Kvalitetsrapport 2012/2013. LBS i Kristianstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport 2012/2013. LBS i Kristianstad"

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2012/2013 LBS i Kristianstad

2 Innehåll Kvalitetsrapport 2012/ LBS i Kristianstad... 1 LEDARE... 4 GRUNDFAKTA OM LBS I KRISTIANSTAD... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning och erbjudande... 5 Elever... 5 Personal... 5 Lokaler... 5 Elevhälsan... 5 Finansiering... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 2012/ Arbetsformer och pedagogik under 2012/ Teknisk utrustning, undervisningsmaterial och skolbibliotek... 6 Skollunch... 6 Stödverksamhet... 6 Elevinflytande... 6 Skolledning... 6 Personal... 6 Elever... 7 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 8 Utvärderingsseminarier... 8 Kvalitetsredovisning och arbetsplan... 8 FOKUSOMRÅDEN 2012/ Fokus: Mentorskap... 9 Bakgrund... 9 Mål och syfte... 9 Metod... 9 Uppföljning och kontroll... 9

3 Resultat... 9 Förslag till förbättringar inom fokusområdet Fokus: Matematik Bakgrund Mål och syfte Metod Uppföljning och kontroll Resultat Fokus: Formativ feedback med hjälp av bedömningsmatris Bakgrund Mål och syfte Metod Uppföljning och kontroll Resultat UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT Instrumentell kvalitet Analys Upplevd kvalitet Funktionell kvalitet Kunskaper: Normer och värden: Elevernas ansvar och inflytande: Arbete och samhällsliv: Bedömning och betyg: REKTORS SAMMANFATTANDE ANALYS... 24

4 LEDARE I skolans kvalitetsarbete pratar man mycket om fokus och att fokusera på förbättringsområden. Det är min övertygelse att det bara finns en viss mängd fokus att rikta och när man väljer att fokusera på något särskilt så väljer man också att rikta mindre fokus på annat. Logiken är inte konstigare än att man bara kan ha en sak högs på en prioritetslista. I denna kvalitetsredovisning hanterar vi så kallade fokusområden och det absolut viktigaste med ett fokusområde är att det syftar till att ständigt göra det bättre för eleverna så att de lyckas i så hög grad som möjligt på vår skola. Om ett fokusområde skulle syfta till något annat så menar jag att det skulle riskera bidra till att göra det sämre för eleverna eftersom det som sagt bara finns en viss mängd fokus att rikta. Till exempel är en fin och välskriven kvalitetsredovisning är alltid bra att kunna presentera men det är det bakomliggande kvalitetsarbetet som skapar mervärdet för eleverna och om för mycket fokus riktas mot redovisningen som sådan så riskerar den också, enligt samma princip som ovan, att stjäla fokus från det bakomliggande arbetet. Kopplat till ovanstående resonemang menar många att det blivit viktigare att göra saker rätt än att göra rätt saker i svensk skola idag. När skolan blir inspekterad så bryr sig ingen längre om skolan är bra, det vill säga om eleverna blir väl bemötta i sin utveckling av de professionella i skolan utan fokus har flyttats till att dokumentationen är korrekt och att skolans planer uppdaterats på ett korrekt sätt. Detta är en mycket farlig utveckling och som rektor så ser jag det som mitt viktigaste uppdrag att vi prioriterar att göra rätt saker för att ge den enskilde eleven den trygghet och utveckling som han eller hon har rätt till. Krister Dagneryd, Rektor LBS Kristianstad

5 GRUNDFAKTA OM LBS I KRISTIANSTAD Historik, fakta, organisation LBS i Kristianstad startade hösten I skrivande stund har vi just avslutat vårt femte läsår och vi närmar oss volymmässigt 200 elever. Skolan ligger centralt, drygt fem minuters gångväg från järnvägsstationen och ett par minuter från resecentrum där Skånetrafikens bussar stannar till. Området, som kallas det gamla lasarettsområdet, är lugnt och relativt bilfritt trots det centrala läget. Gräsmattor, träd och rabatter bidrar till en trevlig närmiljö. Utbildning och erbjudande För elever i årkurs 3 har skolan under läsåret 2012/2013 erbjudit utbildningar inom media och kreativa områden som spelutveckling, musikproduktion och foto/rörlig bild inom inriktningarna LBS Spelutveckling, LBS Musikproduktion och LBS Media. Samtliga inriktningar för årskurs 3 har byggt på det nationella medieprogrammet. Från och med hösten 2011 erbjuds fyra nya program: LBS Media (estetiska programmet med inriktning estetik och media), LBS Musikproduktion (estetiska programmet medinriktning Musik), LBS Speldesign (estetiska programmet med inriktning bild och form) och LBS Spelutveckling (teknikprogrammet med inriktning design och produktutveckling). Elever De flesta av våra elever är bosatta i Kristianstads kommun eller dess grannkommuner. Några elever kommer dock från orter som Karlshamn, Osby och Simrishamn. Skolan har alltså ett stort fysiskt upptagningsområde. Personal Personalen består av rektor och biträdande rektor, lärare, skolsköterska, sjuksköterska, skolvärdinna och vaktmästare. Dessutom finns skolkurator, skolläkare och skolpsykolog kopplad till verksamheten. Lokaler Invändigt är lokalerna nyrenoverade, ljusa och rymliga. Möbler och teknisk utrustning är ny och modern. Skollunchen serveras i en rymlig matsal och det finns även en cafeteria som säljer allt från frukostfrallor till frukt. Elevhälsan Elevhälsan som består av specialpedagogisk samordnare, skolsköterska, skolkurator och rektor sammanträder varannan vecka. Till denna rapporterar samtliga lärare som gjort observationer kring en elev som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska nås eller som uppvisar oroväckande signaler avseende frånvaro. Till elevhälsan finns också skolpsykolog och skolläkare kopplad. En ny kurator rekryterades under läsårets början och genomförde en mängs stödjande samtal till skolans elever. Finansiering Skolan finansieras via kommunernas skolpeng.

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 2012/2013 Arbetsformer och pedagogik under 2012/2013 Under läsåret 2012/2013 utgick schemat ifrån 90- minutersmoduler då denna tidslängd bedömdes ge mest utrymme för flexibilitet i lärarnas planering och genomförande av lektionerna. Fokus sattes under läsåret på entreprenöriellt lärande och formativ bedömning för att coacha eleverna till goda kunskaper. Skolans lärare och ledning arbetade också under läsåret för att få fram bästa möjliga arbetsformer för det nya mentorssystem som introducerades under inledningen av höstterminen. Teknisk utrustning, undervisningsmaterial och skolbibliotek Varje elev försågs med en egen bärbar dator med aktuell programvara. Omfattande inköp gjordes under läsåret för att varje klassrum ska ha en egen fast projektor monterad i taket. Studiebesök genomfördes med samtliga klasser på Stadbiblioteket, som ligger 50 meter bort, där eleverna bland annat fick utbildning i hur man söker i bibliotekets katalog. Skollunch Goda och näringsriktiga skolluncher serverades med precision både avseende tid och tillräcklighet. Stödverksamhet På schemat finns en så kallad studietimme utlagd med alla skolans lärare tillgängliga för att på individuell nivå hjälpa samtliga elever, både de som upplever svårigheter och de som strävar efter högre betyg. En specialpedagogisk samordnare (en av skolans lärare) ansvarar för att koordinera insatserna för de elever som behöver extra stöd efter att utredningar kring dessa gjorts. Elevinflytande På skolan finns en elevkår (elevråd) som bedriver utvecklingsarbete tillsammans med skolans personal och ledning. De ansvarar till exempel för planering och genomförande av ett tvåveckorsprojekt kring värdegrundsfrågor som genomförs under läsårets första veckor och under vilka gemensamt framtagna ordningsregler presenteras. Skolledning På skolan består skolledningen av rektor och biträdande rektor som tillsammans med personalen arbetar mot de mål som finns för verksamheten. Biträdande rektors huvudansvar består i elevadministrativ verksamhet medan rektor ansvarade för övergripande arbetsledning med särskilt fokus på den elevhälsofrämjande verksamheten. Rektor är ytterst ansvarig för verksamheten. Personal Den totala personalen består av 9 män och 8 kvinnor varav cirka en tredjedel är deltidsanställda. Genomsnittsåldern ligger på <40 år. Den totala behörigheten bland lärarna på LBS Kristianstad uppgår till 67%. All undervisning i de gymnasiegemensamma ämnena bedrivs av behöriga lärare. Flera av karaktärsämneslärarana har sin bakgrund i den bransch som är kopplad till deras undervisning. En av dessa lärare genomgår den så kallade VAL- utbildningen som ger behörighet efter en viss tids deltidsstudier. Ytterligare tre karaktärsämneslärare har sökt till VAL- utbildningen inför läsåret 2013/2014.

7 De kompetenshöjande insatserna under året genomförs i första hand i form av studiedagar men även i samband med ordinarie personalmöten. Insatserna inriktas särskilt till att höja kompetensen med avseende på bedömning och konstruktiv feedback till elever. Elever Ca 170 elever gick på LBS Kristianstad under läsåret 2012/2013. En mycket dominerande del av eleverna som valt skolans inriktningar mot utveckling och design av spel är av manligt kön utgörs skolans totala könsfördelning av cirka två tredjedelar pojkar och en tredjedel flickor. Könsfördelningen på skolans inriktningar mot media och musikproduktion däremot är relativt jämn.

8 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Efter utvärderingsdagar i slutet av varje läsår definieras fokusområden utifrån de områden där resultaten visar att måluppfyllelsen behöver stärkas. Därefter, i augusti, skrevs en arbetsplan med beskrivningar av hur det systematiska förbättringsarbetet ska genomföras och följas upp. Arbetet med att utvärdera, kartlägga och dokumentera utfallet av det systematiska förbättringsarbetet pågår under hela läsåret. Se figur nedan: I underlaget för den under läsåret pågående analysen av skolans förbättringsarbete ingår bland annat: elev-, och personalenkäter, resultat från nationella prov, betygsresultat, resultat från LBS interninspektion, rektors observationer, personalens egna upplevelser samt intervjuer med den så kallade fokusgruppen (en grupp elever från samtliga program som ska vara representativ för skolans alla elever). Utvärderingsseminarier I samband med läsårets slut ägnas två heldagar till avslutande utvärderingsseminarium. Då träffas personal och skolledning för att gemensamt diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. Till grund för dessa analyser ligger alla mätningar, all dokumentation och alla erfarenheter som gjorts under läsåret. 7 Vart och ett av skolans tre arbetslag får under utvärderingsseminarierna också i uppdrag att: Utvärdera, analysera och dokumentera det fokusområde som arbetslaget ansvarat för Utvärdera skolans verksamhet i stort utifrån ett av kvalitetsperspektiven (instrumentell-, upplevd-, och funktionell kvalitet). Resultatet av dessa utvärderingar och analyser redovisas i denna kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisning och arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsredovisning i sin slutliga form, och en ny arbetsplan kommer under inledningen av läsåret 2013/14 att utformas för hur LBS Kristianstad ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse.

9 FOKUSOMRÅDEN 2012/2013 Fokus: Mentorskap Bakgrund För att förbättra skolans måluppfyllelse avseende kunskaper gjordes utifrån föregående års analyser bedömningen att många elever har behov av ett utökat individuellt stöd som inte bara är kopplat till den specifika kursen utan som kan omfatta hela elevens situation. Mål och syfte Syftet med fokusområdet är att stärka måluppfyllelsen i relation till följande läroplansmål: Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. (Läroplan för gymnasieskola 2011 skolans värdegrund och uppgifter) Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (Läroplan för gymnasieskolan 2011, 2:3 Elevernas ansvar och inflytande) Målet är också att andelen nöjda eller mycket nöjda elever i den årliga brukarenkäten ska öka från förra årets 71% till minst 80% med avseende på den specifika frågan Min klassföreståndare/ mentor bryr sig om hur det går för mig. Rektor ansvarar för att presentera värdet för personalen när detta finns tillgängligt. Metod Skolan har under läsåret omstrukturerat det tidigare kallade KLF- arbetet och i stället skapat ett mentorskap som inte riktar sig till en klass utan till den enskilde eleven. Mentorsgrupper har satts samman oberoende av klass-, eller årskurstillhörighet och i stället har elevens individuella egenskaper och förutsättningar kunnat styra sammansättningen. Som en del av mentorskapet har lärarna, inom ramen för arbetsplanen, utvecklat det coachande samtalet med eleverna som kan ske såväl spontant som planerat. Lärande handledning lärare emellan har planerats och genomförts under ledning av rektor och arbetslag Estetik i samband med studiedagar. Uppföljning och kontroll Arbetet följdes upp genom kontinuerliga fokusgruppsmöten med elever och rektor (vecka 41, 4 och 16) där elevernas upplevelser om mentorskapet och eventuella förbättringsområden diskuterades. Resultat Målen med fokusområdet var alltså - att få tillstånd ett mentorskap som inte riktar sig till en klass utan till den enskilde eleven. - att ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang - att eleverna ska tränas i att ta personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö - att elevernas nöjdhet avseende i hur hög grad de upplever att deras mentor bryr sig om hur det går för dem i skolan, ska öka från 71% till minst 80%.

10 Vad gäller betyg kan vi i årets resultat se att det totalt sett sattes färre icke godkända betyg i jämförelse med föregående år. Mentorn har jobbat med att coacha elever som riskerar att inte nå kursmålen. Mentorn har följt upp hur det går för eleven och åtgärdsprogram har i förekommande fall upprättats för att ge alla elever det stöd som de behöver. Dessa har sedan följts upp. Rapporter från Fokusgruppen under läsåret visade att eleverna eftersökte mer individuella samtal med mentorn. De visade också att eleverna upplevde att mentorsträffen fungerade bra gällande information. En åsikt som lyftes fram var möjligheten att kunna boka in tider för dessa individuella samtal. Utifrån den enkät som gjordes i januari angående mentorskapet visade det sig att de flesta lärarna prioriterade det individuella samtalet framför gruppsamtalet i mentorsgruppen. Detta upplevdes ge bäst effekt i förhållande till de mål som satts upp i fokusområdet. Möjligheten att som mentor kunna skapa en övergripande bild av elevernas studiesituation har dock visat sig vara svår. De verktyg som vi haft till förfogande är betygsmätningar samt Adela/Elevkort/Läsårshistorik för att se vilka uppgifter eleven legat efter med i sina kurser. Åsikter från lärare har varit att dessa snabbt blir inaktuella samt att Adela inte alltid använts i så hög grad av lärare. Adela som kommunikationsplattform har upplevts som onödigt komplicerad. Fokus framöver bör således ligga på att utveckla mentorskapet snarare än rapportskrivning och resultatrapportering. Detta speciellt med tanke på att arbetsprocessen med mentorskapet är så pass nytt på skolan. En slutsats från förra året var alltså att en ökad måluppfyllelse avseende kunskaper ställer krav på ett utökat individuellt stöd för eleverna, inte bara är kopplat till den specifika kursen utan till hela elevens studiesituation. I elevenkäten (Markör) ser vi att andelen elever som upplever att deras mentor bryr sig om hur det går för dem i skolan har ökat från 71 % (läsåret ) till 76 % (läsåret ). Målet i arbetsplanen var dock att nå minst 80 %. Förslag till förbättringar inom fokusområdet Mentorstiden bör även i fortsättningen vara schemalagt men inte vara obligatoriska. Fokus bör ligga på det individuella samtalet.

11 Fokus: Matematik Bakgrund Under läsåret 2011/2012 var det 13% respektive 12% av eleverna som inte nådde de kunskapskrav som minst ska nås i de direkt behörighetsgivande kurserna Matematik 1b och Matematik 1c. Mål och syfte Syftet med fokusområdet är att stärka måluppfyllelsen i relation till följande läroplansmål: Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier. (Läroplan för gymnasieskola 2011 skolans värdegrund och uppgifter) Målen med fokusområdet är: - att antalet elever som ej når godkänt betyg i dessa kurser totalt sett ska understiga 10 %. - att öka elevernas förståelse för vikten av att kunna förstå och hantera matematiska samband och därmed öka motivationen för att lära sig detta Metod Vi har under året arbetat med att öka inslagen av praktisk experimentell matematik i undervisningen. Målet var att 50% av alla moment skulle innehålla minst ett inslag av experimentell undervisning. Vi har också arbetat med att tydliggöra kopplingen mellan matematiken och andra kurser inom elevens utbildning. Målet var att minst 30% av alla moment i Matematik 1b och Matematik 1c skulle ha kopplingar till andra kurser som förutsatte ett samarbete med lärarna i dessa kurser. Målet var också att eleverna tydligt skulle märka av kopplingarna. (motsvarande ovanstående mål skulle även finnas i övriga matematikkurser som skolan erbjuder) Uppföljning och kontroll Arbetet följdes upp genom kontinuerliga fokusgruppsmöten med elever och rektor (vecka 41, 4 och 16) där elevernas upplevelser av satsningarna i matematiken diskuterades. Under dessa veckor följdes också de ovan angivna procentvärdena upp. Resultat Matematikens koppling till andra ämnen 33% av alla moment i kurserna Matematik 1b och Matematik 1c hade under året en koppling till andra ämnen inom elevens utbildning. Arbetslagets analys är att arbetsprocessen har gått bra i förhållande till de mål vi satte upp i början av läsåret, men att det förmodligen inte är rätt sätt att få fler elever godkända inom matematikkurserna. Med anledning av den mer abstrakta matematiken som ingår i centrala innehållet, kommer de flesta kopplingar som görs endast upp i högstadienivå eller lägre. Detta hjälper inte att få fler elever godkända i matematik på gymnasienivå snarare tvärtom eftersom det riskerar att ta värdefull tid ifrån undervisningen.

12 Vissa elever har påpekat att de har svårt att se kopplingarna mellan kurserna. Vissa kurskopplingar har ansetts bättre än andra, till exempel mellan matematik och programmering. En slutsats vi drar av detta är att det är positivt när det finns naturliga kopplingar, och att dessa bör utnyttjas. Vi drar även den motsatta slutsatsen om man försöker för mycket att hitta kopplingar som kanske inte finns eller är för vaga blir den upplevda kvalitén sämre. Matematiklärarnas observationer är att elevernas upplevelser har varit väldigt spridda vissa elever har lärt sig bättre, och blivit mer motiverade, medan andra har lärt sig sämre, och inte sett meningen med det. Den främsta slutsatsen vi drar av detta är att man bör variera undervisningen. Praktisk experimentell matematik Målet var också att minst 50% av alla moment i samtliga matematikkurser skulle innehålla någon form av praktiskt inslag. Här har vi uppnått 38%. I fokusgruppsmöten har elever också ställt sig frågande till experimentellt lärande i förhållande till mer traditionell undervisning. Eleverna har heller inte uppfattat att praktiska inslag varit detsamma som experiment. Det därmed kan vara en definitionsfråga eller en fråga om att synliggöra detta på ett bättre sätt för eleverna. Arbetslaget anser i sin analys att praktiska inslag är en positiv del av matematikundervisningen, men att det viktiga är att man inte påtvingar det, utan ser till att det blir en naturlig del av undervisningen när det passar sig. Måluppfyllelse och andel icke godkända betyg Det viktigaste målet för fokusområdet var att öka måluppfyllelsen i matematik och att andelen icke godkända betyg skulle understiga 10%. Resultaten för 2012/2013 visar dock en försämring jämfört med föregående år. Fördelat per kurs ser resultaten ut som följer: (procentsiffran anger andelen icke godkända betyg) Matematik 1b: Matematik 1c: Matematik 2b: Matematik 2c: Matematik 3c: 27.3% 15.8% 23.5 % 16.7% 16.7% Sett till dessa siffror har skolan försämrat sin måluppfyllelse i matematik jämfört med föregående år, särskilt i kursen matematik 1b. Något som kan ha påverkat betygsstatistiken i negativ riktning är ett antal elever som under året avbrutit sina matematikstudier, samt fyra preparandelever som under året i första hand arbetat mot målen för matematik från grundskolan och därmed inte klarat av att samtidigt nå de kunskapskrav som minst ska nås för matematik 1b i gymnasieskolan. Det är svårt att avgöra om eller på vilket sätt arbetet med fokusområdet har påverkat betygsresultaten, men vi tror i våra analyser inte att årets arbete varit fruktsamt i den riktning vi önskat, och att det istället tagit tid från andra insatser som hade kunnat läggas på matematiken. Vi anser således att andra insatser än årets fokus är nödvändiga för att stärka måluppfyllelsen inom matematiken under kommande läsår.

13 Fokus: Formativ feedback med hjälp av bedömningsmatris Bakgrund I de kursutvärderingar som genomfördes i slutet av höst- och vårterminen under läsåret 2011/2012 avvek frågan om hur eleverna upplever feedbacken från lärarna i kurserna i negativ riktning i förhållande till andra frågor i enkäten. Resultaten från elevenkäten som genomförs under vårterminen bekräftade resultaten i kursutvärderingarna och svarvärdet på påståendet Jag och mina lärare har bra samtal om hur jag utvecklas i varje ämne eller kurs avvek i negativ riktning i förhållande till LBS- snittet. Mål och syfte Syftet med fokusområdet är att stärka måluppfyllelsen i relation till följande läroplansmål: Skolans mål är att varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. (Läroplan för gymnasieskola :5 bedömning och betyg) Syftet med fokusområdet är också att öka den instrumentella kvaliteten med avseende på följande riktlinjer i läraplanen: Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna Läraren ska redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. (Läroplan för gymnasieskola :5 bedömning och betyg) Målet med fokusområdet är också att minst 70% av eleverna ska uppleva sig vara nöjda eller mycket nöjda med de samtal de har med sina lärare i relation till sin kunskapsutveckling: Metod Fokusgruppens uppgift har varit att implementera och utveckla arbetet med matriser och feedback. Baserat på innehållet i undervisningsplanerna togs bedömningsmatriser fram i samtliga ämnen. Denna bedömningsmatris skulle användas i minst 60% av momenten och användas i dialogen med eleverna kring deras kunskapsutveckling i kursen. Utöver detta genomfördes också lärande handledning lärare emellan. Dessa planerades och genomfördes under ledning av rektor och arbetslag humaniora/idrott i samband med studiedagar. Uppföljning och kontroll Arbetet följdes upp genom kontinuerliga fokusgruppsmöten med elever och rektor (vecka 41, 4 och 16) där elevernas upplevelser av satsningarna kring formativ bedömning. Under dessa veckor följdes också de ovan angivna procentvärdena upp. Resultat Andelen icke godkända betyg satta 2012/2013 uppgick till 6% jämfört med föregående års 12%. Vi tror inte att den minskade andelen icke godkända betyg på skolan endast kan kopplas till arbetet med formativ bedömning, då även andelen högre betyg då borde ha ökat med motsvarande procent. (Den ligger dock på exakt samma siffra som föregående läsår). En troligare förklaring till att andelen

14 icke godkända betyg minskat under detta läsår torde snarare vara satsningen under de sista skolveckorna då flera elever som ännu inte nått de kunskapskrav som minst ska nås fick mycket tydliga mål och individuell feedback av sina lärare. Vi nådde vårt mål att använda matriser som underlag i minst 60% av undervisningsmomenten. I årets elevenkät kan vi också se att LBS Kristianstad avviker positivt i förhållande till LBS- snittet och snittet för övriga Academediaskolor när det gäller elevernas nöjdhet utifrån följande specifika enkätfråga: Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Dock ser vi en negativ avvikelse utifrån nöjdheten på frågorna Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet samt Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Av detta drar vi slutsatsen att vi har lyckats bra med matriser men mindre bra med feedbacken. Samma indikationer får vi genom undervisningsutvärderingen. Även om vi fortfarande efter läsåret 2012/2013 ligger något under LBS- snittet, har vi lyckats bra i förhållande till målet i vår arbetsplan, nämligen att: 70% av eleverna i vårens (2013) elevenkät ska vara nöjda eller mycket nöjda på påstående: Jag och mina lärare har bra samtal om hur jag utvecklas i varje ämne eller kurs. I årets elevenkät anger eleverna en nöjdhet på 78% respektive 91% på påståendena: Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet och: Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Utifrån fokusgruppen kan vi se att eleverna generellt har uppskattat matriserna. Däremot anser de att den feedback som ges inte är kopplad till matriserna. I lärargruppen anser vi att det senare är en viktig synpunkt och att arbetet med detta måste förbättras. Lärare måste använda samma språk i sin feedback till eleverna och i sina samtal om elevernas kunskapsutveckling. Eleverna har också haft synpunkter på matrisernas utformning. De önskar mer uppgiftsspecifika matriser och tycker att generella matriser är svåra att använda. Eleverna har också uppgett att några av lärarna inte har jobbat med regelbunden feedback. Kollegiet har under läsåret 2012/2013 fördjupat sin förståelse för arbetet med matriser och formativ bedömning. Under läsårets gång har vi insett att processerna tar mer tid i anspråk än vi räknat med, vilket innebär att vi under nästa läsår måste minska ner antalet moment i undervisningsplanerna för att processen ska få större effekt. Fokusgruppen har vid några tillfällen under läsåret utvärderat arbetet tillsammans med övriga kollegiet och gemensamt har systemet förbättrats. Vi har mot bakgrund av elevernas åsikter (Fokusgruppen) diskuterat till exempel både utformningen av och språket i matriserna och kommit fram till att enkel och kortfattad oftast är bäst. Matriserna har alltså stegvis blivit bättre under läsåret. I kollegiet har vi också diskuterat utformningen av feedback och tagit del av forskningsresultat som visar att skriftlig feedback som tar fasta på positiva saker och därefter visar på utvecklingsområden är den bästa. En genomgång av hur matriser fungerar och hur feedback ges har gjorts med alla klasser, till exempel att skrivna kommentarer på skriftliga arbeten (direkt på pappret eller på Adela), men när vi nu ser tillbaka måste vi också fråga oss om eleverna har förstått vad feedback är och hur den ges.

15 Vi har dock inte fått alla elever till att använda matriserna riktigt i den utsträckning som de kunnat. Lärarna upplever inte heller att eleverna tagit tillvara på feedbacken i den utsträckning de önskat. Både kvantiteten och kvaliteten av elevers deltagande i processen kan bli högre. Där vi befinner oss nu konstaterar vi att lärarna i högre grad måste ta ansvar för processen. Vi har gruppen också testat och utvärderat parbedömning, vilket är ett steg på vägen till medveten självbedömning. Vi har funnit att det gör avsedd nytta men att det måste användas på rätt sätt och under lämpligt undervisningsmoment. Fokusområdet med formativ bedömning och matriser behöver fortsätta att utvecklas under kommande läsår. Arbetet med formativ bedömning är endast påbörjat och vi ser ett värde i att ett arbetslag fortsätter att vara drivande i detta arbete. Vi gör bedömningen att lärarna blivit duktiga på matriser men behöver utveckla feedbacken. Vi behöver också arbeta vidare för att nå en ökad måluppfyllelse i förhållande till läroplansmålet eleven kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Vi behöver arbeta med att ge eleverna redskap för och stöd i att kunna inta ett metaperspektiv på sin inlärning och utveckla sin förmåga att kunna utvärdera sig själva. Vi anser att vi under läsåret hittat goda strategier för att få de flesta elever till minst E nivå. I det fortsatta arbetet med fokusområdet behöver vi arbeta mot att hitta strategier för att också höja andelen elever som når de högre betygen.

16 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Jämfört med tidigare år har likabehandlings- och värdegrundsarbetet på LBS Kristianstad förbättrats och risken för diskriminering minskat under 2012/2013. Våra styrkor är att vi har blivit bättre på att informera eleverna om skolans likabehandlings och värdegrundsarbete samt att förtroendet för att skolan agerar vid kränkningar har ökat. Svagheterna är att resultaten i likabehandlings- och värdegrundsenkäten visar att LBS Kristianstad jämfört med LBS- snittet har fler elever som upplever att de eller någon annan blivit kränkt av någon elev på skolan (29%) av personal på skolan (14%). Även elevernas trygghet på skolan har sjunkit något jämfört med föregående år. Av de 5% som känner sig otrygga anges raster och lunchtid som tider då man upplever sig som mest otrygg. När det gäller förekomsten av kränkningar mellan elev och personal (14%) visar elevernas kommentarer på den här punkten att det är under klassrumsmiljö kränkningar skulle ha skett. Exempel ur frisvaren handlar om särbehandling av vissa elever. Under året har LOV gruppen identifierat ett behov av att fokusera mer på trivseln i skolan och på att öka gemenskapen bland eleverna. Bland annat har ett biljardbord köpts in och renovering av en balkong har genomförts. Vi kommer att fortsätta att arbeta med trivsel och gemenskap nästa termin. Vi vill i detta arbete också engagera elevkåren i större utsträckning. Mentorerna har haft en viktig roll i likabehandlings- och värdegrundsarbetet. Förutom att mentorn varit ansvarig för att plandokumentet gås igenom med eleverna vid terminsstart, har mentorstiden haft till syfte att genomsyra olika aktiviteter som behandlar likabehandling och värdegrundsfrågor. Mentorn har också haft en viktig roll då denne ansvarar för den psykosociala miljön i sin klass. Likabehandlings- och värdegrundsgruppen på LBS Kristianstad anser att ett gott och nära samarbete med föräldrar är ytterst viktigt för arbetet. Vid terminsstart får föräldrarna tydlig information om likabehandlings och värdegrundsarbetet på skolan. Under året som gått har två fall av kräkningar anmälts till rektor där elev blivit utsatt för kränkningar av annan elev. Fallet (båda fallen gällde samma två elever) handlade främst om nätmobbning. Trots att ärendet behandlats omgående, har en anmälan gjorts till Skolinspektionen. Vi kommer att fortsätta att jobba förebyggande mot all form av kränkning. Det vi har tagit lärdom av i det här fallet är att personal bör vara mer observanta på skolan, både i klassrumsmiljö och utanför klassrummet. Planen för likabehandlings- och värdegrundsarbetet ska genomsyra all undervisning. Att detta sker naturligt inom ramen för varje ämne är något som vi i personalen behöver arbeta vidare med under kommande läsår. Likabehandlings- och värdegrundsgruppen har under året inte fått in några anmälningar som har berört kränkningar mellan personal och elev. Ändå visas det i enkäten att kräkningar mellan personal elev förekommit. Möjligen behöver förtroendet för Likabehandlings- och värdegrundsgruppen stärkas och det absoluta förbud för personal mot kränkningar av elever som föreligger tydliggöras ytterligare.

17 SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT Instrumentell kvalitet Eftersom det är första året som undervisningsutvärderingarna genomförs i nuvarande form saknas möjlighet att göra en historisk jämförelse. Det visar sig dock att LBS Kristianstad ligger sämre än LBS genomsnitt på samtliga frågor. Värt att notera är dock att det rör sig om ganska små skillnader. De resultat som skiljer sig mest från LBS totalt sett syns i tabell 1. Kristianstad LBS tot. skillnad Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. 7,49 7,97 0,48 Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. 7,88 8,34 0,46 Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 8,01 8,43 0,42 Läraren är bra på att skapa arbetsro. 7,5 7,9 0,4 Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. 7,48 7,84 0,36 Tabell 1. Det visar sig att vi är sämre på att jobba med att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat samt att alla ska få möjligheten att få komma tills tals och bli lyssnade på. Eleverna vid LBS Kristianstad känner också mindre förtroende för att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar jämfört med LBS totalt sett. Eleverna på LBS Kristianstad anser också lärarna är sämre på att skapa arbetsro jämfört med LBS totalt sett. Vidare ligger LBS Kristianstad sämre till vad gäller att förklara för eleverna varför kursen är viktig för utbildningen, framtida arbetsliv och vidare studier. I Interninspektionen som gjordes av delar av LBS ledning under våren kan vi utläsa följande: Arbete med formativ bedömning- Elever uttrycker att undervisningen blivit mindre inspirerande och att man upplever att det går sämre i skolan och att de har mindre koll på hur det går för dem. Arbete med demokratiska värderingar- Arbetssättet innebär att elever får möjligheter att lära sig att bli aktiva i samhällslivet. Undervisningsutvärdering och samtal med elever visar att eleverna inte upplever att de får lära sig om demokratibegreppet i alla kurser. Särskilt stöd- I interninspektionen framgår att det inte är klart hur rektorn försäkrar sig om att elever som har ett identifierat behov av stöd, också får stödet och att det ger effekt. Kvalitetsarbete för att nå nationella mål- Lärarna har ingen tydlig bild av kvalitetsarbetet. Information om vad som fungerar bra respektive dåligt i undervisningen kommuniceras inte så att verksamheten kan förbättras. Rapporter fokuserar på riktlinjerna istället för målen.

18 Delegering av rektorsansvar- Rektorn måste säkerställa att de som får arbete delegerat till sig har rätt kompetens och förutsättningar för att fullgöra rektorsansvaret. Rektor har utifrån lektionsbesök sammanställt följande iakttagelser: Eleverna väljer i stor omfattning bort undervisning till förmån för bland annat spelande och aktivitet på sociala medier. Påfallande ofta lämnas passiva elever utan åtgärd vid till exempel helgruppsgenomgångar/diskussioner. En omställning mot kommunikation behövs där läraren leder undervisningen med frågorna i stället för svaren. Eleverna behöver bli aktörer i undervisningen. I personalenkäten kan vi utläsa följande negativa siffror: Lönesättning och villkor har ett index på 41 av 100 vid LBS Kristianstad. Detta kan jämföras med Academedia som stort som har index 56. Påverkansmöjligheter ligger också lågt i jämförelse med Academedia i stort. LBS Kristianstad har index på 62 jämfört med 72 för Academedia i stort. Frågan jag kan påverka min sammantagna arbetsmängd visar sig ha sämst resultat av frågorna inom kategorin. Även för arbetsrelaterad ohälsa har vi sämre resultat än Academedia i snitt, med ett index på 62 jämfört med 70. Frågan jag kan påverka min sammantagna arbetsmängd visar sig ha sämst resultat av frågorna inom kategorin. Även noterbart är att LBS Kristianstad så svarar 40 procent av alla att de i stor utsträckning besväras av arbetsrelaterade stressymptom. Detta kan jämföras med Academedia i stort som ligger på 23 procent. I personalenkäten kan vi också utläsa följande positiva siffror: Engagemang har ett index på 89 av 100 vid LBS Kristianstad. Detta kan jämföras med Academedia som stor som har index 86. Även ledarindex är bättre än andra skolor inom Academedia med ett index på 80 jämfört med 76 i stort. Analys Det som man kan utläsa från resultaten är att vi bör bli bättre på att skapa arbetsro i skolan. Det kan röra sig om en gemensam policy för hur elever använder sig av sociala medier, datorspelande med mera under lektionstid. Vi bör även jobba med hur demokratibegreppet kommer in i undervisningen. Det har även beröringspunkter med att eleverna upplever lärarna som sämre på att jobba med att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat samt att alla ska få möjligheten att få komma tills tals och bli lyssnade på. Det arbetssätt vi använder oss av i klassrummet kanske bör ändras från att lärare lär ut till att elever diskuterar frågeställningar och lär sig på det viset. LBS Kristianstad hade ett arbetssätt att jobba mot att få alla elever godkända i halvtid. Det arbetssättet tycker många lärare funkat bra. Hur eleverna uppfattat det arbetet är svårare att mäta. Arbetslagets diskussioner under hösten handlade bland annat om dilemmat kring att gå ut med detta till elever och att samtidigt kunna motivera elever till att nå högre mål. Samtidigt visar resultat att eleverna inte vet hur de ligger till betygsmässigt.

19 Utifrån medarbetarenkäten kan man bland annat utläsa att arbetslagen känner att man lägger stort engagemang i arbetet men samtidigt att man har mindre möjligheter att kunna påverka arbetssituationen. Arbetslagen efterlyser tid för pedagogiska möten för att diskutera till exempel specialpedagogik för att kunna ge stöd till elever med särskilda behov. De frågor som tas upp bör komma från de pedagoger som undervisar eleverna. Upplevd kvalitet I undervisningsutvärderingarna ligger LBS Kristianstad i genomsnitt 3.3 procentenheter under LBS totalt. I elevenkäten ser det ungefär likadant ut. Den enda punkten vi ligger över är läraren gör tydligt vad demokrati är. De områden där vi tydligast ligger efter är de som handlar om lärarens förmåga att skapa kommunikation. Där ligger vi kring 6 procentenheter efter. Att informera eleverna om hur de ligger till och att ge den hjälp eleven behöver ligger också på den nivån. Dessa brister nämns också i rektorns iakttagelser. Vi tror orsakerna är att lärarna i sin undervisning inte inbjuder till diskussioner utan kör mycket envägs- kommunikation. Vi tror också att klassrummens utformning kan spela in samt att datorerna lockar bort elevernas uppmärksamhet. Detta måste förbättras genom att lärarna i högre grad diskuterar fram fakta och kunskaper än föreläser om dem. Vi måste få eleverna att låta bli datorerna. I vissa klassrum kan vi testa nya möbleringar. Vi måste ge ordet även till elever som inte räcker upp handen. Andra saker som vi är sämre på är att skapa arbetsro samt att eleverna litar på att läraren ingriper vid kränkningar. Detta med arbetsro stämmer i sak med rektorns iakttagelser och fokusgruppen, även om det uttrycks något annorlunda. Vi tror att orsakerna är att lärarna har tillåtit för mycket och tvekat att vara tydliga när någon elev skapat oro. För att råda bot på detta behöver vi få eleverna att förstå vikten av arbetsro och vi måste våga vara mer bestämda. Och här behöver lärarna agera likartat, vi behöver skapa en mall för disciplinärt agerande. Slutligen konstaterar vi att vi också ligger 6 procentenheter efter när det gäller att vara tydliga varför kursen är viktig för arbetslivet. Detta beror, tror vi, på att vi inte har en erfaren SYV, samt att vi lärare i sin undervisning inte har visat kopplingen. Vi måste ordna fler studiebesök och bjuda in personer från näringslivet. Och lärarna måste konstruera arbetsmoment som liknar dem i arbetslivet I elevenkäten framgår det att trivselgraden har sjunkit från förra året. Kan det bero på att det nya mentorssystemet inte främjar klassammanhållningen? Den tekniska utrustningen, som det tidigare år klagats på, har faktiskt blivit bättre, enligt Fokusgruppen, men nätverket får ganska mycket kritik. Notabelt är att trivseln är mycket olika bland klasserna. Samtliga medieklasser har påfallande låg grad av trivsel medan spelklasserna trivs mycket bra och musikklasserna trivs bra. Man kan spekulera kring huruvida det faktum att det i medieklasserna är mer gruppbildningar är den bakomliggande orsaken. Vi tror att trivselgraden kommer att öka eftersom vi efter elevenkätens genomförande har

20 infört filmkväll och införskaffat biljardbord. Den årliga hajken läggs nästa år på hösten istället för i slutet av läsåret. Lärarna visar tydligt vad demokrati är för eleverna, och vi tror det bottnar i våra gemensamma skolmöten som hållits under året. Likaså anser vi att den fungerande elevkåren har bidragit till detta. Att skolan är liten spelar också in. Fokusgruppen lyfter fram att lärare och ledning lyssnar på eleverna och vi tror att medbestämmande på lektionerna spelar en stor roll här. Likaså anser Fokusgruppen att vi lärare ger dem möjlighet att arbeta utifrån sina intressen. Det hänger nog samman med medbestämmande under lektionerna men även de olika projekten som varit i de olika inriktningarna (konserter, spelprojekt, utställningar osv). En annan bidragande orsak till att eleverna tycker att vi är engagerade och roliga lärare kan vara att vi har lyft fram relationell pedagogik och arbetat mycket med det. Likaså har det personliga mentorskapet sannolikt varit en bidragande orsak. Eleverna tycker att pushen (det gemensamma starkt påmanande arbetet för att eleverna ska nå resultat) på slutet läsåret var bra. Vi anser väl att denna push alltid borde finnas. Under denna tid så arbetade vi på individnivå. Med andra ord behöver vi göra detta oftare! Rekommendationsgraden har ökat jämfört med föregående år. Eleverna anser att LBS Kristianstad är en skola de kan rekommendera. Vi tror att orsaken kan vara att de trivs med lärarna och att ledningen lyssnar. En annan orsak kan vara att föräldrar och elever anser att vi är seriösa och tar vårt uppdrag på allvar. Sedan 2012 har tryggheten ökat på LBS Kristianstad. Vi tror att orsaken kan bero på att LBS Kristianstad är en liten skola där alla känner alla. LOV- gruppens och elevkårens arbete har även de hjälpt. Eleverna anser att det finns en bra organisation för elevinflytande. Elevkåren fungerar bra och ledningen har arbetet bra med elevkåren. Eleverna anser att mentorerna bryr sig mer om hur det går för dem i skolan jämfört med i fjol. Vi tror det har att göra med det förändrade mentorskapet. De har varit mer fokuserat på personliga samtal. Likaså anser fokusgruppen att mentorerna har pushat dem på ett positivt sätt. Sist men inte minst så ser vi en rejäl förbättring av skolhälsovården jämfört med i fjol. Lou har blivit mer van och mer känd av eleverna. Vi vill dock att Lou skall användas mer och kopplas tydligare till arbetet som mentorerna bedriver.

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Hedängskolan arbetsplan 2015-2016

Hedängskolan arbetsplan 2015-2016 Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) Birgitta Wikström 2015-08-28 Hedängskolan arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012

Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Syftet med denna arbetsplan är att kvalitetssäkra skolan genom att en plan för verksamhetsutveckling, uppföljning och utvärdering upprättas. Arbetsplanen utgår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 2 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av handlingsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Siljansnäs skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Siljansnäs skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1 Siljansnäs skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1. Våra verksamheter De verksamheter som omfattas av denna plan mot diskriminering och kränkande behandling är grundskolan

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg ASPERO Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 14/15 ASPERO Kontakt Kristina Haeffner rektor 0725 17 77 99 Madeleine Dahlqvist administratör 031 337 89 00 För övrig personal se

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Gävle. Kvalitetsrapport

Gävle. Kvalitetsrapport Gävle Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 23-24 Innehåll Inledning Beskrivning av grundfakta för Plusgymnasiet Gävle... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever...

Läs mer

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2 Innehållsförteckning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium SundsvallInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport...

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer