specialpedagogerna indikationer från grundskolorna om vilka elever som de ska inhämta information om från avlämnande speciallärare. Efter att ha kontaktat berörda skolor vidarebefordras informationen till respektive rektor och mentorerna.

14 14 Kontakten med undervisande lärare har fungerat bra. Na-programmet har bjudit in mentorerna i åk1 till vissa Elevhälsamöten. Detta har varit mycket värdefullt och rekommenderas till de andra programmen. Att elever med långsamt lästempo har fått tillgång till vår skollicens av MGprogrammet har de upplevt som mycket värdefullt. Specialpedagogerna framför också att det är av största vikt att Spykens öppna stödtimmar i de olika ämnena blir synliga för eleverna, så att de utnyttjar denna hjälp. Sammanfattande bedömning och självvärdering Qualis, Kunskaper och färdigheter. Den sammanfattande bedömningen är att att Spyken har mycket god måluppfyllelse för området Kunskaper och färdigheter. Området är dock så viktigt att det alltid är ett av de prioriterade områdena i skolans verksamhetsplan. Självvärdering Qualis Spykens arbete med Qualis har detta år inneburit att skolledningen arbetat tillsammans med en qualisgrupp bestående av 14 lärare som alla fått särskild Qualisutbildning. Gruppen har träffat skolledningen vid tre olika tillfällen och då diskuterat hur arbetet med skolans självvärderingar ska gå till. Vid de möten vi haft med gruppen har det framkommit att man inte vill se detta som en trappa. Man vill istället gå in på varje trappsteg och diskutera hur vi uppfyller detta och vad vi kan bli bättre på även om vi bedömer att vi uppfyllt kriteriet. All personal har medverkat i självvärderingen av områdena Kunskaper och färdigheter och Trygghet och trivsel.

15 15 Av självvärderingarna framgår att alla programarbetslagen anser att skolan uppnår steg 3 och 4. Vad gäller att Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat kriterier och metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter (steg 4), är man något osäker på om man klarar detta i det nya betygssystemet i Gy11. När det gäller steg 5 är man osäker på om hållbar utveckling präglar hela skolans undervisning. Musiklärarna anser att verksamheten i deras ämne uppfyller steg 7. Sammanfattning av personalens bedömning är att skolan ligger på steg 4 i Qualis, att man vis uppnår steg 5, 6 och 7. Skolledningens bedömning är att skolan klart uppnår steg 4 och är på mycket god väg mot att uppnå steg 5 och Trygghet och trivsel Fullmäktige mål 2: Lärandemiljö Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. Skolans mål och åtagande Enligt Spykens vision ska skolans elever under sin tid på Spyken utöver kunskap och kompetens även få en mängd positiva erfarenheter som gör dem väl förberedda för framtiden. Ett gott bemötande och trivsel för elever och personal är därför prioriterat område i Spykens verksamhet. Uppföljning av målen: Som indikatorer på hur väl skolan lyckats i sin målsättning används svaren på nedanstående frågor i Qualis elev- och personalenkät. Påstående i Qualis elevenkät Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Varken eller Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Det är positiv stämning på skolan 2013 * 59% 36% 3,8% ,1% 36,8% 2,7% 0,3% ,3% 36,7% 3% 1% *Frågan fanns ej med i Qualisenkäten 2013, men återfanns i LUNK-enkäten. De siffror som redovisas kommer från LUNK-enkäten Kommentar och analys: Anen elever som anser att det är en positiv stämning på skolan är mycket hög, 95 procent, och ligger på ungefär samma höga nivå som tidigare år. Åtgärd: Ingen åtgärd behövs. Skolans målsättning inför kommande läsår är att lyckas bevara denna höga an av eleverna som anser att det är en positiv stämning på skolan.

16 16 Påstående i Qualis elevenkät helt till stor Neutral/tar inte ställning till viss inte alls Vet ej Jag trivs i skolan % 35% 9% 2,1% O,4% ,8% 23,4% 3% 6,1% 1,3% ,3% 32,7% 5,7% 2,7% Totalt sett är jag nöjd med min skola ,1% 27,5% 9,1% 2,4% Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral/tar inte ställning till viss inte alls Jag trivs på min arbetsplats % 44% 16% 3% 1% % 46% 6% 17% 1% 0% Totalt sett är jag nöjd med vår skola % 46% 13% 3% 1% % 44% 6% 19% 0% =5 Vet ej Analys och kommentar: Av enkätsvaren framgår att en hög an av eleverna trivs i skolan. Detsamma gäller för personalen. Det är också en hög an bland både elever och personal som är nöjda med vår skola. Skolan har uppnått sitt mål för 2013 att minst 80% av personalen skulle vara nöjd med skolan. Som ett led i att skapa en god arbetsmiljö för eleverna finns förankrade rutiner för att ta emot nya elever. Innan skolstarten i åk 1 får alla nya elever ett välkomstbrev och under de första skolveckorna avsätts tre hela dagar för särskilda introduktionsaktiviteter. Uppropsdagen tillbringas med klasskamrater och mentorer och man följer ett särskilt program för att eleverna ska få all information som behövs för att snabbt kunna komma in i verksamheten i den nya skolan. Inom första veckan avsätts ytterligare en dag för att eleverna ska få arbeta med lära känna-övningar och andra sociala aktiviteter i syfte att skapa en tillhörighet och trygg miljö. Skolan anordnar också en särskild välkomstfest för eleverna i åk 1. I introduktionen medverkar elever i högre årskurser, Även för elever som börjar senare under terminen finns särskilda rutiner med syfte att skapa ett gott mottagande för de nya eleverna. Mentorerna för åk 1 och 2 har också i samband med höstterminsstarten 2013 fått särskild utbildning kring hur man kan skapa ett gott klimat i klasserna. Skolan stöder också de elevdrivna grupper som organiserar olika elevaktiviteter på fritiden. Elevhälsan utbildar alla elever i studieteknik och leder ett arbete för att minska stressen hos eleverna. Åtgärd: Skolans målsättning inför kommande läsår är att bevara den höga an elever och personal som trivs skolan och ytterligare något öka anen som helt instämmer i påståendet. Vi arbetar vidare med de förankrade metoder som finns för att skapa trygghet och trivsel. Bemötande

17 17 Påstående Lärare bemöter elever med respekt Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Neutral/tar inte ställning Stämmer dåligt Stämmer mycket dåligt Vet ej 2013* 40,9% 53,8% 4,5% 0,4% % 49,3% 4,3% 0,3% ,1% 53,5% 4,7% 0,7% Jag har förtroende för mina lärare ,6% 43,9% 20,4% 3,3% 0,8% ,2% 50,9% 10,8% 13,9% 1,4% 0,9% *Frågan fanns ej med i Qualisenkäten 2013, men återfanns i LUNK-enkäten. De siffror som redovisas kommer från LUNK-enkäten Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral/tar inte ställning till viss inte alls Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt % 47%% 6% 0% 2% % 47% 3% 9% 0% Vet ej Kommentar och analys: Det är en hög an av eleverna som anser att de blir bemötta med respekt och har förtroende för sina lärare. Personalen anser också att förhållandet kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Resultaten måste betraktas som goda och har något förbättrats sedan förra året.. Åtgärd: Skolans målsättning inför kommande läsår är att bevara den höga an elever och personal som anser att det råder goda relationer och samtidigt öka anen elever som har förtroende för sina lärare. Arbetsro Påstående i Qualis elevenkät (750 svar) helt till stor Neutral till viss inte alls Vet ej Jag får den arbetsro jag behöver ,4% 46,3% 26,7% 4,4% 0,3% ,5% 47,6% 10,1% 23,7% 2,7% 0,3% Påstående i skolans kursutvärderingar (5328 svar) I klassrummet råder arbetsro och en god arbetsmiljö lå 2012/ % 40% 12% 3% Påstående i Qualis personalenkät Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan % 46% 35% 6% 1% % 35% 8% 43% 6& 1% Analys och kommentar:

18 var det oroande att anen som ansåg att det fanns arbetsro enligt skolledningens mening var för låg. Under läsåret 2012/2013 har vi på olika sätt arbetat för att förbättra arbetsron, både för elever och personal, och det är därför glädjande att konstatera klara förbättringar. Åtgärd: Skolan kommer under läsåret 2013/14 att fortsätta att särskilt följa upp elevernas arbetsro. Fysiska miljön En annan viktig faktor för elevernas trivsel i skolan är deras upplevelse av den fysiska miljö de dagligen vistas i. Påstående i Qualis elevenkät (750 svar) helt till stor till viss inte alls Vet ej Miljön inomhus i min skola är trivsam ,7% 43,7% 15,1% 2,5% Skolan är välstädad ,5% 44,8% 14,5% 2,5% 0,7% Kommentar och analys: Siffrorna indikerar att elevernas fysiska miljö är tillfredsställande Åtgärd: Ingen åtgärd krävs Elevernas stressituation Stress är något som påverkar elevernas arbetsmiljö negativt. Under de senaste åren har flera olika enkätundersökningar, LUNK-enkäten och Levnadsvaneundersökningen Unga, (LeVU), belyst elevernas stressituation. Nedan redovisas en resultat från dessa undersökningar. LUNK-enkäten Fråga: Hur ofta har du känt dig stressad det senaste halvåret? Båda könen. An. År Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig

19 19 1 Siffran är en sammanräkning av svarsalternativen Varje dag, flera gånger i veckan eller en gång i veckan. Lunk-enkäten 2013, uppat per program Båda könen. An (%). Program (antal elever) Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig Estetiska (44) Humaniststiska (22) Naturvetenskap (97) Samhällvetenskap (99) Levnadsvaneundersökningen har ställt frågan Känner du dig stressad av ditt skolarbete? Svaren kan utläsas i nedanstående diagram. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Inte alls Lite grann Ganska mycket Mycket 10% 0% P= Pojkar, F= flickor och T= Totalt för båda könen Analys och åtgärder elevernas stress Med anledning av rapporten om elevernas stress har skolledning och elevhälsa under vårterminen 2013 gjort en gemensam genomgång av materialet.

20 20 Det kunde konstateras att stressen över tid ökat för både pojkar och flickor och att den ökat allra mest på samhällsvetenskapliga programmet. Vi har ingen förklaring till detta. Skolan har inte förändrat sitt arbetssätt och vi försöker att tillsammans med eleverna lägga upp arbetet så att arbetsbelastningen ska bli så jämn som möjligt under året. En diskussion förs också ständigt med lärarna kring elevernas stress. Vid mötet diskuterades att en möjlig orsak till den ökade stressen skulle kunna vara Gy11 och nytt betygssystem. Osäkerheten kring vad dessa reformer innebär för elevernas betyg kan ha skapat stress hos en av våra elever. Mot detta talar dock att stressen inte ökat på alla skolor i Lund. Eftersom vi inte kunde finna några rimliga förklaringar till stressökningen beslutade vi att en av de åtgärder som ska vidtas är att personal ur elevhälsan ska försöka att gå bakom siffrorna och försöka ta reda på vad det är som gör att eleverna upplever sig stressade. Vid mötet beslutades också om nedanstående åtgärdsplan för lå 13/14. Åtgärdsplan Elevhälsan gör en kartläggning av vad de bakomliggande orsakerna till den ökade stressen kan vara Elevhälsan går ut i klasserna och går igenom goda vanor och tidiga tecken på stress Regelbundna träffar elevhälsa och mentorer för att följa upp arbetssituationen i de olika klasserna Erbjudande om stresshanteringskurser på gruppnivå Skolsköterskor och idrottslärare samverkar kring utbildning kring hälsa och stress ESKO-eleverna engageras särskilt i arbetet med att nedbringa elevernas stress. Dessa elever är en god informationskanal när det gäller elevernas stressituation Utbildning i studieteknik för alla elever o åk 1 och 2 Likabehandling /kränkande behandling Under året har två utredningar gjorts i ärenden där elever anmält att de upplevt sig kränkta av en lärare. I båda ärendena har genomförts samtal med elev, förälder och lärare. När det gäller kränkningar elever emellan har en anmälan utretts. Det handlade om en elev som kände sig socialt utsatt i skolan och på fritiden. Samtal har genomförts med alla inblandade och den elev som gjorde anmälan förklarade sig nöjd med tillvägagångssättet och samtalen, men valde trots detta att flytta till en gymnasieskola i Malmö. En viktigt av arbetet mot kränkande behandling är att skolan utser två Kamratstödjare i varje klass. Dessa elever ska hålla särskild uppsikt över vad som händer i klassen och uppmärksamma att ingen utsätts för kränkande behandling. Kamratstödjarna får särskild utbildning för sitt uppdrag och träffar regelbundet personal från elevhälsan för att rapportera om elevernas arbetsmiljö.

21 21 En annan åtgärd för att motverka kränkningar är att alla elever i åk 1 fått genomgå utbildning kring vad digitala kränkningar innebär. Rutiner för frånvarouppföljning Elevernas närvaro på lektionerna registreras i Skola24. Till detta registreringsprogram är knuten en funktion som automatiskt skickar ett e-postmedande till vårdnadshavare när en elev är frånvarande från undervisningen. Mentor i de olika klasserna har ett uppdrag att kontinuerligt följa upp elevernas frånvaro och ska då särskilt uppmärksamma elever som haft ej anmäld frånvaro, återkommande ströfrånvaro eller stor anmäld frånvaro. I dessa fall kontaktar mentor eleven för att utreda orsaken till frånvaron. Mentor kontaktar vid behov även vårdnadshavaren per telefon. Mentor får också varje månad en rapport över klassens totala frånvaro och lämnar denna tillsammans med en kommentar till respektive bitr rektor. Finns det i klassen någon elev som haft hög oanmäld frånvaro ska mentor göra en särskild utredning kring orsaken till detta och lämna denna skriftliga dokumentation till bitr rektor. Elever med problematisk frånvaro tas regelbundet upp till diskussion vid elevhälsans veckomöten med bitr rektor. Vid dessa möten beslutas vem i elevhälsan som ska ha huvudansvar för kontakt med eleven. I de fall där särskilt stöd behövs upprättas åtgärdsprogram. För elever som varit frånvarande mer än 14 kalenderdagar under en månad begär skolsköterskan in läkarintyg. Skolan följer också upp frånvaron på klassnivå. De olika programmen har under läsåret genomfört olika insatser för att förbättra närvaron. I samband med läsårets slut tar Spyken också fram statistik över den totala närvaron för olika klasser under läsåret för att ha som underlag för diskussioner om ytterligare möjligheter till förbättringar Närvaro 87,3% Uppgift saknas 89% 88% På Estetiska programmet har på försök genomförts ett projekt som syftat till att höja närvaron bland eleverna. Projektet har gått ut på att få till en tätare kontakt mellan elev och mentor. Varje klass har fler mentorer och lärarna har då möjlighet att få en närmare relation med färre elever. Resultatet är att den totala närvaron ökat från 86,8% (Lå11/12) till 89% och den icke anmälda frånvaron minskat från 4% (Lå 11/12) till 2,3%. Kommentar och analys:

22 22 Man kan konstatera att närvaron, trots att skolan genom åren försökt vidta olika förbättringsåtgärder, ligger kvar på en tämligen konstant nivå. Eleverna var alltså i genomsnitt frånvarande från 12% av lektionerna, 9% var anmäld frånvaro och 3 % icke anmäld frånvaro. Från och med läsåret 11/12 infördes regler om att vårdnadshavare redan samma dag ska informeras om en elev har ogiltig frånvaro. På Spyken informeras vårdnadshavaren om all frånvaro. Vidare har nya bestämmelser om att ogiltig frånvaro ska registreras på terminsbetyget införts. Dessa åtgärder tycks än så länge inte ha haft någon större påverkan på elevernas frånvaro. Åtgärd: Arbete med att förbättra elevernas närvaro är ett prioriterat mål i skolans verksamhetsplan för lå 13/14 och målsättningen är att nå 90% närvaro detta läsår. Skolledning, elevhälsa och mentorer kommer tillsammans att arbeta med detta. För att se till att eleverna erhåller sin garanterade undervisningstid är det viktigt att lektionerna startar på utsatt tid. Ibland är klassrumsdörren stängd under den inledande stund då läraren startar lektionen och inte vill att undervisningen ska störas. Det finns på Spyken också regler om att all undervisning, även lektioner med s k eget arbete, ska påbörjas och avslutas i klassrummet. I samband med lektionsbesök följer skolledningen regelbundet upp att lektionerna startar på avtalat tid. Sammanfattande bedömning och självvärdering, Trygghet och trivsel. Den sammanfattande bedömningen är att måluppfyllelsen för området Elevernas trygghet och trivsel är god. Området är dock så viktigt att det alltid är ett prioriterat arbetsområde för förbättringar. Qualiskriterier

23 23 All personal har varit med och gjort självvärdering när det gäller området Trygghet och trivsel. De flesta grupper bedömer att Spyken når upp till steg 6. Det finns trots detta områden på lägre steg som man vill fortsätta att utveckla och förbättra. Enligt Qualisgruppen är detta följande: Det finns rutiner för mottagande av nya elever, men man anser att dessa behöver ytterligare förankring särskilt när det gäller elever som byter klass eller undervisningsgrupp inom skolan. Det finns arbetsro på skolan, men trångboddheten på skolan är ett problem. Med fler lokaler och grupprum hade arbetsron kunnat bli ännu bättre. Den gemensamma värdegrunden kan man alltid arbeta mer med. Som exempel lyftes fram att lärarnas positiva förväntningar på eleverna gärna kunde synas ännu mer. Skolledningens självvärdering är att skolan uppnår steg 6. Flertalet grupper som gjort självvärderingen instämmer i detta. 3.3 Elevernas ansvar för eget lärande Fullmäktigemål 3: Valfrihet och demokrati Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, aktighet och påverkan. Skolans mål och åtagande Enligt Spykens vision ska skolan utöver kunskap också ge eleverna kompetens. I skolans pedagogiska idé beskrivs närmare vilka kompetenser skolan anser att eleverna behöver med sig i morgondagens samhälle. Bland dessa finns tre som anknyter till elevens ansvar för det egna lärandet: Självständighet och ansvar: att eleverna kan ta initiativ, organisera och visa personligt ansvar Självkänsla och självtillit: att eleverna känner tilltro till sin förmåga, är medvetna om sina kvalitéer och vill fortsätta att utvecklas. Reflektion och analys: att eleverna har goda baskunskaper och kan undersöka, analysera, reflektera och dra slutsatser; att de tillsammans med läraren gör löpande reflektioner och bedömningar av sin inlärning Uppföljning av målen: I elev- och personalenkäter inom Qualis finns flera frågor som anknyter till uppföljningen av området elevernas ansvar för det egna lärandet.

24 24 Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande % 49% 17% 3% 8% % 54% 11% 15% 0% 3% Påstående i skolans kursutvärderingar (5328 svar) Jag känner till och förstår målen för kursen lå 2012/ % 42% 19% 6% Vet ej Kommentar och analys: Anen lärare som instämmer i påståendet att eleverna tränas att ta ansvar för sitt eget lärande har ökat något. En annan grundpelare för elevernas lärande är att man känner till och förstår målen för de kurser man studerar. På Spyken finns skriftliga instruktioner om att alla lärare ska se till att eleverna får kunskap om målen. Siffran som instämmer är hög men kan ytterligare förbättras. Åtgärd: Genom frågor i kursutvärderingarna som görs i alla kurser följs det upp att eleverna fått information om mål och bedömningskriterier i varje kurs samt att de fått vara med och planera undervisningen. Från läsåret 2013/2014 rekommenderas att kursutvärderingen ska genomföras mitt i kursen och därmed finns ökade möjligheter att under kursen förändra utifrån vad som framkommit i utvärderingen. Reflektion och återkoppling kring elevens lärande Påstående i skolan kursutvärderingar helt till stor till viss inte alls Jag har under kursen haft möjlighet till ett enskilt samtal om min studieutveckling % 24% 14% 10% Jag tycker att det sätt läraren mäter mina kunskaper är bra % 35% 15% 5% Kommentar och analys: Enligt Spykens pedagogiska idè ska eleverna göra löpande reflektioner och bedömningar av sin inlärning tillsammans med lärarna. Lärarna har fått kompetensutveckling kring begreppet formativ bedömning. Av kursutvärderingarna framgår att en högan av eleverna får möjlighet till enskilt samtal om sin studieutveckling och en hög an av eleverna år också nöjd med det sätt som läraren mäter deras kunskaper. Många lärare tillämpar med positivt resultat formativ bedömning som återkopplingsform till eleverna. Ämneslagen ser positiva effekter av detta. Åtgärd:

25 25 Skolan kommer under läsåret 2013/14 att fortsätta arbetet med att utveckla formativ bedömning. Som stöd för arbetet kommer alla lärare att ingå i pedagogiska grupper som en gång i månaden samlas och diskuterar hur man ska utveckla sitt arbete med bl a formativ bedömning. Delaktighet i planering och i att sätt mål för sitt lärande I elevenkäten finns två frågor som direkt anknyter till detta mål; Påstående i Qualis elevenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Vet ej Jag uppmuntras att bedöma mina studieresultat och ta ansvar för mitt lärande ,3% 43,2% 14,0% 2,4% 3,1% Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan ,7% 50,8% 26,9% 3,7% 0,8% ,8% 48,8% 16,2% 22,3% 2,4% 1,5% Jag formulerar egna mål för mitt lärande ,8% 36,5% 32,1% 8,8% 5,7% ,5% 29,7% 22,5% 20,6% 8,2% 7,4% Kommentar och analys: En stor an av eleverna anser att de uppmuntras bedöma sina studieresultat och ta ansvar för sitt lärande. Anen elever som anser att de får vara med och planera sitt arbete och också formulerar egna mål för lärandet har ökat markant det senaste året, vilket förmodligen beror på skolans arbete med att utveckla formativ bedömning. Enkätsiffrorna visar på att på att skolan lyckats i sina ansträngningar att uppnå förbättringar inom detta område. Detta är angeläget med hänsyn till att aktighet brukar leda till bättre trivsel och bättre prestationer Åtgärd: Fortsatt arbete med uppmuntra eleverna att vara aktiga i planeringen av verksamheten och i att sätta egna mål för sitt lärande. Det är också viktigt att eleverna får reflektera kring vad man ska göra för att uppnå dessa mål. Fortsatt arbete med att utveckla formativ bedömning och återkoppling. Sammanfattande bedömning och självvärdering, Elevernas ansvar för eget lärande. Den sammanfattande bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Elevernas ansvar för eget lärande är god. Qualiskriterier

26 26 Tre grupper anser att skolan befinner sig på steg 5 och fyra grupper anser att vi uppnår steg 6. Det framhålles från flera grupper att skolan uppnår steg 7. I steg 6 anser flertalet att eleverna sätter egna mål, men att man inte dokumenterar sitt eget lärande Skolledningens bedömning är att skolan uppnår steg 5. Skolan arbetar vidare med formativ bedömning som är ett me att uppnå steg Arbetssätt och lärarroll Fullmäktigemål 1: Kunskap och kompetens Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Skolans mål och åtaganden: I Spykens pedagogiska idé framhålls att elevernas vardagen i skolan ska påminna om den som man har på en arbetsplats, där det råder stor och ständig variation av arbetsformer och där det ställs krav på elevernas självständighet och ansvarstagande. Det mänskliga mötet mellan lärare och elever och elever emellan är viktigt. Arbetssättet ska vara kreativt och varierat och så ofta som möjligt styrt av hur eleverna vill arbeta. Det varierade arbetssättet kan innebära att man har föreläsningar, klassundervisning, seminarier i mindre grupper, projekt i grupp eller enskilt eller helt individuella studier. Konkret kan detta innebära att större ämnesområden gås igenom i större grupper, varefter egenstudier, problemlösning eller projekt tar vid, hela tiden varvat med lektioner och seminariediskussioner i smågrupper. För undervisningen i klassrummet innebär detta att eleverna är aktiga i planeringen av undervisningen, d v s innehåll, arbetsmetoder och redovisningar av kunskaperna. arbetar med varierade arbetsmetoder. Varje utbildningsprogram ska

27 27 innefatta tvärvetenskapliga projekt. Projekten har anknytning till omvärlden och arbetet sker i strukturerad projektarbetsform. Arbetet ska träna analys och kritiskt tänkande. gör löpande reflektioner och bedömningar av sin inlärning tillsammans med lärarna. använder digitala verktyg för informationssökning, kommunikation, dokumentation och presentation och har god informationskompetens. får i sitt skolarbete möjlighet till kontakt med universitet, högskola och framtida yrkesliv. Elevernas arbete ska bidra till att öka deras kunskaper och förståelse för internationalisering och hållbar utveckling och stimulera entreprenörskap. Uppföljning av målen: Qualiskriterier Elevernas tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor Alla elever har en egen bärbar dator och tillgång till internet överallt i skolan. Det finns god kompetens hos både personal och elever när det gäller att använda IKT i undervisningen. Skolan har nya och uppdaterade läroböcker och arbetar också aktivt för att eleverna ska få kunskap via kontakter med det omgivande samhället. Vi använder regelbundet föreläsningar från Transfer och har ett rikt internationellt utbyte med skolor och organisationer i andra länder. Spyken har också länge haft som prioriterat mål att ha kontakter med universitet och högskola, vilket har lett till samarbete inom flertalet ämnen. Arbetssätt och lärarroll ska präglas av variation och flexibilitet Ett varierat arbetssätt är något som betonas i den pedagogiska idén Påstående i Qualis elevenkät helt till stor till viss inte alls Vet ej Jag får arbeta på många olika sätt i skolan ,3% 41,6% 10% 1,7% 0,4% Kommentar och analys: Den höga siffran tyder på att tankarna om varierat arbetssätt verkligen fått genomslag i undervisning. Åtgärd: Ingen åtgärd krävs. Kreativitet och skapande ska finnas med som inslag i lärandet På Spyken finns en omfattande estetisk utbildning som i sin verksamhet självklart har många kreativa inslag. Även på övriga program finns ofta kreativa inslag i verksamheten. IKT har t ex gett möjlighet för olika redovisningsformer med kreativa

28 28 inslag. Arbetssätt och arbetsformer ska ge utmaningar och skapa helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen Lärarna uppmanas att använda varierade arbetssätt. I detta inbegripes också att eleverna ska få möjlighet att arbeta med ämnesöverskridande projekt. Projektarbetsformen innebär att eleverna tränas att ta ett ökat ansvar för det egna lärandet. Arbetet ska också träna analys och kritiskt tänkande. De utvärderingar som gjorts av denna arbetsform har vart mycket positiva. I Qualisenkät och LUNK ställs två påståenden som kan tyckas ganska lika men som trots detta får helt olika svar. Påstående i Qualis elevenkät helt till stor till viss inte alls Vet ej Skolarbetet utmanar mig och väcker min lust att lära mig mer ,1% 35,2% 35,3% 14,1% 1,2% Påstående i LUNK-enkäten Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Mina lärare ger mig utmaningar så att jag hela tiden utvecklas ,3% 58,7% 6,1% Stämmer mycket dåligt 1,1% Svar saknas 0,8% Kommentar och analys: De två olika enkätsvaren ger svårtolkade resultat, men klart är att de flesta elever anser att man får utmaning i skolan. Åtgärd: Ingen Utvärdering och dokumentation av arbetssätt och arbetsformer Lärarna använder i stor utsträckning den s k bedömningsöversikten i It`s learning för att dokumentera och kommentera elevernas arbeten. Flertalet lärare utvärderar tillsammans med eleverna varje kurs som genomförts. Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer % 44% 10% 3% 14% % 41% 14% 9% 1% 4% Jag använder resultatet av kursutvärderingarna 41% 32% 10% 3% Kommentar och analys: Vet ej

29 29 Målet läsåret 2012/13 var att öka anen lärare som instämde helt eller till stor i påståendet Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer till minst 80 procent. Resultatet detta år ligger kvar på samma nivå som föregående år.. En anlednings kan vara att skolan detta år utökat de obligatoriska kursutvärderingarna till att omfatta alla kurser, vilket betyder att varje lärare här får en utvärdering av sin undervisningsgrupp och att man därmed inte är lika benägen att göra ytterligare utvärderingar i samma grupp. En stor an av lärarna instämmer i att man använder resultatet av kursutvärderingarna för att utveckla sin verksamhet, Åtgärd: Många lärare använder sig av molen att genomföra en utvärdering i mitten av kursen för att få feedback på sitt arbete, vilket eleverna anser är en bra metod. Vi kommer att uppmuntra att detta arbete utvecklas ytterligare. Skolan genomför också kursutvärderingar i alla kurser, utom i kursen instrument- och sång där undervisningsgruppen är så liten att man inte kan garantera elevernas anonymitet. Sammanfattande bedömning och självvärdering Arbetssätt och lärarroll. Den sammanfattande bedömningen är att måluppfyllelsen inom området arbetssätt och lärarroll är god. Qualiskriterier Arbetsområdet har utvärderats av Qualisgruppen som anser att vi uppfyller steg 5, men är tveksam till att vi uppfyller steg 6 med hänsyn till formuleringen Skolan tillämpar genomgående metoder som stimulerar elevernas entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Elever som arbetar med att utveckla egna företag finns inte på skolan sedan det ekonomiska programmet försvann för något år sedan. Skolledningens bedömning är att skolan uppfyller steg 5

30 Delaktighet Fullmäktigemål 3: Valfrihet och demokrati Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, aktighet och påverkan. Skolans mål och åtaganden: Eleverna kan påverka genom elevråden. Varje klass utser två representanter till programelevråden. Skolledningen på respektive program träffar regelbundet elevråden, som då har möjlighet att framföra önskemål om arbetsmiljö och trivsel. Elevrådet är med och påverkar när lokaler ska renoveras eller få ny möblering. Skolan har elevskyddsombud som har fått utbildning i arbetsmiljöfrågor. ESKO tar regelbundet i samverkansmöten och skyddsronder. I varje klass finns två kamratstödjare som har till uppgift att värna om kamraternas trivsel och arbetsmiljö. På Spyken finns också ett skolråd med representanter för personal och elever som fattar beslut i alla för skolan väsentliga frågor. Föräldrar bjuds in till regelbundna föräldramöten och har då möjlighet att framföra synpunkter på trivsel och miljö. I samband med ett föräldramöte bildades hösten 2012 spontant ett föräldraråd med nio medlemmar. Rådet har haft möte tillsammans med skolledningen vid tre tillfällen under det gångna läsåret. Inför dessa möten har en allmän inbjudan att ta gått ut till alla föräldrar via skolans hemsida. Elevråden är aktiga att utifrån enkäter m m diskutera, analysera och ge förslag till förbättringar av verksamheten. Samma gäller eleverna i skolrådet. Skolan har också en rådgivande styrelse med elevrepresentanter som tre gånger per år träffas för att diskutera strategisk framtidsplanering samt utveckling av verksamheten. Spyken har en lång tradition av att försöka göra eleverna aktiga i planeringen av undervisningen. d v s innehåll, arbetsmetoder och hur kunskaperna ska redovisas. Varje termin hålls planeringskonferenser, där representanter för eleverna tillsammans med undervisande lärare gör en grovplanering av terminens verksamhet. Lärarna uppmanas därefter att tillsammans med eleverna i klassen diskutera hur arbetet ska läggas upp och redovisas. Uppföljning av målen: Påstående i Qualis elevenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Vet ej Jag har inflytande över de ar av verksamheten som jag är berörd av2012 8,6% 31,6% 24,9% 20,3% 4,1% 10,5% Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ,4% 46,9% 19,9% 4,4% 0,4% Jag får vara med och planera mitt 17,7% 50,8% 26,9% 3,7% 0,8%

31 31 arbete i skolan ,8% 47,8% 16,2% 22,3% 2,4% 1,5% Påstående ur Qualis personalenkät Eleverna är med i skolans planeringsprocesser % 55% 19% 0% 6% % 51% 13% 13% 0% 1% Jag uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i skolans verksamhet % 20% 34% 21% 12% Kommentar och analys: Förra året ställdes i elevenkäten påståendet Jag har inflytande över de ar av verksamheten som jag är berörd av. Det kan inte bedömas som tillfredsställande att det var mindre än 50% som instämde helt eller vis i detta påstående. Tyvärr finns inte samma påstående med i årets elevenkät och man kan därför inte se om resultatet förbättrats till detta år. I årets enkät finns istället påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och det är glädjande en stor majoritet av eleverna som instämmer i detta. Det är också en klar majoritet av eleverna som anser att de får vara med och planer sitt arbete i skolan. Detsamma gäller anen i personalen som anser att eleverna är med i skolans planeringsprocesser Föräldrarnas aktighet utvärderas inte regelbundet. En utvärdering gjordes dock för något år sedan. Anen i personalen som aktivt uppmuntrar elevernas föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet är inte hög, vilket troligen har sin förklaring i att skolans elever är myndiga eller inom kort kommer att bli det. Åtgärd: Fortsatt arbete med att öka elevernas aktighet i planeringen Sammanfattande bedömning och självvärdering, Delaktighet Den sammanfattande bedömningen är att Spyken uppfyller målen för aktighet väl Qualiskriterier

32 32 Området är utvärderat av Qualisgruppen som menar att vi når steg 6, men ej steg 7, eftersom vi ännu inte uppfyller kravet på systematiskt förbättringsarbete utifrån forskningsrön. Vi är osäkra på vad forskningsrön innebär i detta sammanhang. Skolledningens bedömning är att skolan uppnår steg Organisation Fullmäktigemål 6: Styrning och uppföljning Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Skolans mål och åtaganden: Skolan har en matrisorganisation med programarbetslag och ämneslag. Lärare och elever som tillhör ett program bildar ett programarbetslag, som leds av en bitr rektor. Lärare som undervisar i ett visst ämne ingår i ett ämneslag under ledning av en ämneslagsledare. Programarbetslaget ansvarar för de elever som ingår i programmet. Inom programarbetslaget finns lärargrupper som gemensamt ansvarar för den ämnesövergripande planeringen för vissa klasser. Skolan har en ledningsorganisation med rektor och bitr rektorer. Det är tydligt dokumenterat vem i skolledningen som har ansvar för olika frågor. Rektor har ansvar för frågor av för skolan övergripande karaktär, medan bitr rektor har ansvar för arbetsledning av lärarpersonal samt elevärenden. Programarbetslaget utgör den grupp som har APT enligt samverkansavtalet. Programarbetslagets uppgifter är skriftligt dokumenterade. Detsamma gäller ämneslagets och ämneslagsledarens uppgifter. Skolledningen har tillsammans med personalen utvärderat skolans mötesstruktur under läsåret 2010/2011. Detta ledde till att vi under läsåret 2011/2012 provade en ny mötesstruktur med två regelbundna träffar per vecka. Ett schema för möten läggs ut så att man under dessa träffar alternerar mellan APT, programarbetslagsmöten, ämneslagsmöten, informationsmöten och planeringsträffar för de grupper som ansvarar för det ämnesöverskridande arbetet. Genom att skolledning och lärare diskuterar och utvärderar skolans mötesstruktur säkerställs att det finns förutsättningar för en god dialog om skolans verksamhet. En stor av detta arbete görs i samband med beslut om kommande läsårsorganisation. Arbetet påbörjas med resursutlägg. Därefter arbetsföras personalen för att kunna utföra ett gott arbete. Hänsyn tas till ämneskompetens och möjligheter till samverkan för att skapa en ämnesövergripande undervisning. Personalen är aktig i detta arbete. Bitr rektor har kontinuerlig dialog med lärare och fackliga företrädare under detta arbete. Eleverna blir aktiga genom att dessa frågor behandlas i skolrådet. Skolan följer regelbundet upp resultaten och upprättar en plan för vad som ur utvecklingssynpunkt ska prioriteras under kommande läsår. En kompetensutvecklingsplan som anknyter till prioriterade utvecklingsområden och pågående utvecklingsarbete upprättas årligen. Det finns ett stort engagemang för utvecklingsfrågor bland personalen. Skolledningen har under året som gått med extern hjälp utvärderat hur man fullgör detta uppdrag.

33 33 Uppföljning av målen: Av Qualisenkäterna kan följande utläsas: Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Vet ej Skolan har en väl fungerande organisation % 55% 22% 4% 3% % 45% 11% 30% 2% 2% Mitt arbetslag fungerar väl % 44% 16% 4% 14% % 38% 30% 12% 6% Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i olika ar av verksamheten % 52% 22% 4% 1% % 42% 0% 21% 7% 0% Skolan har en bra mötesstruktur % 45% 31% 9% 4% % 32% 15% 37% 7% 2% 1% Kommentar och analys: En stor av personalen anser att skolan har en väl fungerande organisation och anen har stigit jämfört med föregående år. Detsamma gäller synen på hur arbetslagen fungerar och förtrogenheten med vem som fattar beslut och har ansvar i olika frågor. Skolledningens bedömning är att skolan har en väl fungerande organisation och skolledningen har fortsatt ett pågående arbete med att förbättra organisationen och mötesstruktur, vilket enligt enkätsvaren fått positiva effekter på flera områden. Som en strävan att administrativa arbetsbördan för lärarna har Spyken läsåret 2011/12 överfört allt ansvar och arbete kring utning och insamling av lärome från lärarna till administrativ personal, vilket har varit mycket uppskattat av lärarna. Åtgärd: Fortsatt utvärdering och dialog med personalen kring hur organisationen fungerar. Bl a har det framförts att man önskar mer tid för ämneslagens arbete och detta finns med i planering för lå 13/14, Sammanfattande bedömning och självvärdering, Organisation Den sammanfattande bedömningen är att måluppfyllelsen beträffande skolans organisation är tillfredsställande och att vi tack vare att detta varit ett prioriterat område är på god väg mot en ytterligare förbättrad måluppfyllelse. Qualiskriterier

34 34 Skolledningens bedömning är att vi befinner oss på steg Styrning och ledarskap Fullmäktigemål 6: Styrning och uppföljning Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Skolans mål och åtaganden: Skolan tar varje år fram en verksamhetsplan för skolans arbete under läsåret. Denna plan utgår från uppdrag och mål som finns i styrdokumenten. Verksamhetsplanen har till stora ar sin utgångspunkt i läroplanens uppdrag om måluppfyllelse för eleverna, normer och värden, kontakt med omvärlden. Personalen tar varje år i diskussionerna kring verksamhetsplanen innan denna fastställs. Dessa diskussioner förs under de s k augustidagarna. Måluppfyllelsen utvärderas. Prioriterade frågor tas regelbundet upp till diskussioner med personalen. Undervisande lärare och mentorer diskuterar skolans mål med eleverna. Skolan har byggt upp strukturer där eleverna har inflytande i planeringskonferenser, elevråd, skolråd, rådgivande styrelse mm. Spyken eftersträvar aktighet från personalen, som har möjlighet att påverka i APT, programarbetslag och ämnesgrupper. Skolledningen har också regelbundna möten med ämneslagsledarna för att diskutera strategiska framtidsfrågor. Varje år beslutas en verksamhetsplan för hela skolan med mål för det kommande läsåret. Varje programarbetslag arbetar därefter fram mål för sitt arbete. Samma gäller för ämneslagen. I slutet av läsåret utvärderas och analyseras arbetet, vilket dokumenteras i kvalitetsanalysen. Varje lärare sätter mål för sitt arbete och utvärderar detta. Lärarens mål och utvärdering tas upp i medarbetarsamtalen. För att få ett tydligt och strategiskt ledarskap analyserar ledningsgruppen vad som har kommit fram i utvärderingarna och därefter fattas beslut om åtgärder för förbättring. De mål som sätts upp hålls levande genom att de lyfts fram i olika typer av möten. Skolan säkerställer att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla ar genom enkäter, skolledningens verksamhetsbesök och kompetensutveckling av personalen. En av punkterna i Spykens pedagogiska idé är att det ska vara stor variation i

35 35 genomförandet av skolans mål och därför har skolledningen verkställt uppdraget genom att det i alla klasser ska finnas både ämnesövergripande och traditionell undervisning. Skolan ser till att lärare och elever har tillgång till lärome och senaste teknik i form av IKT. Kompetensutveckling av lärarna, nätverksbyggande med andra skolor ger stimulans till nya idéer. Uppföljning av målen: Ur Qualisenkäten Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral till viss inte alls I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga % 58% 19% 3% 3% % 49% 9% 18% 2% 4% Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap % 43% 23% 6% 2% % 52% 7% 20% 0% Jag känner mig aktig i skolans utveckling och systematiska kvalitesarbete % 44% 29% 4% 3% Skolledningen driver aktivt skolans utveckling % 43% 14% 4% 5% % 40% 10% 13% 4% 2% 4% Vet ej Kommentar och analys: En stor majoritet av skolans personal upplever att det på skolan finns tydliga gemensamma mål och att skolledningen driver skolutveckling. Personalen känner sig också aktig i arbetet med skolans utveckling och i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolledningen upplevs som öppen och tillgänglig. Enkäterna visar mycket positiva siffror som dessutom förbättrats jämfört med föregående år. Åtgärd: Skolledningen vill fortsätta att driva en skolutveckling som leder till förbättringar. Målsättningen är att skapa en lärande organisation som ständigt utvecklas. Lärarna har i olika konstellationer som ämneslag och programgrupper möjlighet att föra synpunkter på hur verksamheten ska utvecklas. Den möjlighet till kollegialt lärande som skapats genom att alla lärare under läsåret 2013/14 tar i samtalsgrupper som träffas regelbundet varje månad, tror vi också kommer att ge positiva effekter för skolans utveckling mot en lärande organisation. Skolan har också regelbundna möten med de fackliga organisationerna för att diskutera skolan utveckling. Sammanfattande bedömning och självvärdering, Styrning och ledarskap Den sammanfattande bedömningen är att måluppfyllelsen inom området är mycket god. Qualiskriterier

36 36 Skolledningens bedömning är att skolan uppnår steg Kommunikation Fullmäktigemål 3: Valfrihet och demokrati Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, aktighet och påverkan. Fullmäktigemål 4: Öppenhet Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. Skolans mål och åtaganden: Så här har vi arbetat med området: På Spyken har vi under läsåret haft regelbundna möten för information med personalen. Veckoblad med skriftlig information har distribuerats. Lärplattform finns med möjligheter att lägga ut all information. Lärarna byter erfarenheter vid möten i ämneslag och programarbetslag. I samband med APT, både gemensamt i aulan och i varje programarbetslag finns möjligheter att ge varandra kunskaper och erfarenheter. I krissituationer träffas skolans krisgrupp. Skolan har som målsättning att ligga i framkant när det gäller användning av ny teknik. Alla elever och all lärarpersonal har tillgång till en egen bärbar dator och information läggs ut digitalt. Skolans hemsida uppdateras regelbundet och ger aktuell information. Detsamma gäller informationen i lärplattformen It s learning.

37 37 Skolan har regelbunden kontakt med socialtjänst och polis. Kommunikationen med socialtjänsten och t ex BUP sköts av elevhälsoteamet. Relationerna upplevs som goda. Nätverksbyggande är en viktig av vår verksamhet. Studiebesök vid skolor som vi anser är intressanta prioriteras. Personalen uppmanas till omvärldsbevakning och studiebesök. Spyken har en rådgivande styrelse med representanter från universitet och näringsliv. Spyken har också ett internationellt nätverk. Skolan är FN-skola, tar i Student leadership- nätverket, skolutbyte med skolor i andra länder och tar regelbundet i SIDA-projekt, Comeniusprojekt mm. Ledning och personal bevakar också med intresse forskningsutveckling inom undervisningsområdet. Spyken säkerställer att föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar genom utvecklingssamtal, frånvarorapporteringen i Skola24 och information på vår hemsida. Skolan verkar för att det vid alla möten i programarbetslag, ämnesgrupper och APT ska vara ett öppet samtalsklimat. Uppföljning av målen: Ur Qualisenkäterna Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Vi som arbetar i skolan har en öppen kommunikation % 52% 24% 2% 3% % 54% 2% 26% 2% 1% Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation % 48% 27% 2% 4% Vet ej % 53% 10% 22% 5% 2% Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter % 45% 27% 1% 10% % 44% 21% 16% 1% 9% 2012 Kommentar och analys: Av enkätsvaren framgår att majoriteten av personalen upplever kommunikationen som öppen och förtroendefull. Siffrorna har förbättrats jämfört med föregående år, men skolan har dock inte helt uppnått de förbättringsmål som sattes föregående år.

38 38 Siffrorna för kommunikationen med det omgivande samhället har också förbättrats jämfört med föregående år. Vårt mål läsåret 2012/13 var att alla ämnen skall ha samverkan med universitet, högskola och/eller näringsliv. Även om det är osäkert om vi lyckats helt uppnå målet har det absoluta flertalet av ämnesgrupperna kontakt med universitet och högskola. Åtgärd: Ingen särskild åtgärd Sammanfattande bedömning och självvärdering, Kommunikation Den sammanfattande bedömningen är att måluppfyllelsen inom området är god Qualiskriterier Skolledningens bedömning är att skolan uppnår steg 5 och är på god väg mot steg Kompetens Fullmäktigemål 5: Hållbar utveckling Skolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Fullmäktigemål 6: Styrning och uppföljning Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Skolans mål och åtaganden: Självklart är skolans mål att all personal ska ha pedagogisk utbildning och vara behörig för den undervisning som bedrivs. Uppföljning av målen: Skolan gjorde 2008 en allmän inventering av kompetens och behörighet hos all lärarpersonal. Utbildningsförvaltningen håller nu på att i registret KOLL från Skolverket samla in uppgifter om samtliga lärares legitimation. Alla lärare på Spyken är pedagogiskt utbildade, men någon lärare saknar behörighet för någon enstaka av de kurser man har undervisat i.

39 39 Skolledningen gör inför varje nytt läsår en inventering av verksamhetens behov av kompetensutveckling och sammanställer detta i en kompetensutvecklingsplan kopplad till skolans verksamhetsplan. Skolan har uppmuntrat lärare att ta i forskarlyftet, vilket lett till att fem lärare nu påbörjat/genomgått detta. Fyra av dessa har också avslutat utbildningen. Forskningscirklar, som anknyter till områden som skolan vill utveckla, startades läsåret 2012/13. Ev av dessa fortsätter läsåret 2013/14. Den enskilde individens behov av kompetensutveckling tas upp i medarbetarsamtalet och den överenskommelse om kompetensutveckling som görs i samband med samtalet dokumenteras i minnesanteckningarna. Skolans kompetensbehov lyfts fram i den gemensamma kompetensutvecklingsplanen. Individers och gruppers kompetensutvecklingsbehov diskuteras alltid av ledningsgruppen innan kompetensutvecklingen beviljas och den styrs på detta sätt mot våra gemensamma mål. Fem av de tretton dagarna för kompetensutveckling avsätts för individuell kompetensutveckling. Skolans resurser för kompetensutveckling har varit relativt stora, för budgetåret kr (exkl. lönekostnader för personalen). De som varit på kompetensutveckling får redovisa för sina kolleger i samband med APT. Viss kompetensutveckling, t ex kring formativ bedömning eller IKT, utgör en större av skolans utvecklingsprogram och följs upp inom ramen för dessa projekt. Skolan har en låg personalomsättning.under läsåret 12/13 har endast en lärare lämnat skolan på egen begäran. Fem lärare avgick med pension under läsåret. Genom god personalomsorg, aktighet i planering och beslut som rör verksamheten, samt strävan mot ständig utveckling och hög kvalitet hoppas vi kunna fortsätta att vara en attraktiv arbetsplats. Skolan utvärderar arbetet för personal som har kortare, tillfälliga anställningar för att kunna ta tillvara god arbetskraft som passar in i organisationen. Endast behörig personal anställs. Vid anställningar intervjuas kandidaterna av två skolledare och oftast också av någon ämneskollega och elever. Vår prioritering mot forskarlyft och förstelärare är en god karriärplanering för medarbetarna. Spyken har sommaren 2013 tillsatt fem förstelärare, varav två finansieras av skolan egna me. Det är en förhoppning att förstelärarna ska kunna utgöra en god resurs för skolans kompetensutveckling. Under året har fyra nyutexaminerade lärare påbörjat sin introduktionsperiod på Spyken, Två av dessa är nu legitimerade lärare. Spyken har en utarbetad plan för introduktion av nyanställda. Det ingår också i ämneslagsledarens uppgifter att stödja nyanställda lärare.

40 40 Ur Qualisenkäterna: Ur Qualisenkäten Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola % 31% 37% 10% 6% % 37% 16% 27% 8% 4% Det finns en plan för min kompetensutveckling % 38% 24% 15% 6% % 18% 16% 26% 8% Kompetensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov % 39% 30% 8% 9% % 33% 16% 26% 5% 8% Ur Qualis elevenkät Mina lärare är kunniga % 45% 9% 1% 0% 23% Vet ej Kommentar och analys: Anen som anser att kompetensutveckling har hög prioritet på skolan kunde ha varit högre. Skolledningens bedömning är att många lärare skulle önska att ännu mer tid och resurser sattes av för individuell ämnesfortbildning. Forskning visar dock att den kompetensutveckling som ges gemensamt för en stor grupp och som utgår från verksamhetens behov har störst effekt på måluppfyllelsen gick kr till individuell fortbildning (kursavgifter, resor m m, men ej personalens lönekostnader) medan kr användes för gemensam fortbildning. Det är en ökande an av personalen som anser att kompetensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov. Under föregående läsår prioriterade skolledningen att tydliggöra de individuella kompetensutvecklingsplanerna, vilket ledde till att anen som upplever att det finns en tydlig plan för deras kompetensutveckling har mer än fördubblats, vilket är glädjande. Skolan kommer att fortsätta att arbeta med detta. Det är en glädjande att så stor an av eleverna anser att de har kunniga lärare. Lärarna på Spyken måste anses ha en hög kompetens Åtgärd: Fortsätta att tydliggöra de individuella kompetensutvecklingsplanerna som görs i samband med medarbetarsamtalet. Sammanfattande bedömning och självvärdering, Kompetensutveckling Den sammanfattande bedömningen är att kompetensen hos Spykens personal är mycket god, men att kompetensen också måste ständigt måste underhållas med adekvat kompetensutveckling. Qualiskriterier

41 41 Qualisgruppen, som självvärderat detta område, anser inte skolan uppfyller steg 2, kompetensutvecklingen är kopplad till individers och verksamhetens behov med hänsyn till att endast 53 % av personalen instämmer helt eller till stor i påståendet Kompetensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov. Skolledningens bedömning är att vi uppnår steg 6. Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Diskrepansen i bedömningarna grundar sig enligt skolledningens sett att se detta i skiftande syn på hur stor av kompetensutvecklingen som ska utgår från individuella önskemål. Skolledningens strävan är att huvuden av kompetensutvecklingen ska vara samordnad utifrån verksamhetens behov, 3.10 Resursutnyttjande Fullmäktigemål 5: Hållbar utveckling Skolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Fullmäktigemål 6: Styrning och uppföljning Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Skolans mål och åtaganden: Skolans mål är en budget i balans och ett effektivt resursutnyttjande. Uppföljning av målen: Skolans ekonomiska resultat har de senaste tre åren varit kring nollresultat, d v s budget i balans. Varje månad görs prognos i förhållande till budget och utfall för alla verksamhetsnivåer. Redogörelse för ekonomin görs vid varje APT. Detaljerad budget på verksamhetsnivå presenteras för all personal, som också har möjlighet att lämna synpunkter vid APT, samverkansmöte och skolråd. Rektor har övergripande ansvar för ekonomi och resurser. Ledningsgruppen fattar ett gemensamt beslut om hur skolans resurser ska föras i budgeten. Samma gäller för förningen av undervisningsresurser. Ämneslagsledarna har ansvar för till ämnet förade me och får kontinuerligt uppföljning av kostnaderna. Ekonomi diskuteras alltid på de möten skolledningen har med ämneslagsledargruppen. Genom denna månadsuppföljning säkerställer skolan att ett effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla ar av verksamheten. Vi jämför också kontinuerligt med andra kommunala skolor i Lund, med

42 42 andra skolor i kommungruppen och med riket som helhet. Genom intendentens uppföljning och genom att rektors information blir personalen medveten om de ekonomiska förutsättningarna och hur skolans me används. Ur Qualisenkäterna Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser % 42% 23% 6% 5% % 28% 12% 35% 10% 6% Kommentar och analys: Under läsåret som gått har skolledningen därför arbetat med att höja kunskapen om resursanvändningen och anen som instämmer i att man känner till hur resurserna utnyttjas har ökat kraftigt. Åtgärd: Ingen särskild åtgärd Sammanfattande bedömning och självvärdering, Resursutnyttjande Den sammanfattande bedömningen är att skolan utnyttjar sina resurser på ett effektivt sätt Vet ej Qualiskriterier

43 43 Skolledningens uppfattning är att skolan uppnår nivå Image Fullmäktigemål 4: Öppenhet Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. Skolans mål och åtaganden: Skolans mål är att bibehålla det goda rykte Spyken har. Uppföljning av målen: Våra elever är goda ambassadörer för skolan och ställer i olika sammanhang upp och informerar och marknadsför sin skola. Skolledning och personal känner stolthet över skolans verksamhet och förmedlar detta. ES-elever bidrar genom konserter, musikal mm till att ge en positiv bild av skolan. SPYXET bidrar också till en positiv image. Skolans tagande i olika konferenser och engagemang, där elever och lärare visar upp sin verksamhet, bidrar till en positiv bild. Elever har tagit i kunskapstävlingar och vunnit priser. Genom att ge uppdaterad, innehållsrik och utförlig information på skolans hemsida om vad som händer på skolan ökar också omvärldens möjlighet att få en positiv bild av Spykens verksamhet. Skolan marknadsför sig också genom tagande i gymnasiemässan. Det finns ett stort engagemang från personal och elever i samband med detta arrangemang och det öppna hus som skolan anordnar för att ge information till blivande elever. Det läggs ner mycket arbete med Öppet hus där all personal och väldigt många elever samverkar för att ge information till blivande elever. Skuggningar och andra möjligheter att komma på besök till skolan organiseras regelbundet. Spyken följer upp skolans image genom att följa och analysera skolans sökbild. Tyvärr har denna försämrats något inför hösten 2013 framför allt när det gäller attraktiviteten hos det estetiska programmet. Givetvis bevakas också vilken bild som ges av skolan i media. Strävan är att skolan ska synas positivt i media minst en gång per månad. Metoderna för marknadsföring utvecklas kontinuerligt. Ledningsgruppen verkar för att skolans vision skall bli känd och att omvärlden skall känna till vilka goda resultat vi uppnår. Ur Qualisenkäterna Påstående i Qualis personalenkät helt till stor Neutral till viss inte alls Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola % 22% 10% 5% 1% % 21% 8% 6% 3% 5% Totalt sett är jag nöjd med min skola % 28% 9% 2% 0% % 30% 6% 2% Vet ej 1%

44 44 7% Ur Qualis personalenkät Vår skola har ett gott rykte % 37% 7% 0% 3% % 32% 6% 1% 0% 0% Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola % 30% 6% 1% 2% % 23% 11% 3% 0% 0% Kommentar och analys: Resultaten av enkäterna är mycket positivt. Skolans rykte är gott och det gäller nu att bibehålla detta goda rykte. Ett orostecken är dock att skolans sökbild inför läsåret 2013/14 har något försämrats jämför med tidigare år. Skolans personal har försökt att analysera orsaken till detta, men vi har ännu inte något svar på vad som förändrats i elevernas skolval. Skolans marknadsföring kommer under lå 13/14 att vara ett viktigt och prioriterat område. Åtgärd: Fortsatt analys av hur våra sökande ser på skolan samt arbete med skolans marknadsföring och image. Sammanfattande bedömning och självvärdering, Image Den sammanfattande bedömningen är att skolans image är god, men att vi behöver fortsätta med ett intensivt arbete för att upprätthålla denna goda bild. Qualiskriterier Skolledningens bedömning är att skolan uppnår nivå 5, Skolan har en god image och Skolan är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar.

Kvalitetsanalys 2011/12

Kvalitetsanalys 2011/12 Utbildningsförvaltningen 2012-09-30 Gymnasieskolan SPYKEN Karin Stavne 046-35 78 03 Karin.stavne@lund.se Kvalitetsanalys 2011/12 1. Sammanfattning Spykens vision är att ge eleverna kunskap, kompetens och

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Spyken 2011 Vår vision SPYKEN ger dig kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden! ÄR SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET PÅ SPYKEN NÅGOT FÖR DIG? Är

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Välkommen till Spyken 2015-2016!

Välkommen till Spyken 2015-2016! Välkommen till Spyken 2015-2016! Några värdeord kunskap Så tycker eleverna om skolan 2014: Jag trivs i skolan 89% Det är positiv stämning på skolan 91% Förhållandet mellan personal och elev präglas av

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 UPPDATERAS INFÖR VARJE LÄSÅR Skolans vision På Vänergymnasiet strävar vi efter att alla elever känner sig delaktiga, trygga och sedda. Detta är ett

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School Välkommen till Du som nu börjar dina studier vid är naturligtvis nyfiken på skolan. Det här häftet innehåller viktig information om sådant du behöver veta om skolan. Informationen finns även på skolans

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer