Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004"

Transkript

1 Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2005:2 Peter Robinsson

2 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Intern - och externrapporter 1995:2 Tillförsel av metaller till Ryaverket, :3 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 1995:4 Provtagningar i referensområden, Etapp 4, Sjukhus 1995:5 Lakvatten från slam 1996:1 Metallbidrag från en ledningsnät vid en tandläkarmottagning 1996:2 Gryaab, Miljörapport :2 Analyser av metallhalter i slam, jämförelser mellan 6 laboratorier 1996:4 Nitrifikation i biobädd, Dosering av ammoniumsulfat och natriumhydroxid. 1996:5 Attityd- och opinionsundersökning för Gryaab 1996, Jostat & Mr Sample 1996:6 Metallinnehåll i färgslam från en fasadrenovering 1996:7 Bakteriehalter i Göta Älvs mynning, september :1 Gryaab, Miljörapport :2 Vad finns i hyllorna? 1997:3 UV-Disinfection of Wastewater 1997:4 Vad häller dom i hinken? 1997:5 Stickprovtagning vid 5 fordonstvättar i Göteborg 1998:1 Miljörapport :2 Analyser av tungmetaller i spillvatten. En jämförelse mellan fyra laboratorier. 1999:1 Arbetsmiljöinventering 1999:2 Slam - Miljöhot eller naturligt kretslopp 1999:3 Prov med mekanisk förtjockningsutrustning 1999:4 Miljörapport :5 Personalenkät :6 Provtagning och analys med avseende på tungmetaller av spillvatten från småindustriområden 1999:7 Provtagningar i referensområden etapp 5, Drän- och dagvatten 1999:8 Denitrifikationsförsök i laboratorieskala 1999:9 Arbetsmiljöinventering, hösten :10 Beräkning av metallmängder i 9 provtagningspunkter - uppföljning av provtagningsprojekt Gryaab rapport 1999:6 2000:1 Provtagning av spillvatten från Valands konsthögskola 2000:2 Effekt av längre gående partikelavskiljning vid Ryaverket - beräkningar 2000:3 Avlopp i kretslopp - Åtgärder och resultat vid Ryaverket mars :4 Miljörapport :5 Attitydmätning Gryaab 2000:6 Bedömning av vilka reningsresultat som kan uppnås med olika processmässiga kompletteringar 2001:1 Miljörapport :2 Undersökning av nitrifikationshämning 2001:3 Provtagning av utgående vatten från 11 fordonstvättar 2001:4 Modellstyrd koldosering för denitrifikation på Ryaverket 2002:1 Miljörapport :2 Actiflo på Ryaverket - Provdrift oktober -december :3 Processmodellering med GPS-X, Utvärdering av processlösningar 2002:4 Överledning av svartvatten till Ryaverket genom separata ledningar i tunnelsystemet - översiktlig teknik och ekonomisk bedömning 2003:1 Miljörapport :2 Bräddvattenrening - alternativ 2003:3 Provtagning av oljeavskiljare 2003:4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve 2003:5 Provtagning av organiskt avfall på Ryaverket 2003:6 Direktfällning på Ryaverket 2003:7 Gryaab Miljöutredning - Sweco Viak AB 2004:1 Mikrosilning av biologiskt behandlat vatten - Provdrift på Ryaverket juli 1999 till mars :2 Miljörapport :3 Gryaabs interninformation 2004 En kvalitativ utvärdering 2005:1 Ateljéprojektet 2005:2

3 Gryaab,...1 Introduktion...1 Miljörapport...1 Gryaab...1 Organisation...1 Administrativa uppgifter Ryaverket...7 Uppgifter om anläggningen...7 Verksamhetsutövaren / huvudman...7 Administrativa uppgifter Syrhåla...7 Uppgifter om anläggningen...7 Verksamhetsutövaren / huvudman...7 Verksamhetsbeskrivning...8 Ryaverket...8 Syrhåla...13 Kompostanläggning...14 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen...15 Ryaverket...15 Syrhåla...15 Kompostanläggning...15 Driftförhållanden och kontrollresultat under Ryaverket...16 Recipientkontroll...20 Användning av kemikalier...20 Energianvändning och luftutsläpp...21 Förändringar under året...22 Driftstörningar...22 Åtgärder...22 Undersökningar av organiska miljöföroreningar...23 Avloppskvalitet...25 Massflöde...27 Utveckling och framtiden...28 Syrhåla...33 Kompostanläggning...35 Villkorsuppfyllelse...36 Ryaverket...36 Syrhåla...39 Vd:s kommentar...40 Bilagor...43 Bilaga 1, Anslutna industrier, avfallsupplag med mera...44 Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor...46 Ryaverket, tillstånd...46 Syrhåla...56 Bilaga 3, Inkommande och utgående behandlat avloppsvatten...59 Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram...59 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram Bilaga 4, Bräddningsuppgifter...64 Bilaga 5, Slamanalyser...65 Bilaga 6, Analysmetoder...67 Bilaga 7, Slamdisponering...68 Bilaga 8, Kemikalier och avfall...69 Ryaverket...69 Syrhåla...71 Bilaga 9, Energi- och Bränsleförbrukning, utsläpp till luft...72 Ryaverket...72 Syrhåla...73 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar...74 Bilaga 11, Priority Pollutant analyser Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla...79 Bilaga 13, Översiktskarta, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla...80 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalitet med mera Bilaga 15, Emissionsdeklarationer...83 Ryaverket år Syrhåla år Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket

4

5 Peter Robinson, mars 2005 Gryaab rapport 2005:2 Introduktion Miljörapport Gryaabs verksamhet drivs på två olika platser och enligt flera olika tillståndsbeslut från Miljödomstolen, Miljööverdomstolen samt Koncessionsnämnden, se bilaga 2. Dessa tillståndsbeslut berör olika anläggningsdelar, av vilka några är integrerade och sammanhörande i en sådan grad att särredovisning i form av två separata miljörapporter** skulle vara ologiskt och rapporterna svårbegripliga. Därför har miljörapporterna för Gryaabs verksamheter kombinerats. För att tillmötesgå myndigheternas krav och underlätta deras arbete har vi sammanställt uppgifter rörande olika anläggningar under var sin underrubrik. Vi hoppas att miljörapporten ska vara av intresse och nytta till många andra och inte minst för miljöintresserade inom regionen. ** Miljörapporter avseende: 1. Avloppsrening och slambehandling vid Ryaverket 2. Slambehandling och bergrumsdeponi vid Syrhåla Gryaab Gryaab - svarar för avloppsvattenreningen inom göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan bolagets tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på cirka 1300 Mkr i tunnlar och i reningsverk resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i älven och skärgården förbättrats genom långtgående rening före utsläpp i älvmynningen. Gryaabs verksamhetsidé: Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Organisation Organisatoriska förändringar under 2004 En ny organisation infördes i början av året. Den nya organisationen innebär en tydligare ansvarsfördelning för drift av anläggningen, underhåll av anläggningen, genomförande av beslutade investeringsprojekt och långsiktig utveckling av verksamheten för att möta framtida krav. I den nya organisationen finns en klar och tydlig ansvarighets- och rollfördelning. Under 2004 infördes en övergripande ledningshandbok på Gryaab. Ledningshandboken syftar till att förmedla en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och är ett övergripande styrdokument som redovisar de krav som ställs på verksamheten för att nå Gryaabs mål och vision. Handboken ska visa våra ägare, chefer, ledare, medarbetare, kunder, brukare och samverkanspartners hur vi arbetar. Den ska visa hur vi valt att strukturera vår gemensamma verksamhet och hur vi leder och följer upp verksamheten på ett tydligt sätt för att åstadkomma effektivitet och önskat resultat. Syftet är att alla medarbetare på Gryaab ska vara medvetna och kunniga om vår verksamhet och utveckling. Ledningshandboken finns tillgänglig på Gryaabs intranät och är därmed tillgänglig för alla som arbetar på Gryaab. Under året har Gryaabs slamentreprenör Ragn-Sells Agro sammanförts med Ragn-Sells Avfallsbehandling AB. Med anledning av detta har avtal om partnerbyte tecknats mellan Gryaab och Ragn-Sells Agro / Ragn-Sells avfallsbehandling AB.

6 Sida 2 Mål 1. Vatten Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Delmål 1.6 Det samlade utsläppet ska innehålla högst 10 mg/l totalkväve, 0,5 mg/l totalfosfor och 10 mg/l lätt nedbrytbart organiskt material (BOD7) som årsmedelvärde. Från och med år 2005 ska det samlade utsläppet innehålla högst 0,4 mg totalfosfor som kvartalsmedelvärde och årsmedelvärde. Från och med 2007 ska det samlade utsläppet innehålla högst 0,3 mg/l totalfosfor som kvartalsmedelvärde och årsmedelvärde. Senast år 2004 ska det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren ska uppfyllas. I början av år 2005 ska en anläggning för behandling av annars bräddat vatten vara i drift. Inkommande vatten ska inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Tunnelsystemets funktion ska långsiktigt säkras. Måluppfyllelse 1.1 Medelhalterna i det samlade utgående vattnet blev 10 (10) mg N/l, 0,4 (0,4) mg P/l, respektive 8 (7) mg BOD7/l. Gryaab uppfyller därmed gällande miljövillkor och vårt första delmål.

7 Sida och 1.4 Under året har en anläggning med kemisk fällning för att behandla huvuddelen av bräddvattnet börjat uppföras. Den ska, från 1 juli 2005, reducera fosforhalten i det vatten som inte ska behandlas i biosteget till cirka 0,4 mg P/l. Byggnaden har i stort sätt färdigställts och arbetet med att installera mekanisk- och annan utrustning har startat. Anläggningen kommer att vara färdigställd och tagen i drift under första delen av Under året begärdes förlängning, vilket innebär att villkoret 0,3 mg P/l ska uppfyllas från och med Om planen som anges i mål 1.3 följs kommer villkoret 0,3 mg P/l att kunna uppfyllas från Målet är uppfyllt. I januari 2004 färdigställdes en förstudie som ledde till en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren ska uppfyllas. 1.5 Inkommande vatten har under större delen av året inte innehållit främmande substanser i sådan mängd att avloppsbehandlingen påverkats negativt. Undantaget är kvicksilverutsläppet som företaget inte kunde påverka. Målet har därmed uppfyllts under cirka 10 månader För att säkerställa tunnelsystemet när det gäller ras i tunneln, kapacitetsbrist och utebliven pumpning vid Ryaverket har vi fastställda rutiner och handlingsplaner med Gryaabs ägarkommuner. Vi har besiktigat och tagit bort löst berg i tunnlarna enligt årlig underhållsplan. En kulvert har byggts under Fågelrovägen Kulverten ger oss möjlighet att nödavleda behandlat avloppsvatten till Göta älv om vår utloppstunnel rasar och ger oss dessutom möjligheten att i framtiden etablera reningsanläggningar för vatten och slam på den mark som köptes av Statoil Avloppsledningen från Askim har relinats och ett kompostfilter har börjat byggas. Nya tryckavloppsledningar från Ale har börjat byggas och kommer att vara klara våren Restprodukter Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Delmål 2.1 Gryaab ska aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Delmål 2.2 Slammets hantering, innehåll och egenskaper ska optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Delmål 2.3 Från och med år 2005 ska gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Delmål 2.4 Gryaab ska utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med år 2007 ska sand och grus inte deponeras. Delmål 2.5 Gryaabs icke brännbara avfall ska relativt år 2000 halveras senast år Delmål 2.6 År 2007 ska inga deponier vara anslutna till Gryaab. Måluppfyllelse 2.1 och 2.2 Gryaab kan producera slam som är produktcertifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Den certifierade produkten benämns biomull. Certifikatet innebär att SP genomför revisioner av Gryaabs verksamhet en gång per år. Kvaliteten på slammet uppfyller normalt alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera biomull som uppfyller alla myndighetskrav. Vi lägger avsevärda belopp på ständig förbättring och bevakning av slamkvaliteten. Merparten av slammet har under året nyttiggjorts då det har använts till markbyggnad i form av kompostjord. Inget slam har återförts till odlad mark på grund av den debatt som förs av LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och livsmedelsindustrin. I oktober kom ett okontrollerat utsläpp av kvicksilver från en industri till Ryaverket. Genom goda rutiner hos industrin och analyser hos Gryaab kunde utsläppet hanteras så att inget förorenat slam användes ute i samhället. Under perioden med förhöjda kvicksilverhalter, , deponerades cirka ton slam i bergrummen vid Syrhåla. När de höga halterna hade minskat kunde slammet åter komma till nytta genom framställning av anläggningsjord genom kompostering. För att på lång sikt öka möjligheterna att använda slammet på odlad mark informerar Gryaab industri och allmänhet om vilka ämnen som är miljöstörande för avloppssystemet. Den främsta målgruppen för information till allmänheten är mellanstadieelever inom regionen. De bjuder vi in på studiebesök till Ryaverket. Övergripande information till andra allmänna grupper finns på vår hemsida. Industrin informerar vi genom rådgivning, uppföljning och kontroll. Under året har en utredning genomförts där olika möjligheter till slamdisponering redovisas. Utredningen utgör ett underlag för fortsatt diskussion av slamdisponeringsstrategi för Gryaab. De olika alternativen är jordtillverkning och markbyggnad, bergrumsdisponering vid Syrhåla, förbränning och återföring till jordbruket.

8 Sida 4 Provförbränning av slam har genomförts vid Sävenäs avfallsförbränningsanläggning i samarbete med Renova. 2.3 Under året har två anläggningar för att göra det möjligt att förbränna gallerrenset upphandlats. Den ena är placerad i byggnaden för bräddvattenrening och den andra placeras vid gallren för de stora inloppspumparna. Utrustningen gör det möjligt att tvätta och därefter minska mängden rens genom en effektiv avskiljning av vatten. Anläggningen tas i drift under första halvåret av En ansökan om dispens för deponering av gallerrens har lämnats till länsstyrelsen. 2.4 En anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus kommer att tas i drift under Det tvättade materialet kommer att kunna återanvändas. 2.5 Vårt icke brännbara avfall uppgick till 38,3 ton 2000 och 47,2 ton Målet uppfylldes inte. 2.6 Målet är inte aktuellt i år. 3. Kostnadseffektivitet Gryaab ska vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Delmål 3.2 Delmål 3.4 Delmål 3.5 Gryaab ska eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Gryaab ska verka för att öka biogasproduktionen. Delmål 3.3 Under 2004 ska ett program för att följa upp verksamheten med bland annat nyckeltal tas fram. Gryaab ska delta i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Åtgärder ska vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse 3.1 Vid planeringen av de stora förändringar vi står inför har vi bland annat tagit hänsyn till kostnaderna. 3.2 Under året har Gryaab tillsammans med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas väst med flera startat ett projekt för att se vilka möjligheter det finns att producera mer biogas i en separat biogasanläggning. Vi har ökat mottagningen av organiskt avfall till (7 387) ton för att öka produktionen av biogas. Trots det har produktionen minskat något till 42,5 (45,5) GWh. Den lägre gasproduktionen förklaras av att försedimenteringen har varit bortkopplad under vissa delar av året på grund av utbyggnaden för bräddvattenrening. Under dessa perioder har avloppsvattnets innehåll av kolkälla till viss del förbrukats i den biologiska behandlingsanläggningen. 3.3 Under 2004 har nyckeltal tagits fram för jämförelse på bolagsnivå. Jämförelser har gjorts mellan Gryaab, Käppala och SYVAB. Organisationerna har valts ut eftersom de har avledning av avloppsvatten och avloppsvattenrening som huvudverksamhet. De tre organisationerna äger och förvaltar tunnlar och ekonomin särredovisas på ett tydligt sätt. Målet är uppnått på en övergripande nivå men arbete återstår för en mer detaljerad nyckeltalsjämförelse. 3.4 Gryaab deltar i ett nordiskt samarbete mellan de 13 största avloppsreningsverken. Under 2004 har erfarenhetsutbyte skett mellan bolags- och förvaltningschefer, driftsansvariga och processansvariga. 3.5 Spolvatten är behandlat avloppsvatten som vi desinficerar och använder till att bland annat spola av bassänger och blanda ut järnsulfat med. Vi använder spolvatten för att spara på rent dricksvatten och desinficerar det för arbetsmiljöns skull. Normalt desinficerar vi det genom att dosera natriumhypoklorit. Genom att behandla vattnet med UV-ljus istället uppnår vi många fördelar såsom minskad miljöbelastning och sänkta kostnader. Under 2004 påbörjades installationen av UV-behandlingsutrustning för allt spolvatten. Anläggningen ska tas i drift i början av Information Gryaabs målgrupper ska erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Delmål 4.2 Delmål 4.3 Delmål mellanstadieelever per år ska tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket i enlighet med vårt mellanstadieprogram. Medarbetarna ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Gryaabs hemsida ska hållas aktuell och intressant. Varje informationsinsats ska utvärderas genom till exempel attitydmätningar.

9 Sida 5 Måluppfyllelse 4.1 Under 2004 har (2 087) elever och lärare från grundskolans årskurser 4-6 besökt Ryaverket. I enlighet med vårt mellanstadieprogram har alla berörda skolor fått en inbjudan. När en klass bokat ett besök får de sedan i god tid bekräftelse och vägbeskrivning. Skolor från ägarkommunerna utanför Göteborg får även ett bidrag med sex busskort, så kallade hundrakort, per klass. Nytt för i år är att varje besökande skola får en klassuppsättning av vår egen lärobok i sagoform Vattenhjältarna Elias och Emelie på Gryaab. Väl här får klassen se vårt bildspel innan det är dags för huvudattraktionen: själva rundvandringen. Efter besöket får varje elev med sig ett doseringsmått för tvättmedel och en broschyr till sina föräldrar. Broschyren beskriver våra tumregler : släng inget skräp i toaletten, använd inte mer rengöringsmedel än nödvändigt och lämna kemikalier till en miljöstation. Barnen själva får en liten present, vilken varierar, med vår logotyp och vår webbadress på. 4.2 Under 2004 har ett nytt samverkansavtal utarbetats i samverkan med de fackliga organisationerna. Samverkan sker vid arbetsplatsträffar där information som ligger nära de egna arbetsuppgifterna tas upp. Mer övergripande och principiella frågor hanteras på bolagsnivå inom samverkansgrupp Gryaab. Vi har också regelbundna personalmöten där övergripande information om bolaget tas upp. På Ryanätet, vårt intranät, hamnar sådan information som är intressant för de flesta av oss. Under 2004 genomfördes en utvärdering av interninformationen. Medarbetare från olika avdelningar och från olika befattningsnivåer deltar i våra projekt och vår utvecklingsverksamhet. På så sätt skapar vi delaktighet och viktiga informella informationskanaler. 4.3 Gryaab.se har uppdaterats kontinuerligt. Den planerade användartesten har skjutits på framtiden. Nya gryaab.se invigdes 2003 och hittills har responsen mest varit positiv. Efterhand upptäcks nya behov, vilket bland annat har lett till att bolagets avloppskvalitetsgrupp fått en egen rubrik Företag/Industri. När utvärderingen av mellanstadieverksamheten sammanställts får vi veta om fler elever besökt hemsidan och vad de i så fall tycker om den. 4.4 Informationsgruppen genomförde en omfattande kvalitativ utvärdering av interninformationen under våren. Den presenterades för VD i oktober och har sedan diskuterats i ledningsgruppen. Enkäter har delats ut hela hösten för en kvalitativ utvärdering av mellanstadieverksamheten. En sådan genomförs vartannat år. Där finns även frågor om vår nya, egenproducerade lärobok Vattenhjältarna. En kvantitativ utvärdering av mellanstadieverksamheten genomfördes som alltid under våren. 5. Kunskap och utveckling Gryaab ska vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Delmål 5.1 Delmål 5.2 Delmål 5.3 Delmål 5.4 Delmål 5.5 Delmål 5.6 Delmål 5.7 Gryaab ska ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Gryaab ska genomföra en medarbetarundersökning vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer ska inarbetas i verksamheten. År 2004 ska Gryaab strukturera ansvar och organisation för alla miljörelaterade frågor. Gryaab ska senast under år 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Ansvariga ledare ska genomgå lämplig ledarskapsutbildning inom två år efter att ha tillträtt nya tjänster. Gryaab ska fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Gryaab ska bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att t ex ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och praoelever.

10 Sida 6 Måluppfyllelse 5.1 I början av 2004 upprättades en handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö och organisationsutveckling på Gryaab. Under året har förbättringsarbete bedrivits inom elva olika områden. En ny organisation infördes i början av året med en tydligare ansvarsfördelning för verksamheten. Befattningsbeskrivningar har upprättats för alla tjänster. Arbetssättet har också utvecklats inom arbetsmiljögruppen och den personaladministrativa funktionen har förstärkts genom ett samarbete med Göteborg Energi. Utbildning har genomförts för att utveckla ledarna i den nya organisationen och särskilda insatser har gjorts inom arbetsmiljöområdet. En särskild satsning har också genomförts på friskvård och hälsoundersökningar. Under 2004 har de flesta medarbetare genomgått en hälsoundersökning och hälsoprofilbedömning. Alla medarbetare får motionera en timme i veckan på arbetstid. Gryaab subventionerar också de anställdas träningskort. Syftet är att minska sjukskrivningen, öka medarbetarnas engagemang i företagets och idrottsföreningens friskvårdsverksamhet och få en förbättrad hälsoprofil för bolaget som helhet. För att uppnå en positiv personlig utveckling för alla medarbetare genomförde vi 2004, precis som tidigare år, utvecklingssamtal. Samtalen har man med sin närmaste chef och under samtalen lägger vi upp planer för medarbetarens utveckling och utbildning. 5.2 Vi deltog i Göteborg Stads medarbetar- och ledarenkät Resultatet visar att nöjd medarbetarindex, NMI, ökade med sju enheter från 2002 till Resultatet förbättrades också inom 11 av 13 frågeområden. Två frågeområden var oförändrade. 5.3 Under 2004 har Gryaab infört en ny organisation med ett tydligare ansvar för olika områden. Styrelsen har också fastställt en verksamhetspolicy och miljöpolicy för Gryaab. 5.4 Under 2004 har fortsatt utveckling skett av ett mer processinriktat kvalitets- och ledningssystem. En ny ledningshandbok har tagits i drift. Ledningshandboken förmedlar en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och utgör ett övergripande styrdokument för verksamheten för att nå uppsatta resultat och mål. Ledningshandboken finns tillgänglig för alla medarbetare. 5.5 Vi ställer höga krav på ledarskap. Under året har fortsatt utbildning genomförts för våra ledare, speciellt för de nya gruppcheferna. En särskild satsning har också gjorts inom arbetsmiljöområdet. 5.6 Vi driver forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Under 2004 har Gryaab drivit en försöksanläggning för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Samarbetet med Chalmers och University of Tokyo har fortsatt under året. Vi arbetar för att ytterligare fördjupa kunskaperna kring processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Arbetet sker inom ramen för ett treårigt intentionsavtal i samarbete med Chalmers, Institutionen för vatten, miljö och transport. Inom de flesta yrkeskategorier deltar Gryaabs anställda i olika nationella och internationella nätverk. Under 2004 har flera seminarier hållits i samarbete med de största reningsverken i Norden. Vi har också deltagit och presenterat föredrag på flera internationella konferenser. 5.7 Det totala antalet studiebesökare under 2004 var (4 043). Cirka 40 procent var vuxna, framför allt studerande vid universitet, högskolor och vuxengymnasier. Vi har sett till att besökarna får en guide som är insatt inom just det område de studerar. Ett examensarbete på högskolenivå har genomförts och det finns fyra pågående examensarbeten.

11 Sida 7 Administrativa uppgifter Ryaverket Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ryaverket Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:38 m.fl. Besöksadress: Ryaverket, Fågelrovägen / Karl IX:s väg, Göteborg Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Miljöprövningsdelegation, beslut diarienummer se bilaga 2 Miljööverdomstol, beslut M , Miljödomstol, beslut M247-99, M Koncessionsnämndens beslut, , nr 186/96 och , nr 157/94 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: Postadress: Karl IX:s väg, Göteborg Telefonnr: mm. tel fax: Telefonnr: / / Kontaktpersoner: Miljöfrågor, mät- och analysfrågor:. Peter Robinson, tel Process, teknik och slamdisponering:.. Douglas Lumley, tel Tunnelsystem och tekn. försörjning:.. Sven-Ove Pettersson, tel Övriga frågor:.. Stig Hård, tel Administrativa uppgifter Syrhåla Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Syrhåla Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Syrhåla: 765:249 m.fl. Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, nr 161/89, se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: För övriga uppgifter se ovan

12 Sida 8 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket Utbyggnad av Ryaverket Som ett resultat av regeringens beslut att kustnära reningsverk ska har långtgående kvävereduktion har Ryaverket under perioden 1994 till och med 1998 byggts om. En konsekvens av detta är att Ryaverkets reningsprocess och kapacitet successivt har ändrats under åren. Kapacitet Ryaverket är dimensionerat för en medeltillrinning på cirka 4 m 3 /s jan fr.o.m. nov Dimensionerande flöde: Q dim 3,8 m 3 /s 4 m 3 /s Dimensionerande flöde mekanisk del: 9,0 m 3 /s 9,0 m 3 /s (1) Dimensionerande flöde biologisk/kemisk del: 6,0 m 3 /s ca 4,0 m 3 /s (2) 2-10 m 3 /s (3) Dimensionerande belastning ca. 200 mg/l BOD 7 ej relevant ca. 6 mg/ 1 P ej relevant (1) Försedimenteringsbassängerna är dimensionerade för 9 m 3 /s men det är hydrauliskt möjligt att ta cirka. 15 m 3 /s genom dessa. (2) p.g.a. ombyggnadsarbeten och medföljande bassängavstängningar var flödet genom eftersedimentering under första delen av 1997 begränsat till ett maximiflöde på cirka 4 m 3 /s. (3) Med varierande kväveavskiljningsgrad. Den biologiska behandlingsdelen är dimensionerat för ett hydrauliskt flöde på 10 m 3 /s exkl. returslamflödet. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper Anslutningar Under året minskade nyanslutningen med cirka pe från totalt pe till pe. Industrianslutningarna minskade mer än tillkommande anslutning från hushåll. Den totala anslutningen har därmed minskat något sedan tio år tillbaka i tiden då den uppgick till pe (år 1995). Kommun Anslutna % av invånarantalet personer Ale Göteborg Härryda Kungälv Mölndal Partille Totalt Tabell 1. Anslutningar till Ryaverket , se även bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2004 Anslutna industrier, avfallsupplag med mera Cirka 10 % av inkommande avloppsvattenmängd till Ryaverket kommer via så kallade övriga avledningar det vill säga spillvatten från industri, sjukvård och offentlig förvaltning. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden i Göteborgsområdet på cirka 181 l/p.d (2004) så motsvarar denna belastning cirka fysiska personer. I ett dataregister över anslutna industrier med avloppsvatten som i något avseende avviker från hushållsspillvatten finns i dag cirka företag. Uppgifter om Ryaverkets industrianslutningar kan hämtas från avloppskvalitetsgruppen (AKG) vid Gryaab. Se även bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag med mera 2003.

13 Sida 9 Avloppsvattenbehandling, Ryaverket Vattnet renas på Ryaverket fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Fysikalisk rening Avloppsvattnet in till verket pumpas med fyra pumpar med reglerbar kapacitet (tre stycken med max. kapaciteten 6 m 3 /s, 1 st. med max. kapaciteten 4,7 m 3 /s). Varje pump skyddas med ett galler (spaltvidd mm) utrustat med automatisk rensningsanordning. På varje pumps tryckledning finns en elektromagnetisk flödesmätare. Efter pumpning fördelas vattnet till tolv sedimenteringsbassänger med en totalvolym av m 3 och yta av m 2. Det tar vattnet cirka 1 timma och 40 minuter vid normalflöde (3,8 m 3 /s) att rinna igenom försedimenteringsbassängerna. Under tiden avskiljs fasta partiklar från vattnet som primärslam. Direkt efter utloppet från försedimenteringsbassängerna kan vattnet bräddas till utloppstunneln eller rinna vidare till aktivslambassängerna. Under ett normalt år består drygt 50 % av den totala inkommande vattenmängden till Ryaverket av dagvatten, dränvatten och inläckande vatten. Under perioder med hög nederbörd är det inte ovanligt att inkommande avloppsvattenflöde överstiger 8 m 3 /s vilket är gränsen för vad Ryaverkets aktivslamanläggning normalt ska kunna behandla. För att skydda verkets aktivslamanläggning kan det då vara nödvändigt att brädda, efter försedimentering, den del av flödet som överskrider 8 m 3 /s. Under perioder med gynnsamma processbetygelser är det dock möjligt att behandla drygt 10 m 3 /s i aktivslamanläggningen. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper. Biologisk rening Pumpning och inblandning Vattnet som rinner vidare från försedimenteringen pumpas upp cirka 3,8 m till det biologiska behandlingssteget med fem pumpar med vardera 2 m 3 /s kapacitet. Innan vattnet fördelas till de tre aktivslambassängerna blandas det med aktivslam (1~ 3,5 m 3 /s) och med recirkulerat vatten från biobäddarna (1-6 m 3 /s). Aktivslam är ett koncentrat av bakterier och andra mikroorganismer som pumpas i retur från det efterföljande sedimenteringssteget. Aktivslamprocessen När denna blandning av slam och vatten rinner igenom aktivslambassängerna, tas de i vattnet lösta och kolloidala föroreningarna upp av bakterier som näring. Bakterierna oxiderar de organiska föroreningarna för att få energi och för tillväxt. Detta sker under tiden slam-vattenblandningen passerar igenom aktivslambassängerna. Den första % av varje bassäng volym är konstruerad för att vara en anoxisk (icke luftad) zon. Här är bakterierna tvingade till att använda i vattnet löst nitrat (NO + 3 ) istället för syre (O 2 ) för respiration och därmed förvandlas nitratet till kvävgas som då frigörs till atmosfären. Denna förvandling av nitrat till kvävgas kallas för denitrifikation. I den andra delen av aktivslambassängerna luftas slam-vattenblandningen och bakterierna bryter ner (oxiderar) de kvarvarande föroreningarna genom en normal respiration med syre. Genom oxidation av föroreningar kan bakterierna föröka sig via celldelning och därmed bidra till att nytt aktivt slam kontinuerligt bildas i processen. Sedimentering, fördelning och utlopp Efter cirka två timmar rinner vattnet ut från aktivslambassängerna och leds till eftersedimenteringsbassängerna. I bassängerna sedimenteras det aktiva slammet och avskiljs från vattnet som nu är renat avloppsvatten. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas i retur till aktivslambassängerna och resten, så kallat överskottsslam, pumpas normalt till inloppet av försedimenteringsbassängerna. Vid bräddning kan överskottsslammet pumpas direkt till slamhanteringen. Vattenflödet (renat avloppsvatten) delas efter eftersedimenteringsbassängerna. En stor del, dock högst 6 m 3 /s ska, under normala flödesförhållanden, ledas via biobäddarna som en recirkulationsström tillbaka till aktivslamprocessen. När tillrinning till verket är hög, som när det regnar kraftigt, minskas denna recirkulation för att inte överbelasta sedimenteringsbassängerna och för att öka verkets hydrauliska kapacitet. Normalt är recirkulationsflödet 1-1,5 ggr det till verket inkommande flödet. Det vattnet som inte recirkuleras till aktivslamprocessen leds till utloppet. En del (cirka %) av den energi som går åt för att lyfta vattnet upp till det biologiska behandlingssteget från försedimenteringen återvinns nu genom att det utgående vattnet leds ner till utloppskanalen via en turbin som genererar elkraft. Eftersedimenteringen består av 24 stycken tvåvåningsbassänger med en totalvolym på m 3 och, med samtliga bassänger i bruk, en uppehållstid för vattnet på cirka tre timmar. Biobäddar Biobäddarna är fyllda (7,2 m djup) med specialtillverkat korrugerat plastmaterial som ger en hög luft/vatten/plastkontaktyta (cirka 230 m 2 /m 3 ) på vilket bakterier kan växa. Vatten som kommer i retur från eftersedimenteringsbassängerna pumpas upp till en nivå över biobäddarnas yta varifrån det kan rinna med självfall ut till en kombination av fasta och roterande spridare. Spridarna fördelar vattnet jämt över biobäddarnas yta. Vattnet strilar sedan ner genom biobäddarna samtidigt som inblåst luft stiger upp underifrån. De föroreningsrester som

14 Sida 10 återstår i vattnet och därav främst ammonium utgör energikällor för de bakterier som växer på de våta ytorna. Ammonium omvandlas då till nitrat som förs vidare med vattnet. Denna process kallas för nitrifikation. Mängden ammonium som kan spridas över biobäddarna kan ökas genom att tillföra ammoniumrikt rejektvatten från avvattning. Då kan en betydande mängd ammonium omvandlas direkt till nitrat i stället för att föras tillbaka till inloppet. Biobäddarna är uppdelade i två parallella block. Vardera biobädd har tre spridarsystem och den totala volymen är på m 3 och kapaciteten 6 m 3 /s biologiskt behandlat avloppsvatten. Kvävereduktion Det kväve som finns i avloppsvattnet finns huvudsakligen i form av ammonium men även i form av kemiska föreningar som antingen lätt omvandlas till ammonium av reningsverkets olika biologiska processer eller som binds till slammet. Cirka 15-20% av kvävet kan normalt tas bort i form av slam. Att utöver detta ta bort en stor del av kvävet från avloppsvatten (målet är att totalt ta bort minst 50%) är i praktiken därmed synonymt med att förvandla ammonium till kvävgas. Detta görs genom en kombination av de två ovannämnda biologiska processerna - nitrifikation (ammonium oxideras till nitrat) och denitrifikation (nitrat reduceras till kvävgas). Hur mycket kväve som kan avlägsnas beror då på hur mycket vatten (och därmed ammonium) som recirkuleras till biobäddarna och hur mycket lättillgängligt organiskt material som finns i avloppsvattnet. En anläggning finns för att tillsätta lättillgängliga, externa kolkällor när kolkällan i avloppsvattnet inte räcker till. Då kan mer nitrat omvandlas till kvävgas. Kemisk rening Järn(II)sulfat används på Ryaverket för kemisk fällning av fosfor. Järnsulfatet löses upp i vatten och doseras till det försedimenterade vattnet. Järn(II) oxideras till det aktiva medlet järn(iii)hydroxid i luftningsbassängerna (så kallad simultanfällning). Doseringsnivån för järnsulfat ligger vid 1,0-1,3 mol Fe/mol P. Utfällt järnfosfat inkorporeras i aktivslamflockarna. Bra flockbildning är viktig för reningsprocessen och genom tillsats av små mängder av vissa hjälpkemikalier (oftast polyakrylater) kan denna förbättras avsevärt. Utsläppspunkten Det renade avloppsvatten leds ut vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron, via en 825 meter långa bergtunnel (tvärsnittsarea cirka 10 m 2 ) och sedan två stycken 195 meter långa, två meter i diameter utloppsledningar. Försedimentering Bräddat vatten Kompressorer Aktivslambassänger Anoxic Luftad Eftersedimentering Utloppstunnel Inloppstunnel Galler Överskottsslam Deoxygenering Returslam Biobädd Spolvatten Gasmotorer Värmepumpanläggning (Göteborg Energi) Överskottsgas till facklan Elproduktion (Göteborg Energi) Gallerrens Biogas Värme Värmepannor Värmeväxlare Överskottsvärme till färrvärmenätet (Göteborg Energi) Rötat slam till Syrhåla Förtjockare Centrifug Avvattnet slam Rötkammare Silo Slamlager Flödesmätare Pump Provtagningspunkt Rejekt vatten Figur 1. Processchema Ryaverket

15 Sida 11 Slambehandling, Ryaverket Biogasanläggningen och slambehandling, Ryaverket Rensning Det slam som avskiljs i försedimenteringsbassängerna innehåller en hel del skräp som till exempel trasor och cigarettfimpar. För att inte riskera att sådant material ansamlas i botten på rötkamrarna eller återfinns i det avvattnade slammet får slammet först passera ett fint galler, en så kallad Step-screen, där partiklar större än 3 mm avskiljs. En kvarn mallar sönder slammet innan förtjockning. Förtjockning Andra steget i slambehandling är därför en förtjockning av slammet. Det finns två stycken bandgravitationsförtjockare som kan förtjocka primärslammet till 4-8 % TS beroende på slamegenskaperna och flockulant- (polymer-) typ och mängd. En tillhörande polymerblandningsanläggning finns också. Tre stycken gravitationsförtjockare på vardera 800 m 3, i vilka slammet sedimenteras i cirka ett dygn och koncentreras till 4-5% torrsubstans. Rejekt- och dekantatvatten från slambehandling förs till kanalen före eller efter försedimenteringen. Biogasanläggningen, rötning I en biogasanläggning eller rötkammaranläggning, som det oftast kallas, omvandlar bakterier slammets lättnedbrytbara innehåll. Detta sker i anaerob, det vill säga syrefri miljö. Vid nedbrytning bildas energirik biogas. Biogasen består av % metangas och % koldioxid. Genom att det organiska materialet bryts ned under processen, är det behandlade slammet (rötslammet) i det närmaste luktfritt jämfört med det obehandlade slammet (råslammet). Biogasanläggningen består huvudsakligen av två stycken rötkammare, en slamsilo och utrustning för energiåtervinning/uppvärmning och gashantering. Från förtjockningssilon pumpar tre stycken pumpar det förtjockade slammet (med en torrsubstanshalt på cirka 5 %) till rötkamrarna. Rötkamrarna består av två stycken 30 meter höga betongcylindrar med flat botten och konisk topp. Volymen är 2 x m 3. På väg in i rötkamrarna värmeväxlas ingående slam mot utgående slam och på detta sätt återvinns upp till 50 % av den energi som åtgår för uppvärmning. De två rötkamrarna arbetar parallellt och den dimensionerande nominella uppehållstiden är 15 dygn. Rötkamrarna är uppvärmda till 37 C genom att slammet cirkuleras genom en värmeväxlare där slammet värms med varmvatten. Varmvattnet erhålls antingen som kylvatten från gasmotorerna och dess avgasvärmeväxlare eller från gaspannorna. Slammet i rötkamrarna hålls omblandat med omrörare. Slammet pumpas från rötkammaren via värmeväxlarna till en avgasningskammare. I avgasningskammaren blåses luft genom det rötade slammet. Rötningen avstannar då och gas som annars kan ansamlas i ledningar med mera drivs av. Efter avgasning rinner slammet ned i slamsilon. Silon har en volym på m 3 vilket motsvarar tre dygns slamproduktion. Från silon kan slammet pumpas antingen till avvattningsutrustning vid Ryaverket eller till Syrhåla för avvattning och även långtidslagring i bergrum. Anläggning för mottagning av organiskt avfall På Ryaverket finns det möjligheter att ta emot externt organiskt material som t.ex. matrester, fett och dylikt från restauranger, storkök och från livsmedelsfabrikanter samt att samröta detta med slam för att öka produktionen av biogas. Avfallet, huvudsakligen fett från fettavskiljare, ska vara pumpbart och får inte påverka slamkvaliteten negativt. Organiskt avfall levereras från Renova i slamsugarebilar. Varje leverans registreras elektroniskt och pumpas till två parallella linjer varifrån det kan matas vidare till rötkamrarna. Slamavvattning, Ryaverket Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen, doseras med polymer (konditionering) och avvattnas med centrifuger till en torrsubstanshalt av cirka 30 %. Vid Ryaverket finns det två centrifuger med kapacitet på vardera 40 m 3 /h. Rejektvattnet från centrifugerna kan tillföras direkt till biobäddarna för nitrifikation eller blandas med rejektet från slampressarna och dekantat från förtjockning och den samlade recirkulationsströmmen ledas i retur till inloppet för rening.

16 Sida 12 Slamdisponering Slutlig disponering En del av det avvattnade rötslammet används utan vidare behandling som gödningsämne och jordförbättringsmedel i markbyggnadsprojekt. Det slam som inte kan nyttiggöras lagras i bergrum vid Syrhåla. I händelse av ett utsläpp till spillvattensystemet av oönskad karaktär, exempelvis höga halter tungmetaller, skyddas det rötade slammets kvalitet genom att det kontaminerade slammet leds förbi centrifugerna och avvattnas vid Syrhåla. Det avvattnade kontaminerade slammet pumpas därefter direkt ner i ett bergrumdeponi. Merparten av det avvattnade rötslammet komposteras med bark, flis, sand med mera på Ragn-Sells Agro AB:s komposteringsanläggning vid Tankgatan. Produktion och disponering av kompost sker i Ragn-Sells Agro AB:s regi. Avfall Rensgods Stora kvantiteter blött avfall, huvudsakligen skräp som t ex papper, trasor, bindor och cigarettfimpar, gallras bort från det inkommande avloppsvattnet och från slammet. Rensgodset samlas i container och deponeras av Renova på avfallsupplaget vid Tagene. Spillolja Spillolja från pumpar med mera återanvänds delvis vid Ryaverket som smörjmedel på olika anläggningsdelar till exempel slamskraporna. Huvuddelen av spilloljan samlas och skickas för återvinning. Bygg- och rivningsavfall, schaktmassor med mera Bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor deponeras på avfallsupplagen vid Tagene och Gunnilse. Metallskrot och papper Metallskrot, papper och kasserade förpackningar sorteras och samlas i container för återvinning. Miljöfarligt avfall Endast små kvantiteter miljöfarligt avfall uppkommer vid Ryaverket. Under 2004, i samarbete med Renova AB, har LOTs-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTs-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Laboratorieavfall Farligt avfall från laboratoriet lagras i lämpligt kärl tills en sådan stor mängd finnes som är lämplig för transport till destruktion. Sedan kontaktas lämplig transportör och destruktionsföretaget som ska anlitas och det farliga avfallet skickas iväg. Kemikaliehantering Järnsulfat Sulfatet kommer till Ryaverket i bulk på täckt flakbil och töms i en bassäng. Denna bassäng används både för lagring och för upplösning. Härifrån doseras den färdiga lösningen till avloppsvattnet. Eventuellt spill på mark spolas ner i brunnar anslutna till Ryaverkets interna avloppssystem (som är anslutet till Ryaverkets inkommande avloppsvatten). I ovannämnda bassäng kan det lagras max cirka 400 ton järnsulfat. Polyelektrolyter Levereras till Ryaverket i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 15 ton på Ryaverket. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuellt spilld lösning går till det interna avloppssystemet.

17 Sida 13 Natriumhypoklorit Levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) inomhus till en sluten förrådstank som rymmer cirka 100 m 3. Eventuellt spill går till det interna avloppssystemet. Etanol/industrisprit Etanol och industrisprit levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) till tre stycken lagringstankar á cirka 23 m 3 placerade ovanför transportkanalen mellan försedimenteringen och biologiska behandlingen. Eventuellt spill rinner ner i kanalen och förs med vattnet till aktivslambassängerna där det upptas av bakterierna. Energianvändning, luftutsläpp med mera Den gas som produceras i biogasanläggningen används huvudsakligen som bränsle i en kraftvärmeanläggning. Anläggningen utgörs av tre gasmotorer för drift av var sin 400-volts-generator med en gemensam transformator som levererar 10 kv. Eventuellt överskott av biogas facklas vid Ryaverket. Från och med ägs och drivs kraftvärmeanläggningen av Göteborg Energi AB. Enligt ett särskilt avtal köper Göteborg Energi AB all biogas som produceras vid Ryaverket med undantag av en del som används som fordonsbränsle. Vid driftstopp för gasmotorerna eller om gasproduktionen överstiger gasmotorernas kapacitet bränns gas i tre gaseldade pannor. Pannorna har en total effekt på 7 MW (1350 Nm 3 /h biogas). En liten del av biogasen renas från koldioxid och komprimeras i en pilotskaleanläggning för att användas som bränsle för biogasbilar. Uppgifter om producerade mängd biogas och luftutsläpp till luft från biogasförbränning finns i bilaga 9. Ledningsnät Gryaab äger, förutom Ryaverket, cirka 19 km tryckledningar plus cirka 90 km bergtunnlar som samlar upp avloppsvatten inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät, sina pumpstationer och sina bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarekommunerna är Lerum ej anslutet till Gryaabs tunnelsystem. Recipient Det samlade utsläppet från Ryaverket, behandlat avloppsvatten och eventuellt bräddat avloppsvatten, leds ut till Göta älvs mynningsområde, via bergtunnel och ledningar, vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron. Syrhåla Slambehandling Slamavvattning, Syrhåla Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen via en 6,9 km lång ledning till avvattningsanläggningen vid Syrhåla. Slammet som pumpas från Ryaverket tas emot i en slamsilo på 200 m 3. Nivån i tanken styr pumpningen från Ryaverket. Från slamsilon pumpas slammet till två parallella avvattningsanordningar. Slammet doseras med polymer (konditionering) vars funktion är att underlätta avvattningsprocessen. Det konditionerade slammet leds till föravvattnarna där, under inverkan av enbart gravitationskraften, torrsubstanshalten ökar från cirka 3,5% till cirka 12%. Det föravvattnade slammet faller ned till silbandspressarna som avvattnar slammet till 25-32% TS. Vardera avvattningslinjen har en kapacitet av 60 m 3 /h 3,5 %-igt slam. Rejektvatten från slamavvattningsprocessen och inläckande vatten från bergrummen leds i separat ledning cirka 2,3 km från Syrhåla till Arendal där det leds till spillvattennätet och förs tillbaka till Ryaverket. Slammet som pumpas ner i bergrummet utvecklar gas vid efterrötning. Denna gas används för uppvärmning av anläggningen vid Syrhåla. Överskott facklas.

18 Sida 14 Polymer dosering Slam från Ryaverket Gasfackla Slamsilo Föravvattnare Silbandspressar Rejekt till Ryaverket Rejekt pumpgrop Avvattnat slam från Ryaverket (lastbil) slamficka Fördelningsskruv Glidfilmspumpar Torrslam pumpar Slam -> Polymerupplösning Figur 2. Processchema, Syrhåla Bergrum Avfall Enbart mindre kvantiteter av avfall uppkommer vid Syrhåla. Avfallet omhändertas på samma sätt som vid Ryaverket. Kemikaliehantering Polyelektrolyter Levereras i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 10 ton polyelektrolyter som torrpulver vid Syrhåla och 15 m 3 0,4 %-ig lösning. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuell spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Energianvändning, luftutsläpp med mera En mindre gaspanna, med en kapacitet på 300 kw, har installerats vid Syrhåla för uppvärmning av anläggningen. Bränslet är i bergrummet utvecklad biogas på grund av efterrötning av slammet. Överskottsgasen facklas vid Syrhåla. Kompostanläggning Kommentarer - hänvisning till Ragn-Sells Agro AB:s miljörapport till Miljökontoret i Göteborg, 2004.

19 Sida 15 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket Tillstånd Tillstånd och villkor för Gryaabs verksamhet vid Ryaverket finns sammanställt i Miljöprövningsdelegationens* beslut , Ändring av villkor om tidsfrister i tillstånd enligt miljöbalken, sidorna 1 3 (Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen). *Länsstyrelsen för Västra Götalands län Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut (Diarienr ), gäller fr o m (se bilaga 2). Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen (1993) har prov på inkommande och utgående avloppsvatten för analys med avseende på AOX ändrats från 1 veckoprov/månad till 1 stickprov/vecka. Syrhåla Tillstånd Koncessionsnämnden för miljöskydd, beslut nr 157/94, Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut ( ), gäller fr o m (se bilaga 2). Kontrollprogrammet reviderades 2001 och enligt beslut ändrades kontrollfrekvensen från 4 ggr/år till 2 ggr/år (vår och höst). Kompostanläggning Tillstånd Tillståndet för tillverkning av kompostjord (enl. Koncessionsnämndens beslut nr 109/83, Dnr /79 om Gryaabs ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord) har genom anmälan till Miljöförvaltning i Göteborg övertagits av Ragn-Sells Agro AB. Detaljerade uppgifter om tillverkning av kompostjord från avvattnat slam finns i en separat rapport från Ragn-Sells Agro AB till Miljöförvaltning i Göteborg. Tillsynsmyndighet Fr o m den 1 januari 2001 övergick tillsynsansvaret för kompostanläggningen från Länsstyrelsen till Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun (Länsstyrelsens beslut , Diarienr ). Kontrollprogram Särskilt kontrollprogram för komposteringsanläggningen saknas. Kompostjordens kvalitet undersöks som en del i Ryaverkets kontrollprogram.

20 Sida 16 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2004 Ryaverket Anslutning och belastning Anslutningsförhållandena har inventerats under året. Kommun Medeltillinning, l/s Procent av total tillrinning Debiterat spillvattenvolym, m 3 Uppmätt avloppsvolym, m 3 Övrig avledning, m 3 * Spillvatten och slam från slutna tankar och reningsverk, m 3 Ale 84,3 2, Göteborg 3016,1 81, Härryda 105,8 2, Kungälv 81,3 2, Mölndal 303,4 8, Partille 122,8 3, Lerum Total ,6 100, Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från delägarkommunerna 2004 * Övrig avledning utgör debiterad avloppsvattenvolym för samtliga industrier och övrig verksamhet. Avledningar från hushåll är således 41,0 Mm 3. Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 117,43 Mm 3 (va-verket, Göteborg) av vilket 0,47 Mm 3 var recirkulerande vatten (0,34 Mm 3 inom verket och 0,13 Mm 3 från Syrhåla). Tillrinningen till verket utgjorde sålunda 116,9 Mm 3 av vilket inläckage i tunnlarna beräknas till 3,73 Mm 3 *. Uppmätt volym avloppsvatten blev därmed 113,2 Mm 3. * baserad på beräkningar, uppskattningar och mätningar under konstruktions tiden. Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde för året på 3,84 m 3 /s motsvarande 121,4 Mm 3 eller en tillrinning på 120,9 Mm 3 (117,1 Mm 3 exkl. inläckage i tunnlarna). Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerade flödesmätningar men avvikelserna borde dock vara mindre än 3 %. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden på 181 l/p.d (Göteborgs Va-verk 2004) så motsvarar denna belastning cirka personekvivalenter (pe.) vilket är en minskning med cirka pe. jämfört med 2003 och den totala belastningen på verket cirka pe. vilket är cirka 0,5 % lägre än BOD 7 -belastning på verket under 2004 var totalt ton och ton exkl. intern recirkulation. Antalet pe. beräknad som kvoten mellan föroreningsbelastningen med avseende på BOD 7 och den specifika föroreningsmängd, 70g BOD 7 /person och dag, blir därmed totalt pe. och pe. exkl. intern recirkulation vilket är 1,9 % lägre än Se även bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten. Kontrollresultat Anlitade laboratorier Samtliga utsläppskontrollanalyser har utförts vid ackrediterade laboratorier: Slam analyser - Alcontrol, Kasen 27B, Uddevalla, tel Vattenanalyser - Göteborgs Va-verkets laboratorium, Lackarebäck, Box 123, ANGERED, tel Mätutrustning Flödesmätare Ryaverkets fyra spillvattenpumpar (IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30, IN_DP40) är försedda med var sin elektromagnetisk flödesmätare. Bräddflödet mäts med en s.k. Parshallränna och radarnivåmätare (FS_DP50). Under året har flödesmätarna för IN_DP10, IN_DP20 och IN_DP40 visat stor tillgänglighet, som bedöms ligga nära 100%. Inloppspump IN_DP30 har varit avställd större delen av året på grund av revision.

Miljörapport enligt miljöbalken 2005

Miljörapport enligt miljöbalken 2005 Miljörapport enligt miljöbalken 2005 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2006:1 Peter Robinsson 2006-03-15 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen

Läs mer

MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002

MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002 MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken Gryaab 2002 Avser: Avloppsreningsverket RYAVERKET och Slamavvattningsanläggning och bergrumsanläggning vid SYRHÅLA Gryaab Rapport 2003:1 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Miljörapport Ryaverket 2012

Miljörapport Ryaverket 2012 Miljörapport Ryaverket 2012 Avser avloppsreningsverket Ryaverket Gryaab rapport 2013:3 Jan Mattsson 2012-04-18 Foto: Ulrika Naezer MILJÖRAPPORT Grunddel För Gryaab AB Ryaverket(1480-1131) år: 2012 version:

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Miljörapport Ryaverket 2013

Miljörapport Ryaverket 2013 Miljörapport Ryaverket 2013 Avser avloppsreningsverket Ryaverket Gryaab rapport 2014:1 Jan Mattsson 2014-03-28 Foto: Ellinor Günther MILJÖRAPPORT Grunddel För Gryaab AB Ryaverket(1480-1131) år: 2013 version:

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Årsredovisning 2003. för ett renare hav

Årsredovisning 2003. för ett renare hav Årsredovisning 2003 för ett renare hav 2 FOTO: TORE HAGMAN / NATURFOTOGRAFERNA Årsredovisning 2003 Gryaab AB Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400

Läs mer

Årsredovisning 2002. För ett renare hav

Årsredovisning 2002. För ett renare hav Årsredovisning 2002 För ett renare hav 2 Årsredovisning 2002 Foto: ANNA JOLFORS Gryaab Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400 Postgironr: 42 11 00-9

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve B J E A H L F I G D C Gryaab rapport 2003: 4 Ann Mattsson Ulf Gingsjö 2003 12 29 Gryaab svarar för

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2001. Ett renare hav

ÅRSREDOVISNING 2001. Ett renare hav ÅRSREDOVISNING 2001 Ett renare hav INNEHÅLL GRYAAB Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag 3 VD-kommentarer 4 GRYAAB:s mål 6 Tillrinning och tillförsel 9 Förkortningar 10 Vattenbehandling 11 Slambehandling

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann

Läs mer

Årsredovisning 2007. för ett renare hav

Årsredovisning 2007. för ett renare hav Årsredovisning 2007 för ett renare hav 1972: Ryaverket invigs den 7 september. Verket har då varit igång sedan december 1971. 300 000 personekvivalenter (pe) är anslutna. Gryaab har 17 anställda. 1973:

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. Sida 1(11) Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. 1 Bakgrund Redan under 1930-1940-talen identifierades orenat spillvatten som en sanitär olägenhet och de första reningsverken

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Fordonstvättar. Anders Westerfors

Fordonstvättar. Anders Westerfors miljö RAPPORT 2002:2 MILJÖKONTORET Fordonstvättar Anders Westerfors Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Stadshuset vån 4 Telefon: 0920-29 30 00 E-post: Miljokontoret@lulea.se

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Årsredovisning 2008. för ett renare hav

Årsredovisning 2008. för ett renare hav Årsredovisning 2008 för ett renare hav Årsredovisning 2008 Det här är Gryaab...4 VD har ordet...4 Reningsprocessen...6 Utan pumpar stannar verket...8 Hallå där! drifttekniker Lenita Sabell...11 Hallå

Läs mer

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare Bilaga B Riktlinjer för fettavskiljare Innehåll Därför kräver vi fettavskiljare...3 Var kräver vi fettavskiljare...3 Exempel på verksamheter där Lekebergs kommun kräver fettavskiljare:...3 Anmälan till

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet

Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet Förord Denna skrift har tagits fram och ges ut i samverkan mellan miljökontor, renhållnings- och kommunala VA-huvudmän i Dalarna innehållande

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n R I KT L I N J E R fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n ind u st r i e r o c h a n d ra ve r k s a m h e te r. N ove m b e r 2 01 0 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Olika typer av avloppsvatten

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Årsredovisning 2006. för ett renare hav

Årsredovisning 2006. för ett renare hav Årsredovisning 2006 för ett renare hav Foto: Jan Töve Årsredovisning 2006 Gryaab AB Postadress Norra Fågelrovägen 3 418 34 Göteborg Organisationsnr 556137-2177 Bankgironr 617-5400 Plusgironr 42 11 00-9

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006.

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Norragatan 17 22 100 Mariehamn Tel. (018) 528600 Fax. (018) 528601 BESLUT Ärendenummer MPN-03-7 Beslutsdatum 26.09.2007 Postningsdag 01.10.2007 Sökanden Ärende Beslut Kökar Kommun

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad FETTAVSKILJARE Krav och riktlinjer Gäller från 2014-05-14 Samhällsbyggnad Inledning Dessa riktlinjer har tagits fram för att informera om de krav som finns på installation av fettavskiljare samt för att

Läs mer

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK LJUSDALS KOMMUN Ljusdal Vatten AB 2015-05-10 Tillståndsansökan Projektnummer 15201 Sida 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE OBS! Version anpassad för utskrift i A4-format. För originalversion hänvisas till tryckt exemplar som tillhandahålls via Järfälla kommuns kundtjänst. RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer

Läs mer