Redovisning för andra året för projektet: jämställdhet för pappor och pojkar. Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning för andra året för projektet: jämställdhet för pappor och pojkar. Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige"

Transkript

1 Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige Sätter kurdiska kvinnors utveckling i centrum Redovisning för andra året för projektet: jämställdhet för pappor och pojkar i samarbete med Rädda Barnens Dialogprogram

2

3 Redovisning för andra året för projektet: jämställdhet för pappor och pojkar i samarbete med Rädda Barnens Dialogprogram Projektledare: Seyran Duran

4 BAKGRUND KKF S har sedan den bildades bedrivit en aktiv verksamhet för de kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet i den kurdiska gruppen och även i samhället. De unga kurdiska kvinnornas utsatthet i familjerelationer och hedersrelaterat förtryck är oftast en konsekvens av deras utanförskap, isolering och eftersatthet både i förhållande till den kurdiska minoriteten och också till majoritet samhället i landet. Samtidigt lider många unga flickor och kvinnor på grund av uråldriga traditioner som begränsar flickors frihet till att välja ett eget liv och bestämma över sina egna personliga val, speciellt över sina kärleksförhållanden. Den patriarkala traditionen har kanske en förståelig grund i det gamla stamsamhället men fungerar inte i ett modern individualistisk och demokratisk samhälle där individens beslut kommer före kollektivets. Tragiska händelser som Sara Pela och Fadimes död har satt igång en mycket svår och motsägelsefull debatt både bland våra grupper och den svenska allmänheten. De händelserna fick oss att inse att det är i högsta grad vårt ansvar att arbeta för att förebygga och förhindra att liknande tragedier sker i framtiden. Att bryta de unga kurdiska kvinnornas utsatthet kräver omfattande studier, åtgärder och insatser både från frivilliga organisationer och från myndigheter. Behovet av insatser för de unga kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet och därmed deras integration i samhället är mångfald Mot denna bakgrund vill KKF S bedriva ett tre årigt projekt för att förstärka de unga kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet. De unga kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet utgör den viktigaste grunden till en ökad och lyckad integration i samhället. 4

5 Detta kan vi förhindra om vi får våra män och unga pojkar att förstå att individens egna beslut inte behöver innebära familjens upplösning och att de goda kurdiska traditionerna kommer att kunna bevaras även om kvinnorna har samma individuella frihet som svenska kvinnor har över sina relationer innan de gifter sig. Vi anser att de största hindren för ett liv där flickor skall vara fria och jämställda finns i de manliga och patriarkala kyskhetstraditionerna. Dessa måste förändras om vi inte längre vill ha förtryck och våld i hederns namn. Vi måste belysa männens, pappor och pojkars, ansvar i denna fråga och vi måste arbeta för en mansrollsmodell för våra pojkar som står på jämställdhetens fria och demokratiska grund. Vi har börjat med att uppmärksamma pappor och pojkars ansvar för jämställdhetsfrågor och vi kan se att vägen till en dialog med männen inte blir så lätt, speciellt för oss som en invandrarkvinnoorganisation. Vi på Kurdistans Kvinnoförbundet har stort övertygelse för förebyggande värksamhet utifrån erfarenheten vi har fått av Projektet Jämställdhet för pappor och pojkar under sista tre året som vi har i samarbete med Dialogprogrammet från Rädda Barnen. Projekt verksamheten har visat att kunskap och diskussioner öppnar vägen till en positiv dialog samt ökar förtroende respekt mot varandra. Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige har fått stöd från Arvsfonden : Vi vill framföra vårt tack för att har fått möjligheten att arbeta för våra barns och kvinnors rättigheter. 5

6 SYFTE Att Unga tjejer och kvinnor ska öka sin kunskap, självförtroende för att väcka männens ansvarskänsla för jämställdhet och för en god bror, pojkvän och papparoll samt genomgå en process där vi hittar en väg bort ifrån patriarkala traditioner mot en fri, jämställd och demokratisk familjestruktur och därigenom kunna skapa bättre förutsättningar för våra barn och ungdomar. Genom utbildnings dagar, konferenser båda inom förärningar/skolor och läger har vi fått erfarenheter att i de familjer där stora bröder vågar hålla emot vuxengenerationen då kan få flickorna ett lättare och friare liv. Därför krävs det att man ägnar särskilt kraft åt att förändra attityderna hos unga kurdiska pojkar, och också hos pappor så klart. Vi har under flera år arbetat med kurdiska mödrar och deras döttrar för att öka förståelsen mellan generationerna. På liknade sätt har vi börjat arbeta med att unga tjejer och killar som får träffas för att utbyta idéer om jämställdhetsfrågor inom familjen i det nya landet. Vi arbetar på att nå papporna också som visar sig vara den svåraste biten. Men vi ger inte upp. Att diskutera sådana frågor som är tabubelagda inom familjen. t.ex. unga tjejers rätt att bestämma när och med vem de vill gifta sig med. 6

7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH AKTIVITETER Information om projektet har gått ut. Förfrågan om deltagande har framförts till lokala avdelningar. Samt Projektledaren har ordnat möte med modersmållärarna i flera tillfällen för att planera gemensamma seminerier, utbildningsdagar, lägger båda för elever och föräldrar. Projektledaren har besökt kvinnoförbundets lokala föreningar i stor Stockholm, Borås, Eskilstuna och Örebro och anordnat informationsmöten och seminerier på plats eller på ABF. Den Januari 2008 anordnade Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige (KKF S) samarbete med Kurdiska Riksförbundet och Röda Barnens Dialogprogram två dagars konferens på Nynäsgården i Nynäshamn. 7

8 Jämställdhetskonferens Konferensen hette Jämställdhetskonferens som arrangerades i samarbete med Kurdistans Kvinnoförbund och Kurdiska Riksförbundet. Kvinnoförbundet hade ett projekt med titeln Jämställdhet för pappor och pojkar. Riksförbundets projekt hade jämställdhet mot våld mot kvinnor. Deltagare kom från alla lokala föreningar i hela landet, både män och kvinnor, äldre och ungdomar. Riksförbundets styrelsemedlemmar, Kvinnoförbundets styrelsemedlemmar och Riksförbundets verkställande utskott som 80% av medlemmarna är Männer samt kvinno och ungdomssektionens representanter deltog. Sammanlagt närmare hundra personer deltog. Konferensen öppnades av två ordföranden för de två organisationerna, Seyran Duran och Sermin Bozarslan. Ett gratulationsbrev från Lärarförbundet i Kurdistan mottogs. Suraya Calli föreläste om ämnet konfliktlösning inom familjen. Hon pratade om könsmaktsordningen och normerna som människor tar med sig då de flyttar från ett land till ett annat. Hon talade även om flyktingsstrategier, assimilation, integration, isolering och marginalisering. Hon tog upp familjestrukturen inom den kurdiska patriarkaliska familjen. I flykten följer ofta mönstret: fadern lämnar landet först och sedan kommer familjen till exil, då återskapas det patriarkaliska mönstret i familjen. Calli talade om hur kurdiska familjer måste klara av att leva i Sverige med andra familjestrukturer som finns här. I Sverige lär sig barnen att bli kritiska och då uppstår konflikter då de inte får kritisera vuxna inom den kurdiska familjen. 8

9 Hon talade vidare om identitetsfrågan hos barn mellan år som behöver uppskattning och kärlek. Hon talade även mycket om hur barnen uppfattar olika kulturella ämnen. Efter lunchen hade mötet besök av Marsela Bravo som är psykolog och psykoterapeut. Hon talade om exillivat som hon är expert på. Hon talade om att våld föder våld och att pojkar som är offer för våld i sin uppväxt kommer själva att använda sig av våld för att lösa konflikter. Hon sa att dialogen kan sluta helt oväntat och att man måste diskutera med barn och lyssna på dom. Hos invandrare är krisprocessen ofta följande: förlusten som flykten orsakar följs av sorgen och den blir ofta tillsammans med ilska och det hela blir komplicerade känslor av övergivenhet och ensamhet och passivitet och till slut finns faran att ge upp. Hon talade mycket om nostalgi som kan drabba kvinnor som flytt. Dom kanske idealiserar sitt hemland. 9

10 Under föreläsningen blev det mycket diskussion och frågor kring det Bravo talade om. Deltagarna delades upp i grupper som åtog sig olika frågor. Vi talade till exempel om vems ansvar i familjen är det att se till att barnen kan vara fria. Vem vet vad som är bäst för familjen var en annan fråga som talades om. Även definitionen av begrepp såsom respekt och frihet talade om i en grupp. Denna konferens var en fortsättning för projektet Kvinnohälsa och sexualitet och dessutom två andra projekt dvs. Jämställdhet för pappor och pojkar och Jämställdhet för familjen. Totalt deltog 97 personer bl.a. ungdomar pojkar som flickor och kvinnor mellan år från 12 sektioner i Sverige i konferensen. Vi hade sex föreläsningar om olika ämnen som bl.a. olika könssjukdomar, vikten om sexualundervisning i skolan, olik sorter cancer, jämlikhet och jämställdhet i familjen, ungdom och sexualitet och männens våld mot kvinnor. I slutet av varje föreläsning hade vi en levande diskussion med föreläsaren kring ämnet Konferensen innehåll var inte bara föreläsningar och diskussioner utan också ett trevligt umgänge med musik och underhållning. På lördagskvällen ordnades en fest där de unga och äldre festade natten lång. 10

11 Det som var speciellt med konferensen att deltagarna var i varierande åldrar med olika livserfarenheter och livsstil i bakgrunden. De äldre och de unga fick chansen att umgås, diskutera sina känslor med varandra och byta ut sina erfarenheter och tankar kring ämnena. Ungdomarna har visat stort intresse för ovannämnda ämnena och helheten i konferensen vilket var väldigt intressant. Två innehållsrika dagar där alla fick vara med och dela med sig av sina erfarenheter. Konferensen innehåll var inte bara föreläsningar och diskussioner utan också ett trevligt umgänge med musik och underhållning. På lördagskvällen ordnades en fest där de unga och äldre festade natten lång. Det som var speciellt med konferensen att deltagarna var i varierande åldrar med olika livserfarenheter och livsstil i bak- 11

12 grunden. De äldre och de unga fick chansen att umgås, diskutera sina känslor med varandra och byta ut sina erfarenheter och tankar kring ämnena. Ungdomarna har visat stort intresse för ovannämnda ämnena och helheten i konferensen vilket var väldigt intressant. Två innehållsrika dagar där alla fick vara med och dela med sig av sina erfarenheter. I slutet av konferensen fick deltagarna ta upp två förslag som Nyamko Sabuni nuvarande integrationsminister har förslagit angående Att förbjuda muslimiska skolor och om könsstympning Alla invandrartjejer måste genomgå en gynekologisk undersökning. Deltagarna fick arbeta med dessa frågor i fyra olika grupper och i slutet presenterades deras slutsatser som ställdes till en bra diskussion för hela konferensen. När det gäller de religiösa skolorna så var majoriteten för att behålla dem och bara en minoritet av unga kvinnor ville avskaffa dessa skolor. Gynekologiska undersökningar var alla emot och man uppfattade som att det luktar rasism för att det kändes förnedrande mot föräldrar. Medicinen är information och utbildning, sa vi. Vi har haft en riktig laddad diskussion om Nyamko Sabuni som integrationsminister och vi tyckte att satsa på invandrarorganisationer var en framkomlig väg mot könsstympning eller hedersvåldet. Rädda Barnens Dialoggrupp stödde denna tanke men de utan att ta ställning till Nyamko Sabunis omdebattera idéer försvarade henne som omöjligen kan lukta rasism. Det blev en bra och viktigt debatt. 12

13 Analys och resultat; Enligt utvärderingen som vi delade ut i slutet av konferensen ansåg de flesta av deltagarna att föreläsningarna var bra och innehållsrika. Deltagarna fick dessutom chansen att prata och diskutera om olika ämnen, men ändå sammankopplande ämnen som existerar i mångas vardag. Det visar sig klart och tydligt att behovet av sådana utbildningsdagar stärker båda kvinnornas, ungdomarnas självförtroende för att kunna försvara sina rättigheter och föreningens sammanhållning, utvecklar våra kunskaper om Sverige och invandrarnas situation, problem och bekymmer. Det visar också att det finns viktiga aktuella frågor kring integration, generations konflikt. Kultur krok, barn och kvinnors rättigheter där vi behöver fortsätta dialogen och utvecklas för ett bättre förståelse av det nya landet och våra barn i första hand. Vi tackar alla föreläsare och deltagare för deras engagemang och intresse och vi tackar även Arvsfonden för deras stöd till dessa projekt. Konferensen innehåll var inte bara föreläsningar och diskussioner utan också gav tillfälle för ett trevligt umgänge med musik och samvaro. På lördagskvällen ordnades en fest där de unga och äldre festade natten lång som gav möjligheter till nätverksbygge, vidare samtal och utveckling av verksamheten. Det som var speciellt med konferensen att 50% av deltagarna var äldre Männer (pappor) som representerade lokala föreningar och sitter i Riksförbundets olika kometer i varierande åldrar med olika livserfarenheter och livsstil i bakgrunden. De äldre och de unga fick chansen att umgås, diskutera sina 13

14 känslor med varandra och byta ut sina erfarenheter och tankar kring ämnena. Ungdomarna har visat stort intresse för ovannämnda ämnena och helheten i konferensen vilket var väldigt intressant. Två innehållsrika dagar där alla fick vara med och dela med sig av sina erfaren Lördagen den anordnade Kurdistans Kvinnoförbundet i samarbete med Rädda Barnens Dialogprojekt startar en debatt om varför vi använder våld mot kvinnor istället för att kunna kommunicera med varandra i en demokratisk miljö! Föreläsare: Rewas Kader, Författare och debattör (Varför kvinnor stannar, varför mannen slår) Emre Gungor, Föreläsare från Logos Communication (Vilket ansvar har vi män i våldet?) Moderator: Berivan Yildiz 14

15 Stoppa våldet mot kvinnor! Debatten öppnades av ordförande Seyran Duran Minst en tredjedel av världens alla kvinnor utsätts för allvarligt våld under sin levnad. De flesta gångerna sker övergreppen i hemmet och förövaren är en närstående man. Bakom stängda dörrar utsätts kvinnor för våld från sin partner eller nära släkting. Ofta är kvinnorna alltför skamsna och rädda för att anmäla övergreppen, och när de gör det blir de inte tagna på allvar. Det finns fog för att beskriva det könsrelaterade våldet mot kvinnor som vår tids största människorättsskandal. Rätten att inte utsättas för könsrelaterat våld är i allra högsta grad en fråga om demokrati, jämställdhet och grundläggande mänskliga rättigheter. Amnesty menar att det är hög tid att kvinnors mänskliga rättigheter förs in i alla hem även i Sverige. Våld mot kvinnor definieras av FN som varje könsrelaterad våldhandling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, innefattande hot om sådana handlingar,tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privat livet Kvinnor drabbas av våldet just på grund av att de är kvinnor i en samhällsstruktur som underordnar och diskriminerar kvinnor. Våldet mot kvinnor utgör allvarliga kränkningar som inskränker på, eller helt upphäver, kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter. Könsrelaterat våld förekommer i alla världens länder men trots att väld mot kvinnor är ett av de mest utbredda brotten 15

16 mot de mänskliga rättigheterna globalt sett, är det fortfarande dolt och underrapporterat i mycket stor utsträckning Kvinnor av olika nationalitet eller etnisk, religiös och kulturell tillhörighet eller sexuell identitet drabbas. Våldet riktas mot kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser och utgör ett av största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Var fjärde timme polisanmäls en våldtäkt i Sverige Förre året polisanmäldes sexualbrott i Sverige. Åtta av tio våldtäkter begås inomhus av en som kvinnan redan känner. Under sista sex månaden 70 kvinnor mördades och 201 kvinnor brände sig i Hewler och Suleimanie. Våldet mot kvinnan normaliseras, både för den misshandlade mannen och den våldutsatte kvinnan. Mannen som använder våld för att behålla makt och kontrollen över kvinnan i förhållandet. För kvinnans del innebär normaliseringsprocessen mannens våld blir ett normalt inslag i vardagen och väcker skuldkänslor hos kvinnan. Hon börjar se sig själv med mannens ögon,skulden på sig själv och blir helt mer isolerat från vänner omgivningen och samhället. Mäns våld mot kvinnor visar på den djupa klyfta mellan lagarna och det som sker i verkligheten. Även där det finns lagar som skall förhindra könsrelaterat våld misslyckas myndigheterna med att tillämpa dem. Folkrätten är emellertid mycket tydlig vad gäller staternas ansvar att vidta erforderliga åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor oavsett om våldet skett i det privata eller offentliga. Det åligger varje stat att respektera, skydda och möjliggöra kvinnors mänskliga rättigheter, samt att förebygga och utreda sådana brott och bestraffa förövarna. Vidare har staterna ansvar för att våldsutsatta kvinnor erbjuds stöd och ett fullgott skydd. 16

17 Att kämpa mot våld mot kvinnor krävs mer arbete, snabbbara utredningar, mera utbildning av alla kategorier speciell kvinnor för att bli mera medvetna om sina rättigheter, för stärka sin självförtroende för att kunna försvara båda sig och sina medsystrars. Revas Kadir som var en av de panellister pratade om sin sista bok som handlade om tre Kurdiska Kvinnors livs historier i Sverige. i avslutningen tåg hon upp att förändra lagar är inte ända lösningen utan vi måste satsa mycket på förebyggande arbetet som KKF gör. Emre Gungor som jobbade med Sharaf Hjältar pratade mycket om invandrar ungdomarnas situation i Sverige,speciell Kurdiska ungdomar, deras arbete med pojkar om hedersrelaterat våld,deras attityd för sina systrar och kvinnor. Han berättade hans träff med Fadime Shahindals pappa och hans liv i fängelse. Panelens inläsningar öppnade ett livlig och lärorik diskussion bland deltagarna, hela dagen kom fram båda kommentarer och frågor av deltagarna. 17

18 Gungor har pratat om sin resa till Kurdistan för att träffa Pela Atroshîs Pappa. Att träffa båda två papporna gav mig ett bild att de papporna som har mördat sina döttrar på grund av heder har upplevt under ett stort social kontroll och press.de tyckte om sina döttrar och känner sig väldigt ledsna, svag. De har dåligt hälsa båda fysikisk och psykisk. Anledningen att träffa de papporna, ville jag veta att varför de dödar sina döttrar. Svaret är att vi lever under en stark social kontroll, patrialkalism och okunskap av föräldrarna. Deltagarna har pratat mycket om lösningen. 18

19 Minnestund Maj 2008 Varför hände det Dua? Jag tror att det fruktansvärda som har hänt Dua, är någonting som inte undkommit någon kurd. Hur den 17 åriga lilla flickan gick sitt öde till mötes har varit ett aktivt samtalsämne, och även spridit sig till svenska och andra europeiska medier. Jag tror att det fruktansvärda som har hänt Doa, är någonting som inte undkommit någon kurd. Hur den 17 åriga lilla flickan gick sitt öde till mötes har varit ett aktivt samtalsämne, och även spridit sig till svenska och andra europeiska medier. För mig, en 20 årig kurdisk tjej som varken bor eller vuxit upp i Kurdistan är händelsen totalt befängd och obegriplig. 19

20 Att någon över sina självklara rättigheter offentligt förnedras och på ett brutalt sätt mördas. Idag är jag är glad och stolt över och upplever att det kurdiska civilsamhället är vaket, inte tillåter och fördömer sådana vedervärdiga brott i klass med det som Doa utsattes för. Vi diskuterar, O moraliserar, brottstämplar och visar vårt förakt för det som har hänt Doa. Samtidigt som detta är jag mycket ledsen över de andra flickorna som Doa som finns i Kurdistan och genomgår samma grymma handlingar, men som inte väcker uppmärksamhet. Vad gäller hur jag tänker och ser på detta har jag delat upp min diskussion i fyra delar, jag kommer att berätta kort och koncist och hoppas att vi kan utveckla det senare i debatten. Det första som jag kommer att tänka på är, vad är det som egentligen har hänt Dua? Det andra är; varför händer sådana grymma handlingar mot kvinnor i Kurdistan? Det tredje är hur den kurdiska politiska makten kan påverka den rådande patriarkaliska samhällsstrukturen i Kurdistan? Och det sista och fjärde är att med tanke på det känsliga politiska läget som den kurdiska frågan har i hela området, hur kurdernas sak blir påverkad av sådana handlingar och hur detta påverkar en enhetlig kurdisk vilja till att utnyttja det politiska tillfället som idag givits och satsa på att bygga upp en kurdisk national stat. Jag vill inte gå in på detaljer, det har inte stor betydelse. Huvudsaken är att Doa vågade besvara sina mänskliga behov, som en människa och som en kvinna. Det 20

21 är konstigt att kärleken är så uppskattad i vår kultur, vi har fler än en Romeo och Julia liknande historia, vi har Mem u Zin, Las u Xezal, Shirin u Ferhad, Nasir u Malmal, Xej u Siamend och fler än så. Folk gråter fortfarande när dessa historier återberättas och lider med dessa olyckliga kärlekspar. Det är inte alls tabubelagt i den kurdiska samhällsmoralen. Men vad är det som händer då? Det är vanligt folk som uppskattar kärleken som ett av människans främsta behov, det avgudas och uppskattas, det blir en historisk händelse, och skapar samhällets moral och värderingar. Hur ska man då förklara en sådan händelse som Doas öde, med en sådan historia bakgrund? Vilka är det som är emot detta behov? Det enda som man kan säga om Doa är att hon föll offer för vad som uppskattas vara ett av människans vackraste behov. Vad gäller den andra punkten är det ett faktum att i vårt kurdiska samhälle och i många andra mansdominerade samhällen råder en patriarkalisk syn och förhållningssätt till kvinnans roll i samhället och allt som rör hennes mänskliga behov. Kvinnan är det andra könet. Mannen är normen i dessa samhällen och har övertaget i alla samhällsstrukturer bland annat inom politik, ekonomin religion inom familjen och utövar även en äganderätt till kvinnans kropp, känslor och sexualitet. När dessa normer ifrågasätts som i Doa fallet, då försöker patriarkatet motsätta sig det på alla möjliga sätt och en av de valigaste formerna av detta är genom våld. Det finns inte en enda kvinna som inte utsatts för våld någon gång under hennes livstid. Med det menas inte att hon 21

22 nödvändigtvis blivit slagen. Våld går under olika skepnader, och det som de flesta associerar våld med är fysiskt våld. Men våld är mer omfattande än detta. Det utövas symboliskt, språkligt, fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Det som bidrar till att detta patriarkat skapas och omskapas gång på gång är våldet mot kvinnor. Om den rådande politiska makten inte kan försvara individens rättigheter, hur ska de då ha anspråk på att befria och bevara en nation? Att stifta lagar som brottsförklarar våld mot kvinnor och medför straff är ett stort steg, men ändå inte allt. Det är viktigt att olika NGO s (non government organisations) bildas, inte bara för att kritisera maktens brister, utan för att komma med alternativa lösningar och vara en tryckkraft på maktstrukturen för att förebygga och åtgärda fall i likhet med Doas och annat förtryck som genomsyrar den kurdiska kvinnans vardag. Kurdistan befinner sig i en väldigt känslig politisk situation, det är första gången i den moderna historien som vi befinner oss så nära våra drömmar om en kurdisk nationalstat. För att förverkliga och stabilisera den här möjligheten krävs det krafter och faktorer som spelar en avgörande roll i sammanhanget. En av de absolut viktigaste faktorerna att uppnå är enighet inom den kurdiska nationen samt nationalistisk vilja och känsla. Det brott som har begåtts mot Doa har skapat en oenighet och splittring inom nationen i form av religiösa motsättningar. Det ger kurdernas fiender möjlighet att utnyttja situationen och att motverka den kurdiska frågan De ser gärna att konflikterna fortsätter, det gäller att vara klok och handskas med situationen på bästa sätt för att inte tillåta 22

23 detta. Och jag tycker att det bästa sättet att handskas med situationen är att straffa de som begått detta grymma brott och vara bestämd med att inte tillåta en repris av detta. Rezan 23

24 Till: Den federala Kurdiska regeringen Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige fördömer dödandet av kvinnor där motiveringen är att försvara männens heder. Speciellt fördömer vi det mycket brutala mordet av den kurdiska flickan Dua som verkställdes den 7 april2007 i den fria delen av Kurdistan. Till: Den federala Kurdiska regeringen Departementet för mänskliga rättigheter Departementet för ungdom och sport Departementet för kvinnofrågor Det Kurdiska parlamentet Kvinnoorganisationer Representanter i Norden för den federala Kurdiska regeringen Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige fördömer dödandet av kvinnor där motiveringen är att försvara männens heder. Speciellt fördömer vi det mycket brutala mordet av den kurdiska flickan Dua som verkställdes den 7 april i den fria delen av Kurdistan. Antalet kvinnor som mördas i heders namn har ökat markant den senaste tiden men benämns officiellt som självmord. Fast det finns hyfsat med lagar som förbjuder dessa våldsdåd tillämpar det rådande rättsväsendet knappt de. Vi kräver av den federala regeringen att dessa lagar och föreskrifter vars syfte är att skydda kurdiska kvinnor mot våldsdåd tillämpas. 24

25 Vi vet att heders mord ständigt ökar i Kurdistan och att den sittande regeringen inte gör någonting åt situationen. Om vi vill ha ett fritt, demokratiskt och solidariskt Kurdistan, måste vi mer än allt annat kämpa mot våld och dödandet av kvinnor. Det är varje kurdisk individs plikt och speciellt den federala kurdiska regeringens och makthavarnas plikt att ta en ståndpunkt mot denna patriarkala mentalitet. Att inte tillämpa lagar, skapar en obegränsad möjlighet för stamkultur och en bakåtsträvande kultur som tar till våld mot kvinnor och utför mord på kvinnor. Alliansen för kurdiska kvinnor i Sverige, tycker att tillämpningen av befintliga lagar som hindrar våld mot kvinnor är nödvändigt, samt att den sittande regeringen måste sätta gränser för stamkultur och deras ledare och påpeka att dessa handlingar är straffbara och räknas som terrorist handlingar. Till sist vill vi än en gång betona att den federala regeringen i Kurdistan måste ta ställning till mordet på Dua och agera kraftfullt för att en gång för alla stoppa förtryck, våld och dödandet av kvinnor. Kurdistans Kvinnoförbund 25

26 Bästa Seyran, ordförande i Kurdistans kvinnoförbund, Hjärtliga gratulationer i samband med 8 mars2008 firandet. Tack för materialet som ni skickade. KRG under ledning av premiärministern Nechirvan Barzani har vidtagit många viktiga steg däribland: Arbeta på flera fronter för att öka medvetandet bland allmänheten. Ändring av tidigare irakiska lagen 13 augusti 2003 som gav förmildrande omständigheter för så kallade hedersrelaterade brott. Aktiv stöd till kvinnoorganisationer och CSO, dvs civila samhällets organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och kvinnorättigheter. Utdelning av årligt pris av MOSY den 25 november 2007 till personer/organisationer som har arbetat aktivt för kvinnorättigheter. PM Nechirvan Barzani annonserade en viktig policy om våldet mot kvinnor. Bifogade finns hans och Ambassadör Trouves tal tal samt länken från svenska regeringens officiella hemsidan om ceremonin i Hawler; regeringen.se/sb/d/8606/a/93706 Etablerandet av särskilda enheter hos polisen under ledning av inrikesministern som utreder speciellt våldet mot kvinnor. Bildandet av en kommitte17 juli 2007(var god se PMS tal som är bifogade) under ledning av premiärministern som möts periodisk, kommittén består av: Mänskliga rättigheters ministern Inrikesministern Social och arbetarministern Justitieministern Religions,affairs ministern 26

27 Hälsoministern idrott och ungdomsministern sedan november 2007 KRGs FN koordinatorn Chef för KRGs Department för utrikesrelationer (Department of foreign relations) Flera rådgivare Mvh Taha Barwary Minister of Sports and Youth Kurdistan Regional Government (KRG), Website: krg.org Cell phone:

28 Debatt dagar på St. Görans Gymnasiet; Kurdistans Kvinnoförbundet har anordnat två debatt dagar inom projektet Jämställdhet för pappor och pojkar samarbeta med modersmål lärarna på St. Görans Gymnasiet med 5 modersmål lärare och 70 elever båda tjejer och killar. Diskussions dagar kommer att försätta med elever och deras föräldrar. Kvinnoförbundets favorit föreläsare Sureya Calli har pratat mycket om jämställdhet inom kurdiska familjer och olika synsätt när det gäller skillnaderna mellan flickor och pojkar. Efter hennes anförande öppnades en livlig och lärorik diskussion inom elever. 28

29 Skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet är att det finns skillnad mellan könen och man jobbar för att få bort det. Jämlikhet är att det finns skillnader mellan grupper. Man jobbar för att få bort det, t ex handikappade jämställs med övriga när det gäller rätten att få det jobb de är meriterade för. Jämställdheten har sin grund i något som man kallar för könnsmaktsordning d v s stor skillnad mellan män och kvinnor nä det gäller makt. På arbetsmarknaden finns kvinnor. och män oftast koncentrerat till olika arenor, kvinnor jobbar inom barnomsorgen och människor vårdande yrken, män jobbar med finanser och är chefer. Anledningen till det är att människors olika sociala, kulturella, ekonomiska och religiösa bakgrund. Bakgrunden präglar uppfostran i familjen och i samhället. Flickor blir uppfostrade till att ta hand om, pojkar blir uppfostrade till att bli omhändertagen, flickor väljer att utbilda sig där de kan ta hand om andra, pojkar väljer att ut- 29

30 bilda att komma till toppen av samhället. Man brukar titta på mönstren och ställer sig frågan om varför det är så, t ex om det finns många kvinnor i läkaryrket är det mest naturligt att de blir också överläkare. Men om det är flest män som blir överläkare då undrar man vad är det som gör att kvinnor inte blir överläkare. Sättet att uppfostra barn och föra värderingar till nästa generation är ingenting som man är medveten om, det är roller som förs från generation till generation tills man blir medveten om mönstren och ställer krav på samhället att ändra mönstren i det offentliga rummet. Det är då samhället ställer krav på förändringar i familjen och familjen börjar tänka om, ställa krav tillbaka till samhället o s v. 30

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig.

Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap och tvångsskilsmässa Äktenskapsbalken har detta år fått ett viktigt tillägg då dispensen för att ingå äktenskap

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld

Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld Juno Blom, utvecklingssamordnare för hedersrelaterat våld och förtryck på Länsstyrelsen Östergötland

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer