Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 11/12 Skolledningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 11/12 Skolledningen"

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 11/12 Skolledningen Innehållsförteckning 1. Inledning Beskrivning av läsårets systematiska kvalitetsarbete Fryshusets vision Fryshusets värdegrund Fryshusets uppdrag Fryshusets Gymnasiums gemensamma helhetsidé Mål/utvecklingsområden i skolledningens lokala arbetsplan läsåret Struktur Organisation Ekonomi Estetiska programmet Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammen (NASA) Introduktionsprogrammet/Aspergerverksamheten Process - hur vi jobbat just detta läsåret Skriftlig redovisning Qualis Göranden och arbetssätt som stöder FG:s gemensamma helhetsidé Skolan som del av Fryshustanken Resultat Läsåret 11/ Analys Analys struktur/organisation Analys process Analys resultat Analys lokal arbetsplan läsåret Mål Bilaga 1: Bilaga 2:

2 1. Inledning 1.1 Beskrivning av läsårets systematiska kvalitetsarbete Målet med skolans systematiska kvalitetsarbete är en skolutvecklingsprocess som systematiskt förbättrar skolans måluppfyllelse både ur ett kunskaps- och värdeperspektiv och där den egna organisationens vision, värdegrund och helhetsidé utgör basen för detta arbete. Målet är helt enkelt att bli VIS i den meningen att skolan bedriver Värdegrunds- och Idébaserad Skolutveckling för att kunna uppnå syftet med att bedriva skola på det sätt som det beskrivs i styrdokumentens portalparagrafer (Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden). För att kunna genomföra det systematiska kvalitetsarbetet på Fryshusets Gymnasium (FG) med målsättningen att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten kring både kunskap och värden så krävs metoder och verktyg som synliggör och ger kunskap om processer och resultat i den egna verksamheten. FG har under det gångna läsåret fortsatt bygga upp metoder, verktyg och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. En RIA (resultatinsamlingsansvarig) har på ett systematiskt sätt samla in frånvaro, betyg, resultat nationella prov, prognoser elevresultat, avhopp och resultat från olika enkäter som skolan deltar i. RIA sammanställer dessa resultat till rapporter som presenteras för elever, personal, skolledning och huvudman tre tillfällen per läsår: november (kopplat till utvecklingssamtal), vecka (kopplat till utvecklingssamtal) samt en avslutande rapport i juni. Skolan arbetar med kvalitetssäkringssystemet Qualis som innefattar enkäter till elever, föräldrar och personal. Det innebär också att arbetslagen och skolledningen gör en självvärdering i ett matrissystem i form av en trappa (desto högre upp desto bättre på respektive område) och en skriftlig sammanställning om hur man gör för att ha nått ett visst trappsteg. Följande områden behandlas i enkäter, självvärdering och skriftlig sammanställning ( hur perspektiv) i samband med Qualisarbetet: Trygghet och trivsel, Elevernas ansvar för eget lärande, Arbetssätt och lärarroll, Kunskaper och färdigheter, Delaktighet, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande, Image Utöver de processer som framkommer i Qualis så analyserar arbetslag och skolledning följande områden i ett hur perspektiv: - Metoder som stöder FG:s pedagogiska profil/helhetsidé (elevaktiva arbetsformer, ämnesintegrering, passioner) - Skolan som del av Fryshustanken (samarbete hela Fryshuset, uppfyllelse av fryshusets vision, värdegrund och uppdrag) Allt ovanstående har sammanställs i arbetslag och skolledning och presenteras i samma mall för arbetslag och skolledning. Målet är att varje arbetslag har en färdig rapport av läsårets systematiska kvalitetsarbete samt lokal arbetsplan för kommande läsår färdig utifrån ovanstående mall senast sista september varje år. Skolledningen presenterar skolans gemensamma rapport kring det systematiska kvalitetsarbetet föregående läsår för huvudmannen vid ett skolråd i november. 1.2 Fryshusets vision Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen. 2

3 1.3 Fryshusets värdegrund Vi ger uppmuntran, förtroende och ansvar. Det bygger kunskap och självkänsla som lyfter fram individens inneboende kraft - I våra verksamheter ger vi unga ansvar - Vi fokuserar på styrkor och möjligheter Vi lyssnar på vad som händer i samhället och agerar direkt. Vi är inte rädda för det som är nytt och okänt. Vi ser möjligheter och mobiliserar krafter där andra ser problem. Vi provar oss fram, korrigerar och förbättrar ständigt våra metoder - Vi är där unga är - Vi vågar göra och prata om det som är viktigt - Vi söker feedback och använder den för att förbättra det vi gör Vi utgår från individens behov. Här står dörren alltid på glänt för den som vill engagera och utveckla sig, oavsett bakgrund - Vi ser bortom handlingar och fasader och dömer inte personen - Vi frågar oss alltid vad målgruppen tjänar på det vi gör Vi tror på respektfulla möten där lusten att delta och gemensamma intressen överbryggar alla motsättningar, olikheter och ökar förståelsen - Vi är nyfikna och försöker förstå. - Vi skapar möten mellan människor som sällan träffas - Vi skapar möjlighet för unga att hitta sammanhang och sin passion 1.4 Fryshusets uppdrag Vi lyssnar och bygger relationer med unga. Vi utgår ifrån deras passioner och skapar gemenskaper där unga hörs, räknas och utvecklas. Det stärker deras självkänsla. Vi arbetar för att samhället ska ta ungas åsikter och idéer på allvar. Vi arbetar med alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i eller riskerar att hamna i utanförskap. Vi tror att alla kan lyckas och är värda en chans till. Vi ger unga verktyg att själva ta makten över sin framtid genom att ta tillvara på sin inre kraft och motivation Vi lyssnar in vad som händer och är snabba på att agera. Vi ser möjligheter där andra ser problem. Vi är tillräckligt modiga för att våga skapa förändringar, om och om igen 1.5 Fryshusets Gymnasiums gemensamma helhetsidé Identitet Vad vill vi uppnå? Vilka elever vill vi lämnar vår skola? Nyfikna, kunniga och handlingskraftiga individer som lär och skapar i samspel med andra Upplevelse Vad vill vi att våra elever ska ha för upplevelse av skolans verksamhet? Meningsfulla sammanhang Känna trygghet i lärprocessen 3

4 Känna trygghet i det sociala Känsla av att lyckas Vara medskapande Känna stolthet Uppleva respektfulla möten Ha roligt Pedagogisk verksamhet Vad vill vi ska prägla den pedagogiska verksamheten på hela skolan? Ämnesintegration Verklighetsförankring Gemensamma upplevelser Erfarenheter som utgångspunkt Utmaningar Lärare och elever utforskar tillsammans Formativ bedömning Feed forward Tydlighet och struktur Göranden och arbetssätt i skolledning Förverkliga domäntanken, helhetsidén och forskande skola hela skolans arbets- och utvecklingsarbete (se sid. 9) 1.6 Mål/utvecklingsområden i skolledningens lokala arbetsplan läsåret De första fem områdena har gällt för hela skolan. Vi har haft kvar trygghet och trivsel samt närvaro från läsåret 10/11 då det är områden som skolan behövt arbeta vidare med. Motivet med utvecklingsområde tre är att skolledningen har beslutade att införa ett system där alla elever och personal får en egen dator. De resterande tio utvecklingsområdena är ett resultat av analys av processer och resultat läsåret 10/11 samt områden som ledningsgruppen anser vara av vikt för skolans utveckling. Allt för ge skolan möjlighet att öka måluppfyllelse både ur ett kunskaps- och värdeperspektiv Utvecklingsområde 1: Trygghet och trivsel (hela skolan) Utvecklingsområde: Ha koll på ytor och tidpunkter som arbetslag primärt inte ansvarar för Öka förutsättningar för fortsatt uppbyggnad av hemvisterna. Skapa samarbete med restaurang och passioner fritid. Tidplan: Läsåret Ansvarsfördelning: Skollednings gemensamma ansvar, Restaurang Agneta Uppföljningsplan: Ses över i juni-12 Förväntad effekt: Ökad trygghet och trivsel, mindre skadegörelse, ökad delaktighetskänsla hos elever och personal. Utvecklingsområde 2: Närvaro och resultat (hela skolan) Utvecklingsområde: Meddela personal löpande om hur närvarostatus är på skolan, likaså resultat för att underlätta ett systematiserat arbete med närvaro och resultat. Stötta RIA-ansvarig samt analysera de tre rapporter som görs per läsår. 4

5 Tidplan: Ansvarsfördelning: Skolledningen Uppföljningsplan: Tre rapporteringstillfällen, v. 48, 13 och i juni Förväntad effekt: Överblick av hur närvaro och resultat ser ut på skolan, ett jämförelseperspektiv. Ökad måluppfyllelse Utvecklingsområde 3: Digital kommunikation (hela skolan) Utvecklingsområde: Ett gemensamt tänk kring digital kommunikation för skolan så som Hemsida, kalendarium, G:// ska ersättas. Med detta menas inte att det inte ska finnas utrymme för variation, variation är bra. Ska en lärande organisation kring IT, så att den digitala kommunikationen är anpassad efter verksamhetens behov. Här är det viktigt att se att olika arbetslag och passioner har olika behov. Tidplan: Ansvarsfördelning: Skolledning, Gruppen för digital kommunikation Uppföljningsplan: Löpande under läsåret Förväntad effekt: Man använder IT på ett relevant sätt i sin undervisning. Utvecklingsområde 4: Genomförande av reformen gymnasieskola (hela skolan) Utvecklingsområde: Se över hållbarheten i poängplaner, anpassning i schoolsoft när omdömen och betyg ska sättas, tänka formativ bedömning. Inspirera till att tänka om och nytt efter de nya ramar GY11 innebär. Delta i diskussioner. Tidplan: 11-ff Ansvarsfördelning: Hela skolan Uppföljningsplan: juni -12, men även löpnade under året. Förväntad effekt: Att vi lyckas bra med implementeringen av GY11 Utvecklingsområde 5: Gemensam helhetsidé FG 2010-talet (hela skolan) Utvecklingsområde: Att skapa förutsättningar för en gemensam helhetsidé på skolan, aktuell för 10-talet. Samarbete med Karlstad Universitet Tidplan: Arbetet sker under läsåret 11-12, klart vt -12. Ansvarsfördelning: Kontaktperson med Karlstad Universitet är Gunnar Holm. På enheterna är resp. bitr. rektor ansvarig för att enheterna driver arbetet framåt, att såväl elever som personal är involverade och förstår vad som är på gång och syftet med det. Uppföljningsplan: Arbetet uppföljs varje gång vi arbetar med detta. Förväntad effekt: En gemensam helhetsidé som utgångspunkt till de beslut som rör våra utbildningar. Utvecklingsområde 6: Sökbara tjänster UL/KL/PL Utvecklingsområde: Sökbara tjänster i stället för uppdrag, internt. Sökförfarande vt-12 Tidplan: Klart till skolstart ht-12 5

6 Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Förväntad effekt: Biträdande rektor på respektive enhet Klart innan tjänstefördelningen går ut till personal, dock ska den inte förändras nämnvärt inför ht-12 då vi har en struktur med vertikala arbetslag sedan ht-11. Allt klart juni- 12 Trygghet, kontinuitet, möjlighet till differentiering. Utvecklingsområde 7: Elevinflytande Utvecklingsområde: Skolledning ger möjlighet för elever att vara med i olika former av beslutsfattande. Vara lyhörda för elevers idéer Tidplan: 11-ff Ansvarsfördelning: Skolledning samt övrig personal på skolan uppmuntrar elever att delta och känna ansvar för sin skolmiljö. Uppföljningsplan: juni-12 Förväntad effekt: Få med elever i fler beslutsprocesser Utvecklingsområde 8: Specialpedagogisk vision (Catch up) Utvecklingsområde: Skolans helhetsgrepp på specialpedagogik och Catch up. Rekrytering av specialpedagog Tidplan: Vt-12, senast ht-12 Ansvarsfördelning: Skolledning och Agneta, utökad ledningsgrupp Uppföljningsplan: Förväntad effekt: Ökat inkluderande perspektiv och större möjligheter att jobba med skola även efter skoltid Utvecklingsområde 9: Öppet hus en angelägenhet för hela fryshuset Utvecklingsområde: Informationskvällarna presenterar vad hela Fryshuset har att erbjuda för ungdomar för att stärka vårt varumärke Informationskvällarna görs ihop med Passioner Fritid och Sociala perspektiv Tidplan: December och januari 2012 Ansvarsfördelning: Skolledning, KL/PL/UL, personal på skolan i samarbete med Anncha Liljander Uppföljningsplan: Utvärdering efter informationskvällar Förväntad effekt: Att fler elever känner att de hamnar rätt från början, gör rätt val från början och även har en uppfattning av vad Fryshuset är när de gör sitt val. Utvecklingsområde 10: UR-skola Utvecklingsområde: UR och Fryshustes Gymnasium har ett utvecklande samarbete i och med att skolan tar del av material från UR och att UR använder skolans personal och elever som referenser och utvärderare samt som delaktiga i utvecklingen av UR:s program. Skolans personal är referensgrupp till UR, UR delger skolan material Tidplan: Ansvarsfördelning: Huvudansvar ligger på Gunnar Holm. Kontaktpersoner från 6

7 Uppföljningsplan: Förväntad effekt: skolan och UR Utvärdering i juni-12 Nya pedagogiska grepp, idéer till hur nytt digitalt material kan användas. Utvecklingsområde 11: Samarbete med andra skolor Utvecklingsområde: Skolledningen ska initiera samarbete med andra skolor Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Förväntad effekt: Underlag för rättvisare bedömning, nätverk kring 1-1, pedagogiskt erfarenhetsutbyte. Utvecklingsområde 12: RIA (Resultat Insamlings Ansvarig) Utvecklingsområde: Fortsätta förädla det RIA-utvecklingsarbete som startades läsåret Sammanställningar sker i bestämda veckor, v och när läsåret är slut. Tidplan: Ansvarsfördelning: Angela Lund, Skolledning Uppföljningsplan: Juni-12 Förväntad effekt: Jämförelsematerial, underlag för ökad måluppfyllelse Utvecklingsområde 13: Nya program Utvecklingsområde: BF, HP, ev. GY Sär Projektgrupper ht-11 jobbar fram underlag för ansökan Tidplan: Ht-11 Ansvarsfördelning: Andreas Schuber (HP), Anna Borgén (BF), om Gy-sär Gunnar Holm Uppföljningsplan: Förväntad effekt: Breddat programutbud och elevunderlag som speglar Fryshusets värdegrund och uppdrag Utvecklingsområde 14: Ökad möjlighet för alla elever på FG att utöva en passion både under och efter skoltid. Utvecklingsområde: IM-elever ska ha tillgång till passioner. Alla elever ska ha möjlighet att utöva passioner även efter skoltid. Tidplan: Andreas Schuber och Gunnar Holm Ansvarsfördelning: löpande Uppföljningsplan: Ökad motivation Förväntad effekt: Gör FG mer attraktivt Utvecklingsområde 15: Öka andelen behöriga lärare Utvecklingsområde: Andelen behöriga lärare ska öka. Ge möjligheter för valutbildning och annan relevant utbildning som leder till behörighet Tidplan: 11/12 ff 7

8 Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Förväntad effekt: Berörd personal samt skolans ledningsgrupp Sker kontinuerligt och vid medarbetarsamtal Höjd pedagogisk och didaktisk kompetens. Utvecklingsområde 16: Minska skillnaden mellan kursbetyg och nationella prov framförallt i matematik Utvecklingsområde: Vi måste minska skillnaden mellan kursbetyg och nationella prov, framför allt i matematik Ämneskonferenser och enhetsmöten Tidplan: 11/12 Ansvarsfördelning: Ledningsgrupp Uppföljningsplan: Analys av betyg och resultat på nationella prov Vt 12 Förväntad effekt: Större korrelation mellan kursbetyg och nationella provresultat 2. Struktur 2.1 Organisation Ovanstående organisationsskiss behöver kompletteras med följande begrepp för att man ska få en förståelse för skolans rutiner och målsättningar i det organisatoriska arbete som siktar mot både höjda meritvärden & VIS (Värdegrunds- och Idébaserad Skolutveckling) 8

9 Domäntanken (påbörjades läsåret 10/11); de pedagoger som möter eleverna varje dag är också bäst skickade att fatta beslut som bäst gagnar elevernas utveckling. För att detta ska vara möjligt måste pedagogerna organiseras i domäner/arbetslag där de har ansvar, makt och resurser att fatta beslut och sedan verkställa dessa. Gemensam helhetsidé (fastställdes februari 2012); ett dokument framtaget av elever, personal och skolledning som, om det lyckas, blir vägledande för hur man ska agera i de frågor som man bedömer som särskilt angelägna för skolan och som också skapar en gemensam förståelse för uppdraget. Forskande skola (beslutades juni 2012); värdet av att på ett systematiskt sätt ta till vara varje lärares erfarenheter i mötet med problem i vardagen och att se till att dessa erfarenheter kan delas av andra samt insikten om värdet av ett samarbete med akademierna för att få tillgång till verktyg, metoder och nya perspektiv. 2.2 Ekonomi Elevantal (medelvärde): 09: : : : : 830 (ht 13 FG + KFG) 14: 950 (FG + KFG hela året) 15: 1000 Intäkter och kostnader (bara FG): 09: Intäkt 84,4 milj, Kostn 81,4 milj (Pers. 43,5 milj) 10: Intäkt 77,9 milj (ink stort soc ekon bidrag), Kostn 75,3 milj (Pers. 40,2 milj) 11: Intäkt 74,5 milj., Kostn 70,9 milj (Pers. 38,7 milj) 12: Intäkt 73,8 milj, Kostn 72,5 milj (Pers. 36,4 milj stöd borta aug - dec) - baserat på jan - sep siffror 13: Intäkt 74,4 milj, Kostn 73,4 milj (Pers. 36,8 milj stöd borta hela året) - enligt budget Estetiska programmet På ES fanns under läsåret 11/12 alla de nationella inriktningarna, dvs. bild och form, dans, estetik och media, musik och teater. Inriktningarna var sen uppdelade i de passionerade intressena, bild och form, dans, musikproduktion, rap, rock, skrivare, soul och teater. Eleverna på ES utövade sin passion 6-7 timmar per vecka. Förutom att eleverna var uppdelade i sina passioner är de indelade i fyra stycken 30 klasser per årskurs. Organisationen för Estetiska programmet bestod av biträdande rektor, två utvecklingsledare (UL) och sju konstnärliga ledare (KL). Tillsammans utgjorde de ledningen för enheten. Det 9

10 fanns 9 stycken arbetslag på enheten. Två av arbetslagen var teorilag och sju var passionslag. För läsåret 11/12 var antalet personal 45 personer, fördelade på 32,6 tjänster. Den totala andelen behöriga lärare på enheten var cirka 44 %. Bland lärare i de allmänna ämnena var andelen behöriga 64 % och bland passionslärarna var andelen behöriga 34 %. Antalet lärare per 100 elever är cirka 10. Alla elever på ES var kopplade till två olika arbetslag, ett teoriarbetslag och ett passionsarbetslag. När eleverna hade undervisning i de allmänna ämnena var de uppdelade i passionsmixade 30-klasser och hade sin undervisning i ES-hemvisten på plan 4 och 5 i Tegelhuset. Hälften av eleverna hade sin undervisning koncentrerad till plan 4 och andra hälften hade sin undervisning på plan 5. När eleverna hade undervisning i sina passionerade intressen var de i sina passionshemvister. Teorilagen har historiskt varit organiserade i horisontella lag, dvs. ett lag har haft ansvar för 4-6 klasser i en årskurs. Under våren 2010 väcktes idén om att organisera teorilagen i två vertikala lag istället. Tillsammans arbetades det fram olika förslag på hur det skulle kunna ske. I början i juni fanns det ett förslag som bearbetats av några drivande lärare och som sen presenterades för övriga lärare. På ett möte med alla teorilärare fattade vi tillsammans beslutet att sjösätta förslaget till HT-11. Teorilagen har under läsåret varit organiserade i två vertikala arbetslag med ansvar för sex klasser var. 2.4 Naturvetenskaps och Samhällsvetenskapsprogrammen (NASA) Organisationen för Naturvetenskapsprogrammet (NV 3 och NA1,2)) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP 3 och SA1, 2) består av biträdande rektor och två utvecklingsledare (UL), en för SP/SA1-3 och en för NV/NA1-3-laget. Tillsammans med de två passionsledarna utgör de ledningen för enheten. Passionsledarna är ansvariga för NIUbasket (NA/SA) och Träningslära (NA) respektive Ungdomskultur (SA) För läsåret -12 är antalet tjänster 18,2 antalet personal 24. Inför och under läsåret -12 genomfördes hemsvisttanken fullt ut. Tanken var att börja bygga upp hemvister med syfte och mål att eleverna har i princip alla sina lektioner inom ett område, på ett våningsplan i arbetslagen valde man även att ha hemklassrum. Det här läsåret var det första med fullt utbyggda vertikala lag, med en 1:a, en 2:a och en 3:a i två rör. Detta för att lärare och mentorer ska kunna följa sin klass i största möjliga mån under de tre åren varje elev är på skolan. Under läsåret fortsatte delegering till arbetslagen av det ekonomiska ansvaret. Samtliga bokbeställningar, inköp av material i övrigt, samtligt läromedel samt vikariekostnad har fördelats ut i arbetslagen. Anledningen är att varje arbetslag ska känna att det äger sin ekonomi. Vidare är det en förenkling och förhoppningsvis även en ökad smidighet skolan uppnår i handhavandet av beställningar. I stället för att allt ska gå via biträdande rektor går det direkt från lagen till den man beställer en tjänst eller material ifrån. På enheten har arbeten med flera strukturella förändringar påbörjats. Under året har vi tillsammans arbetat fram ett matrissystem för bedömning med syfte att eleverna ska vara delaktiga i hur bedömning görs samt att de ska kunna vara delaktiga i hur de sätter mål med sina studier. Dokumentet ger en bedömningsstruktur som är pedagogiskt upplagd. Eleverna 10

11 förstår hur bedömning går till och är delaktiga i sin lärprocess. För lärarnas del var det ett gediget arbete som påbörjades, men de slärare som kommit lång och arbetat mycket med formativ bedömning märkte hur enkelt det blev att sätta betyg i slutet av läsåret. Eleverna på SP/SA och NV/NA har alla en passion som de utövar ca 4,5 timmar per vecka. Passionerna är NIU-basket (NA och SA) och basket, skate, dans, entreprenörskap (dessa inom inriktningen Ungdomskultur på SA) samt basket, skate, dans (inom Träningslära på NA) Speldesign har sina egna kurser på respektive program. Samhällsvetenskapsprogrammet Ungdomskultur På samhällsprogrammet kan man läsa inriktning/programfördjupning Ungdomskultur. Väljer man den inriktningen har man i sin tur någon av passionerna skate, basket bredd, dans eller entreprenörskap. Upplägget är att du 3 timmar i veckan utövar din passion, 1,5 timma i veckan har du teori som i åk 1är Ungdomskultur, åk 2 Samtida kulturuttryck och i åk 3 Entreprenörskap. Passionen är det praktiska utförandet av teorin, här får man som elev reflektera över sin passions funktion som ungdomskultur, hur ungdomskulturer tar sig uttryck och vilken identitetsmarkör ens passion är. Bland annat. I åk 1 reflekterar man över vad ungdomskulturer är, hur de är politiskt slagkraftiga och hur de driver samhällsutveckling över tid. I åk 2 är utgångspunkten det kulturella yttrycket. Hur hänger musik, konst, skate, street basket, dans (som både sport och konstform) ihop och hur tar det sig uttryck i våra kulturuttryck här och nu? I åk 3 är Entreprenörskap den teoretiska delen. Passionern är av naturen entreprenöriella. Som person måste du kunna marknadsföra dig, inom skaten till exempel har det stora flertalet av utövarna egna företag för design av brädor, kläder, reklam, film, finansiering av resor etctera,. För street basketen och dansare ser det ut på liknande vis. Flera går vidare som dansare, startar dansgrupper bredvid vidare utbildningar etcetera. För allt detta har du användning av Entreprenörskap som kurs och utövande. I trean ges möjlighet att integrera Passion- Entreprenörskapskursen med Gymnasiearbetet vilket är en enorm möjlighet för att göra ett projekt på djupet och lägga ner tid på det. Inom ramen för Ungdomskultur kan man även ha passion Entreprenörskap. Teorin är precis som för ovan nämnda, Ungdomskultur i åk 1 och Samtida kulturuttryck i åk 2 och Entreprenörskap i åk3. Som elev får du möjlighet att lära dig att projektera idéer, genomföra och slutföra dem redan från åk 1 på passionen. Du får delta i Forum för Eldsjälars genomförande, du får via Fryshuset INC hjälp att genomföra dina idéer med mera. Som elev ges du möjlighet att delta i det som händer på Fryshuset under handledning av ansvarig lärare och projektansvarig på Fryshuset. Det här läsåret har till exempel Entreprenörseleverna inrett Fryschillet ihop med chefen för Passioner Fritid, en elev sitter med i Innovationsforum tillsammans med ansvarig lärare, ett par elever har via Funded by me (Crowd Fundingföretag) fått i gång en Crowd Funding för deras egna projekt. Naturvetenskapsprogrammet Träningslära På Naturvetenskapsprogrammet kan man läsa inriktnin/programfördjupning träningslära. Väljer man den inriktningen har man i sin tur någon av passionerna skate, basket eller dans. Upplägget är som ovan förutom att teorin består av träningslära 1 och 2 Entreprenörskap i åk 3. Här arbetar vi mer utifrån ett tränings och hälsoperspektiv. Andelen behöriga lärare är 63 %. Basket och skate har erfarna och utbildade tränare och instruktörer. 11

12 Antalet lärare per 100 elever är 9,9. I och med det nya schema vi har, den samlade skoldagen och projekttider som ligger fast eller återkommer har vi fått en bättre struktur för våra elever, vilket inneburit att de inte tycker att det är fullt så osammanhängande som förut. Hemvisterna har lett till att eleverna vet var de ska vara och inte behöver irra runt och leta efter sal de ska vara i. Strävansmålet är att de lärare som inte är behöriga ska bli det. Därför erbjuds samtliga obehöriga att gå VAL-utbildning på arbetstid och får via kompetenspeng ett bidrag på 2500 kronor per år till litteratur. 2.5 Introduktionsprogrammet/Aspergerverksamheten Introduktionsprogrammet på Fryshusets Gymnasium bestod läsåret 11/12 av 4 delar. Preparandår, Individuellt alternativ/flex, språkintroduktion är tre inriktningar inom introduktionsprogrammet medan Aspergerverksamheten är förlagd till det estetiska programmet och individuellt alternativ. Enheten består av en biträdande rektor samt fyra arbetslagsledare som ansvarar för var sitt arbetslag, individuellt alternativ, preparandår, språkintroduktion och apergerlaget. Verksamheten var förlagd till plan 3 tegelhuset förutom språkintroduktion vars lokaler var förlagda till plan 2 tegelhuset. För läsåret -12 är antalet personal 18 personer, fördelat på 15,25 tjänster. Den totala andelen behöriga lärare på enheten är cirka 50 %. Antalet lärare per 100 elever är cirka 14. Preparandår På preparandåret går elever som vill bli behöriga till nationellt program inom ett år. Eftersom behörighetskraven förändras i och med Gy 11 så förändrades även utbudet på vår preparandinriktning vilket innebär att vi nu förutom engelska, svenska och matematik även erbjuder alla SO-ämnen, fysik, teknik, idrott och hälsa, bild och musik. Det fanns 45 platser vid skolstart varav 40 var besatta. Vid läsårets slut hade vi ca 35 elever. Individuellt alternativ/flex Utbildningen fokuserar på det varje ungdom saknar och har behov av för att kunna komma vidare med sina studier eller till arbete. Ungdomarna ska efter genomförd utbildningsperiod vara förberedda för fortsatta studier och/eller ha närmat sig samhället och arbetsmarknaden. Eleverna erbjuds praktik. Även här har vi förändrat upplägget för att anpassa till Gy 11. Under läsåret har eleverna fått möjligheten att läsa engelska, matematik, Svenska, SO, bild, idrott och teknik. Flexverksamheten bestod av 10 platser som Stockholm stad köpte av Fryshusets Gymnasium. Här placeras elever som Stockholm hittar genom sitt uppföljningsansvar. Det placeras hos oss under hela läsåret och läser samma kurser som övriga elever på individuellt alternativ. Språkintroduktion Under läsåret 11/12 startade Fryshusets Gymnasium språkintroduktion som är en inriktning inom introduktionsprogrammet. Den vänder sig till elever som behöver lära sig det svenska språket för att sedan gå vidare till andra studier. Ämnena som eleverna erbjöds var, svenska, engelska, matematik, idrott och hälsa. Under läsåret hade vi 40 platser, men vid skolstart hade vi ca 25 elever. Vid slutet av läsåret var vi ca 15 elever. 12

13 Aspergerverksamhet Den fjärde verksamheten som tillhör introduktionsprogrammet är Aspergerverksamheten. Vi hade under läsåret 11/12 28 elever i årskurs 1-4 på det nationella programmet. Eleverna i åk 1-3 tillhör det individuella programmet, men läser efter det naturvetenskapliga programmet som Fryshusets Gymnasium erbjuder. Om de får ihop poäng får de slutbetyg från det naturvetenskapliga programmet. Annars får de samlat betygsdokument. Studierna bedrivs i fyra år. Alla elever har speldesign som sin passion. Eleverna i åk 1 går på det estetiska programmet inriktning estetik och media. Utbildningen var planerad att fortgå i tre år, men under läsåret valde vi att förlänga utbildningen till fyra år, efter att alla kommuner som hade elever i åk 1, gett sitt godkännande. Även dessa elever har speldesign som sin passion. Inom aspergerverksamheten finns även en grupp elever som saknar betyg så att de inte är behöriga att gå nationellt program. Dessa elever går individuellt alternativ, men bildar en egen grupp. De läser de ämne de saknar för att bli behöriga för nationellt program. Under läsåret hade vi fem elever. 2. Process - hur vi jobbat detta läsår 3.1 Skriftlig redovisning Qualis Närvaro/frånvaro: Fryshusets Gymnasium sköter närvaro/frånvarorapportering i den gemensamma webportalen Schoolsoft. Mentor stämmer regelbundet av pratar kring eventuella närvaroproblem på mentorstid eller i enskilt samtal med eleven och vid alltför hög frånvaro kontaktar mentor hemmet. Kurator gör månadsvisa avstämningar i schoolsoft. Resultatansvarig, RIA, sammanställer stödenhetens frånvaroavstämning och rapporterar till Ledningsgruppen(LG). LG, Elevhälsa och arbetslag har kommunikation kring frånvaro och hur vi ska kunna arbeta med att minska frånvaron. Vad vi märkt är att det som tveklöst ger bäst effekt är när en lärare ringer hem omgående och påtalar att eleven inte varit på lektion under dagen. På så sätt knyter vi band till vårdnadshavare och ser oftast eleven här nästkommande dag. Detta görs vid ogiltig frånvaro. Vidare sänder mentor hem en sammanställning av sina elevers frånvaro till vårdnadshavare inför varje utvecklingssamtal, det vill säga en gång per termin. Föräldrar har även egen inlogg till schoolsoft och kan varje dag se vad som händer i skolan samt hur det ser ut med närvaro. Vi tror att ytterligare en förutsättning för att eleverna ska komma till skolan är att verksamheten startar på utsatt tid samt att vi har ett sammanhållet schema för eleverna utan håltimmar, i den mån det går. En gång varje månad rapporterar rektor i Fredagsinfo aktuell närvarostatistik samt gör jämförelser över tid allt för att ständigt håll frågan om närvaro aktuell. Rutiner för att ta emot nya elever: Vid läsårsstart börjar åk 1 tre dagar för åk 2 och 3. På så vis får ettorna en lugnare start, hinner lära sig hitta och bekanta sig med skolan dessutom får de ett par dagarna att lära känna både varandra och sina nya lärare. När åk 2 och 3 kommer görs ett par gemensamma aktiviteter över årskurserna. 13

14 När en elev börjar på Fryshusets Gymnasium under påbörjat läsår har vi ett möte med vårdnadshavare, biträdande rektor samt UL/KL eller /PL. Vid mötet går vi tillsammans igenom elevens individuella studieplan. Därefter görs en avstämning med berört arbetslag. Om det fungerar att eleven börjar under läsåret är det viktigt att processen går snabbt så att eleven så fort det går kommer in i verksamheten. Det är mentor som är ansvarig för inslussningen i klassen eleven börjar i samt har översikt över studier. Arbete med Likabehandlingsplan: Varje kalenderår reviderar vi Likabehandlingsplanen. Denna revidering grundas på en kartläggning av risker. Innan en ny likabehandlingsplan fastställs arbetas den igenom i såväl klasser som arbetslag. Skolan stöttar olika former av elevinitiativ, vi har till exempel en jämställdhetsgrupp, bjuder in externa föreläsare på studiedagar samt tänker på långsiktigt och hållbart arbete när vi arbetar med likabehandlingsplanen. Arbetsro För att skapa arbetsro för både elever och personal på skolan har vi för elevernas del under läsåret skapat hemvister. När vi bygget upp hemvisttanken har vi även försökt bygga bort otrygga områden kring skåp och så vidare. Eleverna har nu en egen zon där de har de flesta av sina lektioner och även på SA-programmet, hemklassrum. På skolan har vi två Lugna Gatan värdar som dels är på skolan 8:30-16:30, dels arbetar de med att utbilda och engagera juniorvärdar. Skolan har egen matsal där alla elever äter, eleverna behöver alltså inte gå ut på stan för att äta lunch, vilket också ger eleverna en hel och samlad skoldag, vilket vi tror är främjande för arbetsron. Trots ovan nämnda satsningar på arbetsro/studiero visar elevenkäter att vi ännu ej lyckats fullt ut. Detta gör att vi under läsåret 12/13 kommer att ha ett starkt fokus på studiero, tydlighet och struktur. Hur följer vi upp att vuxna reagerar på regelbrott Arbetet kring detta sker i dialog med personal på enhetsmöten och arbetslagsmöten. Är det aktuellt tar berörd chef ett enskilt samtal med den personal som eventuellt inte reagerat på regelbrott. Oavsett är det viktigt att höra vad båda parter har att säga i en eventuell sådan situation. Säkerställan av att arbetsglädje och trivsel präglar skolan Varje elev har en passion som han eller hon utövar på schemalagd tid. Oavsett om det är basket, skate, musik, teater, dans, etcetera är det en del av elevens skolgång som har det tydliga syftet; att kunna kombinera skola och ett passionerat intresse. Genom elevernas passionerade intressen är vår ambition att finna en av flera vägar till elevers inre motivation. Vidare arbetar vi för att eleverna ska vara medskapande och känna delaktighet och ansvar för skolan. Förhållandet mellan elever och personal kännetecknas av ömsesidig respekt genom att elevernas olika erfarenheter till stor del präglar utgångspunkterna i undervisningen. Stor dela av personalen äter tillsammans med elever i matsalen vilket definitivt påverkar samarbetet positivt. Eleverna är på så sätt med och ställer frågor, det är inte bara läraren som ställer frågor och eleverna som svarar på dem utan det omvända är vår utgångspunkt för elevaktivt lärande. I vår ambition att skapa en fysisk arbetsmiljö som elever och personal trivs har vi genomfört att eleverna ska ha hemvister, som ovan nämnts, i vilka eleverna har merparten av sin undervisning. Hemvisten inreds för de elever som håller till där och tillsammans med dem. 14

15 Göranden och arbetssätt som stöder FG:s gemensamma helhetsidé Studiedag ägnad åt att arbetslagen formulerar sina göranden och arbetssätt utifrån den nyskapade helhetsidén Skolan som del av Fryshustanken Öppet hus som angelägenhet för hela Fryshusets gymnasium Ökat samarbete med Fryshusets stödverksamheter Förverkligandet av skolans helhetsidé som tar avstamp från Fryshusets vision, värdegrund och uppdrag 3. Resultat 3.1 Läsåret 11/12 Sammanställning av resultat Qualis Elevenkät Uppgifter saknas gällande svarsfrekvensen för elevenkäten. Nedan presenteras ett antal punkter som framkom av den sammanställda elevenkäten och som kan vara värda att lyfta. Procentsatsen som anges är den andel elever som svarat Instämmer helt / instämmer till viss del / Instämmer till stor del på det påstående/de påståenden som rör ämnet. En fullständig sammanställning av samtliga svar finns i bilaga 1. Ca 80% av eleverna upplever att den generella trivseln och tryggheten på skolan är god % av eleverna upplever att den fysiska miljön på skolan är god % av eleverna har en positiv upplevelse av sina lärare, ex gällande kunnighet, förtroende, förmågan att utmana, ge möjlighet att använda olika arbetssätt etc % av eleverna upplever i mindre utsträckning att de ges möjlighet till eget inflytande, så som att vara med och planera arbetet i skolan, att den individuella studieplanen styr arbetet, att man arbetar med individuella mål, etc. Ungefär två tredjedelar av eleverna anser att lärarna på ett tillfredsställande sätt mäter elevernas kunskaper och att utvecklingssamtalen är bra (65-70%). Knappt två tredjedelar av eleverna upplever att de uppnår goda studieresultat (64,7%). Personalenkät Uppgifter saknas gällande svarsfrekvensen för personalenkäten. Nedan presenteras ett antal punkter som framkom av den sammanställda personalenkäten och som kan vara värda att lyfta. Procentsatsen som anges är den andel personal som svarat Instämmer helt / instämmer till viss del / Instämmer till stor del på det påstående/de påståenden som rör ämnet. En fullständig sammanställning av samtliga svar finns i bilaga % upplever att den allmänna trivseln (miljö, arbetsro, etc) på skolan är god % av personalen anser att det finns gemensamma mål och normer och att man reagerar på mobbning och trakasserier. 88% av personalen anser att det råder ömsesidig respekt och att man har en öppen kommunikation på skolan. Hälften av personalen anser att man har utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet % av personalen upplever att organisationen, mötesstrukturen, och förtrogenhet med ansvarsfördelning och beslutsvägar på skolan är relativt välfungerande. 15

16 72-76% av personalen upplever skolledningen som öppen, tillgänglig och drivande av skolans utveckling. Drygt hälften av personalen upplever att man har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter (54%). Knappt hälften av personalen upplever att kompetensutveckling prioriteras högt, att det finns en plan för den individuella kompetensutvecklingen och att kompetensutvecklingen utgår från skolans/arbetslagets/individens behov (41-50%) Sammanställning av RIA-resultat Behörighet och meritvärden hos avgångselever Av de elever som tog studenten vt 12 hade 67% en grundläggande behörighet. Uppgifter saknas för att avgöra hur siffrorna ser ut för respektive enhet. Estetprogrammets genomsnittliga meritvärde var 11,9. Motsvarande siffra för naturprogrammet och samhällsprogrammet var 14,3 resp 11,9. Meritvärden avgångselever 11/12 Program FG vt 12 ES 11,9 NA 14,3 SA 11,9 Nationella prov och kursbetyg Redovisningen gällande nationella prov och kursbetyg är inte komplett, då viss information saknas. Dels saknas vissa elevers/klassers resultat i sammanställningen och dels redovisas inte betyg på det nationella provet för de elever som inte genomfört samtliga delprov (och därmed inte fått ett samlat betyg på provet). Slutsatser utifrån resultaten bör därför dras med stor försiktighet. Svenska 1 Betyg A B C D E F Totalt Resultat Nationellt prov Kursbetyg Svenska B Betyg MVG VG G IG Totalt Resultat Nationellt prov Kursbetyg Engelska 5 Betyg A B C D E F Totalt Resultat Nationellt prov Kursbetyg Engelska B Betyg MVG VG G IG Totalt Resultat Nationellt prov Kursbetyg

17 Matematik 1B Betyg A B C D E F Totalt Resultat Nationellt prov Kursbetyg Matematik B Betyg MVG VG G IG Totalt Resultat Nationellt prov Kursbetyg Närvaro Den totala närvaron på skolan var under läsåret 11/12 77%. Den oanmälda frånvaron var 8,2 %. Närvaron skiftar mellan enheter och över årskurser. NA och ES har bäst närvarostatistik (81,7% resp 78,7%), medan SA och IM/NVAsp har något sämre siffror (70,1% resp 66,4/68,6%). En tydlig trend är att närvaron försämras ju längre upp i årskurserna man kommer. Skillnaden mellan årskurs 1 och 2 är drygt 2 procentenheter medan försämringen från årskurs 2 till årskurs 3 är närmare 9 procentenheter. Närvaro % Läsår Totalt ES SA NA IM NVAsp / ,0 78,7 70,1 81,7 66,4 68,6 Läsår Totalt Åk 1 Åk 2 Åk 3 / ,0 82,9 80,7 71,3 Avhopp Under läsåret 11/12 avslutade 36 elever sina studier på FG i förväg. 12 av dessa skedde under period 1 (okt), 21 under period 2 (nov-mars) och 3 under period 3 (apr-juni). En kartläggning saknas av orsaker till de 12 avhopp som skedde under period 1, men uppgifter finns gällande flertalet av de avhopp som skedde november-juni. Sjukdom (10 st), byte av skola (5 st), förlängd studietid (4 st), samt arbete (2 st) är de anledningar som ges till avhoppen. Åtgärdsprogram, EVK - protokoll samt samtal med skolsköterska och SYV ligger till grund för kartläggningen. 4. Analys 5.1 Analys struktur/organisation Den delegerade organisationen som domäntanken representerar ger förutsättningar för varje arbetslag att finna lösningar på de hinder de ser i vardagen för att nå ökad måluppfyllelse. Den modell som forskande skola innebär ger i framtiden möjligheter att fatta beslut om förändringar för att nå ökad måluppfyllelse som bygger på systematisk kunskapsbildning i den egna verksamheten. Om vi som skolledningen inte lyckas kommunicera fördelarna med en delegerad organisation finns risk för att ovan nämnda vinster ej kan uppnås. Helhetsidéns möjligheter till en gemensam förståelse för skolans uppdrag borde kunna leda till ökad måluppfyllelse både sett till meritvärden och VIS 17

18 Vi får dock vara uppmärksamma på att helhetsidén kan i sin ambition att ge alla enheter, program och arbetslag möjlighet att utveckla efter sina behov skapa skolor i skolan vilket kan vara ett hot mot måluppfyllelse 5.2 Analys process Qualis Slutsatser av resultaten kring skolledningens självvärdering och skriftlig redovisning Qualis (3.1): 1. Trygghet och trivsel Den fysiska arbetsmiljön (steg 4) förhindrar oss att komma högre upp i steg (trots att vi anser oss uppnå målen för steg 5-7) 2. Elevernas ansvar för eget lärande Vi anser att skolan detta läsår höjt sig från steg 5 till steg 7 genom satsningar på dokumentation och bedömning. Steg 7 ansåg vi före övrigt att vi uppnådde redan 10/11 men ej kunde tillgodoräkna oss då vi fastnade på steg Arbetssätt och lärarroll Genom en stor satsning på IT (1-1) och arbete med gemensam helhetsidé har skolan inom detta område lyckats höja sig från steg 4 till steg Kunskaper och färdigheter Resultaten behöver bli bättre. Vi behöver också jobba mer med likvärdig bedömning. Tyvärr lyckas vi inte kliva upp från steg 3 då våra kunskapsresultat sett med betyg ej är tillfredsställande (under medelvärde och till och med sjunkit jmf med tidigare läsår) 5. Delaktighet Under läsåret arbetade skolan aktivt med att engagera elever i olika beslutsprocesser samt genom enkäter följa upp elevers och föräldrars upplevelse av delaktighet. Detta gör att vi kliver upp från steg 2 till steg Organisation Här har vi kommit långt men behöver utveckla samarbetet mellan skolans och Fryshusets olika delar för att öka chanserna till måluppfyllelse. Vi kan ej anse oss vara på steg 7 förrän måluppfyllelsen sett med höjda meritvärden uppnås. 7. Styrning och ledarskap Skolan har aktivt arbetat med att eleverna ska ha kännedom om skolans egna mål (steg 3) vilket gör att vi inom detta område kan lyfta oss från steg 2 till steg 6. Arbetet med att utveckla RIA och RSK samt framtagandet av gemensam helhetsidé har starkt bidragit till detta lyft. 8. Kommunikation En klart förbättrad IT struktur (1-1) har möjliggjort att vi lyft oss från steg 3 till steg 5 (steg 5 uppnådde vi redan föregående läsår). 18

19 9. Kompetens Skolan har en alltför låg andel behöriga lärare. Här fortsätter satsningen på att göra alla lärare på FG behöriga för de ämnen de undervisar i med full kraft. En plan för varje lärare som ej är behörig har lämnats till skolinspektionen. 10. Resursutnyttjande Arbetet med att genomföra domäntanken har gjort att skolan nu har ett betydligt bättre resursutnyttjande i alla delar av sin verksamhet. 11. Image Vi behöver skapa metoder för att kontinuerligt utröna vilken image vi har och då också kunna utveckla denna. Fryshusets marknads- och kommunikationsavdelning jobbar med denna fråga så förhoppningen är att kunna höja oss minst ett steg nästa läsår. Skolan som del av Fryshustanken Öppet hus som angelägenhet för hela Fryshusets gymnasium ger i sin karaktär av görande stora möjligheter till att knyta kontakter mellan verksamheterna som leder till fler samarbetsprojekt Ökat samarbete med Fryshusets stödverksamheter ger möjligheter till framtida synergier Förverkligandet av skolans helhetsidé som tar avstamp från Fryshusets vision, värdegrund och uppdrag ger möjlighet till en samsyn i grundläggande värden som ger en bra grogrund för centrala samarbeten mellan verksamheterna 5.3 Analys resultat Qualis Elevenkät Majoriteten av frågorna visar på förbättrade svar läsåret 11/12 jämfört med läsåret 10/11, med några undantagsfall. Nedan presenteras några av de förändringar som går att utläsa mellan läsåren 10/11 och 11/12. Procentsatsen som anges är den ökning/minskning av andelen elever som svarat Instämmer helt / instämmer till viss del / Instämmer till stor del på det påstående/de påståenden som rör ämnet. Den upplevda tryggheten och trivseln på skolan har ökat (ca +3%). Den fysiska miljön (städning, trivsel inomhus, toaletter, etc) upplevs mer positiv (+9-13%). Eleverna upplever i högre utsträckning att de får arbeta på många olika sätt och att lärarna ger dem utmaningar (+6-8%). Den allmänna nöjdheten och benägenheten att rekommendera skolan till kompisar har ökat (+6%). Andelen elever som upplever att man når bra studieresultat har minskat (-9,5%). Mindre andel elever upplever sig känna till skolans mål (-3,3%). Personalenkät Vissa frågor visar på bättre resultat vid mätningen 11/12 jämfört med mätningen 10/11, men flera frågor påvisar ett försämrat resultat. Nedan presenteras några av de förändringar som går att utläsa mellan läsåren 10/11 och 11/12. Procentsatsen som anges är den ökning/minskning 19

20 av andelen elever som svarat Instämmer helt / instämmer till viss del / Instämmer till stor del på det påstående/de påståenden som rör ämnet. Upplevelsen av att ha gemensamma normer har ökat (+8,5%) Upplevelsen av att kompetensutveckling prioriteras högt har ökat (+16,9%) Personalen upplever i högre utsträckning att man känner till hur skolan utnyttjar sina resurser (+23%) Upplevelsen av generell trivsel och arbetsro har minskat (-6,9% resp -16,5%) Personalen upplever att arbetslagets gemensamma arbete (gemensam syn på uppdraget, förtroendefull kommunikation, fungerande samarbete, etc) har försämrats (-5,5% resp -14% resp -6,1%) Personalen upplever i mindre utsträckning att elever tränas att ta ansvar för det egna lärandet i relation till ålder och mognad (-8,7%). En mindre andel av personalen uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans arbete (-11%). Upplevelsen av fungerande mötesstruktur har minskat (-8,2%) Personalen skulle i mindre utsträckning rekommendera skolan till föräldrar och elever (-9,9%) RIA-resultat Behörighet och meritvärden hos avgångselever Andelen avgångselever med grundläggande behörighet har minskat med 14% mellan läsåren 10/11 och 11/12. Siffror saknas för att avgöra hur siffrorna ser ut för respektive program, men en nedåtgående trend mellan läsåren är tydlig. Detta gäller även meritvärden. Estetprogrammets genomsnittliga meritvärde minskade med 2,3 enheter mellan läsåren 10/11 och 11/12. För naturprogrammet och samhällsprogrammet är motsvarande siffra -0,9 resp - 0,3. Andel avgångselever med grundläggande behörighet % Meritvärden Program FG vt 10 FG vt 11 FG vt 12 Riket vt 11 Diff FG ES 13,9 14,2 11,9 15-2,3 NA 15,7 15,2 14,3 16,3-0,9 SA 13,1 12,2 11,9 14,9-0,3 20

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil

En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil En skola i Täby anpassad efter din funktionsprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en vanlig skola med högskoleförberedande program anpassad för dig som har en diagnos inom

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Jämtlands Gymnasium!

Jämtlands Gymnasium! Jämtlands Gymnasium! Årlig likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Jämtlands Gymnasium Wargentin, Enhet 1a, b, c, 2 a, b, c Likabehandlingsgruppen Jämtlands Gymnasium Wargentin Innehållsförteckning

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer