PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY STAD 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY STAD 2013"

Transkript

1 PERSONALBERÄTTELSE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET I KARLEBY STAD 2013 Social- och hälsovårdsnämnden

2 Innehåll 1. INLEDNING ANTALET ANSTÄLLDA OCH PERSONALSTRUKTUR Antalet anställda Årsverken Hel- och deltidsanställda Personalens åldersstruktur (genomsnittsålder) Könsfördelning (ordinarie anställda) Åldersfördelningen för de ordinarie anställda De vanligaste yrkesbeteckningarna Frånvarodagar (inte sjukdagar) Pensionering och prognos för pensionsavgången LÖNEKOSTNADER OCH SOCIALA KOSTNADER UTBILDNING OCH UTVECKLING SAMARBETE OCH NÄTVERKSBILDNING Samarbete Kommunikation HÄLSORELATERAD FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH ARBETSHÄLSA Företagshälsovård Arbetarskydd Personalenkät Sjukfrånvaro Arbetshälsa FÖRTJÄNSTTECKEN

3 1. INLEDNING Målet med personalberättelsen är att ge information om olika ärenden i anslutning till personalen i syfte att bedöma läget i fråga om personalresurserna, identifiera och prioritera utvecklingsobjekt, initiera utvecklingsåtgärder och sätta mål samt följa hur de nås. I personalberättelsen redogörs för målen och nyckeltalen för personalverksamheten. Personalberättelsen avfattas för social- och hälsovårdsväsendets olika intressentgrupper, såsom beslutsfattarna, ledningen och de anställda, som ett underlag för uppföljning och beslutsfattande. Med hjälp av personalberättelsen kan man följa om personalen till sin struktur och kapacitet är sådan att de uppgifter som getts och planerats för den kan utföras på ett produktivt och kostnadseffektivt sätt. Personalberättelsen omfattar även social- och hälsovårdspersonalen i Kronoby. 2. ANTALET ANSTÄLLDA OCH PERSONALSTRUKTUR 2.1 Antalet anställda Inom social- och hälsovårdsväsendet uppgick antalet anställda till personer den 31 december 2013 (2012, personer), varav 435 personer är anställda för viss tid (2012, 482 personer). Äldreomsorgen hade 757 anställda (49 procent), hälso- och sjukvården 492 (34 procent), social- och handikappservicen 221 (15 procent) och förvaltningen 12 (1 procent). Inom förvaltningen minskade personalen med tre personer , inom social- och handikappservicen med fyra personer och inom hälsovårdstjänsterna med nio personer. Inom äldreomsorgen ökade personalen med tolv personer. Ordinarie anställda Ordinarie anställda Visstids anställda Visstids anställda Sysselsatta Totalt Totalt Ändring Antalet anställda 2013/ Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice Totalt

4 Enligt anställningsförhållandets karaktär indelades personalen på följande sätt: ordinarie anställda (fastanställda) (2012, 999 personer), visstidsanställda 435 (2012, 482 personer), och sysselsatta 3 (2012, 5 personer). Bruket av visstidsanställningar var störst inom äldreomsorgen där andelen visstidsanställda uppgick till 37 procent (2011, 41 procent). Bland personalen inom social- och handikappservicen var 28 procent (2011, 26 procent) visstidsanställda. Motsvarande andel för hälsovårdstjänsterna uppgick till 29 procent (2011, 32 procent). 4

5 2.2 Årsverken Om personalmängden varierar kraftigt under året så beskriver ett årsverke bättre antalet anställda under året än enbart antalet anställda den 31 december. Antalet årsverken påverkas av utförd total arbetstid minskad med frånvaro (studieledigheter, familjeledigheter, sjukledigheter, rehabilitering, alterneringsledigheter och semester). Vid beräkningen av årsverken ändras anställningar som pågått en del av året och deltidsarbetsförhållandena till årsanställda och årsverken, som bättre beskriver personalmängden och utvecklingen av den än en granskning av tvärsnittet årets sista dag. Årsverken Social- och hälsovårdsväsendet 1013,6 1003,5 1000,3 933,1 Förvaltning 8,7 9,2 12,3 10,8 Hälsocentralen ,7 Äldreomsorg 511,9 496,5 494,4 466,4 Social- och handikappservice ,8 158,7 145,2 2.3 Hel- och deltidsanställda Antalet heltidsanställda uppgick till (70 procent) (2012, 999, 67 procent) och antalet deltidsanställda till 435 (29 procent) (2012, 482, 32 procent). Flest deltidsanställda fanns inom äldreomsorgen, 32 procent (2012, 37 procent). Andelen deltidsanställda uppgick inom social- och handikappservicen till 27 procent (2012, 28 procent), inom förvaltningen till 0 procent (2012, 7 procent) och inom hälsovårdstjänsterna till 27 procent (2012, 29 procent). 2.4 Personalens åldersstruktur (genomsnittsålder) Av tabellen nedan framgår genomsnittsåldern för den fastanställda personalen inom socialoch hälsovårdsväsendet och i hela staden. I ljuset av statistiken ser det ut som om personalens genomsnittsålder håller på att sjunka. Genomsnittsålder Antal Genomsnittsålder Antal Genomsnittsålder Genomsnittsålder män män kvinnor kvinnor män kvinnor Social- och hälsovårdsväsend 47 år 8 mån år 6 mån år 4 mån 48 år 1 mån Hela staden 47 år 11 mån år 11 mån år 10 mån 48 år 4 mån 5

6 2.5 Könsfördelning (ordinarie anställda) Män Män Kvinnor Kvinnor antal % antal % Social- och hälsovårdsväsendet 65 6, ,8 Hela staden , ,5 2.6 Åldersfördelningen för de ordinarie anställda 25 Åldersfördelningen för de ordinarie anställda Social- och hälsovårdsväsendet Hela staden 5 0 % % % % % % % % % % % Under De vanligaste yrkesbeteckningarna De vanligaste yrkesbeteckningarna inom social- och hälsovården 2013 Närvårdare 271 Sjukskötare 163 Primärskötare 99 Hemvårdare 51 Hälsovårdare 50 Tandskötare 25 Servicechef 21 Handledare 20 Hälsocentralsläkare 20 Hälsocentralstandläkare 18 Socialhandledare 17 Handikappvårdare 13 6

7 Avdelningssekreterare 12 Avdelningsskötare, vårdanstalt 11 Vårdare 10 Vårdbiträde 10 Byråsekreterare 9 Biträdande avdelningsskötare Frånvarodagar (inte sjukdagar) Övriga frånvarodagar som inte berodde på sjukdom, olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom framgår för social- och hälsovårdsväsendets del av tabellen nedan. Social- och hälsovårdsväsendet Familjeledighet Sjukt barn Studie- Utbildning ledighet Privat- Alternerings- ärenden ledighet med lön Privatärenden utan lön Semester Övriga Totalt Till familjeledigheterna hör moderskapsledighet, föräldraledighet, vårdledighet och faderskapsledighet. Till privatärenden med lön har räknats bl.a. bemärkelsedagar, egen vigseldag, en närståendes begravningsdag och saldoledigheter. 2.9 Pensionering och prognos för pensionsavgången På basis av löneräkningen och rapporteringssystemet AGS i anslutning till informationssystemet för personalförvaltning vid Karleby stad har följande prognos om pensionsavgången vid staden framställts. 7

8 Prognos för den sektorvisa och enhetsvisa pensionsavgången vid Karleby stad personer personer personer personer personer personer sammanlagt Social- och hälsovårdsväse Förvaltningen Hälsovårdstjänsterna Äldreomsorgen Social- och handikappservice Centralförvaltningen Miljö- och hälsoskyddet Bildningsväsendet Tekniska sektorn Affärsverken Regionala räddningsverket Karleby totalt LÖNEKOSTNADER OCH SOCIALA KOSTNADER Lönekostnaderna exkl. lönebikostnaderna för social- och hälsovårdsväsendet uppgick till euro Föregående år uppgick den motsvarande siffran till euro, vilket innebär att kostnadstillväxten uppgick till euro (2,25 procent). Löneutgifter 2013 och 2012 Löneutgifter *) 2013 Löneutgifter *) 2012 Ändring % Social- och hälsovårdsväse ,25 Förvaltning ,57 Hälsovårdstjänster ,36 Äldreomsorg ,94 Social- och handikappservice ,89 *) I lönekostnaderna ingår lönebikostnader och periodiseringar av semesterlönerna. År 2013 uppgick lönebikostnader till euro (2012, euro). 8

9 Social- och hälsovårdsväsendets löneutgifter 2013 och Social- och hälsovårdsväsen Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice Betalt övertidsarbete (timmar) Betalt övertidsarbete Social- och hälsovårdsväsendet Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice UTBILDNING OCH UTVECKLING Med fortbildning avses all den planenlig utbildning som arbetsgivaren ordnar och bekostar, och som går ut på att upprätthålla och öka tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas yrkesskicklighet och kunnande samt att stödja verksamheten inom social- och hälsovården. I fortbildningen deltog totalt 916 personer och för fortbildningen användes arbetsdagar. För fortbildningen användes sammanlagt ca euro, d.v.s. ca 430 euro/deltagare och 188 euro/kursdag. I summan ingår utbildningskostnader i egentlig mening, resekostnader, inkvarterings- och matkostnader och eventuella vikariekostnader. Under 2013 sjönk utbildningskostnaderna. Antalet kursdagar sjönk med 358 arbetsdagar. 9

10 Yrkesinriktad fortbildning inom social- och hälsovården 2013 Antalet anställda Antalet deltagare i fortbildning Totalt antal fortbildningsdagar 1. Läkare och tandläkare Socialarbetare Övrig social- och sjukvårdspersonal med universitetsutbildning, bl.a. barntillsyningsmän, socialombud, skolkuratorer, psykologer (exklusive den personal som ingår i punkt 4) Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen för social- och hälsovårdsbranschen, lägre högskoleexamen inom sektorn för undervisning och fostran eller examen på institutsnivå för det sociala området, bl.a. sjukskötare, barnträdgårdslärare, socialhandledare Personer som avlagt grundexamen eller examen på skolnivå inom socialoch hälsovårdsbranschen, bl.a. närvårdare, primärvårdare, hemvårdare, barnskötare, handikappvårdare Övrig personal i vårdkedjan, bl.a. familjedagvårdare, mottagningsbiträde, stöd-, kontors- och informationspersonal År 2013 uppgick kostnaderna för fortbildning till euro, inklusive kursavgifter, utbildarnas arvoden, logi, resekostnader, dagtraktamente samt virkarielöner. Till kostnaderna räknas däremot inte löner som betalas till den personal som deltar i den kompletterande utbildningen under den tid som utbildningen pågår. Sammanlagt 26 personer deltog i ledarskapsutbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen, antalet utbildningsdagar uppgick till 104 och kostnaderna uppgick till euro. 5. SAMARBETE OCH NÄTVERKSBILDNING 5.1 Samarbete Utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet hade fyra möten under Socialoch hälsovårdsdirektör Jussi Salminen var ordförande. I utvecklingsgruppen företräddes arbetsgivaren dessutom av: servicechef Lisen Bäck, förvaltningschef Inger Hägg (sekreterare), servicedirektör Maija Juola, hälsovårdsdirektör Ilkka Luoma, servicedirektör Seppo Mattila, avdelningsskötare Anna-Liisa Nikkarikoski, vårdchef Hannele Tikkakoski- Alvarez, arbetarskyddschef Sinikka Tuomaala och kvalitets- och utvecklingschef Tanja Witick. Arbetstagarna företräddes av Christine Isaksson (JUKO), Olli Hyyppä (JUKO), Minna Kallio (TEHY), Päivi Maunula (Super), Esa Mård (Super), Eliisa Niemi (JHL44), Paula Pensaari (JYTY), arbetarskyddsfullmäktig Marjaana Turunen och Risto Vähämaa (JUKO). Den gemensamma utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet behandlade vid sina möten under 2013 ärenden som var viktiga och aktuella för social- och hälsovårdsväsendet, t.ex.: 10

11 aktuella ärenden anslutning till anpassningsprogrammet stadens strategi strukturella ändringar integration av social- och hälsovården uppehållsauditering av hälsocentralens kvalitetscertifikat och auditering för ett kvalitetscertifikat för äldreomsorgen aktuella ärenden i anslutning till ekonomin och verksamheten (dispositionsplan, bokslut 2012, verksamhetsberättelse 2012, budgetförslag för 2014, budgetutfall) ärenden i anslutning till utveckling och rekrytering av och tillgång till personal samt personalens arbetshälsa (enkäten Työsyke för att utreda personalens arbetshälsa) läget i fråga om samarbetsförhandlingarna hösten 2013 aktuella arbetarskyddsärenden (bl.a. verksamhetsberättelse, verksamhetsplan, problem med inomhusluften, sjukfrånvaro). Utvecklingsgruppen för hälsocentralen hade ett möte I arbetsgruppen behandlades hälsocentralens budget och problemen med inneluften i hälsocentralens lokaler. Arbetstagarna företräddes av Annukka Bergroth (FKT), Marita Roos (JYTY), Päivikki Jokinen (Tehy) och Marjaana Turunen (arbetarskyddsfullmäktig). Arbetsgivaren företräddes av Lisen Bäck, Asko Linna, Hannele Tikkakoski-Alvarez och Sinikka Tuomaala (arbetarskyddsfullmäktig). 5.2 Kommunikation En viktig informationskanal inom social- och hälsovårdsväsendet är stadens webbsidor. Uppdateringen och översättningen av innehållet fortsatte under I slutet av året inleddes också förberedelserna inför förnyandet av webbsidorna. Inom social- och hälsovårdsväsendet har det tillsatts följande fyra arbetsgrupper som samlas regelbundet och uppdaterar uppgifterna som gäller social- och hälsovårdsväsendet på webbsidorna: social- och hälsovårdsväsendets kommunikationsgrupp samt dess grupper för de olika omådena: o arbetsgruppen för uppdateringar av webbsidorna för äldreomsorgen o arbetsgruppen för uppdateringar av webbsidorna för social- och handikappservicen o arbetsgruppen för uppdateringar av webbsidorna för hälsovårdstjänsterna. Under året satsade social- och hälsovårdsväsendet på att bredda systemet Share point som tidigare endast användes inom hälsovårdstjänsterna. Systemet fick också ett nytt namn under året och kallas social- och hälsovårdsväsendets Tietopakki och dess användning har breddats till hela social- och hälsovårdsorganisationen. I Tietopakki finns t.ex. beskrivande material, anvisningar och blanketter i anslutning till verksamheten inom organisationen samt enhetsspecifika sidor där enheterna lagrar eget material. I Tietopakki finns också rum för meddelanden, kalendrar och länkar och den möjliggör på ett utmärkt sätt informationsförmedling inom enheterna och hela social- och hälsovårdsväsendet. 11

12 Dessutom utkom social- och hälsovårdsväsendets interna informationsblad Sote-viesti. Informationsbladet innehåller information om olika aktuella ärenden för alla anställda inom social- och hälsovårdsväsendet. Även den interna informationstidningen PikkuTynnyri avsedd för stadens hela personal utkom två gånger i månaden. Ledningsgruppens promemoria sändes efter varje möte till alla anställda inom social- och hälsovårdsväsendet i elektronisk form. Social- och hälsovårdsväsendet deltar i det arbete som stadens kommunikationsgrupp bedriver och arbetet för att utveckla kommunikationen avancerade inom social- och hälsovårdsväsendet enligt den tidsplan som den ovan nämnda arbetsgruppen och stadens kommunikationschef hade fastställt. I anslutning till översynen av beredskapsplanen gjordes det upp en anvisning om kriskommunikation och ansvariga personer och deras uppgifter fastställdes. 6. HÄLSORELATERAD FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH ARBETSHÄLSA 6.1 Företagshälsovård Ett stadsteam har hand om företagshälsovårdstjänsterna för Karleby stads personal. Det består av sju företagshälsovårdare, fem läkare (två på heltid), två arbetspsykologer och tre arbetsfysioterapeuter. Talterapeuts- och näringsplanerartjänster tillhandahålls genom upphandling. Verksamhet Verksamhetsplanen för företagshälsovården är referensram för verksamheten. Planen ses över årligen. Till företagshälsovårdens utmaningar har hört minskning av antalet sjukdagar, främjande av arbetsförmågan, förlängda karriärer och problem med inneluften. Hälsoundersökningar Under 2013 genomfördes hälsoundersökningar, varav 309 var anställningsundersökningar. Under året genomgick brandmän, äldreomsorgspersonal, personal inom social- och handikappservicen, personal inom undervisningsväsendet och ungdomsväsendet, daghemspersonal och hälsovårdspersonal samt personal inom centralförvaltningen, på tekniska servicecentret och på affärsverken hälsoundersökningar. Hälsoundersökningarna är arbetsplatsvisa. Under hälsoundersökningarna fäste man inte bara uppmärksamhet vid en utredning av hälsotillståndet utan också vid hur arbetet löper och vid välbefinnandet i arbetet. De anställda har även på eget initiativ kunnat komma på en hälsoundersökning. Arbetsplatsutredningar Det har genomförts sammanlagt 103 arbetsplatsundersökningar och 20 inriktade arbetsplatsundersökningar. Företagshälsovården har i fråga om verksamhet som inriktar sig på förhållandena i arbetet gjort grundläggande arbetsplatsutredningar och inriktade arbetsplatsutredningar. Grundläggande arbetsplatsutredningar har gjorts på daghem och gruppfamiljedaghem, på skolor, på olika enheter på hälsocentralen och inom social- och handikappservice, vid räddningsverket, vid städtjänster på tekniska servicecentret och på kök samt på olika arbetsplatser på affärsverken. Inriktade utredningar i anslutning till problem med 12

13 inomhusluften har gjorts vid hamnverket, på skolor och daghem, inom social- och handikappservice och hälsovårdstjänster. Annan verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan Det fördes sammanlagt 166 arbetshälsodiskussioner. Som en fortsatt åtgärd för samtal som har förts i enlighet med modellen för tidigt ingripande har det hållits arbetshälsodiskussioner i samband med att en arbetstagare har återgått till arbetet och för att stödja möjligheterna att orka med arbetet. (På grund av en reform av Folkpensionsanstaltens sjukdagpenning från fördes det arbetshälsodiskussioner enligt regeln med 90 dagar.) Företagshälsovården har strävat efter att i samråd med arbetsgivaren effektivisera uppföljningssystemet för sjukledigheter i anslutning till sjukdagpenningen. Företagshälsovården har deltagit i stödjandet av rökavvänjning bland personalen genom att tillhandahålla personlig handledning. Staden har för sin del uppmuntrat personalen genom att stå för kostnaderna för Champix- eller nikotinersättningsbehandling under en månads tid. Företagshälsovården har ordnat grupper för viktkontroll, nack- och ryggrupper, avslappningsoch röstvårdsgrupper för stadens personal. Det har ansökts om arbetsrehabilitering (arbetsprövning/omskolning) för ett flertal anställda i samråd med Kommunernas Pensionsförsäkring och stadens personalplanerare. Stadens personal har deltagit i av Folkpensionsanstalten ordnad rehabilitering i grupp och individuellt. År 2013 förhandsvaldes de personer som får ta del av yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK) som riktar sig till stadens kontorspersonal. Rehabiliteringen ordnas under åren Sjukvård Antalet sjukvårdsbesök hos vårdare och läkare uppgick till På morgonmottagningarna (kl. 8-11) hänvisas stadens personal i regel till de egna hälsovårdarna. På Työplus håller en hälsovårdare inom sjukvårdsteamet mottagning utan tidsbeställning mån. fre. kl och telefonhälsovårdare mån. fre. kl Sjukvårdsteamets läkare har i regel skött jourmässiga sjukvårdsbesök och man har försökt hänvisa övrig sjukvård till det egna teamet. Projekt för att främja städ- och bespisningspersonalens arbetshälsa År 2011 startade ett projekt för att främja städ- och bespisningspersonalens arbetshälsa. Projektets avlutningsseminarium ordnades 2013 och rehabiliteringen i syfte att bevara och förbättra arbetsförmågan fortsätter. Specialistverksamhet Klienterna hänvisas till specialister på basis av företagsläkarens och företagshälsovårdarens behovsbedömning. Arbetsfysioterapeuterna har besökt olika arbetsplatser och gjort arbetsplatsutredningar för att utreda arbetsergonomin och arbetets fysiska belastning samt lärt ut ergonomiskt arbetssätt. Arbetsfysioterapeuterna har deltagit i grundläggande arbetsplatsutredningar tillsammans med företagshälsovårdaren och företagsläkaren samt självständigt utfört inriktade ergonomiska arbetsplatsutredningar. 13

14 Arbetsfysioterapeuterna har hållit föreläsningar om arbetsergonomi och motion för bl.a. städpersonal, familjedagvårdare samt personal på museet och inom tekniska servicecentret. Arbetsfysioterapeuterna har deltagit i projektet för att främja städ- och bespisningspersonalens välbefinnande. Inom ramen för projektet har det ordnats yrkesbaserad ergonomihandledning samt grupper för nack-, skulder- och ryggymnastik för personal som har symptom i rörelseorganen. Till de periodiska hälsoundersökningarna för personalen på tekniska servicecentret fogades test av rörelseorganen för vissa personer på grundval av arbetsbelastningen i enlighet med verksamhetsplanen för företagshälsovården. Målet med att testa hälsa och konditionen är att på ett på ett tidigt stadium bedöma den fysiska prestationsförmågan i förhållande till arbetsbelastningen. Till de periodiska hälsoundersökningarna inom social- och hälsovårdsväsendet fogades test av rörelseorganen för personer över 50 år som grupptest. Arbetsfysioterapeuterna har vid behov deltagit i arbetshälsodiskussioner och processen för bedömning av arbetsförmågan som en del av företagshälsovårdens mångprofessionella team. Arbetspsykologerna har vid behov deltagit i arbetsplatsutredningar och vid behov utfört inriktade arbetsplatsutredningar för att bedöma den psykosociala belastningen. De har hållit olika gruppmöten, informerat och gett råd och handledning för att t.ex. främja funktionsdugligheten på arbetsplatserna och stödja resurserna. De har också gett psykisk krishjälp i krissituationer på arbetsplatserna. Den ansvariga arbetspsykologen har också deltagit i ett projekt för arbetshälsan inom städ- och bespisningstjänsterna och ansvarat för slutförandet av den egna delen av projektet. Arbetspsykologerna har deltagit i arbetshälsodiskussioner exempelvis i samband med att en arbetstagare har återgått till arbetet. Arbetspsykologerna har hållit individuell mottagning för att undersöka det psykiska hälsotillståndet och bedöma arbetsförmågan hos anställda och gjort stödbesök (handledning och rådgivning) i samband med t.ex. utmattningssymptom hos anställda. På hösten genomfördes en personalenkät om arbetshälsa och den ansvariga arbetspsykologen har utifrån den hållit s.k. välbefinnandeverkstäder om fortsatta åtgärder inom på de olika sektorerna och på de olika affärsverken. Hon har utbildat cheferna i att använda verkstadsmodellen på de egna enheterna. Samarbete Företagshälsovården har en permanent företrädare i stadens samarbetsgrupp. Företrädare för företagshälsovården och personalenheten har hållit möten varje månad kring aktuella ärenden. Företagsläkaren har deltagit i inneluftsarbetsgruppens möten. 6.2 Arbetarskydd Uppföljning av förhållandena i arbetet Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen har deltagit i arbetarskyddssektionens, inneluftsarbetsgruppens och samarbetsgruppens verksamhet i samarbete med stadens övriga arbetarskyddspersonal. Samarbetsgruppen fungerar också som stadens arbetarskyddskommitté. Utvecklingsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet samt utvecklingsgruppen för hälsocentralen har regelbundet bjudit in arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktige till sina möten. Arbetarskyddschefen hör också till utvecklingsgruppen för stadens centralförvaltning. Det nära samarbetet med social- och hälsovårdsväsendets chefer har fortsatt. Arbetsplatserna har deltagit i arbetsplatsutredningar, riskbedömningar, arbetarskyddsinspektioner och arbetsplatsbesök i anslutning till olika anmälningar från arbetsplatserna. 14

15 Arbetsplatser och chefer har fått rådgivning och handledning och erbjudits sakkunnigtjänster i anslutning till förebyggande arbetarskydd. Arbetarskyddspersonalen har besökt arbetsplatserna för att informera om stadens olika åtgärdsprogram/modell, t.ex. trakasserier, sakligt bemötande och stöd på ett tidigt stadium. Under de dagar som har ordnats för att främja arbetshälsan har det hållits föreläsningar om respekt som en arbetsgemenskapsfärdighet. Arbetarskyddspersonalen har samarbetat med arbetarskyddsinspektören på Regionförvaltningsverket, hälsoövervakningen och företagshälsovården. Det rikstäckande kommunprojekt för tryggt, hälsosamt och produktivt kommunarbete fortsätter. Det centrala målet för tillsynsprojektet är att förbättra säkerhetsledningen och säkerheten i arbetet på arbetsplatserna inom kommunsektorn. Tillsynen gällde hela organisationen, d.v.s. den högsta ledningen, ledningen av sektorerna/resultatområdena och olika arbetsplatser och verksamhetsställen inom sektorerna/resultatområdena. Regionförvaltningsverket har på arbetsplatserna inom social- och hälsovårdsväsendet lagt vikt vid t.ex. psykosocial belastning och inneluftsproblem. I samråd med personalen på TyöPlus fortsatte man med att göra grundläggande arbetsplatsutredningar. Inriktade arbetsplatsutredningar har gjorts vid behov. Problem orsakade av inneluften har lett till omfattande åtgärder på skolor och i vissa av stadens hyreslokaler. Huvudhälsostationen, stadshuset, Björkhagens hälsostation (hemvården), verksamhetscentret Duuni samt andra objekt har kontaktat arbetarskyddet på grund av misstankar om problem med inneluften. Problemen med inneluften har vid behov kartlagts med Örebroenkäten och inriktade hälsoundersökning. De här har eventuellt lett till noggrannare konditions- och konstruktionsundersökningar i byggnaderna/lokalerna. Arbetarskyddsfullmäktigen och arbetarskyddschefen har gjort upp en modell om förfaringssättet i anslutning till inneluftsproblem i samarbete med stadens inneluftsexpert. Modellen har kommenterats i inneluftsarbetsgruppen. Den färdiga modellen lämnas till samarbetsgruppen för godkännande och anvisningar för användning av modellen ges på stadens alla arbetsplatser. Arbetarskyddsfullmäktigen har på begäran deltagit i möten på arbetsplatserna vilka gällt inneluftsproblem, osakligt bemötande eller utveckling av arbetsklimatet på arbetsplatsen. Tjänsten som arbetshälsochef är vakant men staden har haft möjlighet att upphandla tjänsterna av Työplus och också utnyttjat möjligheten.. Hotfulla och farliga situationer Hotfulla situationer och risksituationer rapporterades via systemet HaiPro. Information om anmälningar som har gjorts via HaiPro har tillställts arbetarskyddspersonalen endast sporadiskt. Utvecklingen av arbetarskyddsdelen i HaiPro pågår alltjämt och har avancerat långsamt. Arbetarskyddspersonalen har deltagit i utvecklingen av arbetarskyddsdelen i HaiPro. För personalen ordnades tre utbildningar om hotfulla situationer och risksituationer. Olycksfall Undersökningen av olycksfall i arbetet har fortsatt och över dem har det gjorts upp dokument på en separat undersökningsblankett. Problemet har varit dröjsmål i fråga om anmälningarna och informationsförmedlingen till arbetarskyddspersonalen. Att anmäla olycksfallssituationer och att ha fungerande förfaringssätt kräver aktivitet och bör utveckling av stadsorganisationen som helhet. Man har upplevt den olycksfallsstatistik som förs av försäkringsbolaget IF som svårläst. Statistiken för 2013 blir inte klar förrän i mars. Antalet olycksfall har ökat något, vilket delvis kan förklaras med att företagshälsovården antecknar också kanylstick i olycksfallsstatistiken som förs av IF. Olycksfall med kanylstick 15

16 har tagits upp på arbetsplatserna i samband med riskbedömningar. Man har betonat för personalen att de alltid bör göra en tillbörlig anmälan vid kanylstick och följa instruktionerna. Utbildning Fortbildningen i förstahjälpen för personalen inom social- och hälsovårdsväsendet fortsatte. Utbildningen ordnades alltid under två på varandra följande eftermiddagar i två timmar. Kurser har också ordnats i Ullava och Kelviå. Utbildningsstoffet hade lagts upp så att det lämpade sig för personalen inom social- och hälsovårdsväsendet och uppdaterade färdigheterna i första hjälpen för tre år. En utbildningsförmiddag om ergonomi ordnades för hälsocentralens personal i samarbete med Työplus. Työplus har bjudit ut kurser i ergonomi vid förflyttning av en patient och kurserna har också ordnats på vårdavdelningarna på hälsocentralen. En kursdag för arbetshälsokort har ordnats två gånger och responsen var god. Arbetarskyddspersonalen har tillsammans eller enskilt deltagit i t.ex. arbetarskyddsdagara/seminarier, grund- och fortsättningskurser i beredskap, Tyky-Helmi och Arbetarskyddscentralens kommunrunda för kommungruppen. Övrig verksamhet Under 2012 inleddes inom social- och hälsovårdsväsendet en helhetsinriktad utveckling av riskhantering som pågår fotfarande. Med hjälp av riskhantering kan man på förhand bereda sig på interna och externa risker. Säkerhets- och riskhanteringsarbetsgruppen som tillsattes inom social- och hälsovårdsväsendet har haft regelbundna möten. En beredskapsplan utarbetades inom social- och hälsovårdsväsendet på basis av riskbedömningar och riskanalyser. I beredskapsplanen koncentrerar man sig på olika störningssituationer som kan inträffa i en kommun. Målet är att säkerställa invånarnas säkerhet och levnadsmöjligheter och samhällets funktionsduglighet. För verkställandet av beredskapsplanen behövs ett brett samarbete mellan olika instanser. En räddningsplan har upprättats för alla arbetsplatser inom social- och hälsovårdsväsendet. Utrymningsövningar har ordnats och ordnas fortfarande. På hösten höll Marja-Liisa Manka två utbildningar med samma innehåll som handlade om arbetshälsa och arbetsgemenskaper. Valet av arbetarskyddsfullmäktige blev flyttad från hösten till Information För att informera personalen om arbetarskyddsärenden har man använt sig av Karleby stads intra, informationsbladet SoTen viikkotiedote och PikkuTynnyri. Till arbetsplatserna har man distribuerat anvisningar och litteratur av olika slag samt webbadresser till de färskaste forskningarna/ publikationerna om arbetsgemenskaper/arbete. 6.3 Personalenkät Karleby stads enkät om arbetshälsa kartlade arbetshälsan hos stadens anställda och de utvecklingsobjekt som fanns med tanke på arbetshälsan. Enkäten besvarade av 737 anställda inom social- och hälsovårdstjänsterna. Enkäten genomfördes av Keva. Som ett stöd för cheferna har det ordnats ett möte under vilken företrädare för Keva har redogjort för resultaten och tolkningen av dem. Som ett stöd för att behandla resultaten ordnades det arbetshälsoverkstäder där man behandlade resultaten och där cheferna fick stöd inför genomgången av resultaten med personalen. På basis av en genomgång av resultaten har enheterna gjort upp en utvecklingsplan som de har skickat till kvalitets- och utvecklingschefen. 16

17 På basis av enkäten kan det konstateras att personalen inom social- och hälsovårdstjänster är mycket nöjda med arbetet och informationsgivningen upplevs som fungerande. Det är glädjande att personalen upplever att arbetsklimatet är bra och den är beredd på att rekommendera arbetet inom social- och hälsotjänster i Karleby för andra. Av stadens olika sektorer upplevde personalen inom social- och hälsovårdsväsendet mest brådska i arbetet. Det är också oroväckande att 19 procent av dem som svarade inte visste om de kan eller trodde att de knappast kan arbeta med samma yrke efter fem år. Man bör således satsa på att minska belastningen i arbetet samt på ergonomi under de kommande åren. I samband med utvecklingssamtalen uppmanas cheferna att diskutera brådskan och hur personalen orkar med arbetet för att eventuella problem ska kunna lösas på ett så tidigt stadium som möjligt. 6.4 Sjukfrånvaro År 2013 uppgick antalet sjukdagar inom social- och hälsovårdsväsendet till sammanlagt kalenderdagar vilket var 653 dagar och 2,7 procent färre än året innan. Antalet sjuk- och rehabiliteringsstödsdagar som kalenderdagar inom de olika sektorerna och på de olika enheterna Sjukdagar Sjukdagar Sjukdagar Sjukdagar sammanlagt/ Sjukdagar sammanlagt/ Sjukdagar sammanlagt/ antal antal antal löntagare löntagare löntagare **) 2012 **) 2011 **) Social- och hälsovårdsväse ,17 16,55 17,37 Förvaltning ,25 4,8 5,67 Hälsovårdstjänster ,61 15,48 13,65 Äldreomsorg ,67 18,16 19,64 Social- och handikappservice ,41 14,39 19,32 Hela staden ,02 15,39 15,99 Rehabili- terings- Rehabili- terings- Rehabiliteringsstödsdagar stödsdagar stödsdagar 2013 *) 2012 *) 2011 *) Social- och hälsovårdsväse Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice Hela staden *) Rehabiliteringsstöd kan beviljas då maximaltiden för sjukdagpenning för Folkpensionsanstalten på 300 dagpenningsdagar löper ut **) Sjukdagar sammanlagt/lönetagare inkluderar sjukdagar, inte rehabiliteringsdagar 17

18 Kostnader för sjukfrånvaro Kostnader för sjukfrånvaron inom de olika sektorerna och på de olika enheterna Sjukledigheter, Sjukledigheter, Sjukledigheter, brutto- brutto- bruttokostnader *) kostnader *) kostnader *) Social- och hälsovårdsväsendet Förvaltning Hälsovårdstjänster Äldreomsorg Social- och handikappservice *) inkl. lönebikostnader 31,5 procent Kostnaderna för sjukdagarna innehåller endast lönekostnaderna för den personal som var frånvarande och inte kostnaderna för eventuella vikarier. Vid Karleby stad gjordes under 2011 upp en handlingsmodell för stöd på ett tidigt stadium. Modellen har gjorts upp för att man på ett tillräckligt tidigt stadium ska kunna identifiera och stödja i situationer där utförandet av arbetet medför utmaningar för arbetstagaren och förhindra betydande problem med arbetsförmågan. Till chefernas uppgifter hör att följa hur arbetstagarna klarar av sitt arbete. Ju snabbare man lägger märke till nedsatt arbetsförmåga på arbetsplatsen desto enklare åtgärder krävs för att kunna stödja arbetsförmågan. Det är viktigt att man agerar snabbt så att man kan ge arbetstagarna stöd på ett tillräckligt tidigt stadium. 6.5 Arbetshälsa Sektorerna har egna grupper för att främja personalens arbetshälsa vilka ordnar verksamhet för den egna personalen. Arbetsplatserna ordnar egen verksamhet för att främja arbetshälsan och personaltjänsterna beviljar stöd. För finansieringen av verksamheten kan också användas de pengar som fås för handledning av studerande. Social- och hälsovårdsväsendet Under 2013 har man inom social- och hälsovårdsväsendet i enlighet med stadens anvisning fört utvecklingssamtal, följt sjukfrånvaron och tillämpat stadens modell för ingripande på ett tidigt stadium. Arbetet har lett till resultat eftersom sjukledigheterna inom social- och hälsovårdsväsendet har påtagligt minskat. På arbetsplatserna inom social- och hälsovårdsväsendet har det ordnats verksamhet för att främja personalens arbetshälsa och ett flertal social- och hälsovårdsenheter använder sig av s.k. spelregler. Arbetsgruppen Työvire på hälsocentralen och verksamhet för främja personalens arbetshälsa 2013 Arbetsgruppen TyöVire på hälsocentralen hade elva möten under Gruppen som sammankallades av arbetarskyddschefen för social- och hälsovårdsväsendet samordnade verksamheten för att främja arbetshälsan. 18

19 Som ett komplement till den motion på egen hand vilken staden erbjuder sina anställda ordnades det för hälsocentralspersonalen möjligheter att tio gånger besöka ett gym för att stretcha, skidkampanj och en föreläsning som hölls av en arbetsfysioterapeut. De anställda fick en gång i månaden på basis av sina motionsprestationer delta i ett motionslotteri och i snitt returnerade 34 personer månatligen en ifylld blankett. På våren ordnades en egen skidkampanj för hälsocentralspersonalen. En rekreationseftermiddag ordnades två gånger i maj med närmare 200 deltagare. Platsen var Karleby campingplats och deltagarna fick prova olika aktiviteter. För dagar för att främja arbetshälsan bjöds det ut färdiga program. Sammanlagt 335 anställda deltog i dem. Dagarna hade ett färdigt program och de hölls på Medirex i Kalajoki (golf), vid Siiponjoki (vandring), i Elba i Karleby, på ett gym, på Kankuri (hantverk), på Mellersta Österbottens institut och vid Trutklippan. Även museivandring och geocaching ordnades. 7. FÖRTJÄNSTTECKEN Enligt stadgan om uppmärksammandet av personalen ska staden som arbetsgivare uppmärksamma dem som har varit kommunalt anställda i 20, 30 och 40 år. År 2013 uppmärksammades följande personer inom social- och hälsovårdsväsendet. 20 år Hietala Anne Primärskötare Hälsocentralen/gemensam för avdelningarna Hjulfors Merja Sjukskötare Hälsocentralen, avdelning 4 Junkkila Annukka Hälsocentralsläkare Hälsocentralen Juntunen Toini Vårdare Kokkolan hoitokoti Klemola Helena Hemvårdare Servicecentret Hopijakumpu Koivumäki Katja Hemvårdare Hemvård/Område I Märsylä Maria Primärskötare Hälsocentralen, avdelning 2 Nikkanen Mirja Fysioterapeut Hälsocentralen/Fysioterapi Palosaari Kirsi Hälsovårdare Hälsocentralen/Rådgivningar Parpala Tuula Maija Familjedagvårdsledare Gemensam för familjedagvården Pienimäki Eija Servicechef Työplus Renlund Marina Servicehandledare Terjärv hemvårdsbyrå Sandvik Katrine Närvårdare Terjärv hemvårdsbyrå Satokangas Åsa Närvårdare Terjärv hemvårdsbyrå Sundvik Susanne Sjukskötare Hemvård/Område II 19

20 30 år Berkovits Eija Socialarbetare Socialt arbete Björkgård Karina Närvårdare Sandbacka vårdcenter Bäck Helen Tandskötare Terjärv tandläkarmottagning Forsbacka Ulla Avdelningsskötare Terjärv vårdcenter Hatela Riitta Konditionsskötare Hälsocentralen/Fysioterapi Hopeavuori Sinikka Hälsovårdare Hälsocentralen/Rådgivningar Huhtala Ulla Socialhandledare Utkomstskydd Hyvönen Tuija Assistent Verksamhetscentret Kompassi Kamsula Tuula Specialassistent Verksamhetscentret Kompassi Kolppanen Helena Närvårdare Hemvård/Område V Kylliäinen Pirjo Socialterapeut Nuotta Lahti Eija Servicehandledare Hemvård Lilja Martti Ledande övertandläkare Hälsocentralen/Munhälsovård Pikkarainen-Haapasaari JaaByråsekreterare Socialt arbete Pulkkis Solveig Hemvårdare Kronoby hemvårdsbyrå Riippa Sirkka Liisa Primärskötare Honkaharjun toimintakeskus Rimpioja Vuokko Hemvårdare Hemvård/Område V Ruokoja Kaija Servicerådgivare Förvaltning, kommundelskontorerna Tarkkinen Raija Hälsovårdare Hälsocentral/Rådgivningar 40 år Backman Elisabeth Vårdhemsföreståndare Kokkolan hoitokoti Kalliokoski Helena Tellervo Konditionsskötare Servicecentret Leporanta Pensaari Paula Upphandlingssekreterare Hälsocentralen/Materialtjänster Pohjoismäki Margareta Organiseringssekreterare Hälsocentralen/Mottagningar Viisteensaari Aira Byråsekreterare Utkomstskydd 20

Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 15.6.2015 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014

Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 15.6.2015 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 Godkänd av Karleby stadsfullmäktige 15.6.2015 KARLEBY STADS PERSONALRAPPORT 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Personalmängd och personalstruktur 4 Personalmängd 31.12.2014 4 Hel- och deltidsanställda

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 2 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning Uppgifter om arbetsgivaren s. 3 Uppgifter om företagshälsovården. s.

Läs mer

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Handikapprådets sammansättning 2013... 3 Sammanträden... 4 Utlåtanden, förslag, ställningstaganden, meddelanden och

Läs mer

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE PERSONALBERÄTTELSE 2008 ARBETSVÄRDERING År 2008 återupptogs projektet med arbetsvärdering, som är en systematisk metod för att bedöma svårighetsgraden i olika tjänster utgående

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Godkänd av stadsstyrelsen 26.04.2010 VERKSAMHETSPROGRAM - STRATEGI FÖR ARBETARSKYDDET 1. Allmänt Syftet med arbetarskyddet är att förbättra arbetsmiljön och

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Statistikfolder september 2013. personalen. Lönerna och. i kommunsektorn. www.kommunarbetsgivarna.fi

Statistikfolder september 2013. personalen. Lönerna och. i kommunsektorn. www.kommunarbetsgivarna.fi Statistikfolder september 2013 Lönerna och personalen i kommunsektorn www.kommunarbetsgivarna.fi Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade 2012 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

PERSONALRAPPORT 2013

PERSONALRAPPORT 2013 PERSONALRAPPORT 2013 1 INNEHÅLL Sida 1. Allmänt om personalrapportering 2 2. Pargas stads organisation 31.12.2013 2 3. Stadens personal 3 4. Beskrivning av personalstrukturen (grafer) 4 5. Personalens

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen Nr 7 39 Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn FO-nummer/personbeteckning

Läs mer

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi Tidigt ingripande vid Åbo Akademi En handbok för chefer och medarbetare Personalenheten INNEHÅLL ARBETSHÄLSA - EN HELHET...1 AKTIVT FRÄMJANDE AV ARBETSHÄLSA VID ÅBO AKADEMI... 2 VARFÖR INGRIPA?...2 VEM

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012

Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012 Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012 KT Kommunarbetsgivarna Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf Kommunfackets

Läs mer

SERVICEHANDLEDNINGSCENTER OCH STÖDTJÄNSTER

SERVICEHANDLEDNINGSCENTER OCH STÖDTJÄNSTER SERVICEHANDLEDNINGSCENTER OCH STÖDTJÄNSTER Äldreomsorgen i Karleby stad är indelad i tre olika organisationer. De är Stödtjänster och servicehandledning, Hemvård och Serviceboende, intensifierat serviceboende

Läs mer

Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal

Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal Vasa stads arbetarskyddsstrategi Vasa stad - en framgångsrik arbetsgivare som är mån om sin personal Inledning Arbetsgivaren stöder individens

Läs mer

Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna

Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna Arbetarskyddets syfte är att säkerställa trygga och sunda förhållanden på arbetsplatserna och att hjälpa arbetstagarna att upprätthålla sin arbetsförmåga. Arbetarskyddet

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE Bilaga 7.2 Vårdhänvisningsavtal 1/7 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH RUSMEDEL Målet med detta vårdhänvisningsavtal är en arbetsplats fri från berusningsmedel samt att på arbetsplatsen

Läs mer

Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken

Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken Promemoria Bilaga 1 (5) Tehy 17.6.2010 Utvärdering av arbetarskyddssamarbetets resultat Det är svårt att skilja åt resultatutvärderingen av arbetarskyddsåtgärderna från resultatutvärderingen av personalledningens

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7)

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE FÖR VISS TID 1 Tjänsteförhållandets längd 1.1 Grunder för tjänsteförhållande för viss tid En tjänsteinnehavare kan

Läs mer

FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Nr SOCIALNÄMNDEN 08.05.2012 4/12 Sammanträdestid Tisdagen den 8 maj 2012 kl 18.00 19.15. Sammanträdesplats Beslutande Föredragande Godby daghem x Karlsson Rolf, ordförande x Mattsson

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 BESKRIVNING AV IKINÄ-MODELLEN OCH IMPLEMENTERING AV DEN IN0M PARGAS STADS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING 1. Bakgrund Ett system för

Läs mer

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE PERSONALBERÄTTELSE 2013 NYTT PA SYSTEM Under de senaste åren har behovet av ett nytt och modernare löne och personaladministrativt system (PAsystem) blivit allt tydligare. Bristerna

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1 Sydspetsens miljöhälsonämnd 1 20.02.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 13 15.05.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 20 04.09.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 31 26.11.2014 Uppföljning av ekonomin och verksamheten

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Kommunala arbetsmarknadsverket 1 (6) Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Som arbetstid räknas enligt 4 mom. 1 i AKTA:s arbetstidskapitel

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Riktlinjer och god praxis för arbetshälsa rekommendation för kommunsektorn

Riktlinjer och god praxis för arbetshälsa rekommendation för kommunsektorn Riktlinjer och god praxis för arbetshälsa rekommendation för kommunsektorn 1 Arbetshälsans betydelse Främjandet av arbetshälsan är en viktig del i en framgångsrik personalledning. Arbetshälsofrämjandet

Läs mer

Till producenterna av företagshälsovårdsservice

Till producenterna av företagshälsovårdsservice Folkpensionsanstalten Hälsoavdelningen 18.12.2008 Dnr 22/322/2008 Till producenterna av företagshälsovårdsservice Ändringar rörande ersättningarna för företagares företagshälsovård fr.o.m. 1.1.2009 Referens:

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

SJÖFARTSBRANSCHENS HÄLSOVÅRDSAVTAL

SJÖFARTSBRANSCHENS HÄLSOVÅRDSAVTAL Bilaga 7 Hälsovårdsavtal 1/5 SJÖFARTSBRANSCHENS HÄLSOVÅRDSAVTAL Rederierna i Finland rf å ena sidan och Finlands Sjömans-Union FSU rf å andra sidan ingår härmed följande avtal om företagshälsovård för

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE PERSONALBERÄTTELSE 2009 MEDARBETARENKÄT En medarbetarenkät genomfördes som ett led i arbetet med det Balanserade Styrkortet i början av året. Det är första gången Ålands hälso-

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Undersökning om arbetskraftskostnader inom den kommunala sektorn

Undersökning om arbetskraftskostnader inom den kommunala sektorn Undersökning om arbetskraftskostnader inom den kommunala sektorn 2004 Svarsanvisningar Undersökningen Undersökningen omfattar alla personer med anställningsförhållande hos kommun eller samkommun år 2004

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN Semesterlagen ändras 1.5.2013. Bakgrunden till detta är EU-domstolens beslut, enligt vilket Finlands lagstiftning måste ändras så att den motsvarar EU-lagstiftningens krav. Lagändringen

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

PERSONALBERÄTTELSE 06

PERSONALBERÄTTELSE 06 PERSONALBERÄTTELSE 06 INNEHÅLL PERSONALEN s. 3 Personalen i korthet s. 3 Personalmål s. 4 Personalstruktur Fast anställda med månadslön Deltidsanställda Visstidsanställda med månadslön Timavlönade Avgång

Läs mer

P E R S O N A L R A P P O R T 2 0 1 2

P E R S O N A L R A P P O R T 2 0 1 2 P E R S O N A L R A P P O R T 2 0 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kuva Foto: Jaakko J Salo 1. INLEDNING 3 2. PERSONALSTRATEGI 4 3. PERSONALMÄNGD OCH PERSONALSTRUKTUR 5 Personalmängd 5 Personalens ålder 8 Personalomsättning

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE

Bilaga 3 PERSONALBERÄTTELSE Bilaga3 PERSONALBERÄTTELSE PERSONALBERÄTTELSE 2012 RAMAVTALSFÖRHANDLINGAR Då gällande kollektivavtalsperiod upphörde per 29.02.2012 inleddes ramavtalsförhandlingar för perioden 01.03.2012 31.03.2014 i

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi De här anvisningarna har utformats som en del av arbetet med att skapa ett bra arbetsklimat för alla anställda vid ÅA. Målsättningen med dessa

Läs mer

l.. - I'.. FÖRSIAG TILL RIKTLINJER I FRÅGOR RÖRANDE ALKOHOIMISSBRUK Innehåll: 1. Bakgrund och förutsättningar. 2. Organisation av arbetsgrupp. Dess arbetsuppgifter. 3. Organisation av kontaktmannanät.

Läs mer

PERSONALBERÄTTELSE 2014

PERSONALBERÄTTELSE 2014 PERSONALBERÄTTELSE 2014 Kyrkslätts kommun Samarbetsgruppen 8.5.2015 Personalsektionen 20.5.2015 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 2 Innehåll 1. Inledning... 4 2. Utvärdering av personalresurserna i ledningen

Läs mer

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch föräldraledighet Till en arbetstagare som enligt sjukförsäkringslagen har rätt till moderskapsledighet betalas lön enligt 7 i kapitel

Läs mer

Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3

Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3 Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3 Anvisning desinficering av händerna ANVÄND HANDDESINFICERINGSMEDEL när ni kommer in i rummet innan ni går ut ur rummet i 2 pumpdoser av medlet kom ihåg att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I KARLEBY OCH KRONOBY FÖR 2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I KARLEBY OCH KRONOBY FÖR 2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN I KARLEBY OCH KRONOBY FÖR 2015 1 Verksamhetsplanen för för 2015 baserar sig på planen för från 2014 (lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

ANM rapporter 17/2013

ANM rapporter 17/2013 ANM rapporter 17/2013 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens byrå 26.3.2013 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens tillsyn över

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Visstidsanställningar och god praxis. AKTA-arbetsgruppens promemoria om tidsbegränsade anställningar, oktober 2009

Visstidsanställningar och god praxis. AKTA-arbetsgruppens promemoria om tidsbegränsade anställningar, oktober 2009 Visstidsanställningar och god praxis AKTA-arbetsgruppens promemoria om tidsbegränsade anställningar, oktober 2009 Visstidsanställningar och god praxis Promemorian innehåller en sammanställning av exempel

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR Koncernkontoret Koncernstab HR Bo Friberg 044-3093357 Bo.friberg@skane.se Datum 2014-11-17 Version 1 1 (5) Bilaga 4 definitioner medarbetare årsredovisning 2014 Definitioner och förklaringar av ingående

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 5100/06.00.00/2011 Stadsstyrelsen 148 6.5.2013 83 Motion om bättre tillgång och kvalitet på sjuk- och hälsovården i Esbo Beredning och upplysningar: Tuija Kumpulainen,

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

www.korsholm.fi Direktiv för uppvaktningar

www.korsholm.fi Direktiv för uppvaktningar www.korsholm.fi Direktiv för uppvaktningar Direktiven har godkänts 15.12.2005 av kommunstyrelsens personalsektion och träder i kraft 1.2.2006. Uppdaterat 23.3.2011 Innehåll Allmänt....................................................................

Läs mer

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet.

Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Arbetsplatsmobbning, trakasserier i arbetet. Nordiskt arbetsmiljöforum 3.-5.9.2014 Marjut Joki 1 Definitioner Arbetsplatsmobbning (Vartia) Med arbetsplatsmobbning avses situationer där en medarbetare systematiskt

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Tehy för hälsa & välbefinnande

Tehy för hälsa & välbefinnande Tehy för hälsa & välbefinnande Innehåll 3 Välbefinnande som uppgift 5 Effektivitet och vänlighet vi tehyiter 7 Tehys sak är en viljefråga 9 Tehy är aktivt och effektivt 11 Tehy gör världen bättre 13 Tehy

Läs mer

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi Alterneringsledighet te-tjanster.fi Alterneringsledighet för arbetssökande och arbetsgivare Alterneringsledighet är ett arrangemang där arbetstagaren i enlighet med ett alterneringsavtal som ingåtts med

Läs mer

Reserapport. Av Jens Smedlund Sg 1/03

Reserapport. Av Jens Smedlund Sg 1/03 Reserapport Av Jens Smedlund Sg 1/03 Jag gjorde min praktik i Innovation, evidens och prevention sjukgymnasten i samhället i Finland. Närmare sagt i Vörå som är 4 mil norrut från Vasa. Praktikplatsen hette

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering

Läs mer