Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004"

Transkript

1 Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2005:2 Peter Robinsson

2 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Intern - och externrapporter 1995:2 Tillförsel av metaller till Ryaverket, :3 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 1995:4 Provtagningar i referensområden, Etapp 4, Sjukhus 1995:5 Lakvatten från slam 1996:1 Metallbidrag från en ledningsnät vid en tandläkarmottagning 1996:2 Gryaab, Miljörapport :2 Analyser av metallhalter i slam, jämförelser mellan 6 laboratorier 1996:4 Nitrifikation i biobädd, Dosering av ammoniumsulfat och natriumhydroxid. 1996:5 Attityd- och opinionsundersökning för Gryaab 1996, Jostat & Mr Sample 1996:6 Metallinnehåll i färgslam från en fasadrenovering 1996:7 Bakteriehalter i Göta Älvs mynning, september :1 Gryaab, Miljörapport :2 Vad finns i hyllorna? 1997:3 UV-Disinfection of Wastewater 1997:4 Vad häller dom i hinken? 1997:5 Stickprovtagning vid 5 fordonstvättar i Göteborg 1998:1 Miljörapport :2 Analyser av tungmetaller i spillvatten. En jämförelse mellan fyra laboratorier. 1999:1 Arbetsmiljöinventering 1999:2 Slam - Miljöhot eller naturligt kretslopp 1999:3 Prov med mekanisk förtjockningsutrustning 1999:4 Miljörapport :5 Personalenkät :6 Provtagning och analys med avseende på tungmetaller av spillvatten från småindustriområden 1999:7 Provtagningar i referensområden etapp 5, Drän- och dagvatten 1999:8 Denitrifikationsförsök i laboratorieskala 1999:9 Arbetsmiljöinventering, hösten :10 Beräkning av metallmängder i 9 provtagningspunkter - uppföljning av provtagningsprojekt Gryaab rapport 1999:6 2000:1 Provtagning av spillvatten från Valands konsthögskola 2000:2 Effekt av längre gående partikelavskiljning vid Ryaverket - beräkningar 2000:3 Avlopp i kretslopp - Åtgärder och resultat vid Ryaverket mars :4 Miljörapport :5 Attitydmätning Gryaab 2000:6 Bedömning av vilka reningsresultat som kan uppnås med olika processmässiga kompletteringar 2001:1 Miljörapport :2 Undersökning av nitrifikationshämning 2001:3 Provtagning av utgående vatten från 11 fordonstvättar 2001:4 Modellstyrd koldosering för denitrifikation på Ryaverket 2002:1 Miljörapport :2 Actiflo på Ryaverket - Provdrift oktober -december :3 Processmodellering med GPS-X, Utvärdering av processlösningar 2002:4 Överledning av svartvatten till Ryaverket genom separata ledningar i tunnelsystemet - översiktlig teknik och ekonomisk bedömning 2003:1 Miljörapport :2 Bräddvattenrening - alternativ 2003:3 Provtagning av oljeavskiljare 2003:4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve 2003:5 Provtagning av organiskt avfall på Ryaverket 2003:6 Direktfällning på Ryaverket 2003:7 Gryaab Miljöutredning - Sweco Viak AB 2004:1 Mikrosilning av biologiskt behandlat vatten - Provdrift på Ryaverket juli 1999 till mars :2 Miljörapport :3 Gryaabs interninformation 2004 En kvalitativ utvärdering 2005:1 Ateljéprojektet 2005:2

3 Gryaab,...1 Introduktion...1 Miljörapport...1 Gryaab...1 Organisation...1 Administrativa uppgifter Ryaverket...7 Uppgifter om anläggningen...7 Verksamhetsutövaren / huvudman...7 Administrativa uppgifter Syrhåla...7 Uppgifter om anläggningen...7 Verksamhetsutövaren / huvudman...7 Verksamhetsbeskrivning...8 Ryaverket...8 Syrhåla...13 Kompostanläggning...14 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen...15 Ryaverket...15 Syrhåla...15 Kompostanläggning...15 Driftförhållanden och kontrollresultat under Ryaverket...16 Recipientkontroll...20 Användning av kemikalier...20 Energianvändning och luftutsläpp...21 Förändringar under året...22 Driftstörningar...22 Åtgärder...22 Undersökningar av organiska miljöföroreningar...23 Avloppskvalitet...25 Massflöde...27 Utveckling och framtiden...28 Syrhåla...33 Kompostanläggning...35 Villkorsuppfyllelse...36 Ryaverket...36 Syrhåla...39 Vd:s kommentar...40 Bilagor...43 Bilaga 1, Anslutna industrier, avfallsupplag med mera...44 Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor...46 Ryaverket, tillstånd...46 Syrhåla...56 Bilaga 3, Inkommande och utgående behandlat avloppsvatten...59 Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram...59 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram Bilaga 4, Bräddningsuppgifter...64 Bilaga 5, Slamanalyser...65 Bilaga 6, Analysmetoder...67 Bilaga 7, Slamdisponering...68 Bilaga 8, Kemikalier och avfall...69 Ryaverket...69 Syrhåla...71 Bilaga 9, Energi- och Bränsleförbrukning, utsläpp till luft...72 Ryaverket...72 Syrhåla...73 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar...74 Bilaga 11, Priority Pollutant analyser Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla...79 Bilaga 13, Översiktskarta, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla...80 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalitet med mera Bilaga 15, Emissionsdeklarationer...83 Ryaverket år Syrhåla år Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket

4

5 Peter Robinson, mars 2005 Gryaab rapport 2005:2 Introduktion Miljörapport Gryaabs verksamhet drivs på två olika platser och enligt flera olika tillståndsbeslut från Miljödomstolen, Miljööverdomstolen samt Koncessionsnämnden, se bilaga 2. Dessa tillståndsbeslut berör olika anläggningsdelar, av vilka några är integrerade och sammanhörande i en sådan grad att särredovisning i form av två separata miljörapporter** skulle vara ologiskt och rapporterna svårbegripliga. Därför har miljörapporterna för Gryaabs verksamheter kombinerats. För att tillmötesgå myndigheternas krav och underlätta deras arbete har vi sammanställt uppgifter rörande olika anläggningar under var sin underrubrik. Vi hoppas att miljörapporten ska vara av intresse och nytta till många andra och inte minst för miljöintresserade inom regionen. ** Miljörapporter avseende: 1. Avloppsrening och slambehandling vid Ryaverket 2. Slambehandling och bergrumsdeponi vid Syrhåla Gryaab Gryaab - svarar för avloppsvattenreningen inom göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan bolagets tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på cirka 1300 Mkr i tunnlar och i reningsverk resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i älven och skärgården förbättrats genom långtgående rening före utsläpp i älvmynningen. Gryaabs verksamhetsidé: Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Organisation Organisatoriska förändringar under 2004 En ny organisation infördes i början av året. Den nya organisationen innebär en tydligare ansvarsfördelning för drift av anläggningen, underhåll av anläggningen, genomförande av beslutade investeringsprojekt och långsiktig utveckling av verksamheten för att möta framtida krav. I den nya organisationen finns en klar och tydlig ansvarighets- och rollfördelning. Under 2004 infördes en övergripande ledningshandbok på Gryaab. Ledningshandboken syftar till att förmedla en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och är ett övergripande styrdokument som redovisar de krav som ställs på verksamheten för att nå Gryaabs mål och vision. Handboken ska visa våra ägare, chefer, ledare, medarbetare, kunder, brukare och samverkanspartners hur vi arbetar. Den ska visa hur vi valt att strukturera vår gemensamma verksamhet och hur vi leder och följer upp verksamheten på ett tydligt sätt för att åstadkomma effektivitet och önskat resultat. Syftet är att alla medarbetare på Gryaab ska vara medvetna och kunniga om vår verksamhet och utveckling. Ledningshandboken finns tillgänglig på Gryaabs intranät och är därmed tillgänglig för alla som arbetar på Gryaab. Under året har Gryaabs slamentreprenör Ragn-Sells Agro sammanförts med Ragn-Sells Avfallsbehandling AB. Med anledning av detta har avtal om partnerbyte tecknats mellan Gryaab och Ragn-Sells Agro / Ragn-Sells avfallsbehandling AB.

6 Sida 2 Mål 1. Vatten Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Delmål 1.6 Det samlade utsläppet ska innehålla högst 10 mg/l totalkväve, 0,5 mg/l totalfosfor och 10 mg/l lätt nedbrytbart organiskt material (BOD7) som årsmedelvärde. Från och med år 2005 ska det samlade utsläppet innehålla högst 0,4 mg totalfosfor som kvartalsmedelvärde och årsmedelvärde. Från och med 2007 ska det samlade utsläppet innehålla högst 0,3 mg/l totalfosfor som kvartalsmedelvärde och årsmedelvärde. Senast år 2004 ska det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren ska uppfyllas. I början av år 2005 ska en anläggning för behandling av annars bräddat vatten vara i drift. Inkommande vatten ska inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Tunnelsystemets funktion ska långsiktigt säkras. Måluppfyllelse 1.1 Medelhalterna i det samlade utgående vattnet blev 10 (10) mg N/l, 0,4 (0,4) mg P/l, respektive 8 (7) mg BOD7/l. Gryaab uppfyller därmed gällande miljövillkor och vårt första delmål.

7 Sida och 1.4 Under året har en anläggning med kemisk fällning för att behandla huvuddelen av bräddvattnet börjat uppföras. Den ska, från 1 juli 2005, reducera fosforhalten i det vatten som inte ska behandlas i biosteget till cirka 0,4 mg P/l. Byggnaden har i stort sätt färdigställts och arbetet med att installera mekanisk- och annan utrustning har startat. Anläggningen kommer att vara färdigställd och tagen i drift under första delen av Under året begärdes förlängning, vilket innebär att villkoret 0,3 mg P/l ska uppfyllas från och med Om planen som anges i mål 1.3 följs kommer villkoret 0,3 mg P/l att kunna uppfyllas från Målet är uppfyllt. I januari 2004 färdigställdes en förstudie som ledde till en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren ska uppfyllas. 1.5 Inkommande vatten har under större delen av året inte innehållit främmande substanser i sådan mängd att avloppsbehandlingen påverkats negativt. Undantaget är kvicksilverutsläppet som företaget inte kunde påverka. Målet har därmed uppfyllts under cirka 10 månader För att säkerställa tunnelsystemet när det gäller ras i tunneln, kapacitetsbrist och utebliven pumpning vid Ryaverket har vi fastställda rutiner och handlingsplaner med Gryaabs ägarkommuner. Vi har besiktigat och tagit bort löst berg i tunnlarna enligt årlig underhållsplan. En kulvert har byggts under Fågelrovägen Kulverten ger oss möjlighet att nödavleda behandlat avloppsvatten till Göta älv om vår utloppstunnel rasar och ger oss dessutom möjligheten att i framtiden etablera reningsanläggningar för vatten och slam på den mark som köptes av Statoil Avloppsledningen från Askim har relinats och ett kompostfilter har börjat byggas. Nya tryckavloppsledningar från Ale har börjat byggas och kommer att vara klara våren Restprodukter Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Delmål 2.1 Gryaab ska aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Delmål 2.2 Slammets hantering, innehåll och egenskaper ska optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Delmål 2.3 Från och med år 2005 ska gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Delmål 2.4 Gryaab ska utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med år 2007 ska sand och grus inte deponeras. Delmål 2.5 Gryaabs icke brännbara avfall ska relativt år 2000 halveras senast år Delmål 2.6 År 2007 ska inga deponier vara anslutna till Gryaab. Måluppfyllelse 2.1 och 2.2 Gryaab kan producera slam som är produktcertifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Den certifierade produkten benämns biomull. Certifikatet innebär att SP genomför revisioner av Gryaabs verksamhet en gång per år. Kvaliteten på slammet uppfyller normalt alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera biomull som uppfyller alla myndighetskrav. Vi lägger avsevärda belopp på ständig förbättring och bevakning av slamkvaliteten. Merparten av slammet har under året nyttiggjorts då det har använts till markbyggnad i form av kompostjord. Inget slam har återförts till odlad mark på grund av den debatt som förs av LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och livsmedelsindustrin. I oktober kom ett okontrollerat utsläpp av kvicksilver från en industri till Ryaverket. Genom goda rutiner hos industrin och analyser hos Gryaab kunde utsläppet hanteras så att inget förorenat slam användes ute i samhället. Under perioden med förhöjda kvicksilverhalter, , deponerades cirka ton slam i bergrummen vid Syrhåla. När de höga halterna hade minskat kunde slammet åter komma till nytta genom framställning av anläggningsjord genom kompostering. För att på lång sikt öka möjligheterna att använda slammet på odlad mark informerar Gryaab industri och allmänhet om vilka ämnen som är miljöstörande för avloppssystemet. Den främsta målgruppen för information till allmänheten är mellanstadieelever inom regionen. De bjuder vi in på studiebesök till Ryaverket. Övergripande information till andra allmänna grupper finns på vår hemsida. Industrin informerar vi genom rådgivning, uppföljning och kontroll. Under året har en utredning genomförts där olika möjligheter till slamdisponering redovisas. Utredningen utgör ett underlag för fortsatt diskussion av slamdisponeringsstrategi för Gryaab. De olika alternativen är jordtillverkning och markbyggnad, bergrumsdisponering vid Syrhåla, förbränning och återföring till jordbruket.

8 Sida 4 Provförbränning av slam har genomförts vid Sävenäs avfallsförbränningsanläggning i samarbete med Renova. 2.3 Under året har två anläggningar för att göra det möjligt att förbränna gallerrenset upphandlats. Den ena är placerad i byggnaden för bräddvattenrening och den andra placeras vid gallren för de stora inloppspumparna. Utrustningen gör det möjligt att tvätta och därefter minska mängden rens genom en effektiv avskiljning av vatten. Anläggningen tas i drift under första halvåret av En ansökan om dispens för deponering av gallerrens har lämnats till länsstyrelsen. 2.4 En anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus kommer att tas i drift under Det tvättade materialet kommer att kunna återanvändas. 2.5 Vårt icke brännbara avfall uppgick till 38,3 ton 2000 och 47,2 ton Målet uppfylldes inte. 2.6 Målet är inte aktuellt i år. 3. Kostnadseffektivitet Gryaab ska vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Delmål 3.2 Delmål 3.4 Delmål 3.5 Gryaab ska eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Gryaab ska verka för att öka biogasproduktionen. Delmål 3.3 Under 2004 ska ett program för att följa upp verksamheten med bland annat nyckeltal tas fram. Gryaab ska delta i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Åtgärder ska vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse 3.1 Vid planeringen av de stora förändringar vi står inför har vi bland annat tagit hänsyn till kostnaderna. 3.2 Under året har Gryaab tillsammans med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas väst med flera startat ett projekt för att se vilka möjligheter det finns att producera mer biogas i en separat biogasanläggning. Vi har ökat mottagningen av organiskt avfall till (7 387) ton för att öka produktionen av biogas. Trots det har produktionen minskat något till 42,5 (45,5) GWh. Den lägre gasproduktionen förklaras av att försedimenteringen har varit bortkopplad under vissa delar av året på grund av utbyggnaden för bräddvattenrening. Under dessa perioder har avloppsvattnets innehåll av kolkälla till viss del förbrukats i den biologiska behandlingsanläggningen. 3.3 Under 2004 har nyckeltal tagits fram för jämförelse på bolagsnivå. Jämförelser har gjorts mellan Gryaab, Käppala och SYVAB. Organisationerna har valts ut eftersom de har avledning av avloppsvatten och avloppsvattenrening som huvudverksamhet. De tre organisationerna äger och förvaltar tunnlar och ekonomin särredovisas på ett tydligt sätt. Målet är uppnått på en övergripande nivå men arbete återstår för en mer detaljerad nyckeltalsjämförelse. 3.4 Gryaab deltar i ett nordiskt samarbete mellan de 13 största avloppsreningsverken. Under 2004 har erfarenhetsutbyte skett mellan bolags- och förvaltningschefer, driftsansvariga och processansvariga. 3.5 Spolvatten är behandlat avloppsvatten som vi desinficerar och använder till att bland annat spola av bassänger och blanda ut järnsulfat med. Vi använder spolvatten för att spara på rent dricksvatten och desinficerar det för arbetsmiljöns skull. Normalt desinficerar vi det genom att dosera natriumhypoklorit. Genom att behandla vattnet med UV-ljus istället uppnår vi många fördelar såsom minskad miljöbelastning och sänkta kostnader. Under 2004 påbörjades installationen av UV-behandlingsutrustning för allt spolvatten. Anläggningen ska tas i drift i början av Information Gryaabs målgrupper ska erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Delmål 4.2 Delmål 4.3 Delmål mellanstadieelever per år ska tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket i enlighet med vårt mellanstadieprogram. Medarbetarna ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Gryaabs hemsida ska hållas aktuell och intressant. Varje informationsinsats ska utvärderas genom till exempel attitydmätningar.

9 Sida 5 Måluppfyllelse 4.1 Under 2004 har (2 087) elever och lärare från grundskolans årskurser 4-6 besökt Ryaverket. I enlighet med vårt mellanstadieprogram har alla berörda skolor fått en inbjudan. När en klass bokat ett besök får de sedan i god tid bekräftelse och vägbeskrivning. Skolor från ägarkommunerna utanför Göteborg får även ett bidrag med sex busskort, så kallade hundrakort, per klass. Nytt för i år är att varje besökande skola får en klassuppsättning av vår egen lärobok i sagoform Vattenhjältarna Elias och Emelie på Gryaab. Väl här får klassen se vårt bildspel innan det är dags för huvudattraktionen: själva rundvandringen. Efter besöket får varje elev med sig ett doseringsmått för tvättmedel och en broschyr till sina föräldrar. Broschyren beskriver våra tumregler : släng inget skräp i toaletten, använd inte mer rengöringsmedel än nödvändigt och lämna kemikalier till en miljöstation. Barnen själva får en liten present, vilken varierar, med vår logotyp och vår webbadress på. 4.2 Under 2004 har ett nytt samverkansavtal utarbetats i samverkan med de fackliga organisationerna. Samverkan sker vid arbetsplatsträffar där information som ligger nära de egna arbetsuppgifterna tas upp. Mer övergripande och principiella frågor hanteras på bolagsnivå inom samverkansgrupp Gryaab. Vi har också regelbundna personalmöten där övergripande information om bolaget tas upp. På Ryanätet, vårt intranät, hamnar sådan information som är intressant för de flesta av oss. Under 2004 genomfördes en utvärdering av interninformationen. Medarbetare från olika avdelningar och från olika befattningsnivåer deltar i våra projekt och vår utvecklingsverksamhet. På så sätt skapar vi delaktighet och viktiga informella informationskanaler. 4.3 Gryaab.se har uppdaterats kontinuerligt. Den planerade användartesten har skjutits på framtiden. Nya gryaab.se invigdes 2003 och hittills har responsen mest varit positiv. Efterhand upptäcks nya behov, vilket bland annat har lett till att bolagets avloppskvalitetsgrupp fått en egen rubrik Företag/Industri. När utvärderingen av mellanstadieverksamheten sammanställts får vi veta om fler elever besökt hemsidan och vad de i så fall tycker om den. 4.4 Informationsgruppen genomförde en omfattande kvalitativ utvärdering av interninformationen under våren. Den presenterades för VD i oktober och har sedan diskuterats i ledningsgruppen. Enkäter har delats ut hela hösten för en kvalitativ utvärdering av mellanstadieverksamheten. En sådan genomförs vartannat år. Där finns även frågor om vår nya, egenproducerade lärobok Vattenhjältarna. En kvantitativ utvärdering av mellanstadieverksamheten genomfördes som alltid under våren. 5. Kunskap och utveckling Gryaab ska vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Delmål 5.1 Delmål 5.2 Delmål 5.3 Delmål 5.4 Delmål 5.5 Delmål 5.6 Delmål 5.7 Gryaab ska ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Gryaab ska genomföra en medarbetarundersökning vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer ska inarbetas i verksamheten. År 2004 ska Gryaab strukturera ansvar och organisation för alla miljörelaterade frågor. Gryaab ska senast under år 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Ansvariga ledare ska genomgå lämplig ledarskapsutbildning inom två år efter att ha tillträtt nya tjänster. Gryaab ska fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Gryaab ska bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att t ex ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och praoelever.

10 Sida 6 Måluppfyllelse 5.1 I början av 2004 upprättades en handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö och organisationsutveckling på Gryaab. Under året har förbättringsarbete bedrivits inom elva olika områden. En ny organisation infördes i början av året med en tydligare ansvarsfördelning för verksamheten. Befattningsbeskrivningar har upprättats för alla tjänster. Arbetssättet har också utvecklats inom arbetsmiljögruppen och den personaladministrativa funktionen har förstärkts genom ett samarbete med Göteborg Energi. Utbildning har genomförts för att utveckla ledarna i den nya organisationen och särskilda insatser har gjorts inom arbetsmiljöområdet. En särskild satsning har också genomförts på friskvård och hälsoundersökningar. Under 2004 har de flesta medarbetare genomgått en hälsoundersökning och hälsoprofilbedömning. Alla medarbetare får motionera en timme i veckan på arbetstid. Gryaab subventionerar också de anställdas träningskort. Syftet är att minska sjukskrivningen, öka medarbetarnas engagemang i företagets och idrottsföreningens friskvårdsverksamhet och få en förbättrad hälsoprofil för bolaget som helhet. För att uppnå en positiv personlig utveckling för alla medarbetare genomförde vi 2004, precis som tidigare år, utvecklingssamtal. Samtalen har man med sin närmaste chef och under samtalen lägger vi upp planer för medarbetarens utveckling och utbildning. 5.2 Vi deltog i Göteborg Stads medarbetar- och ledarenkät Resultatet visar att nöjd medarbetarindex, NMI, ökade med sju enheter från 2002 till Resultatet förbättrades också inom 11 av 13 frågeområden. Två frågeområden var oförändrade. 5.3 Under 2004 har Gryaab infört en ny organisation med ett tydligare ansvar för olika områden. Styrelsen har också fastställt en verksamhetspolicy och miljöpolicy för Gryaab. 5.4 Under 2004 har fortsatt utveckling skett av ett mer processinriktat kvalitets- och ledningssystem. En ny ledningshandbok har tagits i drift. Ledningshandboken förmedlar en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och utgör ett övergripande styrdokument för verksamheten för att nå uppsatta resultat och mål. Ledningshandboken finns tillgänglig för alla medarbetare. 5.5 Vi ställer höga krav på ledarskap. Under året har fortsatt utbildning genomförts för våra ledare, speciellt för de nya gruppcheferna. En särskild satsning har också gjorts inom arbetsmiljöområdet. 5.6 Vi driver forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Under 2004 har Gryaab drivit en försöksanläggning för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Samarbetet med Chalmers och University of Tokyo har fortsatt under året. Vi arbetar för att ytterligare fördjupa kunskaperna kring processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Arbetet sker inom ramen för ett treårigt intentionsavtal i samarbete med Chalmers, Institutionen för vatten, miljö och transport. Inom de flesta yrkeskategorier deltar Gryaabs anställda i olika nationella och internationella nätverk. Under 2004 har flera seminarier hållits i samarbete med de största reningsverken i Norden. Vi har också deltagit och presenterat föredrag på flera internationella konferenser. 5.7 Det totala antalet studiebesökare under 2004 var (4 043). Cirka 40 procent var vuxna, framför allt studerande vid universitet, högskolor och vuxengymnasier. Vi har sett till att besökarna får en guide som är insatt inom just det område de studerar. Ett examensarbete på högskolenivå har genomförts och det finns fyra pågående examensarbeten.

11 Sida 7 Administrativa uppgifter Ryaverket Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ryaverket Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:38 m.fl. Besöksadress: Ryaverket, Fågelrovägen / Karl IX:s väg, Göteborg Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Miljöprövningsdelegation, beslut diarienummer se bilaga 2 Miljööverdomstol, beslut M , Miljödomstol, beslut M247-99, M Koncessionsnämndens beslut, , nr 186/96 och , nr 157/94 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: Postadress: Karl IX:s väg, Göteborg Telefonnr: mm. tel fax: Telefonnr: / / Kontaktpersoner: Miljöfrågor, mät- och analysfrågor:. Peter Robinson, tel Process, teknik och slamdisponering:.. Douglas Lumley, tel Tunnelsystem och tekn. försörjning:.. Sven-Ove Pettersson, tel Övriga frågor:.. Stig Hård, tel Administrativa uppgifter Syrhåla Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Syrhåla Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Syrhåla: 765:249 m.fl. Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, nr 161/89, se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: För övriga uppgifter se ovan

12 Sida 8 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket Utbyggnad av Ryaverket Som ett resultat av regeringens beslut att kustnära reningsverk ska har långtgående kvävereduktion har Ryaverket under perioden 1994 till och med 1998 byggts om. En konsekvens av detta är att Ryaverkets reningsprocess och kapacitet successivt har ändrats under åren. Kapacitet Ryaverket är dimensionerat för en medeltillrinning på cirka 4 m 3 /s jan fr.o.m. nov Dimensionerande flöde: Q dim 3,8 m 3 /s 4 m 3 /s Dimensionerande flöde mekanisk del: 9,0 m 3 /s 9,0 m 3 /s (1) Dimensionerande flöde biologisk/kemisk del: 6,0 m 3 /s ca 4,0 m 3 /s (2) 2-10 m 3 /s (3) Dimensionerande belastning ca. 200 mg/l BOD 7 ej relevant ca. 6 mg/ 1 P ej relevant (1) Försedimenteringsbassängerna är dimensionerade för 9 m 3 /s men det är hydrauliskt möjligt att ta cirka. 15 m 3 /s genom dessa. (2) p.g.a. ombyggnadsarbeten och medföljande bassängavstängningar var flödet genom eftersedimentering under första delen av 1997 begränsat till ett maximiflöde på cirka 4 m 3 /s. (3) Med varierande kväveavskiljningsgrad. Den biologiska behandlingsdelen är dimensionerat för ett hydrauliskt flöde på 10 m 3 /s exkl. returslamflödet. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper Anslutningar Under året minskade nyanslutningen med cirka pe från totalt pe till pe. Industrianslutningarna minskade mer än tillkommande anslutning från hushåll. Den totala anslutningen har därmed minskat något sedan tio år tillbaka i tiden då den uppgick till pe (år 1995). Kommun Anslutna % av invånarantalet personer Ale Göteborg Härryda Kungälv Mölndal Partille Totalt Tabell 1. Anslutningar till Ryaverket , se även bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2004 Anslutna industrier, avfallsupplag med mera Cirka 10 % av inkommande avloppsvattenmängd till Ryaverket kommer via så kallade övriga avledningar det vill säga spillvatten från industri, sjukvård och offentlig förvaltning. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden i Göteborgsområdet på cirka 181 l/p.d (2004) så motsvarar denna belastning cirka fysiska personer. I ett dataregister över anslutna industrier med avloppsvatten som i något avseende avviker från hushållsspillvatten finns i dag cirka företag. Uppgifter om Ryaverkets industrianslutningar kan hämtas från avloppskvalitetsgruppen (AKG) vid Gryaab. Se även bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag med mera 2003.

13 Sida 9 Avloppsvattenbehandling, Ryaverket Vattnet renas på Ryaverket fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Fysikalisk rening Avloppsvattnet in till verket pumpas med fyra pumpar med reglerbar kapacitet (tre stycken med max. kapaciteten 6 m 3 /s, 1 st. med max. kapaciteten 4,7 m 3 /s). Varje pump skyddas med ett galler (spaltvidd mm) utrustat med automatisk rensningsanordning. På varje pumps tryckledning finns en elektromagnetisk flödesmätare. Efter pumpning fördelas vattnet till tolv sedimenteringsbassänger med en totalvolym av m 3 och yta av m 2. Det tar vattnet cirka 1 timma och 40 minuter vid normalflöde (3,8 m 3 /s) att rinna igenom försedimenteringsbassängerna. Under tiden avskiljs fasta partiklar från vattnet som primärslam. Direkt efter utloppet från försedimenteringsbassängerna kan vattnet bräddas till utloppstunneln eller rinna vidare till aktivslambassängerna. Under ett normalt år består drygt 50 % av den totala inkommande vattenmängden till Ryaverket av dagvatten, dränvatten och inläckande vatten. Under perioder med hög nederbörd är det inte ovanligt att inkommande avloppsvattenflöde överstiger 8 m 3 /s vilket är gränsen för vad Ryaverkets aktivslamanläggning normalt ska kunna behandla. För att skydda verkets aktivslamanläggning kan det då vara nödvändigt att brädda, efter försedimentering, den del av flödet som överskrider 8 m 3 /s. Under perioder med gynnsamma processbetygelser är det dock möjligt att behandla drygt 10 m 3 /s i aktivslamanläggningen. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper. Biologisk rening Pumpning och inblandning Vattnet som rinner vidare från försedimenteringen pumpas upp cirka 3,8 m till det biologiska behandlingssteget med fem pumpar med vardera 2 m 3 /s kapacitet. Innan vattnet fördelas till de tre aktivslambassängerna blandas det med aktivslam (1~ 3,5 m 3 /s) och med recirkulerat vatten från biobäddarna (1-6 m 3 /s). Aktivslam är ett koncentrat av bakterier och andra mikroorganismer som pumpas i retur från det efterföljande sedimenteringssteget. Aktivslamprocessen När denna blandning av slam och vatten rinner igenom aktivslambassängerna, tas de i vattnet lösta och kolloidala föroreningarna upp av bakterier som näring. Bakterierna oxiderar de organiska föroreningarna för att få energi och för tillväxt. Detta sker under tiden slam-vattenblandningen passerar igenom aktivslambassängerna. Den första % av varje bassäng volym är konstruerad för att vara en anoxisk (icke luftad) zon. Här är bakterierna tvingade till att använda i vattnet löst nitrat (NO + 3 ) istället för syre (O 2 ) för respiration och därmed förvandlas nitratet till kvävgas som då frigörs till atmosfären. Denna förvandling av nitrat till kvävgas kallas för denitrifikation. I den andra delen av aktivslambassängerna luftas slam-vattenblandningen och bakterierna bryter ner (oxiderar) de kvarvarande föroreningarna genom en normal respiration med syre. Genom oxidation av föroreningar kan bakterierna föröka sig via celldelning och därmed bidra till att nytt aktivt slam kontinuerligt bildas i processen. Sedimentering, fördelning och utlopp Efter cirka två timmar rinner vattnet ut från aktivslambassängerna och leds till eftersedimenteringsbassängerna. I bassängerna sedimenteras det aktiva slammet och avskiljs från vattnet som nu är renat avloppsvatten. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas i retur till aktivslambassängerna och resten, så kallat överskottsslam, pumpas normalt till inloppet av försedimenteringsbassängerna. Vid bräddning kan överskottsslammet pumpas direkt till slamhanteringen. Vattenflödet (renat avloppsvatten) delas efter eftersedimenteringsbassängerna. En stor del, dock högst 6 m 3 /s ska, under normala flödesförhållanden, ledas via biobäddarna som en recirkulationsström tillbaka till aktivslamprocessen. När tillrinning till verket är hög, som när det regnar kraftigt, minskas denna recirkulation för att inte överbelasta sedimenteringsbassängerna och för att öka verkets hydrauliska kapacitet. Normalt är recirkulationsflödet 1-1,5 ggr det till verket inkommande flödet. Det vattnet som inte recirkuleras till aktivslamprocessen leds till utloppet. En del (cirka %) av den energi som går åt för att lyfta vattnet upp till det biologiska behandlingssteget från försedimenteringen återvinns nu genom att det utgående vattnet leds ner till utloppskanalen via en turbin som genererar elkraft. Eftersedimenteringen består av 24 stycken tvåvåningsbassänger med en totalvolym på m 3 och, med samtliga bassänger i bruk, en uppehållstid för vattnet på cirka tre timmar. Biobäddar Biobäddarna är fyllda (7,2 m djup) med specialtillverkat korrugerat plastmaterial som ger en hög luft/vatten/plastkontaktyta (cirka 230 m 2 /m 3 ) på vilket bakterier kan växa. Vatten som kommer i retur från eftersedimenteringsbassängerna pumpas upp till en nivå över biobäddarnas yta varifrån det kan rinna med självfall ut till en kombination av fasta och roterande spridare. Spridarna fördelar vattnet jämt över biobäddarnas yta. Vattnet strilar sedan ner genom biobäddarna samtidigt som inblåst luft stiger upp underifrån. De föroreningsrester som

14 Sida 10 återstår i vattnet och därav främst ammonium utgör energikällor för de bakterier som växer på de våta ytorna. Ammonium omvandlas då till nitrat som förs vidare med vattnet. Denna process kallas för nitrifikation. Mängden ammonium som kan spridas över biobäddarna kan ökas genom att tillföra ammoniumrikt rejektvatten från avvattning. Då kan en betydande mängd ammonium omvandlas direkt till nitrat i stället för att föras tillbaka till inloppet. Biobäddarna är uppdelade i två parallella block. Vardera biobädd har tre spridarsystem och den totala volymen är på m 3 och kapaciteten 6 m 3 /s biologiskt behandlat avloppsvatten. Kvävereduktion Det kväve som finns i avloppsvattnet finns huvudsakligen i form av ammonium men även i form av kemiska föreningar som antingen lätt omvandlas till ammonium av reningsverkets olika biologiska processer eller som binds till slammet. Cirka 15-20% av kvävet kan normalt tas bort i form av slam. Att utöver detta ta bort en stor del av kvävet från avloppsvatten (målet är att totalt ta bort minst 50%) är i praktiken därmed synonymt med att förvandla ammonium till kvävgas. Detta görs genom en kombination av de två ovannämnda biologiska processerna - nitrifikation (ammonium oxideras till nitrat) och denitrifikation (nitrat reduceras till kvävgas). Hur mycket kväve som kan avlägsnas beror då på hur mycket vatten (och därmed ammonium) som recirkuleras till biobäddarna och hur mycket lättillgängligt organiskt material som finns i avloppsvattnet. En anläggning finns för att tillsätta lättillgängliga, externa kolkällor när kolkällan i avloppsvattnet inte räcker till. Då kan mer nitrat omvandlas till kvävgas. Kemisk rening Järn(II)sulfat används på Ryaverket för kemisk fällning av fosfor. Järnsulfatet löses upp i vatten och doseras till det försedimenterade vattnet. Järn(II) oxideras till det aktiva medlet järn(iii)hydroxid i luftningsbassängerna (så kallad simultanfällning). Doseringsnivån för järnsulfat ligger vid 1,0-1,3 mol Fe/mol P. Utfällt järnfosfat inkorporeras i aktivslamflockarna. Bra flockbildning är viktig för reningsprocessen och genom tillsats av små mängder av vissa hjälpkemikalier (oftast polyakrylater) kan denna förbättras avsevärt. Utsläppspunkten Det renade avloppsvatten leds ut vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron, via en 825 meter långa bergtunnel (tvärsnittsarea cirka 10 m 2 ) och sedan två stycken 195 meter långa, två meter i diameter utloppsledningar. Försedimentering Bräddat vatten Kompressorer Aktivslambassänger Anoxic Luftad Eftersedimentering Utloppstunnel Inloppstunnel Galler Överskottsslam Deoxygenering Returslam Biobädd Spolvatten Gasmotorer Värmepumpanläggning (Göteborg Energi) Överskottsgas till facklan Elproduktion (Göteborg Energi) Gallerrens Biogas Värme Värmepannor Värmeväxlare Överskottsvärme till färrvärmenätet (Göteborg Energi) Rötat slam till Syrhåla Förtjockare Centrifug Avvattnet slam Rötkammare Silo Slamlager Flödesmätare Pump Provtagningspunkt Rejekt vatten Figur 1. Processchema Ryaverket

15 Sida 11 Slambehandling, Ryaverket Biogasanläggningen och slambehandling, Ryaverket Rensning Det slam som avskiljs i försedimenteringsbassängerna innehåller en hel del skräp som till exempel trasor och cigarettfimpar. För att inte riskera att sådant material ansamlas i botten på rötkamrarna eller återfinns i det avvattnade slammet får slammet först passera ett fint galler, en så kallad Step-screen, där partiklar större än 3 mm avskiljs. En kvarn mallar sönder slammet innan förtjockning. Förtjockning Andra steget i slambehandling är därför en förtjockning av slammet. Det finns två stycken bandgravitationsförtjockare som kan förtjocka primärslammet till 4-8 % TS beroende på slamegenskaperna och flockulant- (polymer-) typ och mängd. En tillhörande polymerblandningsanläggning finns också. Tre stycken gravitationsförtjockare på vardera 800 m 3, i vilka slammet sedimenteras i cirka ett dygn och koncentreras till 4-5% torrsubstans. Rejekt- och dekantatvatten från slambehandling förs till kanalen före eller efter försedimenteringen. Biogasanläggningen, rötning I en biogasanläggning eller rötkammaranläggning, som det oftast kallas, omvandlar bakterier slammets lättnedbrytbara innehåll. Detta sker i anaerob, det vill säga syrefri miljö. Vid nedbrytning bildas energirik biogas. Biogasen består av % metangas och % koldioxid. Genom att det organiska materialet bryts ned under processen, är det behandlade slammet (rötslammet) i det närmaste luktfritt jämfört med det obehandlade slammet (råslammet). Biogasanläggningen består huvudsakligen av två stycken rötkammare, en slamsilo och utrustning för energiåtervinning/uppvärmning och gashantering. Från förtjockningssilon pumpar tre stycken pumpar det förtjockade slammet (med en torrsubstanshalt på cirka 5 %) till rötkamrarna. Rötkamrarna består av två stycken 30 meter höga betongcylindrar med flat botten och konisk topp. Volymen är 2 x m 3. På väg in i rötkamrarna värmeväxlas ingående slam mot utgående slam och på detta sätt återvinns upp till 50 % av den energi som åtgår för uppvärmning. De två rötkamrarna arbetar parallellt och den dimensionerande nominella uppehållstiden är 15 dygn. Rötkamrarna är uppvärmda till 37 C genom att slammet cirkuleras genom en värmeväxlare där slammet värms med varmvatten. Varmvattnet erhålls antingen som kylvatten från gasmotorerna och dess avgasvärmeväxlare eller från gaspannorna. Slammet i rötkamrarna hålls omblandat med omrörare. Slammet pumpas från rötkammaren via värmeväxlarna till en avgasningskammare. I avgasningskammaren blåses luft genom det rötade slammet. Rötningen avstannar då och gas som annars kan ansamlas i ledningar med mera drivs av. Efter avgasning rinner slammet ned i slamsilon. Silon har en volym på m 3 vilket motsvarar tre dygns slamproduktion. Från silon kan slammet pumpas antingen till avvattningsutrustning vid Ryaverket eller till Syrhåla för avvattning och även långtidslagring i bergrum. Anläggning för mottagning av organiskt avfall På Ryaverket finns det möjligheter att ta emot externt organiskt material som t.ex. matrester, fett och dylikt från restauranger, storkök och från livsmedelsfabrikanter samt att samröta detta med slam för att öka produktionen av biogas. Avfallet, huvudsakligen fett från fettavskiljare, ska vara pumpbart och får inte påverka slamkvaliteten negativt. Organiskt avfall levereras från Renova i slamsugarebilar. Varje leverans registreras elektroniskt och pumpas till två parallella linjer varifrån det kan matas vidare till rötkamrarna. Slamavvattning, Ryaverket Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen, doseras med polymer (konditionering) och avvattnas med centrifuger till en torrsubstanshalt av cirka 30 %. Vid Ryaverket finns det två centrifuger med kapacitet på vardera 40 m 3 /h. Rejektvattnet från centrifugerna kan tillföras direkt till biobäddarna för nitrifikation eller blandas med rejektet från slampressarna och dekantat från förtjockning och den samlade recirkulationsströmmen ledas i retur till inloppet för rening.

16 Sida 12 Slamdisponering Slutlig disponering En del av det avvattnade rötslammet används utan vidare behandling som gödningsämne och jordförbättringsmedel i markbyggnadsprojekt. Det slam som inte kan nyttiggöras lagras i bergrum vid Syrhåla. I händelse av ett utsläpp till spillvattensystemet av oönskad karaktär, exempelvis höga halter tungmetaller, skyddas det rötade slammets kvalitet genom att det kontaminerade slammet leds förbi centrifugerna och avvattnas vid Syrhåla. Det avvattnade kontaminerade slammet pumpas därefter direkt ner i ett bergrumdeponi. Merparten av det avvattnade rötslammet komposteras med bark, flis, sand med mera på Ragn-Sells Agro AB:s komposteringsanläggning vid Tankgatan. Produktion och disponering av kompost sker i Ragn-Sells Agro AB:s regi. Avfall Rensgods Stora kvantiteter blött avfall, huvudsakligen skräp som t ex papper, trasor, bindor och cigarettfimpar, gallras bort från det inkommande avloppsvattnet och från slammet. Rensgodset samlas i container och deponeras av Renova på avfallsupplaget vid Tagene. Spillolja Spillolja från pumpar med mera återanvänds delvis vid Ryaverket som smörjmedel på olika anläggningsdelar till exempel slamskraporna. Huvuddelen av spilloljan samlas och skickas för återvinning. Bygg- och rivningsavfall, schaktmassor med mera Bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor deponeras på avfallsupplagen vid Tagene och Gunnilse. Metallskrot och papper Metallskrot, papper och kasserade förpackningar sorteras och samlas i container för återvinning. Miljöfarligt avfall Endast små kvantiteter miljöfarligt avfall uppkommer vid Ryaverket. Under 2004, i samarbete med Renova AB, har LOTs-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTs-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Laboratorieavfall Farligt avfall från laboratoriet lagras i lämpligt kärl tills en sådan stor mängd finnes som är lämplig för transport till destruktion. Sedan kontaktas lämplig transportör och destruktionsföretaget som ska anlitas och det farliga avfallet skickas iväg. Kemikaliehantering Järnsulfat Sulfatet kommer till Ryaverket i bulk på täckt flakbil och töms i en bassäng. Denna bassäng används både för lagring och för upplösning. Härifrån doseras den färdiga lösningen till avloppsvattnet. Eventuellt spill på mark spolas ner i brunnar anslutna till Ryaverkets interna avloppssystem (som är anslutet till Ryaverkets inkommande avloppsvatten). I ovannämnda bassäng kan det lagras max cirka 400 ton järnsulfat. Polyelektrolyter Levereras till Ryaverket i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 15 ton på Ryaverket. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuellt spilld lösning går till det interna avloppssystemet.

17 Sida 13 Natriumhypoklorit Levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) inomhus till en sluten förrådstank som rymmer cirka 100 m 3. Eventuellt spill går till det interna avloppssystemet. Etanol/industrisprit Etanol och industrisprit levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) till tre stycken lagringstankar á cirka 23 m 3 placerade ovanför transportkanalen mellan försedimenteringen och biologiska behandlingen. Eventuellt spill rinner ner i kanalen och förs med vattnet till aktivslambassängerna där det upptas av bakterierna. Energianvändning, luftutsläpp med mera Den gas som produceras i biogasanläggningen används huvudsakligen som bränsle i en kraftvärmeanläggning. Anläggningen utgörs av tre gasmotorer för drift av var sin 400-volts-generator med en gemensam transformator som levererar 10 kv. Eventuellt överskott av biogas facklas vid Ryaverket. Från och med ägs och drivs kraftvärmeanläggningen av Göteborg Energi AB. Enligt ett särskilt avtal köper Göteborg Energi AB all biogas som produceras vid Ryaverket med undantag av en del som används som fordonsbränsle. Vid driftstopp för gasmotorerna eller om gasproduktionen överstiger gasmotorernas kapacitet bränns gas i tre gaseldade pannor. Pannorna har en total effekt på 7 MW (1350 Nm 3 /h biogas). En liten del av biogasen renas från koldioxid och komprimeras i en pilotskaleanläggning för att användas som bränsle för biogasbilar. Uppgifter om producerade mängd biogas och luftutsläpp till luft från biogasförbränning finns i bilaga 9. Ledningsnät Gryaab äger, förutom Ryaverket, cirka 19 km tryckledningar plus cirka 90 km bergtunnlar som samlar upp avloppsvatten inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät, sina pumpstationer och sina bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarekommunerna är Lerum ej anslutet till Gryaabs tunnelsystem. Recipient Det samlade utsläppet från Ryaverket, behandlat avloppsvatten och eventuellt bräddat avloppsvatten, leds ut till Göta älvs mynningsområde, via bergtunnel och ledningar, vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron. Syrhåla Slambehandling Slamavvattning, Syrhåla Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen via en 6,9 km lång ledning till avvattningsanläggningen vid Syrhåla. Slammet som pumpas från Ryaverket tas emot i en slamsilo på 200 m 3. Nivån i tanken styr pumpningen från Ryaverket. Från slamsilon pumpas slammet till två parallella avvattningsanordningar. Slammet doseras med polymer (konditionering) vars funktion är att underlätta avvattningsprocessen. Det konditionerade slammet leds till föravvattnarna där, under inverkan av enbart gravitationskraften, torrsubstanshalten ökar från cirka 3,5% till cirka 12%. Det föravvattnade slammet faller ned till silbandspressarna som avvattnar slammet till 25-32% TS. Vardera avvattningslinjen har en kapacitet av 60 m 3 /h 3,5 %-igt slam. Rejektvatten från slamavvattningsprocessen och inläckande vatten från bergrummen leds i separat ledning cirka 2,3 km från Syrhåla till Arendal där det leds till spillvattennätet och förs tillbaka till Ryaverket. Slammet som pumpas ner i bergrummet utvecklar gas vid efterrötning. Denna gas används för uppvärmning av anläggningen vid Syrhåla. Överskott facklas.

18 Sida 14 Polymer dosering Slam från Ryaverket Gasfackla Slamsilo Föravvattnare Silbandspressar Rejekt till Ryaverket Rejekt pumpgrop Avvattnat slam från Ryaverket (lastbil) slamficka Fördelningsskruv Glidfilmspumpar Torrslam pumpar Slam -> Polymerupplösning Figur 2. Processchema, Syrhåla Bergrum Avfall Enbart mindre kvantiteter av avfall uppkommer vid Syrhåla. Avfallet omhändertas på samma sätt som vid Ryaverket. Kemikaliehantering Polyelektrolyter Levereras i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 10 ton polyelektrolyter som torrpulver vid Syrhåla och 15 m 3 0,4 %-ig lösning. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuell spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Energianvändning, luftutsläpp med mera En mindre gaspanna, med en kapacitet på 300 kw, har installerats vid Syrhåla för uppvärmning av anläggningen. Bränslet är i bergrummet utvecklad biogas på grund av efterrötning av slammet. Överskottsgasen facklas vid Syrhåla. Kompostanläggning Kommentarer - hänvisning till Ragn-Sells Agro AB:s miljörapport till Miljökontoret i Göteborg, 2004.

19 Sida 15 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket Tillstånd Tillstånd och villkor för Gryaabs verksamhet vid Ryaverket finns sammanställt i Miljöprövningsdelegationens* beslut , Ändring av villkor om tidsfrister i tillstånd enligt miljöbalken, sidorna 1 3 (Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen). *Länsstyrelsen för Västra Götalands län Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut (Diarienr ), gäller fr o m (se bilaga 2). Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen (1993) har prov på inkommande och utgående avloppsvatten för analys med avseende på AOX ändrats från 1 veckoprov/månad till 1 stickprov/vecka. Syrhåla Tillstånd Koncessionsnämnden för miljöskydd, beslut nr 157/94, Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut ( ), gäller fr o m (se bilaga 2). Kontrollprogrammet reviderades 2001 och enligt beslut ändrades kontrollfrekvensen från 4 ggr/år till 2 ggr/år (vår och höst). Kompostanläggning Tillstånd Tillståndet för tillverkning av kompostjord (enl. Koncessionsnämndens beslut nr 109/83, Dnr /79 om Gryaabs ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord) har genom anmälan till Miljöförvaltning i Göteborg övertagits av Ragn-Sells Agro AB. Detaljerade uppgifter om tillverkning av kompostjord från avvattnat slam finns i en separat rapport från Ragn-Sells Agro AB till Miljöförvaltning i Göteborg. Tillsynsmyndighet Fr o m den 1 januari 2001 övergick tillsynsansvaret för kompostanläggningen från Länsstyrelsen till Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun (Länsstyrelsens beslut , Diarienr ). Kontrollprogram Särskilt kontrollprogram för komposteringsanläggningen saknas. Kompostjordens kvalitet undersöks som en del i Ryaverkets kontrollprogram.

20 Sida 16 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2004 Ryaverket Anslutning och belastning Anslutningsförhållandena har inventerats under året. Kommun Medeltillinning, l/s Procent av total tillrinning Debiterat spillvattenvolym, m 3 Uppmätt avloppsvolym, m 3 Övrig avledning, m 3 * Spillvatten och slam från slutna tankar och reningsverk, m 3 Ale 84,3 2, Göteborg 3016,1 81, Härryda 105,8 2, Kungälv 81,3 2, Mölndal 303,4 8, Partille 122,8 3, Lerum Total ,6 100, Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från delägarkommunerna 2004 * Övrig avledning utgör debiterad avloppsvattenvolym för samtliga industrier och övrig verksamhet. Avledningar från hushåll är således 41,0 Mm 3. Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 117,43 Mm 3 (va-verket, Göteborg) av vilket 0,47 Mm 3 var recirkulerande vatten (0,34 Mm 3 inom verket och 0,13 Mm 3 från Syrhåla). Tillrinningen till verket utgjorde sålunda 116,9 Mm 3 av vilket inläckage i tunnlarna beräknas till 3,73 Mm 3 *. Uppmätt volym avloppsvatten blev därmed 113,2 Mm 3. * baserad på beräkningar, uppskattningar och mätningar under konstruktions tiden. Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde för året på 3,84 m 3 /s motsvarande 121,4 Mm 3 eller en tillrinning på 120,9 Mm 3 (117,1 Mm 3 exkl. inläckage i tunnlarna). Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerade flödesmätningar men avvikelserna borde dock vara mindre än 3 %. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden på 181 l/p.d (Göteborgs Va-verk 2004) så motsvarar denna belastning cirka personekvivalenter (pe.) vilket är en minskning med cirka pe. jämfört med 2003 och den totala belastningen på verket cirka pe. vilket är cirka 0,5 % lägre än BOD 7 -belastning på verket under 2004 var totalt ton och ton exkl. intern recirkulation. Antalet pe. beräknad som kvoten mellan föroreningsbelastningen med avseende på BOD 7 och den specifika föroreningsmängd, 70g BOD 7 /person och dag, blir därmed totalt pe. och pe. exkl. intern recirkulation vilket är 1,9 % lägre än Se även bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten. Kontrollresultat Anlitade laboratorier Samtliga utsläppskontrollanalyser har utförts vid ackrediterade laboratorier: Slam analyser - Alcontrol, Kasen 27B, Uddevalla, tel Vattenanalyser - Göteborgs Va-verkets laboratorium, Lackarebäck, Box 123, ANGERED, tel Mätutrustning Flödesmätare Ryaverkets fyra spillvattenpumpar (IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30, IN_DP40) är försedda med var sin elektromagnetisk flödesmätare. Bräddflödet mäts med en s.k. Parshallränna och radarnivåmätare (FS_DP50). Under året har flödesmätarna för IN_DP10, IN_DP20 och IN_DP40 visat stor tillgänglighet, som bedöms ligga nära 100%. Inloppspump IN_DP30 har varit avställd större delen av året på grund av revision.

Miljörapport enligt miljöbalken 2005

Miljörapport enligt miljöbalken 2005 Miljörapport enligt miljöbalken 2005 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2006:1 Peter Robinsson 2006-03-15 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen

Läs mer

MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002

MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002 MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken Gryaab 2002 Avser: Avloppsreningsverket RYAVERKET och Slamavvattningsanläggning och bergrumsanläggning vid SYRHÅLA Gryaab Rapport 2003:1 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Miljörapport enligt miljöbalken 2006

Miljörapport enligt miljöbalken 2006 Miljörapport enligt miljöbalken 2006 Bild: Stefan Eliasson Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2007:1 eter Robinsson 2007-0-15 Sida

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Miljörapport Ryaverket 2013

Miljörapport Ryaverket 2013 Miljörapport Ryaverket 2013 Avser avloppsreningsverket Ryaverket Gryaab rapport 2014:1 Jan Mattsson 2014-03-28 Foto: Ellinor Günther MILJÖRAPPORT Grunddel För Gryaab AB Ryaverket(1480-1131) år: 2013 version:

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Miljörapport Ryaverket 2012

Miljörapport Ryaverket 2012 Miljörapport Ryaverket 2012 Avser avloppsreningsverket Ryaverket Gryaab rapport 2013:3 Jan Mattsson 2012-04-18 Foto: Ulrika Naezer MILJÖRAPPORT Grunddel För Gryaab AB Ryaverket(1480-1131) år: 2012 version:

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Miljörapport för år: 2014 Textdel Miljörapport för år: 2014 Textdel Verksamhetsutövare Namn Skara Energi AB Anläggningens namn Skara avloppsreningsverk, Horshaga Org.nr 556429-4303 Länsstyrelsens anläggningsnr 1495-1153 Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

" # $#! % & ' ( * '+,,-

 # $#! % & ' ( * '+,,- ! " # #! % ' ( ) * '+,,- #! 1 !""!#!#%# ' ) % ' ' % ' ' ' ' )./1 2 ) 3 #).+)4 1.#51 #5! 4!4 ' )! #5 / 6 ' ' / / 2 / % ) / 4 #4 ' ) ' ) %##'()* '+,#%# -.%#*'#%#... 2 -.-/... 2 -. 1... 2 -.2!... 3.*%'!3

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Årsredovisning 2002. För ett renare hav

Årsredovisning 2002. För ett renare hav Årsredovisning 2002 För ett renare hav 2 Årsredovisning 2002 Foto: ANNA JOLFORS Gryaab Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400 Postgironr: 42 11 00-9

Läs mer

Årsredovisning 2003. för ett renare hav

Årsredovisning 2003. för ett renare hav Årsredovisning 2003 för ett renare hav 2 FOTO: TORE HAGMAN / NATURFOTOGRAFERNA Årsredovisning 2003 Gryaab AB Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning

Läs mer

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) 2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19 Vatten Avlopp Kretslopp Energi- och miljöcentrum miljardsatsning på central avloppsrening och kraftvärme Anders Fransson och Martin Dahl, Borås Energi och Miljö Om Borås Energi och Miljö Ägare: Borås Stad

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2001. Ett renare hav

ÅRSREDOVISNING 2001. Ett renare hav ÅRSREDOVISNING 2001 Ett renare hav INNEHÅLL GRYAAB Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag 3 VD-kommentarer 4 GRYAAB:s mål 6 Tillrinning och tillförsel 9 Förkortningar 10 Vattenbehandling 11 Slambehandling

Läs mer

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm 1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

Miljösäker hantering av oljeavfall

Miljösäker hantering av oljeavfall Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer