BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN"

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning av Systematiskt kvalitetsarbete

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Information om kvalitetsredovisning 3-7 Ny lagstiftning Övergripande information och organisationsschema Ledningsdeklaration Kvalitetsarbetets styrning och ledning 2. Nuläge Utfall under verksamhetsåret 7-17 Statistik och mätningar Prioriterade grupper Prioriterade områden och mål Fokusområden Nämndens mål 3. Verksamheten mål, åtgärder, arbetsmetoder Pedagogiska tyngdpunkter under året Resultat Analys Åtgärder inför framtiden

3 1. Inledning Information om systematiskt kvalitetsarbete I enlighet med Skollag, SFS 2010:800, 4 kapitlet ska skolhuvudmannen kontinuerligt och systematiskt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska bedrivas på nationell nivå via statlig tillsyn, på enhetsnivå via rektor och förskolechef som i samverkan med personal, barn, elever och vårdnadshavare utformar innehållet i arbetet med kvalitet i utbildningsverksamheten. Inriktningen på arbetet ska vara de nationellt uppställda målen för utbildningen. Vidare ska det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. I samma kapitel i skollagen, paragraf 7 och 8, skrivs att skolhuvudmannen ska ha rutiner för att hantera klagomål mot utbildningen samt vidta nödvändiga åtgärder. Med början våren 2011 har ett nytt system för systematiskt kvalitetsarbete utformats för utbildningsverksamheten i Hörby kommun. Alla skolledare har under verksamhetsåret arbetat med att utforma en modell som ska gälla för all utbildningsverksamhet i Hörby kommun. Utgångspunkterna för den framtagna modellen återfinns i en delrapport, Framtidens ledningssystem för skola och förskola (2011), från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, författad av Rolf G Larsson och Sten-Bertil Olsson. Systematiskt kvalitetsarbete i Hörby kommun, modell Hjulet Kvalitetsarbetsåret i Hörby är indelat i fem olika perioder, som vardera också innehåller rapporter och avstämningar till huvudmannen. Systemets Hjul kan appliceras på alla verksamheters olika nivåer, och anpassas till såväl övergripande utvärderingsområden som till avgränsade sådana. Hjulet gör det möjligt för alla verksamma att medverka i kvalitetsarbetet, utan att i varje del av året ha överblick över hela systemet. Systemet möjliggör också för de olika verksamheterna att ha ett stort inflytande över sina egna utvecklingsprocesser samt resultat. Det sammantagna ansvaret och överblicken åligger rektor, förskolechef, förvaltning och huvudman att ansvara för och återkoppla till verksamhet, vårdnadshavare och huvudmän. Varje skolenhet bedriver systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i de nationella målen uppsatta i läroplanerna och i skollagen. Under ledning av förskolechef och rektor sätts de lokala prioriteringar upp för olika delar på skolenheten. I dagsläget är de övergripande målområdena Trygghet och Kunskap prioriterade av Barn- och Utbildningsnämnden. Prioriterade områden är förtydligade i kommunens skolplan samt i nämndens budgetmål. De verksamheter som omfattas av arbetet med Hjulet är samtliga inom utbildningsområdet: Förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, lärcentra, centralt resursteam och lokala resursteam samt utbildningsförvaltning. 3

4 I systemet finns fastslagna tidpunkter för vad och när olika centrala kvalitetshändelser ska rapporteras till skolhuvudmannen i kommunen. Alla grundskoleverksamheter, inklusive grundsärskola, och all verksamhet inom lärcentra följer upp resultaten i samtliga ämnen, liksom i de nationella mål som styr arbetet med de grundläggande värdena, samt i de prioriterade målområdena i kommunens skolplan. Förskoleklass, fritidshem och grundsärskola bedriver kvalitetsarbete baserat på de nationella målen uppsatta för de verksamheterna, samt i de prioriterade målområdena i kommunens skolplan. Våren 2013 beräknas samtliga grundskollärare har genomgått grundskurs i Learning studies och i Formella bedömningsresurser, vilket förväntas bidra till en grundligare analys i kvalitetsarbetet. Förskoleverksamhetens systematiska kvalitetsarbete tar sin utgångspunkt i nationella mål för förskola, samt i de prioriterade målområdena i kommunens skolplan. Förskolan har valt att undersöka utvecklingsområdena via en analysmetod kallad pedagogisk dokumentation. Metoden kan ge svar på utfallet av både didaktiska val och på hur barnen svarar på de samma. Utöver nämnda dokumentation utvärderas verksamheten via en enkät till vårdnadshavare vid in- och utskolning av barn på förskola och inom pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg och öppen förskola bedriver kvalitetsarbete i samverkan med ansvarig förskolechef och i enlighet med den övergripande modellen Hjulet. För de senast nämnda verksamhetsområdena baseras utvärderingarna på läroplansmål för förskolan, med särskilt fokus på inflytande och trygghet. Lokala resursteamen (elevhälsoteam) liksom det centrala resursteamet, som finns tillgängliga för alla utbildningsområden, bedriver systematiskt kvalitetsarbete utifrån sina uppdrag, och professionella specialistområden. Det arbetet kräver, förutom 4

5 förankring i styrdokumenten, en tydlig omvärldsorientering som teamen skaffar sig genom att ta del av aktuell forskning, kontinuerlig information från Socialstyrelsen, BRÅ, BO, Folkhälsoinstitutet, RFSU, Region Skåne m fl. En kartläggning av hur anställda uppfattar sin arbetssituation genomförs varannan höst, och analyseras även det via det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningens uppdrag i kvalitetsarbetet är att kartlägga och sammanställa utfall av olika data. Dessa data kan bestå av betygsresultat, olika slags arbetsmiljöenkäter, men också av SCBs eller annan statistik om befolkningens inkomster, utbildningsnivå, sjukdomsbilder, brott etc. De data som samlas in vid skolenheterna åligger också förvaltningen att sammanställa, preliminärt analysera och återkoppla till ansvariga för skolenheterna samt för huvudmannen. Förvaltningen har också i uppdrag att ge verksamhetsansvariga stöd i det systematiska kvalitetsarbetet som de bedriver ute på enheterna. Övergripande information om kommunen Hörby kommun hade i mars 2012, invånare. Demografiskt fördelar sig befolkningen så att den största gruppen är i ska produktiv ålder, mellan 40 och 65 år. Gruppen mellan 18 och 20 år är också en något större grupp i befolkningen. I åldern riktigt unga, förskolebarn, och i gruppen äldre, 75 år och uppåt, är flickor och kvinnor överrepresenterade. I de övriga grupperna är det något fler män. Såväl inkomstnivå som utbildningsnivå är lägre än genomsnittet i riket, men antalet vuxna i arbete är som riksnittet. (SCBs siffror 2012) Hörby är en pendlarkommun, och det är ungefär lika många som pendlar ut ur kommunen för att arbeta, som de innevånare som arbetar i kommunen. Den politiska ledningen består av en borgerlig majoritet, ledd av Moderata samlingspartiet. Barn- och utbildningsnämnden disponerar 46% av den totala kommunbudgeten, och verksamheten omfattar Verksamheten omfattar sju skolenheter inkl grundsärskola och fem förskoleenheter inkl pedagogisk omsorg. Lärcentrats verksamhet omfattar vuxna elever, samt elever som studerar vid IM för att bli behöriga till gymnasieskolan. Kulturskolans uppdrag omfattar unga som, på frivillig basis, kan delta i olika utbildningar inom det estetiska kunskapsområdet. 5

6 Organisationsschema Ett arbete med att förändra skolledningsorganisationen har pågått under Syftet har varit att bättre anpassa ledningsuppdragen till den nya styrningen av skola och förskola, vilket bla inneburit en vilja att specialisera ledningen mot de olika verksamheterna, och att motsvara lagkraven på formell beslutsmässighet. Förhoppningen är också att skolledarna ska kunna ges bättre förutsättningar att arbeta som pedagogiska ledare. Resultatet av verksamhetsårets omorganisation syns i nedanstående modell: Ledningsdeklaration 6

7 Vår verksamhet skall präglas av ett starkt situationsanpassat pedagogiskt ledarskap där ärlighet och tydlighet är bärande grundstenar. Med barns och ungdomars samt vuxnas bästa för ögonen och med vårt uppdrag i fokus, strävar vi mot att utveckla en lärande organisation. Vi vill utveckla ett teamarbete där olika kompetenser kompletterar varandra. Vi vill skapa och utveckla ett tillåtande klimat där det är en självklarhet att våga prova nya och annorlunda väga. 2. Nuläge Utfall under verksamhetsåret Allmänna kommentarer om skolområdenas rapporter; Förskola I rapporterna omnämns konsekvent det faktum att den totala vistelsetiden har ökat under de senaste två åren. Barnen har längre dagar på förskolan och färre kortledigheter. Konsekvenserna blir ett arbetssätt som uppmuntrar till utevistelse och samverkan mellan de olika avdelningarna inom en förskoleenhet. Detta leder i sin tur till att arbetssätt där barnens lärande kan ske i liten grupp, i nära kontakt med en lärare, inte är möjliga att genomföra i den omfattning som krävs för att nå måluppfyllelse. Vidare uppger man i rapporterna att organisationsförändringen har lett till snabbare beslutsgångar, och att fler ansvarsområden måste fördelas på den pedagogiska personalen. Varje skolenhet har angivit omfånget av specialpedagogiska insatser och modersmålsträning. Samtliga förskolor har förändrat sina arbetsformer för kommunikation med vårdnadshavare, och som en av förändringarna kommer Schoolsoft att införas även i förskolorna. Ett hinder i det arbetet är avsaknaden av tillräckligt utbyggda digitala nätverk för förskolan. Man uppger att personalen pga den nya styrningen nu, förutom den planerade fördjupningen i pedagogisk dokumentation, kommer att behöva utbildning i ämnesdidaktik i de naturvetenskapliga ämnena samt matematik. En av förskolorna har under verksamhetsåret varit föremål för ett upphandlingsförfarande, vilket lett till en oro i personalgruppen med ökad sjukfrånvaro jämfört med föregående verksamhetsår. I rapporten från Västerstad, Östra by och Långaröd har förskolechefen valt att sammanfatta kvalitetsarbetet för både förskola och grundskola samtidigt, vilket skapar en del oklarheter kring vilka utvärderingar som gäller specifikt för förskolan. Sammanfattande rapport från Kilhults förskola, saknas i skrivande stund helt. Pedagogisk omsorg Familjedaghem Innehållet i dagbarnvårdarnas kompetensutvecklingsdag har varit förskolans resursteams utbildning Barns relationer samt teckenkommunikation. Dagbarnvårdarträffarna med förskolechef en gång/månad har använts för diskussioner kring värdegrundsfrågor och hur detta syns i deras verksamhet. 7

8 Öppen förskola Öppna förskolan har varit öppen tre förmiddagar per vecka och följer skolans terminstider. Verksamheten har följt de riktlinjer som kommunen tagit fram och pedagogen har varit följsam mot de önskemål som framförts från besökarna. Förskoleklass I de sammanfattande rapporterna förefaller det vara så att man valt arbetsformer i kvalitetsarbetet där förskoleklassen inte särskilt arbetar med egen kvalitetsutveckling, utan istället i samverkan med övrig grundskola. Sammanfattande rapport skola samt Frostaskolan 4-6, saknas i skrivande stund helt. Fritidshem Någon sammanfattande rapport har valt att mer ingående beskriva fritidshemmens kvalitetsutveckling. I flertalet rapporter redovisas konkreta handlingsplaner utifrån tidigare föreslagna åtgärder, och även handlingsplaner för de föreslagna nya åtgärderna. Dessa handlingsplaner bör from verksamhetsår istället dokumenteras i Hjulet, I arbetet har verksamheten tagit fasta på tidigare mätningar av elevernas trygghet och lärmiljö, och vidtagit åtgärder av karaktären samarbetsövningar och estetiska lärprocesser. En tyngdvikt har också lagts vid vattenlek och simträning. I flera av sammanfattningarna nämns elevernas tilltal mot varandra som ett åtgärdsområde, med verbala kränkningar som huvudproblem. Sammanfattande rapport från Kilhults skola och Frostaskolan, saknas i skrivande stund helt. Årskurs 1-3 I flertalet rapporter redovisas konkreta handlingsplaner utifrån tidigare föreslagna åtgärder, och även handlingsplaner för de föreslagna nya åtgärderna. Dessa handlingsplaner bör from verksamhetsår istället dokumenteras i Hjulet, för att synliggöra arbetsprocessen och analysen på ett tydligare sätt. Några av de hinder man beskriver som avgörande är föråldrade arbetsmetoder för att upprätta åtgärdsprogram. Ett annat är bedömningsmodulerna som lärarna uppfattar som otillräckliga. Två av skolenheterna deltar i ett statligt finansierat matematikprojekt som en del av kvalitetsarbetet. Några av skolenheterna har fortsatt att utveckla sitt arbete med hållbar utveckling kopplat till skolmat. Årskurs 4-6 I flertalet rapporter redovisas konkreta handlingsplaner utifrån tidigare föreslagna åtgärder, och även handlingsplaner för de föreslagna nya åtgärderna. Dessa handlingsplaner bör from verksamhetsår istället dokumenteras i Hjulet, för att synliggöra arbetsprocessen och analysen på ett tydligare sätt. I rapporterna är de åtgärder som föreslagits för att förbättra elevernas resultat nästan uteslutande insatser av specialpedagog, och få åtgärder formulerade för hur allmänpedagogerna ska kunna förbättra resultaten. Några av de hinder man beskriver som avgörande är föråldrade arbetsmetoder för att upprätta åtgärdsprogram. Ett annat är bedömningsmodulerna som lärarna uppfattar som otillräckliga. 8

9 I flera av sammanfattningarna nämns elevernas tilltal mot varandra som ett åtgärdsområde, med verbala kränkningar som huvudproblem. Några av skolenheterna har fortsatt att utveckla sitt arbete med hållbar utveckling kopplat till skolmat. Årskurs 7-9 I den sammanfattande rapporten beskrivs arbetet med något man kallar Bemötande som framgångsfaktor. Det beskrivs hur man på skolenheten arbetat mot i stort sett och samma mål, på olika nivåer, under en tvåårsperiod. Grundtesen i arbetet är att trygghet och tillit skapar fungerande arbets- och lärmiljöer. Av rapporten framgår att skolenheten har kunnat iaktta förbättringar och att man har för avsikt att fortsätta med det påbörjade arbetet. I flertalet rapporter redovisas konkreta handlingsplaner utifrån tidigare föreslagna åtgärder, och även handlingsplaner för de föreslagna nya åtgärderna. Dessa handlingsplaner bör from verksamhetsår istället dokumenteras i Hjulet, för att synliggöra arbetsprocessen och analysen på ett tydligare sätt. Några av skolenheterna har fortsatt att utveckla sitt arbete med hållbar utveckling kopplat till skolmat. Sammanfattande rapport från Georgshillskolan årskurs 7-9, saknas i skrivande stund. Grundsärskola 1-9 Rapporterar ett arbete som koncentrerats på ämneskunskaper, kompensatoriska hjälpmedel samt på social utveckling i trygg miljö. Det senare har inneburit att de vuxna i skolan har ökat sin närvaro vid övergångar mellan olika skolaktiviteter. Kulturskolan Den sammanfattande rapporten beskriver att man i stort uppnått de uppställda målen för verksamheten, men uppger bristen på lämpliga lokaler och uteblivna resurser att arbeta mer med funktionshindrade elever som åtgärdsområden. I årets ranking av Kulturskolor hamnade Hörby Kulturskola på plats tre, vilket man har för avsikt att vidmakthålla. Lärcentra Vuxenutbildningen är och skall vara en del av utbildningsväsendet. Den skall bl. a svara för det kompensatoriska och livslånga lärandet. Under utbildningsenheten Hörby Lärcenter sorterar en verksamheten med stor bredd. Den egentliga vuxenutbildningen omfattar Grundläggande och Gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särvux samt Uppdragsutbildningar. Till verksamheten är också anslutet ungdomsskolans Introduktionsprogram (IM), samt Ungdomsuppföljningen ungdom år. Under åren bidrar staten med ett statsbidrag för yrkesutbildningar. Utbildningarna planeras i samråd med Arbetsförmedlingen, företag och fackliga organisationer. Inom enheten erbjuds i samverkan med Högskolan studieplatser och service åt studerande inom Högskolan. Kommunen medverkar också med information och marknadsföring av Högskolans kursutbud i samarbetet Skåne Nordost. 9

10 Klagomål på utbildningen I kapitel 4 i skollagen, paragraf 7 och 8, skrivs att skolhuvudmannen ska ha rutiner för att hantera klagomål mot utbildningen samt vidta nödvändiga åtgärder. I augusti 2011 utformade utbildningsförvaltningen sådana rutiner. Under verksamhetsåret har förvaltningen mottagit och handlagt fyra ärenden, varav ett beräknas kunna avslutas under september Mätningar och statistik - Levnadsvaneundersökning Region Skåne genomförde under våren 2012 en Levnadsvaneundersökning i vilken årskurs 6 och 9 samt gymnasieskolornas årskurs 2 deltog in en enkätundersökning. Hörby kommun valde att delta i kartläggningen, och utfallet förväntas kunna presenteras i oktober Kartläggningen ska genomföras av regionen varje vår hädanefter och utgöra grunden för en samlad Barndatabas. - Barnombudsmannen I juli 2012 lanserades kommunikationsstrategin Pejling och dialog - Att sprida strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige mellan år Regeringen har beslutat att ge Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra insatser för att sprida och kommunicera en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin vänder sig till kommuner, landsting och statliga myndigheter. Det handlar om Max18, ett webbaserat uppföljningssystem, som gör det möjligt att följa upp barnrättspolitiken genom att se hur barn och unga har det i Sverige i dag. Och det handlar om Pejling, en metod att låta barn och unga utifrån sina erfarenheter påverka kommuner, landsting och statliga myndigheter om beslut som rör barn. Sverige har vid flera tillfällen fått kritik av FN:s barnrättskommitté för att uppföljningen av barnets rättigheter har varit bristfällig, framförallt vad gäller situationen på lokal nivå. Kritiken har också varit tydlig när det gäller att barn inte får komma till tals i tillräcklig utsträckning inför viktigare beslut. På Max18 webbsida kan kommunerna få tillgång till viktig information om under vilka förutsättningar barn och unga lever i kommunen och i landet. - Personalenkät Våren 2012 utarbetades en personalenkät som omfattar alla anställda inom KFUs förvaltning. Det som redovisas här nedan är endast uppgifter som berör kommunens utbildningsområden. Utfallet har återkopplats till alla berörda via arbetsledare och de anställdas kommentarer har samlats in. Konkreta åtgärdsplaner upprättas i samarbete med arbetslag och fackliga organisationer under hösten Elevenkät skolområde 2 Barn- och Utbildningsnämnden beslöt att ingen elevenkät skulle delas ut under hösten 2012, men väl fortsättningsvis under kommande höstterminer. Skolområde 2 valde att genomföra en egen enkät för att göra det möjligt att kartlägga och planera insatser för eleverna. - Skolinspektion Under augusti och september 2012 genomförde Skolinspektionen en kommuntillsyn av all skolverksamhet i kommunen, såväl med kommunal huvudman som med enskild sådan. Skolinspektionen lämnade både anmärkningar och förelägganden, som är den 10

11 skarpare graden av kritik, mot skolhuvudman och mot rektorer och förskolechefer. Tillsynen är avslutad, huvudmannens, och skolledarnas förslag till åtgärder är delgivna Skolinspektionen, men ännu har inget slutligt beslut kommit tillbaka till den kommunala huvudmannen. - Inventering av barn/elever i behov av särskilt stöd Under hösten 2012 genomfördes en inventering av antalet barn/elever som bedömdes vara i behov av särskilt stöd i den kommunala utbildningsverksamheten. I samband med detta genomfördes också ett stickprov som talade om antalet barn/elever som deltog i förskolans eller skolans verksamhet och som var placerade i familjehem eller i hem för vård och boende (HVB-hem). Rutiner upprättades i enlighet med Skollag SFS 2010:800, för att motsvara kraven på kommunens utbildningsansvar för institutionsplacerade elever. - Resultat nationella prov och betyg våren 2012 Årskurs 3: Denna årskurs består av 135 elever och med en majoritet av flickor (55 %). Vi har ett lägre antal invandrare än vad vi är vana vid, 9 %, = 12 stycken och även där är det en majoritet av flickor. Svenska 87 % av eleverna når målen. Ingen genusskillnad!(förra året var det 17 elever som inte nådde målen och av dem var det 15 pojkar!!) 8 av 12 invandrarbarn når målen. Av de fyra som inte nått målen är en nyss anländ. Det är ett jämnt resultat mellan skolorna. Förra året när vi också hade 87 % som nådde målen i svenska, var vårt resultat högre än rikssnittet på samtliga delprov. Matematik 89 % av eleverna når målen. Ingen genusskillnad! (De två första åren vi hade NP i åk 3 var det en stor mängd flickor som inte nådde målen) 10 av 12 invandrarbarn når målen. Det är ett jämnt resultat mellan skolorna. Förra året när vi hade 88 % som nådde målen i matematik, var vårt resultat högre än rikssnittet på samtliga delprov. Årskurs 6: Årskurs 6 består av 112 elever och flickor är i majoritet med 54 %. Antalet invandrare ligger på 18 %, 20 st varav hela 11 st är på Älvdal och resterande 9 är på Frosta, G-hill och Kilhult. På Älvdalen innebär detta att denna årskull består av 44 % elever med annat modersmål än svenska. När dessa elever gick i åk 3 var de den första årskull som gjorde nationella prov i svenska (79 %) och matematik (71 %). Resultatet var lågt och låg % under rikssnittet. Bland dem som inte nådde målen i svenska var hälften våra invandrarbarn. I matematik var det framför allt flickor som inte nådde målen. I båda ämnena är det Frosta och Älvdalsskolan som hade de lägsta resultaten. Övriga skolor hade höga resultat och Georgshillsskolan hade högst resultat i svenska med 94 %. Svenska 81 % av eleverna når målen. Frosta och Älvdalsskolan har höjt sina resultat väsentligt från åk 3. Likaså våra elever med annat modersmål än svenska, där 80 % av eleverna har nått målen! Georgshillsskolan som hade 94 % i åk 3 och bra resultat i åk 5 när de gjorde de gamla nationella proven har i åk 6 endast 68 % av eleverna som når målen. 12 elever når inte 11

12 målen varav 10 är flickor! Ludvigsborgs friskola har 14 elever och 86 % når målen Engelska 86 % av eleverna når målen och det innebär högre resultat än i svenskan. Det har vi bara upplevt en gång tidigare. Matematik 77 % av eleverna når målen. Frosta och Älvdalsskolan har väsentligt höjt sina låga resultat ifrån åk 3. Övriga skolor har också höjt sina resultat med undantag för G-hill. På samtliga skolor på landsorten når 100 % av eleverna målen. Resultatet i svenska och engelska ligger inom det intervall som våra femmor brukar ha haft, medan matematiken ligger i underkant. Årskurs 9: Årskurs 9 består av 155 elever och även i denna årskurs är det flickorna som är i majoritet med 57 %. 110 av eleverna går på Frosta och 45 på Georgshill, dvs. 71 % resp 29 %. Medan Frosta har en liten majoritet av flickor dominerar de stort på Georgshill med 69 %! Elever med annat modersmål är 18 % (28 elever). Även här råder stor majoritet av flickor. I åk 9 har eleverna behållit höga resultat i svenska och engelska medan matematikresultaten har sjunkit. Svenska 95 %, engelska 93 % och matematik 80 %. Frostaskolans flickor har något högre resultat än pojkarna i matematik och fysik. I Frostaskolan har tidigare pojkar haft betydligt lägre resultat. Innevarande skolår är detta något mer utjämnat. 83 % når målen på NP i fysik. I år har Hörby i princip full svarsfrekvens. Eleverna med annat modersmål än svenska ligger strax under övriga elevers resultat, dock något större skillnad i matematik (sv 93 %, eng 89 %, ma 71 % och fy 79 %). Resultaten på de nationella proven är till för att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Det ska finnas en överensstämmelse mellan provresultat och betyg. Nationella prov täcker inte samtliga mål och kriterier i kursplanen. Lärarna har fler betygsunderlag än detta provresultat. Kommunresultatet har en låg differens mellan provresultat och betyg i svenska och engelska, något högre diffrens i fysik och i matematik skiljer det 17 %. I matematik är diffrensen 7 % på Frostaskolan och på 40 % på Georgshillsskolan. Behörighet till gymnasiets nationella program är 94 % mot rikssnittets 87,6%. Ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Det är nio elever som inte når målen. På Frosta har 96 % av eleverna nått behörighet och på Georgshillsskolan har 89 % uppnått det samma. I materialet innebär detta en skillnad på tre elever mellan detta resultat. 77 % av eleverna har fullständigt betyg. Medan riket har en liten genusskillnad är det en större differens i Hörby. Flickor har 81 % och pojkar 70 %. På Frostaskolan är det 16 % diffrens mellan flickor och pojkars resultat. Georgshillsskolan har tämligen jämna prestationer mellan flickor och pojkar. Hörby har höjt sitt meritvärde mycket sedan förra året och ligger nu på ca 209 poäng (prel siffra) Riksgenomsnittet var förra året 211. Flickor har högre meritvärde än pojkar både nationellt och i Hörby. Skillnaden är drygt 20 poäng så även i Hörby. 12

13 - Elevhälsoteamens utvärderingar Det har tyvärr inte rapporterats något om elevhälsoarbetet i alla enheters sammanfattningar. Men det är omnämnt i några av skolenheternas rapporter. -Utvärderingar av kompetensutvecklande insatser Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en strategisk kompetensutvecklingsplan för alla anställda inom utbildningsförvaltningen i Hörby kommun. Under verksamhetsåret har ett flertal utbildningstillfällen genomförts och utvärderats. Utfallet ska ligga till grund för kommande insatser och revideringar av planen. Prioriterade grupper - Barn i behov av särskilt stöd Samtliga skolområden ska prioritera arbete med barn/elever som är behov av särskilt stöd, och arbetet med dessa elever ska kartläggas, planeras samt utvärderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Grundsärskolans personal har lämnat en sammanfattning av det gångna årets utfall, och ett nytt underlag för utredning och inskrivning i grundsärskolan har utarbetats under Specialpedagogiska nätverket utarbetar under september 2012 ett underlag till pedagogisk bedömning för grundskola, samt en reviderad mall för åtgärdsprogram. Nya rutiner för upprättande av åtgärdsprogram har upprättats liksom för elevers närvaro och frånvaro i grundskolan. Kommunförbundet och region Skåne har träffat en överenskommelse angående hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten. Överenskommelsen är sammanfattad i ett policydokument som pekar ut de olika ansvarsområdena. För utbildningsförvaltningen innebär detta bla att skolan ska åstadkomma en viss nivå av insatser innan Regionen går in och föreskriver hjälpmedel. - Trygghetsråd Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta ett sk trygghetsråd under ledning av säkerhetsansvarig. I gruppen ingår ledningsrepresentanter för utbildning och fritid, för socialtjänst, polis samt för samhällsbyggnadskontoret. Under våren 2012 har gruppen arbetat med att ta fram bal et nytt samverkansavtal mellan polismyndighet och kommun, samt med en kommunövergripande policy för trygghetskapande åtgärder. - Modersmål I några av de sammanfattande rapporterna från skolenheterna kan man ta del av arbetet med modersmål, men inte av svenska som andra språk. Kommunens modersmålsundervisning samordnas och kvalitetssäkras av en ansvarig rektor. Prioriterade områden - Kommentarer till förra årets åtgärdsområden Nedan beskrivs och kommenteras förra årets prioriterade områden. Samtliga av de föreslagna åtgärdsområdena har varit föremål för insatser, men kräver fortsatt aktiv uppmärksamhet. 13

14 Utveckla hållbara och vetenskapligt grundade arbetsformer för vardagligt arbete med likabehandling, värdegrund och inflytande. Arbetet för att förebygga och ingripa mot mobbing ska, pga. av senaste mätningen, ytterligare intensifieras. Samtliga av de skolenheter som lämnat i sammanfattande rapporter, har dokumenterat olika arbetsformer och resultat som har ovanstående till syfte. Utveckla hållbara och vetenskapligt grundade arbetsformer som höjer elevernas och barnens prestationer och lärpotentialer. Fortbildning inom ämnesdidaktik svenska och learning studies har erbjudits samtliga lärare F-6. Lärare i årskurs 7-9 kommer att erbjudas utbildningen till hösten. Kommunen har slutit avtal med den nybildade akademin Skola på vetenskaplig grund, och fördubblat antalet lärarstudenter som utbildas i kommunen. Den utbildning som erbjuds personalen har varit och ska vara vetenskapligt grundad, samt stimulera till kritisk granskning av verksamheten. Skolledning och lärare tillägnar förhållandet mellan lärare, elev/barn och ämne/innehåll en kvalificerad uppmärksamhet, genom fortbildning och aktiv utvärdering samt uppföljning. I kvalitetsdokumentationen syns en del tydliga ansatser åt det här hållet, bla via de frågor som ställs i enkäter ställda till elever och anställda. Arbetsmaterialet som ska ligga till grund för lönesättning har också ovanstående ansats, liksom fortbildning och handledning. Studera, analysera och utveckla lärmiljöerna inom varje skolenhet samt bevaka att likvärdighet råder mellan de olika skolenheterna. Ansatserna kan bäst avläsas i dagordningarna som upprättats i ledningsgruppen, och i de uppdragsformuleringar som ställts till externa utbildare. Ta utgångspunkt i aktuella kulturpedagogiska och andra motivationshöjande projekt i syfte att utveckla hållbara arbetsformer för utbildning och undervisning. Delvis finansierat av statsbidrag bedrivs kulturpedagogiskt arbete ute i verksamheterna. Under året främst i form av dans, rytmik, drama och musik. Idrottsaktiviteter under skoltid förekommer också i samverkan med fritidsförvaltningen. Under kommande läsår utveckla IT- och bibliotekspedagogik i syfte att höja elevers och barns prestationer och motivation att lära. Arbetet är påbörjat genom en plan för IT-teknisk utveckling av förskola och skola och med den ett uppdrag till IT-utvecklaren att utvärdera de pedagogiska effekterna av det arbetet. Bibliotekspedagogikens utveckling har varit föremål för insatser fra i skolområde 2. Utöver detta har olika förslag till lösningar på hur fungerande skolbibliotek kan åstadkommas diskuteras. En liten grupp skolpersonal har medverkat i en skolbibliotekskonferens under våren 2012, och utvecklingsledaren har fört sonderande samtal med kommunbibliotekets personal och med Mediacentralen i Hässleholm. Kartlägga, samordna och utveckla förebyggande specialpedagogiskt arbete och elevhälsoarbete. Det förebyggande arbetet mot alkohol och droger bör pga. mätningsresultat ges en särskild uppmärksamhet, liksom spridning av specialpedagogiska arbetsformer. 14

15 Arbetet fortgår i form av en särskild ansvarig rektor för skolhälsovården, ett specialpedagogiskt nätverk, delaktighet i Trygghetsrådet, samt kartläggning av de insatser som kan betecknas som specialpedagogiska. Arbetet med det centrala resursteamet har fungerat på ett osäkert sätt, och under hösten 2012 kommer teamet att upplösas. Fortfarande saknas en tydlig struktur för kartläggning och fördelning av resurser. Det saknas också principiella hållningar till prioriteringar av insatser samt tillräcklig samordning av insatserna. Ytterligare ett specialpedagogiskt ansvar har lagts till den kommunala skolhuvudmannens, nämligen att utbilda de barn som är placerade inom kommunens HVB-hem. Implementering och förankring av Skola Arbetet har fortsatt i form av utbildningar och diskussioner på skolenheterna. Arbetsformen att mötas i kommunövergripande ämnesgrupper har uppskattats av lärarlagen. Förskolorna har följt samma enhetliga mönster för innehåll i implementeringen övergripande i kommunen. Implementeringen sedan våren 2010 har utvärderats i en enkät vars utfall ligger till grund för kommande planering av tex utbildningsinsatser. Under skolåret utarbeta former för systematiskt kvalitetsarbete som omfattar alla nivåer i skolverksamheten i Hörby, och tillåter kontinuerliga kartläggningar. Verksamhetsårets arbete har resulterat i den modell som biläggs rapporten. Vidare föreslås att ovanstående sammanfattas i sex fokusområden som ska gälla för alla skolverksamheter i kommunen: 1. Kompetensutveckling med inriktning på ämnesdidaktik 2. Skola Kultur-, biblioteks- och IT-pedagogik 4. Specialpedagogik och elevhälsa 5. Lärmiljöer 6. Inflytande, demokrati och likabehandling Slutligen föreslås att ett kommunövergripande arbete med att formulera konkreta verksamhetsvärden under huvudrubriken Trygghet och Kunskap, påbörjas under hösten I samband med ovanstående förslag till åtgärdsområden, att under hösten 2011 arbeta fram ett nytt system för kvalitetsarbete inom Hörby kommuns skolor och förskolor. Arbetet pågår i samverkan mellan Barn- och Utbildningsnämndens arbetsutskott och skolledningsgruppen. - Tillsyn av förskolor med enskild huvudman Under verksamhetsåret idkade skolhuvudmannen tillsyn av samtliga förskolor med enskild huvudman, och en egentillsyn av en utvald förskola med kommunal huvudman. Samtliga förskolor fick beslut om karv på åtgärder. Samtliga avslutades under innevarande verksamhetsår. - IT-strategisk plan är inte rapporterad här. 15

16 Fokusområden Nedanstående fokusområden har beslutats gälla och särskilt uppmärksammas för samtlig utbildningsverksamhet, och inramas under rubrikerna Kunskap och Lärande 1. Kompetensutveckling med inriktning på ämnesdidaktik 2. Skola Kultur-, biblioteks- och IT-pedagogik 4. Specialpedagogik och elevhälsa 5. Lärmiljöer 6. Inflytande, demokrati och likabehandling Nämndens mål Målen formuleras i samband med budgetarbetet under våren varje år. Det får till konsekvens att de mål som bearbetas i sammanfattningen av kvalitetsarbetet, är de mål som beslöts gälla from våren Mål Varje elev erbjuds möjligheter att nå målen i olika former, studieverkstäder, specialundervisning och coaching. Stöd till elever från studieovana hem. Hjälp med läxor och andra motiverande insatser. Skolans mål ska vara att varje lev tar avstånd ifrån att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Utveckla metoder och pedagogiskt förhållningssätt för entreprenöriellt lärande i skola och på fritidshem. Förvaltningen samverkan med närliggande kommuner om utbildningsinsatser. Genom högskolorna utarbeta ett program för utbildning av skolledare. KFU utarbeta ett system för att all personal ska erbjuda regelbundna hälsokontroller. Skapa förutsättning för undervisning på vetenskaplig grund. Genomföra översyn av lokalbehovet. Uppföljning och analys för bättre budgetföljsamhet. De mål som gäller för kommande verksamhetsår formulerades under våren 2012 och gäller följaktligen för kommande verksamhetsår. Mål Resultat årskurs 9 högre än riksnittet. Alla elever i årskurs 2 kan skriva och läsa. Samtliga barn och elever har en trygg lärmiljö Alla elever from årskurs 5 ska ha varit föremål för studie- och yrkesvägledning innan läsår slut. Tydliga samverkans strukturer mellan verksamheter som arbetar med unga vuxna som står utanför studier och arbete. Kompetensutvecklingsplan utarbetas och genomförs för samtliga kategorier anställda och chefer. Årlig arbetsmiljöenkät varje höst för elever och förskolans vårdnadshavare. Arbetsmiljöenkät vart tredje år på våren för anställda. Aktivt arbete med de lokala miljömålen. Relatera kostnader mot resultat i grundskolan för effektivare styrning. 16

17 Ekonomi i balans - Barnbokslut Kommunfullmäktige har beslutat att varje förvaltning ska upprätta ett barnbokslut i samband med ekonomiskt årsbokslut. Våren 2012 var det första tillfället då detta genomfördes. - Miljömål Ledningsgruppen har utarbetat en policy för miljöarbete inom utbildningsförvaltningens område. Policyn är överlämnad som ett förslag till Barn- och Utbildningsnämnden att ta ställning till. 3. Verksamheten mål, åtgärder, arbetsmetoder Pedagogiska tyngdpunkter under året under rubrikerna Trygghet och Kunskap - Trygghet och Kunskap är rubriker som under det gångna verksamhetsåret varit föremål för innehållsliga diskussioner och åtgärder. I förskolan har fokus legat på implementering av den nya styrningen av förskolan, på pedagogisk dokumentation och på att barnen ska ah ökad delaktighet och inflytande. I samband med detta har tyngdvikt lagts vid bemötande som en framgångsfaktor. Kopplat till ovanstående har varje förskola arbetat med att finna lösningar på hur vårdnadshavare ska kunna idka inflytande och bli informerade om förskolans vardagliga verksamhet. Specialpedagogiska insatser har präglats av att ge förskolans verksamhet och personal förutsättningar att inkludera och utbilda barn i komplicerad inlärningssituation. Budgetarbetet har präglats av analys via det nya systemet för tilldelning som är under infasning. I samtliga verksamheter har fokus legat på implementering av den nya styrningen av skolan, och på att finna arbetslösningar på de nya uppdrag som densamma ställer på verksamheten. Samtidigt med ovanstående har kompetensutvecklingsinsatser pågått även inom grundskolan. Insatserna har berört ämnesdidaktik, bemötande och värdegrund, samt specialpedagogik och idrott. Två av kommunens skolor har deltagit i Skolverkets matematiksatsningar. Projekten avslutas i oktober Kompetensutveckling av personal Insatserna följer planen som kompletterats med en långsiktig plan för kompetensutveckling av skolledare och administration. - Lärarbehörighet och legitimation Har under året varit föremål för en omfattande uppmärksamhet. En arbetsgrupp bestående av fackliga företrädare och skolledare har bildats. Gruppen har prioriterat de områden där kommunen saknar behöriga, och berörd personal har blivit uppmanade att söka utbildningar och genomföra dem delvis på bekostnad av arbetsgivaren. - Åtgärder efter Skolinspektions tillsyn Förvaltningschefen och skolledarna har svarat på skolinspektionens kritik och föreslagit dem åtgärder. Svaren från myndigheten har ännu inte nått huvudmannen. 17

18 - Åtgärdsprogram Nya rutiner för att säkerställa uppdraget med skolplikt har upprättats. - HVB-hem samverkan - Pedagogiska måltider Har varit föremål för diskussioner och beslut. Enighet råder om att vuxnas delaktighet vid måltider skapar en positiv atmosfär. - Kulturpedagogiska insatser I samverkan med Kulturskolans personal och på grund av medel från Kulturrådet har det blivit möjligt att fortsätta arbetet med att använda estetiska metoder i lärprocesser inom grundskolan. - IT-strategisk plan. Inga resultat när rapporten skrivs. - Barn i behov Kommunförbundet och region Skåne har träffat en överenskommelse angående hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten. Överenskommelsen är sammanfattad i ett policydokument som pekar ut de olika ansvarsområdena. För utbildningsförvaltningen innebär detta bla att skolan ska åstadkomma en viss nivå av insatser innan Regionen går in och föreskriver hjälpmedel. En inventering av barn i behov av särskilt stöd genomförd under hösten 2011 visar på ett omfattande antal barn och elever som placerats i HVB-hem eller i familjehem, och därför studerar vid kommunens skolor. Utöver dessa barn och elever förekommer alla slags funktionshinder och svårigheter i verksamheten, samtidigt som inventeringen från 2010 visar att den specialpedagogiska kompetensen inte har alla de specialiseringar som behoven visar på. 4. Resultat Skolinspektionen genomförde en tillsyn under augusti och september Huvudmannen och skolledarna fick beslut om en del anmärkningar och föreläggande som man i svaret föreslog åtgärder kring. I förskolans verksamhet behandlade skolinspektionen kommunikationsformer med vårdnadshavare som ett åtgärdsområde. Man begärde också åtgärder gällande handlingsplan mot kränkningar och för att systematiskt följa upp verksamheten. För grundskolans och fritidshemmens verksamhet hade man kritik mot sättet att bedriva pedagogiskt ledarskap och mot tillgängligheten till skolbibliotek. Man framförde kritik gällande materialtillgångar och skrev att det inte fanns tillgång till tillräckliga tekniska hjälpmedel. Man kritiserade också att eleverna inte hade tillräckligt inflytande över verksamheten, och att lärarna inte gjorde tillräckligt för att stimulera alla elever till prestationer. Man beskrev att skolorna inte överlag åstadkom tillräckligt för att uppnå trygghet på skolenheterna. Vidare skrev man i tillsynsrapporterna att undervisningen inte i systematiskt följde läroplansmålen och författningarna. Samtidigt påpekades att de skriftliga omdömena och ibland betygssättningen inte följde författningstexterna, och att åtgärdsprogrammen var otillräckliga och fattade på ett oriktigt sätt. Vid tillsynen skrev skolinspektionen att i lärarkåren fanns grupper av lärare som inte hade tillräcklig behörighet för det uppdrag de innehade vid inspektionstillfället. Kritiken mot huvudmannen innehöll begäran om rättelse för det systematiska kvalitetsarbetet, likvärdigheten och uppföljningen av 18

19 utbildning och undervisning samt en begäran om revidering av ledningsorganisationen. Huvudmannen har i samverkan med skolledargruppen besvarat inspektionen och föreslagit åtgärder för att tillmötesgå förbättringskraven. Skolinspektionen hade i juli 2012 inte besvarat kommunen. Enligt Barnombudsmannens statistik från 2010 är andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer är något högre än i riket i övrigt. Likaså antalet barn lagförda för brott (2009). Antalet barn behöriga till gymnasieskolan 2011 låg något under riket och 2012 var behörigheten till gymnasiets nationella program är 94 % mot riksgenomsnittet om 87,6%. Personalenkät 2012 visar inom alla kategorier att personalen i huvudsak trivs på sina arbetsplatser och med sina arbeten, men att de upplever relativt hög stress kopplat till arbetet. Några generella åtgärdsområden för alla är behovet av att tydliggöra arbetsrutiner, utbilda i hur den formella beslutsprocessen ser ut i kommunen och att finna former för att de anställda ska känna till mer av helheten i alla verksamheter under huvudmannens ansvar. Inventering av barn i behov av särskilt stöd genomfördes hösten 2011 visar på ett relativt stort antal barn i behov av särskilt stöd som är föremål för specialpedagogiska insatser. Definitionerna av vem som är i behov är inte enhetliga i kommunen, utan har i frågeunderlaget som gemensam mätpunkt att barnen/eleverna är föremål för specialpedagogiska insatser. Av de rapporter som skolledningen lämnat till förvaltningen framgår det att 26 barn i förskolan var föremål för specialpedagogiska insatser i november 2011 och att det i grundskolan fanns 152 elever under motsvarande period som hade insatser. Grundsärskolan är inte inräknad. En del av dessa unga återfinns sannolikt i den grupp placerade barn som vid tidpunkten fanns inom kommunens utbildningsverksamhet. 19 elever inom HVB-hem samt 52 elever placerade i familjhem. Resultaten på Nationella prov är förbättrade de senaste två åren. Betygen är förbättrade de senaste två åren. Elevhälsoteamens utvärderingar finns inte tillgängliga från grundskola men väl från förskolans team som beskriver resultaten i en egen rapport. Utvärderingar av kompetensutvecklande insatser Sammanfattningen av utbildningsinsatserna av Skola 2011 visar via lärarnas självärdering att man uppfattar förmågan att hantera den nya styrningen som god. De grupper som hade lägre värden var lärare årskurs 4-6 och 7-9 samt fritidspedagoger. Vidare visar utvärderingen att lärarna över lag menar att de verktyg man har till stöd för dokumentation och bedömningsarbete, inte är helt tillfredsställande. Samtliga grupper, utom skolledarna värderade sina kunskaper om offentlig rätt och skoljuridik lågt. Erfarenheterna av kommunövergripande ämnesgrupper i samverkan upplevdes som mycket positivt. I personalenkäten ställdes också frågor gällande kompetensutveckling, och svaren ojämna beroende på vilken grupp anställda som svarade. Lärarlagen i grundskolan uppfattade att de utbildningar de deltagit i varit överlag tillfredsställande, men hade synpunkter på att det inte fanns tillräckligt utrymme för individuella val och behov. Lägst värden visade lärarlagen inom grundsärskolan upp. 19

20 Behörigheter hos lärare Arbetet under året visade att det i nästan helt saknas behöriga lärare i grundsärskolan, i idrott årskurs F-3, i bildämnet årskurs 7-9 samt i trä och metallslöjd. I övrigt förefaller det vara så att de formella behörigheterna finns att tillgå i kommuner Modersmål Hörby kommun har under läsåret 2011/2012 haft modersmålsundervisning i 13 olika språk, studiehandledning på åtta olika språk samt modersmålsstöd på sex olika språk. Cirka 140 elever i grundskolan har deltagit i undervisningen och cirka 20 barn i förskolan har haft modersmålsstöd. Pedagogisk omsorg. Utfallet av enkätundersökningen visar att samtliga vårdnadshavare (av de som svarat) till barn inom familjehemsverksamheten är nöjda med den verksamhet som erbjuds deras barn. Frågorna har varit kopplade till normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande och samverkan med vårdnadshavarna. Den öppna förskolans verksamheten har varit välbesökt, i snitt 16 vuxna och 18 barn per dag. Enkätundersökning har genomförts utifrån de riktlinjer BUN fastställt för verksamheten. Svaren på frågan vad är dina förväntningar på besöken överensstämmer väl med intentioner som finns för verksamheten. Samtliga som besvarat enkäten uppger att de är mycket nöjda med verksamheten. Kommentarer till förra årets åtgärdsområden Varje elev erbjuds möjligheter att nå målen i olika former, studieverkstäder, specialundervisning och coaching. Målet har skolområdena tillmötesgått genom att dagligen erbjuda eleverna resurstid. Vidare har arbetsformer utarbetats för samverkan mellan vårdnadshavarna och skolan i syfte att nå skolans mål. Arbetsformerna ser olika ut på skolorna och beskrivs inte i alla rapporter. Stöd till elever från studieovana hem. Hjälp med läxor och andra motiverande insatser. Se ovan Skolans mål ska vara att varje lev tar avstånd ifrån att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Den proklamerade nolltoleransen har uttrycks i form av tydliga och omedelbara ingripanden, även i forma av polisanmälningar när man bedömt detta nödvändigt. På någon av skolorna har personalen utbildats i en metod som ger stöd för ett förhållningssätt som kan förebygga kränkningar. Resultatet är ojämnt fördelat i kommunens skolor. Utveckla metoder och pedagogiskt förhållningssätt för entreprenöriellt lärande i skola och på fritidshem. Det som redovisas i rapporterna är den nya planen för samverkan med näringslivet, vilken är tänkt att ersätta de tidigare sk Arbetsmarknadsdagarna. Förvaltningen samverkan med närliggande kommuner om utbildningsinsatser. De aktiviteter som pågått under året har varit riktad mot bildandet av akademin Skola på vetenskaplig grund, som under våren och hösten bildades, och i framtiden erbjuder seminarier, utbildningar, doktorandutbildning samt olika forskningsprojekt på kommunernas begäran. Genom högskolorna utarbeta ett program för utbildning av skolledare. Rektorerna deltagit i konferenser anordnade av högskolorna, samt i utbildningsdagar under ledning av lärare vid Malmö högskola. Under våren 2012 påbörjades en utbildning av skolledare under ledning av psykolog Lasse Lindsjö. Utbildningen utmynnar under hösten 2012 i grupphandledning. 20

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221

MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221 MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221 Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen Kap 4 Kvalitet och Inflytande Huvudmanna nivå. Planering, uppföljning, utveckla Enhetsnivå.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer