Samverkansprojektet. AF-SOC AUC i Flens kommun. Slutrapport. Ulrika Westin Projektledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansprojektet. AF-SOC AUC i Flens kommun. Slutrapport. Ulrika Westin Projektledare"

Transkript

1 Samverkansprojektet AF-SOC AUC i Flens kommun Slutrapport Ulrika Westin Projektledare Samordningsförbundet RAR i Sörmlands uppdrag är att främja samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet är att bidra till att minska utanförskapet och att underlätta enskilda individers förmåga till egenförsörjning. Det sker genom finansiering av utvecklingsprojekt som vänder sig till enskilda individer, genom utbildningsinsatser till anställda samt genom uppföljning och utvärdering. Denna rapport är en slutrapport av ett sådant utvecklingsprojekt. 1

2 Sammanfattning Under tiden från mars 2007 till januari 2008, har ett samverkansprojekt pågått i Flens kommun. Projektet har finansierats med RAR- medel och syftet har varit att utifrån en kartläggning av olika samverkansformer mellan AF-IFO-försörjningsstöd och AUC, utveckla en gemensam arbetsmodell för samverkan mellan aktörerna. Den gemensamma arbetsmodellen ska utvecklas för arbete med målgruppen Arbetslösa med försörjningsstöd. Målsättningen med detta arbete är att; minimera riskerna för att individer faller mellan stolarna identifiera behov av insatser för målgruppen den gemensamma arbetsmodellen på sikt ska effektivisera handläggningen av samverkansärenden I projektet har samtliga handläggare på IFO-försörjningsstöd, delar av handläggarna på AF samt ett par handläggare från AUC som arbetar specifikt med arbetsmarknadsfrågor ingått. Projektets utvecklingsarbete har bedrivits med stöd av verktygen för organisationsutveckling och förändringsarbete inom ramen för teorin om Förändringens fyra rum. Under tre till fyra olika utbildningsinsatser/seminarier har handläggare tillsammans med projektledaren arbetat med att identifiera exempel på bra samverkansformer, brister i samverkansarbetet och successivt utvecklat en gemensam modell för hur samverkansarbete ska bedrivas när det gäller målgruppen Arbetslösa med försörjningsstöd. Modellen som man enats kring bygger på ett stukturerat tre-eller flerparts samtal i flera steg, enligt en tydlig struktur gällande tid och form. Samtalen syftar till att man tillsammans med individen ska utveckla en individuell handlingsplan som på ett tydligt sätt ägs av individen och som samtliga parter, individen är aktuell hos, deltar i utvecklingen av. Under senare delen av projektet har modellen prövats med ett 15-tal individer och ampassningar av modellen av föreslagits. Projektet har i stor utsträckning nått de uppsatta målen, men ett tydligt behov av fortsatt processtöd, för att vidmakthålla det fortsatt utvecklings och implementeringsarbetet, har identifierats. 2

3 Innehåll Uppdraget sid 4 Arbetsprocess och metod Extern Utvärdering sid 4 Ekonomisk redovisning sid 18 Personal enkät sid 18 Individ perspektiv sid 18 Sekundära effekter sid 20 Implementering sid 21 Projektledarens analys och förslag sid 22 LSGs analys och förslag sid 24 Förbundschefens analys och förslag sid 24 3

4 Uppdraget Projektet syftar till att förbättra samverkan mellan Arbetsförmedlingen Flen (AF), Socialförvaltningen IFO (SOC) och AU-centrum (AUC ). Projektet tar sin utgångspunkt i en kartläggning av hur samverkansformerna ser ut vid uppstarten av projektet och ämnar kartlägga vad som fungerar bra respektive mindre bra utifrån handläggarnas perspektiv och uppfattning. En arbetsmodell ska utarbetas, som innebär att ärenden gällande personer med försörjningsstöd och som berör arbetsförmedlingen och socialförvaltningen ska kunna handläggas på ett mer effektivt sätt med utgångspunkt från den enskilde. Modellen ska innebära att risken för att berörda individer faller mellan stolarna minimeras samt att rätt tjänst kan erbjudas i ett så tidigt skede som möjligt. Därigenom kan berörda individers situation/förutsättningar identifieras och individuellt anpassade insatser genomföras. Insatserna förväntas medföra större möjligheter för den enskilde att gå från bidrag till egenförsörjning. Finns behov av insatser, som vi inte kan erbjuda i våra ordinarie verksamheter, så skall dessa insatser beskrivas för att därefter lyftas till rätt beslutsnivå. Modellen ska förankras i båda (Soc AF) organisationerna. Utvecklingsarbetet med arbetsmodellen bedrivs med alla handläggarna från de berörda aktörerna närvarande i processen för att på så sätt förankra modellen för samverkan väl hos dem som skall genomföra insatserna/samarbetet i praktiken. Projektet bedrivs med stöd av organisationsutvecklingsverktyg inom ramen för teorin om förändringens fyra rum. I projektet ligger betoningen på utveckling av en modell för samverkansarbete, men arbetet inbegriper även en kortare testperiod av modellen där kunder/klienter ingår i prövningen av modellen. I projektets inledning anställs en projektledare på 75%. Projektledaren tillför projektet ett externt perspektiv, anställningen sker hos IFO (Socialtjänsten). Inledningsvis tas ett beslut att inkludera alla handläggare från AF respektive IFO (försörjningsstöd) istället för att (som beskrivits i projektansökan) arbeta utifrån en liten grupp handläggare som arbetar inom lilla LSG (handläggargrupp med representanter från alla aktörer som ingår i LSG). Diskussioner förs också kring AUCs roll i projektet, som det är beskrivet i projektplanen. Diskussionerna gällde både AUCs roll som adjungerad i projektets exekutiva styrgrupp och AUC roll i lilla handläggargruppen inom LSG samt vilka handläggare som skulle inkluderas i detta projekts olika faser. Under första månaderna av projektet las en del tid på att följa upp detta. Det beslutas sedan i exekutiva styrgruppen att AUC ska delta med två handläggare (från Arbetsmarknadsenheten, AUC) i projektets utbildnings/- och utvecklingsaktiviteter, samt att förvaltningschefen ska ingå i projektets exekutiva styrgrupp. Arbetsprocess och metod Då projektet utvärderats av två studenter och deras rapportering av arbetet skapar en tydlig och översiktlig bild av projektets processer och metodik samt utformandet av en för aktörerna gemensam arbetsmodell för samverkansarbete kring målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd, känns det angeläget att i projektets slutrapport delge den största delen av utvärderingsrapporten, med några faktamässiga förändringar/uppdateringar. (Sidan 3-15 av rapporten) 4

5 Längre fram i rapporten (sid 16 och framåt följer rapporten vidare med de rubriker som mallen för RARs slutrapportering kräver) lämnar projektledaren sina kommentarer, tydliggöranden, analyser och förslag till uppföljning, vidareutveckling och fortsättning för samverkansarbetet mellan Soc-AF-AUC och övriga samverkansaktörer i Flens kommun. Projektets exekutiva styrgrupp samt LSG Flen bifogar sina respektive analyser och kommentarer till projektet. All dokumentation som finns kring projektet sammanställs på CDskiva och originalen av dokumentationen arkiveras på IFO, Socialtjänsten. Utvärdering av Samverkansprojekt Mellan Arbetsförmedling, Kommun (Socialförvaltning) och AU-centrum (AUC) i Flens kommun, Mars 2007 Januari 2008 Annalena Johnsson, Mälardalens Högskola Cecilia Lindh-Söderberg, Mälardalens Högskola Handledare: Ulrika Westin Inledning Syftet med denna rapport är att utifrån befintlig projektdokumentation belysa de ramar projektet arbetat inom, samt ge en strukturerad bild av projektprocessen och utvecklingen av samverkansprojektet. Detta har kompletterats med intervjuer, där handläggare och ledning, givits möjlighet att belysa i vilken mån de anser sig ha förbättrat samverkan och hittat en gemensam arbetsmodell för hur samverkansarbetet effektivt ska bedrivas. Intervjuerna har även givit aktörerna möjlighet att klarlägga svårigheter och framtida innovationer. Genomgången av projektets dokumentation och dessa intervjuer ligger till grund för våra slutsatser kring huruvida Samverkansprojektet i Flens Kommun uppnått sitt syfte och sina målsättningar. Bakgrund till Samverkansprojektet i Flens Kommun Personer, aktuella för ekonomiskt bistånd på socialförvaltningen förväntas vara aktiva för att på sikt kunna ordna egen försörjning genom studier, praktik, arbetsmarknadsåtgärder eller reguljär sysselsättning. Socialtjänsten kräver att den enskilde individen styrker avsaknad av egen försörjning samt tar eget ansvar och aktivt arbetar för egen sysselsättning. Detta leder till att många individer vänder sig till Arbetsförmedlingen där många blir aktivt arbetssökande. I vissa fall upphör kontakten med Arbetsförmedlingen relativt snabbt, då personerna uteblir från besök av olika skäl, och sedan återkommer regelbundet för nyinskrivning till Arbetsförmedlingen. I fall där individer uteblir från inbokade besök hos Arbetsförmedlingen och därmed inte uppfyller kravet på att vara aktivt arbetssökande är det vanligt att socialtjänsten inte får vetskap om detta. Aktörerna anser att det har saknats ett naturligt informationsutbyte dem emellan och ett resultat av det är att Arbetsförmedlingen avaktualiserar personen som arbetssökande, vilket påverkar handläggningen av och beslut om försörjningsstöd från Socialtjänsten. Socialförvaltning och Arbetsförmedling har olika lagar, regelverk/direktiv, vilket medför att man inom Kommunen ser svårigheter att finna strukturerade samarbetsformer för att förhindra 5

6 att personer med försörjningsstöd faller mellan stolarna och under långa perioder passiviseras. Det har utifrån dessa svårigheter uppmärksammats ett behov av en utarbetad arbetsmetodik för gemensamma individärenden. Med det som utgångspunkt har man sett behov av att identifiera personer som behöver samordnande insatser/aktiviteter och att detta kräver samverkan mellan de berörda aktörerna. Kommunen anser att nytänkande och utveckling av samverkansmetoder är viktigt och krävs för att situationen för målgruppen, arbetslösa med försörjningsstöd förändras. Syfte med projektet Syftet med projektet är att Kommun och Arbetsförmedling ska skapa en gemensam arbetsmodell för arbete med individer i målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd. Den utarbetade modellen ska medföra att gemensamma ärenden ska kunna handläggas på ett mer effektivt sätt, med utgångspunkt från den enskilde individen. Modellen ska motverka att individen faller mellan stolarna och öka möjligheten att snabbt identifiera behov hos klienten/kunden. Detta för att aktörerna snabbt ska kunna tillsätta individuella insatser och öka möjligheten för individen att gå från bidrag till egen försörjning och därmed minska individens behov av samhälleliga resurser. I ärenden där det hos klienten/kunden identifieras behov av insatser som ej kan erbjudas inom den ordinarie verksamheten ska behov av insatser beskrivas, för att därefter lyftas till rätt beslutsnivå. Aktörerna fungerar därmed även som en förmedlande länk mellan klient/kund och det omgivande samhället. Styrgrupp Behovet av effektiv samverkan har lett till att Samverkansaktörer inom LSG i Flens kommun ansökt hos Samordningsförbundet RAR, Södermanland om projektmedel för utveckling av arbetsformer för rehabilitering i samverkan om personer med försörjningsstöd. Inom projektets ramar anställs en projektledare vars uppgift har varit att inventera tidigare samverkan, planera arbetet och skapa förutsättningar för att målet med projektet ska nås. Projektprocessen, dess utveckling och framgångar/svårigheter har kontinuerligt av projektledaren rapporterat till styrgruppen för projektet under projektets gång. I detta fall består styrgruppen av en del av LSG med två chefer från Socialtjänsten och en från vardera Arbetsförmedlingen och AUC. Punkter av vikt för projektprocessen som framkommer i dessa möten där projektledaren informerat styrgruppen är; Vikten av att ledningen förmedlar en samsyn kring Samverkansprojektet till handläggarna Vikten av fungerande kommunikations och informationskanaler Läggs det olika innebörd i begreppen samverkan/samarbete Att AUC som inledningsvis inte var involverade i projektet har tillkommit under projektets gång Utveckling av metod i projektet Inledningsvis genomförde projektledaren en kartläggning och inventerade aktörernas befintliga samarbetsformer. Det framkommer att det fanns ett samarbete mellan myndigheterna, men att det till stor del byggt på personliga kontakter och inte skett i någon 6

7 strukturerad form. För att skapa gynnsamma förutsättningar för framtida samverkan fokuserar projektledaren inledningsvis på att aktörerna ska få kunskap om varandras olika regelverk, lagrum och rutiner. Detta för att öka kunskap och förståelse för respektive myndighets arbetssätt och därmed öka möjligheten till effektiv samverkan. Teorin om fyra rum I processen att utveckla en metod för samverkan har berörda aktörer tillsammans och med stöd av Teorin om förändringen fyra rum (Claes Janssen) utvecklat grunden till en modell för effektiv samverkan. Fyrarummarverktygen har skapat möjlighet för handläggarna att fundera kring/förstå utveckling/förändring som är användbart i relation till mig själv, gruppen, andra aktörer och i relation till klienter/kunden. Detta har bidragit till tydliggöra dynamiken i förändringsprocesser. Teorin om fyra rum medverkar till att förtydliga olika tillstånd individer/grupper/organisationer genomgår i en förändringsprocess som; Nöjdhet Censur Förvirring/Konflikt Inspiration/Förnyelse Teorin har fungerat som ett verktyg i arbetet och projektledaren har tillsammans med aktörerna använt sig av teorin om fyra rum i den gemensamma processen att utveckla en modell för effektiv samverkan. Detta arbete har framförallt skett under tre utbildningsdagar där fokus har varit att lära känna varandra, respektive organisation men även att belysa hinder och möjligheter med samverkan kring klienter/kunder. Utbildningsdagar Utbildningsdag 1 (18 och 24 april, 2007) Under dessa dagar har handläggarna på Försörjningsstöd, Arbetsförmedling samt AUC lagt grunden för framtida samverkan, samtidigt som de fått möjlighet att lära känna varandra och respektive regelverk. De har genom samtal och grupparbeten kring samverkan kommit fram till följande punkter: Det är mycket viktigt att alla i projektet skapar en gemensam målbild över vad som ska presteras och produceras. Kommunikation mellan parterna är ytterst viktig både uppdatering samt uppföljning. Aktörerna bör se samverkan ur ett arbetsmiljöperspektiv man måste känna att klienterna hanteras rätt, både vid utbetalning av försörjningsstöd samt vid sysselsättning vid AUC. En av svårigheterna för samverkan är de olika regelsystem som krockar. Genom att sätta klienten i centrum samt genom att inta varandras perspektiv bör samverkan kunna underlättas och förbättras. Upplevelsen av utbildningsdagen är positiv då det är bra att få tid att diskutera samt att dela varandras erfarenheter, kunskap samt synsätt. Detta upplevs som viktigt för samverkan. Samverkan kan utgå från trepartsamtal vilket är en utveckling av ett arbetssätt som aktörerna utfört tidigare men dock ej på ett strukturerat sätt. Målgruppen för projektet ska vara aktivt arbetssökande. Enligt socialstyrelsen ska en arbetslös stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket innebär att individen skall vara anmäld på arbetsförmedlingen, villig att ta anvisat lämpligt arbete även utanför den 7

8 egna kommunen. Individen skall även vara beredd att aktivt söka arbete och vara redo att ta anvisade arbete, även utanför det yrkesområde man tidigare arbetat och att vara arbetssökande på heltid om inga medicinska hinder föreligger. Ett problem idag är att arbetsförmedlingen inte längre kan erbjuda några praktikplatser, vilket gör att klienten inte får en möjlighet att visa vad han/hon går för. Socialförvaltningen vänder sig då till AUC. Utbildningsdag 2 (12 juni, 2007) Förändringsprocessen startades genom att alla medarbetare genomförde övningar utifrån teorin om förändringen fyra rum för att ge möjlighet att reflektera över självbild och vikten av feedback i processer. Detta möjliggör en förståelse för både sig själv som professionell, deltagande aktör och klienten i samverkansarbetet. Alla kan befinna sig i olika faser vilket är viktigt att ha förståelse för, samtidigt som det är viktigt att motiveras att gå från förvirring/konflikt i riktning mot till exempel nöjdhet Ett ramverk för arbetsmodellen skapas genom att följande punkter genomarbetas: Gemensam planering med klienten ökar möjligheten att identifiera möjligheter, problem, hinder och behov hos klienten på ett tidigt stadium. Det behövs nya mötesarenor för aktörerna formellt och informellt, förslagsvis frukostmöten med uppföljningsmöten och mer användning av . Samverkan ska bidra till att handläggarna förändrar sitt arbetssätt, vilket ökar effektiviteten. Arbetet ska också medföra att varje klient känner ansvar för sin egen försörjning därför krävs en individualistisk och realistisk handlingsplan med delmål och mål. Genom olika övningar i trepartsamtal, samt utvärderingar av dessa övningar, utvecklas arbetsmodellen vidare. Den framarbetade modellen som aktörerna är överens om består av tre- eller flerpartssamtal, där vikt läggs vid förberedelse och att klienten/kunden ska ha en tydlig handlingsplan med klara delmål och mål. En återkommande svårighet som nämns under hela arbetet är tidsbrist. Aktörerna har svårt att se projektarbetet samverkan som en del av det ordinarie arbetet, utan anser det vara något utöver sina arbetsuppgifter. Detta belyses genom en återkoppling till teorin om fyra rum där aktörerna kan se att de i förändringsarbetet mot gemensam samverkan gått från nöjdhetens rum till censur. Förändringsprocesser är alltid svåra, men genom att arbeta med självbild och feedback som bör skapas genom mod och realistiska val finns stora förhoppningar att handläggarna utvecklas i arbetet och kan komma till inspirationens rum under nästa utbildningsdag. Utbildningsdag 3 (30-31 augusti 2007) Dessa dagar startas upp med ett frågeformulär innehållande 40 frågor och som är basen i arbetet med Fyra-rummar -verktyget Organisationsbarometern som är ett sätt att mäta klimatet i en organisation i förhållande till de fyra ovan nämnda Rummen. Organisationsbarometern används vanligtvis för att mäta det generella klimatet i en 8

9 organisation, men i detta fall genomfördes en viss anpassning av frågorna för att istället fokusera mätningen på samverkan mellan aktörerna. Utifrån de mätvärden som kommer fram arbetar sedan grupperna vidare enligt ett speciellt mönster för att tillsammans ta fram handlingsplaner och mål för det gemensamma, varje aktörs samt det individuella samverkansarbetet. Resultatet av mätningen visar på ett godtagbart samverkansklimat, men samtidigt på att det finns anledning att höja respektive sänka vissa av värdena samt att det som är godtagbart alltid kan bli bättre. I olika grupper arbetar deltagarna därefter samtliga medarbetare med att söka möjligheter till en förbättrad samverkan. En handlingsplan utformas utifrån tre nivåer, jag, gruppen och förväntningar på ledningen som samtidigt kopplas till åtagande och genomförande. Grupperna såg behov av följande: Förbättrad kommunikation och information mellan instanser och även mellan handläggare, både internt och externt. Bättre samverkan och tydlighet mellan olika kommunala aktörer kring arbetsmarknadsfrågor. Fortsatt arbete med denna projektprocess. Att få med fler aktörer som ej ingår i projektet i samverkansaktiviteterna. Grupperna beslutade följande: 3 datum bokades för möten i lilla LSG. Individuell handlingsplan utformas utifrån individens kompetens och vilka hinder och möjligheter som föreligger, samt individuella delmål och mål. Viktigt är vad som överenskommits, med vem, när tidsram samt hur uppföljning ska ske. Målgruppen/Klienter definierades enligt följande: Långtidsarbetslösa, 6 mån eller mer. Utlandsfödda/invandrare Ungdomar år (20-24) Missbrukare i program Hälften av klienterna bör vara nya ärenden, resterande är gamla fall som sen tidigare är kända hos aktörerna. En enkät bör gå ut till klienterna för att åskådliggöra/belysa deras upplevelse av projektet. En återkoppling till förändringen fyra rum genomfördes och aktörerna ansåg sig ha en god inspiration efter utbildningen och såg sig nu befinna sig i inspirationens rum. Utvecklad metod tre- flerpartsamtal En utveckling av samverkan i form av trepartsamtal har av deltagarna känts realistisk, då det är något som aktörerna upplever att de genomfört tidigare om än inte lika strukturerat. Fördelar med trepartsamtal är att klienten nås, kartläggs och snabbt får stöd på ett effektivt sätt. Genom att aktörerna sitter tillsammans slipper klienten fungera som budbärare mellan enheterna. De olika aktörerna får även information som de annars kanske inte fått på ett naturligt sätt och individuella behov kan lättare identifieras. Men det är viktigt att aktörerna är 9

10 klara och tydliga mot klienten och visar sina olika ansvarsområden och att fokus ligger på individen. Det är klienten som måste ta ansvar för sin försörjning och sin framtid och bidragsberoendet bör göras så kortvarigt som möjligt. Viktigt är att skapa gemensamma rutiner kring klienten och dess sekretess för att underlätta samverkansprocessen. Testgenomförandet av modell Under hösten har metoden i form av trepartsamtal testats och utvecklats. Handläggarna har inte genomfört lika många samtal som planerat, mycket på grund av tidsbrist. Deltagarna har tillsammans med projektledaren utfört samtalen i strukturerad form och med hjälp av den gemensamma handlingsplanen. Projektledarens deltagande och styrning av samtalen har under testperioden minskat, vilket kan ses som en naturlig utveckling av medarbetare och modell. Projektledaren fungerar nu endast som observatör under förberedelsen, samt ger återkopplingen efter samtalet. Förberedelsen inför samtalet har upplevts som ytterst viktig, då den grundlägger hela samtalet och skapar förutsättningar för handläggarna att framkalla bästa utvecklingsmiljö för klienten. Syftet med modellen är att skapa en individuell handlingsplan för och tillsammans med klienten, där målet är egen försörjning. Målsättningen ska nås genom att aktörerna gemensamt med klienten/kunden skapar en tydlig handlingsplan med klara mål och realistiska delmål för den närmaste framtiden. Den individuella handlingsplanen ägs av klienten som även är ansvarig för att handlingsplanen tas med till varje möte. Det är viktigt att se att delmål infrias och följs upp samt att klientens handlingsplan är uppdaterad enligt de sista framstegen. Klienten informeras också muntligt om att samarbete med samtliga aktörer är nödvändig för att erhålla försörjningsstöd. Då klienten ansöker om försörjningsstöd skriver han/hon under ett medgivande till samverkan mellan aktuella aktörer i det enskilda fallet. Detta syftar till att samverkan då kan ske genom temporärt sekretessupphävande mellan de olika aktörerna så de kan bistå klienten i sin väg mot egen försörjning. Ansvarsfördelningen mellan deltagarna i trepartsamtalet ska klargöras under förberedelsen av samtalet, detta för att skapa en tydlig struktur av samtalet och undvika dubbla budskap. Kommunikationen ska vara rak och klienten ska ha gett sitt samtycke till ett öppet samtal. Praktiskt genomförande av modellen 1. Förberedelse av trepartssamtal, ca 15 min. Detta syftar till att deltagarna delar information om klienten i förhållande till den befintliga handlingsplanen. En inventering av nuläget genomförs, samtidigt belyses svårigheter, möjligheter, delmål och mål. Gemensamt bestäms vem som ska leda samtalet, vad som skall uppnås samt vem som tar ansvar över tiden. 2. Genomförandet av trepartssamtalet, min. 3. Varje samtal avslutas med en genomgång av ärendet och deltagarna ger varandra feedback på hur de samverkat/samarbetat och vad som uppnåtts, ca 15 min. Projektledaren ger feedback till samtalen utifrån hur arbetet med modellen utförts och förhållningssättet till klienten. Syftet med feedbacken har varit att skapa utrymme för lärande och utveckling. Arbetsmodellen som aktörerna gemensamt utarbetat är strukturerat i tre- eller flerpartsamtal som bygger på följande hörnstenar: Maximalt 14 dagar mellan klientens ansökan om försörjningsstöd/anmälan på arbetsförmedling och första personliga mötet med klient. 10

11 Utbyte av information i ärendet mellan de aktuella samverkansaktörerna i samband med gemensamma förberedelser av tre eller flerpartsamtal. Samtalet ska inledas med en bekräftelse på samtycke, från klient, till samverkan mellan de olika aktörerna. Då komplikationer uppkommer begär samverkansparterna klientens samtycke till att annan kompetens får insyn i ärendet och tillåtelse att kontakta klienten. Enkät till handläggarna - Aktörernas inställning till samverkan Förändring mellan enkät 1, 2 och 3 i Samverkansprojektet Under projekttiden har deltagande aktörer utifrån RAR S ramar fyllt i enkäter om upplevelse av samverkan. Detta sker vid tre tillfällen (12 juni, 31 augusti och 29 november) under projektets gång och möjliggör analys av deltagarnas grad av samverkan och om den förändrats under tiden för projektet. Tre enkäter har fyllts i och behandlats och i resultatet kan vi se att; Inställning till samverkan var 100 % positiv, både vid enkät 1,2 och 3. Aktivt samverkansarbete har ökat från enkät 1 till 2, för att sjunka något i enkät 3. Socialtjänsten upplever en något högre aktivitetskänsla än Arbetsförmedlingen. Grad av kunskaper om den andres organisation/riktlinjer/ramar är ca 70 % vid samtliga frågetillfällen. Förhoppningar om samverkan mellan organisationen samt att det skapar större effektivitet har ökat nu på %. Upplevelse av att få ett större nätverk samt att individen får snabbare och bättre hjälp har ökat mellan enkät 1 och 2, för att öka ännu något mer till enkät 3. Samarbetsförmågan upplevs som något förbättrad mellan enkät 1, 2 och 3. Förståelsen för hur förändring påverkar dig, målgruppen och organisationen har ökat, men stagnerat mellan enkät 2 och 3. Graden av möjligheterna till förbättrat samverkansarbete har ökat mellan enkät 1, 2 och 3. Självvärdering Samverkansprojektet AF-SOC-AUC Då samverkansprojektet bedrivs inom samordningsförbundet RAR ramar ska en självvärdering utföras under projekttiden. I denna självvärdering beskrivs projektets syfte och målsättning samt vad som skett i de olika faserna i projektet. Detta möjliggör reflektion över arbetsprocessen och synliggör uppnådda prestationer, resultat och effekter av arbetet. Självvärderingen ökar även möjligheten att identifiera brister och framgångsfaktorer inom projektet. I självvärderingen av Samverkansprojektet framkommer att; Styrningen av projektet var inledningsvis inte var helt tydlig. Detta då det framkommer att styrgruppen formellt innefattas av LSG Flen, men i praktiken kom att bestå av representanter från Arbetsförmedlingen, AU-centrum och Socialförvaltningen, delar av LSG. Det hade varit fördelaktigt om projektet inledningsvis varit bättre förankrat hos handläggarna. 11

12 Projektet möttes inledningsvis med intresse samtidigt som handläggarna initialt visade en tveksamhet på grund av upplevelse av hård arbetsbelastning och resursbrist. Det framkommer att projektledarens processinriktade förhållningssätt inledningsvis ibland kom att ifrågasattas. Trots detta framkom behov av dialog och bredare samtal kring samverkansarbete hos deltagande aktörer. Deltagande handläggare har inom projektet haft möjlighet att uttrycka åsikter om samverkan, delge varandra erfarenheter om varandras olika arbetssätt och diskutera framkomliga vägar för samverkansarbete. Delaktigheten har medfört att handläggarna har gått från ett problemfokuserat till ett mer lösningsfokuserat perspektiv Betoningen på projektet har legat på utvecklandet av modell och processer som sker vid samverkan mellan både handläggare hos de olika aktörerna och mellan handläggare och klient/kund. Projektet har förankrats väl hos handläggarna då projektledaren under hela projektet arbetat nära de handläggare som arbetat med projektet. Samverkansprojektet har medfört en ökad samsyn gällande målgruppen, då största delen av handläggarna arbetat med projektet. Teorin om Förändringens fyra rum har för deltagarna medfört ett tydliggörande av den egna utvecklingen, organisationsförändringar och medfört ökad förståelse för önskvärda förändringar hos målgruppen, på deras väg från bidragsförsörjning till egen försörjning. Då det gäller realismen i projektets uppsatta mål framkommer att målsättningen är realistisk. Detta då sannolikheten att uppnå förbättrad samverkan mellan aktörerna och möjligheten att finna en gemensam, tydlig värdegrund för samverkansarbete är stor. Däremot ses målet att inga individer ska falla mellan stolarna inte helt realistiskt. Samtidigt framkommer det i självvärderingen att samverkan minimerar risken att klienterna faller faller mellan stolarna och minskar även möjligheten att de utnyttja luckor i systemet. Sammanfattning av samtal med aktörer i samverkansprojektet Deltagarna i samverkansprojektet delgavs information om det planerade samverkansprojektet via sina respektive chefer. Flera av handläggarna beskriver en känsla av oförståelse och förvåning, då de redan upplevde att samverkan mellan Socialtjänsten, försörjningsstöd (IFO) och Arbetsförmedlingen (AF) förekom. En viss förvirring kring vilka som skulle delta och vad som egentligen var syftet med projektet har också beskrivits, man funderar ju om man gjort ett dåligt jobb är funderingar som framkommit. Denna förvirring kring projektet har dock bleknat efter utbildningsdagarna under vår och försommaren. Det framkommer i samtalen med handläggarna att AUC`s roll i projektet upplevs som diffus. Varken Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten upplever dem som en självklar aktör i projektet. Från AUC s handläggares sida framkommer att de kom in i projektet efter två månader, då det upptäcks att aktiviteter saknas. Detta menar man är olyckligt, då det medfört att AUC`s roll har blivit otydlig och oklar. Här uttrycks en upplevelse av att stå utanför projektet, trots att de står med i projektbeskrivningen. Däremot anser man på AUC att de i sitt arbete har mycket att tillföra i samverkansprocessen kring klienterna. De flesta av handläggarna inom samverkansprojektet menar att deras förväntningar i början var relativt neutrala och har speglats mer av osäkerhet och oförståelse än av förväntan kring vad samverkansarbetet kan leda till. Deltagarna menar att de redan innan projektet inleddes 12

13 skedde en samverkan, bestående av flerpartsamtal mellan IFO och AF och vid behov även AUC. Men samtalen skedde då utan gemensam handlingsplan och utan någon fast struktur. De beskriver att samverkan då var mer individbaserad beroende på vilka aktörerna var och det förekom inte någon strukturerad inarbetad rutin i arbetet. Detta kan delvis förklara den förvirring som föranledde projektet, då deltagarna redan upplevde att samverkan existerade. I intervjuerna framkommer att alla ser stora fördelar med den utarbetade, strukturerade modellen som flerpartssamtal medför. Utbildningsdagarna under våren och försommaren bidrog starkt, menar samtliga deltagare, till att en gemensam känsla för projektets syfte skapades. Detta då deltagarna där fick möjlighet att lära känna varandra, få ökad kännedom om skilda regelverk, olika arbetssätt och att genom övningar reflektera över olika situationer i arbetet. Handläggarna menar att genom att inta olika perspektiv i samtalsövningarna har det skapats en större förståelse och ökat kunskapen om varandras olika profession, samt klientens faktiska upplevelse av sin situation. Deltagarna påvisar att övningar kring teori om fyra rum har medfört att alla har en gemensam startnivå kring projektet. Styrkan i teorin har visat sig vara att den kan appliceras på det mesta i livet och de flesta handläggare har haft den som redskap i arbetet, fast på lite olika sätt. Även om tankar som teorin om fyra rum förmedlar inte på något sätt är något nytt för deltagarna så upplever de att det medfört en gemensam plattform att starta projektet från och som någon uttryckte det teorin om fyra rum är en tankemodell, som jag gjort till min egen. Projektet har mynnat ut i en arbetsmodell som arbetats fram under 3 utbildningsdagar, treeller flerpartssamtal. Deltagarna inom projektet beskriver det som en omarbetning och förfining av tidigare arbetssätt. Nu under strukturerade former och med en gemensam handlingsplan, i vilken klient själv får medverka till och skriva under beslut som tagits under samtalen. Klienten skriver även under ett medgivande till sekretesseftersgift, vilket skapar utrymme för handläggarna att ha öppna samtal under trepartsamtalen tillsammans med klienten. Tre partsamtal består av tre delar - förberedelse, faktiskt samtal med klient samt en återkoppling efteråt. Deltagarna belyser att detta arbetssätt har visat sig varit mycket lyckosamt och samtliga uttrycker stora vinster med att arbeta med modellen. De största vinsterna deltagarna upplever är att klienten får klarhet i var han/hon står och vad som krävs av honom/henne. Att aktörerna sammanförs och diskuterar problematiken gemensamt är en annan viktig faktor som handläggarna belyser, samt att klienten blir hörd och sedd på ett positivt sätt. Deltagarna betonar att nya kunskaper kring klienten framkommer lättare vid flerpartssamtalen och problem hos klienten har åskådliggjorts/identifierats på ett tidigare stadium. Handläggarna menar även att klientens egna resurser har belysts och framkommer starkare än vid tidigare handläggning. Deltagarna inom samverkansprojektet beskriver att arbetet har medfört en idag mer gemensam målbild än tidigare, vilket flera av deltagande aktörer menar är grundläggande för om samverkansprojektet kommer att visa resultat. Handläggarna inom projektet menar att de nu befinner sig i en fas av inarbetning av metoden och samtliga upplever att metoden är ett mycket bra verktyg i arbetet. De menar att metoden ger positiv utdelning både för klienten och för dem själva. Brist på tid för trepartsamtal upplevs som det största problemet, vilket uttrycks starkt av samtliga deltagare, framförallt för handläggarna på försörjningsstöd. Arbetet med metoden tar tid, och det uttrycks en medvetenhet om att detta gäller framför allt i inarbetningsstadiet. Det beskrivs av handläggarna som en orsak till att arbetet med modellen till viss del känts som något som ska 13

14 ske utöver de vanliga arbetsuppgifterna. Brist på resurser, framför allt hos IFO är något som upplevs påverka projektets fortlevnad. Detta trots att samtliga ser fördelarna med modellen och ser det som en självklarhet att tre- eller flerpartssamtal ska ingå som en naturlig del i den fortsatta verksamheten. Samtliga deltagarna betonar vikten av samverkan och alla de positiva faktorer detta medför och menar att samverkan är nödvändigt för att kunna utföra ett tillfredställande arbete. Men många känner också en oro för att resursbristen inte tillåter dem att fortsätta och utveckla metoden. Vi har gjort vad vi kunnat utifrån våra förutsättningar, sen har vi kanske inte nåt fullt resultat, men det beror nog mer på andra faktorer är tankar som framkommer om projektet uppnått sitt syfte. Handläggarna utrycker en svårighet i att målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd i projektet av IFO anses vara arbetsföra, medan AF ofta anser dem icke anställningsbara. Handläggarna åskådliggör ett glapp i samsyn mellan IFO och AF, vilket medför att deltagarna i projektet upplever att de inte har något att erbjuda klinterna i form av meningsfull sysselsättning. IFO menar att det finns många andra klienter än de som är med i projektet som behöver de praktikplatser som AUC kan erbjuda, då de befinner sig betydligt längre från den reguljära arbetsmarknaden än projektets målgrupp. Något som kan bäras med från detta projekt, menar deltagarna, är vikten av en grundlig inventering av hur arbetet genomförts innan projektet startas upp. Handläggarna anser att detta skulle ha medfört mindre förvirring hos deltagarna inledningsvis samt möjligen en förändring i resursfördelningen under projekttiden. Möjligen hade resurser kunnat ansökas inom ramen för projektet till en extra handläggare inom IFO Detta upplevs av handläggarna kunnat öka förutsättningarna för att på ett effektivare sätt arbeta med modellen och även påverkat inställningen gentemot projektet inledningsvis. På frågan om handläggarna anser att målet med projektet har uppnåtts visar det sig att viljan att påvisa resultat upplevs av flera som stressande. Detta då de ännu inte upplever att de nått målet för projektet. Men förändring tar tid och som någon utrycker det kom igen om sex månader, då syns säkert resultat. Deltagarna menar att metoden kan effektivisera kommande arbete, men att den inte ännu upplevs inarbetad och klar. Samtliga menar att det krävs ytterligare tid för inarbetning med flera samtal samt uppföljningar. Men handläggarna påtalar att grunden är lagd för ett framtida effektivt arbetssätt. En motor krävs troligen för att driva metoden vidare är en tanke som handläggarna för fram gällande metodens hållbarhet i framtiden. Samtliga deltagare uttrycker en positiv helhet över projektet, trots de svårigheter som de brottats med. De delger även en stark positiv bild av samverkansarbetet och faktorer som medfört att klienten lyfts upp och belysts på ett annat sätt än tidigare. En av deltagarna för i det här sammanhanget fram de avslutande orden från en klient efter ett trepartsamtal; tack, faktiskt!, som en beskrivning av ett projektresultat. Sammanfattningsvis belyser samtalen med deltagande aktörer i samverkansprojektet svårigheter som är vanliga vid alla förändringar. Det är svårt att förstå varför förändringen ska ske och att det går utöver det vanliga arbetet. Vissa individer har eventuellt helt enkelt svårt för förändringar överhuvudtaget. Därför är informationen från ledningen inledningsvis av stor vikt just för att få medarbetarna att uppleva delaktighet i en förändringsprocess. Handläggarna hos de olika aktörerna beskriver en stor osäkerhet kring varför samverkansprojektet inledningsvis skulle äga rum. Men när handläggarna väl har fått delta i arbetet av att utveckla en gemensam modell för samverkan kring målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd förändras attityden till samverkansarbetet och handläggarna beskriver en modell som de tror 14

15 på och önskar arbeta utifrån i framtiden, för att öka möjligheten för arbetslösa med försörjningsstöd. Avslutande diskussion Syftet med Samverkansprojektet har varit att Kommun och Arbetsförmedling tillsammans ska skapa en arbetsmodell i arbetet med arbetslösa med försörjningsstöd utifrån en gemensam målbild. Den utarbetade modellen ska effektivisera handläggningen av gemensamma klientärenden och öka möjligheten att tidigt identifiera behov och tillsätta individuella insatser. Den utarbetade arbetsmodellen ska leda till att öka möjligheten för individen att gå från bidrag till egen försörjning. Vi kan se att modellen som Samverkansprojektet mynnat ut i, strukturerade tre- eller flerpartssamtal är mycket användbar i detta arbete. Men har man inom Samverkansprojektets ramar nått målet? Ja, delvis då aktörerna genom samverkan skapat en arbetsmodell, strukturerade tre- eller flerpartssamtal att använda i arbetet med gemensamma klientärenden, arbetslösa med försörjningsstöd. Handläggarna uttrycket att modellen på intet sätt är inarbetad och klar som en naturlig del i arbetet kring målgruppen. De anser att det krävs mer tid för fastställande av arbetssättet, vilket är en naturlig följd av ett nytt sätt att arbeta. Deltagarna i samverkansprojektet uttrycker en mycket positiv känsla kring arbetsmodellen och om sättet att arbeta. Om arbetet med modellen ges tid och kraft att bli permanent är samtliga deltagare övertygade om att det kommer att se positiva resultat i arbetet. Utifrån detta har målet för Samverkansprojektet blivit uppfyllt då aktörerna gemensamt utarbetat en fungerande arbetsmodell. Däremot är det för tidigt att säga något om vilken effekt arbetsmodellen har för målgruppen. Det har i nuläget genomförts för få tre- eller flerpartssamtal partssamtal för att avgöra det. Men om modellen blir en naturlig del i arbetet kring arbetslösa med försörjningsstöd finns alla förutsättningar för att även det målet ska nås. Det framkommer att Arbetsförmedlingen anser att det kunde ha varit fördelaktigt om projektledaren varit mer fysiskt delaktig även där i projektprocessen. Det är dock svårt att se om det har påverkat resultatet i samverkansprojektet negativt. Men för känslan av delaktighet i projektet för handläggarna hade det säkert varit fördelaktigt om projektledaren alternerat mellan de olika aktörerna. I dokumentationen framkommer att AUC`s roll under projektet har varit diffus. De uttrycker att de upplever en oförståelse över att de inte är mer integrerade i samverkansprojektet. I projektbeskrivningen är de delaktiga i projektet, men verkligheten tycks vara en annan. Möjligen är det så att AUC tillkallas då behov uppstår, men deras upplevelse av att inte vara 100 % delaktiga i projektet tyder på att det vore värdefullt om de på ett mer naturligt och kontinuerligt sätt var delaktiga i trepartssamtalen. En upplevd svårighet i att fortsätta arbeta med modellen är resursbrist och hög arbetsbelastning på Socialtjänsten. En tolkning skulle här kunna vara att det är förändringsovilligheten som medför minskad motivation att arbeta med förändringsarbete. Det är alltid svårt att förändra och gå mot osäkerheten att arbeta med något som inte är inarbetat. Alla aktörer är överens om att det tar tid från det ordinarie arbetet, men det är resursbrist och den höga arbetsbelastningen på Socialtjänsten som dominerar, då det gäller hinder för modellens överlevnad. Hade dessa hinder upplevts även från Arbetsförmedlingen som inte uttrycker samma arbetsbelastning, skulle det kunnat förklaras med förändringsovillighet hos handläggarna. I detta fall kan det vara nödvändigt att även söka förklaringar på annat håll. 15

16 Vikten av ledningens delaktighet i projektet belyses i projektdokumentationen, då detta ofta anses vara avgörande för att ett projekt ska vara framgångsrikt. Projektledaren har under projekttiden arbetat med vikten av att ledningen förmedlar en samsyn av betydelsen av projektet till handläggarna. Detta är viktigt då ledningens uppfattning speglar sig i personalens attityd och kan påverka resultatet i negativ och positiv riktning. Forskning (Gard & Söderberg, 2003) påtalar att en svårighet vid samverkansarbete är att olika aktörer ofta har olika mål i sin verksamhet, vilket skapar oenighet och försvårar samverkan. Detta belyser vikten av att aktörerna skapar en gemensam grund i arbetet trots olika lagar och regelverk att följa. Det tycks samverkansaktörerna i Flen klara på ett bra sätt då det till exempel gäller upphävandet av sekretess som inledningsvis upplevdes som ett hinder för samverkansarbetet. Ett område där det fortfarande framkommer oenighet gäller frågan kring huruvida en person är anställningsbar (arbetsförmedlingen) eller arbetsför (socialtjänsten). En gemensam syn på begreppens definition torde skapa en större enighet och underlätta samverkansarbetet. Forskning visar att samverkansarbete i den form som Samverkansprojektet i Flen mynnat ut i är effektiv för arbetslösa med försörjningsstöd. Jakobsson, Bergroth, Schuldt och Ekholm (2005) har undersökt skillnader i effekt av sysselsättning då rehabilitering sker i samordnad form och då rehabilitering koordineras på traditionellt vis, då behov uppstår. Resultatet visar att 68,8 % hade någon form av anställning 24 månader efter samverkande rehabilitering till skillnad från 49 % i jämförande grupper. Författarnas påtalar att det tidigt i studien indikerade positiva förändringar i arbetsstatus i studiegruppen. Samverkan visar Borgen (2000), är effektiv då individer upplever att de blir uppmärksammade och får stöd i att identifiera orsaker till arbetslöshet och negativa faktorer som det medför. Resultat visar att samverkan upplevs positivt både för klienter och för samverkansaktörer som socialtjänst, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård. Genom ökad kommunikation i samverkan belystes enligt Borgen (2000) klienten på ett nytt sätt då ärenden delas och olika myndigheters kunskaper används tillsammans. Klienters hinder för arbete identifieras enligt studien relativt snabbt och därmed kan åtgärder fortare komma till stånd. Alla människor har lika värde, därmed inte sagt att de har samma behov och målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd har olika förmåga att göra sin röst hörd och förmedla svårigheter och behov. För att möjliggöra en återgång till arbetsmarkanden kan stöd från olika myndigheter krävas, vilket tydliggör vikten av organiserat samarbete kring den enskilde individen. Viktigt vid samverkan är att fokus läggs på klientens autonomi, att själv vara med och fatta beslut och utveckla inneboende resurser utifrån stöd av professionella aktörer (Gard & Söderberg, 2003) Författarna menar att det för effektiv samverkan krävs att aktörerna tillsammans med klienten finner realistiska mål för att förbättra hälsa och välmående och möjlighet att återgå till arbete genom att tidigt identifiera problem, behov och interventioner ha en klar målformulering fokusera på psykosociala faktorer sträva efter större variation i möjliga interventioner. Samverkansprojektet i Flen har mynnat ut i en arbetsmodell tre- eller flerpartssamtal där just dessa faktorer är viktiga i samverkansarbetet. Detta styrker tanken att metoden bör leva vidare och inarbetas, vilket även tycks vara allas intention. Detta då det kan ge framtida psykosociala vinster för klienten och effektivisera arbetet för samverkansaktörerna. Tre- eller flerpartssamtal och samverkan en naturlig del i arbetet? I januari träffas samverkansaktörerna för avslutningsaktivitet på Yxtaholms slott. Under dagen sker en tillbakablick över projektets olika faser. Aktörerna diskuterar kring hur arbetsmodellen, tre- eller flerpartssamtal fungerat och vad som krävs för att 16

17 samverkansarbetet ska implementeras och utvecklas i den ordinarie verksamheten. Alla är eniga om att tre- eller flerpartssamtal är en bra metod för att effektivt fånga upp och identifiera behov hos målgruppen, arbetslösa med försörjningsstöd, och att samverkansarbetet bör fortsätta efter projekttiden. Diskussioner förs om hur detta ska ske på bästa sätt. Vad är det som krävs i form av till exempel resurser eller mandat till omfördelning av arbetsbörda. Ett förslag som efter gruppdiskussioner framkommer är att en förtrupp initialt arbetar med att föra en förberedande dialog med klienten. Detta för att tidigt identifiera behov och förbereda ärenden, vilket ökar möjligheten att tidigt finna individuella insatser tillsammans med för individen lämplig aktör. Under dagen togs inga beslut om hur samverkansarbetet ska fortskrida, då man såg behov av att styrgruppen först diskuterar frågan. Ledningen talar även om vikten av att ha individen i centrum i arbetet och att alla har ett ansvar i samverkansarbetet kring klienten. Det är viktigt att alla tar ett delansvar för helheten, men även ett ansvar för sin del i arbetet att förhindra att individen faller mellan stolarna. Litteratur lista, extern utvärdering Borgen W. (2000). Developing Partnerchips to Meet Clients Needs in Changing Government Organizations: A Consultative Process [Electornic version]. The Career Development Quarterly, 48, Gard, G., & Söderberg, S. (2003). How can a work rehabilitation process be improved? a qualitative study from the perspective of social insurance offers [Electronic version]. Disability and Rehabilitation, 5, Jakobsson, B., Bergroth, A., Schuldt & Ekholm, J. (2005). Do systematic multiprofessional rehabilitation group meetings improve efficiency in vocational rehabilitation? Journal of Prevention, Assessement & Rehabilitation, 24, Av utvärderarna genomgången projektdokumentation; Löpande projektdokumentation på veckobasis Styrgruppsrapporter Rapporter från de tre utbildningsaktiviteterna Självvärderingen Rapport från Återkopplingsmöte (8/11) för handläggarna i testgruppen Metodutvecklingsmaterial Dokumentation på arbetsmodellen Minnesanteckningar från lilla LSG (3 möten) Projektbeskrivning Vissa e-post utskick av kort rapportering till samtliga handläggare och ledning 17

18 Ekonomisk redovisning Vad har projektet kostat? Projekt Budget Utfall Utfall Utfall Ansökan Totalt Personal Lokal Övrigt Totalt Resultat personalenkät Samverkansprojektet AF-Soc-AUC i Flen har utvärderats av externa personer och enkätundersökningar har genomförts i samarbete med RARs utvärderingsresurs vid tre olika tillfällen under projektet, varför den här personalenkäten inte har ansetts tillföra några nya perspektiv och/eller information. Personalenkäten har inte genomförts. Individperspektiv Samverkansprojektet AF-SOC-AUC i Flen har genomfört ytterst lite arbete riktat direkt till individer och projektet har därför inte registrerat dessa i SUS. De individer som har deltagit i flerpartssamtalen under testperioden är 14 till antalet och sammanfattningsvis kan man beskriva utfallet på följande sätt. (Återges fritt från rapport inför avslutningsaktivitet 8 januari 2008) Av de 14 klienter/kunder som vi arbetat med i testningen är; Två klienter som gått vidare till arbete En klient som gått till AF åtgärd En klient som gått vidare till studier En klient som behöver stöd att slutföra studier En/ev flera behöver stöd för att söka utbildning/komplettera studier på grundläggande nivå Två klienter som anmälts till Duellen (annat RAR projekt) Sex klienter som bedöms behöva långsiktigt stöd för att komma till egen försörjning Under testperioden har 19 samtal genomförts av två handläggare från AF och framförallt två handläggare från FS. Ytterligare två handläggare från FS har arbetat vid ett respektive tre tillfällen. I utvärderingen framkommer att handläggarna upplever att de inte hunnit genomföra det arbete som var tänkt, vilket inte är med verkligheter överensstämmande. Under testperioden skulle samtal genomföras. Detta är gjort och möjligen har detta inte på tillräckligt tydligt sätt framkommit för handläggarna. (projektledarens förtydligande) Brukarnas erfarenhet av den nya arbetsmodellen har vi inte valt att prioritera i uppföljningen och utvärderingen eftersom antalet samtal är så pass begränsat och vi inte haft möjlighet att konstruera en kontrollgrupp som skulle skapa ett jämförelsematerial. 18

19 I nuläget kan vi konstatera att handläggarna själva känner att arbetsmodellen givit en tydligare struktur till trepartssamtalen och att samarbetet mellan AF-handläggare och Försörjningsstödshandläggare utvecklats på ett positivt sätt. Handläggarna anser att man i samtalen mer och mer utvecklat en känsla av gemensamt uppdrag och att kunderna/klienterna fått ett bättre stöd samt att det blivit lättare att se hur samarbetet kan vidareutvecklas. Vidare anser man att samverkansarbete bör prioriteras högre än det gjorts tidigare för att fler klienter/kunder ska går vidare mot egen försörjning och att det är viktigt att nya insatser för målgruppen utvecklas inom den närmaste framtiden. Vilken typ av insatser, sett utifrån de samtal som genomförts, saknas för målgruppen,? Under arbetets gång, i de samtal som genomförts fram tills då, kunde man se att det finns behov för någon typ av daglig verksamhet som riktar sig till målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd brett. Det som är återkommande i samtalen är en utbredd känsla av att man inte riktigt vet vad klienten/kunden gör dagtid, och att många klienter är nöjda med sin tillvaro och många ser försörjningsstödet som en mer eller mindre permanent form av försörjning. De allra flesta har en stor social kappsäck som ibland varit okänd inför samtalet och ibland varit känd men bättre kunnat specificeras under samtalets gång. Det som framstår tydligt är att målgruppen ofta saknar referenser och intyg på sina erfarenheter samt att de inte passar in vare sig i de ramar som finns för verksamheter som bedrivs på AF i slutet på 2007 eller än mindre på en ordinär arbetsplats. Målgruppen ska stå till arbetsmarknadens förfogande, men det finns ofta tveksamheter till om de verkligen gör det både från AF och försörjningsstödshandläggarnas sida. I flera av samtalen har klienter med utomnordisk bakgrund deltagit och det finns en tydlig problematik som framkommit i att studiestöd ofta använts på fel sätt och att detta bidrar till att dessa personer fastnar i försörjningsstöd trots att de i vissa fall har motivation att studera vidare.en annan tendens är att deras betyg och SFI nivå ibland överskattats och att de därför påbörjat studier som de inte har svenskkompetens nog att genomföra och på detta sätt förlorat möjligheten till att ta nya studielån. Resultaten blir även i dessa fall många gånger att försörjningsstöd blir en permanentad lösning. Kompetensinventering bör utvecklas bättre och en större kunskap om de skolsystem som existerar i exempelvis Somalia kan vara en väg att komma vidare för individer ur den somaliska invandrargruppen. Arbetsmodellen, med flerpartssamtal för att identifiera en individuell handlingsplan, som stöttar klienten/kunden att arbeta mot framförallt sina delmål, har visat sig som en bra väg framåt. I detta skede är det dock svårt att se i vilken grad den tillför något nytt för att nå målet egen försörjning på lång sikt, eftersom de flesta bara mött klienten/kunden 1 gång och i några fall två eller tre gånger. Som metod för att sätta individen i centrum och se till att individen tar eget ansvar för sin försörjning genom att försörjningsstödet delvis kan villkoras i den individuella handlingsplanen utgör denna arbetsmodell långsiktigt enligt handläggarna ett bra verktyg för att arbeta mot målsättningen att individer ska komma till egen försörjning. 19

20 Sekundära effekter I den arbetsmodell som utarbetats inom projektet finns förutom de strukturerade tre- eller flerpartssamtalen en mer övergripande ansats att förbättra och på ett mer genomgripande sätt lyfta fram vikten av en väl fungerande kommunikation och ett väl fungerande informationsarbete utifrån ett samverkansperspektiv. I arbetsmodellen som testats under hösten 2007 var tre tillfällen inlagda för att diskutera hur ett förbättrat informations- och kommunikationsarbete skulle kunna bedrivas inom ramen för Lilla LSG. Att utbyta information om förändringar inom respektive organisation, dess arbetssätt, uppdrag och regelverk är mycket viktigt för att skapa grunder för ett gott samverkansarbete oavsett arbetsmodeller eller metoder. Information är man van vid att dela med andra aktörer angående exempelvis hur organisationerna är strukturerade och indelade. Det är dock mer sällsynt att man delger hur dessa förändringar påverkar arbetet med individerna. Samverkansvinsterna uppkommer snarare då man genom informationsarbetet belyser hur organisationsförändringarna kommer att påverka klient/kund arbetet hos den egna eller övriga aktörer. Först då detta synsätt på informationsarbete kommer till stånd har det en direkt effekt på samverkansarbetet för samtliga aktörer. Om informationsarbetet kan utvecklas med ett mer omvärldsbevakande perspektiv kommer aktörerna att ha en förbättrad förmåga att förutspå hur olika förändringar kommer att påverka det egna arbetet hos var och en av aktörerna. Under de tre tillfällen som Lilla LSG träffats inom ramen för Samverkansprojektet har behovet av förtydligande av gruppen uppdrag blivit lyft och åtgärdat av LSG. LSG har utökats med en aktör, AUC och en representant för AUC har också tillförts Lilla LSG. Frågan om vem som kan adjungeras till Lilla LSG har också förtydligats och handläggargrupper har fått mandat att adjungera andra aktörer till arbetet i Lilla LSG. Följden har blivit att en av skolkuratorerna i Flens kommun adjungerats till gruppen, eftersom man ser behov av ett förbättrat samverkansarbete gentemot skolans personal när det gäller arbetet mot ungdomar generellt, men också i enstaka individärenden. En liten grupp av handläggare, de som arbetat mest med den nya arbetsmodellen för flerpartssamtal, åkte under första halvan av december månad på ett Inspirationsseminarium som arrangerats som avslutning på ett Equal (Gemenskapsinitiativ inom den Europeiska Socialfonden )-finansierat projekt som arbetat med kvalitetssäkring av samverkan för rehabiliteringsinsatser. Inspirationsdagen i Örebro erbjöd en möjlighet att tillmötesgå de förslag som framkommit under projektet från handläggarna att åka på gemensamma utbildningar, seminarier eller annat för att på så sätt skapa en förbättrad samsyn på arbetet. Den här dagen blev ett lyckat inslag i projektet, trots att det till en början framstod som svårt att argumentera för att en hel dags arbete per person skulle gå om intet. Möjligheten att delta i den här aktiviteten och på detta sätt få en än klarare bild av både möjligheterna och svårigheterna med samverkansarbete bidrag med stor sannolikhet till att de som var med blev än mer motiverade att fortsätta att aktivt arbeta med modellen för samverkan. Dagen erbjöd också flera tillfällen att vända upp och ner på vissa perspektiv, bekräfta att man slagit in på rätt väg samt en bekräftelse på att svårigheterna handläggarna ibland upplever inte är unika eller beror på bristande kompetens hos dem själva. 20

Utvärderingsplan RAR Dnr RAR07-24

Utvärderingsplan RAR Dnr RAR07-24 Samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Inledning Samordningsförbundet uppdrag är att stödja samverkan genom att finansiera utvecklingsinsatser. Insatserna är i huvudsak stöd till enskilda men även utbildningar,

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

RAPPORT FRÅN KONSULTUPPDRAG VID ARBETE OCH FÖRSÖRJNING VÄRMDÖ KOMMUN

RAPPORT FRÅN KONSULTUPPDRAG VID ARBETE OCH FÖRSÖRJNING VÄRMDÖ KOMMUN RAPPORT FRÅN KONSULTUPPDRAG VID ARBETE OCH FÖRSÖRJNING VÄRMDÖ KOMMUN 2014-11-10 Anne-Maj Tilling UPPDRAGET - Gå igenom samtliga beslut om ekonomiskt bistånd. - Återkoppla till respektive handläggare. -

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds

Läs mer

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö.

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö. Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Innerstaden i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen Bryggan och Malmö stad

Läs mer

Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå

Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-06-11 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren)

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Ansökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008:

Ansökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008: Ansökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008: Gemensamma Taget startade hösten 2006 och enligt den ursprungliga ansökan var tanken att projektet skulle löpa över tre år, men medel beviljades

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011 Beslutad vid styrelsemöte den 24 november 2010 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 461 83 Trollhättan Organisationsnummer: 222 000-1719 Verksamhetsplan

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse Parter Melleruds Kommun 212000-1488 Arbetsförmedlingen Vänersborg/Mellerud 202100-2114 Syfte Att genom samarbete, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Finsamteamet Sof UOF 2014

Finsamteamet Sof UOF 2014 Finsamteamet Sof UOF 2014 Syftet: Deltagarna ska öka sin självmedvetenhet, hitta nya vägar som leder dem framåt och känna att de har makt över sin livssituation Den enskilda personen ska förbättra sin

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget

Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget Förslag avseende utveckling av modell för samverkan för individer 16-29 år med särskilda behov 2014-02-28 Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning)

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) 1 [7] Referens Carin Svensson Mottagare Styrgruppen Slutrapport Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd

Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-08-20 Socialnämnden 161 Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd Dnr SN 2013/0448 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-08-09 Slutrapport

Läs mer

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 Sammanfattning Försäkringskassan har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Region Gävleborg

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder H-Modellen Samarbetsmodell kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder 2 H-Modellen 2009 designby Innehållsförteckning Förord...4 Mål...5 Målgrupp...5 Lots...6 Lots-utbildning...6 Lotsens

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Analys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd

Analys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-04 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Analys av kostnadsutvecklingen vad

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Samverkan... 3 Arbetsbeskrivning i samverkan... 3 Samverkan/Förebyggande... 4 Tänkbara mål i fortsatt

Läs mer

Slutrapport Ciceron regionalt

Slutrapport Ciceron regionalt Slutrapport Ciceron regionalt 2010-2013 Inledning Samordningsförbundets länsövergripande satsning på att främja myndigheternas samverkan kring unga (16-29 år) avslutas efter tre års arbete. Lokala erfarenheter

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

UTVÄRDERING AV STEGEN

UTVÄRDERING AV STEGEN UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer