EXAMENSARBETE. Texten i klassrummet. En studie om lärares textval med utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp. Karin Löfgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Texten i klassrummet. En studie om lärares textval med utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp. Karin Löfgren"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Texten i klassrummet En studie om lärares textval med utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp Karin Löfgren Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Texten i klassrummet - En studie om lärares textval med utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp. Karin Löfgren Kurs: Examensarbete i Lärande Handledare: Monica Nordström Jacobsson Examinator: Ing-Marie Munkhammar Lärarprogrammet hp

3 Abstrakt Studien tar utgångspunkt i det vidgade textbegreppet och undersöker vilka texttyper lärare i grundskolans år 1-3 använder sig av i sin undervisning. Undersökningen beskriver även varför lärarna väljer att använda dessa texttyper. I studien ges en bild av hur diskussionen kring det vidgade textbegreppet ser ut, hur det vidgade textbegreppet beskrivs i skolans styrdokument samt den forskning som finns i ämnet. Metoden som använts är en kvantitativ enkät som ligger till grund för en kvalitativ intervjustudie. 25 verksamma lärare har svarat på enkäten varav tre har intervjuats. Resultatet visar att lärarna i stor utsträckning använder sig av samma texttyper och att skönlitteratur och handskrift dominerar undervisningen även om andra texttyper också förekommer. Det som i stor utsträckning påverkar lärarnas textval är tradition samt egna intressen och kunskaper. I diskussionen jämförs resultatet av undersökningen med den tidigare forskningen och det vidgade textbegreppet problematiseras. Nyckelord: text, texttyp, textbegrepp, vidgat textbegrepp, textval

4 Förord Arbetet med att genomföra den här undersökningen och att skriva ner den på papper har varit en lärorik process. Något som inte alltid har varit lätt. Det har krävt mycket arbete och tankeverksamhet. Jag har under arbetets gång lärt mig mycket och fått många nya idéer om hur jag vill arbeta med det vidgade textbegreppet när jag själv kommer att jobba som lärare. Jag vill tacka alla som stöttat mig i mitt arbete, min familj som stått ut med mig när arbetet har varit tungt, min handledare, Monica Nordström Jacobsson, som gett mig många goda råd under arbetets gång samt alla lärare som delat med sig av sin tid och sina tankar och gjort detta arbete möjligt att genomföra. Karin Löfgren, Boden, Maj 2011

5 Innehållsförteckning Inledning... 6 Syfte och frågeställningar... 6 Bakgrund... 6 Sociokulturell lärandeteori och mediering... 6 Vidgat textbegrepp... 7 Det vidgade textbegreppet i skolans styrdokument... 7 De nya styrdokumenten: Lgr Literacy, Multimodalitet och multimodal literacy... 8 Kanon... 9 Texten i förändring Metod Kvantitativ och kvalitativ metod Informanter och urval Sammanställning av resultat samt analysmetod Genomförande Reliabilitet och validitet Avgränsningar Etiska ställningstaganden Resultat Enkät Skönlitteratur Facklitteratur Datorspel Sociala medier Internet, övrigt Datorer inte internet Film Teater/drama Bilder Tidningar Ljudböcker Dans Musik Skriva för hand Egna alternativ Intervjuer Sammanfattning av intervjuerna Diskussion Förslag till vidare forskning Litteraturförteckning Bilagor... 1 Bilaga 1 Enkät... 1 Bilaga 2 Intervjufrågor... 3

6

7 Inledning Under mina år inom lärarutbildningen har jag flera gånger stött på det vidgade textbegreppet. Framför allt har det funnits med i kurser i svenska men även i fristående kurser inom det allmänna utbildningsområdet. Jag är intresserad av hur barn, och även vuxna, uttrycker sig på olika sätt och jag har en tanke om att kommunikation, språk och olika uttryckssätt är det som skapar oss som tänkande människor. Under utbildningen både i de teoretiska kurserna samt på mina perioder av verksamhetsförlagd utbildning har jag undrat över hur det vidgade textbegreppet kommer eller inte kommer till uttryck i undervisningen och varför det är så. Varje generation i det samhälle vi lever i idag möts av ett ständigt föränderligt och ökande utbud av texter, medier och uttrycksformer. Skolan är en del av samhället och det bör därför vara väsentligt att eleverna i skolan får möta verklighetens texter i sin skolvardag lika självklart som på fritiden. Därför vill jag undersöka hur det vidgade textbegreppet används i skolan och varför det ser ut på det sättet. Jag menar att kunskap om vad som ligger bakom tillämpningen av det vidgade textbegreppet kan vara till nytta för att lärare ska kunna utvärdera sin praktik och sin egen tillämpning av ett vidgat textbegrepp. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på varför lärare i grundskolans år 1-3 använder sig av de texttyper de använder och ställa resultatet i relation till det vidgade textbegreppet. Frågeställningar: Vilka texttyper används av lärarna? Hur och i vilken utsträckning används de? Varför använder lärarna just dessa texttyper? Bakgrund Sociokulturell lärandeteori och mediering Undersökningen har sin utgångspunkt i den sociokulturella lärandeteorin. Enligt den sociokulturella lärandeteorin beskriven av Olga Dysthe (2001) lär vi oss i samspel med andra och genom kommunikation. Lärande är en social aktivitet och är alltid beroende av en kontext. Kunskapen formuleras sedan genom språkliga handlingar, vilka även de kommer till uttryck i ett kulturellt och historiskt sammanhang. Med andra ord existerar inte kunskap om den inte befinner sig i en kontext, säger Dysthe. (Dysthe, 2001, s. 34) Centralt i den sociokulturella lärandeteorin är begreppet mediering. Roger Säljö (2000) skriver om mediering att det är det som mest skiljer den sociokulturella traditionen från andra teoretiska perspektiv och att Mediering innebär att vårt tänkande och våra föreställningsvärldar är framvuxna ur, och därmed färgade av, vår kultur och dess intellektuella och fysiska redskap. (Säljö, 2000, s. 81) Även Dysthe (2001) beskriver mediering och skriver bland annat: Redskapen medierar lärande på många olika sätt. Böcker, film och video fungerar som informationskällor för studenten; anteckningsboken, pennan och datorn är fysiska redskap som medierar organisation, lagring och vidareutveckling av innehåll i texter eller egna tankar. Detta är i och för sig självklara saker, men i sociokulturell inlärningsteori ägnar man sig t.ex. åt det ofta komplicerade samspelet mellan redskapet och den lärande, hur redskapen 6

8 är uttryck för och bär med sig ideologier från specifika kulturer där de har uppstått, och vad införandet av nya redskap gör med lärokulturen. (Dysthe, 2001, s. 46) Sociokulturell teori och framför allt mediering är relevant för denna studie då den handlar om text och hur denna används i klassrummet. Som vi kommer att se när det gäller det vidgade textbegreppet handlar det i stor utsträckning om att se olika texter som medierande redskap. Vidgat textbegrepp Under rubriken sociokulturell teori och mediering beskrevs hur bland annat text kan ses som ett medierande redskap för lärande. Men vad är då text? Ett sätt att se på text är att det är meningsfulla helheter och kulturella artefakter, som vi använder för att kommunicera med och som vi kan tala om och referera till. (Karlsson, 2007, s. 21) Inom forskningen och i skolans styrdokument talas om ett vidgat textbegrepp. Det ligger i ordet vidgat att det handlar om ett nytt och annorlunda sätt att se på något, jämfört med det tidigare, snävare (Karlsson, 2007, s. 20). Även Olin-Scheller skriver i sin avhandling om det vidgade textbegreppet och vad det innebär: Ett brett textbegrepp innebär också en vidgad betydelse av verbet läsa. Etymologiskt hör detta ord samman med latinets legere, att foga samman olika element till en ny helhet. Denna aktivitet, att legera, sammanfoga, är inte nödvändigtvis begränsad till bokstäver och siffror, utan kan även inbegripa ljud och bilder. Vad gör vi annat än sammanfogar olika element till en helhet när vi tar del av exempelvis en film eller en såpopera? Läsning innefattar därmed den aktivitet det innebär att tolka och tillägna sig meningen i alla slags texter. En läsare är således en aktiv medskapare av de betydelser som dessa texter erbjuder. (Olin-Scheller, 2006, s. 18) Här kan vi se den tydliga kopplingen mellan sociokulturell teori och ett vidgat textbegrepp där både Olin-Scheller (2006) och Dysthe (2001) beskriver hur texten i samspel med läsaren medierar kunskap och betydelse. Det vidgade textbegreppet i skolans styrdokument Eftersom studien utförs i skolan är det av vikt att beskriva vad de dokument som styr arbetet i skolan har att säga om ett vidgat textbegrepp. Det vidgade textbegreppet konkretiseras av Myndigheten för skolutveckling i Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. Caroline Liberg (2007) skriver i det inledande kapitlet om språk och kommunikation såhär: När man talar om meningsskapande på detta vida sätt och i begreppet språk inbegriper såväl verbala som ickeverbala språk, till exempel talspråk, skriftspråk, bildspråk, musikens språk, dansens och rörelsens språk osv., använder vi ett vidgat språkbegrepp. På motsvarande sätt får vi ett vidgat textbegrepp när begreppet text får innefatta budskap som överförs på annat sätt än genom det skrivna ordet. (Liberg. 2007, s. 8) Denna beskrivning av ett vidgat textbegrepp ger en bild av hur definitionen av ett vidgat textbegrepp kan tolkas. I läroplanen för grundskolan, Lpo 94, skrivs inte rakt ut om det vidgade textbegreppet men där står att Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. (Lpo 94, 1998, s. 5) Vidare beskriver läroplanen, i enlighet med ett vidgat textbegrepp, att eleverna ska få uppleva och använda sig av olika uttrycksmedel i sitt lärande (Lpo 94, 1998, s 7). Det konkretiseras än mer under mål att uppnå i grundskolan där det står att: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola 7

9 kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans har kunskaper om medier och deras roll kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande (Lpo 94, 1998, s. 10) I grundskolans kursplan för svenska nämns det vidgade textbegreppet och beskrivs såhär: Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ämnet utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder. (Kursplan i Svenska, Skolverket, 2000) Även grundskolans kursplan i bild beskriver hur bilder ses som meningsbärande enheter bland annat tillsammans med andra typer av text. Kursplanen genomsyras av en syn på bilden som ett sätt att kommunicera och beskriver hur kommunikationen idag ofta består av olika medier. Detta i sin tur påverkar användandet av bilder i kombination med såväl skriven text som tal och musik. (Kursplan i Bild, Skolverket, 2000). De nya styrdokumenten: Lgr 11 Från och med höstterminen 2011 gäller nya styrdokument för grundskolan. Dessa innefattar ny läroplan (Lgr 11) med nya kursplaner i de olika ämnena. Den inledande texten som berör det vidgade textbegreppet har inte ändrats utan står likadant i Lpo 94 och Lgr 11. Skillnaderna finns i det som tidigare kallades mål att uppnå som nu har ersatts av övergripande mål och riktlinjer. Under övergripande mål och riktlinjer berörs det vidgade textbegreppet i kapitel 2.2 om kunskaper där det står under rubriken mål att: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 11, 2011, s 10) Både i den nya kursplanen för svenska och för bild beskrivs hur undervisningen ska ta hänsyn till det vidgade textbegreppet även om själva begreppet inte nämns längre. En skillnad jämfört med tidigare är att det i de nya styrdokumenten betonas att eleverna ska kunna uttrycka sig genom skilda medier. I kursplanen för svenska står det: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Nytt är också att den nya kursplanen i bild lyfter fram att eleverna ska lära sig hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. I det som i den nya kursplanen anses vara centralt innehåll nämns bland annat: Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. I kursplanen för bild betonas fortfarande bildens kommunikativa roll (Lgr 11, 2011). Literacy, Multimodalitet och multimodal literacy Det finns många försök till att beskriva förmågan att läsa och använda sig av olika typer av text. För att få en tydligare bild av diskussionen kring text och läsning kommer några begrepp tätt kopplade till det vidgade textbegreppet att lyftas upp. 8

10 Olin-Scheller (2006) diskuterar begreppet literacy och dess användning när det gäller olika typer av text: Literacy kopplas ofta ihop med kompetenser som rör typografiska texter. Men i linje med att textbegreppet vidgas, menar jag att också innebörden av literacybegreppet måste omprövas (Olin-Scheller, 2006, s. 27). Hon beskriver även att det inte finns någon gångbar svensk term för literacy. Vidare skriver hon om literacy-begreppet att: en uppfattning som jag ställer mig bakom, är att, liksom McLaren, innefatta olika texttyper i begreppet. Detta gör även James Paul Gee som samtidigt poängterar att literacy-kompetenser också är starkt förknippade med specifika sociala kontexter (Olin-Scheller, 2006, s. 28). Literacybegreppet berörs även av Jewitt & Kress (2003) som diskuterar det utifrån begreppet multimodalitet. Multimodalitet handlar enligt dem om att olika uttryck ses som meningsbärande. Det engelska ord de använder är mode, som står för olika meningsbärande uttryck, såsom bild, rörelse, musik, tal mm. De menar att all kommunikation är multimodal. Collectively the chapters suggest that there is no monomodal communication, and set out to challenge the implicit assumption that speech or writing are always central and sufficient for learning. (Jewitt & Kress, 2003, s. 2) Jewitt & Kress (2003) närmar sig, i och med begreppet multimodal literacy, definitionen av ett vidgat textbegrepp när de skriver: Rather than taking talk and writing as the starting point, a multimodal approach to learning starts from a theoretical position that treats all modes as equally significant for meaning and communication, potentionally so at least. (Jewitt & Kress, 2003, s. 2) De har i och med begreppet multimodal literacy, utvidgat literacy-begreppet till att omfatta inte bara förmågan att läsa och skriva traditionell text, utan använda sig av olika multimodala uttryck. Både Olin-Scheller (2006) och Jewitt & Kress (2003) beskriver en syn på literacybegreppet som stämmer överens med synen på ett vidgat textbegrepp och dess användning i en skolkontext så som det beskrivs i skolans styrdokument. Kanon Eftersom ett vidgat textbegrepp innebär användande av olika typer av text, däribland multimedier och olika former av nya texttyper är det intressant att ställa det vidgade textbegreppet i relation till kanonbegreppet och då framför allt skönlitterär kanon. Ordet kanon kommer, enligt Nationalencyklopedin (ne.se), ursprungligen från grekiskan bland annat i betydelsen måttstock, rättesnöre eller regel. Stefan Lundström (2007) skriver i sin avhandling Textens väg om hur olika texter hamnar i klassrummen på gymnasiet. Han kommer fram till att många av lärarna i hans undersökning använder sig av liknande litteratur och att bland annat skolkulturer och lärarutbildning tillsammans skapar en inofficiell skolkanon. En av lärarna i undersökningen säger att hon har stort förtroende för lärarutbildningen och säger att det hon lärt sig där blir som en ärvd kanon vad som är viktigt att veta (Lundström, 2007, s. 204). Det är något som bekräftas av Margareta Petersson (2009) som gjort en undersökning bland blivande svensklärare. Peterson har i sin undersökning sett att lärare i många fall hävdar att det finns en kanonlista bestående av kända böcker och författare såsom Astrid Lindgren, Elsa Beskow, Lennart Hellsing, Alfonsböckerna m fl. Hur textvalet går till i skolan beskrivs även av Olin-Scheller (2006) som i sin avhandling kommit fram till att kanoniserad skönlitteratur dominerar svensklärarutbildningarna trots att styrdokumenten är tydliga med att ett vidgat textbegrepp ska tillämpas. Detta nämns även av 9

11 Lotta Bergman (2009) när hon beskriver hur textval görs av lärarna i skolan. Hon skriver i inledningen till boken Makt mening motstånd, om hur lärarkulturen är svår att förändra: I lärarkulturen utvecklas traditioner och värderingar som bevaras över tid och vars övertygelser, vanor och handlingssätt förs vidare till nya och oerfarna lärare. Det kan vara svårt att ha en avvikande uppfattning i en kultur som formats under lång tid och är kollektivt accepterad, inte minst för att kulturen ger mening, stöd och identitet åt lärarna och deras arbete (Lotta Bergman, 2009, s 13) Enligt Olin-Scheller (2006) och Bergman (2009) finns alltså en motsättning mellan användningen av kanon och ett vidgat textbegrepp i skolan. Framför allt då skönlitteraturen får ta plats på bekostnad av andra texttyper. Texten i förändring Berättande har funnits i många former genom historien. Berättandet har utvecklats från muntlig tradition till att skrivas ner och vidare dramatiseras och filmatiseras. Idag har många tillgång till datorer och telefoner med olika funktioner som internet, sociala nätverk mm. I och med den snabba utvecklingen inom informationsteknologi skriver Else Nygren (2008) att skillnaden mellan generationerna kanske aldrig har varit så stor. Hon beskriver vidare: Alla större informationsteknologiska genombrott har haft en omfattande inverkan på samhället. Boktryckarkonsten och telefonen är exempel på sådana som i grunden förändrat inte bara vårt sätt att hantera information utan också vårt sätt att tänka och se på världen (Nygren, 2008, s. 135). Om vi ser på text i enlighet med ett vidgat textbegrepp som bland annat omfattar texter som skapas via de nya medier som står till buds, påverkar den snabbt föränderliga informationsteknologin vilken typ av text vi möter i vår vardag. Den snabba förändringen är något som alla i samhället måste förhålla sig till, både privat och i skolans värld. För att få en bild av hur informationsteknologin påverkar skolan och samhället följer här en kort genomgång av forskning om vilka texter elever möter i skolan och på sin fritid. Olin-Scheller (2008) skriver om hur elevernas textvärldar skiljer sig från lärarnas. Elevernas textvärld är präglad av multimedier och deras förmåga att navigera i detta landskap kan få svensklärare att känna sig som mugglare 1 (Olin-Scheller, 2008, s. 163). Hon beskriver vidare hur texttyperna som används i skolan är andra än de som eleverna använder på fritiden och kommer i sin avhandling fram till att:. Målsättningen med undervisningen är snarare att eleverna ska tillägna sig en kulturell literacy. På så vis konserveras hierarkierna mellan det som idag betraktas som högt och lågt. Om undervisningen istället eftersträvar att utveckla en kritisk literacy-kompetens, öppnas en väg till elevernas egna textvärldar. Att läsa och arbeta med fiktionstext i skolan innebär då också att problematisera uppfattningar om högt och lågt (Olin-Scheller, 2006, s. 237) En undersökning av Theres Bellander (2008) visar på skillnader i gymnasieungdomars skrivande på fritiden och i sin skolvardag. Hon beskriver hur eleverna på fritiden främst 1 Mugglare är, enligt Olin Scheller, benämningen på de människor som saknar magiska förmågor och inte känner till den magiska världen eller magins hemligheter. Ordet har kommit att användas metaforiskt i andra sammanhang än bara Harry Potter-relaterade. Då ofta med betydelsen icke inviterad, oinvigd eller omedveten. 10

12 använder sig av olika medier så som datorer och mobiltelefoner samtidigt som de i skolans värld till största delen skriver för hand. Undersökningen visar även att texter i skolan skrivs för hand även om det finns tillgång till datorer. Även Olin-Scheller (2006) närmar sig ämnet och skriver om skillnaden mellan de olika texttyper som unga möter i sin skolvardag och på fritiden. Hon beskriver en uppdelning av texter i höga eller låga fack där de värderas som olika mycket värda. Olin-Scheller kopplar samman detta med diskussionen om kanon och kulturarv och menar att populärkulturen har haft svårt att bli accepterad i skolans värld. När det gäller det stora utbud av texttyper som unga människor möter i sin vardag som till exempel dokusåpor, teater, serietidningar, film och datorspel skiljer de sig mycket från de texttyper de möter i skolan. (Olin-Scheller, 2006, s 11) Både Bellander (2008) och Olin-Scheller (2006) visar alltså på stora skillnader mellan texten som eleverna möter i skolan och den de möter på sin fritid. Stefan Lundström (2008) skriver i sin text: Vad gör ni? Om interaktivt berättande, om hur olika texttyper som till exempel dator- och rollspel påverkar svenskämnet i skolan. Han tar upp aspekter som att svenskämnet innehåller en stor stoffmängd och att de så kallade nya medierna innebär ett utökat ansvar för svenskämnet när det gäller att utveckla elevernas läsoch skrivförmåga (Lundström, 2008, s. 125) Även Johan Holmberg (2008) berör ämnet och beskriver en del av problematiken som finns med de nya verktyg som står till buds för dagens lärare Enligt Holmberg kan lärare hindras från att använda sig av den teknik som finns på grund av att de inte vet hur de ska använda den. Vidare skriver han att vi borde ägna mer tid till att lära oss om dagens alla nya pennor som finns i vår närhet (Holmberg, 2008, s 190). Det ser alltså ut som om eleverna möts av en helt annan textvärld i skolan jämfört med på sin fritid samtidigt som skolan enligt Lundström (2008) får ansvar för att eleverna utvecklar sin förmåga att använda allt fler texttyper. Forskningen inom ämnet har tidigare till stor del berört elever i grundskolans senare år samt gymnasiet. Den här studien riktar sig mot de tidigare åren i skolan för att, med bakgrund i det ovan beskrivna, ge en bild av om och hur ett vidgat textbegrepp tillämpas i grundskolans år 1-3. Metod Kvantitativ och kvalitativ metod Eftersom syftet med studien är att undersöka både vilka texttyper som används av lärarna samt att försöka ge en bild av varför de väljer att använda de texttyperna kommer två olika metoder att användas; kvantitativ enkät och kvalitativ intervju. Enligt Trost (2010) är en kvantitativ studie relevant om syftet är att beskriva hur vanligt förekommande något är till skillnad från en kvalitativ studie som syftar till att förstå hur människor resonerar och att hitta mönster. Att kvalitativa intervjustudier syftar till att förstå världen sett genom intervjupersonerna är något även Kvale & Brinkmann (2009) beskriver. Då denna studie syftar både till att beskriva i vilken utsträckning samt hur och varför lärare använder sig av olika typer av text är båda dessa metoder relevanta. En kvantitativ enkät ger svar på i vilken utsträckning och till vad de undersökta lärarna använder sig av de olika texttyperna samtidigt som kvalitativa intervjuer på ett kompletterande sätt ger en djupare bild av hur texterna används och hur textvalet går till. Syftet med att använda både kvantitativa och kvalitativa inslag i undersökningen är även att få en större och mer tillförlitlig bild av undersökningsområdet än om endast en av metoderna använts, det som inom forskning kallas för triangulering, beskriven av Trost (2010). 11

13 Informanter och urval Informanterna består av lärare som arbetar i grundskolans år 1-3. Totalt har 25 personer svarat på enkäten. De är kvinnor mellan 28 och 62 år med en medelålder på 48,2 år. Lärarna i undersökningen har arbetat i yrket mellan 1 och 39 år med ett snitt på 20,2 år. Lärarna är verksamma i två kommuner i Norrbotten. Lärarna på skolorna i området har kontaktats via telefon. Därefter har de fyllt i enkäterna vid en avtalad tidpunkt. I några fall har enkäterna lämnats på skolan och hämtats vid ett senare tillfälle. Enkätundersökningen har ett visst bortfall, och då bland de enkäter som lämnats och fyllts i vid olika tidpunkter. Orsaken till bortfallet uppges av informanterna själva vara brist på tid för att fylla i enkäten. Totalt uppgår bortfallet till 8 enkäter. Sättet att avtala tid för att dela ut enkäterna valdes medvetet för att få ett så litet bortfall som möjligt, den andra metoden tillkom då det inte var möjligt att avtala en tid med alla informanter. Vid kontakten med skolorna är det inte någon skola som har avböjt att delta. Vid en av skolorna som kontaktades via telefon var det ingen som svarade, trots upprepade försök. På grund av tidsbrist lämnades den skolan och därför har antalet enkäter som samlats in blivit något lägre än det var tänkt från början. De skolor som deltagit har varit de som det har gått att få kontakt med och som ställt upp först. Enkäten har lämnats in anonymt förutom i de fall där informanten gått med på att intervjuas. Detta för att svaren på enkäten och intervjun ska kunna vägas ihop i resultat och diskussion. Alla enkäter samlades in innan sammanställningen påbörjades för att lärare på olika skolor inte skulle kunna urskiljas. I texten framgår ingenstans vilka som deltagit, alla informanter förblir anonyma. Intervjupersonerna har själva angett på sin enkät att de kunde tänka sig att bli intervjuade. Då det var fyra som kunde ställa upp och två av dem arbetade på samma skola har intervjuerna genomförts med tre lärare på olika skolor. Anledningen till att intervjuerna genomförts med lärare som arbetar på olika skolor är att lärare som arbetar i arbetslag kan och bör påverka varandra samt att skolkulturen på en skola kan påverka deras svar. Syftet var också att undvika att själva undersökningen påverkade resultatet genom att de intervjuade lärarna hade möjlighet att diskutera med varandra om intervjun. Sammanställning av resultat samt analysmetod Intervjuerna har spelats in med hjälp av en telefon med inspelningsfunktion och därefter transkriberats ordagrant. Kvale & Brinkmann (2009) beskriver olika sätt att dokumentera intervjuer och skriver att flitigt antecknande under en intervju kan vara distraherande. Att spela in och senare transkribera intervjuerna har till syfte att metoden så lite som möjligt påverka resultatet. Inspelning och transkription har valts för att fokus ska ligga på samtalet under intervjun utan att störas av att intervjuaren måste föra anteckningar. Tillgång till intervjuerna i sin helhet genom arbetsprocessen gör även tillbakablickar möjliga under arbetets gång, även det något som nämns av Kvale & Brinkmann (2009). Intervjuerna har lyssnats igenom ett flertal gånger samtitigt som de uttalanden som rört olika typer av text har markerats med olika färg i den transkriberade texten. Sedan har meningskoncentrering använts för att plocka ut kärnan i det sagda. Meningskoncentrering innebär att man drar samman intervjupersonens yttranden till kortare formuleringar. Långa uttalanden pressas samman i kortare, där huvudinnebörden av det som sagts formuleras om i 12

14 några få ord (Kvale & Brinkmann, 2009, s 221). När uttalanden om olika typer av text utkristalliserats ur intervjuerna har samband och olikheter i informanternas svar kunnat ses. När det gäller enkäterna har informanternas svar sammanställts i tabeller och diagram som ligger till grund för resultatredovisningen. Eftersom enkäten har en kvantitativ inriktning har resultatet angivits i siffror. Genomförande Som beskrivits ovan bestod undersökningen av kvantitativ enkät samt kvalitativa intervjuer. Enkäten (se bilaga 1) bestod av tre sidor. På första sidan angav informanterna födelseår, år i yrket samt kön. Sedan följde två numrerade frågor samt utrymme för egna kommentarer. Fråga 1: Ringa in den siffra som bäst stämmer överens med hur ofta du använder dig av följande i undervisningen. På en skala mellan 1 och 6, där 1 motsvarades av aldrig, 2, någon till några gånger per termin, 3, varje månad, 4, varje vecka, 5, flera gånger i veckan och 6 motsvarades av varje dag, fick informanterna ange hur ofta de använder sig av några olika alternativ i undervisningen. Alternativen var: Skönlitteratur, facklitteratur (inklusive läromedel), datorspel, sociala medier 2, internet övrigt, datorer inte internet, film, teater/drama, bilder, tidningar, ljudböcker, dans, musik, skriva för hand, något annat i så fall vad:. I fråga två skulle lärarna ange i vilket syfte de använder sig av texttyperna från fråga ett. Här har alla texttyperna från fråga ett funnits med förutom film som på grund av en teknisk miss fallit bort i enkätformuläret. Fråga 2: I vilket syfte använder du dig av de olika medierna i undervisningen? Markera med kryss. Här kan flera alternativ markeras om du använder dig av mediet i flera syften. Här var alternativen: för faktaförmedling inom ett specifikt ämne, som underhållning, eleverna skapar, för att lära sig att använda det konkreta mediet, färdighetsträning (i annat än det konkreta mediet), som analysobjekt, samt, annat: skriv vad i respektive ruta. Intervjufrågorna (se bilaga 2) syftade till att lärarna skulle berätta om hur de arbetar i klassrummet och vad de har för tankar bakom detta, samt berätta om vad de har för tankar kring det vidgade textbegreppet och hur de använder sig av det i undervisningen. Förutom de förutbestämda intervjufrågorna har även följdfrågor använts beroende på intervjupersonernas svar. Intervjuerna har genomförts på lärarnas respektive arbetsplatser och varade mellan 14 och 21 minuter. Intervjuerna har spelats in och transkriberats (se bilaga 3). Reliabilitet och validitet När det gäller undersökningens saklighet och tillförlitlighet kommer metoden att problematiseras utifrån begreppen reliabilitet och validitet. Kvale & Brinkmann (2009) ger i boken Den kvalitativa forskningsintervjun en allmän definition av begreppet reliabilitet: Reliabilitet hänför sig ofta till forskningsresultatens konsistens och tillförlitlighet; den behandlas ofta i relation till frågan om ett resultat kan reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare (Kvale & Brinkmann, 2009, s 263). 2 Sociala medier kan vara till exempel bloggar eller internetforum och communities på nätet. 13

15 De beskriver vidare hur reliabiliteten kan påverkas av hur intervjuer genomförs och analyseras beroende på om intervjuaren använder sig oavsiktligt av ledande frågor som kan påverka hur informanterna svarar. Den kvantitativa enkäten har varit likadant utformad för alla informanter och frågorna har haft svarsalternativ. Enkäterna har dock fyllts i vid olika tidpunkter och under något skiftande förhållanden då det inte var möjligt att dela ut enkäten till alla informanter på avtalade tider. Några enkäter lämnades, fylldes i och hämtades vid olika tillfällen. Detta är något som i viss mån kan ha påverkat resultatet och även reliabiliteten. Reliabiliteten kan ändå anses vara hög då likhet i förfarandet har eftersträvats. Intervjuerna har genomförts under liknande förhållanden för alla intervjupersonerna och stor vikt har lagts vid att frågorna ska vara öppna och inte ledande. Intervjuerna har transkriberats ordagrant vilket ökar reliabiliteten. Validitet beskrivs av Kvale & Brinkmann (2009) som den utsträckning i vilken en metod undersöker vad den är avsedd att undersöka (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 264). Enkät och intervjuer kompletterar varandra och ger en större validitet till undersökningen. Frågorna i enkät och intervjuer är utformade för att ge svar på undersökningens frågeställningar något som de av allt att döma gör med ett undantag. På grund av en teknisk miss har frågan om i vilket syfte informanterna använder sig av film fallit bort ur enkäten. Det gör att undersökningen inte heltäckande kan svara på frågan varför lärarna använder de olika texttyperna då det enda underlaget när det gäller film kommer från intervjuerna. Undersökningen har bland annat haft som syfte att ta reda på varför lärarna använder sig av de texttyper de använder. I den frågan kan utkristalliseras två olika inriktningar. Dels kan undersökas vilket syfte lärarna själva har med användningen av texterna i sin undervisning. Dels kan undersökas hur de anser att de gör sitt textval utifrån de faktorer som påverkar dem. Enkäten svarar på i vilket syfte lärarna använder sig av de olika texttyperna men inte hur de tänker kring sitt textval. Intervjuerna svarar däremot även på den andra frågan, nämligen hur de gör sina textval. Undersökningen kan därför sägas ta upp dessa båda aspekter av textval. Med en annan utformning av enkäten hade även den kunnat ta upp de båda aspekterna, något som hade kunnat ge undersökningen ett större värde och en högre validitet. Enkäten ger alltså svar på syftets två första frågeställningar (det vill säga vilka texttyper lärarna använder sig av och i vilken utsträckning de används) och intervjuerna ger till viss del kompletterande svar på de två första frågeställningarna men syftar i första hand till att svara på den sista frågeställningen (alltså varför lärarna använder sig av dessa texttyper). Ett större antal informanter hade ökat validiteten då det hade medfört att något mer generella slutsatser hade kunnat dras. Något som hade kunnat öka validiteten ytterligare är att komplettera metoden med observationer av lärarnas praktiska verklighet för att få en breddning av materialet och mer information. Detta hindrades av tidsaspekten. Avgränsningar Undersökningen kommer inte att säga något generellt om hur lärare arbetar, för det är underlaget alldeles för litet. Undersökningen beskriver hur den här gruppen lärare tänker kring texter och textval. Intressant för undersökningen är att studera hur lärarna bedömer vad som är lämpligt textval i sin undervisning och i viss mån vilka faktorer som styr deras val. 14

16 Undersökningen kommer inte att ge svar på hur etnografiska bakgrundsfaktorer så som ålder, utbildning eller kön påverkar lärarnas textval. Undersökningen är begränsad till att undersöka användningen av vissa givna texttyper, med möjligheter för informanterna att ange fler. Av tekniska skäl så som tid och enkätutformning är det inte möjligt att täcka alla texttyper som finns. Etiska ställningstaganden I undersökningen har ett forskningsetiskt förfarande eftersträvats och utgångspunkten för detta är de etiska riktlinjer som beskrivs av Kvale & Brinkmann (2009). I enlighet med de etiska riktlinjerna har informanterna informerats om undersökningens huvudsakliga syfte och deras frivillighet, samt möjlighet att när som helst dra sig ur undersökningen. I och med att lärarna i undersökningen förblir anonyma uppfylls även kravet på konfidentialitet. Undersökningen ger i huvudsak positiva konsekvenser både inom forskningsområdet samt för de berörda lärarna då den bidrar till nya tankar hos lärarna och ger forskningen en bild av hur undervisningen kan se ut i förhållande till ett vidgat textbegrepp. När det gäller forskarens roll har vetenskaplig kvalitet eftersträvats genom professionellt bemötande och neutralitet från forskarens sida. Undersökningen har genomförts och beskrivits på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera resultaten. Resultat I resultatet presenteras enkätsvaren för sig, följt av intervjuerna. Redovisningen av både enkäter och intervjuer utgår från de olika texttyper som funnits med i enkäten. I intervjuerna har lärarna pratat om hur de använder sig av datorer generellt och därför kommer det att presenteras sammanhängande. Redovisningen av intervjuerna blir av den anledningen inte exakt som för enkäterna. Enkätsvaren presenteras bland annat med hjälp av diagram. Enkät Skönlitteratur Skönlitteratur används i stor utsträckning av lärarna i undersökningen. 11 av de 25 lärare som lämnat in enkäten uppger att de använder sig av skönlitteratur varje dag, följt av 10 lärare som uppger att de använder sig av skönlitteratur flera gånger i veckan. Den lärare som använder skönlitteratur mest sällan uppger att hon använder det varje månad. (Fig. 1) När det gäller frågan om syftet till att lärarna använder sig av de olika texttyperna uppger 21 av de 25 lärarna att de använder sig av skönlitteratur som underhållning. 20 av 25 uppger att skönlitteraturen används för färdighetsträning i annat än just skönlitteratur. Vidare har 15 av lärarna svarat att de låter eleverna skapa skönlitteratur. (Fig. 2) I rutan där det gick att fylla i 15

17 andra syften än de i enkäten givna har en av lärarna skrivit att hon använder skönlitteratur som inspiration, två av lärarna har skrivit att de använder skönlitteratur för att eleverna ska lyssna och en har skrivit att hon använder skönlitteratur för högläsning. Facklitteratur 12 av 25 lärare uppger att de använder sig av facklitteratur varje vecka. hälften så många, sex av 25 lärare uppger att de använder facklitteratur varje dag. Som mest sällan uppger tre lärare att de använder facklitteratur varje månad. (Fig. 3) När det gäller facklitteratur uppger 24 av de 25 lärarna att de använder den för faktaförmedling inom ett specifikt ämne. Fler än hälften, 15 respektive 14 lärare uppger att de använder facklitteratur för att eleverna ska lära sig använda det, samt för färdighetsträning i annat än just facklitteratur. (Fig. 4) 16

18 Datorspel När det gäller datorspel svarar lika många lärare, sju stycken, att de använder sig av datorspel varje vecka respektive någon till några gånger per termin. Ingen av lärarna använder sig av datorspel varje dag och två av lärarna uppger att de aldrig använder sig av datorspel. (Fig. 5) En lärare har valt att inte uppge hur ofta hon använder sig av datorspel. 16 av de 25 lärarna uppger att de använder sig av datorspel för färdighetsträning i annat än just datorspel. 12 av 25 uppger att de använder sig av datorspel för att eleverna ska lära sig använda det. 10 av lärarna använder sig av datorspel för faktaförmedling inom ett specifikt ämne. Tre av lärarna använder sig av datorspel som underhållning. Att använda datorspel som analysobjekt eller låta eleverna skapa datorspel är inte så vanligt och uppges endast av två lärare. (Fig. 6) Sociala medier När det gäller sociala medier uppger 14 av 25 att de aldrig använder sig av sociala medier i undervisningen. Två lärare har uppgett att de använder sig av sociala medier flera gånger i veckan. Tre lärare har valt att inte ange hur ofta de använder sig av sociala medier. Ingen av lärarna använder sig av sociala medier varje dag. (Fig. 7) Det fåtal lärare som uppger att de använder sig av sociala medier i sin undervisning använder det för faktaförmedling inom ett specifikt ämne, vilket uppges av tre av de 25 lärarna. Två av 17

19 de 25 lärarna låter eleverna själva skapa med sociala medier. Sociala medier används också som underhållning samt för färdighetsträning i annat än sociala medier. Det anges i båda fallen av en lärare. (Fig. 8) Internet, övrigt Internet används av sju av de 25 lärarna flera gånger i veckan, följt av sex stycken som uppger att de använder internet varje månad i undervisningen. Ingen av lärarna använder internet varje dag och två lärare har uppgett att de aldrig använder internet i undervisningen. (Fig. 9) 20 av de 25 lärarna uppger att de använder internet för faktaförmedling inom ett specifikt ämne. Drygt hälften, 14 av de 25 lärarna uppger att de använder sig av internet för att eleverna ska lära sig att använda det. Övriga svarsalternativ har färre än hälften angett. (Fig. 10) En av lärarna har uppgett att hon använder sig av internet som analysobjekt och kommenterat; inte i så stor omfattning. Två av lärarna har i rutan för annat skrivit att de använder sig av internet i samband med Smartboard 3. En av lärarna har skrivit att hon använder internet i syfte att inhämta kunskaper. 3 Smartboard är en stor skärm med projektor, ansluten till en dator, som ersätter de traditionella whiteboardtavlorna. Datorn kan styras med hjälp av händerna eller speciella pennor direkt på tavlan. 18

20 Datorer inte internet När det gäller frågan om hur ofta lärarna använder sig av datorer, bortsett från internet uppger sju av 25 att de använder datorer flera gånger i veckan, följt av sex stycken varje vecka och fem stycken varje dag. Spridningen på svaren är stor. ingen av lärarna uppger sig aldrig använda datorer, när det inte gäller internet. (Fig. 11) En stor del, 20 av de 25 lärarna uppger att de använder sig av datorer för färdighetsträning i annat än det konkreta mediet. 16 av lärarna uppger att eleverna skapar med hjälp av datorer. (Fig. 12) En av lärarna har uppgett i rutan för eget syfte att en del elever har datorer som hjälpmedel. En lärare har även skrivit att hon använder sig av Smartboard. Film Flest lärare, 10 stycken, uppger att de använder film i undervisningen varje vecka samt lika många, 10 stycken, någon till några gånger per termin. Övriga uppger att de använder film varje månad. Ingen av de 25 lärarna använder sig av film oftare än varje vecka men alla lärare använder film ibland. (Fig. 13) 19

21 Då frågan om i vilket syfte lärarna använder film fallit bort på grund av en miss vid tillverkningen av enkäten finns inga data om detta. Teater/drama De flesta lärarna använder sig av teater eller drama någon till några gånger per termin. Det uppges av 18 av de 25 lärarna. En lärare har ringat in alternativet aldrig och skrivit som kommentar att hon använder det mycket sällan. Sex av lärarna uppger att de använder teater eller drama varje månad. Ingen av lärarna uppger att de använder teater eller drama oftare än varje månad. (Fig. 14) Teater och drama uppges av 22 av lärarna användas i syfte att eleverna skapar teater eller drama. 20 av de 25 lärarna uppger att de använder teater och drama för färdighetsträning i annat än det konkreta mediet. Drygt hälften uppger att de använder teater och drama i syfte att underhålla. Knappt hälften, 11 lärare, uppger att de använder teater och drama som analysobjekt följt av nio stycken som använder det för faktaförmedling inom ett specifikt ämne. (Fig. 15) Övriga syften som uppges av en lärare är att teater och drama används för att träna socialt samspel och självkänsla. 20

22 Bilder Bilder används i ganska stor utsträckning av lärarna i undersökningen. 11 av de 25 lärarna uppger att de använder bilder i undervisningen varje dag, följt av åtta lärare som uppger att de använder bilder flera gånger i veckan. Ingen av lärarna använder bilder mer sällan än varje månad. (Fig. 16) En stor majoritet 22 av de 25 lärarna uppger att eleverna skapar bilder samt att bilder används för faktaförmedling inom ett specifikt ämne. 16 av lärarna använder bilder som analysobjekt och 14 använder dem för färdighetsträning i annat än det konkreta mediet. 10 av lärarna uppger att de använder bilder för att eleverna ska lära sig använda bilder och åtta lärare uppger att de använder sig av bilder för underhållning. (Fig. 17) En av lärarna som angav att hon använder bilder som analysobjekt har i rutan även skrivit ett frågetecken och en lärare har angett att hon använder bilder för att skriva till. Tidningar Tidningar uppger 13 av de 25 lärarna att de använder någon till några gånger per termin, följt av åtta lärare som uppger att de använder tidningar varje månad. Alla lärare som har svarat använder tidningar i undervisningen vid något tillfälle och en lärare använder tidningar varje dag. (Fig. 18) En lärare har utelämnat att uppge hur ofta hon använder tidningar. 21

23 16 av de 25 lärarna använder sig av tidningar för faktaförmedling inom ett specifikt ämne. Knappt hälften, 11 lärare uppger att de använder tidningar för att eleverna ska lära sig använda dem. (Fig. 19) Ljudböcker Ljudböcker uppger 11 av de 25 lärarna att de använder någon till några gånger per termin. Nio av lärarna uppger att de aldrig använder sig av ljudböcker. Ingen av lärarna använder sig av ljudböcker varje dag. (Fig. 20) Det alternativ som flest lärare har svarat när det gäller syftet med att använda ljudböcker i undervisningen är som underhållning. Det uppges av knappt hälften, 10 av lärarna. De övriga svarsalternativen har fått några svar vardera. (Fig. 21) En lärare har skrivit att hon använder sig av ljudböcker i syfte att eleverna ska lyssna. Dans 11 av de 25 lärarna använder sig av dans i undervisningen någon till några gånger per termin. Sju av dem använder aldrig dans i undervisningen. Ingen av lärarna använder sig av dans flera gånger i veckan eller varje dag. (Fig. 22) En av lärarna som har ringat in alternativet aldrig har som kommentar skrivit, mycket sällan. 22

24 Lika många av lärarna, 14 stycken, har angett att de använder dans i undervisningen som underhållning samt att eleverna skapar. (Fig. 23) Egna syften som lärarna har angett är; danslekar, för att träna socialt samspel och för att öva på sin självkänsla. Musik Nio stycken av de 25 lärarna, uppger att de använder sig av musik varje vecka. Därefter uppger sju av lärarna att de använder musik flera gånger i veckan. En av lärarna har svarat att hon använder sig av musik någon till några gånger per termin. Alla lärarna använder sig av musik i undervisningen vid något tillfälle. (Fig. 24) När det gäller musik uppger en majoritet av lärarna, 22 av 25 stycken, att eleverna skapar. Tätt följt av 21 lärare som uppger att musik används som underhållning. Knappt hälften, 11 av de 25 lärarna uppger att musik används för faktaförmedling. (Fig. 25) En lärare har kommenterat att musik används till allt som det går och att det mest handlar om sång. 23

25 Skriva för hand En stor majoritet av lärarna, 23 av 25 har svarat att de använder sig av att skriva för hand varje dag. Övriga två lärare har svarat varje vecka, samt flera gånger i veckan. (Fig 26) Lika många lärare, 22 av de 25, har angett att de använder sig av att skriva för hand som färdighetsträning i annat än det konkreta mediet och att eleverna skapar. 17 av lärarna använder sig av att skriva för hand för att eleverna ska lära sig skriva och 15 av lärarna använder det för faktaförmedling inom ett specifikt ämne. (Fig. 27) Egna alternativ I rutan där det gick att fylla i något annat än de texttyper som redan fanns med i enkäten är det fyra av de 25 lärarna som har skrivit något. Tre av lärarna har skrivit att de använder sig av Smartboard varje dag och en av lärarna har skrivit att hon använder sig av spel varje vecka. Intervjuer Lärarna i intervjuerna kommer i texten att kallas Lärare 1 (L1), Lärare 2 (L2) och Lärare 3(L3). 24

26 Både L1 och L2 säger att valet av vilken text som används i undervisningen beror mycket på syftet med just det momentet i undervisningen. L3 säger att hon har jobbat i många år och har en bank med olika saker samt att hon får tips av kollegor och på nätet när hon bestämmer vad hon ska använda sig av. Skönlitteratur är den texttyp som alla tre lärarna direkt säger att de måste använda i sin undervisning. L1 anser att skönlitteraturen är A och O och menar att om hon bara fick använda sig av en sak så skulle det vara skönlitteratur. Skönlitteratur används av alla tre för att eleverna ska träna sig i läsning. Svenska är det ämne där alla tre lärarna använder sig av skönlitteratur. L3 använder sig av skönlitteratur i SO för att ge barnen kunskaper om vad som händer. Hon väljer gärna en högläsningsbok beroende på vilket ämnesområde de arbetar med i klassen. L1 betonar skönlitteraturens roll för läslust och L3 betonar att upplevelsen vid läsning och högläsning är viktig. Det skiljer sig åt hur tillgången till skönlitteratur ser ut. L2 säger att de har bra med skönlitteratur på skolan medan L3 skulle vilja ha bättre tillgång till skönlitteratur och menar att det beror på ekonomiska prioriteringar att de inte har mer och nyare skönlitteratur. Facklitteratur används av L1 främst i NO-ämnen. L2 säger att hon använder sig av facklitteratur i svenska och SO. L3 säger att facklitteraturen ofta är ämnesstyrd och förekommer i NO och SO. Både L2 och L3 säger att barnen måste öva sig i att använda faktatexter och L2 påpekar att det finns tydliga mål för det i styrdokumenten. L1 menar att facklitteratur är något hon inte skulle vilja vara utan. Både L2 och L3 säger att dålig tillgång till faktalitteratur, och enligt L3 främst ny litteratur som saknas på grund av ekonomiska prioriteringar, kan vara ett hinder i undervisningen. L3 säger vidare att hon skulle vilja använda sig mindre av matteboken och uttrycker att barnen, men framför allt föräldrarna förväntar sig att matteboken görs ut. L1 använder sig mest av datorer i matematik men även en del i svenska. L2 använder sig mycket av datorer i samband med Smartboard. Det gör hon främst i matte eftersom det går att leka med figurer och gruppera interaktivt på tavlan. I NO och SO tittar de på nyheter via smartboard. L3 använder sig främst av datorer i NO, SO, svenska och matte. I NO och SO letar barnen fakta på internet när de arbetar med olika ämnesområden. När det gäller svenska och matte säger både L1 och L3 att de använder sig av olika färdighetstränande datorspel. L3 berättar att eleverna gör bilder på datorn och sedan pratar in texter till men att det är en annan lärare som håller i det, utan någon som kan det bättre. L2 berättar att de pratar i klassen om det som finns på nätet. L2 och L3 säger att datorer är något de måste använda sig av i undervisningen. Som anledning anger de att eleverna måste lära sig att behärska verktyget och att det kommer att stå i den nya läroplanen. L3 säger även att internet är något hon måste ha i undervisningen medan L1 menar att datorer är något hon inte skulle vilja vara utan men att internet och sociala medier är något de använder ganska lite med de här mindre barnen. L2 berättar att hon inte känner att hon behöver använda sig av sociala medier i undervisningen, men att det kan bero på att hon saknar förkunskaper. Alla tre lärarna säger att de saknar vissa förkunskaper när det gäller datorer och att det påverkar hur de använder dem i undervisningen. Två av lärarna berättar att de skulle vilja ha större tillgång till datorer och att de vill använda sig mer av datorer i undervisningen. Orsaken till det menar de är att undervisningen skulle kunna bli roligare (L1), att alla elever ska bli 25

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Lärarutbildningen Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Validering inför antagning till utbildning inom VAL-projektet

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket

Läs mer

Utbildningsplan Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 för läsåret 2016/2017

Utbildningsplan Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 för läsåret 2016/2017 Utbildningsplan Grundlärare, inriktning mot skolans årskurs för läsåret 2016/2017 Master programme in Primary Education, teaching in grades of the compulsory school Utbildningsplanen är reviderad 2012-11-22

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet

Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Åsikter, erfarenheter och iakttagelser Kvantitativa betygsgrundande dimensioner i recensioner skrivna i år 3 på gymnasiet Carolina Håstrand Lärarintegrerat

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande Karin Jönsson och Jan Nilsson Elevernas skrivande I reportaget Ta ut svängarna samtala, läs och skriv, liksom i beskrivningen av undervisningen på Bodetorpsskolan framgår att skrivandet utgör en stor och

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Observations- och analysmaterial

Observations- och analysmaterial 1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.

Läs mer

Broskolans röda tråd i Musik

Broskolans röda tråd i Musik Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen: Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

2009-01-13. Engelska

2009-01-13. Engelska 2009-01-13 Engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÄRVUX I AVESTA 2014-2015 Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik Särskild utbildning för vuxna är en frivillig vuxenutbildning.

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

För årskurs 1 50 poäng IDH

För årskurs 1 50 poäng IDH 2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011 1 Inledning Baronen har fortsatt att arbeta hemvistvis under detta år. Det innebär att vi delar upp barnen i tre grupper under stora delar av dagen

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Arbetsplan för. Rönnens förskola

Arbetsplan för. Rönnens förskola Arbetsplan för Rönnens förskola Verksamhetsåret 2011/2012 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Rönnen är en enavdelningsförskola, 1-5 år, i Bredaryd. Ett typiskt småindustrisamhälle med ca 1300 invånare, många

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Svenska 8B v.11-13. Syfte:

Svenska 8B v.11-13. Syfte: Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och

Läs mer

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

En resa genom litteraturen

En resa genom litteraturen En resa genom litteraturen Barn- och ungdomsböcker Namn: Klass: Inledning De flesta barn och ungdomar brukar läsa, eller har läst olika böcker. Det finns också många olika författare som har skrivit barn-

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Bakgrund I början av 2010 tog Gatukontorets projektgrupp i samarbete med kulturgeograf Susan Bolgar fram en enkät om Gyllins naturpark.

Läs mer

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier Peter Norlander Forskarskolan historiska medier - Mediers kvaliteter och användbarhet i historieundervisningen - Historielärares mediebruk Presentation Fortbildningsdag 27/10 2015 Romarriket undervisningsmaterial?

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer