Kvalitetsrapport 2012/2013. LBS i Kristianstad

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2012/2013 LBS i Kristianstad

2 Innehåll Kvalitetsrapport 2012/ LBS i Kristianstad... 1 LEDARE... 4 GRUNDFAKTA OM LBS I KRISTIANSTAD... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning och erbjudande... 5 Elever... 5 Personal... 5 Lokaler... 5 Elevhälsan... 5 Finansiering... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 2012/ Arbetsformer och pedagogik under 2012/ Teknisk utrustning, undervisningsmaterial och skolbibliotek... 6 Skollunch... 6 Stödverksamhet... 6 Elevinflytande... 6 Skolledning... 6 Personal... 6 Elever... 7 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 8 Utvärderingsseminarier... 8 Kvalitetsredovisning och arbetsplan... 8 FOKUSOMRÅDEN 2012/ Fokus: Mentorskap... 9 Bakgrund... 9 Mål och syfte... 9 Metod... 9 Uppföljning och kontroll... 9

3 Resultat... 9 Förslag till förbättringar inom fokusområdet Fokus: Matematik Bakgrund Mål och syfte Metod Uppföljning och kontroll Resultat Fokus: Formativ feedback med hjälp av bedömningsmatris Bakgrund Mål och syfte Metod Uppföljning och kontroll Resultat UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT Instrumentell kvalitet Analys Upplevd kvalitet Funktionell kvalitet Kunskaper: Normer och värden: Elevernas ansvar och inflytande: Arbete och samhällsliv: Bedömning och betyg: REKTORS SAMMANFATTANDE ANALYS... 24

4 LEDARE I skolans kvalitetsarbete pratar man mycket om fokus och att fokusera på förbättringsområden. Det är min övertygelse att det bara finns en viss mängd fokus att rikta och när man väljer att fokusera på något särskilt så väljer man också att rikta mindre fokus på annat. Logiken är inte konstigare än att man bara kan ha en sak högs på en prioritetslista. I denna kvalitetsredovisning hanterar vi så kallade fokusområden och det absolut viktigaste med ett fokusområde är att det syftar till att ständigt göra det bättre för eleverna så att de lyckas i så hög grad som möjligt på vår skola. Om ett fokusområde skulle syfta till något annat så menar jag att det skulle riskera bidra till att göra det sämre för eleverna eftersom det som sagt bara finns en viss mängd fokus att rikta. Till exempel är en fin och välskriven kvalitetsredovisning är alltid bra att kunna presentera men det är det bakomliggande kvalitetsarbetet som skapar mervärdet för eleverna och om för mycket fokus riktas mot redovisningen som sådan så riskerar den också, enligt samma princip som ovan, att stjäla fokus från det bakomliggande arbetet. Kopplat till ovanstående resonemang menar många att det blivit viktigare att göra saker rätt än att göra rätt saker i svensk skola idag. När skolan blir inspekterad så bryr sig ingen längre om skolan är bra, det vill säga om eleverna blir väl bemötta i sin utveckling av de professionella i skolan utan fokus har flyttats till att dokumentationen är korrekt och att skolans planer uppdaterats på ett korrekt sätt. Detta är en mycket farlig utveckling och som rektor så ser jag det som mitt viktigaste uppdrag att vi prioriterar att göra rätt saker för att ge den enskilde eleven den trygghet och utveckling som han eller hon har rätt till. Krister Dagneryd, Rektor LBS Kristianstad

5 GRUNDFAKTA OM LBS I KRISTIANSTAD Historik, fakta, organisation LBS i Kristianstad startade hösten I skrivande stund har vi just avslutat vårt femte läsår och vi närmar oss volymmässigt 200 elever. Skolan ligger centralt, drygt fem minuters gångväg från järnvägsstationen och ett par minuter från resecentrum där Skånetrafikens bussar stannar till. Området, som kallas det gamla lasarettsområdet, är lugnt och relativt bilfritt trots det centrala läget. Gräsmattor, träd och rabatter bidrar till en trevlig närmiljö. Utbildning och erbjudande För elever i årkurs 3 har skolan under läsåret 2012/2013 erbjudit utbildningar inom media och kreativa områden som spelutveckling, musikproduktion och foto/rörlig bild inom inriktningarna LBS Spelutveckling, LBS Musikproduktion och LBS Media. Samtliga inriktningar för årskurs 3 har byggt på det nationella medieprogrammet. Från och med hösten 2011 erbjuds fyra nya program: LBS Media (estetiska programmet med inriktning estetik och media), LBS Musikproduktion (estetiska programmet medinriktning Musik), LBS Speldesign (estetiska programmet med inriktning bild och form) och LBS Spelutveckling (teknikprogrammet med inriktning design och produktutveckling). Elever De flesta av våra elever är bosatta i Kristianstads kommun eller dess grannkommuner. Några elever kommer dock från orter som Karlshamn, Osby och Simrishamn. Skolan har alltså ett stort fysiskt upptagningsområde. Personal Personalen består av rektor och biträdande rektor, lärare, skolsköterska, sjuksköterska, skolvärdinna och vaktmästare. Dessutom finns skolkurator, skolläkare och skolpsykolog kopplad till verksamheten. Lokaler Invändigt är lokalerna nyrenoverade, ljusa och rymliga. Möbler och teknisk utrustning är ny och modern. Skollunchen serveras i en rymlig matsal och det finns även en cafeteria som säljer allt från frukostfrallor till frukt. Elevhälsan Elevhälsan som består av specialpedagogisk samordnare, skolsköterska, skolkurator och rektor sammanträder varannan vecka. Till denna rapporterar samtliga lärare som gjort observationer kring en elev som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska nås eller som uppvisar oroväckande signaler avseende frånvaro. Till elevhälsan finns också skolpsykolog och skolläkare kopplad. En ny kurator rekryterades under läsårets början och genomförde en mängs stödjande samtal till skolans elever. Finansiering Skolan finansieras via kommunernas skolpeng.

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 2012/2013 Arbetsformer och pedagogik under 2012/2013 Under läsåret 2012/2013 utgick schemat ifrån 90- minutersmoduler då denna tidslängd bedömdes ge mest utrymme för flexibilitet i lärarnas planering och genomförande av lektionerna. Fokus sattes under läsåret på entreprenöriellt lärande och formativ bedömning för att coacha eleverna till goda kunskaper. Skolans lärare och ledning arbetade också under läsåret för att få fram bästa möjliga arbetsformer för det nya mentorssystem som introducerades under inledningen av höstterminen. Teknisk utrustning, undervisningsmaterial och skolbibliotek Varje elev försågs med en egen bärbar dator med aktuell programvara. Omfattande inköp gjordes under läsåret för att varje klassrum ska ha en egen fast projektor monterad i taket. Studiebesök genomfördes med samtliga klasser på Stadbiblioteket, som ligger 50 meter bort, där eleverna bland annat fick utbildning i hur man söker i bibliotekets katalog. Skollunch Goda och näringsriktiga skolluncher serverades med precision både avseende tid och tillräcklighet. Stödverksamhet På schemat finns en så kallad studietimme utlagd med alla skolans lärare tillgängliga för att på individuell nivå hjälpa samtliga elever, både de som upplever svårigheter och de som strävar efter högre betyg. En specialpedagogisk samordnare (en av skolans lärare) ansvarar för att koordinera insatserna för de elever som behöver extra stöd efter att utredningar kring dessa gjorts. Elevinflytande På skolan finns en elevkår (elevråd) som bedriver utvecklingsarbete tillsammans med skolans personal och ledning. De ansvarar till exempel för planering och genomförande av ett tvåveckorsprojekt kring värdegrundsfrågor som genomförs under läsårets första veckor och under vilka gemensamt framtagna ordningsregler presenteras. Skolledning På skolan består skolledningen av rektor och biträdande rektor som tillsammans med personalen arbetar mot de mål som finns för verksamheten. Biträdande rektors huvudansvar består i elevadministrativ verksamhet medan rektor ansvarade för övergripande arbetsledning med särskilt fokus på den elevhälsofrämjande verksamheten. Rektor är ytterst ansvarig för verksamheten. Personal Den totala personalen består av 9 män och 8 kvinnor varav cirka en tredjedel är deltidsanställda. Genomsnittsåldern ligger på <40 år. Den totala behörigheten bland lärarna på LBS Kristianstad uppgår till 67%. All undervisning i de gymnasiegemensamma ämnena bedrivs av behöriga lärare. Flera av karaktärsämneslärarana har sin bakgrund i den bransch som är kopplad till deras undervisning. En av dessa lärare genomgår den så kallade VAL- utbildningen som ger behörighet efter en viss tids deltidsstudier. Ytterligare tre karaktärsämneslärare har sökt till VAL- utbildningen inför läsåret 2013/2014.

7 De kompetenshöjande insatserna under året genomförs i första hand i form av studiedagar men även i samband med ordinarie personalmöten. Insatserna inriktas särskilt till att höja kompetensen med avseende på bedömning och konstruktiv feedback till elever. Elever Ca 170 elever gick på LBS Kristianstad under läsåret 2012/2013. En mycket dominerande del av eleverna som valt skolans inriktningar mot utveckling och design av spel är av manligt kön utgörs skolans totala könsfördelning av cirka två tredjedelar pojkar och en tredjedel flickor. Könsfördelningen på skolans inriktningar mot media och musikproduktion däremot är relativt jämn.

8 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Efter utvärderingsdagar i slutet av varje läsår definieras fokusområden utifrån de områden där resultaten visar att måluppfyllelsen behöver stärkas. Därefter, i augusti, skrevs en arbetsplan med beskrivningar av hur det systematiska förbättringsarbetet ska genomföras och följas upp. Arbetet med att utvärdera, kartlägga och dokumentera utfallet av det systematiska förbättringsarbetet pågår under hela läsåret. Se figur nedan: I underlaget för den under läsåret pågående analysen av skolans förbättringsarbete ingår bland annat: elev-, och personalenkäter, resultat från nationella prov, betygsresultat, resultat från LBS interninspektion, rektors observationer, personalens egna upplevelser samt intervjuer med den så kallade fokusgruppen (en grupp elever från samtliga program som ska vara representativ för skolans alla elever). Utvärderingsseminarier I samband med läsårets slut ägnas två heldagar till avslutande utvärderingsseminarium. Då träffas personal och skolledning för att gemensamt diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. Till grund för dessa analyser ligger alla mätningar, all dokumentation och alla erfarenheter som gjorts under läsåret. 7 Vart och ett av skolans tre arbetslag får under utvärderingsseminarierna också i uppdrag att: Utvärdera, analysera och dokumentera det fokusområde som arbetslaget ansvarat för Utvärdera skolans verksamhet i stort utifrån ett av kvalitetsperspektiven (instrumentell-, upplevd-, och funktionell kvalitet). Resultatet av dessa utvärderingar och analyser redovisas i denna kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisning och arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsredovisning i sin slutliga form, och en ny arbetsplan kommer under inledningen av läsåret 2013/14 att utformas för hur LBS Kristianstad ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse.

9 FOKUSOMRÅDEN 2012/2013 Fokus: Mentorskap Bakgrund För att förbättra skolans måluppfyllelse avseende kunskaper gjordes utifrån föregående års analyser bedömningen att många elever har behov av ett utökat individuellt stöd som inte bara är kopplat till den specifika kursen utan som kan omfatta hela elevens situation. Mål och syfte Syftet med fokusområdet är att stärka måluppfyllelsen i relation till följande läroplansmål: Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. (Läroplan för gymnasieskola 2011 skolans värdegrund och uppgifter) Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (Läroplan för gymnasieskolan 2011, 2:3 Elevernas ansvar och inflytande) Målet är också att andelen nöjda eller mycket nöjda elever i den årliga brukarenkäten ska öka från förra årets 71% till minst 80% med avseende på den specifika frågan Min klassföreståndare/ mentor bryr sig om hur det går för mig. Rektor ansvarar för att presentera värdet för personalen när detta finns tillgängligt. Metod Skolan har under läsåret omstrukturerat det tidigare kallade KLF- arbetet och i stället skapat ett mentorskap som inte riktar sig till en klass utan till den enskilde eleven. Mentorsgrupper har satts samman oberoende av klass-, eller årskurstillhörighet och i stället har elevens individuella egenskaper och förutsättningar kunnat styra sammansättningen. Som en del av mentorskapet har lärarna, inom ramen för arbetsplanen, utvecklat det coachande samtalet med eleverna som kan ske såväl spontant som planerat. Lärande handledning lärare emellan har planerats och genomförts under ledning av rektor och arbetslag Estetik i samband med studiedagar. Uppföljning och kontroll Arbetet följdes upp genom kontinuerliga fokusgruppsmöten med elever och rektor (vecka 41, 4 och 16) där elevernas upplevelser om mentorskapet och eventuella förbättringsområden diskuterades. Resultat Målen med fokusområdet var alltså - att få tillstånd ett mentorskap som inte riktar sig till en klass utan till den enskilde eleven. - att ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang - att eleverna ska tränas i att ta personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö - att elevernas nöjdhet avseende i hur hög grad de upplever att deras mentor bryr sig om hur det går för dem i skolan, ska öka från 71% till minst 80%.

10 Vad gäller betyg kan vi i årets resultat se att det totalt sett sattes färre icke godkända betyg i jämförelse med föregående år. Mentorn har jobbat med att coacha elever som riskerar att inte nå kursmålen. Mentorn har följt upp hur det går för eleven och åtgärdsprogram har i förekommande fall upprättats för att ge alla elever det stöd som de behöver. Dessa har sedan följts upp. Rapporter från Fokusgruppen under läsåret visade att eleverna eftersökte mer individuella samtal med mentorn. De visade också att eleverna upplevde att mentorsträffen fungerade bra gällande information. En åsikt som lyftes fram var möjligheten att kunna boka in tider för dessa individuella samtal. Utifrån den enkät som gjordes i januari angående mentorskapet visade det sig att de flesta lärarna prioriterade det individuella samtalet framför gruppsamtalet i mentorsgruppen. Detta upplevdes ge bäst effekt i förhållande till de mål som satts upp i fokusområdet. Möjligheten att som mentor kunna skapa en övergripande bild av elevernas studiesituation har dock visat sig vara svår. De verktyg som vi haft till förfogande är betygsmätningar samt Adela/Elevkort/Läsårshistorik för att se vilka uppgifter eleven legat efter med i sina kurser. Åsikter från lärare har varit att dessa snabbt blir inaktuella samt att Adela inte alltid använts i så hög grad av lärare. Adela som kommunikationsplattform har upplevts som onödigt komplicerad. Fokus framöver bör således ligga på att utveckla mentorskapet snarare än rapportskrivning och resultatrapportering. Detta speciellt med tanke på att arbetsprocessen med mentorskapet är så pass nytt på skolan. En slutsats från förra året var alltså att en ökad måluppfyllelse avseende kunskaper ställer krav på ett utökat individuellt stöd för eleverna, inte bara är kopplat till den specifika kursen utan till hela elevens studiesituation. I elevenkäten (Markör) ser vi att andelen elever som upplever att deras mentor bryr sig om hur det går för dem i skolan har ökat från 71 % (läsåret ) till 76 % (läsåret ). Målet i arbetsplanen var dock att nå minst 80 %. Förslag till förbättringar inom fokusområdet Mentorstiden bör även i fortsättningen vara schemalagt men inte vara obligatoriska. Fokus bör ligga på det individuella samtalet.

11 Fokus: Matematik Bakgrund Under läsåret 2011/2012 var det 13% respektive 12% av eleverna som inte nådde de kunskapskrav som minst ska nås i de direkt behörighetsgivande kurserna Matematik 1b och Matematik 1c. Mål och syfte Syftet med fokusområdet är att stärka måluppfyllelsen i relation till följande läroplansmål: Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier. (Läroplan för gymnasieskola 2011 skolans värdegrund och uppgifter) Målen med fokusområdet är: - att antalet elever som ej når godkänt betyg i dessa kurser totalt sett ska understiga 10 %. - att öka elevernas förståelse för vikten av att kunna förstå och hantera matematiska samband och därmed öka motivationen för att lära sig detta Metod Vi har under året arbetat med att öka inslagen av praktisk experimentell matematik i undervisningen. Målet var att 50% av alla moment skulle innehålla minst ett inslag av experimentell undervisning. Vi har också arbetat med att tydliggöra kopplingen mellan matematiken och andra kurser inom elevens utbildning. Målet var att minst 30% av alla moment i Matematik 1b och Matematik 1c skulle ha kopplingar till andra kurser som förutsatte ett samarbete med lärarna i dessa kurser. Målet var också att eleverna tydligt skulle märka av kopplingarna. (motsvarande ovanstående mål skulle även finnas i övriga matematikkurser som skolan erbjuder) Uppföljning och kontroll Arbetet följdes upp genom kontinuerliga fokusgruppsmöten med elever och rektor (vecka 41, 4 och 16) där elevernas upplevelser av satsningarna i matematiken diskuterades. Under dessa veckor följdes också de ovan angivna procentvärdena upp. Resultat Matematikens koppling till andra ämnen 33% av alla moment i kurserna Matematik 1b och Matematik 1c hade under året en koppling till andra ämnen inom elevens utbildning. Arbetslagets analys är att arbetsprocessen har gått bra i förhållande till de mål vi satte upp i början av läsåret, men att det förmodligen inte är rätt sätt att få fler elever godkända inom matematikkurserna. Med anledning av den mer abstrakta matematiken som ingår i centrala innehållet, kommer de flesta kopplingar som görs endast upp i högstadienivå eller lägre. Detta hjälper inte att få fler elever godkända i matematik på gymnasienivå snarare tvärtom eftersom det riskerar att ta värdefull tid ifrån undervisningen.

12 Vissa elever har påpekat att de har svårt att se kopplingarna mellan kurserna. Vissa kurskopplingar har ansetts bättre än andra, till exempel mellan matematik och programmering. En slutsats vi drar av detta är att det är positivt när det finns naturliga kopplingar, och att dessa bör utnyttjas. Vi drar även den motsatta slutsatsen om man försöker för mycket att hitta kopplingar som kanske inte finns eller är för vaga blir den upplevda kvalitén sämre. Matematiklärarnas observationer är att elevernas upplevelser har varit väldigt spridda vissa elever har lärt sig bättre, och blivit mer motiverade, medan andra har lärt sig sämre, och inte sett meningen med det. Den främsta slutsatsen vi drar av detta är att man bör variera undervisningen. Praktisk experimentell matematik Målet var också att minst 50% av alla moment i samtliga matematikkurser skulle innehålla någon form av praktiskt inslag. Här har vi uppnått 38%. I fokusgruppsmöten har elever också ställt sig frågande till experimentellt lärande i förhållande till mer traditionell undervisning. Eleverna har heller inte uppfattat att praktiska inslag varit detsamma som experiment. Det därmed kan vara en definitionsfråga eller en fråga om att synliggöra detta på ett bättre sätt för eleverna. Arbetslaget anser i sin analys att praktiska inslag är en positiv del av matematikundervisningen, men att det viktiga är att man inte påtvingar det, utan ser till att det blir en naturlig del av undervisningen när det passar sig. Måluppfyllelse och andel icke godkända betyg Det viktigaste målet för fokusområdet var att öka måluppfyllelsen i matematik och att andelen icke godkända betyg skulle understiga 10%. Resultaten för 2012/2013 visar dock en försämring jämfört med föregående år. Fördelat per kurs ser resultaten ut som följer: (procentsiffran anger andelen icke godkända betyg) Matematik 1b: Matematik 1c: Matematik 2b: Matematik 2c: Matematik 3c: 27.3% 15.8% 23.5 % 16.7% 16.7% Sett till dessa siffror har skolan försämrat sin måluppfyllelse i matematik jämfört med föregående år, särskilt i kursen matematik 1b. Något som kan ha påverkat betygsstatistiken i negativ riktning är ett antal elever som under året avbrutit sina matematikstudier, samt fyra preparandelever som under året i första hand arbetat mot målen för matematik från grundskolan och därmed inte klarat av att samtidigt nå de kunskapskrav som minst ska nås för matematik 1b i gymnasieskolan. Det är svårt att avgöra om eller på vilket sätt arbetet med fokusområdet har påverkat betygsresultaten, men vi tror i våra analyser inte att årets arbete varit fruktsamt i den riktning vi önskat, och att det istället tagit tid från andra insatser som hade kunnat läggas på matematiken. Vi anser således att andra insatser än årets fokus är nödvändiga för att stärka måluppfyllelsen inom matematiken under kommande läsår.

13 Fokus: Formativ feedback med hjälp av bedömningsmatris Bakgrund I de kursutvärderingar som genomfördes i slutet av höst- och vårterminen under läsåret 2011/2012 avvek frågan om hur eleverna upplever feedbacken från lärarna i kurserna i negativ riktning i förhållande till andra frågor i enkäten. Resultaten från elevenkäten som genomförs under vårterminen bekräftade resultaten i kursutvärderingarna och svarvärdet på påståendet Jag och mina lärare har bra samtal om hur jag utvecklas i varje ämne eller kurs avvek i negativ riktning i förhållande till LBS- snittet. Mål och syfte Syftet med fokusområdet är att stärka måluppfyllelsen i relation till följande läroplansmål: Skolans mål är att varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. (Läroplan för gymnasieskola :5 bedömning och betyg) Syftet med fokusområdet är också att öka den instrumentella kvaliteten med avseende på följande riktlinjer i läraplanen: Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna Läraren ska redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. (Läroplan för gymnasieskola :5 bedömning och betyg) Målet med fokusområdet är också att minst 70% av eleverna ska uppleva sig vara nöjda eller mycket nöjda med de samtal de har med sina lärare i relation till sin kunskapsutveckling: Metod Fokusgruppens uppgift har varit att implementera och utveckla arbetet med matriser och feedback. Baserat på innehållet i undervisningsplanerna togs bedömningsmatriser fram i samtliga ämnen. Denna bedömningsmatris skulle användas i minst 60% av momenten och användas i dialogen med eleverna kring deras kunskapsutveckling i kursen. Utöver detta genomfördes också lärande handledning lärare emellan. Dessa planerades och genomfördes under ledning av rektor och arbetslag humaniora/idrott i samband med studiedagar. Uppföljning och kontroll Arbetet följdes upp genom kontinuerliga fokusgruppsmöten med elever och rektor (vecka 41, 4 och 16) där elevernas upplevelser av satsningarna kring formativ bedömning. Under dessa veckor följdes också de ovan angivna procentvärdena upp. Resultat Andelen icke godkända betyg satta 2012/2013 uppgick till 6% jämfört med föregående års 12%. Vi tror inte att den minskade andelen icke godkända betyg på skolan endast kan kopplas till arbetet med formativ bedömning, då även andelen högre betyg då borde ha ökat med motsvarande procent. (Den ligger dock på exakt samma siffra som föregående läsår). En troligare förklaring till att andelen

14 icke godkända betyg minskat under detta läsår torde snarare vara satsningen under de sista skolveckorna då flera elever som ännu inte nått de kunskapskrav som minst ska nås fick mycket tydliga mål och individuell feedback av sina lärare. Vi nådde vårt mål att använda matriser som underlag i minst 60% av undervisningsmomenten. I årets elevenkät kan vi också se att LBS Kristianstad avviker positivt i förhållande till LBS- snittet och snittet för övriga Academediaskolor när det gäller elevernas nöjdhet utifrån följande specifika enkätfråga: Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Dock ser vi en negativ avvikelse utifrån nöjdheten på frågorna Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet samt Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Av detta drar vi slutsatsen att vi har lyckats bra med matriser men mindre bra med feedbacken. Samma indikationer får vi genom undervisningsutvärderingen. Även om vi fortfarande efter läsåret 2012/2013 ligger något under LBS- snittet, har vi lyckats bra i förhållande till målet i vår arbetsplan, nämligen att: 70% av eleverna i vårens (2013) elevenkät ska vara nöjda eller mycket nöjda på påstående: Jag och mina lärare har bra samtal om hur jag utvecklas i varje ämne eller kurs. I årets elevenkät anger eleverna en nöjdhet på 78% respektive 91% på påståendena: Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet och: Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Utifrån fokusgruppen kan vi se att eleverna generellt har uppskattat matriserna. Däremot anser de att den feedback som ges inte är kopplad till matriserna. I lärargruppen anser vi att det senare är en viktig synpunkt och att arbetet med detta måste förbättras. Lärare måste använda samma språk i sin feedback till eleverna och i sina samtal om elevernas kunskapsutveckling. Eleverna har också haft synpunkter på matrisernas utformning. De önskar mer uppgiftsspecifika matriser och tycker att generella matriser är svåra att använda. Eleverna har också uppgett att några av lärarna inte har jobbat med regelbunden feedback. Kollegiet har under läsåret 2012/2013 fördjupat sin förståelse för arbetet med matriser och formativ bedömning. Under läsårets gång har vi insett att processerna tar mer tid i anspråk än vi räknat med, vilket innebär att vi under nästa läsår måste minska ner antalet moment i undervisningsplanerna för att processen ska få större effekt. Fokusgruppen har vid några tillfällen under läsåret utvärderat arbetet tillsammans med övriga kollegiet och gemensamt har systemet förbättrats. Vi har mot bakgrund av elevernas åsikter (Fokusgruppen) diskuterat till exempel både utformningen av och språket i matriserna och kommit fram till att enkel och kortfattad oftast är bäst. Matriserna har alltså stegvis blivit bättre under läsåret. I kollegiet har vi också diskuterat utformningen av feedback och tagit del av forskningsresultat som visar att skriftlig feedback som tar fasta på positiva saker och därefter visar på utvecklingsområden är den bästa. En genomgång av hur matriser fungerar och hur feedback ges har gjorts med alla klasser, till exempel att skrivna kommentarer på skriftliga arbeten (direkt på pappret eller på Adela), men när vi nu ser tillbaka måste vi också fråga oss om eleverna har förstått vad feedback är och hur den ges.

15 Vi har dock inte fått alla elever till att använda matriserna riktigt i den utsträckning som de kunnat. Lärarna upplever inte heller att eleverna tagit tillvara på feedbacken i den utsträckning de önskat. Både kvantiteten och kvaliteten av elevers deltagande i processen kan bli högre. Där vi befinner oss nu konstaterar vi att lärarna i högre grad måste ta ansvar för processen. Vi har gruppen också testat och utvärderat parbedömning, vilket är ett steg på vägen till medveten självbedömning. Vi har funnit att det gör avsedd nytta men att det måste användas på rätt sätt och under lämpligt undervisningsmoment. Fokusområdet med formativ bedömning och matriser behöver fortsätta att utvecklas under kommande läsår. Arbetet med formativ bedömning är endast påbörjat och vi ser ett värde i att ett arbetslag fortsätter att vara drivande i detta arbete. Vi gör bedömningen att lärarna blivit duktiga på matriser men behöver utveckla feedbacken. Vi behöver också arbeta vidare för att nå en ökad måluppfyllelse i förhållande till läroplansmålet eleven kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Vi behöver arbeta med att ge eleverna redskap för och stöd i att kunna inta ett metaperspektiv på sin inlärning och utveckla sin förmåga att kunna utvärdera sig själva. Vi anser att vi under läsåret hittat goda strategier för att få de flesta elever till minst E nivå. I det fortsatta arbetet med fokusområdet behöver vi arbeta mot att hitta strategier för att också höja andelen elever som når de högre betygen.

16 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Jämfört med tidigare år har likabehandlings- och värdegrundsarbetet på LBS Kristianstad förbättrats och risken för diskriminering minskat under 2012/2013. Våra styrkor är att vi har blivit bättre på att informera eleverna om skolans likabehandlings och värdegrundsarbete samt att förtroendet för att skolan agerar vid kränkningar har ökat. Svagheterna är att resultaten i likabehandlings- och värdegrundsenkäten visar att LBS Kristianstad jämfört med LBS- snittet har fler elever som upplever att de eller någon annan blivit kränkt av någon elev på skolan (29%) av personal på skolan (14%). Även elevernas trygghet på skolan har sjunkit något jämfört med föregående år. Av de 5% som känner sig otrygga anges raster och lunchtid som tider då man upplever sig som mest otrygg. När det gäller förekomsten av kränkningar mellan elev och personal (14%) visar elevernas kommentarer på den här punkten att det är under klassrumsmiljö kränkningar skulle ha skett. Exempel ur frisvaren handlar om särbehandling av vissa elever. Under året har LOV gruppen identifierat ett behov av att fokusera mer på trivseln i skolan och på att öka gemenskapen bland eleverna. Bland annat har ett biljardbord köpts in och renovering av en balkong har genomförts. Vi kommer att fortsätta att arbeta med trivsel och gemenskap nästa termin. Vi vill i detta arbete också engagera elevkåren i större utsträckning. Mentorerna har haft en viktig roll i likabehandlings- och värdegrundsarbetet. Förutom att mentorn varit ansvarig för att plandokumentet gås igenom med eleverna vid terminsstart, har mentorstiden haft till syfte att genomsyra olika aktiviteter som behandlar likabehandling och värdegrundsfrågor. Mentorn har också haft en viktig roll då denne ansvarar för den psykosociala miljön i sin klass. Likabehandlings- och värdegrundsgruppen på LBS Kristianstad anser att ett gott och nära samarbete med föräldrar är ytterst viktigt för arbetet. Vid terminsstart får föräldrarna tydlig information om likabehandlings och värdegrundsarbetet på skolan. Under året som gått har två fall av kräkningar anmälts till rektor där elev blivit utsatt för kränkningar av annan elev. Fallet (båda fallen gällde samma två elever) handlade främst om nätmobbning. Trots att ärendet behandlats omgående, har en anmälan gjorts till Skolinspektionen. Vi kommer att fortsätta att jobba förebyggande mot all form av kränkning. Det vi har tagit lärdom av i det här fallet är att personal bör vara mer observanta på skolan, både i klassrumsmiljö och utanför klassrummet. Planen för likabehandlings- och värdegrundsarbetet ska genomsyra all undervisning. Att detta sker naturligt inom ramen för varje ämne är något som vi i personalen behöver arbeta vidare med under kommande läsår. Likabehandlings- och värdegrundsgruppen har under året inte fått in några anmälningar som har berört kränkningar mellan personal och elev. Ändå visas det i enkäten att kräkningar mellan personal elev förekommit. Möjligen behöver förtroendet för Likabehandlings- och värdegrundsgruppen stärkas och det absoluta förbud för personal mot kränkningar av elever som föreligger tydliggöras ytterligare.

17 SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT Instrumentell kvalitet Eftersom det är första året som undervisningsutvärderingarna genomförs i nuvarande form saknas möjlighet att göra en historisk jämförelse. Det visar sig dock att LBS Kristianstad ligger sämre än LBS genomsnitt på samtliga frågor. Värt att notera är dock att det rör sig om ganska små skillnader. De resultat som skiljer sig mest från LBS totalt sett syns i tabell 1. Kristianstad LBS tot. skillnad Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. 7,49 7,97 0,48 Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. 7,88 8,34 0,46 Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 8,01 8,43 0,42 Läraren är bra på att skapa arbetsro. 7,5 7,9 0,4 Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. 7,48 7,84 0,36 Tabell 1. Det visar sig att vi är sämre på att jobba med att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat samt att alla ska få möjligheten att få komma tills tals och bli lyssnade på. Eleverna vid LBS Kristianstad känner också mindre förtroende för att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar jämfört med LBS totalt sett. Eleverna på LBS Kristianstad anser också lärarna är sämre på att skapa arbetsro jämfört med LBS totalt sett. Vidare ligger LBS Kristianstad sämre till vad gäller att förklara för eleverna varför kursen är viktig för utbildningen, framtida arbetsliv och vidare studier. I Interninspektionen som gjordes av delar av LBS ledning under våren kan vi utläsa följande: Arbete med formativ bedömning- Elever uttrycker att undervisningen blivit mindre inspirerande och att man upplever att det går sämre i skolan och att de har mindre koll på hur det går för dem. Arbete med demokratiska värderingar- Arbetssättet innebär att elever får möjligheter att lära sig att bli aktiva i samhällslivet. Undervisningsutvärdering och samtal med elever visar att eleverna inte upplever att de får lära sig om demokratibegreppet i alla kurser. Särskilt stöd- I interninspektionen framgår att det inte är klart hur rektorn försäkrar sig om att elever som har ett identifierat behov av stöd, också får stödet och att det ger effekt. Kvalitetsarbete för att nå nationella mål- Lärarna har ingen tydlig bild av kvalitetsarbetet. Information om vad som fungerar bra respektive dåligt i undervisningen kommuniceras inte så att verksamheten kan förbättras. Rapporter fokuserar på riktlinjerna istället för målen.

18 Delegering av rektorsansvar- Rektorn måste säkerställa att de som får arbete delegerat till sig har rätt kompetens och förutsättningar för att fullgöra rektorsansvaret. Rektor har utifrån lektionsbesök sammanställt följande iakttagelser: Eleverna väljer i stor omfattning bort undervisning till förmån för bland annat spelande och aktivitet på sociala medier. Påfallande ofta lämnas passiva elever utan åtgärd vid till exempel helgruppsgenomgångar/diskussioner. En omställning mot kommunikation behövs där läraren leder undervisningen med frågorna i stället för svaren. Eleverna behöver bli aktörer i undervisningen. I personalenkäten kan vi utläsa följande negativa siffror: Lönesättning och villkor har ett index på 41 av 100 vid LBS Kristianstad. Detta kan jämföras med Academedia som stort som har index 56. Påverkansmöjligheter ligger också lågt i jämförelse med Academedia i stort. LBS Kristianstad har index på 62 jämfört med 72 för Academedia i stort. Frågan jag kan påverka min sammantagna arbetsmängd visar sig ha sämst resultat av frågorna inom kategorin. Även för arbetsrelaterad ohälsa har vi sämre resultat än Academedia i snitt, med ett index på 62 jämfört med 70. Frågan jag kan påverka min sammantagna arbetsmängd visar sig ha sämst resultat av frågorna inom kategorin. Även noterbart är att LBS Kristianstad så svarar 40 procent av alla att de i stor utsträckning besväras av arbetsrelaterade stressymptom. Detta kan jämföras med Academedia i stort som ligger på 23 procent. I personalenkäten kan vi också utläsa följande positiva siffror: Engagemang har ett index på 89 av 100 vid LBS Kristianstad. Detta kan jämföras med Academedia som stor som har index 86. Även ledarindex är bättre än andra skolor inom Academedia med ett index på 80 jämfört med 76 i stort. Analys Det som man kan utläsa från resultaten är att vi bör bli bättre på att skapa arbetsro i skolan. Det kan röra sig om en gemensam policy för hur elever använder sig av sociala medier, datorspelande med mera under lektionstid. Vi bör även jobba med hur demokratibegreppet kommer in i undervisningen. Det har även beröringspunkter med att eleverna upplever lärarna som sämre på att jobba med att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat samt att alla ska få möjligheten att få komma tills tals och bli lyssnade på. Det arbetssätt vi använder oss av i klassrummet kanske bör ändras från att lärare lär ut till att elever diskuterar frågeställningar och lär sig på det viset. LBS Kristianstad hade ett arbetssätt att jobba mot att få alla elever godkända i halvtid. Det arbetssättet tycker många lärare funkat bra. Hur eleverna uppfattat det arbetet är svårare att mäta. Arbetslagets diskussioner under hösten handlade bland annat om dilemmat kring att gå ut med detta till elever och att samtidigt kunna motivera elever till att nå högre mål. Samtidigt visar resultat att eleverna inte vet hur de ligger till betygsmässigt.

19 Utifrån medarbetarenkäten kan man bland annat utläsa att arbetslagen känner att man lägger stort engagemang i arbetet men samtidigt att man har mindre möjligheter att kunna påverka arbetssituationen. Arbetslagen efterlyser tid för pedagogiska möten för att diskutera till exempel specialpedagogik för att kunna ge stöd till elever med särskilda behov. De frågor som tas upp bör komma från de pedagoger som undervisar eleverna. Upplevd kvalitet I undervisningsutvärderingarna ligger LBS Kristianstad i genomsnitt 3.3 procentenheter under LBS totalt. I elevenkäten ser det ungefär likadant ut. Den enda punkten vi ligger över är läraren gör tydligt vad demokrati är. De områden där vi tydligast ligger efter är de som handlar om lärarens förmåga att skapa kommunikation. Där ligger vi kring 6 procentenheter efter. Att informera eleverna om hur de ligger till och att ge den hjälp eleven behöver ligger också på den nivån. Dessa brister nämns också i rektorns iakttagelser. Vi tror orsakerna är att lärarna i sin undervisning inte inbjuder till diskussioner utan kör mycket envägs- kommunikation. Vi tror också att klassrummens utformning kan spela in samt att datorerna lockar bort elevernas uppmärksamhet. Detta måste förbättras genom att lärarna i högre grad diskuterar fram fakta och kunskaper än föreläser om dem. Vi måste få eleverna att låta bli datorerna. I vissa klassrum kan vi testa nya möbleringar. Vi måste ge ordet även till elever som inte räcker upp handen. Andra saker som vi är sämre på är att skapa arbetsro samt att eleverna litar på att läraren ingriper vid kränkningar. Detta med arbetsro stämmer i sak med rektorns iakttagelser och fokusgruppen, även om det uttrycks något annorlunda. Vi tror att orsakerna är att lärarna har tillåtit för mycket och tvekat att vara tydliga när någon elev skapat oro. För att råda bot på detta behöver vi få eleverna att förstå vikten av arbetsro och vi måste våga vara mer bestämda. Och här behöver lärarna agera likartat, vi behöver skapa en mall för disciplinärt agerande. Slutligen konstaterar vi att vi också ligger 6 procentenheter efter när det gäller att vara tydliga varför kursen är viktig för arbetslivet. Detta beror, tror vi, på att vi inte har en erfaren SYV, samt att vi lärare i sin undervisning inte har visat kopplingen. Vi måste ordna fler studiebesök och bjuda in personer från näringslivet. Och lärarna måste konstruera arbetsmoment som liknar dem i arbetslivet I elevenkäten framgår det att trivselgraden har sjunkit från förra året. Kan det bero på att det nya mentorssystemet inte främjar klassammanhållningen? Den tekniska utrustningen, som det tidigare år klagats på, har faktiskt blivit bättre, enligt Fokusgruppen, men nätverket får ganska mycket kritik. Notabelt är att trivseln är mycket olika bland klasserna. Samtliga medieklasser har påfallande låg grad av trivsel medan spelklasserna trivs mycket bra och musikklasserna trivs bra. Man kan spekulera kring huruvida det faktum att det i medieklasserna är mer gruppbildningar är den bakomliggande orsaken. Vi tror att trivselgraden kommer att öka eftersom vi efter elevenkätens genomförande har

20 infört filmkväll och införskaffat biljardbord. Den årliga hajken läggs nästa år på hösten istället för i slutet av läsåret. Lärarna visar tydligt vad demokrati är för eleverna, och vi tror det bottnar i våra gemensamma skolmöten som hållits under året. Likaså anser vi att den fungerande elevkåren har bidragit till detta. Att skolan är liten spelar också in. Fokusgruppen lyfter fram att lärare och ledning lyssnar på eleverna och vi tror att medbestämmande på lektionerna spelar en stor roll här. Likaså anser Fokusgruppen att vi lärare ger dem möjlighet att arbeta utifrån sina intressen. Det hänger nog samman med medbestämmande under lektionerna men även de olika projekten som varit i de olika inriktningarna (konserter, spelprojekt, utställningar osv). En annan bidragande orsak till att eleverna tycker att vi är engagerade och roliga lärare kan vara att vi har lyft fram relationell pedagogik och arbetat mycket med det. Likaså har det personliga mentorskapet sannolikt varit en bidragande orsak. Eleverna tycker att pushen (det gemensamma starkt påmanande arbetet för att eleverna ska nå resultat) på slutet läsåret var bra. Vi anser väl att denna push alltid borde finnas. Under denna tid så arbetade vi på individnivå. Med andra ord behöver vi göra detta oftare! Rekommendationsgraden har ökat jämfört med föregående år. Eleverna anser att LBS Kristianstad är en skola de kan rekommendera. Vi tror att orsaken kan vara att de trivs med lärarna och att ledningen lyssnar. En annan orsak kan vara att föräldrar och elever anser att vi är seriösa och tar vårt uppdrag på allvar. Sedan 2012 har tryggheten ökat på LBS Kristianstad. Vi tror att orsaken kan bero på att LBS Kristianstad är en liten skola där alla känner alla. LOV- gruppens och elevkårens arbete har även de hjälpt. Eleverna anser att det finns en bra organisation för elevinflytande. Elevkåren fungerar bra och ledningen har arbetet bra med elevkåren. Eleverna anser att mentorerna bryr sig mer om hur det går för dem i skolan jämfört med i fjol. Vi tror det har att göra med det förändrade mentorskapet. De har varit mer fokuserat på personliga samtal. Likaså anser fokusgruppen att mentorerna har pushat dem på ett positivt sätt. Sist men inte minst så ser vi en rejäl förbättring av skolhälsovården jämfört med i fjol. Lou har blivit mer van och mer känd av eleverna. Vi vill dock att Lou skall användas mer och kopplas tydligare till arbetet som mentorerna bedriver.