PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY STAD 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY STAD 2013"

Transkript

1 PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY STAD 2013 Social- och hälsovårdsnämnden

2 Innehåll 1. INLEDNING ANTALET ANSTÄLLDA OCH PERSONALSTRUKTUR Antalet anställda Årsverken Hel- och deltidsanställda Personalens åldersstruktur (genomsnittsålder) Könsfördelning (ordinarie anställda) Åldersfördelningen för de ordinarie anställda De vanligaste yrkesbeteckningarna Frånvarodagar (inte sjukdagar) Pensionering och prognos för pensionsavgången LÖNEKOSTNADER OCH SOCIALA KOSTNADER UTBILDNING OCH UTVECKLING SAMARBETE OCH NÄTVERKSBILDNING Samarbete Kommunikation HÄLSORELATERAD FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH ARBETSHÄLSA Företagshälsovård Arbetarskydd Personalenkät Sjukfrånvaro Arbetshälsa FÖRTJÄNSTTECKEN

3 1. INLEDNING Målet med personalberättelsen är att ge information om olika ärenden i anslutning till personalen i syfte att bedöma läget i fråga om personalresurserna, identifiera och prioritera utvecklingsobjekt, initiera utvecklingsåtgärder och sätta mål samt följa hur de nås. I personalberättelsen redogörs för målen och nyckeltalen för personalverksamheten. Personalberättelsen avfattas för social- och hälsovårdsväsendets olika intressentgrupper, såsom beslutsfattarna, ledningen och de anställda, som ett underlag för uppföljning och beslutsfattande. Med hjälp av personalberättelsen kan man följa om personalen till sin struktur och kapacitet är sådan att de uppgifter som getts och planerats för den kan utföras på ett produktivt och kostnadseffektivt sätt. Personalberättelsen omfattar även social- och hälsovårdspersonalen i Kronoby. 2. ANTALET ANSTÄLLDA OCH PERSONALSTRUKTUR 2.1 Antalet anställda Inom social- och hälsovårdsväsendet uppgick antalet anställda till personer den 31 december 2013 (2012, personer), varav 435 personer är anställda för viss tid (2012, 482 personer). Äldreomsorgen hade 757 anställda (49 procent), hälso- och sjukvården 492 (34 procent), social- och handikappservicen 221 (15 procent) och förvaltningen 12 (1 procent). Inom förvaltningen minskade personalen med tre personer , inom social- och handikappservicen med fyra personer och inom hälsovårdstjänsterna med nio personer. Inom äldreomsorgen ökade personalen med tolv personer. Ordinarie anställda Ordinarie anställda Visstids anställda Visstids anställda Sysselsatta Totalt Totalt Ändring Antalet anställda 2013/ Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice Totalt

4 Enligt anställningsförhållandets karaktär indelades personalen på följande sätt: ordinarie anställda (fastanställda) (2012, 999 personer), visstidsanställda 435 (2012, 482 personer), och sysselsatta 3 (2012, 5 personer). Bruket av visstidsanställningar var störst inom äldreomsorgen där andelen visstidsanställda uppgick till 37 procent (2011, 41 procent). Bland personalen inom social- och handikappservicen var 28 procent (2011, 26 procent) visstidsanställda. Motsvarande andel för hälsovårdstjänsterna uppgick till 29 procent (2011, 32 procent). 4

5 2.2 Årsverken Om personalmängden varierar kraftigt under året så beskriver ett årsverke bättre antalet anställda under året än enbart antalet anställda den 31 december. Antalet årsverken påverkas av utförd total arbetstid minskad med frånvaro (studieledigheter, familjeledigheter, sjukledigheter, rehabilitering, alterneringsledigheter och semester). Vid beräkningen av årsverken ändras anställningar som pågått en del av året och deltidsarbetsförhållandena till årsanställda och årsverken, som bättre beskriver personalmängden och utvecklingen av den än en granskning av tvärsnittet årets sista dag. Årsverken Social- och hälsovårdsväsendet 1013,6 1003,5 1000,3 933,1 Förvaltning 8,7 9,2 12,3 10,8 Hälsocentralen ,7 Äldreomsorg 511,9 496,5 494,4 466,4 Social- och handikappservice ,8 158,7 145,2 2.3 Hel- och deltidsanställda Antalet heltidsanställda uppgick till (70 procent) (2012, 999, 67 procent) och antalet deltidsanställda till 435 (29 procent) (2012, 482, 32 procent). Flest deltidsanställda fanns inom äldreomsorgen, 32 procent (2012, 37 procent). Andelen deltidsanställda uppgick inom social- och handikappservicen till 27 procent (2012, 28 procent), inom förvaltningen till 0 procent (2012, 7 procent) och inom hälsovårdstjänsterna till 27 procent (2012, 29 procent). 2.4 Personalens åldersstruktur (genomsnittsålder) Av tabellen nedan framgår genomsnittsåldern för den fastanställda personalen inom socialoch hälsovårdsväsendet och i hela staden. I ljuset av statistiken ser det ut som om personalens genomsnittsålder håller på att sjunka. Genomsnittsålder Antal Genomsnittsålder Antal Genomsnittsålder Genomsnittsålder män män kvinnor kvinnor män kvinnor Social- och hälsovårdsväsend 47 år 8 mån år 6 mån år 4 mån 48 år 1 mån Hela staden 47 år 11 mån år 11 mån år 10 mån 48 år 4 mån 5

6 2.5 Könsfördelning (ordinarie anställda) Män Män Kvinnor Kvinnor antal % antal % Social- och hälsovårdsväsendet 65 6, ,8 Hela staden , ,5 2.6 Åldersfördelningen för de ordinarie anställda 25 Åldersfördelningen för de ordinarie anställda Social- och hälsovårdsväsendet Hela staden 5 0 % % % % % % % % % % % Under De vanligaste yrkesbeteckningarna De vanligaste yrkesbeteckningarna inom social- och hälsovården 2013 Närvårdare 271 Sjukskötare 163 Primärskötare 99 Hemvårdare 51 Hälsovårdare 50 Tandskötare 25 Servicechef 21 Handledare 20 Hälsocentralsläkare 20 Hälsocentralstandläkare 18 Socialhandledare 17 Handikappvårdare 13 6

7 Avdelningssekreterare 12 Avdelningsskötare, vårdanstalt 11 Vårdare 10 Vårdbiträde 10 Byråsekreterare 9 Biträdande avdelningsskötare Frånvarodagar (inte sjukdagar) Övriga frånvarodagar som inte berodde på sjukdom, olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom framgår för social- och hälsovårdsväsendets del av tabellen nedan. Social- och hälsovårdsväsendet Familjeledighet Sjukt barn Studie- Utbildning ledighet Privat- Alternerings- ärenden ledighet med lön Privatärenden utan lön Semester Övriga Totalt Till familjeledigheterna hör moderskapsledighet, föräldraledighet, vårdledighet och faderskapsledighet. Till privatärenden med lön har räknats bl.a. bemärkelsedagar, egen vigseldag, en närståendes begravningsdag och saldoledigheter. 2.9 Pensionering och prognos för pensionsavgången På basis av löneräkningen och rapporteringssystemet AGS i anslutning till informationssystemet för personalförvaltning vid Karleby stad har följande prognos om pensionsavgången vid staden framställts. 7

8 Prognos för den sektorvisa och enhetsvisa pensionsavgången vid Karleby stad personer personer personer personer personer personer sammanlagt Social- och hälsovårdsväse Förvaltningen Hälsovårdstjänsterna Äldreomsorgen Social- och handikappservice Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Bildningsväsendet Tekniska sektorn Affärsverken Regionala räddningsverket Karleby totalt LÖNEKOSTNADER OCH SOCIALA KOSTNADER Lönekostnaderna exkl. lönebikostnaderna för social- och hälsovårdsväsendet uppgick till euro Föregående år uppgick den motsvarande siffran till euro, vilket innebär att kostnadstillväxten uppgick till euro (2,25 procent). Löneutgifter 2013 och 2012 Löneutgifter *) 2013 Löneutgifter *) 2012 Ändring % Social- och hälsovårdsväse ,25 Förvaltning ,57 Hälsovårdstjänster ,36 Äldreomsorg ,94 Social- och handikappservice ,89 *) I lönekostnaderna ingår lönebikostnader och periodiseringar av semesterlönerna. År 2013 uppgick lönebikostnader till euro (2012, euro). 8

9 Social- och hälsovårdsväsendets löneutgifter 2013 och Social- och hälsovårdsväsen Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice Betalt övertidsarbete (timmar) Betalt övertidsarbete Social- och hälsovårdsväsendet Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice UTBILDNING OCH UTVECKLING Med fortbildning avses all den planenlig utbildning som arbetsgivaren ordnar och bekostar, och som går ut på att upprätthålla och öka tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas yrkesskicklighet och kunnande samt att stödja verksamheten inom social- och hälsovården. I fortbildningen deltog totalt 916 personer och för fortbildningen användes arbetsdagar. För fortbildningen användes sammanlagt ca euro, d.v.s. ca 430 euro/deltagare och 188 euro/kursdag. I summan ingår utbildningskostnader i egentlig mening, resekostnader, inkvarterings- och matkostnader och eventuella vikariekostnader. Under 2013 sjönk utbildningskostnaderna. Antalet kursdagar sjönk med 358 arbetsdagar. 9

10 Yrkesinriktad fortbildning inom social- och hälsovården 2013 Antalet anställda Antalet deltagare i fortbildning Totalt antal fortbildningsdagar 1. Läkare och tandläkare Socialarbetare Övrig social- och sjukvårdspersonal med universitetsutbildning, bl.a. barntillsyningsmän, socialombud, skolkuratorer, psykologer (exklusive den personal som ingår i punkt 4) Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen för social- och hälsovårdsbranschen, lägre högskoleexamen inom sektorn för undervisning och fostran eller examen på institutsnivå för det sociala området, bl.a. sjukskötare, barnträdgårdslärare, socialhandledare Personer som avlagt grundexamen eller examen på skolnivå inom socialoch hälsovårdsbranschen, bl.a. närvårdare, primärvårdare, hemvårdare, barnskötare, handikappvårdare Övrig personal i vårdkedjan, bl.a. familjedagvårdare, mottagningsbiträde, stöd-, kontors- och informationspersonal År 2013 uppgick kostnaderna för fortbildning till euro, inklusive kursavgifter, utbildarnas arvoden, logi, resekostnader, dagtraktamente samt virkarielöner. Till kostnaderna räknas däremot inte löner som betalas till den personal som deltar i den kompletterande utbildningen under den tid som utbildningen pågår. Sammanlagt 26 personer deltog i ledarskapsutbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen, antalet utbildningsdagar uppgick till 104 och kostnaderna uppgick till euro. 5. SAMARBETE OCH NÄTVERKSBILDNING 5.1 Samarbete Utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet hade fyra möten under Socialoch hälsovårdsdirektör Jussi Salminen var ordförande. I utvecklingsgruppen företräddes arbetsgivaren dessutom av: servicechef Lisen Bäck, förvaltningschef Inger Hägg (sekreterare), servicedirektör Maija Juola, hälsovårdsdirektör Ilkka Luoma, servicedirektör Seppo Mattila, avdelningsskötare Anna-Liisa Nikkarikoski, vårdchef Hannele Tikkakoski- Alvarez, arbetarskyddschef Sinikka Tuomaala och kvalitets- och utvecklingschef Tanja Witick. Arbetstagarna företräddes av Christine Isaksson (JUKO), Olli Hyyppä (JUKO), Minna Kallio (TEHY), Päivi Maunula (Super), Esa Mård (Super), Eliisa Niemi (JHL44), Paula Pensaari (JYTY), arbetarskyddsfullmäktig Marjaana Turunen och Risto Vähämaa (JUKO). Den gemensamma utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet behandlade vid sina möten under 2013 ärenden som var viktiga och aktuella för social- och hälsovårdsväsendet, t.ex.: 10

11 aktuella ärenden anslutning till anpassningsprogrammet stadens strategi strukturella ändringar integration av social- och hälsovården uppehållsauditering av hälsocentralens kvalitetscertifikat och auditering för ett kvalitetscertifikat för äldreomsorgen aktuella ärenden i anslutning till ekonomin och verksamheten (dispositionsplan, bokslut 2012, verksamhetsberättelse 2012, budgetförslag för 2014, budgetutfall) ärenden i anslutning till utveckling och rekrytering av och tillgång till personal samt personalens arbetshälsa (enkäten Työsyke för att utreda personalens arbetshälsa) läget i fråga om samarbetsförhandlingarna hösten 2013 aktuella arbetarskyddsärenden (bl.a. verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, problem med inomhusluften, sjukfrånvaro). Utvecklingsgruppen för hälsocentralen hade ett möte I arbetsgruppen behandlades hälsocentralens budget och problemen med inneluften i hälsocentralens lokaler. Arbetstagarna företräddes av Annukka Bergroth (FKT), Marita Roos (JYTY), Päivikki Jokinen (Tehy) och Marjaana Turunen (arbetarskyddsfullmäktig). Arbetsgivaren företräddes av Lisen Bäck, Asko Linna, Hannele Tikkakoski-Alvarez och Sinikka Tuomaala (arbetarskyddsfullmäktig). 5.2 Kommunikation En viktig informationskanal inom social- och hälsovårdsväsendet är stadens webbsidor. Uppdateringen och översättningen av innehållet fortsatte under I slutet av året inleddes också förberedelserna inför förnyandet av webbsidorna. Inom social- och hälsovårdsväsendet har det tillsatts följande fyra arbetsgrupper som samlas regelbundet och uppdaterar uppgifterna som gäller social- och hälsovårdsväsendet på webbsidorna: social- och hälsovårdsväsendets kommunikationsgrupp samt dess grupper för de olika omådena: o arbetsgruppen för uppdateringar av webbsidorna för äldreomsorgen o arbetsgruppen för uppdateringar av webbsidorna för social- och handikappservicen o arbetsgruppen för uppdateringar av webbsidorna för hälsovårdstjänsterna. Under året satsade social- och hälsovårdsväsendet på att bredda systemet Share point som tidigare endast användes inom hälsovårdstjänsterna. Systemet fick också ett nytt namn under året och kallas social- och hälsovårdsväsendets Tietopakki och dess användning har breddats till hela social- och hälsovårdsorganisationen. I Tietopakki finns t.ex. beskrivande material, anvisningar och blanketter i anslutning till verksamheten inom organisationen samt enhetsspecifika sidor där enheterna lagrar eget material. I Tietopakki finns också rum för meddelanden, kalendrar och länkar och den möjliggör på ett utmärkt sätt informationsförmedling inom enheterna och hela social- och hälsovårdsväsendet. 11

12 Dessutom utkom social- och hälsovårdsväsendets interna informationsblad Sote-viesti. Informationsbladet innehåller information om olika aktuella ärenden för alla anställda inom social- och hälsovårdsväsendet. Även den interna informationstidningen PikkuTynnyri avsedd för stadens hela personal utkom två gånger i månaden. Ledningsgruppens promemoria sändes efter varje möte till alla anställda inom social- och hälsovårdsväsendet i elektronisk form. Social- och hälsovårdsväsendet deltar i det arbete som stadens kommunikationsgrupp bedriver och arbetet för att utveckla kommunikationen avancerade inom social- och hälsovårdsväsendet enligt den tidsplan som den ovan nämnda arbetsgruppen och stadens kommunikationschef hade fastställt. I anslutning till översynen av beredskapsplanen gjordes det upp en anvisning om kriskommunikation och ansvariga personer och deras uppgifter fastställdes. 6. HÄLSORELATERAD FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH ARBETSHÄLSA 6.1 Företagshälsovård Ett stadsteam har hand om företagshälsovårdstjänsterna för Karleby stads personal. Det består av sju företagshälsovårdare, fem läkare (två på heltid), två arbetspsykologer och tre arbetsfysioterapeuter. Talterapeuts- och näringsplanerartjänster tillhandahålls genom upphandling. Verksamhet Verksamhetsplanen för företagshälsovården är referensram för verksamheten. Planen ses över årligen. Till företagshälsovårdens utmaningar har hört minskning av antalet sjukdagar, främjande av arbetsförmågan, förlängda karriärer och problem med inneluften. Hälsoundersökningar Under 2013 genomfördes hälsoundersökningar, varav 309 var anställningsundersökningar. Under året genomgick brandmän, äldreomsorgspersonal, personal inom social- och handikappservicen, personal inom undervisningsväsendet och ungdomsväsendet, daghemspersonal och hälsovårdspersonal samt personal inom centralförvaltningen, på tekniska servicecentret och på affärsverken hälsoundersökningar. Hälsoundersökningarna är arbetsplatsvisa. Under hälsoundersökningarna fäste man inte bara uppmärksamhet vid en utredning av hälsotillståndet utan också vid hur arbetet löper och vid välbefinnandet i arbetet. De anställda har även på eget initiativ kunnat komma på en hälsoundersökning. Arbetsplatsutredningar Det har genomförts sammanlagt 103 arbetsplatsundersökningar och 20 inriktade arbetsplatsundersökningar. Företagshälsovården har i fråga om verksamhet som inriktar sig på förhållandena i arbetet gjort grundläggande arbetsplatsutredningar och inriktade arbetsplatsutredningar. Grundläggande arbetsplatsutredningar har gjorts på daghem och gruppfamiljedaghem, på skolor, på olika enheter på hälsocentralen och inom social- och handikappservice, vid räddningsverket, vid städtjänster på tekniska servicecentret och på kök samt på olika arbetsplatser på affärsverken. Inriktade utredningar i anslutning till problem med 12

13 inomhusluften har gjorts vid hamnverket, på skolor och daghem, inom social- och handikappservice och hälsovårdstjänster. Annan verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan Det fördes sammanlagt 166 arbetshälsodiskussioner. Som en fortsatt åtgärd för samtal som har förts i enlighet med modellen för tidigt ingripande har det hållits arbetshälsodiskussioner i samband med att en arbetstagare har återgått till arbetet och för att stödja möjligheterna att orka med arbetet. (På grund av en reform av Folkpensionsanstaltens sjukdagpenning från fördes det arbetshälsodiskussioner enligt regeln med 90 dagar.) Företagshälsovården har strävat efter att i samråd med arbetsgivaren effektivisera uppföljningssystemet för sjukledigheter i anslutning till sjukdagpenningen. Företagshälsovården har deltagit i stödjandet av rökavvänjning bland personalen genom att tillhandahålla personlig handledning. Staden har för sin del uppmuntrat personalen genom att stå för kostnaderna för Champix- eller nikotinersättningsbehandling under en månads tid. Företagshälsovården har ordnat grupper för viktkontroll, nack- och ryggrupper, avslappningsoch röstvårdsgrupper för stadens personal. Det har ansökts om arbetsrehabilitering (arbetsprövning/omskolning) för ett flertal anställda i samråd med Kommunernas Pensionsförsäkring och stadens personalplanerare. Stadens personal har deltagit i av Folkpensionsanstalten ordnad rehabilitering i grupp och individuellt. År 2013 förhandsvaldes de personer som får ta del av yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK) som riktar sig till stadens kontorspersonal. Rehabiliteringen ordnas under åren Sjukvård Antalet sjukvårdsbesök hos vårdare och läkare uppgick till På morgonmottagningarna (kl. 8-11) hänvisas stadens personal i regel till de egna hälsovårdarna. På Työplus håller en hälsovårdare inom sjukvårdsteamet mottagning utan tidsbeställning mån. fre. kl och telefonhälsovårdare mån. fre. kl Sjukvårdsteamets läkare har i regel skött jourmässiga sjukvårdsbesök och man har försökt hänvisa övrig sjukvård till det egna teamet. Projekt för att främja städ- och bespisningspersonalens arbetshälsa År 2011 startade ett projekt för att främja städ- och bespisningspersonalens arbetshälsa. Projektets avlutningsseminarium ordnades 2013 och rehabiliteringen i syfte att bevara och förbättra arbetsförmågan fortsätter. Specialistverksamhet Klienterna hänvisas till specialister på basis av företagsläkarens och företagshälsovårdarens behovsbedömning. Arbetsfysioterapeuterna har besökt olika arbetsplatser och gjort arbetsplatsutredningar för att utreda arbetsergonomin och arbetets fysiska belastning samt lärt ut ergonomiskt arbetssätt. Arbetsfysioterapeuterna har deltagit i grundläggande arbetsplatsutredningar tillsammans med företagshälsovårdaren och företagsläkaren samt självständigt utfört inriktade ergonomiska arbetsplatsutredningar. 13

14 Arbetsfysioterapeuterna har hållit föreläsningar om arbetsergonomi och motion för bl.a. städpersonal, familjedagvårdare samt personal på museet och inom tekniska servicecentret. Arbetsfysioterapeuterna har deltagit i projektet för att främja städ- och bespisningspersonalens välbefinnande. Inom ramen för projektet har det ordnats yrkesbaserad ergonomihandledning samt grupper för nack-, skulder- och ryggymnastik för personal som har symptom i rörelseorganen. Till de periodiska hälsoundersökningarna för personalen på tekniska servicecentret fogades test av rörelseorganen för vissa personer på grundval av arbetsbelastningen i enlighet med verksamhetsplanen för företagshälsovården. Målet med att testa hälsa och konditionen är att på ett på ett tidigt stadium bedöma den fysiska prestationsförmågan i förhållande till arbetsbelastningen. Till de periodiska hälsoundersökningarna inom social- och hälsovårdsväsendet fogades test av rörelseorganen för personer över 50 år som grupptest. Arbetsfysioterapeuterna har vid behov deltagit i arbetshälsodiskussioner och processen för bedömning av arbetsförmågan som en del av företagshälsovårdens mångprofessionella team. Arbetspsykologerna har vid behov deltagit i arbetsplatsutredningar och vid behov utfört inriktade arbetsplatsutredningar för att bedöma den psykosociala belastningen. De har hållit olika gruppmöten, informerat och gett råd och handledning för att t.ex. främja funktionsdugligheten på arbetsplatserna och stödja resurserna. De har också gett psykisk krishjälp i krissituationer på arbetsplatserna. Den ansvariga arbetspsykologen har också deltagit i ett projekt för arbetshälsan inom städ- och bespisningstjänsterna och ansvarat för slutförandet av den egna delen av projektet. Arbetspsykologerna har deltagit i arbetshälsodiskussioner exempelvis i samband med att en arbetstagare har återgått till arbetet. Arbetspsykologerna har hållit individuell mottagning för att undersöka det psykiska hälsotillståndet och bedöma arbetsförmågan hos anställda och gjort stödbesök (handledning och rådgivning) i samband med t.ex. utmattningssymptom hos anställda. På hösten genomfördes en personalenkät om arbetshälsa och den ansvariga arbetspsykologen har utifrån den hållit s.k. välbefinnandeverkstäder om fortsatta åtgärder inom på de olika sektorerna och på de olika affärsverken. Hon har utbildat cheferna i att använda verkstadsmodellen på de egna enheterna. Samarbete Företagshälsovården har en permanent företrädare i stadens samarbetsgrupp. Företrädare för företagshälsovården och personalenheten har hållit möten varje månad kring aktuella ärenden. Företagsläkaren har deltagit i inneluftsarbetsgruppens möten. 6.2 Arbetarskydd Uppföljning av förhållandena i arbetet Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen har deltagit i arbetarskyddssektionens, inneluftsarbetsgruppens och samarbetsgruppens verksamhet i samarbete med stadens övriga arbetarskyddspersonal. Samarbetsgruppen fungerar också som stadens arbetarskyddskommitté. Utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet samt utvecklingsgruppen för hälsocentralen har regelbundet bjudit in arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktige till sina möten. Arbetarskyddschefen hör också till utvecklingsgruppen för stadens centralförvaltning. Det nära samarbetet med social- och hälsovårdsväsendets chefer har fortsatt. Arbetsplatserna har deltagit i arbetsplatsutredningar, riskbedömningar, arbetarskyddsinspektioner och arbetsplatsbesök i anslutning till olika anmälningar från arbetsplatserna. 14

15 Arbetsplatser och chefer har fått rådgivning och handledning och erbjudits sakkunnigtjänster i anslutning till förebyggande arbetarskydd. Arbetarskyddspersonalen har besökt arbetsplatserna för att informera om stadens olika åtgärdsprogram/modell, t.ex. trakasserier, sakligt bemötande och stöd på ett tidigt stadium. Under de dagar som har ordnats för att främja arbetshälsan har det hållits föreläsningar om respekt som en arbetsgemenskapsfärdighet. Arbetarskyddspersonalen har samarbetat med arbetarskyddsinspektören på Regionförvaltningsverket, hälsoövervakningen och företagshälsovården. Det rikstäckande kommunprojekt för tryggt, hälsosamt och produktivt kommunarbete fortsätter. Det centrala målet för tillsynsprojektet är att förbättra säkerhetsledningen och säkerheten i arbetet på arbetsplatserna inom kommunsektorn. Tillsynen gällde hela organisationen, d.v.s. den högsta ledningen, ledningen av sektorerna/resultatområdena och olika arbetsplatser och verksamhetsställen inom sektorerna/resultatområdena. Regionförvaltningsverket har på arbetsplatserna inom social- och hälsovårdsväsendet lagt vikt vid t.ex. psykosocial belastning och inneluftsproblem. I samråd med personalen på TyöPlus fortsatte man med att göra grundläggande arbetsplatsutredningar. Inriktade arbetsplatsutredningar har gjorts vid behov. Problem orsakade av inneluften har lett till omfattande åtgärder på skolor och i vissa av stadens hyreslokaler. Huvudhälsostationen, stadshuset, Björkhagens hälsostation (hemvården), verksamhetscentret Duuni samt andra objekt har kontaktat arbetarskyddet på grund av misstankar om problem med inneluften. Problemen med inneluften har vid behov kartlagts med Örebroenkäten och inriktade hälsoundersökning. De här har eventuellt lett till noggrannare konditions- och konstruktionsundersökningar i byggnaderna/lokalerna. Arbetarskyddsfullmäktigen och arbetarskyddschefen har gjort upp en modell om förfaringssättet i anslutning till inneluftsproblem i samarbete med stadens inneluftsexpert. Modellen har kommenterats i inneluftsarbetsgruppen. Den färdiga modellen lämnas till samarbetsgruppen för godkännande och anvisningar för användning av modellen ges på stadens alla arbetsplatser. Arbetarskyddsfullmäktigen har på begäran deltagit i möten på arbetsplatserna vilka gällt inneluftsproblem, osakligt bemötande eller utveckling av arbetsklimatet på arbetsplatsen. Tjänsten som arbetshälsochef är vakant men staden har haft möjlighet att upphandla tjänsterna av Työplus och också utnyttjat möjligheten.. Hotfulla och farliga situationer Hotfulla situationer och risksituationer rapporterades via systemet HaiPro. Information om anmälningar som har gjorts via HaiPro har tillställts arbetarskyddspersonalen endast sporadiskt. Utvecklingen av arbetarskyddsdelen i HaiPro pågår alltjämt och har avancerat långsamt. Arbetarskyddspersonalen har deltagit i utvecklingen av arbetarskyddsdelen i HaiPro. För personalen ordnades tre utbildningar om hotfulla situationer och risksituationer. Olycksfall Undersökningen av olycksfall i arbetet har fortsatt och över dem har det gjorts upp dokument på en separat undersökningsblankett. Problemet har varit dröjsmål i fråga om anmälningarna och informationsförmedlingen till arbetarskyddspersonalen. Att anmäla olycksfallssituationer och att ha fungerande förfaringssätt kräver aktivitet och bör utveckling av stadsorganisationen som helhet. Man har upplevt den olycksfallsstatistik som förs av försäkringsbolaget IF som svårläst. Statistiken för 2013 blir inte klar förrän i mars. Antalet olycksfall har ökat något, vilket delvis kan förklaras med att företagshälsovården antecknar också kanylstick i olycksfallsstatistiken som förs av IF. Olycksfall med kanylstick 15

16 har tagits upp på arbetsplatserna i samband med riskbedömningar. Man har betonat för personalen att de alltid bör göra en tillbörlig anmälan vid kanylstick och följa instruktionerna. Utbildning Fortbildningen i förstahjälpen för personalen inom social- och hälsovårdsväsendet fortsatte. Utbildningen ordnades alltid under två på varandra följande eftermiddagar i två timmar. Kurser har också ordnats i Ullava och Kelviå. Utbildningsstoffet hade lagts upp så att det lämpade sig för personalen inom social- och hälsovårdsväsendet och uppdaterade färdigheterna i första hjälpen för tre år. En utbildningsförmiddag om ergonomi ordnades för hälsocentralens personal i samarbete med Työplus. Työplus har bjudit ut kurser i ergonomi vid förflyttning av en patient och kurserna har också ordnats på vårdavdelningarna på hälsocentralen. En kursdag för arbetshälsokort har ordnats två gånger och responsen var god. Arbetarskyddspersonalen har tillsammans eller enskilt deltagit i t.ex. arbetarskyddsdagara/seminarier, grund- och fortsättningskurser i beredskap, Tyky-Helmi och Arbetarskyddscentralens kommunrunda för kommungruppen. Övrig verksamhet Under 2012 inleddes inom social- och hälsovårdsväsendet en helhetsinriktad utveckling av riskhantering som pågår fotfarande. Med hjälp av riskhantering kan man på förhand bereda sig på interna och externa risker. Säkerhets- och riskhanteringsarbetsgruppen som tillsattes inom social- och hälsovårdsväsendet har haft regelbundna möten. En beredskapsplan utarbetades inom social- och hälsovårdsväsendet på basis av riskbedömningar och riskanalyser. I beredskapsplanen koncentrerar man sig på olika störningssituationer som kan inträffa i en kommun. Målet är att säkerställa invånarnas säkerhet och levnadsmöjligheter och samhällets funktionsduglighet. För verkställandet av beredskapsplanen behövs ett brett samarbete mellan olika instanser. En räddningsplan har upprättats för alla arbetsplatser inom social- och hälsovårdsväsendet. Utrymningsövningar har ordnats och ordnas fortfarande. På hösten höll Marja-Liisa Manka två utbildningar med samma innehåll som handlade om arbetshälsa och arbetsgemenskaper. Valet av arbetarskyddsfullmäktige blev flyttad från hösten till Information För att informera personalen om arbetarskyddsärenden har man använt sig av Karleby stads intra, informationsbladet SoTen viikkotiedote och PikkuTynnyri. Till arbetsplatserna har man distribuerat anvisningar och litteratur av olika slag samt webbadresser till de färskaste forskningarna/ publikationerna om arbetsgemenskaper/arbete. 6.3 Personalenkät Karleby stads enkät om arbetshälsa kartlade arbetshälsan hos stadens anställda och de utvecklingsobjekt som fanns med tanke på arbetshälsan. Enkäten besvarade av 737 anställda inom social- och hälsovårdstjänsterna. Enkäten genomfördes av Keva. Som ett stöd för cheferna har det ordnats ett möte under vilken företrädare för Keva har redogjort för resultaten och tolkningen av dem. Som ett stöd för att behandla resultaten ordnades det arbetshälsoverkstäder där man behandlade resultaten och där cheferna fick stöd inför genomgången av resultaten med personalen. På basis av en genomgång av resultaten har enheterna gjort upp en utvecklingsplan som de har skickat till kvalitets- och utvecklingschefen. 16

17 På basis av enkäten kan det konstateras att personalen inom social- och hälsovårdstjänster är mycket nöjda med arbetet och informationsgivningen upplevs som fungerande. Det är glädjande att personalen upplever att arbetsklimatet är bra och den är beredd på att rekommendera arbetet inom social- och hälsotjänster i Karleby för andra. Av stadens olika sektorer upplevde personalen inom social- och hälsovårdsväsendet mest brådska i arbetet. Det är också oroväckande att 19 procent av dem som svarade inte visste om de kan eller trodde att de knappast kan arbeta med samma yrke efter fem år. Man bör således satsa på att minska belastningen i arbetet samt på ergonomi under de kommande åren. I samband med utvecklingssamtalen uppmanas cheferna att diskutera brådskan och hur personalen orkar med arbetet för att eventuella problem ska kunna lösas på ett så tidigt stadium som möjligt. 6.4 Sjukfrånvaro År 2013 uppgick antalet sjukdagar inom social- och hälsovårdsväsendet till sammanlagt kalenderdagar vilket var 653 dagar och 2,7 procent färre än året innan. Antalet sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar som kalenderdagar inom de olika sektorerna och på de olika enheterna Sjukdagar Sjukdagar Sjukdagar Sjukdagar sammanlagt/ Sjukdagar sammanlagt/ Sjukdagar sammanlagt/ antal antal antal löntagare löntagare löntagare **) 2012 **) 2011 **) Social- och hälsovårdsväse ,17 16,55 17,37 Förvaltning ,25 4,8 5,67 Hälsovårdstjänster ,61 15,48 13,65 Äldreomsorg ,67 18,16 19,64 Social- och handikappservice ,41 14,39 19,32 Hela staden ,02 15,39 15,99 Rehabili- terings- Rehabili- terings- Rehabiliteringsstödsdagar stödsdagar stödsdagar 2013 *) 2012 *) 2011 *) Social- och hälsovårdsväse Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice Hela staden *) Rehabiliteringsstöd kan beviljas då maximaltiden för sjukdagpenning för Folkpensionsanstalten på 300 dagpenningsdagar löper ut **) Sjukdagar sammanlagt/lönetagare inkluderar sjukdagar, inte rehabiliteringsdagar 17

18 Kostnader för sjukfrånvaro Kostnader för sjukfrånvaron inom de olika sektorerna och på de olika enheterna Sjukledigheter, Sjukledigheter, Sjukledigheter, brutto- brutto- bruttokostnader *) kostnader *) kostnader *) Social- och hälsovårdsväsendet Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice *) inkl. lönebikostnader 31,5 procent Kostnaderna för sjukdagarna innehåller endast lönekostnaderna för den personal som var frånvarande och inte kostnaderna för eventuella vikarier. Vid Karleby stad gjordes under 2011 upp en handlingsmodell för stöd på ett tidigt stadium. Modellen har gjorts upp för att man på ett tillräckligt tidigt stadium ska kunna identifiera och stödja i situationer där utförandet av arbetet medför utmaningar för arbetstagaren och förhindra betydande problem med arbetsförmågan. Till chefernas uppgifter hör att följa hur arbetstagarna klarar av sitt arbete. Ju snabbare man lägger märke till nedsatt arbetsförmåga på arbetsplatsen desto enklare åtgärder krävs för att kunna stödja arbetsförmågan. Det är viktigt att man agerar snabbt så att man kan ge arbetstagarna stöd på ett tillräckligt tidigt stadium. 6.5 Arbetshälsa Sektorerna har egna grupper för att främja personalens arbetshälsa vilka ordnar verksamhet för den egna personalen. Arbetsplatserna ordnar egen verksamhet för att främja arbetshälsan och personaltjänsterna beviljar stöd. För finansieringen av verksamheten kan också användas de pengar som fås för handledning av studerande. Social- och hälsovårdsväsendet Under 2013 har man inom social- och hälsovårdsväsendet i enlighet med stadens anvisning fört utvecklingssamtal, följt sjukfrånvaron och tillämpat stadens modell för ingripande på ett tidigt stadium. Arbetet har lett till resultat eftersom sjukledigheterna inom social- och hälsovårdsväsendet har påtagligt minskat. På arbetsplatserna inom social- och hälsovårdsväsendet har det ordnats verksamhet för att främja personalens arbetshälsa och ett flertal social- och hälsovårdsenheter använder sig av s.k. spelregler. Arbetsgruppen Työvire på hälsocentralen och verksamhet för främja personalens arbetshälsa 2013 Arbetsgruppen TyöVire på hälsocentralen hade elva möten under Gruppen som sammankallades av arbetarskyddschefen för social- och hälsovårdsväsendet samordnade verksamheten för att främja arbetshälsan. 18

19 Som ett komplement till den motion på egen hand vilken staden erbjuder sina anställda ordnades det för hälsocentralspersonalen möjligheter att tio gånger besöka ett gym för att stretcha, skidkampanj och en föreläsning som hölls av en arbetsfysioterapeut. De anställda fick en gång i månaden på basis av sina motionsprestationer delta i ett motionslotteri och i snitt returnerade 34 personer månatligen en ifylld blankett. På våren ordnades en egen skidkampanj för hälsocentralspersonalen. En rekreationseftermiddag ordnades två gånger i maj med närmare 200 deltagare. Platsen var Karleby campingplats och deltagarna fick prova olika aktiviteter. För dagar för att främja arbetshälsan bjöds det ut färdiga program. Sammanlagt 335 anställda deltog i dem. Dagarna hade ett färdigt program och de hölls på Medirex i Kalajoki (golf), vid Siiponjoki (vandring), i Elba i Karleby, på ett gym, på Kankuri (hantverk), på Mellersta Österbottens institut och vid Trutklippan. Även museivandring och geocaching ordnades. 7. FÖRTJÄNSTTECKEN Enligt stadgan om uppmärksammandet av personalen ska staden som arbetsgivare uppmärksamma dem som har varit kommunalt anställda i 20, 30 och 40 år. År 2013 uppmärksammades följande personer inom social- och hälsovårdsväsendet. 20 år Hietala Anne Primärskötare Hälsocentralen/gemensam för avdelningarna Hjulfors Merja Sjukskötare Hälsocentralen, avdelning 4 Junkkila Annukka Hälsocentralsläkare Hälsocentralen Juntunen Toini Vårdare Kokkolan hoitokoti Klemola Helena Hemvårdare Servicecentret Hopijakumpu Koivumäki Katja Hemvårdare Hemvård/Område I Märsylä Maria Primärskötare Hälsocentralen, avdelning 2 Nikkanen Mirja Fysioterapeut Hälsocentralen/Fysioterapi Palosaari Kirsi Hälsovårdare Hälsocentralen/Rådgivningar Parpala Tuula Maija Familjedagvårdsledare Gemensam för familjedagvården Pienimäki Eija Servicechef Työplus Renlund Marina Servicehandledare Terjärv hemvårdsbyrå Sandvik Katrine Närvårdare Terjärv hemvårdsbyrå Satokangas Åsa Närvårdare Terjärv hemvårdsbyrå Sundvik Susanne Sjukskötare Hemvård/Område II 19

20 30 år Berkovits Eija Socialarbetare Socialt arbete Björkgård Karina Närvårdare Sandbacka vårdcenter Bäck Helen Tandskötare Terjärv tandläkarmottagning Forsbacka Ulla Avdelningsskötare Terjärv vårdcenter Hatela Riitta Konditionsskötare Hälsocentralen/Fysioterapi Hopeavuori Sinikka Hälsovårdare Hälsocentralen/Rådgivningar Huhtala Ulla Socialhandledare Utkomstskydd Hyvönen Tuija Assistent Verksamhetscentret Kompassi Kamsula Tuula Specialassistent Verksamhetscentret Kompassi Kolppanen Helena Närvårdare Hemvård/Område V Kylliäinen Pirjo Socialterapeut Nuotta Lahti Eija Servicehandledare Hemvård Lilja Martti Ledande övertandläkare Hälsocentralen/Munhälsovård Pikkarainen-Haapasaari JaaByråsekreterare Socialt arbete Pulkkis Solveig Hemvårdare Kronoby hemvårdsbyrå Riippa Sirkka Liisa Primärskötare Honkaharjun toimintakeskus Rimpioja Vuokko Hemvårdare Hemvård/Område V Ruokoja Kaija Servicerådgivare Förvaltning, kommundelskontorerna Tarkkinen Raija Hälsovårdare Hälsocentral/Rådgivningar 40 år Backman Elisabeth Vårdhemsföreståndare Kokkolan hoitokoti Kalliokoski Helena Tellervo Konditionsskötare Servicecentret Leporanta Pensaari Paula Upphandlingssekreterare Hälsocentralen/Materialtjänster Pohjoismäki Margareta Organiseringssekreterare Hälsocentralen/Mottagningar Viisteensaari Aira Byråsekreterare Utkomstskydd 20

PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY 2015

PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY 2015 PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY hälsovårdsnämnden 18.5.2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 2. ANTALET ANSTÄLLDA OCH PERSONALSTRUKTUR... 3 2.1 Antalet anställda... 3 2.2 Årsverken...

Läs mer

Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 15.6.2015 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 15.6.2015 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 15.6.2015 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Personalmängd och personalstruktur 4 Personalmängd 31.12.2014 4 Hel- och deltidsanställda

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Innehållsförteckning. Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 13.6.2016

Innehållsförteckning. Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 13.6.2016 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT KOKKOLA KARLEBY Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Personalmängd och personalstruktur 4 Personalmängd 31.12. 4 Hel- och deltidsanställda 5 Åldersstruktur 6 Könsfördelning

Läs mer

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 2015 2017

INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 2015 2017 INSTRUKTION FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 2015 2017 1 Innehåll 1. VERKSAMHETSIDÉ... 4 2. GRUND FÖR INSTRUKTIONEN... 4 3. SAMMANTRÄDES- OCH FÖRVALTNINGSFÖRFARANDE... 4 3.1. Tid och plats för sammanträde...

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 30.9.2016 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/1675/00.00.00/2016 Innehåll Företagshälsovård Avgiftsfri sjukvård Bestämmelser

Läs mer

Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension

Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Elos arbetshälsotjänster 1 Stegen i utarbetandet av en modell 1. Företagsledningen

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1. Strategiska mål för personal och ledarskap 2. Antal anställda 3. Personalen 4.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1. Strategiska mål för personal och ledarskap 2. Antal anställda 3. Personalen 4. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 1. Strategiska mål för personal och ledarskap 4 1.1. Utvecklande av öppet och interaktivt närchefsarbete 4 1.2. Stödande av personalens orkande i arbetet 4 1.3. Stödande

Läs mer

KARLEBY STADS PERSONAL- BERÄTTELSE

KARLEBY STADS PERSONAL- BERÄTTELSE 0 KARLEBY STADS PERSONAL- BERÄTTELSE 2008 Innehåll...3 Antalet anställda...4 Utveckling av antalet anställda...5 Hel- och deltidsanställda...6 Personalens åldersstruktur...6 Könsfördelning...7 Vanliga

Läs mer

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Handikapprådets sammansättning 2013... 3 Sammanträden... 4 Utlåtanden, förslag, ställningstaganden, meddelanden och

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 2 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning Uppgifter om arbetsgivaren s. 3 Uppgifter om företagshälsovården. s.

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET

JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET Vasa stads åldersprogram ÅLDERSPROGRAM I ANSLUTNING TILL VASA STADS PERSONALSTRATEGI VISION Vasa stads kunniga och välmående personal trivs

Läs mer

god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet

god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet Arbetsgruppens medlemmar Riitta Korhonen Jarmo Ruusila Timo Valtonen Behandlat av YHL:s arbetarskyddsutskott 30.11.2014 och av

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren

Läs mer

REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012. Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD

REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012. Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012 Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD Rekryteringsförbudets bakgrund och syften Helsingfors universitets

Läs mer

Företagshälsovårdens. stöd för fortsatt arbete

Företagshälsovårdens. stöd för fortsatt arbete Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete 2 Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete Innehåll Förord 3 Aktivt stöd och samarbetet med företagshälsovården 4 Tidigt stöd och samarbetet med företagshälsovården

Läs mer

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård...

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård... Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård... 1 2 Arvoden för närståendevård... 1 3 Utbetalning av vårdarvode...1 3.1 Grund för minskning

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/ /2016. Stadsstyrelsen

Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/ /2016. Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 58 21.03.2016 Stadsstyrelsen 73 04.04.2016 Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/01.00.00.01/2016 Stadsstyrelsen 21.03.2016 58 Beredare Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383

Läs mer

Vad innebär valfrihet för mig

Vad innebär valfrihet för mig Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till

Läs mer

YRKESINRIKTAD REHABILITERING

YRKESINRIKTAD REHABILITERING YRKESINRIKTAD REHABILITERING Du kan kolla beloppet av din intjänade pension på Kevas webbplats www.keva.fi/pensionsuppgifter. 2 Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011 Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen inom kommunsektorn Introduktion I det kommunala arbetet betjänar man kunder,

Läs mer

Kokkolan kaupunki Karleby stad ÄLDRERÅDET I KARLEBY VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Kokkolan kaupunki Karleby stad ÄLDRERÅDET I KARLEBY VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kokkolan kaupunki Karleby stad ÄLDRERÅDET I KARLEBY VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Innehåll Äldrerådets sammansättning 2015... 3 Sammanträdesverksamhet... 4 Utlåtanden, förslag, framställningar och skrivelser...

Läs mer

PERSONALRAPPORT 2014

PERSONALRAPPORT 2014 PERSONALRAPPORT 2014 1 INNEHÅLL Sida 1. Allmänt om personalrapportering 2 2. Pargas stads organisation 31.12.2014 2 3. Stadens personal 3 4. Beskrivning av personalstrukturen (grafer) 3 5. Personalens

Läs mer

Gott uppförande tillåtet. osaklig behandling förbjuden

Gott uppförande tillåtet. osaklig behandling förbjuden Gott uppförande tillåtet osaklig behandling förbjuden Instruktioner till arbetsplatserna för att förhindra, identifiera och behandla osaklig behandling den riskeras, arbetskollektivet belastas och välmåendet

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 167/2001 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 167/2001 rd RIKSDAGENS SVAR 167/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om företagshälsovård samt lag om ändring av 4 och 11 lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade år 2013

Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade år 2013 Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade år 2013 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2 714 AKTA 3 795 UKTA 3 166 Tekniska Den genomsnittliga totala timlönen för

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för. Statens ämbetsverk på Åland

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för. Statens ämbetsverk på Åland JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Statens ämbetsverk på Åland Uppgjord och godkänd den 21.1.2004 Reviderad och godkänd vid personalmöte den: 14.2.2007, 21.5.2008, 12.3.2009, 12.10.2010, 17.11.2011, 13.11.2012 Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen

Läs mer

Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1

Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1 Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2010 2011 samt tillämpningsanvisningar 1 Löneförhöjningar 2010 och 2011 Lönejusteringarna framgår av underteckningsprotokollet

Läs mer

Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation

Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation 7.4.2014 Helsingfors 8.4.2014 Åbo 10.4.2014 Korsholm Ira Vanne Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet

Läs mer

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen Nr 7 39 Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn FO-nummer/personbeteckning

Läs mer

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE PERSONALBERÄTTELSE 2008 ARBETSVÄRDERING År 2008 återupptogs projektet med arbetsvärdering, som är en systematisk metod för att bedöma svårighetsgraden i olika tjänster utgående

Läs mer

H A N D I K A P P R Å D E T I K A R L E B Y V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E

H A N D I K A P P R Å D E T I K A R L E B Y V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E H A N D I K A P P R Å D E T I K A R L E B Y V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2011 Handikapprådets sammansättning 2011 På grund av kommunsammanslagningen

Läs mer

Föreskrift 1/ (9)

Föreskrift 1/ (9) Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Godkänd av stadsstyrelsen 26.04.2010 VERKSAMHETSPROGRAM - STRATEGI FÖR ARBETARSKYDDET 1. Allmänt Syftet med arbetarskyddet är att förbättra arbetsmiljön och

Läs mer

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård i Karleby och Kronoby Arbetsgrupp: Lena Aho-Rintamäki, Iiris Jurvansuu, Kaija Keski-Rahkonen, Eija Korkia-Aho och Hanna

Läs mer

Vad innebär valfriheten för mig?

Vad innebär valfriheten för mig? Vad innebär valfriheten för mig? Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 1 Valfriheten i korthet Valfriheten inom social- och hälsovården blir större än i nuläget. Målet är att valfriheten

Läs mer

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE PERSONALBERÄTTELSE 2011 HANDLINGSMODELL FÖR TIDIG INTERVENTION VID SJUKFRÅNVARO INOM ÅHS Under år 2011 har handlingsmodellen för tidig intervention av sjukfrånvaro börjat användas.

Läs mer

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Twitter: @nikolaselomaa Målet är att möjliggöra fortsatt arbete trots eventuella

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsperioden 2015-2017. 1. Företagshälsovårdens tjänster till Helsingfors stads organisationer

Verksamhetsplan för verksamhetsperioden 2015-2017. 1. Företagshälsovårdens tjänster till Helsingfors stads organisationer Helsingfors Arbis Verksamhetsplan för verksamhetsperioden 2015-2017 1. Företagshälsovårdens tjänster till Helsingfors stads organisationer Företagshälsovårdscentralens grundläggande uppgift är att främja

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Statistikfolder september 2013. personalen. Lönerna och. i kommunsektorn. www.kommunarbetsgivarna.fi

Statistikfolder september 2013. personalen. Lönerna och. i kommunsektorn. www.kommunarbetsgivarna.fi Statistikfolder september 2013 Lönerna och personalen i kommunsektorn www.kommunarbetsgivarna.fi Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade 2012 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000

Läs mer

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion Stadsfullmäktige 56 10.04.2013 Personalsektionen 49 04.12.2013 Stadsstyrelsen 261 16.12.2013 Personalsektionen 30 27.05.2014 Stadsstyrelsen 205 18.08.2014 Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet

Läs mer

FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Nr SOCIALNÄMNDEN 08.05.2012 4/12 Sammanträdestid Tisdagen den 8 maj 2012 kl 18.00 19.15. Sammanträdesplats Beslutande Föredragande Godby daghem x Karlsson Rolf, ordförande x Mattsson

Läs mer

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Kommunala arbetsmarknadsverket 1 (6) Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Som arbetstid räknas enligt 4 mom. 1 i AKTA:s arbetstidskapitel

Läs mer

Att vara anställd på Hanken, personalchef Elina Stadigh tisdag 14.1.2014. Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.

Att vara anställd på Hanken, personalchef Elina Stadigh tisdag 14.1.2014. Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken. Att vara anställd på Hanken, personalchef Elina Stadigh tisdag 14.1.2014 Kollektivavtal för universiteter» Alla Finlands universiteter är med i kollektivavtalet Nuvarande kollektivavtal tar slut 31.3.2014.

Läs mer

BLANKETTANVISNINGAR. Blankettens struktur. A. Bakgrundsinformation om företaget

BLANKETTANVISNINGAR. Blankettens struktur. A. Bakgrundsinformation om företaget FÖRETAGENS PERSONALUTBILDNING ÅR 2015 UTBILDNINGSSTATISTIK BLANKETTANVISNINGAR De uppgifter om företaget och utbildning som anordnats år 2015 som insamlas med den här undersökningen har i regel rapporterats

Läs mer

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har

Läs mer

MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN

MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN FINLANDS AKADEMI Förvaltningsenheten/Katja Majamaa 2.5.2005 MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN 1. Finlands Akademis

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD Servicelinjen för yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK) Gäller från 1.1.2012

Läs mer

PERSONALRAPPORT 2013

PERSONALRAPPORT 2013 PERSONALRAPPORT 2013 1 INNEHÅLL Sida 1. Allmänt om personalrapportering 2 2. Pargas stads organisation 31.12.2013 2 3. Stadens personal 3 4. Beskrivning av personalstrukturen (grafer) 4 5. Personalens

Läs mer

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga.

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. BÄTTRE STUDENTHÄLSA FAKTA SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. SHVS är sakkunnig inom studenthälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder tjänster inom

Läs mer

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad 2016-04-30 Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv Försvarsutbildarna Ystad 2016 1 Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Lagar Fr.o.m. 1 januari 2009 gäller, Diskrimineringslag, (2008:567). Lagen

Läs mer

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

SÄRSKILDA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL BESTÄMMANDET AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT OLYL ( )

SÄRSKILDA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL BESTÄMMANDET AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT OLYL ( ) Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden, allmän anvisning 21.12.2016 SÄRSKILDA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL BESTÄMMANDET AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT OLYL (21.12.2016) Beaktande av jämkad arbetslöshetsförmån

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Personalrapporten i Nykarleby stad... 3 2.1 Antalet anställda; anställningstyp samt könsfördelning... 4 2.2 Personalens avgångsomsättning... 6 2.3 Löneutgifter...

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETPLAN

JÄMSTÄLLDHETPLAN Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men

Läs mer

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE PERSONALBERÄTTELSE 26 Årets personalberättelse, den femte i ordningen, har delvis uppgjorts med ett nytt rapportverktyg, en s.k. OLAP-kub. Under tidigare år har statistikuppgifterna

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

SERVICEHANDLEDNINGSCENTER OCH STÖDTJÄNSTER

SERVICEHANDLEDNINGSCENTER OCH STÖDTJÄNSTER SERVICEHANDLEDNINGSCENTER OCH STÖDTJÄNSTER Äldreomsorgen i Karleby stad är indelad i tre olika organisationer. De är Stödtjänster och servicehandledning, Hemvård och Serviceboende, intensifierat serviceboende

Läs mer

Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna

Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna Arbetarskyddets syfte är att säkerställa trygga och sunda förhållanden på arbetsplatserna och att hjälpa arbetstagarna att upprätthålla sin arbetsförmåga. Arbetarskyddet

Läs mer

Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken

Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken Promemoria Bilaga 1 (5) Tehy 17.6.2010 Utvärdering av arbetarskyddssamarbetets resultat Det är svårt att skilja åt resultatutvärderingen av arbetarskyddsåtgärderna från resultatutvärderingen av personalledningens

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi Tidigt ingripande vid Åbo Akademi En handbok för chefer och medarbetare Personalenheten INNEHÅLL ARBETSHÄLSA - EN HELHET...1 AKTIVT FRÄMJANDE AV ARBETSHÄLSA VID ÅBO AKADEMI... 2 VARFÖR INGRIPA?...2 VEM

Läs mer

Psykosocial belastning på arbetsplatsen

Psykosocial belastning på arbetsplatsen Psykosocial belastning på arbetsplatsen Vad är psykosociala belastningsfaktorer? Skadlig psykosocial belastning kan förekomma på vilken arbetsplats som helst. Med psykosociala belastningsfaktorer avses

Läs mer