Omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund på åtta vårdcentraler i Östergötlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund på åtta vårdcentraler i Östergötlands län"

Transkript

1 Omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund på åtta vårdcentraler i Östergötlands län Sammanställning personalenkät Marika Holmqvist Handledare: Ing-Marie Hallgren FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland

2 Sammanfattning Landstinget i Östergötland har satt upp mål om en god hälsa för hela befolkningen samt en vård med tillgänglighet och kvalitet för patienten. I detta åtagande ligger också att motverka diskriminering på grund av etnicitet, kön och social status (Direktiv för integrationsutskott). Därför inrättades våren 2003 ett integrationsutskott, som ska stärka landstingets arbete med integrationsfrågor. Integrationsutskottets ledamöter känner ett initialt behov av att skaffa sig kunskaper om hur integrationsfrågor hanteras inom landstinget idag. Första steget har varit att få en bild av hur personalen upplever att patienter med flykting-/invandrarbakgrund blir bemötta och de problem som kan uppstå vid vårdcentralerna. Vid årsskiftet 2003/2004 fick därför personal på åtta utvalda vårdcentraler besvara ett enkät med frågor som berör personalens upplevelser, problem och eventuella önskningar om förändringar vad gäller bemötandet av patienter med invandrarbakgrund. FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland har fått i uppdrag att sammanställa materialet från enkätstudien där personal från åtta vårdcentraler medverkar. I föreliggande rapport redovisas de resultat som framkommit vid analys av dessa enkäter. Resultat Patientunderlag med flykting-/invandrarbakgrund varierar kraftigt mellan enskilda vårdcentraler. Exempelvis hade en av de medverkande vårdcentralerna endast 9 besök av asylsökande medan en annan vårdcentral hade 172 besök. Läkare, verksamhetschefer, distrikts-/sjuk-/under-/bvc-sköterskor, sekreterare och receptionspersonal har medverkat i kartläggningen. De har fått ta ställning till om de på ett tillfredställande sätt kan möta och vårda de patienter som har flykting-/invandrarbakgrund. Efter ställningstagandet följde en fråga varför/varför inte. Resultaten visade att lika många av personalen var nöjda som missnöjda. Efter kategorisering av svaren varför/varför inte, visade det sig att de som inte känner att de kan bemöta patienten på ett tillfredställande sätt, har angett orsakerna språk/kulturkrockar och missnöje med organisationen. Personalen som känner sig tillfredställda i sitt möte med patient, har bland annat angett orsakerna tolkhjälp, lång/tidigare erfarenhet eller egen invandrarbakgrund. Spontana besök förekommer på alla åtta vårdcentraler och upplevs som mycket resurs- och tidskrävande. Vanligaste hanteringen av dessa besök är att en bedömning av patienten sker av sjuksköterska, där endast de akut sjuka får läkarhjälp. Ibland måste telefontolk anlitas då patienten inte kan göra sig förstådd och inte har en anhörig/vän med sig som kan tolka. Två av vårdcentralerna har en speciell kontaktperson för invandrarpatienter. Alla vårdcentraler ingående i studien använder sig av tolk. Bedömningen om tolkbehov finns, sker för det mesta av anställd på vårdcentral och/eller tillsammans med patient/anhörig. Tolkningen sker mestadels av auktoriserade tolkar men det förekommer även att anhörig/vän sköter tolkningen. Av de tjugofyra personer som besvarat om informationsmaterial på olika språk finns på dess vårdcentral, har tolv svarat ja, sex svarat nej och sex personer har svarat vet ej. I ett flertal fall har personal från samma vårdcentral besvarat frågan med motsägande svar.

3 Flertalet personer anser inte att det finns någon efterfråga på sådant material. Endast två personer tycker det finns stor efterfråga och det gäller då BVC-information. Alla i studien medverkande vårdcentraler förutom Ödeshög har personal av olika nationalitet, men det är endast Skäggetorps vårdcentral som aktivt arbetar för att kunna anställa fler med utländsk bakgrund. De försöker rekrytera från olika EU-länder och har även uppvaktat myndigheter för att hitta vägar att rekrytera utanför EU. Övriga vårdcentraler anställer personal efter den sökandes kompetens.

4 Inledning... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Bakgrundsfrågor... 3 Kommunfakta/antal besök av asylsökande... 3 Yrkeskategorier... 4 Tillfredställande/otillfredsställande möte med patient och dess orsak... 5 Orsaker till otillfredsställande möte med patient... 5 Orsaker till tillfredsställande möte med patient... 6 Områden där förbättringar kan göras... 7 Likheter mellan yrkeskategorier... 7 Läkare-Distrikts-/BVC-sköterskor... 7 Sjuk-/undersköterskor och personal med reception-/sekreteraruppgifter... 8 Spontana besök... 9 Tolkstöd... 9 Informationsmaterial på olika språk Efterfrågan på informationsmaterial Personal Diskussion...11 Referenser...13

5 Inledning Allt fler undersökningar visar att invandrare som grupp betraktat har sämre hälsa (1), ofta på grund av sämre sociala förhållanden. Invandrare riskerar även i högre grad än svenskfödda, att drabbas av någon av de största folksjukdomarna cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa. Landstinget i Östergötland har satt upp mål om en god hälsa för hela befolkningen samt en vård med tillgänglighet och kvalitet för patienten. I detta åtagande ligger också att motverka diskriminering på grund av etnicitet, kön och social status (Direktiv för integrationsutskott). Därför inrättades våren 2003 ett integrationsutskott, som ska stärka landstingets arbete med integrationsfrågor. Utskottet är parlamentariskt sammansatt och arbetar utifrån riktlinjer som utgår från ett patient- och befolkningsperspektiv (2). Under patientperspektivet hör arbete med att Undersöka hur olika östgötar med invandrarbakgrund nyttjar hälso- och sjukvården samt skaffa kunskap om hur östgötar med invandrarbakgrund bemöts av vården. I ett sådant arbete utgör primärvården då en viktig del då vårdcentralen ofta är den första kontakten med hälso- och sjukvården. Undersöka om östgötar med invandrarbakgrund får en vård som utifrån behoven är likvärdig med den som andra östgötar får. Driva ett arbete för förbättrat bemötande av patienter som har sitt ursprung i ett annat land. I det arbetet beakta att östgötar med invandrarbakgrund kan ha en kulturell bakgrund som påverkar synen och förväntningarna på vården (Direktiv för integrationsutskott). Befolkningsperspektivet Ett folkhälsopolitiskt program at tagits fram i samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Det ger riktlinjer för länets arbete för att förbättra hälsan hos befolkningen. Inom landstinget har folkhälsoberedningen huvudansvaret för folkhälsofrågor. Hälsan i Östergötland är ojämnt fördelad. Generellt sett har östgötar med sitt ursprung i ett annat land en sämre tillgång till hälsa. Därför skall integrationsutskottet i dialog med folkhälsoberedningen: Belysa skillnader i hälsa beroende på etnicitet i Östergötland. Föreslå åtgärder för att minska dessa skillnader. Dessa åtgärder skall vara knutna till den av landstinget drivna verksamheten. Uppmärksamma den svåra situation som människor som kommer från annat land har och där flyktingstatus och/eller rätten till uppehållstillstånd är oklar. (Direktiv för integrationsutskott) Då integrationsutskottets ledamöter känt ett initialt behov av att skaffa sig kunskaper om hur integrationsfrågor hanteras inom landstinget idag, har som första kunskapsinhämtning beslutats att genomföra intervjuer med personal ur olika yrkeskategorier på några utvalda vårdcentraler. Primärvården valdes ut på grund av att det ofta är vårdcentralen som är den första kontakten med hälso- och sjukvården för personer med flykting-/invandrarbakgrund. 1

6 Vid val av vårdcentraler har ledamöterna sökt en geografisk spridning över hela länet samt försökt att fånga upp variationen mellan vårdcentraler med hög/låg andel patienter med flykting-/invandrarbakgrund. De utvalda vårdcentralerna är: De utvalda vårdcentralerna är: Skäggetorps vårdcentral, Linköping Familjeläkarna, Linköping Kungsgatans vårdcentral, Norrköping Vävens vårdcentral, Norrköping Mariebergs vårdcentral, Motala Österbymo vårdcentral Ödeshögs vårdcentral Närsjukvården i Finspång FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland (3) har fått i uppdrag att sammanställa de personalenkäter som besvarats på ovanstående åtta vårdcentraler. I föreliggande rapport redovisas de resultat som framkommit vid analys av dessa enkäter. Syfte Undersökningen är en del av den kunskapsinhämtning som Integrationsutskottet planerar att göra, för att få en bild av hur integrationsfrågor hanteras inom Landstinget idag. Metod Vid val av vårdcentraler har Integrationsutskottet sökt en geografisk spridning över hela länet samt försökt att fånga upp variationen mellan vårdcentraler med hög/låg andel patienter med flykting-/invandrarbakgrund. Utskottets önskan har varit att genomföra undersökningen med fyra personer från varje vårdcentral ur följande fyra yrkeskategorier: Verksamhetschef Distriktsläkare Distriktsköterska Läkaresekreterare/receptionist De på vårdcentralerna utvalda personerna fick vid årsskiftet 2003/2004 besvara ett frågeformulär (bilaga 1) som behandlar personalens upplevelser, problem och eventuella önskningar om förändringar vad gäller rutiner för bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Under januari och februari 2004 besöktes dessa vårdcentraler av två ledamöter från integrationsutskottet för kompletterande intervjuer. Endast underlag från två av de genomförda intervjuerna finns att tillgå för undertecknad. 2

7 En kontaktperson finns på varje medverkande vårdcentral och kontaktas vid eventuella kompletteringar av materialet. Endast kontaktpersonen har fått besvara frågorna på sidan ett i frågeformuläret (bilaga 1). Dessa frågor berör hur stort patientunderlag som har flykting- /invandrarbakgrund och vilka länder de främst kommer ifrån. Det frågas även efter hur stor andel av patientgruppen som är asylsökande respektive har uppehållstillstånd. Frågeformuläret består av endast öppna frågor, det vill säga att inga fasta svarsalternativ finns. Detta medför att en kategorisering (klassificering) av svaren är nödvändig före analys. Varje fråga har behandlats separat och svaren har om möjligt delats upp i kategorier. Dessa kategorier har sedan sifferkodats för att möjliggöra tabeller och diagram. Resultat Sammanlagt har 28 formulär besvarats av enskilda medarbetare från sju av de medverkande vårdcentralerna. Personalen på den åttonde vårdcentralen, Mariebergs vårdcentral, har svarat gemensamt på ett formulär och får i vissa fall analyseras separat. Bakgrundsfrågor Det är dålig svarsfrekvens på de bakgrundsfrågor som kontaktperson på vårdcentral har haft till uppgift att fylla i. Frågorna gäller hur stort patientunderlag som har flykting-/invandrarbakgrund och vilka länder de främst kommer ifrån. Det frågas också efter hur stor andel av denna patientgrupp som är asylsökande respektive har uppehållstillstånd. Av de svar som erhållits, är det genomgående uppskattningar som angivits. Kommunfakta/antal besök av asylsökande För att få fram underlag om hur det kan skilja mellan olika kommuner och vårdcentraler, har kommunfakta tagits fram. Hur många besök av asylsökande som enskild vårdcentral hade under 2003, har delgivits av Ingela Rosén Olovson, som handhar sjukersättning på AdmTjänst i Östergötland, Siffrorna visar att det är stora skillnader av antal besök av asylsökande mellan vårdcentralerna. Exempelvis hade Familjeläkarna i Linköping endast 9 besök, medan Närsjukvården i Finspång hade 172 besök år Finspångs kommun Invånare 31 december 2003: Andel invånare med utländsk bakgrund 2003: 10 % (Kommunfakta 2004, Närsjukvården i Finspång Antal besök av asylsökande: 172 besök Linköpings kommun Invånare 31 december 2002: Invånare med utländsk bakgrund 2002: % Mest frekventa ursprungsländerna: Finland, Irak, Iran, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien (Statistikinfo 2003:06, Linköpings kommun, Statistik & Utredningar) Familjeläkarna i Linköping Antal besök av asylsökande: 9 besök Skäggetorp vårdcentral Antal besök av asylsökande: 87 besök 3

8 Norrköpings kommun Invånare 31 december 2002: Invånare med utländsk bakgrund 2002: % Mest frekventa ursprungsländerna: Finland, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien (Norrköping Kommunfakta 2003, Kungsgatans vårdcentral Antal besök av asylsökande: 51 besök Vävens vårdcentral Antal besök av asylsökande: 36 besök Ydre kommun Invånare 31 december 2003: (Kommunfakta för Ydre kommun 2004/2005, Österbymo vårdcentral Antal besök av asylsökande: 148 besök Ödeshögs kommun Invånare 31 december 2002: Andel invånare med utländsk bakgrund 2002: 4 % (Ödeshög Kommunfakta 2003, Ödeshögs vårdcentral Antal besök av asylsökande: 47 besök Motala kommun Invånare 31 december 2003: Andel invånare med utländsk bakgrund 2003: 9 % (Motala Kommunfakta 2004, Mariebergs vårdcentral Antal besök av asylsökande: Saknar uppgifter Yrkeskategorier Antal personer per yrkeskategori som medverkat i studien kan ses i tabell 1. Två personer har inte besvarat vilken yrkeskategori de tillhör. Inte heller det formulär som besvarats gemensamt av Mariebergs vårdcentral ingår i tabellen. Tabell 1: Antal besvarade formulär per yrkeskategori (två bortfall) Yrkeskategori Antal Läkare 7 Verksamhetschef 3 Distriktsköterska/BVC 6 Sjuksköterska/Undersköterska 3 Sekreterare/Reception 5 Läkare/verksamhetschef 2 Total 26 4

9 Tillfredställande/otillfredsställande möte med patient och dess orsak De medverkande i undersökningen har fått ta ställning till om de på ett tillfredställande sätt kan möta och vårda (omhänderta) de patienter som har flykting-/invandrarbakgrund. En naturlig följdfråga är då varför/varför inte? Vid analys har svaren först delats upp i Ja/Nej-svar. Fem deltagare har fyllt i både Ja/Nejalternativet som medfört försvårad analys och där formulärsvaret hamnar under både Ja/Nej. Efter analys av de anledningar som angivits på följdfrågan varför/varför inte, har sex tydliga kategorier framkommit. Resultaten kan ses i tabell 2. Två personer har valt att inte besvara denna fråga. Tabell 2: Frekvenstabell antal med tillfredställande/otillfredsställande möte med patient och orsak (två bortfall) Upplever tillfredställande möte med patient Orsak/Kategori Ja Nej Organisation 0 6 Språk/kulturkrock 0 10 Tolkhjälp 5 0 Lång/tidigare erfarenhet/ invandrarbakgrund 7 0 Information 1 0 Ingen specificerad orsak 3 0 Totalt Orsaker till otillfredsställande möte med patient Som framgår av diagram 1 är språkproblem och kulturskillnader ett stort problem vid bemötandet av patienter med invandrarbakgrund. n=6 Orsak organisation språk/kulturkrock n=10 Diagram 1: Antal personer som upplever otillfredsställande möte med patient och dess orsak 5

10 En stor andel upplever även att organisatoriska orsaker påverkar negativt såsom tidsbrist, behov av resurser och kompetens men även den mer övergripande organisationen lämnas som orsak, se följande exempel tagna från enkät: Landstingens och statens överenskommelse har inte främjat strukturerat omhändertagande. Det tar för lång tid innan de har varit på FMM i Hageby. Måste ringa och fråga varför det dröjer. Resurser, kompetens, strukturer och medarbetare. Vår organisation tar ej hänsyn till mångfalden i förväntningar tillräckligt. Tiden räcker ej för multifacetterad problematik. Behov av mer kulturell bakgrundskunskap. Verksamheten är i behov av resurser som kompetens och medarbetare. Dagliga arbeten tar tid, svårt att reflektera och utveckla, skapa strukturer för att möta patienter-medarbetare. Saknar kurator eller psykologkompetens. Önskar mera samarbete med AF, FK angående rehabilitering och integration i det svenska samhället. Orsaker till tillfredsställande möte med patient Den mest frekventa orsaken för att kunna bemöta och vårda de aktuella patienterna på ett tillfredställande sätt, uppges vara att lång erfarenhet hjälper dem i arbetet med flyktingar och invandrare. Även tolkhjälp är ett bra hjälpmedel i det dagliga arbetet, se diagram 2. n=3 n=5 n=1 Orsak tolkhjälp lång/tidigare erfarenhet/invandrarbakgrund information ingen specificerad orsak n=7 Diagram 2: Antal personer som upplever tillfredsställande möte med patient och dess orsak Erfarenhet från arbete tidigare på vårdcentral med hög % invandrare. Mångårig erfarenhet av mångkulturell arbetsmiljö inklusive utlandstjänstgöring. 6

11 Empirisk kunskap och lång yrkeserfarenhet. Jag har varit leg. läkare sedan 1973 och har lång erfarenhet som distriktsläkare. Ungefär 25 år med arbete i områden med stor socioekonomisk vårdtyngd med hög andel invånare med invandrarbakgrund. Har kompetenta tolkar till hjälp. Oftast får man tolkhjälp till akuta eller planerade besök. Även tolk per telefon. Områden där förbättringar kan göras Tolv personer varav de flesta är läkare, har besvarat inom vilka områden de känner att mer skulle kunna göras för de aktuella patienterna. Följande områden har uppgetts: Förebyggande hälsovård Rutiner Långsiktiga åtaganden om flyktingmottagning Psykisk/psykosomatiska sjukdomar Information Material på egna språket Pekdator Samverkan Aktivera andra aktörer Kurativ resurs på VC Motverka fördomar Likheter mellan yrkeskategorier Vid analys av hur enskild yrkeskategori har besvarat frågan om hur de anser sig kunna bemöta och omhänderta patienter med invandrarbakgrund, framkom att kategorier har besvarat frågan på liknande sätt, se bilaga 2. Fortsatt analys har därefter gjorts med dessa yrken hopslagna. De yrkeskategorier som besvarat frågan på liknande sätt är följande: Läkare och distrikts-/bvc-sköterskor Sjuk-/undersköterskor och personal som arbetar med reception-/sekreteraruppgifter I följande avsnitt redovisas hur de hopslagna yrkeskategorierna har besvarat frågan. Läkare-Distrikts-/BVC-sköterskor I denna yrkeskategori inkluderas även de läkare som är verksamhetschefer och det ger nio läkarrepresentanter. I distrikts-/bvc-sköterskekategorin ingår sex personer. Sammanlagt ingår då femton personer totalt men en läkare och en distriktssköterska har valt att inte besvara frågan. Två läkare har besvarat frågan med både ja och nej. 7

12 Som framgår av diagram 3, är det sju av de femton personer som besvarat frågan, som tycker sig kunna bemöta invandrarpatientgruppen på ett tillfredställande sätt. Anledningen de har angett är deras långa erfarenhet eller egen invandrarbakgrund. Antal Orsak organisation språk/kulturkrock lång/tidigare erfarenhet/invandrarbakgrund 2 0 ja nej Upplever tillfredställande möte med patient Diagram 3: Åtta läkares och fem DSK/BVC-sköterskors uppfattning om tillfredställande/otillfredsställande omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund (2 bortfall) Två personer har besvarat frågan med både ja och nej För de personer som upplever svårigheter med omhändertagandet av den aktuella patientgruppen, är det språksvårigheter, kulturkrockar och den organisatoriska biten som är avgörande. Sjuk-/undersköterskor och personal med reception-/sekreteraruppgifter Endast tre sjuk-/undersköterskor ingår i undersökningen. Fem personer arbetar med reception- /sekreteraruppgifter och av dem har två besvarat frågan om tillfredställande/otillfredsställande omhändertagande av patienter med både ja och nej. 8

13 Fem av de totalt åtta personer ingående i de aktuella yrkeskategorierna, anser att språk och kulturkrockar gör det svårt att omhänderta patienterna på ett tillfredställande sätt. Några personer tycker att tolkhjälp och information gör arbetet lättare, se diagram 4. Antal Orsak språk/kulturkrock tolkhjälp information ingen specificerad orsak ja nej Upplever tillfredställande möte med patient Diagram 4: Tre sjuk-/undersköterskors och fem reception-/sekreterarpersonals uppfattning om tillfredställande/otillfredsställande omhändertagande av patienter med invandrarbakgrund, 2 personer besvarat frågan med både ja och nej Spontana besök Spontana besök förekommer på alla åtta vårdcentraler och upplevs som mycket resurs- och tidskrävande. Vanligaste hanteringen av dessa besök är att en bedömning av patienten sker av sjuksköterska, där endast de akut sjuka får läkarhjälp. Ibland måste telefontolk anlitas då patienten inte kan göra sig förstådd och inte har en anhörig/vän med sig som kan tolka. Patienten får ofta komma tillbaka vid senare tillfälle. Två av vårdcentralerna har en speciell kontaktperson för invandrarpatienter. Konsekvenserna av dessa besök är förseningar som uppstår med irritation som följd bland både personal och övriga patienter. De mest frekventa förslagen för att komma tillrätta med detta är: Speciell flyktingsköterska Information på respektive språk om hur det går till inom vården i Sverige Tolkstöd Alla vårdcentraler ingående i studien använder sig av tolk (Skäggetorp många ggr dagligen). Bedömningen om tolkbehov finns, sker för det mesta av anställd på vårdcentral och/eller 9

14 tillsammans med patient/anhörig. Tolkningen sker mestadels av auktoriserade tolkar men det förekommer även att anhörig/vän sköter tolkningen. Ett flertal personer vid de olika vårdcentralerna har som princip att aldrig låta barn tolka. Självklart inte lika bra som patient-läkare själva. Det kan bli missuppfattningar men vad annars finns att göra när de inte kan språket." Viktigt att använda sig utav tolk för att rättare kunna göra en korrekt läkarbedömning. Svårt, tidskrävande. Vanligast är att mer tid avsätts för besök där tolk är närvarande (15 min-1 timme), men det är inte alltid möjligt då tillgången på läkartider på vissa vårdcentraler är mycket begränsade. I stort sett alla patienter som behöver tolk får det, men vid vissa situationer så som akuta besök är det inte alltid möjligt. Ibland finns det inte heller tolkar att tillgå. Informationsmaterial på olika språk De tillfrågade i undersökningen fick besvara frågan om informationsmaterial på olika språk finns på dess vårdcentral. Motsägande svar från personal på samma arbetsplats har inkommit från flera vårdcentraler. Exempelvis kan en receptionist ha svarat att informationsmaterial ej finns, medan verksamhetschef besvarat frågan med att material finns. Sex av de medverkande personerna i studien, vet inte om vårdcentralen har något informationsmaterial på annat språk, se tabell 3. Tabell 3: Finns info.material på annat språk på din vårdcentral? Vet ej Nej Ja Läkare/verksamhetschef Sekreterare/Reception 3 1 DSK/BVC SSK/USK 1 2 Totalt Det är framförallt informationsmaterial gällande BVC som finns att tillgå och de mest frekventa språken är: Arabiska Serbokroatiska Engelska Efterfrågan på informationsmaterial En stor del av personalen på vårdcentralerna anser inte att det finns någon efterfråga på informationsmaterial på olika språk. Endast två personer tycker det finns stor efterfråga och det gäller då BVC-information. 10

15 Informationsmaterial som personalen på vårdcentralerna tycker att de behöver komplettera med, är framförallt egenvårdsmaterial, se tabell 4. Tabell 4: Förslag på kompletterande info.material Material Antal Matbroschyr 1 Barnolycksfall (förebyggande) 1 Egenvårdsmaterial 6 BUC-material 1 Pekdator 3 Info om vc:s öppettider/rutiner 1 Personal Alla i studien medverkande vårdcentraler förutom Ödeshög har personal av olika nationalitet, men det är endast Skäggetorps vårdcentral som aktivt arbetar för att kunna anställa fler med utländsk bakgrund. De försöker rekrytera från olika EU-länder och har även uppvaktat myndigheter för att hitta vägar att rekrytera utanför EU. Övriga vårdcentraler anställer efter den sökandes kompetens. Diskussion Metod Undersökningen har genomförts med kvalitativa metoder där personalens synpunkter och tankar i det aktuella ämnet har lyfts fram. Metoderna som använts är intervjuer och frågeformulär med öppna frågor där de medverkande har kunnat skriva ner sina åsikter. Frågor med fasta svarsalternativ hade inte gett samma chans till fördjupning av de frågor som var intressanta att undersöka. Då det skiljer på rutiner och hur stort patientunderlag med flykting-/invandrarbakgrund som enskild vårdcentral har, skulle det behövts fler medverkande vårdcentraler och med det även fler frågeformulär för att kunna dra några generella slutsatser. Bakgrundsfrågor De bakgrundsfrågor som kontaktpersonen på vårdcentral hade till uppgift att besvara, berör hur stort patientunderlag som har flykting-/invandrarbakgrund och vilka länder de främst kommer ifrån. Det frågas också efter hur stor andel av denna patientgrupp som är asylsökande respektive har uppehållstillstånd. Det är mycket dålig svarsfrekvens på frågorna. Kanske beror det på resurs-/tidsbrist eller att det är svårt att fram dessa uppgifter. För att få fram lite underlag om hur det kan skilja mellan olika kommuner och vårdcentraler, har kommunfakta tagits fram, se avsnitt Kommunfakta/antal besök av asylsökande. Hur många besök av asylsökande som enskild vårdcentral hade under 2003, har Ingela Rosén Olovson som handhar sjukersättning på AdmTjänst i Östergötland, hjälpt till att ta fram. Dessa siffror visar att det är stora skillnader av antal besök av asylsökande mellan vårdcentralerna. Exempelvis hade Familjeläkarna i Linköping endast 9 besök, medan Närsjukvården i Finspång hade hela 172 besök år

16 Ojämn fördelning av medverkande i studien Fördelningen av i studien medverkande personal per yrkeskategori är ojämn. Exempelvis medverkar sju läkare men endast tre sjuk-/undersköterskor. Då de olika yrkeskategorierna i undersökningen upplever sitt möte med invandrarpatienter på skilda sätt, hade det varit intressant om alla yrkeskategorier innehållit lika många personer. Möte med patient Flera personer i studien känner att de på det personliga planet kan omhänderta invandrarpatienter på ett bra sätt men är samtidigt missnöjda med den organisatoriska biten. Olika synpunkter från personal angående det organisatoriska har delgivits i denna rapport och är en viktig del i det fortsatta arbetet med att förbättra för personal och patienter. Informationsmaterial på olika språk Rekommendation av informationsmaterial på patientens eget språk, är inget verktyg som vårdcentralerna använder sig av för att informera de patienter som har svårt att förstå svenska språket. 25 % av personalen vet inte ens om vårdcentralen de arbetar på, har något informationsmaterial att hänvisa patienterna till. Motsägande svar har även inkommit från flera av de medverkande vårdcentralerna vad gäller om det finns informationsmaterial eller inte. Av det drar jag slutsatsen att eventuellt material inte finns tillgängligt på en väl synlig plats. Många av personalen i denna undersökning, anser att det inte finns någon efterfrågan av dylikt informationsmaterial. Det ska bli intressant att se om det överensstämmer med vad de medverkande i undersökning två (patienterna själva) anser om detta. Min synpunkt är den att, kan man inte svenska språket, så är det också svårt att fråga efter eventuellt informationsmaterial. Jag anser att det bör finnas väl synligt för den besökande patienten. Språkproblem Ett stort problem vid bemötandet av patienter med invandrarbakgrund är språkproblem och kulturkrockar. Speciellt gäller det personalen i reception som inte har någon tolk att tillgå när patienten kommer vid spontana besök. Patienterna blir efter bedömning ofta hemskickade om ej akut hjälp behövs och får återkomma vid senare tillfälle. Tolkhjälp har då hunnit att beställas och läkaren har då bättre förutsättningar att behandla patienten. Personal Vårdcentraler med hög andel patienter med flykting-/invandrarbakgrund bör vid anställning av ny personal iaktta, att personer med lång erfarenhet och/eller egen invandrarbakgrund, känner sig säkrare i sitt bemötande av dessa patienter. 12

17 Referenser 1 Statens Folkhälsoinstitut 2002:29. Födelselandets betydelse En rapport om hälsan hos olika invandrare i Sverige

18 Bilaga 1 Landstingets kansli Karin Wik Yrkeskategori Frågemall till Integrationsutskottets undersökning om bemötande av flyktingar/invandrare på länets vårdcentraler Sida 1 besvaras enbart av kontaktpersonen. Sidorna 2-8 besvaras av samtliga 4 yrkeskategorier. 1) Hur stor andel av vårdcentralens patientunderlag har flykting-/invandrarbakgrund? 2) Från vilka delar av världen kommer de främst? 3a) Hur stor andel av patienterna med flykting-/invandrarbakgrund är asylsökande? 3b) Hur stor andel av patienterna med flykting-/invandrarbakgrund har uppehållstillstånd? 4) Ser du att patienterna med flykting-/invandrarbakgrund tenderar att öka eller minska på vårdcentralen?

19 Bilaga 1 5) Upplever du att du på ett för dig tillfredsställande sätt kan möta och vårda patienter med flykting-/invandrarbakgrund? Om ja: Varför? Om nej: Varför inte? Vad är den största orsaken till att du på ett inte tillfredsställande sätt kan möta och vårda dessa? Inom vilka områden känner du att du skulle kunna göra mer för gruppen?

20 Bilaga 1 6) Har vårdcentralen vidtagit några särskilda åtgärder för att kunna bemöta gruppen med flykting-/invandrarbakgrund? Om ja: Vilka då? Har ni använt er av något externt stöd utanför vårdcentralen? Vilket i så fall? Om nej: Varför inte?

21 Bilaga 1 7) Förekommer spontana besök på vårdcentralen, d.v.s. besök av människor som av bristande kunskaper i svenska inte har någon möjlighet att göra sig förstådda per telefon och som istället söker upp er direkt på plats? Om ja: Hur hanterar vårdcentralen dessa spontana besök? Vilka konsekvenser får dessa spontana besök? Ser du behov av att kunna hantera dessa situationer på ett för båda parter annorlunda sätt? Om nej: Har det förekommit tidigare? Om ja: Har ni vidtagit några särskilda åtgärder för att undvika dessa spontana besök?

22 Bilaga 1 8) Förekommer det att ni använder er av tolkstöd? Om ja: Vem gör bedömningen att en tolk behövs? Vem tolkar? Hur ser du på att kommunicera med patienten genom en tolk? Avsätts mer tid för patienter som är i behov av tolk? Upplever du att alla patienter som är i behov av tolk får det stödet? Om nej Varför inte? Om nej: Vad beror det på?

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning personlig assistent år 29/21 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer inom kommunens omsorg om personer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-10-24 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s) Angelo

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker?

Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker? Rapport 2013-12-17 Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker? KS 2013/0964 Om undersökningen Från och med den 21 oktober till och med den 30 november 2013 genomfördes

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar

Östgötens psykiska hälsa. Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar Östgötens psykiska hälsa Synpunkter på vården av psykiskt sjuka och idéer till förbättringar Rapport 2005:2 Linköping januari 2005 Madeleine Borgstedt-Risberg Marika Wenemark Tommy Holmberg Per Nettelbladt

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Gnesta Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 2013

UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 2013 UTVÄRDERING AV NY KALLELSE TILL HÄLSOUNDERSÖKNING Adlongruppens Migrationsprojekt (MIG-projektet), november 013 Bakgrund Sveriges landsting är skyldiga att erbjuda asylsökande och personer utan nödvändiga

Läs mer

Anlitande av språktolkar i landstinget Dalarna

Anlitande av språktolkar i landstinget Dalarna Anlitande av språktolkar i landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Revisionskontoret 2010-02-22 2 Innehållsförteckning sida 1. sammanfattande bedömning och rekommendationer 3 2. Inledning 5 - Uppdrag 5

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Anlitande av språktolk

Anlitande av språktolk Anlitande av språktolk Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Emil Ring Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 1.3 Avgränsning 2 1.4 Revisionsmetod

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

PROJEKTPLAN. Sjukhusmaterial

PROJEKTPLAN. Sjukhusmaterial PROJEKTPLAN Sjukhusmaterial Version: 3 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektledningsgrupp... 3 Delprojektgrupp... 3 Bakgrund... 3 Behovs- och problemformulering... 3 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Projektmål...

Läs mer

Må bra med kultur 2014

Må bra med kultur 2014 Må bra med kultur 2014 Sammanfattning av årssammanställning Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Konceptet vilar

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer