Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning och Arbetsplan 2010 Samlat dokument. Mölnboskogens förskola. Utbildningskontoret

Transkript

1 och Arbetsplan 2010 Samlat dokument Ansvarig chef: Lena Adelly Greek Vision Växtkraft- naturligtvis! Arbetsplan för (31)

2 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Händelser och aktiviteter 5 Resurser och organisation 5 Personalstruktur 6 Rutiner/system i kvalitetsarbetet 7 Resultat, analys och nuläge 7 Trivselenkät 13 Personalenkät 14 SWOT analys 15 Likabehandlingsplan 19 Verksamhetsidé 20 Värdegrund 21 Vision 24 Aktuella utvecklingsarbeten på enheten 25 Prioriterade mål och förändringsåtgärder 26 Budget 27 Uppföljning 28 Dialog och uppföljning av hela arbetsplan 29 Överenskommelse 2 (31)

3 Inledning består av fem avdelningar som är uppdelade på två enheter. På tre av våra avdelningar vistas de yngre förskolebarnen, dvs. Upptäckarna och på de övriga två avdelningarna vistas de äldre förskolebarnen, dvs. Äventyrarna. I vår verksamhet är vi inspirerade av vår närliggande natur och som en följd av det har vi så har vi alltmer flyttat ut vår verksamhet. Vi pedagoger vill erbjuda barnen samma förutsättningar utomhus som inomhus. En utemiljö som erbjuder och stimulerar barns kreativitet och fantasi, såväl i naturen som på förskolegården. Genom att barnen får använda alla sina sinnen befäster de kunskaper på ett naturligt sätt. 3 (31)

4 Händelser och aktiviteter Våra barn vistas utomhus större delen av dagen, de ges också många tillfällen till att vistas i skog och mark. Vi arbetar med olika projekt, både små och stora inom målområdena natur, teknik och matematik. Vi är lyhörda för barnens tankar och har ett medupptäckande förhållningssätt gentemot barnen. Vi samtalar med barnen på ett medvetet sätt och uppmuntrar barnen till samtal både med varandra och med oss pedagoger. Vi är goda språkliga förebilder och använder språket på ett medvetet sätt. Det är också viktigt för oss att låta barnen komma till tals. Sagor och barnlitteratur är en regelbunden aktivitet, några avdelningar nyttjar biblioteket regelbundet. Vi ger varje barn ett individuellt bemötande för att de ska känna sig trygga och betydelsefulla. Vi arbetar efter individuella utvecklingsplaner så att barnen blir stimulerade och utmanade utifrån sina intressen och mognad. 4 (31)

5 Inom rektorsområdet pågår eller har genomförts följande fortbildningar under verksamhetsåret 2009: Utbildning av barnskötare till förskollärare, pågår. Handledarutbildning för att ta emot VFU studenter. Barnskötarutbildningar. Utomhuspedagogisk fortbildning. Brandutbildning, all personal. Första hjälpen/ Hjärt- lungräddning, all personal. 5 (31)

6 Resurser och organisation Ledningsgrupp 0,40 Rektor 0,10 Verks.ledare fsk Verks.ledare skola Upptäckarna Upptäckarna Äventyrarna Äventyrarna röd 3,20 pedag.. blå/grön 6,20 pedag. nord 2,95 pedag. syd 2,95 pedag. 17 barn 36 barn 21barn 21 barn Apt Info och planering A-samverkan Pedagogiska utvecklingsgrupper Bollplank Föräldraråd Vår förskola består av fem avdelningar uppdelade på två enheter. Detta medför en större resursåtgång än om våra avdelningar var samlade på en enhet eftersom vi bl.a. behöver öppna och stänga på två ställen istället för ett samt att det är svårare att naturligt hjälpa varandra vid personalfrånvaro. 6 (31)

7 Rutiner/system i kvalitetsarbetet samt delaktigheten i arbetet med analys och texter av pedagoger, övrig personal, föräldrar och barn/elev Föräldrasamverkan Vi har ett föräldraråd i form av ett Bollplank, där föräldrar har möjlighet att påverka verksamheten. Föräldrarepresentanter och personalrepresentanter träffas tillsammans med rektor samt verksamhetsledare. Vi har samma mötestid som skolans Bollplank och har därför möjlighet att diskutera frågor av gemensam karaktär. Bollplanket leds av Skolans Lokala Styrelse. Varje termin erbjuds föräldrarna individuella utvecklingssamtal där vi skapar en individuell utvecklingsplan, IUP, utifrån barnets utvecklingsnivå. Dessutom bjuder vi in till ett föräldramöte med fokus på verksamheten. Barn/elev Vi använder oss av uppföljningsunderlag och dokumentation som följer barnens utveckling samt ligger till grund inför utvecklingssamtalen. Detta leder till en mer varierad och projektstyrd verksamhet som fokuserar på varje enskilt barns intresse och behov. Barnens individuella utvecklingsplaner ligger till grund för den verksamhet som bedrivs. Personal Vi har en förmiddag i veckan avsatt för olika utvecklingsgrupper, under 2009 har naturgrupp och genusgrupp varit de aktiva grupperna. Ledningsgruppen, förskola, skola och fritids, träffas en förmiddag i veckan. A-samverkan sker tillsammans med skolan samt rektorn en eftermiddag i månaden. En kväll i månaden har personalen inom förskolan gemensam arbetsplatsträff, Apt, där informeras och diskuteras frågor som rör hela verksamheten. Samtliga förskollärare och en del pedagoger som har pedagogiskt ansvar för sin avdelning har egen barnfri tid. Denna tid ska användas till att vidareutveckla det pedagogiska arbetet på avdelningen. Dessutom har varje arbetslag gemensam planeringstid, dagtid eller kvällstid. 7 (31)

8 Resultat, analys och nuläge Vi har nått upp till god måluppfyllelse i samtliga prioriterade områden: Språk, Natur, Teknik- Matematik, Hälsa samt Demokrati. Vi har även i år genomfört en enkät för att se hur barn och föräldrar trivs i vår förskola. Resultatet visar att de flesta är mycket nöjda eller nöjda med vår verksamhet, men det finns också ett fåtal som svarat att de är mindre nöjda. Vi tar till oss av kritiken från enkätsvaren och resultatet ska analyseras gemensamt i personalgruppen, dessutom kommer varje avdelning arbeta vidare med sina resultat för att hitta åtgärder att nå bättre resultat. Föräldrarna får också ta del av resultatet samt de ev. planerade åtgärderna, på föräldramöten på resp. avdelning eller genom skriftlig information. Trivselenkäter Inlämnade enkäter: 79% 80% 54% 100% 100% Hur upplever ni att ert barn trivs på förskolan? Mycket nöjd 72% 75% 57% 77% 80% Nöjd: 24% 25% 33% 18% 20% Mindre nöjd: 4% 0% 10% 5% 0% Inte alls nöjd: 0% 0% 0% 0% 0% Hur nöjd är ni med informationen som ges på förskolan ang. ert barns vardag? Mycket nöjd 56% 42% 26% 68% 80% Nöjd: 8 (31)

9 36% 50% 48% 32% 20% Mindre nöjd: 8% 8% 26% 0% 0% Inte alls nöjd: 0% 0% 0% 0% 0% Hur nöjd är ni med bemötandet som ert barn får från pedagogerna på förskolan? Mycket nöjd 85% 75% 80% 91% 90% Nöjd: 14% 25% 15% 9% 10% Mindre nöjd: 1% 0% 5% 0% 0% Inte alls nöjd: 0% 0% 0% 0% 0% Hur nöjd är ni med bemötandet ni som förälder får från pedagogerna på förskolan? Mycket nöjd 76% 67% 65% 82% 85% Nöjd: 23% 33% 30% 18% 15% Mindre nöjd: 1% 0% 5% 0% 0% Inte alls nöjd: 0% 0% 0% 0% 0% Hur trygg känner du dig med att lämna ditt barn på förskolan? Mycket trygg: 9 (31)

10 70% 83% 63% 68% 70% Trygg: 25% 17% 21% 27% 30% Mindre trygg: 5% 0% 16% 5% 0% Inte alls trygg: 0% 0% 0% 0% 0% Hur nöjd är ni med verksamheten som bedrivs på förskolan? Mycket nöjd 58% 46% 37% 68% 75% Nöjd: 37% 46% 47% 32% 25% Mindre nöjd: 4% 8% 11% 0% 0% Inte alls nöjd: 1% 0% 5% 0% 0% 10 (31)

11 Hur nöjd är ni med inflytandet ni som förälder har i förskolan? Mycket nöjd 39% 50% 22% 47% 40% Nöjd: 54% 50% 61% 43% 60% Mindre nöjd: 6% 0% 17% 5% 0% Inte alls nöjd: 1% 0% 0% 5% 0% Resultat och analys Kommentar till resultat och måluppfyllelse På avdelningarna Upptäckarna blå och grön upptäcktes januari 2009 mögelangrepp, sedan dess har de båda avdelningarna varit evakuerade i skolans lokaler. Till att börja med trodde vi alla att evakueringen skulle vara i 3 mån i det att sanering av mögelangrepp och viss ombyggnad skulle ske. Under denna tid togs ett politiskt beslut att i stället se över nybyggnation av Mölnboskogens förskola. Processen är igång, för närvarande finns ingen tidsplan. Planering av ombyggnation av befintliga lokaler i skolan anpassade till förskolans verksamhet pågår. Situationen har naturligtvis påverkat hela verksamheten. Språk, Natur, teknik och matematik, Hälsa, Demokrati Vi anser att vår verksamhet når god måluppfyllelse inom samtliga prioriterade målområden. Analys av resultat och måluppfyllelse Språk - vi pedagoger är goda språkliga förebilder för barnen och använder språket på ett medvetet sätt bl.a. genom att uppmuntra till samtal i vardagssituationer, barn- barn och vuxen barn. Rim, ramsor, musiklek och drama är uttrycksformer vi bl.a. använder för att främja barns språkutveckling. Sagor och barnlitteratur är en regelbunden aktivitet, några avdelningar besöker biblioteket regelbundet. De barn som visar intresse för skriftspråket uppmuntras att vidareutveckla sitt intresse på ett lekfullt sätt. Vi har ett flertal barn som får modersmålsundervisning i sitt första språk. 11 (31)

12 Natur, teknik och matematik Vi har arbetat olika på våra avdelningar när det gäller målet natur, teknik och matematik. Miljöarbete är under uppbyggnad och varje avdelning har en sopsortering för papper, batterier och matavfall, några avdelningar har även sortering för plast och metall. Samtliga avdelningar har nyttjat skogen där vi tillsammans med barnen har upptäckt och utforskat olika naturvetenskapliga fenomen. Vi har inspirerat barnen till att utveckla sin egen förmåga att bygga, skapa och konstruera genom att erbjuda olika material och tekniker. Barnen har fått möjlighet att utforska och experimentera med olika teknisk-, konstruktions- och naturvetenskapliga material. Vi har plockat ut typiskt innematerial, vilket har lockat barnen till kreativa lösningar då de erbjudits konstruktionsmaterial i en annan miljö. De äldre förskolebarnen har arbetat med ett material från UR, som har väckt barnens intresse samt synliggjort matematik som finns i barnens vardag. Hälsa Vi arbetar kontinuerligt med att barn och föräldrar ska känna sig trygga i vår verksamhet, genom att bli sedd och respekterad för den man är. Dessutom har varje barn en individuell utvecklingsplan som utgår från barnets intressen. Vi prioriterar uteverksamhet dagligen, dels för att barnen ska få en möjlighet att röra sig obehindrat men även för att främja barnens hälsa. Avdelningarna med yngre barn har altaner med utesovplatser, vilket ger barnen möjlighet att andas frisk luft och höra naturens ljud under sin sömn. Det serveras näringsrik och varierad kost, tillagad i Eneskolans kök i Järna. Till lunchen serveras dagligen olika sorters grönsaker, bröd samt mjölk så att dagsbehovet täcks enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Nya maträtter introduceras emellanåt för att barnen ska bli erbjudna olika smakupplevelser, ny maträtt serveras vid ca tre tillfällen innan den utvärderas. Vi har minimerat användandet av livsmedel som inte är nödvändiga ur näringssynpunkt t.ex. glass, kex och saft. Det händer att vi någon gång ibland festar till vid olika traditioner som t.ex. kanelbullens dag eller fettisdagen. Vi har en årlig enkät för föräldrar där vi undersöker barns och föräldrars trivsel i vår verksamhet. Vi har genomfört en egenkontroll av barnens frisknärvaro under en fyraveckors period för att få en helhetsbild. Resultat visade följande: V. 45: mån -95% tis -93% ons -93% tors -96% fre -97% V. 46: mån -97% tis -98% ons -98% tors -98% fre -98% V. 47: mån -92% tis -95% ons -96% tors -99% fre -98% 12 (31)

13 V. 48: mån -95% tis -93% ons -95% tors -98% fre -97% Demokrati Vi arbetar för att öka barnens delaktighet hos oss på förskolan. Vi vill att barnen ska få en möjlighet att kunna göra egna val under dagen. Dels genom att vi pedagoger är lyhörda för barnens åsikter och intressen, men också genom att vi erbjuder barnen konkreta tillfällen när de får göra aktiva val. Vi arbetar även för att barnen ska vara lyhörda mot varandra och lyssna till sina kamrater. Vi är också lyhörda för föräldrars åsikter och önskemål, även om vi inte alltid kan tillgodose dem. Vi bjuder in till diskussioner om verksamheten bl.a. genom föräldramöten, utvecklingssamtal och Bollplanksmöten. Reflektion över analysen Språk Samtliga avdelningar arbetar medvetet med språket. Vi arbetar för att alla situationer och aktiviteter på förskolan ska ses som språkutvecklande. Genom upplevelser får barnen nya erfarenheter och genom att vi pedagoger sätter ord på dessa lär sig barnen nya ord och begrepp. Natur, teknik och matematik Vi har gjort en profilering inom området natur i vår förskola. Barnen använder material från naturen till sitt skapande, dels i skogen men också på förskolan. Vi arbetar för att miljömedvetenheten ska bli ett naturligt inslag i vardagen och att barnen blir än mer delaktiga i det ekologiska tänkandet. Hälsa Vi arbetar medvetet för att barn och föräldrar ska känna sig trygga med oss. Vi har genomfört en enkät för att få veta hur barn och föräldrar trivs på vår förskola. Jämfört med föregående år ser vi att har fått fler svar, dessutom visar resultatet att fler är nöjda med vår verksamhet. I vår egenkontroll av barnens frisknärvaro ser vi även i år att barnens närvaro är hög. Demokrati Vi arbetar medvetet för att öka barn och föräldrars delaktighet och inflytande på vår förskola. I vår enkät kan vi se att de flesta föräldrar är nöjda med inflytandet de har i verksamheten, men vår ambition är att än fler ska bli nöjda. 13 (31)

14 Andel nöjda medarbetare per frågeområde, personalenkät Analys av personalenkäten I områden arbetsmiljö och trygghet, kommunens verksamhetsidé och ledarskap så känner över 90 % av personalen sig bekväm. Vi har något lägre resultat inom de övriga tre områdena vilket vi inte alls tycker är konstigt eftersom delar av verksamheten sedan januari 2009 har varit evakuerade från egna förskolelokaler till evakuering in i skolans lokaler. Det har inneburit en tid av ovisshet kring om och när det står färdigt anpassade lokaler för förskoleverksamhet. Detta har naturligtvis påverkat personalens möjligheter till samarbete och våra gemensamma förbättringsområden har delvis fått stå tillbaka och utvecklingsarbete har ner skett inom respektive avdelning. Vi ser alla fram emot att under 2010 få anpassade lokaler som främjar vår samverkan och utvecklings- och förbättringsarbete. 14 (31)

15 SWOT-analys Nuläge Starka sidor Närhet till naturen, bibliotek, gymnastiksal Flera i personalen studerar Samarbete mellan avdelningarna Nära samarbete med Mölnboskolan Engagerad personal Engagerade föräldrar Blandad kompetens i personalgruppen Svaga sidor Utspridda enheter Provisoriska lokaler Maten transporteras från Järna Utemiljö för avd. blå/grön och nord är provisoriska Trender Möjligheter Ombyggnation av förskolan Utökat samarbete mellan avdelningar Byggnation av tillagningskök Studiebesök på förskolan Trollet Föreläsningar och annan fortbildning Delge varandra av våra erfarenheter och kompetenser Hot Neddragning av personal till följd av besparingar Mattransportkostnader stiger Ingen ombyggnation 15 (31)

16 Likabehandlingsplanen Mål för Mölnbo förskola Vår plan för likabehandling är ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter. förebygga och motverka diskriminering eller annan kränkande behandling. vid diskriminering eller annan kränkande behandling ska problemet rapporteras, dokumenteras, utredas och åtgärdas snarast. Ingen flicka eller pojke i våra förskolor, eller deras föräldrar, ska gå till förskolan och riskera eller vara rädd för att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. I vår verksamhet respekteras både barns och vuxnas rättigheter fullt ut. Alla i förskolan ska känna trygghet du har rätt att vara den du är. Definitioner: Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag förbjudet. Annan kränkande behandling som t.ex. mobbning, misshandel, ofredande, hot och trakasserier är enligt lag förbjudet. Diskriminering och annan kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Diskriminering och annan kränkande behandling kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller vara systematisk och återkommande Diskriminering och annan kränkande behandling kan vara fysisk, t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar verbal, t.ex. att bli hotad, eller kallad fula ord psykosocial, t.ex. att inte få vara med, bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning text- och bildburen, t.ex. brev, lappar, sms eller liknande Barn som utsätter andra barn för diskriminering eller annan kränkande behandling Förebyggande åtgärder: I vårt arbete med barnen arbetar alla i förskolan varje dag för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling, ett interkulturellt förhållningssätt hjälper oss i det arbetet. I en barngrupp med tillåtande klimat kommer alla barn till sin rätt och alla accepteras för den man är, det är all personals ansvar att arbeta för att utveckla ett gott gruppklimat. Det är all personals ansvar att arbeta så att läroplanens grundläggande värden kommer till uttryck i arbetet, i alla kontakter med barnen och deras familjer. 16 (31)

17 Att se mångfald och olikhet som en tillgång i arbetet är ett förebyggande arbetssätt och utgångspunkt för all personals arbete. Att upptäcka, utreda och åtgärda: Arbetslag som har svårigheter att förebygga detta i sitt arbete ska omedelbart söka stöd. Kontakt tas med verksamhetsledare eller rektor för att tillsammans besluta hur arbetet ska gå vidare. Stöd/handledning kan fås genom Elevhälsan. Barn som utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling av personal eller andra vuxna i förskolan Förebyggande åtgärder: Barnen är i underläge gentemot de vuxna. Därför är det mycket viktigt hur vi talar med barn, om barn och till barn Tillsägelser utan förklaring kan vara ett exempel på kränkande behandling. Att ofta använda ordet NEJ är också en indikation på att samtalsklimatet inte är gott. Att vuxna talar om barnens föräldrar på ett sätt som kan tolkas som kränkande, eller har synpunkter på tider etc. ska inte förekomma i barngruppen Alla vuxna som vistas i förskolan ska vara förebilder för barnen och föregå med ett gott exempel Att regelbundet samtala i arbetslaget om hur vi vuxna bemöter barn Att upptäcka, utreda och åtgärda När du anser att en arbetskamrat, eller annan vuxen behandlar barn kränkande ska du omgående tala med personen det berör och verksamhetsledare eller rektor. När du anser att du själv har bemött barn på ett sätt som kan eller har upplevts kränkande ska du omgående kontakta en arbetskamrat, verksamhetsledare eller rektor för att få stöd att hitta andra arbetsmetoder och kanske säga förlåt Föräldrar som upplever att egna eller andras barn behandlas på ett kränkande sätt ska uppmanas att kontakta rektor Föräldrar som utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling Förebyggande åtgärder: Vi bemöter alla föräldrar positivt, lyhört och respektfullt Hur vi talar till och om barnens föräldrar och familjemedlemmar är viktigt i det här sammanhanget. Att kunna alla föräldrars namn och att kunna uttala dessa rätt är ett exempel på att bemötas respektfullt. Att vi förväntar oss att alla föräldrar vill sina barns bästa är ett annat exempel. Tydlighet är viktigt i mötet med föräldrar, att möta föräldrar med en annan bakgrund eller med andra livsvillkor än jag själv, kräver att vi ser på oss själva och våra uppfattningar ur ett kulturellt perspektiv. Att vara nyfiken på människors olika levnadsvillkor och uppfattningar och att lyfta fram olikhet och mångfald som positivt i vårt arbete med barn och deras familjer är ett sätt att 17 (31)

18 få ökad kunskap om andras sätt att tänka och uppfatta världen. Det gör att vi förebygger att föräldrar upplever att de utsätts för diskriminering och annan kränkande behandling. Att upptäcka, utreda och åtgärda Förälder som anser att de utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling av någon som arbetar på förskolan ska genast kontakta rektor som vidtar åtgärder för att detta genast upphör. Förälder som anser att de inte får gehör eller stöd för sin uppfattning hos rektor ska vända sig till verksamhetschefen för förskolan. Vuxna i förskolan som utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling (regleras i arbetsmiljölagen) Förebyggande åtgärder I personalgruppen är det viktigt att vi har en tillåtande och generös atmosfär där alla kommer till sin rätt och accepteras för den man är. Ansvaret för det vilar på all personal. Vi utvecklar vår arbetsmiljö genom arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, psykosocial arbetsmiljörond och genom kommunens personalenkät. Att vi är olika i personalgruppen ska ses som en tillgång som ökar våra möjligheter att arbeta förebyggande. Att upptäcka, utreda och åtgärda När du anser att du utsatts för diskriminering eller annan kränkande behandling av arbetskamrat eller annan vuxen ska du genast kontakta rektor som ansvarar för att detta genast upphör. Till sitt stöd har rektor, arbetsmiljöombud, personalsekreterare och företagshälsovård. När du upplever att en arbetskamrat utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling ska du genast kontakta rektor som ansvarar för att utreda frågan. När du upplever att rektor inte lyssnar på dig, eller inte tar din upplevelse på allvar, ska du vända dig till arbetsmiljöombudet eller till verksamhetschefen för förskolan. Förankring av vår likabehandlingsplan Vid inskolning av nya familjer presenterar den ansvarige pedagogen vår likabehandlingsplan för dem och uppmärksammar särskilt till vem föräldrar ska vända sig om de upplever att de själva, deras barn eller familjer utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling. Arbetet med barns inflytande och hur de upplever klimatet i sin grupp är ett återkommande arbete i alla barngrupper. Det arbetet utgår från barnens ålder och ser olika ut i varje grupp. Uppföljning och utvärdering av arbetet med likabehandlingsplan Alla fall av diskriminering eller annan kränkande behandling ska dokumenteras. Verksamhetsledare eller rektor, beroende på vem som har varit inkopplad i det aktuella fallet, ansvara för att ärendet dokumenteras och utvärderas. Likabehandlingsplanen gås igenom och revideras i förskolornas arbetslag och i ledningsgruppen i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. 18 (31)

19 Dokumentera Alla åtgärder dokumenteras i enlighet med processkartan och på en särskild blankett. Dokumentationen ska sparas under den tid barnet är inskriven på förskolan. Informera Likabehandlingsplanen ingår i introduktionsprogrammet för nyanställd personal. Föräldrar informeras om planen på föräldramöten planen finns tillgänglig på förskolan för den som vill läsa mer.. 19 (31)

20 Arbetsplan 2010 Verksamhetsidé På är vi inspirerade av naturen. Skogen blir ett av våra pedagogiska rum. Vi vill erbjuda en verksamhet som ger inspiration och utmaningar, bl.a. genom en ständigt föränderlig miljö utifrån barnens intressen och behov. Vi vill ge barnen en tro på sin egen förmåga så att de kan leka, lära och utvecklas i sin egen takt. Vi pedagoger skall sträva efter ett medupptäckande förhållningssätt som stimulerar och inspirerar barnens inlärning på ett naturligt och lekfullt sätt. 20 (31)

21 Värdegrund Södertälje kommuns värdegrund Hur gör vi på? Medborgaren först, detta betyder för oss... Vi vill göra allt för att föräldrar ska känna trygghet i att vi tycker om deras barn och vill göra varje dag till den bästa dagen. Dialog står i centrum för barnets framgångar! Föräldrar är experter på sina barn. Personalen är pedagogiska experter på samhällsuppdraget! Vi värdesätter barnets närvaro. Vi tar vara på varandras kompetenser och nyttjar dem för att nå det lustfyllda lärandet. Vi väver samman förskolans uppdrag-föräldrars önskemål- och det enskilda barnets behov, i dialog med föräldrar och barn, anpassar vi verksamheten efter det enskilda barnets och barngruppens behov och intressen. Respekt för individen, detta betyder för oss... Att vi ser varje barn, att vi hör varje barn och att vi har ett ödmjukt förhållningssätt till varje barn. Detsamma gäller respekten gentemot föräldrar och kollegor. Betyder för oss att: Barnen har delaktighet i sin vardag Alla vuxna lyssnar på ett medvetet sätt Barnen känner sig meningsfulla Barnen känner sig trygga i olika miljöer Vuxna är förebilder i ett värdigt förhållningssätt Ex yngre barn: Vi arbetar med emotionell och social utveckling i allt vi gör genom att vi pratar med barnen och hjälper dem att sätta ord på sina känslor. Ex äldre barn: Vi uppmanar barnen att ta tillvara varandras styrkor t ex genom att hjälpa varandra med kläder och vid matsituationer. Mer än förväntat, detta betyder för oss... Att ska vara det självklara första valet i vårt upptagningsområde. Sätta barnen inför utmaningar, genom att arbeta på ett med upptäckande sätt så att de växer genom att tänja sina egna gränser. Göra dem medvetna om sin egen utveckling och framgång genom reflektion och dialog. Barnen får överraskas av sin egen erövrade kunskap. Utmana så att barnet tar egna initiativ. Ex yngre barn: Att utmana genom att bre sina egna smörgåsar. Ex äldre barn: Nästan alla äldre barn kan åka skridskor. 21 (31)

22 Vi vill att alla barn ska få möjlighet att: Finna sig själv i olika strukturer/miljöer. Vi förändrar gruppen, rummet och tiden genom att en stor del av veckan befinna oss i skogen, utemiljön, lärande miljö i olika rum. Vi bryter det fyrkantiga rummet. Inte fastna i invanda mönster, att genom leken tänka på gränser i tid och rum. Ändras förutsättningarna erbjuds nya möjligheter. Utmana barnen i olika miljöer. Principer Utgå alltid från samhällsuppdraget, detta betyder för oss... Vi vill utifrån närheten till skogen/naturen påbörja processen hos varje barn att utvecklas till en individ som är bärare av hållbar utveckling. Ta vara på varandras kompetenser och nyttja dom för att få det lustfyllda lärandet. Att se barnens intressen och kunna strukturera om vid avvikande intresse. Från att vara åskådare till att vara med i tex en lek. Eller vår hinderbana, hur olika vi är. Inget är fel. Erfarenheter-Vad har dom erfarenheter? Vad ger vi barnen för upplevelser och vad ger det för erfarenheter. Vi och barnen utvecklas i samspelet och det är vårt uppdrag att sätta ord på det. Att vi pedagoger utgår från samma pedagogiska plattform. Vi försöker synliggöra läroplanen i vårt arbete så att även föräldrarna kan ta del av vilka mål vi har och hur vi arbetar för att nå dem. Olikheter är en styrka... Barnens olikheter utmanar oss som pedagoger att utvecklas. I vårt arbete är olikheter en tillgång genom att vi tar tillvara på varandras kompetenser. Vi respekterar barns olika erfarenheter och ser dem som en tillgång för gruppen. Vi försöker att uppmuntra familjerna att välja modersmålsundervisning och vi berättar om vilka fördelar det har för språkutvecklingen och identitetsskapandet. Trots att vi finns i ett litet samhälle vill vi visa att det inte är ett hinder utan i stället en vinst för vår verksamhet. En plats där olikheter möts. Att se alla pedagogers olikheter som en styrka och nyttja kompetenserna. Vi möts barn och pedagoger. Har ett öppet sinne/tar emot med öppna armar. Verksamheten är en mötesplats med möjlighet att få syn på olikheter till skillnad från t ex hemmet. Ge varandra utrymme för att få vara olika och att få känna och tycka, bli respekterad för sin egen åsikt. 22 (31)

23 Vision Växtkraft naturligtvis! Vår pedagogiska strävan 2010 Lärande Vi vill att det ska ske ett lärande hela tiden. Barnen ska känna att de lär sig något här på förskolan. Barnen lär sig i samspel med andra och här på förskolan möts alla slags olika individer. När barnen får delge varandra sina erfarenheter sker det ett lärande. Vi vill skapa konkreta upplevelser för barnen. Det är hos oss som barnen får en grund för ett livslångt lärande. Lekens betydelse för lärandet! Att uppleva med alla sinnena. Vi är angelägna om att de material vi skapar nyfikenhet och intresse hos barnen. Vi försöker att bevarar lusten till att lära genom at upptäck och utforska. Helhet Hela verksamheten ska ha ett gemensamt förhållningssätt. Det ska inte spela någon roll vem som barnen och föräldrarna möter, de ska bli bemötta på samma sätt. Alla ska känna sig trygga, barn, föräldrar och pedagoger. Vi vill att alla ska känna till förskolans uppdrag! Hur gör vi det? Rutiner och kontinuitet i verksamheten ger trygghet hos barnen. Flexibilitet 23 (31)

24 Vi vill se allas behov och anpassa verksamheten därefter. Vi vill fokusera på möjligheterna, problem är till för att lösas. Vi vill ha ett öppet klimat där man kan ge och ta, barn, föräldrar och pedagoger. Vi vill arbeta på ett sådant sätt att vi i möjligaste mån kan följa barnen i deras intressen och i deras upptäckarglädje. Inkludering Vi vill synliggöra barnens intressen, för det är då vi kan skapa meningsfulla sammanhang för dem. Vi arbetar för att stärka barnens sociala och empatiska förmåga för att skapa trygghet och respekt för varandra och se varandras olikheter som något bra. Vår verksamhet är öppen för alla barn. Vår uppgift är att anpassa verksamheten utifrån barnens behov. Kreativitet Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla sin kreativa förmåga. Vi vill kunna erbjuda en stimulerande miljö med material som möjliggör för barnen. Vi har ett utforskande/undersökande arbetssätt, där barnen får upptäcka och undersöka allt som finns i deras närvaro. Men detta innebär att vi pedagoger måste ha ett tillåtande förhållningssätt och försöka inta ett barnperspektiv och se det barnen ser. Barnen har en otrolig nyfikenhet och en förmåga att kunna fantisera, vi måste se till att de får möjlighet att använda och utveckla denna förmåga. Genom att barnen får tillfälle att med så många sinnen som möjligt kreativt undersöka sin omgivning skapar barnen en relation till de sammanhang som de lär i. Detta leder till en djupare förståelse och en förförståelse inför framtiden. I detta ser vi vår utomhusverksamhet, inte minst i skogen, som en enorm resurs. Internationalism Vi vill arbeta på ett sätt som lyfter barns erfarenheter som en tillgång för gruppen. Vi har uppmuntrat barnen att berätta om sitt språk. Vi uppmuntrar föräldrarna till att ansöka om modersmålsundervisning till sina barn och använder sedan modersmålsundervisningen som en kompetenshöjning av vårt arbetslag. Hela barngruppen får dra nytta av att en modersmålspedagog kommer till oss. 24 (31)