Samverkansprojektet. AF-SOC AUC i Flens kommun. Slutrapport. Ulrika Westin Projektledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansprojektet. AF-SOC AUC i Flens kommun. Slutrapport. Ulrika Westin Projektledare"

Transkript

1 Samverkansprojektet AF-SOC AUC i Flens kommun Slutrapport Ulrika Westin Projektledare Samordningsförbundet RAR i Sörmlands uppdrag är att främja samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet är att bidra till att minska utanförskapet och att underlätta enskilda individers förmåga till egenförsörjning. Det sker genom finansiering av utvecklingsprojekt som vänder sig till enskilda individer, genom utbildningsinsatser till anställda samt genom uppföljning och utvärdering. Denna rapport är en slutrapport av ett sådant utvecklingsprojekt. 1

2 Sammanfattning Under tiden från mars 2007 till januari 2008, har ett samverkansprojekt pågått i Flens kommun. Projektet har finansierats med RAR- medel och syftet har varit att utifrån en kartläggning av olika samverkansformer mellan AF-IFO-försörjningsstöd och AUC, utveckla en gemensam arbetsmodell för samverkan mellan aktörerna. Den gemensamma arbetsmodellen ska utvecklas för arbete med målgruppen Arbetslösa med försörjningsstöd. Målsättningen med detta arbete är att; minimera riskerna för att individer faller mellan stolarna identifiera behov av insatser för målgruppen den gemensamma arbetsmodellen på sikt ska effektivisera handläggningen av samverkansärenden I projektet har samtliga handläggare på IFO-försörjningsstöd, delar av handläggarna på AF samt ett par handläggare från AUC som arbetar specifikt med arbetsmarknadsfrågor ingått. Projektets utvecklingsarbete har bedrivits med stöd av verktygen för organisationsutveckling och förändringsarbete inom ramen för teorin om Förändringens fyra rum. Under tre till fyra olika utbildningsinsatser/seminarier har handläggare tillsammans med projektledaren arbetat med att identifiera exempel på bra samverkansformer, brister i samverkansarbetet och successivt utvecklat en gemensam modell för hur samverkansarbete ska bedrivas när det gäller målgruppen Arbetslösa med försörjningsstöd. Modellen som man enats kring bygger på ett stukturerat tre-eller flerparts samtal i flera steg, enligt en tydlig struktur gällande tid och form. Samtalen syftar till att man tillsammans med individen ska utveckla en individuell handlingsplan som på ett tydligt sätt ägs av individen och som samtliga parter, individen är aktuell hos, deltar i utvecklingen av. Under senare delen av projektet har modellen prövats med ett 15-tal individer och ampassningar av modellen av föreslagits. Projektet har i stor utsträckning nått de uppsatta målen, men ett tydligt behov av fortsatt processtöd, för att vidmakthålla det fortsatt utvecklings och implementeringsarbetet, har identifierats. 2

3 Innehåll Uppdraget sid 4 Arbetsprocess och metod Extern Utvärdering sid 4 Ekonomisk redovisning sid 18 Personal enkät sid 18 Individ perspektiv sid 18 Sekundära effekter sid 20 Implementering sid 21 Projektledarens analys och förslag sid 22 LSGs analys och förslag sid 24 Förbundschefens analys och förslag sid 24 3

4 Uppdraget Projektet syftar till att förbättra samverkan mellan Arbetsförmedlingen Flen (AF), Socialförvaltningen IFO (SOC) och AU-centrum (AUC ). Projektet tar sin utgångspunkt i en kartläggning av hur samverkansformerna ser ut vid uppstarten av projektet och ämnar kartlägga vad som fungerar bra respektive mindre bra utifrån handläggarnas perspektiv och uppfattning. En arbetsmodell ska utarbetas, som innebär att ärenden gällande personer med försörjningsstöd och som berör arbetsförmedlingen och socialförvaltningen ska kunna handläggas på ett mer effektivt sätt med utgångspunkt från den enskilde. Modellen ska innebära att risken för att berörda individer faller mellan stolarna minimeras samt att rätt tjänst kan erbjudas i ett så tidigt skede som möjligt. Därigenom kan berörda individers situation/förutsättningar identifieras och individuellt anpassade insatser genomföras. Insatserna förväntas medföra större möjligheter för den enskilde att gå från bidrag till egenförsörjning. Finns behov av insatser, som vi inte kan erbjuda i våra ordinarie verksamheter, så skall dessa insatser beskrivas för att därefter lyftas till rätt beslutsnivå. Modellen ska förankras i båda (Soc AF) organisationerna. Utvecklingsarbetet med arbetsmodellen bedrivs med alla handläggarna från de berörda aktörerna närvarande i processen för att på så sätt förankra modellen för samverkan väl hos dem som skall genomföra insatserna/samarbetet i praktiken. Projektet bedrivs med stöd av organisationsutvecklingsverktyg inom ramen för teorin om förändringens fyra rum. I projektet ligger betoningen på utveckling av en modell för samverkansarbete, men arbetet inbegriper även en kortare testperiod av modellen där kunder/klienter ingår i prövningen av modellen. I projektets inledning anställs en projektledare på 75%. Projektledaren tillför projektet ett externt perspektiv, anställningen sker hos IFO (Socialtjänsten). Inledningsvis tas ett beslut att inkludera alla handläggare från AF respektive IFO (försörjningsstöd) istället för att (som beskrivits i projektansökan) arbeta utifrån en liten grupp handläggare som arbetar inom lilla LSG (handläggargrupp med representanter från alla aktörer som ingår i LSG). Diskussioner förs också kring AUCs roll i projektet, som det är beskrivet i projektplanen. Diskussionerna gällde både AUCs roll som adjungerad i projektets exekutiva styrgrupp och AUC roll i lilla handläggargruppen inom LSG samt vilka handläggare som skulle inkluderas i detta projekts olika faser. Under första månaderna av projektet las en del tid på att följa upp detta. Det beslutas sedan i exekutiva styrgruppen att AUC ska delta med två handläggare (från Arbetsmarknadsenheten, AUC) i projektets utbildnings/- och utvecklingsaktiviteter, samt att förvaltningschefen ska ingå i projektets exekutiva styrgrupp. Arbetsprocess och metod Då projektet utvärderats av två studenter och deras rapportering av arbetet skapar en tydlig och översiktlig bild av projektets processer och metodik samt utformandet av en för aktörerna gemensam arbetsmodell för samverkansarbete kring målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd, känns det angeläget att i projektets slutrapport delge den största delen av utvärderingsrapporten, med några faktamässiga förändringar/uppdateringar. (Sidan 3-15 av rapporten) 4

5 Längre fram i rapporten (sid 16 och framåt följer rapporten vidare med de rubriker som mallen för RARs slutrapportering kräver) lämnar projektledaren sina kommentarer, tydliggöranden, analyser och förslag till uppföljning, vidareutveckling och fortsättning för samverkansarbetet mellan Soc-AF-AUC och övriga samverkansaktörer i Flens kommun. Projektets exekutiva styrgrupp samt LSG Flen bifogar sina respektive analyser och kommentarer till projektet. All dokumentation som finns kring projektet sammanställs på CDskiva och originalen av dokumentationen arkiveras på IFO, Socialtjänsten. Utvärdering av Samverkansprojekt Mellan Arbetsförmedling, Kommun (Socialförvaltning) och AU-centrum (AUC) i Flens kommun, Mars 2007 Januari 2008 Annalena Johnsson, Mälardalens Högskola Cecilia Lindh-Söderberg, Mälardalens Högskola Handledare: Ulrika Westin Inledning Syftet med denna rapport är att utifrån befintlig projektdokumentation belysa de ramar projektet arbetat inom, samt ge en strukturerad bild av projektprocessen och utvecklingen av samverkansprojektet. Detta har kompletterats med intervjuer, där handläggare och ledning, givits möjlighet att belysa i vilken mån de anser sig ha förbättrat samverkan och hittat en gemensam arbetsmodell för hur samverkansarbetet effektivt ska bedrivas. Intervjuerna har även givit aktörerna möjlighet att klarlägga svårigheter och framtida innovationer. Genomgången av projektets dokumentation och dessa intervjuer ligger till grund för våra slutsatser kring huruvida Samverkansprojektet i Flens Kommun uppnått sitt syfte och sina målsättningar. Bakgrund till Samverkansprojektet i Flens Kommun Personer, aktuella för ekonomiskt bistånd på socialförvaltningen förväntas vara aktiva för att på sikt kunna ordna egen försörjning genom studier, praktik, arbetsmarknadsåtgärder eller reguljär sysselsättning. Socialtjänsten kräver att den enskilde individen styrker avsaknad av egen försörjning samt tar eget ansvar och aktivt arbetar för egen sysselsättning. Detta leder till att många individer vänder sig till Arbetsförmedlingen där många blir aktivt arbetssökande. I vissa fall upphör kontakten med Arbetsförmedlingen relativt snabbt, då personerna uteblir från besök av olika skäl, och sedan återkommer regelbundet för nyinskrivning till Arbetsförmedlingen. I fall där individer uteblir från inbokade besök hos Arbetsförmedlingen och därmed inte uppfyller kravet på att vara aktivt arbetssökande är det vanligt att socialtjänsten inte får vetskap om detta. Aktörerna anser att det har saknats ett naturligt informationsutbyte dem emellan och ett resultat av det är att Arbetsförmedlingen avaktualiserar personen som arbetssökande, vilket påverkar handläggningen av och beslut om försörjningsstöd från Socialtjänsten. Socialförvaltning och Arbetsförmedling har olika lagar, regelverk/direktiv, vilket medför att man inom Kommunen ser svårigheter att finna strukturerade samarbetsformer för att förhindra 5

6 att personer med försörjningsstöd faller mellan stolarna och under långa perioder passiviseras. Det har utifrån dessa svårigheter uppmärksammats ett behov av en utarbetad arbetsmetodik för gemensamma individärenden. Med det som utgångspunkt har man sett behov av att identifiera personer som behöver samordnande insatser/aktiviteter och att detta kräver samverkan mellan de berörda aktörerna. Kommunen anser att nytänkande och utveckling av samverkansmetoder är viktigt och krävs för att situationen för målgruppen, arbetslösa med försörjningsstöd förändras. Syfte med projektet Syftet med projektet är att Kommun och Arbetsförmedling ska skapa en gemensam arbetsmodell för arbete med individer i målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd. Den utarbetade modellen ska medföra att gemensamma ärenden ska kunna handläggas på ett mer effektivt sätt, med utgångspunkt från den enskilde individen. Modellen ska motverka att individen faller mellan stolarna och öka möjligheten att snabbt identifiera behov hos klienten/kunden. Detta för att aktörerna snabbt ska kunna tillsätta individuella insatser och öka möjligheten för individen att gå från bidrag till egen försörjning och därmed minska individens behov av samhälleliga resurser. I ärenden där det hos klienten/kunden identifieras behov av insatser som ej kan erbjudas inom den ordinarie verksamheten ska behov av insatser beskrivas, för att därefter lyftas till rätt beslutsnivå. Aktörerna fungerar därmed även som en förmedlande länk mellan klient/kund och det omgivande samhället. Styrgrupp Behovet av effektiv samverkan har lett till att Samverkansaktörer inom LSG i Flens kommun ansökt hos Samordningsförbundet RAR, Södermanland om projektmedel för utveckling av arbetsformer för rehabilitering i samverkan om personer med försörjningsstöd. Inom projektets ramar anställs en projektledare vars uppgift har varit att inventera tidigare samverkan, planera arbetet och skapa förutsättningar för att målet med projektet ska nås. Projektprocessen, dess utveckling och framgångar/svårigheter har kontinuerligt av projektledaren rapporterat till styrgruppen för projektet under projektets gång. I detta fall består styrgruppen av en del av LSG med två chefer från Socialtjänsten och en från vardera Arbetsförmedlingen och AUC. Punkter av vikt för projektprocessen som framkommer i dessa möten där projektledaren informerat styrgruppen är; Vikten av att ledningen förmedlar en samsyn kring Samverkansprojektet till handläggarna Vikten av fungerande kommunikations och informationskanaler Läggs det olika innebörd i begreppen samverkan/samarbete Att AUC som inledningsvis inte var involverade i projektet har tillkommit under projektets gång Utveckling av metod i projektet Inledningsvis genomförde projektledaren en kartläggning och inventerade aktörernas befintliga samarbetsformer. Det framkommer att det fanns ett samarbete mellan myndigheterna, men att det till stor del byggt på personliga kontakter och inte skett i någon 6

7 strukturerad form. För att skapa gynnsamma förutsättningar för framtida samverkan fokuserar projektledaren inledningsvis på att aktörerna ska få kunskap om varandras olika regelverk, lagrum och rutiner. Detta för att öka kunskap och förståelse för respektive myndighets arbetssätt och därmed öka möjligheten till effektiv samverkan. Teorin om fyra rum I processen att utveckla en metod för samverkan har berörda aktörer tillsammans och med stöd av Teorin om förändringen fyra rum (Claes Janssen) utvecklat grunden till en modell för effektiv samverkan. Fyrarummarverktygen har skapat möjlighet för handläggarna att fundera kring/förstå utveckling/förändring som är användbart i relation till mig själv, gruppen, andra aktörer och i relation till klienter/kunden. Detta har bidragit till tydliggöra dynamiken i förändringsprocesser. Teorin om fyra rum medverkar till att förtydliga olika tillstånd individer/grupper/organisationer genomgår i en förändringsprocess som; Nöjdhet Censur Förvirring/Konflikt Inspiration/Förnyelse Teorin har fungerat som ett verktyg i arbetet och projektledaren har tillsammans med aktörerna använt sig av teorin om fyra rum i den gemensamma processen att utveckla en modell för effektiv samverkan. Detta arbete har framförallt skett under tre utbildningsdagar där fokus har varit att lära känna varandra, respektive organisation men även att belysa hinder och möjligheter med samverkan kring klienter/kunder. Utbildningsdagar Utbildningsdag 1 (18 och 24 april, 2007) Under dessa dagar har handläggarna på Försörjningsstöd, Arbetsförmedling samt AUC lagt grunden för framtida samverkan, samtidigt som de fått möjlighet att lära känna varandra och respektive regelverk. De har genom samtal och grupparbeten kring samverkan kommit fram till följande punkter: Det är mycket viktigt att alla i projektet skapar en gemensam målbild över vad som ska presteras och produceras. Kommunikation mellan parterna är ytterst viktig både uppdatering samt uppföljning. Aktörerna bör se samverkan ur ett arbetsmiljöperspektiv man måste känna att klienterna hanteras rätt, både vid utbetalning av försörjningsstöd samt vid sysselsättning vid AUC. En av svårigheterna för samverkan är de olika regelsystem som krockar. Genom att sätta klienten i centrum samt genom att inta varandras perspektiv bör samverkan kunna underlättas och förbättras. Upplevelsen av utbildningsdagen är positiv då det är bra att få tid att diskutera samt att dela varandras erfarenheter, kunskap samt synsätt. Detta upplevs som viktigt för samverkan. Samverkan kan utgå från trepartsamtal vilket är en utveckling av ett arbetssätt som aktörerna utfört tidigare men dock ej på ett strukturerat sätt. Målgruppen för projektet ska vara aktivt arbetssökande. Enligt socialstyrelsen ska en arbetslös stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket innebär att individen skall vara anmäld på arbetsförmedlingen, villig att ta anvisat lämpligt arbete även utanför den 7

8 egna kommunen. Individen skall även vara beredd att aktivt söka arbete och vara redo att ta anvisade arbete, även utanför det yrkesområde man tidigare arbetat och att vara arbetssökande på heltid om inga medicinska hinder föreligger. Ett problem idag är att arbetsförmedlingen inte längre kan erbjuda några praktikplatser, vilket gör att klienten inte får en möjlighet att visa vad han/hon går för. Socialförvaltningen vänder sig då till AUC. Utbildningsdag 2 (12 juni, 2007) Förändringsprocessen startades genom att alla medarbetare genomförde övningar utifrån teorin om förändringen fyra rum för att ge möjlighet att reflektera över självbild och vikten av feedback i processer. Detta möjliggör en förståelse för både sig själv som professionell, deltagande aktör och klienten i samverkansarbetet. Alla kan befinna sig i olika faser vilket är viktigt att ha förståelse för, samtidigt som det är viktigt att motiveras att gå från förvirring/konflikt i riktning mot till exempel nöjdhet Ett ramverk för arbetsmodellen skapas genom att följande punkter genomarbetas: Gemensam planering med klienten ökar möjligheten att identifiera möjligheter, problem, hinder och behov hos klienten på ett tidigt stadium. Det behövs nya mötesarenor för aktörerna formellt och informellt, förslagsvis frukostmöten med uppföljningsmöten och mer användning av . Samverkan ska bidra till att handläggarna förändrar sitt arbetssätt, vilket ökar effektiviteten. Arbetet ska också medföra att varje klient känner ansvar för sin egen försörjning därför krävs en individualistisk och realistisk handlingsplan med delmål och mål. Genom olika övningar i trepartsamtal, samt utvärderingar av dessa övningar, utvecklas arbetsmodellen vidare. Den framarbetade modellen som aktörerna är överens om består av tre- eller flerpartssamtal, där vikt läggs vid förberedelse och att klienten/kunden ska ha en tydlig handlingsplan med klara delmål och mål. En återkommande svårighet som nämns under hela arbetet är tidsbrist. Aktörerna har svårt att se projektarbetet samverkan som en del av det ordinarie arbetet, utan anser det vara något utöver sina arbetsuppgifter. Detta belyses genom en återkoppling till teorin om fyra rum där aktörerna kan se att de i förändringsarbetet mot gemensam samverkan gått från nöjdhetens rum till censur. Förändringsprocesser är alltid svåra, men genom att arbeta med självbild och feedback som bör skapas genom mod och realistiska val finns stora förhoppningar att handläggarna utvecklas i arbetet och kan komma till inspirationens rum under nästa utbildningsdag. Utbildningsdag 3 (30-31 augusti 2007) Dessa dagar startas upp med ett frågeformulär innehållande 40 frågor och som är basen i arbetet med Fyra-rummar -verktyget Organisationsbarometern som är ett sätt att mäta klimatet i en organisation i förhållande till de fyra ovan nämnda Rummen. Organisationsbarometern används vanligtvis för att mäta det generella klimatet i en 8

9 organisation, men i detta fall genomfördes en viss anpassning av frågorna för att istället fokusera mätningen på samverkan mellan aktörerna. Utifrån de mätvärden som kommer fram arbetar sedan grupperna vidare enligt ett speciellt mönster för att tillsammans ta fram handlingsplaner och mål för det gemensamma, varje aktörs samt det individuella samverkansarbetet. Resultatet av mätningen visar på ett godtagbart samverkansklimat, men samtidigt på att det finns anledning att höja respektive sänka vissa av värdena samt att det som är godtagbart alltid kan bli bättre. I olika grupper arbetar deltagarna därefter samtliga medarbetare med att söka möjligheter till en förbättrad samverkan. En handlingsplan utformas utifrån tre nivåer, jag, gruppen och förväntningar på ledningen som samtidigt kopplas till åtagande och genomförande. Grupperna såg behov av följande: Förbättrad kommunikation och information mellan instanser och även mellan handläggare, både internt och externt. Bättre samverkan och tydlighet mellan olika kommunala aktörer kring arbetsmarknadsfrågor. Fortsatt arbete med denna projektprocess. Att få med fler aktörer som ej ingår i projektet i samverkansaktiviteterna. Grupperna beslutade följande: 3 datum bokades för möten i lilla LSG. Individuell handlingsplan utformas utifrån individens kompetens och vilka hinder och möjligheter som föreligger, samt individuella delmål och mål. Viktigt är vad som överenskommits, med vem, när tidsram samt hur uppföljning ska ske. Målgruppen/Klienter definierades enligt följande: Långtidsarbetslösa, 6 mån eller mer. Utlandsfödda/invandrare Ungdomar år (20-24) Missbrukare i program Hälften av klienterna bör vara nya ärenden, resterande är gamla fall som sen tidigare är kända hos aktörerna. En enkät bör gå ut till klienterna för att åskådliggöra/belysa deras upplevelse av projektet. En återkoppling till förändringen fyra rum genomfördes och aktörerna ansåg sig ha en god inspiration efter utbildningen och såg sig nu befinna sig i inspirationens rum. Utvecklad metod tre- flerpartsamtal En utveckling av samverkan i form av trepartsamtal har av deltagarna känts realistisk, då det är något som aktörerna upplever att de genomfört tidigare om än inte lika strukturerat. Fördelar med trepartsamtal är att klienten nås, kartläggs och snabbt får stöd på ett effektivt sätt. Genom att aktörerna sitter tillsammans slipper klienten fungera som budbärare mellan enheterna. De olika aktörerna får även information som de annars kanske inte fått på ett naturligt sätt och individuella behov kan lättare identifieras. Men det är viktigt att aktörerna är 9

10 klara och tydliga mot klienten och visar sina olika ansvarsområden och att fokus ligger på individen. Det är klienten som måste ta ansvar för sin försörjning och sin framtid och bidragsberoendet bör göras så kortvarigt som möjligt. Viktigt är att skapa gemensamma rutiner kring klienten och dess sekretess för att underlätta samverkansprocessen. Testgenomförandet av modell Under hösten har metoden i form av trepartsamtal testats och utvecklats. Handläggarna har inte genomfört lika många samtal som planerat, mycket på grund av tidsbrist. Deltagarna har tillsammans med projektledaren utfört samtalen i strukturerad form och med hjälp av den gemensamma handlingsplanen. Projektledarens deltagande och styrning av samtalen har under testperioden minskat, vilket kan ses som en naturlig utveckling av medarbetare och modell. Projektledaren fungerar nu endast som observatör under förberedelsen, samt ger återkopplingen efter samtalet. Förberedelsen inför samtalet har upplevts som ytterst viktig, då den grundlägger hela samtalet och skapar förutsättningar för handläggarna att framkalla bästa utvecklingsmiljö för klienten. Syftet med modellen är att skapa en individuell handlingsplan för och tillsammans med klienten, där målet är egen försörjning. Målsättningen ska nås genom att aktörerna gemensamt med klienten/kunden skapar en tydlig handlingsplan med klara mål och realistiska delmål för den närmaste framtiden. Den individuella handlingsplanen ägs av klienten som även är ansvarig för att handlingsplanen tas med till varje möte. Det är viktigt att se att delmål infrias och följs upp samt att klientens handlingsplan är uppdaterad enligt de sista framstegen. Klienten informeras också muntligt om att samarbete med samtliga aktörer är nödvändig för att erhålla försörjningsstöd. Då klienten ansöker om försörjningsstöd skriver han/hon under ett medgivande till samverkan mellan aktuella aktörer i det enskilda fallet. Detta syftar till att samverkan då kan ske genom temporärt sekretessupphävande mellan de olika aktörerna så de kan bistå klienten i sin väg mot egen försörjning. Ansvarsfördelningen mellan deltagarna i trepartsamtalet ska klargöras under förberedelsen av samtalet, detta för att skapa en tydlig struktur av samtalet och undvika dubbla budskap. Kommunikationen ska vara rak och klienten ska ha gett sitt samtycke till ett öppet samtal. Praktiskt genomförande av modellen 1. Förberedelse av trepartssamtal, ca 15 min. Detta syftar till att deltagarna delar information om klienten i förhållande till den befintliga handlingsplanen. En inventering av nuläget genomförs, samtidigt belyses svårigheter, möjligheter, delmål och mål. Gemensamt bestäms vem som ska leda samtalet, vad som skall uppnås samt vem som tar ansvar över tiden. 2. Genomförandet av trepartssamtalet, min. 3. Varje samtal avslutas med en genomgång av ärendet och deltagarna ger varandra feedback på hur de samverkat/samarbetat och vad som uppnåtts, ca 15 min. Projektledaren ger feedback till samtalen utifrån hur arbetet med modellen utförts och förhållningssättet till klienten. Syftet med feedbacken har varit att skapa utrymme för lärande och utveckling. Arbetsmodellen som aktörerna gemensamt utarbetat är strukturerat i tre- eller flerpartsamtal som bygger på följande hörnstenar: Maximalt 14 dagar mellan klientens ansökan om försörjningsstöd/anmälan på arbetsförmedling och första personliga mötet med klient. 10

11 Utbyte av information i ärendet mellan de aktuella samverkansaktörerna i samband med gemensamma förberedelser av tre eller flerpartsamtal. Samtalet ska inledas med en bekräftelse på samtycke, från klient, till samverkan mellan de olika aktörerna. Då komplikationer uppkommer begär samverkansparterna klientens samtycke till att annan kompetens får insyn i ärendet och tillåtelse att kontakta klienten. Enkät till handläggarna - Aktörernas inställning till samverkan Förändring mellan enkät 1, 2 och 3 i Samverkansprojektet Under projekttiden har deltagande aktörer utifrån RAR S ramar fyllt i enkäter om upplevelse av samverkan. Detta sker vid tre tillfällen (12 juni, 31 augusti och 29 november) under projektets gång och möjliggör analys av deltagarnas grad av samverkan och om den förändrats under tiden för projektet. Tre enkäter har fyllts i och behandlats och i resultatet kan vi se att; Inställning till samverkan var 100 % positiv, både vid enkät 1,2 och 3. Aktivt samverkansarbete har ökat från enkät 1 till 2, för att sjunka något i enkät 3. Socialtjänsten upplever en något högre aktivitetskänsla än Arbetsförmedlingen. Grad av kunskaper om den andres organisation/riktlinjer/ramar är ca 70 % vid samtliga frågetillfällen. Förhoppningar om samverkan mellan organisationen samt att det skapar större effektivitet har ökat nu på %. Upplevelse av att få ett större nätverk samt att individen får snabbare och bättre hjälp har ökat mellan enkät 1 och 2, för att öka ännu något mer till enkät 3. Samarbetsförmågan upplevs som något förbättrad mellan enkät 1, 2 och 3. Förståelsen för hur förändring påverkar dig, målgruppen och organisationen har ökat, men stagnerat mellan enkät 2 och 3. Graden av möjligheterna till förbättrat samverkansarbete har ökat mellan enkät 1, 2 och 3. Självvärdering Samverkansprojektet AF-SOC-AUC Då samverkansprojektet bedrivs inom samordningsförbundet RAR ramar ska en självvärdering utföras under projekttiden. I denna självvärdering beskrivs projektets syfte och målsättning samt vad som skett i de olika faserna i projektet. Detta möjliggör reflektion över arbetsprocessen och synliggör uppnådda prestationer, resultat och effekter av arbetet. Självvärderingen ökar även möjligheten att identifiera brister och framgångsfaktorer inom projektet. I självvärderingen av Samverkansprojektet framkommer att; Styrningen av projektet var inledningsvis inte var helt tydlig. Detta då det framkommer att styrgruppen formellt innefattas av LSG Flen, men i praktiken kom att bestå av representanter från Arbetsförmedlingen, AU-centrum och Socialförvaltningen, delar av LSG. Det hade varit fördelaktigt om projektet inledningsvis varit bättre förankrat hos handläggarna. 11

12 Projektet möttes inledningsvis med intresse samtidigt som handläggarna initialt visade en tveksamhet på grund av upplevelse av hård arbetsbelastning och resursbrist. Det framkommer att projektledarens processinriktade förhållningssätt inledningsvis ibland kom att ifrågasattas. Trots detta framkom behov av dialog och bredare samtal kring samverkansarbete hos deltagande aktörer. Deltagande handläggare har inom projektet haft möjlighet att uttrycka åsikter om samverkan, delge varandra erfarenheter om varandras olika arbetssätt och diskutera framkomliga vägar för samverkansarbete. Delaktigheten har medfört att handläggarna har gått från ett problemfokuserat till ett mer lösningsfokuserat perspektiv Betoningen på projektet har legat på utvecklandet av modell och processer som sker vid samverkan mellan både handläggare hos de olika aktörerna och mellan handläggare och klient/kund. Projektet har förankrats väl hos handläggarna då projektledaren under hela projektet arbetat nära de handläggare som arbetat med projektet. Samverkansprojektet har medfört en ökad samsyn gällande målgruppen, då största delen av handläggarna arbetat med projektet. Teorin om Förändringens fyra rum har för deltagarna medfört ett tydliggörande av den egna utvecklingen, organisationsförändringar och medfört ökad förståelse för önskvärda förändringar hos målgruppen, på deras väg från bidragsförsörjning till egen försörjning. Då det gäller realismen i projektets uppsatta mål framkommer att målsättningen är realistisk. Detta då sannolikheten att uppnå förbättrad samverkan mellan aktörerna och möjligheten att finna en gemensam, tydlig värdegrund för samverkansarbete är stor. Däremot ses målet att inga individer ska falla mellan stolarna inte helt realistiskt. Samtidigt framkommer det i självvärderingen att samverkan minimerar risken att klienterna faller faller mellan stolarna och minskar även möjligheten att de utnyttja luckor i systemet. Sammanfattning av samtal med aktörer i samverkansprojektet Deltagarna i samverkansprojektet delgavs information om det planerade samverkansprojektet via sina respektive chefer. Flera av handläggarna beskriver en känsla av oförståelse och förvåning, då de redan upplevde att samverkan mellan Socialtjänsten, försörjningsstöd (IFO) och Arbetsförmedlingen (AF) förekom. En viss förvirring kring vilka som skulle delta och vad som egentligen var syftet med projektet har också beskrivits, man funderar ju om man gjort ett dåligt jobb är funderingar som framkommit. Denna förvirring kring projektet har dock bleknat efter utbildningsdagarna under vår och försommaren. Det framkommer i samtalen med handläggarna att AUC`s roll i projektet upplevs som diffus. Varken Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten upplever dem som en självklar aktör i projektet. Från AUC s handläggares sida framkommer att de kom in i projektet efter två månader, då det upptäcks att aktiviteter saknas. Detta menar man är olyckligt, då det medfört att AUC`s roll har blivit otydlig och oklar. Här uttrycks en upplevelse av att stå utanför projektet, trots att de står med i projektbeskrivningen. Däremot anser man på AUC att de i sitt arbete har mycket att tillföra i samverkansprocessen kring klienterna. De flesta av handläggarna inom samverkansprojektet menar att deras förväntningar i början var relativt neutrala och har speglats mer av osäkerhet och oförståelse än av förväntan kring vad samverkansarbetet kan leda till. Deltagarna menar att de redan innan projektet inleddes 12

13 skedde en samverkan, bestående av flerpartsamtal mellan IFO och AF och vid behov även AUC. Men samtalen skedde då utan gemensam handlingsplan och utan någon fast struktur. De beskriver att samverkan då var mer individbaserad beroende på vilka aktörerna var och det förekom inte någon strukturerad inarbetad rutin i arbetet. Detta kan delvis förklara den förvirring som föranledde projektet, då deltagarna redan upplevde att samverkan existerade. I intervjuerna framkommer att alla ser stora fördelar med den utarbetade, strukturerade modellen som flerpartssamtal medför. Utbildningsdagarna under våren och försommaren bidrog starkt, menar samtliga deltagare, till att en gemensam känsla för projektets syfte skapades. Detta då deltagarna där fick möjlighet att lära känna varandra, få ökad kännedom om skilda regelverk, olika arbetssätt och att genom övningar reflektera över olika situationer i arbetet. Handläggarna menar att genom att inta olika perspektiv i samtalsövningarna har det skapats en större förståelse och ökat kunskapen om varandras olika profession, samt klientens faktiska upplevelse av sin situation. Deltagarna påvisar att övningar kring teori om fyra rum har medfört att alla har en gemensam startnivå kring projektet. Styrkan i teorin har visat sig vara att den kan appliceras på det mesta i livet och de flesta handläggare har haft den som redskap i arbetet, fast på lite olika sätt. Även om tankar som teorin om fyra rum förmedlar inte på något sätt är något nytt för deltagarna så upplever de att det medfört en gemensam plattform att starta projektet från och som någon uttryckte det teorin om fyra rum är en tankemodell, som jag gjort till min egen. Projektet har mynnat ut i en arbetsmodell som arbetats fram under 3 utbildningsdagar, treeller flerpartssamtal. Deltagarna inom projektet beskriver det som en omarbetning och förfining av tidigare arbetssätt. Nu under strukturerade former och med en gemensam handlingsplan, i vilken klient själv får medverka till och skriva under beslut som tagits under samtalen. Klienten skriver även under ett medgivande till sekretesseftersgift, vilket skapar utrymme för handläggarna att ha öppna samtal under trepartsamtalen tillsammans med klienten. Tre partsamtal består av tre delar - förberedelse, faktiskt samtal med klient samt en återkoppling efteråt. Deltagarna belyser att detta arbetssätt har visat sig varit mycket lyckosamt och samtliga uttrycker stora vinster med att arbeta med modellen. De största vinsterna deltagarna upplever är att klienten får klarhet i var han/hon står och vad som krävs av honom/henne. Att aktörerna sammanförs och diskuterar problematiken gemensamt är en annan viktig faktor som handläggarna belyser, samt att klienten blir hörd och sedd på ett positivt sätt. Deltagarna betonar att nya kunskaper kring klienten framkommer lättare vid flerpartssamtalen och problem hos klienten har åskådliggjorts/identifierats på ett tidigare stadium. Handläggarna menar även att klientens egna resurser har belysts och framkommer starkare än vid tidigare handläggning. Deltagarna inom samverkansprojektet beskriver att arbetet har medfört en idag mer gemensam målbild än tidigare, vilket flera av deltagande aktörer menar är grundläggande för om samverkansprojektet kommer att visa resultat. Handläggarna inom projektet menar att de nu befinner sig i en fas av inarbetning av metoden och samtliga upplever att metoden är ett mycket bra verktyg i arbetet. De menar att metoden ger positiv utdelning både för klienten och för dem själva. Brist på tid för trepartsamtal upplevs som det största problemet, vilket uttrycks starkt av samtliga deltagare, framförallt för handläggarna på försörjningsstöd. Arbetet med metoden tar tid, och det uttrycks en medvetenhet om att detta gäller framför allt i inarbetningsstadiet. Det beskrivs av handläggarna som en orsak till att arbetet med modellen till viss del känts som något som ska 13

14 ske utöver de vanliga arbetsuppgifterna. Brist på resurser, framför allt hos IFO är något som upplevs påverka projektets fortlevnad. Detta trots att samtliga ser fördelarna med modellen och ser det som en självklarhet att tre- eller flerpartssamtal ska ingå som en naturlig del i den fortsatta verksamheten. Samtliga deltagarna betonar vikten av samverkan och alla de positiva faktorer detta medför och menar att samverkan är nödvändigt för att kunna utföra ett tillfredställande arbete. Men många känner också en oro för att resursbristen inte tillåter dem att fortsätta och utveckla metoden. Vi har gjort vad vi kunnat utifrån våra förutsättningar, sen har vi kanske inte nåt fullt resultat, men det beror nog mer på andra faktorer är tankar som framkommer om projektet uppnått sitt syfte. Handläggarna utrycker en svårighet i att målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd i projektet av IFO anses vara arbetsföra, medan AF ofta anser dem icke anställningsbara. Handläggarna åskådliggör ett glapp i samsyn mellan IFO och AF, vilket medför att deltagarna i projektet upplever att de inte har något att erbjuda klinterna i form av meningsfull sysselsättning. IFO menar att det finns många andra klienter än de som är med i projektet som behöver de praktikplatser som AUC kan erbjuda, då de befinner sig betydligt längre från den reguljära arbetsmarknaden än projektets målgrupp. Något som kan bäras med från detta projekt, menar deltagarna, är vikten av en grundlig inventering av hur arbetet genomförts innan projektet startas upp. Handläggarna anser att detta skulle ha medfört mindre förvirring hos deltagarna inledningsvis samt möjligen en förändring i resursfördelningen under projekttiden. Möjligen hade resurser kunnat ansökas inom ramen för projektet till en extra handläggare inom IFO Detta upplevs av handläggarna kunnat öka förutsättningarna för att på ett effektivare sätt arbeta med modellen och även påverkat inställningen gentemot projektet inledningsvis. På frågan om handläggarna anser att målet med projektet har uppnåtts visar det sig att viljan att påvisa resultat upplevs av flera som stressande. Detta då de ännu inte upplever att de nått målet för projektet. Men förändring tar tid och som någon utrycker det kom igen om sex månader, då syns säkert resultat. Deltagarna menar att metoden kan effektivisera kommande arbete, men att den inte ännu upplevs inarbetad och klar. Samtliga menar att det krävs ytterligare tid för inarbetning med flera samtal samt uppföljningar. Men handläggarna påtalar att grunden är lagd för ett framtida effektivt arbetssätt. En motor krävs troligen för att driva metoden vidare är en tanke som handläggarna för fram gällande metodens hållbarhet i framtiden. Samtliga deltagare uttrycker en positiv helhet över projektet, trots de svårigheter som de brottats med. De delger även en stark positiv bild av samverkansarbetet och faktorer som medfört att klienten lyfts upp och belysts på ett annat sätt än tidigare. En av deltagarna för i det här sammanhanget fram de avslutande orden från en klient efter ett trepartsamtal; tack, faktiskt!, som en beskrivning av ett projektresultat. Sammanfattningsvis belyser samtalen med deltagande aktörer i samverkansprojektet svårigheter som är vanliga vid alla förändringar. Det är svårt att förstå varför förändringen ska ske och att det går utöver det vanliga arbetet. Vissa individer har eventuellt helt enkelt svårt för förändringar överhuvudtaget. Därför är informationen från ledningen inledningsvis av stor vikt just för att få medarbetarna att uppleva delaktighet i en förändringsprocess. Handläggarna hos de olika aktörerna beskriver en stor osäkerhet kring varför samverkansprojektet inledningsvis skulle äga rum. Men när handläggarna väl har fått delta i arbetet av att utveckla en gemensam modell för samverkan kring målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd förändras attityden till samverkansarbetet och handläggarna beskriver en modell som de tror 14

15 på och önskar arbeta utifrån i framtiden, för att öka möjligheten för arbetslösa med försörjningsstöd. Avslutande diskussion Syftet med Samverkansprojektet har varit att Kommun och Arbetsförmedling tillsammans ska skapa en arbetsmodell i arbetet med arbetslösa med försörjningsstöd utifrån en gemensam målbild. Den utarbetade modellen ska effektivisera handläggningen av gemensamma klientärenden och öka möjligheten att tidigt identifiera behov och tillsätta individuella insatser. Den utarbetade arbetsmodellen ska leda till att öka möjligheten för individen att gå från bidrag till egen försörjning. Vi kan se att modellen som Samverkansprojektet mynnat ut i, strukturerade tre- eller flerpartssamtal är mycket användbar i detta arbete. Men har man inom Samverkansprojektets ramar nått målet? Ja, delvis då aktörerna genom samverkan skapat en arbetsmodell, strukturerade tre- eller flerpartssamtal att använda i arbetet med gemensamma klientärenden, arbetslösa med försörjningsstöd. Handläggarna uttrycket att modellen på intet sätt är inarbetad och klar som en naturlig del i arbetet kring målgruppen. De anser att det krävs mer tid för fastställande av arbetssättet, vilket är en naturlig följd av ett nytt sätt att arbeta. Deltagarna i samverkansprojektet uttrycker en mycket positiv känsla kring arbetsmodellen och om sättet att arbeta. Om arbetet med modellen ges tid och kraft att bli permanent är samtliga deltagare övertygade om att det kommer att se positiva resultat i arbetet. Utifrån detta har målet för Samverkansprojektet blivit uppfyllt då aktörerna gemensamt utarbetat en fungerande arbetsmodell. Däremot är det för tidigt att säga något om vilken effekt arbetsmodellen har för målgruppen. Det har i nuläget genomförts för få tre- eller flerpartssamtal partssamtal för att avgöra det. Men om modellen blir en naturlig del i arbetet kring arbetslösa med försörjningsstöd finns alla förutsättningar för att även det målet ska nås. Det framkommer att Arbetsförmedlingen anser att det kunde ha varit fördelaktigt om projektledaren varit mer fysiskt delaktig även där i projektprocessen. Det är dock svårt att se om det har påverkat resultatet i samverkansprojektet negativt. Men för känslan av delaktighet i projektet för handläggarna hade det säkert varit fördelaktigt om projektledaren alternerat mellan de olika aktörerna. I dokumentationen framkommer att AUC`s roll under projektet har varit diffus. De uttrycker att de upplever en oförståelse över att de inte är mer integrerade i samverkansprojektet. I projektbeskrivningen är de delaktiga i projektet, men verkligheten tycks vara en annan. Möjligen är det så att AUC tillkallas då behov uppstår, men deras upplevelse av att inte vara 100 % delaktiga i projektet tyder på att det vore värdefullt om de på ett mer naturligt och kontinuerligt sätt var delaktiga i trepartssamtalen. En upplevd svårighet i att fortsätta arbeta med modellen är resursbrist och hög arbetsbelastning på Socialtjänsten. En tolkning skulle här kunna vara att det är förändringsovilligheten som medför minskad motivation att arbeta med förändringsarbete. Det är alltid svårt att förändra och gå mot osäkerheten att arbeta med något som inte är inarbetat. Alla aktörer är överens om att det tar tid från det ordinarie arbetet, men det är resursbrist och den höga arbetsbelastningen på Socialtjänsten som dominerar, då det gäller hinder för modellens överlevnad. Hade dessa hinder upplevts även från Arbetsförmedlingen som inte uttrycker samma arbetsbelastning, skulle det kunnat förklaras med förändringsovillighet hos handläggarna. I detta fall kan det vara nödvändigt att även söka förklaringar på annat håll. 15

16 Vikten av ledningens delaktighet i projektet belyses i projektdokumentationen, då detta ofta anses vara avgörande för att ett projekt ska vara framgångsrikt. Projektledaren har under projekttiden arbetat med vikten av att ledningen förmedlar en samsyn av betydelsen av projektet till handläggarna. Detta är viktigt då ledningens uppfattning speglar sig i personalens attityd och kan påverka resultatet i negativ och positiv riktning. Forskning (Gard & Söderberg, 2003) påtalar att en svårighet vid samverkansarbete är att olika aktörer ofta har olika mål i sin verksamhet, vilket skapar oenighet och försvårar samverkan. Detta belyser vikten av att aktörerna skapar en gemensam grund i arbetet trots olika lagar och regelverk att följa. Det tycks samverkansaktörerna i Flen klara på ett bra sätt då det till exempel gäller upphävandet av sekretess som inledningsvis upplevdes som ett hinder för samverkansarbetet. Ett område där det fortfarande framkommer oenighet gäller frågan kring huruvida en person är anställningsbar (arbetsförmedlingen) eller arbetsför (socialtjänsten). En gemensam syn på begreppens definition torde skapa en större enighet och underlätta samverkansarbetet. Forskning visar att samverkansarbete i den form som Samverkansprojektet i Flen mynnat ut i är effektiv för arbetslösa med försörjningsstöd. Jakobsson, Bergroth, Schuldt och Ekholm (2005) har undersökt skillnader i effekt av sysselsättning då rehabilitering sker i samordnad form och då rehabilitering koordineras på traditionellt vis, då behov uppstår. Resultatet visar att 68,8 % hade någon form av anställning 24 månader efter samverkande rehabilitering till skillnad från 49 % i jämförande grupper. Författarnas påtalar att det tidigt i studien indikerade positiva förändringar i arbetsstatus i studiegruppen. Samverkan visar Borgen (2000), är effektiv då individer upplever att de blir uppmärksammade och får stöd i att identifiera orsaker till arbetslöshet och negativa faktorer som det medför. Resultat visar att samverkan upplevs positivt både för klienter och för samverkansaktörer som socialtjänst, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård. Genom ökad kommunikation i samverkan belystes enligt Borgen (2000) klienten på ett nytt sätt då ärenden delas och olika myndigheters kunskaper används tillsammans. Klienters hinder för arbete identifieras enligt studien relativt snabbt och därmed kan åtgärder fortare komma till stånd. Alla människor har lika värde, därmed inte sagt att de har samma behov och målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd har olika förmåga att göra sin röst hörd och förmedla svårigheter och behov. För att möjliggöra en återgång till arbetsmarkanden kan stöd från olika myndigheter krävas, vilket tydliggör vikten av organiserat samarbete kring den enskilde individen. Viktigt vid samverkan är att fokus läggs på klientens autonomi, att själv vara med och fatta beslut och utveckla inneboende resurser utifrån stöd av professionella aktörer (Gard & Söderberg, 2003) Författarna menar att det för effektiv samverkan krävs att aktörerna tillsammans med klienten finner realistiska mål för att förbättra hälsa och välmående och möjlighet att återgå till arbete genom att tidigt identifiera problem, behov och interventioner ha en klar målformulering fokusera på psykosociala faktorer sträva efter större variation i möjliga interventioner. Samverkansprojektet i Flen har mynnat ut i en arbetsmodell tre- eller flerpartssamtal där just dessa faktorer är viktiga i samverkansarbetet. Detta styrker tanken att metoden bör leva vidare och inarbetas, vilket även tycks vara allas intention. Detta då det kan ge framtida psykosociala vinster för klienten och effektivisera arbetet för samverkansaktörerna. Tre- eller flerpartssamtal och samverkan en naturlig del i arbetet? I januari träffas samverkansaktörerna för avslutningsaktivitet på Yxtaholms slott. Under dagen sker en tillbakablick över projektets olika faser. Aktörerna diskuterar kring hur arbetsmodellen, tre- eller flerpartssamtal fungerat och vad som krävs för att 16

17 samverkansarbetet ska implementeras och utvecklas i den ordinarie verksamheten. Alla är eniga om att tre- eller flerpartssamtal är en bra metod för att effektivt fånga upp och identifiera behov hos målgruppen, arbetslösa med försörjningsstöd, och att samverkansarbetet bör fortsätta efter projekttiden. Diskussioner förs om hur detta ska ske på bästa sätt. Vad är det som krävs i form av till exempel resurser eller mandat till omfördelning av arbetsbörda. Ett förslag som efter gruppdiskussioner framkommer är att en förtrupp initialt arbetar med att föra en förberedande dialog med klienten. Detta för att tidigt identifiera behov och förbereda ärenden, vilket ökar möjligheten att tidigt finna individuella insatser tillsammans med för individen lämplig aktör. Under dagen togs inga beslut om hur samverkansarbetet ska fortskrida, då man såg behov av att styrgruppen först diskuterar frågan. Ledningen talar även om vikten av att ha individen i centrum i arbetet och att alla har ett ansvar i samverkansarbetet kring klienten. Det är viktigt att alla tar ett delansvar för helheten, men även ett ansvar för sin del i arbetet att förhindra att individen faller mellan stolarna. Litteratur lista, extern utvärdering Borgen W. (2000). Developing Partnerchips to Meet Clients Needs in Changing Government Organizations: A Consultative Process [Electornic version]. The Career Development Quarterly, 48, Gard, G., & Söderberg, S. (2003). How can a work rehabilitation process be improved? a qualitative study from the perspective of social insurance offers [Electronic version]. Disability and Rehabilitation, 5, Jakobsson, B., Bergroth, A., Schuldt & Ekholm, J. (2005). Do systematic multiprofessional rehabilitation group meetings improve efficiency in vocational rehabilitation? Journal of Prevention, Assessement & Rehabilitation, 24, Av utvärderarna genomgången projektdokumentation; Löpande projektdokumentation på veckobasis Styrgruppsrapporter Rapporter från de tre utbildningsaktiviteterna Självvärderingen Rapport från Återkopplingsmöte (8/11) för handläggarna i testgruppen Metodutvecklingsmaterial Dokumentation på arbetsmodellen Minnesanteckningar från lilla LSG (3 möten) Projektbeskrivning Vissa e-post utskick av kort rapportering till samtliga handläggare och ledning 17

18 Ekonomisk redovisning Vad har projektet kostat? Projekt Budget Utfall Utfall Utfall Ansökan Totalt Personal Lokal Övrigt Totalt Resultat personalenkät Samverkansprojektet AF-Soc-AUC i Flen har utvärderats av externa personer och enkätundersökningar har genomförts i samarbete med RARs utvärderingsresurs vid tre olika tillfällen under projektet, varför den här personalenkäten inte har ansetts tillföra några nya perspektiv och/eller information. Personalenkäten har inte genomförts. Individperspektiv Samverkansprojektet AF-SOC-AUC i Flen har genomfört ytterst lite arbete riktat direkt till individer och projektet har därför inte registrerat dessa i SUS. De individer som har deltagit i flerpartssamtalen under testperioden är 14 till antalet och sammanfattningsvis kan man beskriva utfallet på följande sätt. (Återges fritt från rapport inför avslutningsaktivitet 8 januari 2008) Av de 14 klienter/kunder som vi arbetat med i testningen är; Två klienter som gått vidare till arbete En klient som gått till AF åtgärd En klient som gått vidare till studier En klient som behöver stöd att slutföra studier En/ev flera behöver stöd för att söka utbildning/komplettera studier på grundläggande nivå Två klienter som anmälts till Duellen (annat RAR projekt) Sex klienter som bedöms behöva långsiktigt stöd för att komma till egen försörjning Under testperioden har 19 samtal genomförts av två handläggare från AF och framförallt två handläggare från FS. Ytterligare två handläggare från FS har arbetat vid ett respektive tre tillfällen. I utvärderingen framkommer att handläggarna upplever att de inte hunnit genomföra det arbete som var tänkt, vilket inte är med verkligheter överensstämmande. Under testperioden skulle samtal genomföras. Detta är gjort och möjligen har detta inte på tillräckligt tydligt sätt framkommit för handläggarna. (projektledarens förtydligande) Brukarnas erfarenhet av den nya arbetsmodellen har vi inte valt att prioritera i uppföljningen och utvärderingen eftersom antalet samtal är så pass begränsat och vi inte haft möjlighet att konstruera en kontrollgrupp som skulle skapa ett jämförelsematerial. 18

19 I nuläget kan vi konstatera att handläggarna själva känner att arbetsmodellen givit en tydligare struktur till trepartssamtalen och att samarbetet mellan AF-handläggare och Försörjningsstödshandläggare utvecklats på ett positivt sätt. Handläggarna anser att man i samtalen mer och mer utvecklat en känsla av gemensamt uppdrag och att kunderna/klienterna fått ett bättre stöd samt att det blivit lättare att se hur samarbetet kan vidareutvecklas. Vidare anser man att samverkansarbete bör prioriteras högre än det gjorts tidigare för att fler klienter/kunder ska går vidare mot egen försörjning och att det är viktigt att nya insatser för målgruppen utvecklas inom den närmaste framtiden. Vilken typ av insatser, sett utifrån de samtal som genomförts, saknas för målgruppen,? Under arbetets gång, i de samtal som genomförts fram tills då, kunde man se att det finns behov för någon typ av daglig verksamhet som riktar sig till målgruppen arbetslösa med försörjningsstöd brett. Det som är återkommande i samtalen är en utbredd känsla av att man inte riktigt vet vad klienten/kunden gör dagtid, och att många klienter är nöjda med sin tillvaro och många ser försörjningsstödet som en mer eller mindre permanent form av försörjning. De allra flesta har en stor social kappsäck som ibland varit okänd inför samtalet och ibland varit känd men bättre kunnat specificeras under samtalets gång. Det som framstår tydligt är att målgruppen ofta saknar referenser och intyg på sina erfarenheter samt att de inte passar in vare sig i de ramar som finns för verksamheter som bedrivs på AF i slutet på 2007 eller än mindre på en ordinär arbetsplats. Målgruppen ska stå till arbetsmarknadens förfogande, men det finns ofta tveksamheter till om de verkligen gör det både från AF och försörjningsstödshandläggarnas sida. I flera av samtalen har klienter med utomnordisk bakgrund deltagit och det finns en tydlig problematik som framkommit i att studiestöd ofta använts på fel sätt och att detta bidrar till att dessa personer fastnar i försörjningsstöd trots att de i vissa fall har motivation att studera vidare.en annan tendens är att deras betyg och SFI nivå ibland överskattats och att de därför påbörjat studier som de inte har svenskkompetens nog att genomföra och på detta sätt förlorat möjligheten till att ta nya studielån. Resultaten blir även i dessa fall många gånger att försörjningsstöd blir en permanentad lösning. Kompetensinventering bör utvecklas bättre och en större kunskap om de skolsystem som existerar i exempelvis Somalia kan vara en väg att komma vidare för individer ur den somaliska invandrargruppen. Arbetsmodellen, med flerpartssamtal för att identifiera en individuell handlingsplan, som stöttar klienten/kunden att arbeta mot framförallt sina delmål, har visat sig som en bra väg framåt. I detta skede är det dock svårt att se i vilken grad den tillför något nytt för att nå målet egen försörjning på lång sikt, eftersom de flesta bara mött klienten/kunden 1 gång och i några fall två eller tre gånger. Som metod för att sätta individen i centrum och se till att individen tar eget ansvar för sin försörjning genom att försörjningsstödet delvis kan villkoras i den individuella handlingsplanen utgör denna arbetsmodell långsiktigt enligt handläggarna ett bra verktyg för att arbeta mot målsättningen att individer ska komma till egen försörjning. 19

20 Sekundära effekter I den arbetsmodell som utarbetats inom projektet finns förutom de strukturerade tre- eller flerpartssamtalen en mer övergripande ansats att förbättra och på ett mer genomgripande sätt lyfta fram vikten av en väl fungerande kommunikation och ett väl fungerande informationsarbete utifrån ett samverkansperspektiv. I arbetsmodellen som testats under hösten 2007 var tre tillfällen inlagda för att diskutera hur ett förbättrat informations- och kommunikationsarbete skulle kunna bedrivas inom ramen för Lilla LSG. Att utbyta information om förändringar inom respektive organisation, dess arbetssätt, uppdrag och regelverk är mycket viktigt för att skapa grunder för ett gott samverkansarbete oavsett arbetsmodeller eller metoder. Information är man van vid att dela med andra aktörer angående exempelvis hur organisationerna är strukturerade och indelade. Det är dock mer sällsynt att man delger hur dessa förändringar påverkar arbetet med individerna. Samverkansvinsterna uppkommer snarare då man genom informationsarbetet belyser hur organisationsförändringarna kommer att påverka klient/kund arbetet hos den egna eller övriga aktörer. Först då detta synsätt på informationsarbete kommer till stånd har det en direkt effekt på samverkansarbetet för samtliga aktörer. Om informationsarbetet kan utvecklas med ett mer omvärldsbevakande perspektiv kommer aktörerna att ha en förbättrad förmåga att förutspå hur olika förändringar kommer att påverka det egna arbetet hos var och en av aktörerna. Under de tre tillfällen som Lilla LSG träffats inom ramen för Samverkansprojektet har behovet av förtydligande av gruppen uppdrag blivit lyft och åtgärdat av LSG. LSG har utökats med en aktör, AUC och en representant för AUC har också tillförts Lilla LSG. Frågan om vem som kan adjungeras till Lilla LSG har också förtydligats och handläggargrupper har fått mandat att adjungera andra aktörer till arbetet i Lilla LSG. Följden har blivit att en av skolkuratorerna i Flens kommun adjungerats till gruppen, eftersom man ser behov av ett förbättrat samverkansarbete gentemot skolans personal när det gäller arbetet mot ungdomar generellt, men också i enstaka individärenden. En liten grupp av handläggare, de som arbetat mest med den nya arbetsmodellen för flerpartssamtal, åkte under första halvan av december månad på ett Inspirationsseminarium som arrangerats som avslutning på ett Equal (Gemenskapsinitiativ inom den Europeiska Socialfonden )-finansierat projekt som arbetat med kvalitetssäkring av samverkan för rehabiliteringsinsatser. Inspirationsdagen i Örebro erbjöd en möjlighet att tillmötesgå de förslag som framkommit under projektet från handläggarna att åka på gemensamma utbildningar, seminarier eller annat för att på så sätt skapa en förbättrad samsyn på arbetet. Den här dagen blev ett lyckat inslag i projektet, trots att det till en början framstod som svårt att argumentera för att en hel dags arbete per person skulle gå om intet. Möjligheten att delta i den här aktiviteten och på detta sätt få en än klarare bild av både möjligheterna och svårigheterna med samverkansarbete bidrag med stor sannolikhet till att de som var med blev än mer motiverade att fortsätta att aktivt arbeta med modellen för samverkan. Dagen erbjöd också flera tillfällen att vända upp och ner på vissa perspektiv, bekräfta att man slagit in på rätt väg samt en bekräftelse på att svårigheterna handläggarna ibland upplever inte är unika eller beror på bristande kompetens hos dem själva. 20

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Projekt Rehabkoordinator. Flens vårdcentral. Slutrapport. Carina Gerhardsson Projektledare

Projekt Rehabkoordinator. Flens vårdcentral. Slutrapport. Carina Gerhardsson Projektledare Projekt Rehabkoordinator Flens vårdcentral Slutrapport Carina Gerhardsson Projektledare Samordningsförbundet RAR i Sörmlands uppdrag är att främja samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Leda för Resultat Leda för Resultat är en del av överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som avser stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Leda

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014

Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014 Leva Livet Slutrapport för projekt Leva Livet Dec 2011- Nov 2014 Leva Livet Slutrapport för Leva Livet dec 2011-nov 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Mål och syfte med projektet... 3 Verksamhetsmål...

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer