Redovisning för andra året för projektet: jämställdhet för pappor och pojkar. Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning för andra året för projektet: jämställdhet för pappor och pojkar. Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige"

Transkript

1 Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige Sätter kurdiska kvinnors utveckling i centrum Redovisning för andra året för projektet: jämställdhet för pappor och pojkar i samarbete med Rädda Barnens Dialogprogram

2

3 Redovisning för andra året för projektet: jämställdhet för pappor och pojkar i samarbete med Rädda Barnens Dialogprogram Projektledare: Seyran Duran

4 BAKGRUND KKF S har sedan den bildades bedrivit en aktiv verksamhet för de kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet i den kurdiska gruppen och även i samhället. De unga kurdiska kvinnornas utsatthet i familjerelationer och hedersrelaterat förtryck är oftast en konsekvens av deras utanförskap, isolering och eftersatthet både i förhållande till den kurdiska minoriteten och också till majoritet samhället i landet. Samtidigt lider många unga flickor och kvinnor på grund av uråldriga traditioner som begränsar flickors frihet till att välja ett eget liv och bestämma över sina egna personliga val, speciellt över sina kärleksförhållanden. Den patriarkala traditionen har kanske en förståelig grund i det gamla stamsamhället men fungerar inte i ett modern individualistisk och demokratisk samhälle där individens beslut kommer före kollektivets. Tragiska händelser som Sara Pela och Fadimes död har satt igång en mycket svår och motsägelsefull debatt både bland våra grupper och den svenska allmänheten. De händelserna fick oss att inse att det är i högsta grad vårt ansvar att arbeta för att förebygga och förhindra att liknande tragedier sker i framtiden. Att bryta de unga kurdiska kvinnornas utsatthet kräver omfattande studier, åtgärder och insatser både från frivilliga organisationer och från myndigheter. Behovet av insatser för de unga kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet och därmed deras integration i samhället är mångfald Mot denna bakgrund vill KKF S bedriva ett tre årigt projekt för att förstärka de unga kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet. De unga kurdiska kvinnornas jämlikhet och jämställdhet utgör den viktigaste grunden till en ökad och lyckad integration i samhället. 4

5 Detta kan vi förhindra om vi får våra män och unga pojkar att förstå att individens egna beslut inte behöver innebära familjens upplösning och att de goda kurdiska traditionerna kommer att kunna bevaras även om kvinnorna har samma individuella frihet som svenska kvinnor har över sina relationer innan de gifter sig. Vi anser att de största hindren för ett liv där flickor skall vara fria och jämställda finns i de manliga och patriarkala kyskhetstraditionerna. Dessa måste förändras om vi inte längre vill ha förtryck och våld i hederns namn. Vi måste belysa männens, pappor och pojkars, ansvar i denna fråga och vi måste arbeta för en mansrollsmodell för våra pojkar som står på jämställdhetens fria och demokratiska grund. Vi har börjat med att uppmärksamma pappor och pojkars ansvar för jämställdhetsfrågor och vi kan se att vägen till en dialog med männen inte blir så lätt, speciellt för oss som en invandrarkvinnoorganisation. Vi på Kurdistans Kvinnoförbundet har stort övertygelse för förebyggande värksamhet utifrån erfarenheten vi har fått av Projektet Jämställdhet för pappor och pojkar under sista tre året som vi har i samarbete med Dialogprogrammet från Rädda Barnen. Projekt verksamheten har visat att kunskap och diskussioner öppnar vägen till en positiv dialog samt ökar förtroende respekt mot varandra. Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige har fått stöd från Arvsfonden : Vi vill framföra vårt tack för att har fått möjligheten att arbeta för våra barns och kvinnors rättigheter. 5

6 SYFTE Att Unga tjejer och kvinnor ska öka sin kunskap, självförtroende för att väcka männens ansvarskänsla för jämställdhet och för en god bror, pojkvän och papparoll samt genomgå en process där vi hittar en väg bort ifrån patriarkala traditioner mot en fri, jämställd och demokratisk familjestruktur och därigenom kunna skapa bättre förutsättningar för våra barn och ungdomar. Genom utbildnings dagar, konferenser båda inom förärningar/skolor och läger har vi fått erfarenheter att i de familjer där stora bröder vågar hålla emot vuxengenerationen då kan få flickorna ett lättare och friare liv. Därför krävs det att man ägnar särskilt kraft åt att förändra attityderna hos unga kurdiska pojkar, och också hos pappor så klart. Vi har under flera år arbetat med kurdiska mödrar och deras döttrar för att öka förståelsen mellan generationerna. På liknade sätt har vi börjat arbeta med att unga tjejer och killar som får träffas för att utbyta idéer om jämställdhetsfrågor inom familjen i det nya landet. Vi arbetar på att nå papporna också som visar sig vara den svåraste biten. Men vi ger inte upp. Att diskutera sådana frågor som är tabubelagda inom familjen. t.ex. unga tjejers rätt att bestämma när och med vem de vill gifta sig med. 6

7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH AKTIVITETER Information om projektet har gått ut. Förfrågan om deltagande har framförts till lokala avdelningar. Samt Projektledaren har ordnat möte med modersmållärarna i flera tillfällen för att planera gemensamma seminerier, utbildningsdagar, lägger båda för elever och föräldrar. Projektledaren har besökt kvinnoförbundets lokala föreningar i stor Stockholm, Borås, Eskilstuna och Örebro och anordnat informationsmöten och seminerier på plats eller på ABF. Den Januari 2008 anordnade Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige (KKF S) samarbete med Kurdiska Riksförbundet och Röda Barnens Dialogprogram två dagars konferens på Nynäsgården i Nynäshamn. 7

8 Jämställdhetskonferens Konferensen hette Jämställdhetskonferens som arrangerades i samarbete med Kurdistans Kvinnoförbund och Kurdiska Riksförbundet. Kvinnoförbundet hade ett projekt med titeln Jämställdhet för pappor och pojkar. Riksförbundets projekt hade jämställdhet mot våld mot kvinnor. Deltagare kom från alla lokala föreningar i hela landet, både män och kvinnor, äldre och ungdomar. Riksförbundets styrelsemedlemmar, Kvinnoförbundets styrelsemedlemmar och Riksförbundets verkställande utskott som 80% av medlemmarna är Männer samt kvinno och ungdomssektionens representanter deltog. Sammanlagt närmare hundra personer deltog. Konferensen öppnades av två ordföranden för de två organisationerna, Seyran Duran och Sermin Bozarslan. Ett gratulationsbrev från Lärarförbundet i Kurdistan mottogs. Suraya Calli föreläste om ämnet konfliktlösning inom familjen. Hon pratade om könsmaktsordningen och normerna som människor tar med sig då de flyttar från ett land till ett annat. Hon talade även om flyktingsstrategier, assimilation, integration, isolering och marginalisering. Hon tog upp familjestrukturen inom den kurdiska patriarkaliska familjen. I flykten följer ofta mönstret: fadern lämnar landet först och sedan kommer familjen till exil, då återskapas det patriarkaliska mönstret i familjen. Calli talade om hur kurdiska familjer måste klara av att leva i Sverige med andra familjestrukturer som finns här. I Sverige lär sig barnen att bli kritiska och då uppstår konflikter då de inte får kritisera vuxna inom den kurdiska familjen. 8

9 Hon talade vidare om identitetsfrågan hos barn mellan år som behöver uppskattning och kärlek. Hon talade även mycket om hur barnen uppfattar olika kulturella ämnen. Efter lunchen hade mötet besök av Marsela Bravo som är psykolog och psykoterapeut. Hon talade om exillivat som hon är expert på. Hon talade om att våld föder våld och att pojkar som är offer för våld i sin uppväxt kommer själva att använda sig av våld för att lösa konflikter. Hon sa att dialogen kan sluta helt oväntat och att man måste diskutera med barn och lyssna på dom. Hos invandrare är krisprocessen ofta följande: förlusten som flykten orsakar följs av sorgen och den blir ofta tillsammans med ilska och det hela blir komplicerade känslor av övergivenhet och ensamhet och passivitet och till slut finns faran att ge upp. Hon talade mycket om nostalgi som kan drabba kvinnor som flytt. Dom kanske idealiserar sitt hemland. 9

10 Under föreläsningen blev det mycket diskussion och frågor kring det Bravo talade om. Deltagarna delades upp i grupper som åtog sig olika frågor. Vi talade till exempel om vems ansvar i familjen är det att se till att barnen kan vara fria. Vem vet vad som är bäst för familjen var en annan fråga som talades om. Även definitionen av begrepp såsom respekt och frihet talade om i en grupp. Denna konferens var en fortsättning för projektet Kvinnohälsa och sexualitet och dessutom två andra projekt dvs. Jämställdhet för pappor och pojkar och Jämställdhet för familjen. Totalt deltog 97 personer bl.a. ungdomar pojkar som flickor och kvinnor mellan år från 12 sektioner i Sverige i konferensen. Vi hade sex föreläsningar om olika ämnen som bl.a. olika könssjukdomar, vikten om sexualundervisning i skolan, olik sorter cancer, jämlikhet och jämställdhet i familjen, ungdom och sexualitet och männens våld mot kvinnor. I slutet av varje föreläsning hade vi en levande diskussion med föreläsaren kring ämnet Konferensen innehåll var inte bara föreläsningar och diskussioner utan också ett trevligt umgänge med musik och underhållning. På lördagskvällen ordnades en fest där de unga och äldre festade natten lång. 10

11 Det som var speciellt med konferensen att deltagarna var i varierande åldrar med olika livserfarenheter och livsstil i bakgrunden. De äldre och de unga fick chansen att umgås, diskutera sina känslor med varandra och byta ut sina erfarenheter och tankar kring ämnena. Ungdomarna har visat stort intresse för ovannämnda ämnena och helheten i konferensen vilket var väldigt intressant. Två innehållsrika dagar där alla fick vara med och dela med sig av sina erfarenheter. Konferensen innehåll var inte bara föreläsningar och diskussioner utan också ett trevligt umgänge med musik och underhållning. På lördagskvällen ordnades en fest där de unga och äldre festade natten lång. Det som var speciellt med konferensen att deltagarna var i varierande åldrar med olika livserfarenheter och livsstil i bak- 11

12 grunden. De äldre och de unga fick chansen att umgås, diskutera sina känslor med varandra och byta ut sina erfarenheter och tankar kring ämnena. Ungdomarna har visat stort intresse för ovannämnda ämnena och helheten i konferensen vilket var väldigt intressant. Två innehållsrika dagar där alla fick vara med och dela med sig av sina erfarenheter. I slutet av konferensen fick deltagarna ta upp två förslag som Nyamko Sabuni nuvarande integrationsminister har förslagit angående Att förbjuda muslimiska skolor och om könsstympning Alla invandrartjejer måste genomgå en gynekologisk undersökning. Deltagarna fick arbeta med dessa frågor i fyra olika grupper och i slutet presenterades deras slutsatser som ställdes till en bra diskussion för hela konferensen. När det gäller de religiösa skolorna så var majoriteten för att behålla dem och bara en minoritet av unga kvinnor ville avskaffa dessa skolor. Gynekologiska undersökningar var alla emot och man uppfattade som att det luktar rasism för att det kändes förnedrande mot föräldrar. Medicinen är information och utbildning, sa vi. Vi har haft en riktig laddad diskussion om Nyamko Sabuni som integrationsminister och vi tyckte att satsa på invandrarorganisationer var en framkomlig väg mot könsstympning eller hedersvåldet. Rädda Barnens Dialoggrupp stödde denna tanke men de utan att ta ställning till Nyamko Sabunis omdebattera idéer försvarade henne som omöjligen kan lukta rasism. Det blev en bra och viktigt debatt. 12

13 Analys och resultat; Enligt utvärderingen som vi delade ut i slutet av konferensen ansåg de flesta av deltagarna att föreläsningarna var bra och innehållsrika. Deltagarna fick dessutom chansen att prata och diskutera om olika ämnen, men ändå sammankopplande ämnen som existerar i mångas vardag. Det visar sig klart och tydligt att behovet av sådana utbildningsdagar stärker båda kvinnornas, ungdomarnas självförtroende för att kunna försvara sina rättigheter och föreningens sammanhållning, utvecklar våra kunskaper om Sverige och invandrarnas situation, problem och bekymmer. Det visar också att det finns viktiga aktuella frågor kring integration, generations konflikt. Kultur krok, barn och kvinnors rättigheter där vi behöver fortsätta dialogen och utvecklas för ett bättre förståelse av det nya landet och våra barn i första hand. Vi tackar alla föreläsare och deltagare för deras engagemang och intresse och vi tackar även Arvsfonden för deras stöd till dessa projekt. Konferensen innehåll var inte bara föreläsningar och diskussioner utan också gav tillfälle för ett trevligt umgänge med musik och samvaro. På lördagskvällen ordnades en fest där de unga och äldre festade natten lång som gav möjligheter till nätverksbygge, vidare samtal och utveckling av verksamheten. Det som var speciellt med konferensen att 50% av deltagarna var äldre Männer (pappor) som representerade lokala föreningar och sitter i Riksförbundets olika kometer i varierande åldrar med olika livserfarenheter och livsstil i bakgrunden. De äldre och de unga fick chansen att umgås, diskutera sina 13

14 känslor med varandra och byta ut sina erfarenheter och tankar kring ämnena. Ungdomarna har visat stort intresse för ovannämnda ämnena och helheten i konferensen vilket var väldigt intressant. Två innehållsrika dagar där alla fick vara med och dela med sig av sina erfaren Lördagen den anordnade Kurdistans Kvinnoförbundet i samarbete med Rädda Barnens Dialogprojekt startar en debatt om varför vi använder våld mot kvinnor istället för att kunna kommunicera med varandra i en demokratisk miljö! Föreläsare: Rewas Kader, Författare och debattör (Varför kvinnor stannar, varför mannen slår) Emre Gungor, Föreläsare från Logos Communication (Vilket ansvar har vi män i våldet?) Moderator: Berivan Yildiz 14

15 Stoppa våldet mot kvinnor! Debatten öppnades av ordförande Seyran Duran Minst en tredjedel av världens alla kvinnor utsätts för allvarligt våld under sin levnad. De flesta gångerna sker övergreppen i hemmet och förövaren är en närstående man. Bakom stängda dörrar utsätts kvinnor för våld från sin partner eller nära släkting. Ofta är kvinnorna alltför skamsna och rädda för att anmäla övergreppen, och när de gör det blir de inte tagna på allvar. Det finns fog för att beskriva det könsrelaterade våldet mot kvinnor som vår tids största människorättsskandal. Rätten att inte utsättas för könsrelaterat våld är i allra högsta grad en fråga om demokrati, jämställdhet och grundläggande mänskliga rättigheter. Amnesty menar att det är hög tid att kvinnors mänskliga rättigheter förs in i alla hem även i Sverige. Våld mot kvinnor definieras av FN som varje könsrelaterad våldhandling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, innefattande hot om sådana handlingar,tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privat livet Kvinnor drabbas av våldet just på grund av att de är kvinnor i en samhällsstruktur som underordnar och diskriminerar kvinnor. Våldet mot kvinnor utgör allvarliga kränkningar som inskränker på, eller helt upphäver, kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter. Könsrelaterat våld förekommer i alla världens länder men trots att väld mot kvinnor är ett av de mest utbredda brotten 15

16 mot de mänskliga rättigheterna globalt sett, är det fortfarande dolt och underrapporterat i mycket stor utsträckning Kvinnor av olika nationalitet eller etnisk, religiös och kulturell tillhörighet eller sexuell identitet drabbas. Våldet riktas mot kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser och utgör ett av största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Var fjärde timme polisanmäls en våldtäkt i Sverige Förre året polisanmäldes sexualbrott i Sverige. Åtta av tio våldtäkter begås inomhus av en som kvinnan redan känner. Under sista sex månaden 70 kvinnor mördades och 201 kvinnor brände sig i Hewler och Suleimanie. Våldet mot kvinnan normaliseras, både för den misshandlade mannen och den våldutsatte kvinnan. Mannen som använder våld för att behålla makt och kontrollen över kvinnan i förhållandet. För kvinnans del innebär normaliseringsprocessen mannens våld blir ett normalt inslag i vardagen och väcker skuldkänslor hos kvinnan. Hon börjar se sig själv med mannens ögon,skulden på sig själv och blir helt mer isolerat från vänner omgivningen och samhället. Mäns våld mot kvinnor visar på den djupa klyfta mellan lagarna och det som sker i verkligheten. Även där det finns lagar som skall förhindra könsrelaterat våld misslyckas myndigheterna med att tillämpa dem. Folkrätten är emellertid mycket tydlig vad gäller staternas ansvar att vidta erforderliga åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor oavsett om våldet skett i det privata eller offentliga. Det åligger varje stat att respektera, skydda och möjliggöra kvinnors mänskliga rättigheter, samt att förebygga och utreda sådana brott och bestraffa förövarna. Vidare har staterna ansvar för att våldsutsatta kvinnor erbjuds stöd och ett fullgott skydd. 16

17 Att kämpa mot våld mot kvinnor krävs mer arbete, snabbbara utredningar, mera utbildning av alla kategorier speciell kvinnor för att bli mera medvetna om sina rättigheter, för stärka sin självförtroende för att kunna försvara båda sig och sina medsystrars. Revas Kadir som var en av de panellister pratade om sin sista bok som handlade om tre Kurdiska Kvinnors livs historier i Sverige. i avslutningen tåg hon upp att förändra lagar är inte ända lösningen utan vi måste satsa mycket på förebyggande arbetet som KKF gör. Emre Gungor som jobbade med Sharaf Hjältar pratade mycket om invandrar ungdomarnas situation i Sverige,speciell Kurdiska ungdomar, deras arbete med pojkar om hedersrelaterat våld,deras attityd för sina systrar och kvinnor. Han berättade hans träff med Fadime Shahindals pappa och hans liv i fängelse. Panelens inläsningar öppnade ett livlig och lärorik diskussion bland deltagarna, hela dagen kom fram båda kommentarer och frågor av deltagarna. 17

18 Gungor har pratat om sin resa till Kurdistan för att träffa Pela Atroshîs Pappa. Att träffa båda två papporna gav mig ett bild att de papporna som har mördat sina döttrar på grund av heder har upplevt under ett stort social kontroll och press.de tyckte om sina döttrar och känner sig väldigt ledsna, svag. De har dåligt hälsa båda fysikisk och psykisk. Anledningen att träffa de papporna, ville jag veta att varför de dödar sina döttrar. Svaret är att vi lever under en stark social kontroll, patrialkalism och okunskap av föräldrarna. Deltagarna har pratat mycket om lösningen. 18

19 Minnestund Maj 2008 Varför hände det Dua? Jag tror att det fruktansvärda som har hänt Dua, är någonting som inte undkommit någon kurd. Hur den 17 åriga lilla flickan gick sitt öde till mötes har varit ett aktivt samtalsämne, och även spridit sig till svenska och andra europeiska medier. Jag tror att det fruktansvärda som har hänt Doa, är någonting som inte undkommit någon kurd. Hur den 17 åriga lilla flickan gick sitt öde till mötes har varit ett aktivt samtalsämne, och även spridit sig till svenska och andra europeiska medier. För mig, en 20 årig kurdisk tjej som varken bor eller vuxit upp i Kurdistan är händelsen totalt befängd och obegriplig. 19

20 Att någon över sina självklara rättigheter offentligt förnedras och på ett brutalt sätt mördas. Idag är jag är glad och stolt över och upplever att det kurdiska civilsamhället är vaket, inte tillåter och fördömer sådana vedervärdiga brott i klass med det som Doa utsattes för. Vi diskuterar, O moraliserar, brottstämplar och visar vårt förakt för det som har hänt Doa. Samtidigt som detta är jag mycket ledsen över de andra flickorna som Doa som finns i Kurdistan och genomgår samma grymma handlingar, men som inte väcker uppmärksamhet. Vad gäller hur jag tänker och ser på detta har jag delat upp min diskussion i fyra delar, jag kommer att berätta kort och koncist och hoppas att vi kan utveckla det senare i debatten. Det första som jag kommer att tänka på är, vad är det som egentligen har hänt Dua? Det andra är; varför händer sådana grymma handlingar mot kvinnor i Kurdistan? Det tredje är hur den kurdiska politiska makten kan påverka den rådande patriarkaliska samhällsstrukturen i Kurdistan? Och det sista och fjärde är att med tanke på det känsliga politiska läget som den kurdiska frågan har i hela området, hur kurdernas sak blir påverkad av sådana handlingar och hur detta påverkar en enhetlig kurdisk vilja till att utnyttja det politiska tillfället som idag givits och satsa på att bygga upp en kurdisk national stat. Jag vill inte gå in på detaljer, det har inte stor betydelse. Huvudsaken är att Doa vågade besvara sina mänskliga behov, som en människa och som en kvinna. Det 20

21 är konstigt att kärleken är så uppskattad i vår kultur, vi har fler än en Romeo och Julia liknande historia, vi har Mem u Zin, Las u Xezal, Shirin u Ferhad, Nasir u Malmal, Xej u Siamend och fler än så. Folk gråter fortfarande när dessa historier återberättas och lider med dessa olyckliga kärlekspar. Det är inte alls tabubelagt i den kurdiska samhällsmoralen. Men vad är det som händer då? Det är vanligt folk som uppskattar kärleken som ett av människans främsta behov, det avgudas och uppskattas, det blir en historisk händelse, och skapar samhällets moral och värderingar. Hur ska man då förklara en sådan händelse som Doas öde, med en sådan historia bakgrund? Vilka är det som är emot detta behov? Det enda som man kan säga om Doa är att hon föll offer för vad som uppskattas vara ett av människans vackraste behov. Vad gäller den andra punkten är det ett faktum att i vårt kurdiska samhälle och i många andra mansdominerade samhällen råder en patriarkalisk syn och förhållningssätt till kvinnans roll i samhället och allt som rör hennes mänskliga behov. Kvinnan är det andra könet. Mannen är normen i dessa samhällen och har övertaget i alla samhällsstrukturer bland annat inom politik, ekonomin religion inom familjen och utövar även en äganderätt till kvinnans kropp, känslor och sexualitet. När dessa normer ifrågasätts som i Doa fallet, då försöker patriarkatet motsätta sig det på alla möjliga sätt och en av de valigaste formerna av detta är genom våld. Det finns inte en enda kvinna som inte utsatts för våld någon gång under hennes livstid. Med det menas inte att hon 21

22 nödvändigtvis blivit slagen. Våld går under olika skepnader, och det som de flesta associerar våld med är fysiskt våld. Men våld är mer omfattande än detta. Det utövas symboliskt, språkligt, fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Det som bidrar till att detta patriarkat skapas och omskapas gång på gång är våldet mot kvinnor. Om den rådande politiska makten inte kan försvara individens rättigheter, hur ska de då ha anspråk på att befria och bevara en nation? Att stifta lagar som brottsförklarar våld mot kvinnor och medför straff är ett stort steg, men ändå inte allt. Det är viktigt att olika NGO s (non government organisations) bildas, inte bara för att kritisera maktens brister, utan för att komma med alternativa lösningar och vara en tryckkraft på maktstrukturen för att förebygga och åtgärda fall i likhet med Doas och annat förtryck som genomsyrar den kurdiska kvinnans vardag. Kurdistan befinner sig i en väldigt känslig politisk situation, det är första gången i den moderna historien som vi befinner oss så nära våra drömmar om en kurdisk nationalstat. För att förverkliga och stabilisera den här möjligheten krävs det krafter och faktorer som spelar en avgörande roll i sammanhanget. En av de absolut viktigaste faktorerna att uppnå är enighet inom den kurdiska nationen samt nationalistisk vilja och känsla. Det brott som har begåtts mot Doa har skapat en oenighet och splittring inom nationen i form av religiösa motsättningar. Det ger kurdernas fiender möjlighet att utnyttja situationen och att motverka den kurdiska frågan De ser gärna att konflikterna fortsätter, det gäller att vara klok och handskas med situationen på bästa sätt för att inte tillåta 22

23 detta. Och jag tycker att det bästa sättet att handskas med situationen är att straffa de som begått detta grymma brott och vara bestämd med att inte tillåta en repris av detta. Rezan 23

24 Till: Den federala Kurdiska regeringen Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige fördömer dödandet av kvinnor där motiveringen är att försvara männens heder. Speciellt fördömer vi det mycket brutala mordet av den kurdiska flickan Dua som verkställdes den 7 april2007 i den fria delen av Kurdistan. Till: Den federala Kurdiska regeringen Departementet för mänskliga rättigheter Departementet för ungdom och sport Departementet för kvinnofrågor Det Kurdiska parlamentet Kvinnoorganisationer Representanter i Norden för den federala Kurdiska regeringen Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige fördömer dödandet av kvinnor där motiveringen är att försvara männens heder. Speciellt fördömer vi det mycket brutala mordet av den kurdiska flickan Dua som verkställdes den 7 april i den fria delen av Kurdistan. Antalet kvinnor som mördas i heders namn har ökat markant den senaste tiden men benämns officiellt som självmord. Fast det finns hyfsat med lagar som förbjuder dessa våldsdåd tillämpar det rådande rättsväsendet knappt de. Vi kräver av den federala regeringen att dessa lagar och föreskrifter vars syfte är att skydda kurdiska kvinnor mot våldsdåd tillämpas. 24

25 Vi vet att heders mord ständigt ökar i Kurdistan och att den sittande regeringen inte gör någonting åt situationen. Om vi vill ha ett fritt, demokratiskt och solidariskt Kurdistan, måste vi mer än allt annat kämpa mot våld och dödandet av kvinnor. Det är varje kurdisk individs plikt och speciellt den federala kurdiska regeringens och makthavarnas plikt att ta en ståndpunkt mot denna patriarkala mentalitet. Att inte tillämpa lagar, skapar en obegränsad möjlighet för stamkultur och en bakåtsträvande kultur som tar till våld mot kvinnor och utför mord på kvinnor. Alliansen för kurdiska kvinnor i Sverige, tycker att tillämpningen av befintliga lagar som hindrar våld mot kvinnor är nödvändigt, samt att den sittande regeringen måste sätta gränser för stamkultur och deras ledare och påpeka att dessa handlingar är straffbara och räknas som terrorist handlingar. Till sist vill vi än en gång betona att den federala regeringen i Kurdistan måste ta ställning till mordet på Dua och agera kraftfullt för att en gång för alla stoppa förtryck, våld och dödandet av kvinnor. Kurdistans Kvinnoförbund 25

26 Bästa Seyran, ordförande i Kurdistans kvinnoförbund, Hjärtliga gratulationer i samband med 8 mars2008 firandet. Tack för materialet som ni skickade. KRG under ledning av premiärministern Nechirvan Barzani har vidtagit många viktiga steg däribland: Arbeta på flera fronter för att öka medvetandet bland allmänheten. Ändring av tidigare irakiska lagen 13 augusti 2003 som gav förmildrande omständigheter för så kallade hedersrelaterade brott. Aktiv stöd till kvinnoorganisationer och CSO, dvs civila samhällets organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och kvinnorättigheter. Utdelning av årligt pris av MOSY den 25 november 2007 till personer/organisationer som har arbetat aktivt för kvinnorättigheter. PM Nechirvan Barzani annonserade en viktig policy om våldet mot kvinnor. Bifogade finns hans och Ambassadör Trouves tal tal samt länken från svenska regeringens officiella hemsidan om ceremonin i Hawler; regeringen.se/sb/d/8606/a/93706 Etablerandet av särskilda enheter hos polisen under ledning av inrikesministern som utreder speciellt våldet mot kvinnor. Bildandet av en kommitte17 juli 2007(var god se PMS tal som är bifogade) under ledning av premiärministern som möts periodisk, kommittén består av: Mänskliga rättigheters ministern Inrikesministern Social och arbetarministern Justitieministern Religions,affairs ministern 26

27 Hälsoministern idrott och ungdomsministern sedan november 2007 KRGs FN koordinatorn Chef för KRGs Department för utrikesrelationer (Department of foreign relations) Flera rådgivare Mvh Taha Barwary Minister of Sports and Youth Kurdistan Regional Government (KRG), Website: krg.org Cell phone:

28 Debatt dagar på St. Görans Gymnasiet; Kurdistans Kvinnoförbundet har anordnat två debatt dagar inom projektet Jämställdhet för pappor och pojkar samarbeta med modersmål lärarna på St. Görans Gymnasiet med 5 modersmål lärare och 70 elever båda tjejer och killar. Diskussions dagar kommer att försätta med elever och deras föräldrar. Kvinnoförbundets favorit föreläsare Sureya Calli har pratat mycket om jämställdhet inom kurdiska familjer och olika synsätt när det gäller skillnaderna mellan flickor och pojkar. Efter hennes anförande öppnades en livlig och lärorik diskussion inom elever. 28

29 Skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet är att det finns skillnad mellan könen och man jobbar för att få bort det. Jämlikhet är att det finns skillnader mellan grupper. Man jobbar för att få bort det, t ex handikappade jämställs med övriga när det gäller rätten att få det jobb de är meriterade för. Jämställdheten har sin grund i något som man kallar för könnsmaktsordning d v s stor skillnad mellan män och kvinnor nä det gäller makt. På arbetsmarknaden finns kvinnor. och män oftast koncentrerat till olika arenor, kvinnor jobbar inom barnomsorgen och människor vårdande yrken, män jobbar med finanser och är chefer. Anledningen till det är att människors olika sociala, kulturella, ekonomiska och religiösa bakgrund. Bakgrunden präglar uppfostran i familjen och i samhället. Flickor blir uppfostrade till att ta hand om, pojkar blir uppfostrade till att bli omhändertagen, flickor väljer att utbilda sig där de kan ta hand om andra, pojkar väljer att ut- 29

30 bilda att komma till toppen av samhället. Man brukar titta på mönstren och ställer sig frågan om varför det är så, t ex om det finns många kvinnor i läkaryrket är det mest naturligt att de blir också överläkare. Men om det är flest män som blir överläkare då undrar man vad är det som gör att kvinnor inte blir överläkare. Sättet att uppfostra barn och föra värderingar till nästa generation är ingenting som man är medveten om, det är roller som förs från generation till generation tills man blir medveten om mönstren och ställer krav på samhället att ändra mönstren i det offentliga rummet. Det är då samhället ställer krav på förändringar i familjen och familjen börjar tänka om, ställa krav tillbaka till samhället o s v. 30

Utvärderingsbok för projektet [Jämställdhet för pappor och pojkar]

Utvärderingsbok för projektet [Jämställdhet för pappor och pojkar] Utvärderingsbok för projektet [Jämställdhet för pappor och pojkar] 2007-2009 I samarbete med Rädda Barnens Dialogprogram Stockholm 2010 Författare: Hiwa Abdelzadeh Projektledare: Sayran Duran INNEHÅLL

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg

Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg Att möta traditioner som utmanar Sfi-dagar, september 2016 i Borås, Skövde och Vänersborg Anette Franzén: Lärare i svenska som andraspråk, Morabergs Studiecentrum i Södertälje samt föreläsare och metodutvecklare,

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Likabehandlingsplan Barnens Ark

Likabehandlingsplan Barnens Ark Likabehandlingsplan Barnens Ark Reviderad januari 2016 Bakgrund och syfte På Barnens Ark ska alla barn, föräldrar och personal känna sig välkomna, trygga, få uppleva gemenskap och bli respekterade. Enligt

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer